Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Stömne förskola Upprättad Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter samt förebygga och förhindra trakasserier och kränkande behandling för de barn som deltar i eller söker till verksamheten

2 1 (12) Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Vår vision Stömne förskola ska vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla kan känna sig trygga och känna glädje, där ingen ska bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Alla barn är välkomna till vår förskola. Alla på förskolan ska verka för en god hälsa och trygghet genom att utveckla goda relationer, mellan förskola, hem och samhälle. Föräldrar ska kunna känna tillit till förskolan. Planen gäller från Planen gäller till Ansvariga för planen Förskolans arbetslag och förskolechefen. Barnens delaktighet Barnen deltar via samtal i samlingar och vardagliga situationer. Vi har intervjuer med barnen där vi frågar efter hur de trivs på förskolan och om det finns ställen som känns otrygga. Barnen är med och formulerar våra lek- och trivselregler och de är alltid delaktiga i arbetet med olika händelser som uppstår tex. konflikter.

3 2 (12) Vårdnadshavarnas delaktighet Vi informerar om planen på föräldramöten och föräldrarna har möjlighet att påverka via exempelvis samtal med personalen eller via föräldraråd. Planen finns tillgänglig för föräldrarna att läsa i tamburen och på vår hemsida. Personalens delaktighet Planen hålls levande via diskussioner på till exempel personalmöten, reflektionsmöten och kvalitetsdagar. Även vikarier och ny personal informeras om att planen finns, så att de kan läsa igenom den. Förankring av planen Vårt likabehandlingsarbete förankras genom delaktighet av personal, barn och vårdnadshavare. På olika sätt jobbar vi med barnen kring ämnet kamratskap och hur alla kan bidra till ett klimat på förskolan där alla kan trivas i. Tex. upprättar vi lek- och trivselregler tillsammans med barnen som sedan hålls levande under läsåret. Vi jobbar också tematiskt, i små projekt eller som en återkommande aktivitet kring ämnet. Förankringen sker även i vardagliga situationer med enskilda barn eller där händelser inträffat. För att barnen lättare ska förstå kan vi använda oss av sociala berättelser med förklarande bilder. Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Vi har utvärderat fjolårets mål samt planerade åtgärder på reflektionstid och personalmöten. Föräldrarnas åsikter fångades upp via kvalitetsenkät. I samtal med barn diskuteras fortlöpande hur man ska vara mot varandra.

4 3 (12) Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Personalen på förskolan och föräldrar via enkät. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Vi pedagoger kan se att detta är ett arbete som hela tiden ska finnas med i vardagen och i vårt arbetssätt, det är inget som vi i egentlig mening blir färdiga med. Det är en ständigt pågående process. Eftersom det i förra årets kartläggning kom fram att många barn upplever det stimmigt i stora samlingar har vi åtgärdat det. Numera har vi samlingar med färre barn för att ge de mer talutrymme och för att det ska vara lättare att lyssna på varandra. Det visar sig också i de intervjuer vi nu gjort att det inte längre är något stort problem. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas På personalmöte, reflektion och i vårt arbetslag ska planen kontinuerligt diskuteras. Föräldrarna görs delaktiga via enkät och uppföljande diskussion på föräldramöte och utvecklingssamtal. Ansvarig för att årets plan utvärderas Förskolechef och personalen på förskolan. Främjande insatser Namn Kränkande behandling: Nolltolerans Kön: Lärmiljö och förhållningssätt Etnisk tillhörighet: Stolthet

5 4 (12) Religion eller annan trosuppfattning: Respekt Funktionsnedsättning: Normkritisk tänkande Sexuell läggning: Bryta stereotypa föreställningar Könsidentitet elller könsuttryck: Befästa identiteten Ålder: Oavsett ålder Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder Mål och uppföljning Kränkande behandling: Nolltolerans beträffande kränkande behandling ska gälla för hela förskolan. Följs upp vid intervjuer med barnen och i samtal med föräldrar. Kön: Vårt mål är könsneutrala lärmiljöer och vi tänker på vårt förhållningssätt. Följs upp vid reflektion. Etnisk tillhörighet: Alla ska känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Följs upp vid samtal med föräldrar och vid enkäter. Religion eller annan trosuppfattning: Vi har respekt för varandras tro och religion och jobbar för ett interkulturellt perspektiv. Uppföljning vid utvecklingssamtal. Funktionsnedsättning: Normkritisk tänkande ska prägla vårt förkållningssätt. Alla ska delta utifrån sina förutsättningar. Med observationer och kartläggning sker uppföljning. Sexuell läggning: Vi ska skapa förutsättningar för att barnen kan utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar och sexuell läggning. Könsidentitet och könsuttryck: Vi ska skapa förutsättningar så att barnen kan hitta och befästa sin identitet utan att begränsas av stereotypa könsroller. Vi utvärderar våra lekmiljöer. Genom observation. Ålder: Vi ska ha en verksamhet som främjar alla oavsett ålder. Vi reflektar över och utvärderar vår verksamhet kontinuerligt.

6 5 (12) Insats Kränkande behandling: Pga. att vi kände att vi behövde kompetensutveckling i likabehandlingsarbetet har all personal läst Skolverkets Allmänna Råd om Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Vid personalmöten är värdegrundsövningar-/ diskussioner inplanerade. På olika sätt jobbar vi med barnen kring ämnet kamratskap och hur alla kan bidra till ett klimat på förskolan där alla kan trivas i. Tex. upprättar vi lek- och trivselregler tillsammans med barnen som sedan hålls levande under läsåret. Vi jobbar också tematiskt, i små projekt eller som en återkommande aktivitet kring ämnet. Vi ska mer vara nära barnen, observera och anmäla om något inträffar. Vid akuta situationer använder vi oss av sociala berättelser. Vi arbetar i små grupper med barn från olika avdelningar för att de ska lära känna varandra. Det gör vi bl a för att förebygga kränkningar och utanförskap. Barnen ska känna sig trygga på hela förskolan. Kön: Vi utvärderar kontinuerligt våra lek-och lärmiljöer för att bryta normen av vad som anses vara för flickor respektive pojkar. Våra lärmiljöer ska innehålla en mångfald som inbjuder till olika sorts lek. Vi försöker att bli mer medvetna om hur vi förhåller oss till barnen, tex. om hur vi uttrycker oss. Dessutom behöver vi tänka på hur vi själva förhåller oss till könsnormen. Etnisk tillhörighet: Vi ska bekräfta barnets ursprung, uppmärksamma dess hemspråk och dess traditioner. Hjälpa barnet att känna stolthet över sig själva och sin etniska tillhörighet. Vår förskola uppmärksammar barnets flerspråkighet på ett positivt sätt. Vi har köpt in böcker på olika språk. Böcker på mindre frekvent förekommande språk lånar vi på internationella biblioteket. Vi använder oss även av appar där vi tillsammans med barnen kan lära oss begrepp på olika språk. I samarbete med föräldrarna får vi mer kunskap om det som rör barnens etniska tillhörighet. Vi ska se över våra lokaler och pedagogiskt material för att barn oavsett etniskt ursprung kan känna igen sig i leken. Vi kan t ex se och lyssna på program på olika språk. Religion och annan trosuppfattning: Vi möter barnet i dess frågor och funderingar. Vi respekterar allas tro och vi hörsammar önskemål om mat, kläder, högtider och liknande. Vi samråder med föräldrar om våra aktiviteter på förskolan som kan beröra det som gäller religion eller annan trosuppfattning. Funktionsnedsättning: Förskolan har rutiner för hur man tar emot barn med funktionsnedsättningar. Vi samarbetar med tex. Barnhabilitering och Lärstödsteam. Vi anpassar verksamheten med hänsyn till barnets olika förutsättningar och utformar aktiviteter så att alla barn kan delta. Vi kompetensutvecklar oss i tex. TSS (tecken

7 6 (12) som stöd) och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi utvecklar kontinuerligt våra lek/lärmiljöer för att alla ska kunna delta. Sexuell läggning: Vi har köpt ett flertal böcker om regnbågsfamiljer. Genom att läsa och fördjupa oss i dem kan vi synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer. Vi försöker att bryta heteronormen i vårt sätt att tala i vardagen och vi står upp för alla människors lika värde och allas lika rättigheter. Könsidentitet eller könsuttryck: Genom vårt förhållningssätt vill vi bidra till att bryta tvåkönsnormen och att stötta och bistå barnet i dess identitetsskapande. Exempelvis stötta en pojkes önskemål om att klä sig i klänning eller att vara Lucia eller liknande. Vi tänker på vårt sätt att benämna barnen vid namn istället för könstillhörigheten ( tex. Kom nu grabbar / tjejer ). Ålder: Vi tar hänsyn till barnets förmåga och intresse oavsett ålder. Våra lärmiljöer är utformade så att alla barn kan delta efter sin förmåga och utmanas till vidare utveckling. Den åldersindelade tvärgruppen vi medvetet har valt att ha beror inte på ålderstillhörighet i sig utan är en konstellation som vi tror ska underlätta till nästa skolform. Ansvarig Personal och förskolechef. Datum när det ska vara klart Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under hela året. Kartläggning Kartläggningsmetoder Barnintervjuer, trygghetsvandring och incidentrapporter. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder

8 7 (12) Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har intervjuats och deltagit i trygghetsvandring. Föräldrarna informeras. Hur personalen har involverats i kartläggningen Personalen har utfört intervjuer och deltagit i trygghetsvandring samt utvärderat resultatet. Resultat och analys Resultat: Svaren på de intervjuer vi gjort visar att barnen upplever att det uppstår fler konflikter mellan dem. Några barn är rädda för äldre barn och några upplever det som jobbigt att det kommit många nya barn till gruppen. Analys: Genom att utveckla arbetet med kompisskap och trivselregler kan vi försöka att förebygga att konflikter uppstår. Vi behöver vara nära barnen ytterligare för att de ska känna sig trygga. Vid inskolning av nya barn bör vi bli bättre på att förbereda de barn som redan går i gruppen att det ska komma nya. Vi ska se över våra inskolningsrutiner. Förebyggande åtgärder Namn Kränkande behandling: Nolltolerans Kön: Lärmilö och förhållningssätt Etnisk tillhörighet: Stolthet Religion eller annan trosuppfattning: Respekt Funktionsnedsättning: Normkritisk tänkande Sexuell läggning: Bryta stereotypa föreställningar Könsidentitet elller könsuttryck: Befästa identiteten Ålder: Oavsett ålder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder

9 8 (12) Mål och uppföljning Kränkande behandling: Alla barn ska känna sig trygga både inom- och utomhus. De ska bli respekterade och bli bemötta på ett bra sätt. Uppföljning ska ske i intervjuer och i övriga samtal med barnen. Samt med föräldrar i daglig kontakt och i utvecklingssamtal. Kön: Alla barn ska ha lika stort inflytande och utrymme oavsett kön. Uppföljning ska ske i intervjuer, observationer och samtal. Könsidentitet eller könsuttryck: Vårt förhållningssätt ska präglas av ett normkritiskt tänkande. Inget barn ska känna sig begränsat av stereotypa könsroller. Uppföljning ska ske genom observation och samtal. Etnisk tillhörighet: Den etniska mångfalden tas tillvara och berikar vår verksamhet. Uppföljning sker genom utvärdering av verksamheten. Religion eller annan trosuppfattning: I samtal med föräldrar tar vi del av önskemål och behov. Uppföljning via utvecklingssamtal och daglig kontakt. Funktionsnedsättning: Alla barn ska kunna delta i verksamheten. Uppföljning sker genom samtal, observation och verksamhetsutvärdering. Sexuell läggning: Olika familjekonstellationer ska uppmärksammas på ett positivt sätt. Uppföljning genom utvärdering av verksamheten. Ålder: Verksamheten ska utgå från barnets intressen, behov och förmågor. Uppföljning sker vid samtal, intervjuer och verksamhetsutvärdering. Åtgärd Kränkande behandling: All personal ska ha deltagit i diskussioner kring värdegrundsfrågor och det ska råda en samsyn kring förhållningssätt. Vi ska vara goda förebilder för barnen i vårt sätt att vara. Kön: Vi uppmuntrar barn att inte fastna i könsbundna lekmönster. Könsidentitet eller könsuttryck: Värdegrundsarbete och medvetandegörande av våra egna tankesätt kan ge förutsättningar för ett normkritisk förhållningssätt. Etnisk tillhörighet: Genom samarbete med föräldrarna, böcker och temaarbete kan vi synliggöra mångfalden som berikar vår verksamhet. Vi kan utveckla aktiviteter som är gränsöverskridande, tex. musik och dans, som alla barn i världen känner till.

10 9 (12) Religion eller annan trosuppfattning: Inskaffande av multireligiös almanacka. Vi utformar verksamheten så den passar alla. Funktionsnedsättning: Vi skapar förutsättningarna för att alla barn ska kunna delta i verksamheten. Tex. genom hjälpmedel i miljön, kompetensutveckling, resursfördelning och ett arbetssätt som passar alla barn. Sexuell läggning: Använda oss av bokmaterialet som vi har på förskolan för att synliggöra och bejaka olika familjekonstellationer samt att motverka homofobi. Ålder: Barnets intressen och individuella förutsättningar ska styra planeringen av vår verksamhet. Motivera åtgärd Kränkande behandling: Värdegrundsfrågor behöver diskuteras i det aktuella arbetslaget och hållas levande. Kön: Oavsett kön ska barnen ha möjlighet att kunna välja vart och hur de vill leka. Könsidentitet eller könsuttryck: Genom värdegrundsarbetet vill vi skapa ett professionellt förhållningssätt. Etnisk tillhörighet: Oavsett om barn kan tala med oss och varandra ska de ha glädje, trygghet och igenkänning på vår förskola. Religion eller annan trosuppfattning: Personalen bör ha kunskaper om när olika religiösa högtider firas och även ta hänsyn och respektera att inte alla familjer vill att barnen ska delta i de högtider vi firar. Funktionsnedsättning: Utifrån sin förmåga ska alla barn ha möjlighet att kunna delta i verksamheten. Sexuell läggning: Alla barn ska ha samma förutsättningar att utvecklas utan att begränsas av stereotypa föreställningar. Ålder: Barnet ska inte begränsas av att det är i en viss ålder. Ansvarig Personalen och förskolechef Datum när det ska vara klart Arbetet sker kontinuerligt och systematiskt under hela året.

11 10 (12) Rutiner för akuta situationer Policy Det råder nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling på Stömne förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barn leker inom- och utomhus. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Föräldrarna kan vända sig till förskolepersonalen eller förskolechefen. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn När en akutsituation uppstår går vi som personal direkt in och agerar för att få kränkningen att upphöra och förhindrar fortsatt kränkande beteende. I fall där detta återkommer frekvent kan dramatiseringar eller sociala berättelser tydliggöra händelsen. Personalen reflekterar tillsammans med barnen vilket sorts bemötande som känns bra/mindre bra. Det handlar om att få dem att förstå hur det kan kännas för andra, att utveckla empati. När det handlar om grövre kränkningar har vi även samtal tillsammans med vårdnadshavare. Förskolechef informeras. Vi anmäler till LISA. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal I första hand talar arbetslaget med personalen i fråga. Förskolechefen underrättas om den inträffade situationen. Förskolechefen pratar med vederbörande person. Om inte situationen ändras ska anmälan ske. Rutiner för uppföljning Det är förskolechefens ansvar att en uppföljning av det inträffade sker så snart som möjligt. Rutiner för dokumentation Förskolechefen ansvarar för att åtgärderna dokumenteras.

12 Ansvarsförhållande Det är allas vårt ansvar att se till så att inget barn kränks av vuxna på vår förskola. Förskolechefen har det yttersta ansvaret. 11 (12)