KVALITETSREDOVISNING Kulturskolan Läsåret

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING Kulturskolan Läsåret SÄTERS KOMMUN

2 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 1 NY LOKAL ARBETSPLAN OCH KURSPLAN I MUSIK... 1 VERKSAMHET I FÖRSKOLA/SKOLA... 1 FRITID, SKOLKULTUR OCH ANDRA KULTURUPPLEVELSER INLEDNING... 2 SYFTET MED KVALITETSREDOVISNING UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN GRUNDFAKTA... 3 FRIVILLIG ÄMNESUNDERVISNING:... 3 ELEVER SOM OMFATTAS AV ESTETISK VERKSAMHET:... 3 ELEVER I MUSIKUNDERVISNING:... 3 ENSEMBLER... 3 KULTURSKOLANS VERKSAMHET I FÖRSKOLA OCH SKOLA... 3 FRIVILLIG ÄMNESUNDERVISNING I MUSIK... 3 UTBUD OCH UPPLEVELSE ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING OCH MÅL FÖR DEN AKTUELLA TIDSPERIODEN FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... 4 PERSONAL... 4 MATERIELLA RESURSER ARBETET I KULTURSKOLAN... 5 KVALITETSARBETE... 5 DEMOKRATISK ORGANISATION OCH ARBETSLAG... 5 ELEV OCH ENSEMBLEVERKSAMHET... 6 FORTBILDNING... 7 ELEVER I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE ANALYS/BEDÖMNING AV MÅLUPPFYLLELSE ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLING ANSVAR, INFLYTANDE OCH DELAKTIGHET... 8

3 1 Sammanfattning Kulturskolan har under läsåret 08/09 fortsatt arbetet med att bredda och utveckla verksamheten inom grundskolan och den frivilliga ämnesundervisningen. Ny lokal arbetsplan och kursplan i musik För att skapa en gemensam grund och därigenom kunna organisera vårt arbete för att nå bästa resultat har vi under hösten diskuterat oss fram till och antagit en ny lokal arbetsplan eftersom vår gamla var utarbetad för musikskolan. Detta arbete gav ny energi, goda pedagogiska diskussioner och samstämmighet om hur vi går vidare med arbetet i Kulturskolan och med eleverna. Samtidigt har vi fortsatt arbetet med en kursplan i musik för att ha en gemensam tolkning av grundskolans läroplan och för att alla elever i kommunen ska ha samma grundkunskaper i musik när de når högstadiet, oavsett vilken lärare de haft eller vilken skola de gått på. Detta för att alla elever ska få en stadig musikalisk grund och kunna nå målen i åk 9. Vi ser redan nu att vi här har fått två goda redskap för vår personal att använda i utvecklingsarbetet med kreativt skapande och estetiska lärprocesser i förskola/skola och på fritiden, samt att en tydlighet skapats beträffande Kulturskolans mål. Verksamhet i förskola/skola Kulturskolan ansvarar för all musikundervisning år 1 9 samt har dramaundervisning i åk 1-6 och gör inom ramen för denna en del projekt- och temaarbeten. Denna form av samverkan ser vi som mycket viktig eftersom pedagogiken inom estetiska ämnen är annorlunda och lärare och elever möts i ett nytt sätt att arbeta som både är lärorikt och inspirerande. I år har arbetet med Teatervandringen i Säterdalen inbegripit både teater, musik och dans - allt framfört av åk 4 på Kungsgårdsskolan. Ett samarbete som möjliggjorts genom att samla alla lärare i kulturämnena i samma organisation. Nytt för i år är att vi erbjudit alla 5-åringar i kommunen regelbunden musikverksamhet under läsåret. Tillsammans med Förskoleklasserna har vi fortsatt med vår kulturverksamhet i form av drama eller musik varje vecka. Detta är ett frivilligt åtagande från vår sida att, i samverkan med förskole- och grundskolepedagoger, låta barnen få möta skapande verksamhet i olika former redan i tidiga åldrar. Forskningsrapporter i ämnet visar entydigt att det har stor betydelse för barnens personliga utveckling och vi tror att detta tidiga möte dessutom kan inspirera och stärka arbetet med att utveckla skapande verksamhet och estetiska lärprocesser under barnens fortsatta skolgång. Mottagandet har varit positivt och inför det fortsätta samarbetet kommer förskolans och grundskolans pedagoger, i större utsträckning, att vara delaktiga i planering och genomförande. Nytt för i år är också att vi tillsammans med Kristineskolan arbetar gemensamt med Musik/Drama/Bild som Elevens Val och det hela har fått ett positivt gensvar från såväl elever som lärare. En gemensam utvärdering och fortsättning planeras. Under våren 2009 genomfördes ett dansprojekt inom ramen för Skapande Skola på Klockarskolan där eleverna erbjöds undervisning av en danslärare i modern dans men även fick uppleva en professionell dansföreställning. Att organisera detta projekt inom ramen för redan inplanerad verksamhet på högstadiet var ett äventyr, men Klockarskolans idrottslärare visade stor professionalitet och stor flexibilitet och det hela landade fint. 1

4 Fritid, Skolkultur och andra kulturupplevelser Kulturskolan startade även ämneskurs i Streetdance då vi fick många förfrågningar i samband med Skapande Skolaprojektet. Detta möjliggjordes av att vi nu hade tillgång till en pedagog i modern dans, vilket vi tidigare saknat. Förhoppningsvis kan vi även i fortsättningen erbjuda dansundervisning både som frivilligt ämne men även inom ramen för musik- eller idrottsämnet i grundskolan. Samarbetet med Skolkulturen löper på och våra elever i den frivilliga ämnesundervisningen ger sina skolkamrater musikupplevelser av skilda slag under skoltid. Dessutom bjöd vi som vanligt in till stor Allsångskonsert för kommunens alla 6-8-åringar på Folkets Hus. Under våren har vi tillsammans med Studiefrämjandet och Ungdomens Hus varit medarrangör i en nationell musiktävling, Rockkarusellen och planerar en fortsättning med musikkvällar på fritidsgården med Kulturskolans pop & rockband. Det här är ett utvecklingsområde vi verkligen prioriterar eftersom bra fritidssysselsättning för alla är enormt viktigt och här kan vi nå barn och ungdomar som inte är idrottsintresserade. Vi kommer därför att fortsätta diskussionerna med Per Eriksson om framtida samarbete. Vi är också engagerade i Summercamp för elever på högstadiet och erbjuder kursledare i under två veckor. Skolbibliotekarierna kontaktade Kulturskolan under våren och sökte samarbete. Detta resulterade i ett gemensamt läs- och upplevelseprojekt med Lennart Hellsing-tema som kommer att uppföras under höstlovet 2009 för 4-5-åringar. 2 Inledning Syftet med kvalitetsredovisning Enligt förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet (1997:702), reviderad genom (SFS 2001:649) och (SFS 2005:609) skall varje skola årligen upprätta skriftliga kvalitetsredovisningar. Kvalitetsredovisningen skall innehålla en bedömning av dels i vilken mån målen för utbildningen uppnåtts, dels vilka åtgärder som behövs om målen inte har uppnåtts. På detta sätt knyts redovisningen tydligt till mål- och resultatstyrningen av skolan. De resultat som kommer fram i denna redovisning skall utgöra underlag för vidare arbete, diskussioner och beslut om vilka områden som framöver skall lyftas fram och prioriteras inom skolan. I redovisningen presenteras förslag till åtgärder i förbättringsarbetet. Denna kvalitetsredovisning utgör den samlade redovisningen för Kulturskolan. 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Kulturskolans verksamhet och dess redovisning omfattar både frivilligt ämnesundervisning, musikundervisning i grundskolan, kultur- och skapandeprojekt av olika slag i samarbete med olika aktörer samt även konsertverksamhet. Utvärderingen utgår från enskilda samtal och gruppsamtal med elever i anslutning till våra olika aktiviteter, föräldrakontakter vid framträdanden o. dyl., personalens egna tankar samt reflektioner i arbetsgrupperna och skriftliga eller muntliga utvärderingar från samarbetspartners. Ledning och personal gör dessutom tillsammans kontinuerliga utvärderingar under året för att fånga aktualiteten. Sammanställning av vår utvärdering för hela läsåret görs gemensamt i juni. I arbetet med detta använder oss av följande underlag för att kunna göra en så rättvis bedömning som möjligt utifrån kommunens målsättning för Kulturskolan: - Förskole- och skolplan Vi lär så det bär 2

5 - Kulturskolans lokala arbetsplan - Läroplan och Lokal kursplan i musik - PODB - Utvärdering av verksamhetsplaner - Kulturskolans verksamhetsberättelse Bilaga 1 - Föräldra- och elevenkät för den frivilliga ämnesundervisningen. Bilaga 2 - Elevutvärdering av Skapande skolaprojektet Bilaga 3 - Arbetsmiljöenkät för personal i skolan 4 Grundfakta Kulturskolan ansvarar för musik- och dramaundervisningen i grundskolan samt erbjuder frivillig ämnesundervisning i musik/drama/dans. I vårt uppdrag ingår även att stödja och delta i grundskolans arbete med estetiska lärprocesser. Frivillig ämnesundervisning: Elever i ämneskurser: 227 Antal i ensemble: 148 (varav vuxna 24) Elever i kö: 97 Elever som omfattas av estetisk verksamhet: Förskola (5-åringar) 138 F-klass 107 Grundskolan åk Elever i musikundervisning: Grundskola Ensembler Stråkensemble Säterblåset Jazztrio Gustafs storband Soulbandet Wirvelwind Swänggänget Rock&popband 3 st Ratata (slagverksgrupp) Kulturskolans verksamhet i förskola och skola Kulturskolan gör inom ramen för musik- och dramaundervisningen i skolan en del projekt- och temaarbeten i samarbete med klasslärarna vilka ibland även inbegriper delar ur vår frivilliga ämnesundervisning. Kommunens 5-åringar samt Förskoleklasserna erbjuds musik- och dramaundervisning. Frivillig ämnesundervisning i musik Vi har ca 297 elever i den frivilliga ämnesundervisningen där vi under många år satsat extra på samspel från starten för våra elever. Detta har gett en livaktig orkester/ensemble- och rock & popbandsverksamhet som ger musicerandet en viktig dimension för eleverna samt kommunen och dess medborgare musikaliska inslag i offentliga sammanhang. Man kan skönja en förändring av ämnesval hos eleverna från att för 10 år sedan varit en stor del blås- och stråkinstrument till att ligga med tyngdpunkten på gitarr/sång och slagverksinstrument. 3

6 Trots att elevkullarna har gått ned och intresset för de traditionella orkesterinstrumenten blivit starkt försvagat över hela landet, har vi här i Säter ändå en god bredd i instrumentalundervisningen som är glädjande. Denna kan vi till viss del härleda till den klassorkesterundervisningen vi har haft under ca 10 år i kommunens åk 4 samt satsningen på orkester och samspel från starten. Vår inriktning är dessutom att ge eleverna utrymme att påverka undervisningen samt att hänga med och erbjuda nutida musikstilar samt studioteknik och musikdata. Under året har vi tyvärr inte kunnat erbjuda drama som ämneskurs pga. andra åtaganden, däremot utökade vi våra kurser med Streetdance under våren. Utbud och upplevelse Det är inte bara undervisning utan även upplevelser som erbjuds kommunens innevånare. I en liten kommun av Säters storlek är Kulturskolan en viktig motor för det lokala musiklivet, där vi arrangerar och medverkar i ett stort antal konserter varje år. Vi har egna konsertprogram och finns med som en naturlig del olika kommunala sammanhang. På Fågelsången framträder t.ex. våra elever med flera musikstunder varje år. I samarbete med Skolkulturen och vår instrumental- och ensembleundervisning, arrangeras återkommande konserter och shower för grundskolans elever under året. Dessutom försöker vi ha musikaliskt utbyte med andra musik- och kulturskolor samt göra orkesterresor både inom och utom landet. Att ge våra elever möjlighet att uppträda och att vara delaktiga i olika musikuppdrag ger positiv social utveckling och en känsla av sammanhang och tillhörighet. Här skapas dessutom mötesplatser för alla oberoende av ålder, kön, bakgrund eller andra olikheter. 5 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Kulturtemadagarna på Klockarskolan har flyttats till kommande hösttermin av praktiska skäl. Vi kan dock se en del fördelar med att lägga dessa dagar till hösten då det inte är vare sig nationella prov eller lovdagar, dessutom ges åk 7 en god möjlighet att lära känna äldre elever eftersom vi jobbar i åldersintegrerade grupper. Vi kan även samarbeta med Skapandeskola projektet inom ramen för kulturdagarna. Försök har gjorts för att bilda en föräldraförening inom vår frivilliga verksamhet. Tyvärr är intresset svalt hos föräldrarna och vi har funnit en alternativ lösning där vi kallar till möten för information och organiserande av arbetsuppgifter inom konsert- och elevverksamheten. En vidareutveckling av denna samverkansform bör ses över inför nästkommande år. Tanken att försöka finna finansiellt stöd hos Sparbanksstiftelsen för att kunna anställa en danspedagog försvann i den ekonomiska krisens spår men vi fortsätter att söka nya lösningar. 6 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Personal Grundskola musik: Grundskola drama: Ämnesundervisning: Kulturskoleledare 2.02 tjänst 1.0 tjänst 5.93 tjänst varav 0.02 i orkesterklass 0.5 tjänst 4

7 Materiella resurser Vår orkester och dansverksamhet har detta år förlagts till Kungsgårdsskolans gymnastiksal på grund av utrymmesskäl. Lokalen är inte riktigt bra akustiskt eftersom den är byggd för annan verksamhet. Vi har löst det med att hissa upp stora tygskynken i bommarna, men det har varit en nödlösning. Vi har även valt att använda lokalen vid föräldramöten och uppvisningar av olika slag, men även här behövs anpassning för att det ska bli lämpligt ur arbetsmiljöhänseende och något så när publikvänligt. Det är också mycket opraktiskt och besvärligt att transportera utrustning i den trånga trappen. Våra övriga lokaler och musiksalar ute på skolorna fungerar i stort sett bra. Ibland blir det kollisioner mellan olika aktiviteter i lokalerna på skolorna men det är inga stora problem och här är FC ett bra informations- och kommunikationsmedel. Rent allmänt kan väl konstateras att den stora svårigheten ligger i att lokalerna inte är anpassade till ljudstark verksamhet vilket kan vara störande i vissa lägen. I övrigt har vi fortlöpande uppgraderat utrustningen i musiksalarna samt inköpt trådlösa mikrofoner till dramaundervisningen. Genom smart planering kan vi dessutom använda viss utrustning gemensamt, även om det innebär ett flyttmoment. En marimba är inköpt tack vare bidrag från Sparbanksstiftelsen. Under våren har vi genom arbetsförmedlingens försorg fått en duktig instrumentreparatör till Kulturskolan, vilket är en tillgång då musikinstrument är ytterst känsliga för det slitage som blir i framförallt klassundervisningen. 7 Arbetet i kulturskolan Kvalitetsarbete För att stärka kvalitetsarbetet och fortsatt utveckling av Kulturskolans olika verksamhetsområden tog vi fram en ny lokal arbetsplan under hösten som ska ligga till grund och vara ett stöd i planering, genomförande och utvärdering av vårt arbete för att nå målen. Därtill kommer även det gemensamma arbetet med att ta fram mål för skolår 1-9 i kommunen. Demokratisk organisation och arbetslag Vår demokratiska organisation innebär, för alla i personalen, både stor delaktighet och stort medarbetaransvar inför Kulturskolans hela verksamhetsområde. Det kräver även att vi hela tiden uppgraderar oss med arbetsmetoder som följer utvecklingen. Tyvärr har vi inte lyckats få tiden att räcka till reflektion, utvärdering och utvecklingsarbete under detta läsår så detta måste få hög prioritet under kommande år för att bibehålla en god arbetsmiljö och en god organisation. Vi kan dock konstatera utifrån arbetsmiljöenkäten för personalen, att arbetsklimatet är mycket gott på Kulturskolan. Kulturskolans organisation underlättar ett flexibelt arbetssätt och samverkan över ämnesområdena, men ett stort arbetsfält och många olika arbetsuppgifter däri har medfört vissa svårigheter att få till stånd ett samarbete med grundskolans lärare när det gäller utveckling av estetiska lärprocesser i skolan. Detta har inneburit att vårt arbete hittills i grundskolan har varit av en mer projektbaserad karaktär. Vår strävan är dock att på sikt finna arbetsformer som möjliggör en mer var daglig kreativitet med lärare och elever i grundskolan och ett första steg blir att lägga gemensam planeringstid med övriga grundskolan. Vi kommer även att fortbilda lärare för att få en mer fördjupad kunskap i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Hur arbetslagen ser ut förändras allteftersom vi arbetar med olika verksamhetsdelar. Det innebär att vi alla vid något tillfälle under året arbetar med varandra. Det innebär också att vi tar del av varandras kompetenser och får en slags fortbildning i all enkelhet. Att mötas i olika kreativa ar- 5

8 betsmoment inspirerar också till helt nya sätt att tänka, förstå och arbeta inför ett mål, vilket är grunden för estetiska lärprocesser. Elev- och ensembleverksamhet Kreativ verksamhet skapas i hög grad genom delaktighet och här möts elever och lärare utifrån andra förutsättningar än vad som är vanligt vilket ger utrymme för social utveckling och förstärkt självförtroende. Inom musikämnet i grundskolan ges, i möjligaste mån, utrymme för eleverna att delta i planering och utformning av undervisningen vilket sker tämligen naturligt då de flesta elever har ett stort engagemang för musik i dess olika former. I dramaundervisningen i år1-6 är den främsta målsättningen att alla ska vara med, alla ska och får prova på, alla ska våga. Eleverna är med och påverkar uppsättningens innehåll, i vissa fall även dräkt och rekvisitatillverkning. Detta gäller naturligtvis även när vi jobbar i tema och projekt. Föräldrakontakt får vi genom de möten som sker vid föreställningar, Öppet Hus och de informationsmöten som klassläraren kallar till. Under året har vi genomfört följande gemensamma projekt- och temaarbeten: - Kulturdag Stora Skedvi hembygdsgård - Astrid Lindgren allsång för åk 1 6 hela kommunen. - Djungeltema Allsång F-klass-åk 2 - Teater åk 2 - Teater åk 5 Historietema 2 dgr - Bamses nya kläder teater åk 3 - Gerillakonserter i cafeterian på Klockarskolan. Åk 7 - Ronja och Madicken teater åk 2 Skedvi - Barnen och spökhuset teater Skedvi åk 4 - Julallsång i kyrkan. Åk Kulturskolans julshow. Musikaliskt julstök på Folkets Hus - Fyra byar i världen Teater åk 6 - Blåsorkesterklassen i Enbacka spelar på Öppet Hus - Naturprojektet i åk 6 - Rock & Popkonsert på Folkets Hus för åk 4-6 och allmänheten - Kulturskolans Vårshow Folkets Hus - Fågelsången. Elever konserterar och 5-åringsverksamheten sjunger - Polare dansföreställning för Klockarskolan - Öppet Hus i Skedvi. Klassblåsorkestern spelade. Teater Dalarna åk 3 - Musikalresa i Skedvi. Åk 5 - Teater Hans å Greta å Rasmus åk 3 Enbacka - Teater Cirkus, Kristineskolan - Nils Holgersson åk 4 Enbacka inkl. klassorkester - Åsgårdsspelet åk 3 - Teatervandring i Säterdalen åk 4 med klassorkester och dans - Alice Tegnérsånger med 5-åringar, F-klass tills med åk 6 showgrupp Inom den frivilliga ämnesundervisningen finns elevens delaktighet som stark motor. Vi möter ju elever som vill lära sig att spela eller dansa och därför också har en stark uppfattning om vad de vill lära sig så här får pedagogen vara mycket lyhörd och flexibel. Vår grundtanke är att varje elev ska finna sitt eget uttryck och sin egen skapande förmåga utifrån sina egna förutsättningar och här har vi styrkan inom skapande verksamhet som ger gemenskap och delaktighet för alla, oavsett ålder, kön eller andra olikheter. Under året har vi genomfört en elev- och föräldraenkät för att få en uppfattning om hur vår ämnesundervisning fungerar. Se bilaga 2. 6

9 Fortbildning Fortbildningen under året har varit fokuserad på nya pedagogiska metoder med inledning i augusti då ett antal lärare åkte till Stockholm för att lära om Plej ett delvis datorbaserat material. Vi har arrangerat gemensamma inspirations- och fortbildningsdagar med övriga Musik- och Kulturskolor i länet vilket lett till bildande av nätverk för klassmusiklärare och slagverkspedagoger. Kulturskolans ledare har gått sitt andra och avslutande år i ledarskapsutbildningen CLS. Elever i behov av särskilt stöd I samverkan med Elevhälsan erbjuder vi ämnesundervisning för elever med speciella behov. 8 Resultat och måluppfyllelse Måluppfyllelse och betyg i musikämnet redovisas av respektive skolområde. 9 Analys/Bedömning av måluppfyllelse Kulturskolan ska förmedla teoretiska och praktiska kunskaper inom de estetiska ämnesområdena Musik/Drama/Dans. Kulturskolan ska utveckla elevens förmåga till att finna sitt eget uttryck och skapande. Inlärning ska baseras på elevens egen förmåga och motoriska färdigheter, vi ska väcka lust och ge eleven insikt att kunna se sin egen utveckling. Kulturskolan ska vara en attraktiv verksamhet i tiden med stor utåtriktad verksamhet. Vi ska ha personal med rätt kompetens, vi ska samarbeta mellan ämnesområdena, vi ska ha gemensam grundsyn och stor flexibilitet samt skapa trivsel och känna ansvar för verksamheten. (ur Kulturskolan lokala arbetsplan.) Det finns en inbyggd svårighet i att på ett enkelt, överblickbart och rättvist sätt ge en helhetsbild av Kulturskolans arbetsfält som går i och ur varandra, men det ger också en dynamisk bild av vad som faktiskt är skapande verksamhet och utveckling i skolan och på fritiden. I vår analys utgår vi från Förskole- och skolplan Vi lär så det bär här i Säter samt Kulturskolans strategiska mål (se ovan) som inbegriper och övergriper hela vår verksamhet samt det underlag vi redovisat på sidan 3. Till att börja med kan vi konstatera att de elever och föräldrar som deltog i enkätundersökningen gav överlag ett positivt gensvar, vilket också stämmer överens med den uppfattning vi fått genom feedback under läsåret från både elever och föräldrar. Det finns naturligtvis områden som inte fungerar tillfredställande och det är viktigt att även ta till sig den negativa kritiken och göra förbättringar. Framförallt är det informationen mellan lärare-elev-hemmet där rutiner bör ses över och standardiseras. I övrigt har vi en livaktig utåtriktad verksamhet samt mycket engagerade elever som visar att Kulturskolan når de uppsatta målen. Elevantalet har ökat och vi har en godkänd återväxt i ensemblerna. Tyvärr är det svårt för oss att behålla de äldre eleverna då de går i gymnasieskolor i andra kommuner och detta påverkar, i viss mån, även orkestrarna. Samarbetet med grundskolan har utökats och även hittat nya former vilket är mycket positivt då vi ser mer av gemensamt engagemang inför projekt- och temaplanering. Vi har dock en stor schemateknisk begränsning som försvårar en fortsätt utveckling av detta samarbete, så här krävs ett mindre schemabundet arbetssätt även i skolan för att vi ska kunna gå vidare. Musikundervisningen i grundskolan har utvecklats under de senaste åren genom att vi gjort investeringar i material, lokaler och fortbildning samt utvecklat Kulturskolans kursplan i musik utifrån Lpo 94 och Sätermodellen. Vi har nu möjlighet att erbjuda alla elever en kvalitativt god undervisning på alla skolor i kommunen vilket, på sikt, bör ge större måluppfyllelse. Vår personal har god kompetens och arbetet med PODB som verktyg i verksamheten fortlöper. 7

10 Kulturskolans samverkan med andra aktörer utöver grundskolan växer stadigt och vi ser med tillförsikt fram emot en vidareutveckling av verksamheten med Ungdomens Hus, biblioteket, skolkulturen och kommunens kultursekreterare Kulturskolan har nu verkat i två år och utifrån de förutsättningar som finns, tycker vi oss kunna säga att utvecklingen varit god. Det finns en stark utvecklingsvilja hos personalen och vi ser tydligt att vår position stärkts såväl inom grundskolan som i samarbete med andra aktörer. Utvecklingsarbetet är igång och vi hoppas kunna finna gemensamma mötesplatser som möjliggör ett fördjupat utvecklingsarbete när det gäller estetiska lärprocesser i skolan, vilket är det område som varit svårast att hitta arbetsformen för. 10 Åtgärder för utveckling I föregående års kvalitetsredovisning konstaterade vi att vi behöver ge vårt arbete med medarbetarskapsmedvetenhet nytt fokus eftersom det tillkommit personal i vår demokratiskt uppbyggda organisation. Tyvärr har vi inte kunnat genomföra sådana utbildningsdagar utan det får anstå till nästa läsår. Vad vi däremot gjort och som kan sägas vara en del i denna fortbildning, är att arbeta fram en ny lokal arbetsplan för Kulturskolan, så vi är trots allt på väg. Samverkan med grundskolans lärare kräver gemensam planerings- och mötestid och eftersom Kulturskolans tid för apt varit annan än för övriga grundskolan, har det funnits ett mått av tröghet. Inför nästa läsår har vi gemensam planerings- och apt-tid med övriga skolan vilket vi hoppas kan underlätta det fortsatta gemensamma arbetet med estetiska lärprocesser i skolan och hur vi tillsammans kan utforma det. Vi planerar att starta en kulturprofilklass i Stora Skedvi och följa dessa elever från F-klass till år 6 då vi sett positiva resultat hos enskilda elever som deltagit i skapande verksamhet. Detta bör ge en möjlighet att få mätbara resultat om sådan verksamhet ger ökad måluppfyllelse. Vi kommer därför att söka samarbete med Högskolan Dalarna samt ev. andra forskningsbaserade institutioner för att dokumentera och analysera projektet Vi ska även se över rutiner för att få en gemensam grundstruktur när det gäller språklig och skriftlig kommunikation gällande elever och föräldrar inom hela vårt verksamhetsområde. 11 Ansvar, inflytande och delaktighet Se ovan under punkt 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Kulturskolan i Säter Eva Manell Arnberg Kulturskoleledare 8