Verksamhetsberättelse för Barntelefonen
|
|
- Ellinor Isaksson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 Verksamhetsberättelse för Barntelefonen Styrelse_och_jourmedlemmar Barntelefonens ansvariga kontaktpersoner och firmatecknare är Gunilla 0ltner och Erik Melinder. Gunilla 0ltner är av medlemmarna formellt utsedd till Barntelefonens ordförande och Erik Melinder ti l l kassör. Andra befattningshavare fi nns inte. Protokollsekreterare utses vid varje möte med jourgruppen. Barntelefonen består av ett antal aktiva personer (vid verksamhetsårets slut 14 st) som alla dels t uras om att sköta telefonjouren dels träffas regelbundet för utvärdering av verksamheten samt för planering och utb ildning. Jourverksamheten Verksamheten under våren fortsatt på samma sätt som under det föregående året med jourtiderna måndagar och torsdagar kl Antalet samtal fördelade sig så gott som lika under måndagar respektive torsdagar. Under sommaren förekom endast ett fåtal samta l, men i slutet av augusti ökade anta let. I oktober månad infördes en ny jourtid, måndagar kl i stället för kl Tyvärr sjönk antalet samta l betydligt i och med den nya måndagstiden och detta har i sin tur påverkat det totala antalet samta l som förekommit under året. Vid verksamhetsårets slut konstaterades totalt 257 påringn ingar vid de 87 jourtil l fällena, tre stycken i medeltal per gång. Samtalen har ti l l största delan varit sk kontaktsamta l. För övrigt har samta l en handlat om (i rangordning) mobbing, övergivenhet, rädsla och sorg, kärlek, pubertetsfunder ingar, vuxenkonflikter och information. Bus- och sk felringni ngar eller "luren las på" har förekommit i stort antal. Flickorna ringer mest och åldersgruppen so@ domi nerar är årin~ar. Nasra fler tonåringar ringer än under Rekrytering av nya medlemmar skedde i början av hösten då en del "gamla" fått ändrade förhållanden och inte kunde delta längre. En modell fö r rekrytering inarbetades och två medlemmar har nu i uppdrag att ta emot intresserade personer och informera dem dels om syftet med verksamheten dels de krav som föreligger för medlemmar. (Se bi lilga) En ny telefon har inf örskaffats, som genom sin inbyggda högtalare gör det mojligt för den andra jourpersonen att också lyssna ti l l barnets röst. Medde lande och tips kan skr ivas ned till den som ta lar med barnet eller jourpersonerna kan, om barnet inte har något emot det, väx la. Möjligheten att diskutera samtalet och bearbeta känslor ökar i och med denna nya telefon_vilket är en stor fördel. Informat ion Under september månad trycktes en ny affisch, nya klistermärken. Den nya affischen och medföljande informationsb lad skickades ti l l samtliga skolor inom Uppsal a kommun och klistermärkena del ades ut vid fritidsgårdar, bibl iotek, ungdomscafeer och bad. Annonsering skedde vid sex tillfäl len i Uppsala Nya Tidning och under september och börj an av oktober uppmärksammade lokalradion Barntelefonen del s
3 2 genom en intervju och dels genom att jourtiderna påannonserades vid ett flertal tillfällen. Vidare har tidningsartiklar förekommit i Uppsala Nya Tidning, Barnen och vi, Allers, Dagens Nyheter och Vi föräldrar. Informationsmöten om Barntelefonens verksamhet har hållits för följande grupper, fören ingar: Hem och sko la Uppsala, vid möte i Västerås inbjudan från Mansjouren, Rädda barnens lokalförening, Rädda barnen Stockholm, fritidsledare vid fritidsgården Li l jan, kvarterspol iser och för representanter från Länsförbundet Rädda barnen bl a Stig Sjölin. Information till barn har givits vid ett tillfälle under ett studiebesök vid Gimos skolor. Utbildning Under ett månadsmöte deltog docent Anatole Pikas från Pedagogiska institutionen, Uppsala Universitet för att presentera sin metod som går ut på att åtgärda mobbing. Psykolog Margareta Berggren har vid tre t i llfäl len varit gruppens handledare, vilket känns mycket värdefullt. Hon ämnar även fortsättningsvis besöka oss. Bandinspelningar har gj orts från rad ioprogrammet Dialog som Margareta medverkar i, dessa har använts i fortbildningssyfte. Litteratur har inköpts och lästs. Interna möten Regelbundna möten en gång per månad för Barntelefonens medlemmar har förekommit under hela året. På dagordningen finns alltid "genomgång av samtal" samt aktuell planering för verksamheten. Ibland har gäster deltagit, bl a barnombudsman Kristina Fennö. Vid ett jourtillfälle deltog tre representanter från Lokalföreningen i Västerås. Under verksamhetsåret träffades jourgruppen tio gånger för interna möten. Personalfest har förekomm it vid två tillfällen. Slutord Under vårt andra verksamhetsår har vi som grupp bl ivit stabi lare och säkrare. Erfarenheterna från detta år är främst att information "i rätt tid" till barnen, i starten av terminerna, är av stor vikt. Vår nya tid på måndagar kl har inte givit de antal vi trodde, barnen som lämnas ensamma då föräldrarna går iväg på möten, kurser, bio etc har inte hört av sig i så hög grad. Att ha ytterligare ett jourtillfälle som vi hade fu nderingar på i februari -86 har vi inte lyckats åstadkomma på grund av de förutsättningar som gäl ler för jourgruppens medlemmar. Inför höststarten -87 planerar vi att antingen "gå til lbaka" till eftermiddagstiden på måndagar eller att utöka gruppens medlemsantal betydligt för att göra det möjligt att ha både två eftermiddagstider och en kvällstid. Justering av eftermiddagstiden kan eventuel lt göras, kl ?. Att vår verksamhet behövs, tycker vi även efter detta verksamhetsår har bekräftats och vi ser fram emot ett nytt stimulerande år. Gunil la Oltner Erik Melinder
4 INFORMATIONSBLAD FÖR NYA MEDLEMMAR M,,'d.¼,#7.-o"!,-.o... ' Bakgrund Upphovsmannen till Barn~elefonen var Gunilla Oltner som siet arbete kände att det fanns ett behov utav någon form av telefonuourverksamhet för barn. Dit skulle barn kunna ringa och prata med en vuxen som hade tid och intresse av att lyssna. Under hösten 1984 påbörjades planeringen. En grupp på utarbetade fram verksamhetens riktlinjer. Projektmedel söktes hos Rädda barnen och verksamheten startade i mars personer 11Alsättning se informationsblad Barntelefonens arbete/ uppläggning se verksamhetsberättelse Vad krävs av dig som medlem: Att - ha ett grundläggande intresse av barn och deras livsvillkor sitta i jourtelefonen 1 ggr/månaden delta i 80% av föreningens möten Aktiv och passiv medlem Föreningen Barntelefonen består utav 15 medlemar. Som medlem bör du uppfylla tidigare ställda medl~msvillkor. ~en om du under en tidsperiod av nagon anledning inte kan uppfylla villkoren kan du vara passiv medlem. Hur blir du medlem Innan du bestämmer dig för att arbeta aktivt i Föreningen Barntelefonen skall du: 1. Delta i ett informationsmöte om Barntelefonen 2. Sitta en g!ng i jouren med en annan medlem. 3. Delta vid ett kvällsmöte. Om det ~ör tillfället inte finns behov utav fler medlem~r i Barntelefonen sätts du u på en väntelista.
5 Att tänka på vid sam~ - att svara Barntel~fonen och förnamn - att under samtalet fr~ga efter kön, ålder, bostadsområde eller skola. (för r:tahstik) - att barnet kommer ig~n~ att prata och får prata till punkt - att inte börja med radgivning för tidigt - att försöka få barnet att själv tänka ut en lösning och komma med egna förslag - att vid behov upplysa barnet om var~ de kan vända ~ig med sitt problem och att de d! kan hänvisa att upplysningen kommer ifrån Barntelefon~n - att om barnet vid samtalets slut fortfarande är upprört fr&ga om barnet vill att du rinrer upr efter jourtidebs slut att tala om för b~rnet att hon/han är välkommen att ringa igen att avsluta genom att fråga om det är n1gonting mer barnet vill säga. Exempel på samtal Rolf 13 år, var kär och visste inte hur flickan skall f4 veta. Mia 13 år, har tråkigt hemma Anna 12 ar, har mist sin bästa kompis som nu har en annan. Lena 11 ar retad för si.n yngre bror som är mongolid. Pojke 10 ar känner sig ensam och h.ar prov i morgon. f-ojke 13 ar tror at hhan är homosexuell Lotta 13 ar frågar om vuxna får slå barn för det gör mina. Johanna 13 år, som ~r ledsen. Hon låna~ ut pengar till kompisar bjuder pi godis men fir ändl inte vaia med dem. Lars 10 Ar. rin~er och berijttar att poj~arna i klasae~ retar honon: för'>att han lukta! illa Asl:ed. 12 år; blir mobbad i skolan för 1at t han i:ir utlänning. Ottr. 7 år. en liten ynld ig rnst i,telefonen.jag är rädd;, Viktigt att vete - Alla som är medlemmar i föreningen Barntelefonen ha~ tystnadsplikt, Alla som ringer har ratt att vara anonymaj
6 BARNTELEFONEN Ekonomisk redogörelse för tiden Ingående balans Postgiro Kassa Kapital 3644 : : :05 Resultaträkning Rädda Barnen Ränta Kapital 20000:00 635: : 05 Telefon Reklam Materiel Inventarier Porto Avgifter övrigt Arets överskott 436: :00 479:50 975: : : : : : :46 Utgåe nde balans Postgiro Kassa Kapital 3609: : : : : 06 Uppsala i februari 1987 Erik Melinde r Kass ör
7
,; : RÄOP ENSAM QL'ICKL\G
,; : RÄOP ENSAM QL'ICKL\G Styrelsen för föreningen Jourtelefonen för barn och ungdom avger följande verksamhetsberättelse för år 1989: \ / '\ Föreningens organisation. Vid årsmötet den 8 februari valdes
]
] WJmirnJ1rnw@oornoo w@m ID~moo @~m WJOO~~@M If1@[r@mfimf2@rru VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1992 Styrelsen för föreningen Jourtelefonen för Barn och Ungdom avger härmed verksamhets berättelse för året 19920101-19921231:
Verksamhetsberättelse 2011
Verksamhetsberättelse 20 Härmed lämnas redogörelse för föreningens verksamhet under ovanstående period. Föreningens styrelse har under verksamhetsåret 20 haft följande sammansättning: Ordförande Marinette
Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen
Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta
Medlemsföreningarnas aktiviteter
Medlemsföreningarnas aktiviteter SCUF:s medlemsföreningar ska enligt förbundets stadgar driva verksamhet som verkar i enlighet med förbundets ändamål. Detta innebär att en medlemsförening i SCUF arbetar
Årsmöte 2015. Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping
Årsmöte 2015 Lokalavdelningen Norrköping/Söderköping DAGORDNING 1. Val av mötesordförande, sekreterare och justerare för mötet 2. Godkännande av kallelsen 3. Godkännande av dagordningen 4. Styrelsens kassa-
Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000.
Nedanstående förslag på hur man kan rekrytera nya medlemmar kommer från en utbildning som hölls i Jönköping år 2000. Rekrytering av nya medlemmar till lokalföreningen Inledning Att marknadsföra CISV är
Till dig som har ett syskon med adhd eller add
Till dig som har ett syskon med adhd eller add Namn: Hej! Den här broschyren är skriven till dig som har ett syskon med adhd eller add. När det i broschyren bara står adhd så betyder det både adhd och
MEDLEMSINFORMATION
MEDLEMSINFORMATION 1 2018 Reeli Bendiksen, ledamot i lokalföreningens styrelse, gick bort 14 januari i år. Reeli blev medlem i föreningen 2006 och valdes in som ersättare i styrelsen 2010. Reeli blev 83
Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling
Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen
lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina
Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR TIDEN 2012-01-01 till 2012-12-31. Styrelsens sammansättning sedan föregående årsmöte 2012-03-09:
Strängnäs VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR TIDEN 2012-01-01 till 2012-12-31. Styrelsens sammansättning sedan föregående årsmöte 2012-03-09: Mandattid Ordförande: 1 år till årsmötet 2013 Viceordförande: Saga Svalelid
Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap
Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn
Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra
Barnkonventionen Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra 1 FN har bestämt att alla barn i hela världen ska må bra och ha det bra. FN betyder förenta nationerna. FN är som en jättestor förening.
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR HRF DISTRIKTET I VÄSTERNORRLAND
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR HRF DISTRIKTET I VÄSTERNORRLAND 2012 Styrelse och ombudsförteckning. Styrelsen Jan-Olav Lindberg tom 120514 Stig-Axel Nilsson, Kassör, Sekr. Siv Fotmeijer-Jovanovic, Vice Ordf.
KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING
KRISPLANER FÖR TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISKA FÖRENING KRISPLANER FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN OCH FAMILJEDAGHEM TEG/BÖLEÄNG OMRÅDET För att den upprättade krisplanen skall fungera behövs vissa gemensamma förutsättningar.
Övning: Föräldrapanelen
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.
Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa
Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen
Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder
Rapport Våra Viktiga Barn 2014
Rapport Våra Viktiga Barn 2014 Bakgrund Verksamheten Våra viktiga barn (tidigare e12 ) startade 2004, på initiativ av två gruppträningsinstruktörer, Eva Måbäck och Jaana Gille, tillsammans med Eva Scharin
Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse.
Bilda förening Barn, ungdom eller vuxen, det finns föreningar för alla grupper. Kanske tillhör du en grupp som skulle vinna på att bilda en förening kring ert intresse. Som en ideell förening finns det
Om barns och ungas rättigheter
Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa
Datum 2014-03-27. Föreningens ordförande, Carl-Åke Utterström, hälsade deltagarna varmt välkomna och öppnade mötet.
ÅRSMÖTESPROTOKOLL 1 (3) Datum 2014-03-27 Årsmöte mars 2014 Protokoll fört vid Villaägarföreningen Jakobsbergs 126:e årsmöte torsdagen den 27 mars 2014 kl. 18:30 på Pilbogården, Kristinagatan 14, Västerås.
LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.
Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och
Att uppmärksamma våld i nära relationer
Att uppmärksamma våld i nära relationer - ett pilotprojekt inom barnhälsovården i Stockholm Arbetsgrupp 6 BVC-sjuksköterskor Projektledare för Kunskapscentrum för Våld i nära relationer (Stockholms Läns
KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014
KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se
Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet
Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva
Bredsjö. Folkets Hus Förening
Verksamheten 2006 Bredsjö Folkets Hus Förening Alla andelsägare i Bredsjö Folkets Hus förening kallas härmed till årsmöte 6 mars kl 18.30 i Bredsjö Folkets Hus. Vi bjuder på fika! DAGORDNING VID ÅRSMÖTE
Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran
Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar
Stadgar för Tyresö Kammarkör, reviderade och antagna
Stadgar för Tyresö Kammarkör, reviderade och antagna 2013-10-17 Inledning 1 Tyresö Kammarkör är en ideell förening som har sitt säte i Tyresö. Kören är en blandad amatörkör som strävar efter att utveckla
Förskolan Tvärflöjtens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Sida 1 av 7 Förskolan Tvärflöjtens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechef Bitte Asu-Wirdheim
Elevernas likabehandlingsplan
Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2016 Styrelsen för Hjärt- och Lungsjukas förening i Östhammars kommun, org.nr 802429 3352, får härmed avge följande berättelse för verksamhetsåret 2016. Styrelsen har under året haft
Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson
Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson Mina föräldrar skall skiljas Text: Nina Ljungberg Bild: Anna Andersson Tack mina underbara barn Natalie och Estelle för att ni finns. Tidigare böcker av Nina
Om livet, Jesus och gemenskap
#Lärjunge Om livet, Jesus och gemenskap Barnhäfte Frälsningsarméns Programkontor 2018 #Lärjunge En lärjunge är en person som tror på Jesus och vill ha honom som sin förebild. Du kan vara en lärjunge till
Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)
Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,
UNG RÖST Haparanda 2011
UNG RÖST Haparanda 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:
Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom
Att vara syskon till en bror/syster med funktionsnedsättning/sjukdom Syskonrelationen ingen annan lik ofta livets längsta blandade känslor Att få ett syskon med funktionsnedsättning/sjukdom Hur hanterar
UNG RÖST Strömsund 2011
UNG RÖST Strömsund 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:
Föräldramöten Daltorpsskolan och Dalsjöskolan, vårterminen 1999
Sammanställning av utvärderingar från Föräldramöten och, vårterminen 1999 Inledning På uppdrag av hälso- och sjukvårdens folkhälsoenhet i Borås, har nio föräldramöten genomförts på försök under vårterminen
Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16
Fölets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår 2015/ 16 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för
Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN
Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SKUTAN 2017-2018 En presentation av förskolans arbete för att främja barns lika rättigheter samt åtgärder för att förebygga diskriminering,
KIDSCREEN-52. Frågeformulär om hälsa för barn och unga. Föräldraversion
KIDSCREEN-52 Frågeformulär om hälsa för barn och unga Föräldraversion Page 1 of 8 Bästa föräldrar, Datum: Månad År Hur mår Ditt barn? Hur känner hon/han sig? Det här är vad vi vill att Du ska svara på.
Hej! Att tänka på innan du börjar:
Årskurs 5 2014 Hej! Det här är ett häfte med frågor om hur du mår och hur du har det i skolan, hemma och på fritiden. Undersökningen genomförs av Landstinget Sörmland och resultaten används för att förbättra
Verksamhetsberättelse för Rädda Barnens lokalförening
Verksamhetsberättelse för Rädda Barnens lokalförening Styrelsen för lokalföreningen i Karlskoga-Degerfors får härmed avge följande rapport för verksamheten 2013. Styrelsen har under året bestått av Ordförande:
Om barns och ungas rättigheter
Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa
Verksamhetsberättelse för Rädda Barnens lokalförening i Trelleborg 2014
Verksamhetsberättelse för Rädda Barnens lokalförening i Trelleborg 2014 Rädda Barnens lokalförening i Trelleborg har Trelleborgs kommun som sitt verksamhetsområde. Styrelsen under verksamhetsåret 2014
Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost
Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost Sso 244/2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5.
Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013
Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis
Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar
Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN - plan mot kränkande behandling INLEDNING
Kårstyrelsens förslag till årsmötet Onsdagen den 5 mars 2014
Kårstyrelsens förslag till årsmötet Onsdagen den 5 mars 2014 1. Medlemsavgift 2014 Medlemsavgift per år: 200 kr. Medlemsavgift per år och familj: 500 kr. Medlemsavgift för projekt: 100 kr. (Medlemskap
UTARBETAD ENLIGT FARSTAMETODEN
UTARBETAD ENLIGT FARSTAMETODEN Definition av mobbning och hur det yttrar sig Mobbning är när en, men oftast flera personer systematiskt under viss tid trakasserar en annan person mobbningsoffret fysiskt
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR LINKÖPINGS FRITEATER 2012 FÖRSLAG TILL DAGORDNING 1. Mötets öppnande 2. Godkännande av dagordning 3. Val av presidium a/ Årsmötets ordförande b/ Årsmötets sekreterare c/ Justerare
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.
SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol
Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA
Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation
Årsbokslut för Höganäs Gymnastikförening. räkenskapsåret 2012-01-01--2012-12-31
Årsbokslut för Höganäs Gymnastikförening räkenskapsåret 2012-01-01--2012-12-31 Styrelsen avger härmed följande årsbokslut. Innehåll Sida - verksamheten 1 - resultaträkning 4 - balansräkning 5 - noter 6
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst
LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lättläst Stöd och service till vissa funktionshindrade Det finns en särskild lag som kan ge personer med funktionshinder rätt till stöd, hjälp och
Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Världsarvsförskolan Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Likabehandlingsplan. Förskolan Draken
Likabehandlingsplan Förskolan Draken 2017 Ledningsdeklaration Styrelsen och all personal på Förskolan Draken tar helt och hållet avstånd från handlingar som direkt eller indirekt kränker principen om alla
Ursviksskolans 6-9 plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling
Ursviksskolans 6-9 plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling Rev 2016-09-28 Önskat läge Likabehandlingsplanen är känd av elever och föräldrar samt förankrad hos medarbetare.
Ny termin med ny energi!
Ny termin med ny energi! I DETTA NYHETSBREV: Månadens Barnrättskämpe Anna Sandkull s. 2 Hänt i januari s. 3 - SVT sydnytt, kommunbidrag, intervju i city, praktikantpresentation Händer i februari s. 6 -
BILDA FÖRENING en handledning
BILDA FÖRENING en handledning Att bilda en förening 1. Ta fram förslag till: namn på föreningen personer som kan sitta i styrelsen stadgar (förslag till stadgar finns på sidan 3) revisorer kanske också
LÄSGUIDE till Boken Liten
LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga
Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling
Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a
Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolans namn Planen gäller Smultronets förskola Från ht 2017 till vt 2018 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola barn 4 5 år Ansvariga
Plan mot kränkande behandling
POLICY Datum 2015-08-31 1(6) Franserudsskolan Birgitta Stenbratt Birgitta.stenbratt@bengtsfors.se Antagen av Rektor Plan mot kränkande behandling Reviderad 2015-09-03 2 Syfte Alla elever har samma rättigheter
Gammal kärlek rostar aldrig
Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror
Verksamhetsberättelse
Verksamhetsberättelse Familjedaghem Pedagogisk omsorg 2013 Lidåkers enhet Förskolechef Catarina Börjesson Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 Förord... 3 Barn & Skolas mål... 3 2. Verksamhet... 3 Normer
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Korallen
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Familjedaghemmet Korallen Hösten 2018 och våren 2019 2(6) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling
Delaktighet - på barns villkor?
Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter
Likabehandlingsplan 2017/18
EKTORPSRINGEN Likabehandlingsplan 2017/18 Senast reviderad och fastställd 2017-06-01 EKTORPSRINGEN Fotbollsgatan 2, 603 63, Norrköping. Expedition: 011-15 31 71 www.norrkoping.se/ektorpsringen Likabehandlingsplanens
Dagordning Bokslutsmöte 2013
DAGORDNING Kårhuset Lund, 5 mars 2013 Christian Nilsson, ordförande Dagordning Bokslutsmöte 2013 Tid: Måndag 14 mars 2013 klockan 19.00 Plats: Fakultetsklubben, Kårhuset Ärende Åtgärd Kom Bilaga 1 Mötet
Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.
1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma Fostermamma Pappa Fosterpappa Pappas sambo/maka/make Mammas sambo/maka/make Någon bror/styvbror Någon syster/styvsyster
Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan. Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan
Kvalitetsredovisning vt 2011 Resursskolan Enhet Loftebyskolan, årskurs 1-6 Grundskolan 1 1. Presentation av verksamheten Resursskolorna består av Loftebyskolan 1-6 och 6-9, Odenskolan samt Mobila Resursskolan.
Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...
Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Det var en gång... Alla barn är lika mycket värda. De har rätt att tänka hur de vill och säga vad de tycker. Samhället och vuxenvärlden
Celiakiföreningen i Västerbottens län
Sida 1 / 9 ÅRSMÖTE FÖR CELIAKIFÖRENINGEN i Västerbotten Lördag den 21 februari 2015 kl 14.00, The Guitars ÅRSMÖTESHANDLINGARNA INNEHÅLLER: ÅRSMÖTE FÖR CELIAKIFÖRENINGEN i Västerbotten... 1 1 REGLER OCH
Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga.
Reviderad 2015/2016 1 Vad är det här för något? Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga. Det som står
Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015
Björkö-Arholma förskola/ fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola och fritidshem a för planen All personal på
Föreningens namn är Riksorganisationen GAPF Glöm Aldrig Pela och Fadime. Föreningen har sitt säte i Stockholm.
FÖRENINGSSTADGAR 1. 1 Namn och säte Föreningens namn är Glöm Aldrig Pela och Fadime. Föreningen har sitt säte i Stockholm. 2 Syfte och målsättning Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och Fadime (GAPF)
Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.
Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte
Likabehandlingsplan. Syrsans förskola Avdelning Myran
Likabehandlingsplan Syrsans förskola Avdelning Myran Förebyggande handlingsplaner och åtgärder mot diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbing. Inledning Likabehandlingsarbetet handlar
Nyckelpigan. Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98
Nyckelpigan Vårt arbetssätt Enligt läroplanen Lpfö -98 Normer och värden Avsnittet Normer och värden i läroplanen handlar om att vi som personal ska se till att barnen får träna sig i att förstå att man
FÖREDRAGNINGSLISTA. Beredningen för barn och unga Torsdagen den 6 april kl Akademiska sjukhuset Överviktsenheten ingång 95/96 BV
2017-03-27 FÖREDRAGNINGSLISTA Beredningen för barn och unga Torsdagen den 6 april kl. 9.00-13.00 Akademiska sjukhuset Överviktsenheten ingång 95/96 BV 1 Information från överviktsenheten 2 Öppnade av mötet
PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT
PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT Detta fördjupningsmaterial är inspirerat av Banditsagors föreställning Hemligt av Alexandra Loonin. Föreställningen riktar sig till barn mellan 10-12 år
Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan
BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig
KUNSKAP TILL PRAKTIK
KUNSKAP TILL PRAKTIK Viveka Sundelin Wahlsten Docent och psykolog, Institutionen för Neurovetenskap, BUP i Uppsala, Beroendecentrum i Stockholm EWA-mottagningen och Rosenlunds Mödravårdsteam VARFÖR HAMNAR
Smakprov ur Prata med barn i sorg, utgiven på Fantasi & Fakta, fantasifakta.se
Innehåll Förord 5 När barnets livshistoria inte blir som det var tänkt 8 Krisreaktioner kan skapa konflikter 13 Hänsynslöst hänsynsfull 15 Det svarta molnet 17 Hopp och förtvivlan 18 En omöjlig frigörelseprocess
BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN
LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling BRANTUDDENS FÖRSKOLA/BULLERBYN Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska
Likabehandlingsplan. Förskolan Kråketorp
Förskolan Kråketorp Likabehandlingsplan Alla barn har rätt att vistas i en förskolemiljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Upprättad 2014-08-26 Vision Förskolan ska erbjuda
Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga.
1 Vad är det här för något? Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga. Det som står här i bygger på en
Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling
Elevversion av Nygårdskolans och Nygårdskolans fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017-2018 Nygårdskolan Innehåll 1 Vad är en likabehandlingsplan 4 2 Vad betyder diskriminering
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!
Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver
Höstsäsongen inleddes på numera sedvanligt sätt med en träff för funktionärer och respektive med enkel buffé och samvaro samt information om hösten.
1 Täby Seniorbridge Verksamhetsberättelse för året 2013 Styrelsens redogörelse för året lämnas nedan. Styrelse, revisorer och valberedning. På årsmötet 11 mars 2013 omvaldes Ulla Eriksson som ordförande.
Möten med barn som upplevt våld: barns perspektiv. Maria Eriksson Familjerättsdagarna 23 mars 2012
Möten med barn som upplevt våld: barns perspektiv Maria Eriksson maria.eriksson@soc.uu.se Familjerättsdagarna 23 mars 2012 Barn som upplevt pappas våld mot mamma möter familjerätten: utsatta barn som sociala
Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum:
Hälsoenkät Elevens namn: Klass: Datum: Framtagen av Cathrine Lundberg, Norrköping, Kristina Dalenius, Lerum, Lena Mangelus, Göteborg med stöd av Riksföreningen för Skolsköterskor 2011 Skola/Arbetsmiljö
Hemsidans betydelse inom förskolan
Hemsidans betydelse inom förskolan VFU-rapport Författares för- och efternamn: Fatima Landstedt och Wanvisa Khakhammay Pedagogiska Institutionen kurs- eller utbildningsnamn: Pedagogik och utbildning 1,
LÄSGUIDE till Boken om Liten
LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala