Minnesanteckningar från nätverksmöte för gymnasiebibliotek

Transkript

1 Minnesanteckningar från nätverksmöte för gymnasiebibliotek Deltog Anne Hederén, Länsbibliotek Östergötland Marianne Auby Huddén, Nyströmska skolans bibliotek Cecilia Ekdahl Valdo, Kungsgårdsgymnasiet Agneta Blomgren, Ebersteinska gymnasiet Lena Fogelberg Carlsson, Katedralskolan Carina Bergman, Platengymnasiets mediatek Sanna Olsson, Facetten Bildningscentrum Åtvidaberg Biblioteket Petter Edlund, De Geergymnasiet Jenny Aspling, Bergska skolan Kerstin Johansson, Nyströmska skolan Gunilla Kjellin, Anders Ljungstedts gymnasium Monika Karlström, Vretagymnasiet Ellinor Monell, Bergska skola Finspång Nyströmska skolan Rektor Kristin Andersson hälsade oss välkomna. Nyströmska skolan startade Skolan har en ovanlig historia och arkitektur, den ligger i en gammal vacker byggnad som tidigare var Söderköpings lasarett. Här finns både ungdomsgymnasium (340 elever), vuxenutbildning (350) och SFI (65). Alla elever får egen dator, internationalisering är ett viktigt inslag. Läs mer om skolan och programmen: Gymnasiebiblioteket Webbsida: Varje år görs en elevenkät om biblioteket. Enkäten förmedlas via mentorerna. Det finns en bibliotekskommitté bestående av elever och lärare som träffas fyra gånger per år. Ett antal dokument om gymnasiebiblioteket finns via länken: Handlingsplan för undervisning i informationssökning. Läsfrämjandeplan för Nyströmska skolan Tips om biblioteket som samarbetspartner och om vår undervisning. Utvecklingsplan för gymnasiebiblioteket. (Ingår i kommunens Biblioteksplan.) Mål ur utvecklingsplanen Minnesanteckningar från Bibliotekskommittén

2 Marianne visade biblioteket och berättade att det faktum att eleverna nu har egna datorer öppnar nya möjligheter vid genomgångar. Nu kan dessa enklare hållas i bibliotekslokalen med projektor och duk och eleverna följer med på egna datorer. Kerstin och Carina vid biblioteksdisken som är rymmer ett öppet arbetsrum med två arbetsplatser. Vid tidskrifterna finns en dator som exponerar Artikelsök. Kerstin demonstrerade självutlåningen. Sedan 2007 RFID märks alla medier. Marianne och Kerstin är mycket nöjda med systemet.

3 Läs mer om RFID på Nyströmska skolans bibliotek: Nätverket och förslag till arbetsformer framöver Vid möte för referensgrupp 22 juni diskuterade möjliga förändrade arbetsformer dels för att öka aktiviteten i nätverket och dels för att Annes utrymme för skolbiblioteksfrågor är begränsat p. g. a. pågående projekt. Vid mötet deltog Lena Fogelberg, Marianne Auby Huddén, Petter Edlund, Jenny Aspling, Agneta Blomqvist, Kerstin Johansson och Anne Hederén. Då föreslogs att gymnasiebiblioteken i länet delas in i tre grupper (se nedan) och planeringen inför nätverksträffar alternerar mellan grupperna. Anne deltar i planeringen (om grupperna vill det) och ansvarar liksom tidigare för inbjudan och ev. bokning av lokal om mötet inte hålls på en skola. Öst Finspång, Norrköping, Söderköping Mitt Linköping, Åtvidaberg Hit även Lunnevads folkhögskola och Vreta gymnasiet Väst Mjölby, Motala (Höstens nätverksmöte planerades av grupp Öst som i stort motsvarades av de som deltog vid mötet.) Nätverket antog föreslaget och vårens arbetsmöte planeras av grupp Mitt. ( Lena Fogelberg, Gunilla Kjellin, Monica Karlström och Sanna Olsson från gruppen deltog.) Vid mötet 22 juni diskuterade också förslaget att bilda arbetsgrupper för aktuella frågor som om det finns intresse för det. Jenny och Petter startade en grupp för att diskutera planer för gymnasiebibliotek. Se vidare punkt Utvecklingsplaner för gymnasiebibliotek. Rapport från IFLA Marianne Auby Huddén berättade om sina intryck från IFLA konferensen i Göteborg. Hon deltog som volontär, vilket i hennes fall innebar att vara seminarievärd och möjlighet att ta del av många föreläsningar. Marianne gav oss också ett axplock från presentationerna från satellitkonferensen: The future of school libraries in a national and international perspective. Alla föreläsningar går att ta del av via länken där finns presentationer och ljudinspelningar i som podcast: Marianne rekommenderade särskilt dr Lesley Farmers föreläsning Crystal Balls and Light Balls. farmer crystal balls. Vi tittade gemensamt på delar av Ross Todd's föreläsning: Putting the Pieces together Creating a sustainable future for School Libraries. Länk till podcast och presentation Därefter hade vi gruppvis reflektion/diskussion. Några citat från Ross Todd s föreläsning: How do we know that we make a difference in students study s? We need to define: What is the value added by school libraries?

4 We need to move from finding stuff to what kids need to live in a complex world. Access itself doesn t enable that students will learn. It s about transforming the stuff into personal knowledge What we need is: POWERFUL PEDAGOGY! Vi måste definiera skolbiblioteket och göra det utifrån resultat/effekter (outcomes). Vi måste arbeta mer evidensbaserat och bygga våra visioner om skolbibliotek på resultat. Biblioteket i läroplanerna och skollagen Vi gick igenom de svar på insända frågeställningar som vi fått ifrån Anette Holmqvist, Skolverket/Kolla Källan. Se bilaga 1. Anette har också handfasta råd att ge (därför har jag ramat in dem). Så här skriver hon: Om jag har något råd att ge till er, mina före detta kollegor, så är det att när läroplanen (grundskolan får ny som sagt) kursplanerna och ämnesplanerna är beslutade: läs de ämnesplaner som berör de program som ni har på skolan om du arbetar på gymnasieskolan läs dem så att ni kan dem bättre än lärare och skolledare läs inte bara på det vanliga sättet för skolbibliotekarier "att leta ordet skolbibliotek", utan leta upp de avsnitt där er kompetens kommer till mest nytta, "det här är ett jobb för oss skolbibliotekarier", t ex att främja informationskompetens, läsfrämjande, skönlitterära aspekter av no, so etc, användningen av it i skolan och sociala medier etc etc Allt det här är ju sådant som skolbibliotekarier är duktiga på och är utbildade för!!! basera allt ert arbete på vad som uttrycks i dessa styrdokument, hänvisa till skrivningar i kursplanerna när ni skriver era arbetsplaner, kommunikationsplaner, när ni äskar budget etc etc utgå från styrdokumenten i kombination med din egen kompetens när du motiverar er skolas bibliotek Skolbiblioteket har inget egenvärde (kanske för oss som jobbar / har jobbat i det), det finns inte för sin egen skull utan skall som vi alla vill vara inkluderat i den pedagogiska verksamheten. Låt styrdokumenten, din egen kompetens och samarbetet med lärarna utgöra utgångspunkten för den inkluderingen. De ämnesplaner som Anette nämner kommer att finnas tillgängliga på Skolverkets sida så fort de är beslutade (ska ske i dagarna). Men redan nu kan man hitta förslagen där:

5 Skolverkets referensgrupp Gruppen bildades 2009 och har träffats två gånger (en gång per termin). Anne deltar, övriga är Anette Holmqvist, Christer Holmqvist Nationella skolbiblioteksgruppen, Helle Barrett, Malmö Skolbibliotekscentral, Caj Corneliusson KUR, repr. från Skolbibliotek Norr, Cecila Bengtsson Ekerö skolbibliotek, Fredrik Ernerot, Skolbibliotek Väst. Fortfarande är det lite otydligt vilket mandat gruppen har, men de flesta av oss driver att vi främst ska jobba med frågor som handlar om skolbiblioteket i skollagen. Det kan innebära framtagandet av någon form av stödmaterial om skolbibliotek i Skolverkets regi till stöd för skolor och rektorer och förhoppningsvis kriterier för utvärdering till Skolinspektionen. Här vill jag att vi ska få med forskare. Vid nästa möte 16 nov ska det här diskuteras, då deltar ev. Kjell Ahlgren från Skolinspektionen. Mer info kommer om detta Så här sa Kjell Ahlgren vid skolbiblioteksdebatten på mässan: Det finns inga direkta punkter idag där vi tittar på skolbiblioteken vid inspektionerna ute på skolorna. Allt handlar om vilket uppdrag vi har. Vi kan göra en kvalitetsgranskning av skolbiblioteket på skolan, men behöver kriterier för det. Med hjälp av forskare kan man göra en utvärdering. Läs mer om den debatten: Utvecklingsplaner för gymnasiebibliotek Jenny Aspling, Petter Edlund och Agneta Blomgren träffades för att prata om planer för gymnasiebibliotek vid ett möte i juni. De berättade om vad som diskuterats. Planer behövs, inte minst för att definiera verksamheten. ( Det ju också vad Ross Todd efterlyser. ) Gruppen har försökt få fram information från andra regioner där man samarbetat om utveckling av planer. Ett sådant exempel är Sörmland. Planerna arbetades fram gemensamt av gymnasiebibliotekarier i Sörmland och Västmanland med stöd från länsbiblioteken. Via länken finns både planen med mål samt verksamhetsberättelser: aspx Ann Catine Eriksson vid länsbibliotek Sörmland har i ett brev besvarat frågor om hur de har arbetat med planerna. Se bilaga 2. På Bergska skolan har Jenny arbetat fram en verksamhets och handlingsplan för Informationskompetens tillsammans med en lärare. Den ska beslutas under senare delen av oktober, det har blivit uppskjutet p. g. a. byte av skolledning. Vi tittade gemensam på planen. Den bifogas som bilaga 3. Dyslexiprojektet Allt genast! I oktober startade projektet Allt Genast som vänder sig till personer med läs och skrivsvårigheter i Östergötland i första hand. Syftet är att nå ut med information om att det nu är möjligt för talboksberättigade att låna och ladda ner talböcker hemifrån. Den som har rätt till

6 denna service kan ladda ner talböcker direkt till egen dator och behöver inte längre gå biblioteket för att få tillgång till denna service. För att få möjligheten måste man registreras via ett talboksberättigat bibliotek. Man får då information om vad som gäller och hur man gör och får skriva på ett avtal, ungefär som när man får ett lånekort. Detta här gäller alla över 18 år. För alla under 18 år måste målsman skriva under och också delta vid samtalet. Naturligtvis kan gymnasiebibliotekens personal bli registrerare också, framförallt för elever över 18 år som ni möter under skoltid. Då behöver man sätta sig in i vad som krävs vid ett registreringssamtal och skaffa sig behörigheten att registrera. Det gör man genom att e posta till adressen: digbib@tpb.se och ange namn, personnummer, e postadress, telefonnr. och bibliotek För mer info om projektet, lathundar för registreringssamtal etc. se info på vår webb: genast Lite info till privatpersoner om detta finns på portalen: mid=7494&categoryid=6928 Ansvarig är Rolf Holm: rolf.holm@ostsam.se tel: / Kontakta Rolf om ni har frågor. Gemensamt biblioteksdatasystem, aktuellt läge Arbetet mot en upphandling av ett gemensamt biblioteksdatasystem går framåt. Aktuellt nu är att så snart alla kommuner fattat sista nödvändiga beslut (11 av 13 klara) går det ut för upphandling, vilket troligtvis blir vid årsskiftet. Det kommer sedan att vara ute för upphandling i 40 dagar, därefter följer analys av anbud och möjliga överklaganden. Om det vill sig väl kan allt vara klart för start av konvertering efter sommaren Man räknar sedan att det kommer ta hösten 2011 att konvertera alla kommuner. För gymnasiebibliotekens del gäller att det endast är de skolor som redan är integrerade i kommunbibliotekets katalog som omfattas av upphandlingen i det här läget. Det handlar om Bergska, Nyströmska, Facetten, Carlsund och Platen. Marie Molander har suttit med i expertgruppen och sett till att det skolbiblioteksspecifika har beaktas i förfrågningsunderlaget. Frågan om skolbiblioteken i kommunen ska med i det gemensamma systemet är inte en fråga som länsbiblioteken kan driva, det måste beslutas lokalt i varje kommun. Frågan om skolbiblioteken har diskuterats på flera bibliotekschefsmöten. I Linköpings t ex berättade Peter Åström vid senaste mötet att gymnasieskolans rektorsgrupp sagt nej av ekonomiska skäl. En grupp som diskuterar skolbiblioteksfrågor med representation från både grund och gymnasieskolor i det gemensamma systemet har bildats. Anne och Annika Holmén från länsbiblioteket är sammankallande. I de olika grupper som bildas för rutiner, katalog etc. kommer representanter från skolbiblioteken att ingå där så behövs. Anne och Annika håller också på med en kartläggning av skolbiblioteken i länet på uppdrag från bibliotekscheferna.

7 Övrigt Lena Fogelberg, Katedralskolan i Linköping berättade att hon kommer att åka till USA i oktober. Hon följer med en grupp från Fyrsisskolan i Uppsala bestående av Göran Brolund och hans kollegor. De gör studiebesök på Gill S:t Bernards och några gymnasier New York samt besöker även Ross Todd och Carol Gordon på Rutgers University. Resan kan bli start på samarbete/tvinning mellan Katedralsskolan och Fyrisskolan. NIK Nätverket för informationskompetens ( planerar en konferens i Uppsala den 6 april. Innehåll: Vilka möjligheter finns i GY 11? Praktisk session med representanter från skolan/skolbibliotek Forskare från LINKS eller EXAKT e postadresser till nätverket Utnyttja möjligheten att kommunicera mellan nätverksträffarna! En uppdaterad lista över e postadresser till alla i gymnasienätverket finns på webbsidan. Det är bara att kopiera alla adresser och klistra in i adressfältet. Se listan: asienatv.epost.doc Kolla att er adress stämmer och meddela mig ev. fel/ändringar!! Anne Hederén

8 Frågor och svar Annette Holmqvist inför arbetsmöte BIL 1 Reformer som kommer att genomföras Frågor om nya kursplaner för grundskolan och ämnesplaner för gymnasieskolan Hur såg uppdraget ut? Svar: Regeringens uppdrag till Skolverket finns samlade på den här sidan Under rubriken 2009 hittar ni både uppdraget för kursplaner grundskola och ämnesplaner gymnasieskola Hur har ditt arbete med läroplanerna konkret gått till? Svar: Jag har alltså inte ingått i den projektgrupp (för grundskolans del 2 projektledare från Skolverket, en annan liten grupp projektledare har arbetat med gymnasieskolans ämnesplaner). Däremot har de olika kursplane och ämnesplansförslagen cirkulerat inom verket och vi som arbetar med it i skolan har tittat på kursplaner och ämnesplaner ur ett it i skolan perspektiv. Finns it med i kursplanerna, hur beskrivs det, i vilken kontext, vilka begrepp används, saknas det där det borde finnas etc etc För egen del läste jag också med Kolla källan ögon, letade skrivningar om informationssökning och källkritik (vilket åtminstone jag anser berör skolbiblioteken starkt) och kraven på skönlitterär läsning i olika ämnen. De två senare är ju områden där skolbibliotekarierna kan uppfylla en stark pedagogisk roll. "Var kan skolbiblioteken hjälpa till?" tänkte jag också under min läsning. Kursplanerna har ju legat ute på remiss på webbplatsen (och jag har tipsat skolbiblistan) i flera omgångar, så ni har väl också läst dem? Finns det någon koppling mellan den nya skollagen och läroplanerna? Svar: Allt faller ju under den gemensamma benämningen skolans styrdokument. Men skollagen berättar ju mer om de övergripande reglerna för skolan, t ex att skolor hädanefter skall ge tillgång till syv, elevhälsovård och skolbibliotek. De nya läroplanerna och framför allt kursplanerna/ämnesplanerna går ju in mer i detalj på de olika skolämnena och beskriver varför elever skall läsa ett ämne, vilket kursstoff som läraren bör gå igenom och vilka kunskaper inom ämnet som kommer att betygsättas (tre olika steg visas i kunskapskraven). Läroplanen är en kappa till kursplanerna som talar om det ämnesgemensamma, värdegrunden etc. (tidigare klämde man in värdegrundsformuleringar överallt i kursplanerna också, vilket skapade en otydlighet) Här beskrivs den nya läroplansstrukturen Kommer bibliotekets roll och funktion fram tydligare i de nya läroplanerna? Svar: Det är bara grundskolan och förskolan som får nya läroplaner. Vi har inget uppdrag att skriva om läroplanen för gymnasieskolan. I Lpo94 stod det att rektor har ansvar för skolbibliotek etc, jag vet inte om den formuleringen finns kvar. Kursplanerna uttalar sig inte om vilka verksamheter (det gör ju skollagen) som skall finnas på en skola, utan berättar om som jag sade ovan om själva ämnet.

9 Om det är så, på vilket sätt? Svar: Se ovan. Är det skillnad mellan grundskola och gymnasieskola? Svar: Jag har framför allt tittat på grundskolans kursplaner. Gymnasieskolan har nästan 100 ämnesplaner, så jag har inte haft någon tid att läsa igenom alla dessa. Men de har också varit ute på remiss. Jag har läst ett fåtal ämnesplaner för gymnasieskolan, informations sökning och källkritik speglas i ännu fler ämnen där, jag har inte tittat efter vad som står om läsning, skön (och ev. facklitteratur) i de stickprov jag gjorde. Finns någon distinktion eller definition när det gäller lärarens och bibliotekariens yrkesroller i de nya lag och läroplanstexterna? Svar: Nej, läroplanen definierar inga yrkesroller, det är inte riktigt meningen med dokumentet. Regeringen har föreslagit att lärarlegitimation skall införas, men det har inget med bibliotekarierna att göra. Frågor om skollag mm: Hur ska definitionerna av vad ett skolbibliotek är och skolbiblioteks personal innebär arbetas fram? Svar: Varken Skolverket eller Skolinspektionen har fått några instruktioner från regeringen när det gäller definitionen av skolbibliotek. I Skolverkets referensgrupp (och i Nationella skolbiblioteksgruppen) har vi diskuterat den här frågan. Vi kommer att bjuda in Skolinspektionen till diskussion kring detta, de kommer att bjudas in till både Nationella skolbiblioteksgruppen (som träffar dem i november tror jag det var) och till vår egen referensgrupp, antingen i höst eller till våren. När ska definitionerna vara klara? Svar: Det kan jag inte svara på. Vi har inga instruktioner som sagt, utan det beror på om ovanstående grupper och myndigheter kan komma fram till något som både Skolverket och Skolinspektionen kan ställa sig bakom. När får Skolinspektionen sina nya uppdrag? Svar: Skolinspektionen har inget särskilt uppdrag kring skolbibliotek. Skollagen träder i kraft 2011 och då skall skolorna inspekteras med nya skollagen och övriga styrdokument som riktlinje. Skolinspektionen har ännu inte "mejslat" ut hur inspektioner av skolbibliotek skall gå till, de har kontaktat regeringen utan att få hjälp. Finns det några diskussioner inom Skolverket och/eller departementet om yrkeskategorier/kompetenser för skolbiblioteken inom grund resp. gymnasieskola med tanke på den nya skollagen. Några nya typer av utbildningar? Svar: Departementets diskussioner vet jag ingenting om. Vi har diskuterat lite i referensgruppen, men det pågår ingen allmän diskussion om skolbibliotekariers kompetens på

10 Skolverket. I samband med att referensgruppen diskuterar med Skolinspektionen längre fram, lär diskussionsämnet komma upp. Förre utbildningsministern sa på direkt fråga att man inte brydde sig om de skolor som struntade i skolbibliotek för att vi i Sverige inte har några sanktioner för dem som bryter mot lagen. Vad blir skillnaden i framtiden? Svar: Det är omöjligt för mig att veta, men det är ändå en markering att det finns i skollagen. Hur många skolledare och utbildningschefer läser bibliotekslagen??? Planeras några nya statsbidrag till kommunerna för att uppmuntra till skapande av skolbibliotek i grundskolan? Svar: Regeringen har avsatt miljoner under 2011 och 2012 (eller om det var 25+12, minns ej ordningen). De har pengarna hamnar i något som min avdelningschef kallar "centrala utjämningspotten". Ett extra bidrag av något slag till kommunerna. Dessa pengar kommer alltså inte att passera Skolverket. Läs också artikeln: För att komplettera lite utanför dina frågor: de flesta av skolreformerna träder i kraft Den nya skollagen är beslutad, men när det gäller kursplaner och läroplan för grundskolan bereds de inom regeringskansliet. (Skolverket lämnade förslaget 30 mars) Den 21 oktober (enligt den uppgift jag har) beslutar riksdagen om den nya gymnasieskolan. Arbetet med kursplaner och ämnesplaner har involverat en mängd personer förutöver det lilla fåtalet projektledare på Skolverket: andra myndigheter, organisationer, fackföreningar, referensgrupper av lärare, referensskolor etc. Personligen har jag som sagt inte gjort mer än läst grundskolans kursplaner några gånger och varit med och tyckt till, men det har inte alltid varit så lätt för oss inom it i skolan att få igenom allt. Det här är en jätteapparat, svår att beskriva för utomstående, och med så många viljor och intressen inblandade. Men jag ser skollagen som ett viktigt steg framåt för skolbibliotekens del. Skolverket genomför under såkallade implementeringskonferenser för skolhuvudmän, rektorer, syv och lärare. Självklart presenteras skrivningen om skolbibliotek på dessa konferenser och det väcker naturligtvis många frågor hos dem som håller i budgeten. Det här är ju också en resursfråga eller det är så de flesta skolhuvudmän ser det "skall vi har råd med detta också?" Jag tror inte att man kan förvänta sig att varenda liten skola med 50 elever skall ha råd att anställa en skolbibliotekarie, det faller på sin egen orimlighet, men det man inte bör komma undan det är att man måste, när man planerar skolverksamhet, också planera för elevers informationsförsörjning och tillgång till litteratur, man kan inte längre tänka bort det. När det gäller kursplanerna, så nämner de inga speciella yrkesgrupper eller "vem som skall göra vad", mer än i termer av vad eleverna skall lära sig i olika skolämnen under sin skolgång. Om jag har något råd att ge till er, mina före detta kollegor, så är det att när läroplanen (grundskolan får ny som sagt) kursplanerna och ämnesplanerna är beslutade:

11 - läs grundskolans kursplaner om du arbetar på grundskolan - läs de ämnesplaner som berör de program som ni har på skolan om du arbetar på gymnasieskolan - läs dem så att ni kan dem bättre än lärare och skolledare - läs inte bara på det vanliga sättet för skolbibliotekarier "att leta ordet skolbibliotek", utan leta upp de avsnitt där er kompetens kommer till mest nytta, "det här är ett jobb för oss skolbibliotekarier", t ex att främja informationskompetens, läsfrämjande, skönlitterära aspekter av no, so etc, användningen av it i skolan och sociala medier etc etc Allt det här är ju sådant som skolbibliotekarier är duktiga på och är utbildade för!!! - basera allt ert arbete på vad som uttrycks i dessa styrdokument, hänvisa till skrivningar i kursplanerna när ni skriver era arbetsplaner, kommunikationsplaner, när ni äskar budget etc etc - utgå från styrdokumenten i kombination med din egen kompetens när du motiverar er skolas bibliotek Skolbiblioteket har inget egenvärde (kanske för oss som jobbar / har jobbat i det), det finns inte för sin egen skull utan skall som vi alla vill vara inkluderat i den pedagogiska verksamheten. Låt styrdokumenten, din egen kompetens och samarbetet med lärarna utgöra utgångspunkten för den inkluderingen. Anette Holmqvist, Skolverket

12 Ang gemensamt framtagna arbetsplaner för gymnasiebiblioteken i Sörmland. BIL 2 Svar från Ann Catrine Eriksson, Länsbibliotek Sörmland Jag kan svara för hur jag arbetade med arbetsplanen på mitt gymnasium där jag arbetade fram till maj Planen arbetades fram gemensamt av gymnasiebibliotekarier i Sörmland med stöd från länsbiblioteket, men har sedan anpassats och ser lite olika ut på olika skolor. Hur färdigställde ni arbetet? Vi arbetade fram en arbetsplan med mål för gymnasiebiblioteken under ganska lång tid under våra gemensamma nätverksmöten. Sen presenterade jag planen för min skolledning och för all personal på APT. Den godkändes även i samverkan av de fackliga. Hur togs den emot? Det gick ett sus genom lärarkåren när jag presenterade planen. Lärarna var imponerade över att vi gymnasiebibliotekarier i länet samarbetade så mycket. Lärare är inte alls lika bra på att nätverka och samarbeta uttryckte de. Rektor hade invändningar mot punkten om bemanning i biblioteket "personalstyrkan ska vara anpassad till skolans storlek och struktur" men den gick igenom trots invändningar. Finns planen integrerad i övriga styrdokument i skolan/kommunen? Nej, tyvärr. Har ni någon praktisk användning av planen? Ja, mycket. Jag använde den som underlag för min årliga verksamhetsberättelse som jag delgav skolledningen varje kalenderårsslut. Jag skrev löpande in all verksamhet under planens olika rubriker. Här kan ni se både planen med mål samt verksamhetsberättelser: aspx En lärdom som jag dragit av det hela är att det hade varit väldigt bra om jag hade startat med skolledningen och haft en referensgrupp med lärare med från start. Som det blev nu arbetades planen fram helt av oss gymnasiebibliotekarier och presenterades som färdig även om lärare och skolledning såklart fick ha synpunkter i efterhand. Så det är jättebra att du har en svensklärare med i arbetet Jenny! Om jag hade arbetat fram den tillsammans med skolledning och lärare hade den fått mycket mer tyngd. Sen är det ju en arbetsplan med övergripande mål och det hade varit bra att göra mer konkreta handlingsplanerutifrån den, men det hanns aldrig riktigt med. I Sörmland håller vi nu på att utveckla en elevenkät för att utvärdera i vilken grad målen i arbetsplanen uppnås. Lycka till med er handlingsplan som jag gärna vill höra mer om!

13 Förslag till verksamhets- och handlingsplan för Informationskompetens på Bergska skolan BIL 3 Inledning: Denna handlingsplan är en del av uppdragets resultat och här presenterar vi hur vi vill arbeta, (och hur vi har arbetat under året), aktivt med att stärka elevernas Informationskompetens. Nedan följer utdrag ur nuvarande rutinplan och Bergska skolans lokala arbetsplan samt ett citat från det formella uppdraget: Bibliotek. Detta har varit vår utgångspunkt. Verksamhetsplan & mål 2009/2010 Styrdokument / Läroplan / Skollag / Bibliotekslag / UNESCO manifest Ur Bergska skolans rutinplan 2009/2010 Biblioteket är öppet under skoltid för elever och personal. Biblioteket är en pedagogisk resurs. Alla elever i åk 1 erhåller lånekod. Genomgång av bibliotekets rutiner och utbud genomförs i alla klasser i åk 1. Ur Bergska skolans lokala arbetsplan 2009/2010 Under läsåret 2009/2010 kommer vi att arbeta för att utveckla följande områden [ ] Uppdraget att utveckla skolans biblioteksverksamhet genomförs och redovisas vid läsårets slut. Ur Uppdrag: Bibliotek Uppdragets innehåll och riktlinjer för uppdraget: Ge förslag på en målbeskrivning och handlingsplan för biblioteksverksamhet på Bergska skolan. 1 Förslag till kommande Verksamhetsmål för Bergska skolans bibliotek Alla som arbetar i skolans värld har ett ansvar att förbereda eleverna inför vuxenlivet och ge dem verktyg på vägen så att de kan orientera sig i en informationsladdad värld. På Bergska skolan vill vi att eleverna ska bli informationskompetenta så att de klarar sina studier, nu och i framtiden. Gymnasiebiblioteket har flera olika funktioner och här arbetar en utbildad bibliotekarie på heltid. - Biblioteket har en lärande roll och ska vara en integrerad del av undervisningen - Biblioteket ska stärka elevers och lärares kunskap i informationshantering - Biblioteket ska ha ett nära samarbete med lärare för att stödja och komplettera dem i deras dagliga arbete Handlingsplan för informationskompetens 1 För hela beskrivningen av uppdraget, se bilaga nr. 5.

14 Mål och inriktning Elever som lämnar årskurs 3 på Bergska skolan ska vara förberedda inför kommande studier och ha en hög grad av informationskompetens. Att vara informationskompetent innebär att eleven kan söka information på ett strukturerat och strategiskt vis, att kunna formulera problem och kritisk granska och bearbeta det insamlade materialet. Det innebär att kunna arbeta med hela informationsprocessen från problemformulering till värdering av insamlad information. För att nå dessa mål bör undervisning i informationskompetens integreras med den övriga undervisningen. 2 Lärare kan boka bibliotekarien vid start av mindre eller större arbeten under läsåret för en genomgång av olika sökvägar för det aktuella ämnesområdet. En genomgång tar mellan min. och kan vara en stor hjälp för eleverna vid uppstart av arbeten och i förlängningen blir de säkrare i sitt sökande. Åk 1 Augusti - Eleverna får en presentation av biblioteket och genomgång av lånerutiner (ca 30 min.) September/Oktober - Eleverna får en introduktion av bibliotekets katalog, databaser och uppslagsverk i anslutning till starten av självständigt arbete. (10-30 min.) Under hela läsåret kan bibliotekarie bokas för specifik handledning och undervisning i informationskompetens. Eleverna ska få en introduktion i Studieteknik. Mål för elever som slutar Åk 1. - Eleven ska ha en översiktlig uppfattning om olika sökverktyg - Eleven ska kunna använda bibliotekskatalogen - Eleven ska kunna använda tryckta och digitala uppslagsverk - Eleven ska ha kunskap om minst en artikeldatabas - Eleven ska kunna reflektera kring betydelsen av källkritik och kunna skriva en källförteckning Åk 2 Eleverna erbjuds fördjupad genomgång av databaser, sökteknik och Google-skola (tips på effektiv Googlesökning). Lärare kan boka bibliotekarien för undervisning (med övningsuppgifter) om skillnaden mellan Google och databaser (NE/Wikipedia). Projektarbete (gymnasiearbete GY11) I anslutning till start av projektarbete 100p. 2 Limberg (1998).

15 Föreläsning om sökprocessen och källkritik. Finns det säkra platser på Internet? Hur vet man? Vad är en bra källa? Vem kan man lita på? Fördjupad genomgång. Mål för elever som avslutar Åk 2. - Eleven ska kunna genomföra en kritisk granskning av olika tryckta och digitala källor - Eleven ska kunna reflektera kring skillnaden mellan Google och databaser - Eleven ska kunna skriva en notförteckning och kunna använda den - Eleven ska ha vissa kunskaper i upphovsrättsliga frågor Åk 3 Elever som läser Campusprofil och elever som läser Svenska C får fördjupad undervisning i Källkritik på nätet. Denna grupp elever åker även på ett studiebesök till Campus Norrköping. Alla elever erbjuds fördjupad undervisning i Källkritik på nätet och individuell handledning. Mål för elever som avslutar Åk 3. - Elever ska kunna genomföra en fördjupad kritisk granskning av olika tryckta och digitala källor utifrån kriterier som äkthet, trovärdighet och objektivitet samt kunna använda och jämföra olika källor. - Elever ska kunna skriva en loggbok där de reflekterar över olika sökstrategier. - Elever ska kunna reflektera kring etiska frågor när det gäller Internet.