Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek

Transkript

1 Till utbildningsminister Jan Björklund Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek Regeringen förväntas i höst presentera en proposition om litteratur och läsande. Propositionen utgår från de resonemang och förslag som Litteraturutredningen lämnade i sitt betänkande Läsandets kultur (SOU 2012:65). Ett av utredningens fokus rör skolbibliotekens bemanning och kompetens. DIK vill med detta som bakgrund föra fram tre konkreta förslag, som enligt vår mening skulle stärka alla elevers läsande och lärande. DIK:s förslag är i korthet: att regeringen i samråd med företrädare för skolhuvudmännen utarbetar en strategisk plan för bemanning och kompetens i landets skolbibliotek, att regeringen gör en riktad satsning på skolbibliotekarieutbildning vid de biblioteks och informationsvetenskapliga utbildningarna, att regeringen ger Skolverket i uppdrag att i sin statistik och uppföljning inkludera skolbibliotekarier i kategorin pedagogisk personal Med vänlig hälsning Karin Linder Förbundsordförande 1 (5)

2 1. Strategisk satsning på bemanning och kompetens i skolbiblioteken mål och kostnad Skolbibliotekariernas betydelse för elevernas läsande och lärande har länge varit något av en vit fläck i skolpolitiken. Nu ackumuleras emellertid allt fler resultat från undersökningar och forskning, som visar att skolbibliotek med kompetent bemanning påverkar elevers läsande och lärande på ett positivt sätt. Litteraturutredningen anför i sitt betänkande flera internationella exempel. Skolbiblioteken fördes in i den nya skollagen (2010:800). Varken lagen eller lagens förarbeten säger emellertid något om bemanning eller kompetens. Denna brist kommer till tydligt uttryck i skolans pedagogiska praktik. Skolinspektionen säger i en kvalitetsgranskningsrapport om läsning på högstadiet (2012:10) att denna brist får tydliga negativa konsekvenser: Biblioteken är viktiga för att öka elevers läsintresse. Lagstiftarna anser att skol biblioteken spelar en så viktig roll för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen att det är motiverat med en egen bestämmelse i skollagen. En viktig aspekt är att även om de flesta elever tycks ha tillgång till ett bibliotek så är få av dem bemannade med en skolbibliotekarie. Tillgängligheten blir därmed begränsad. Det innebär att skolbiblioteken i själva verket inte lever upp till kraven att vara stödjande för elevernas lärande. Lärartätheten i den svenska grund och gymnasieskolan är ungefär 12 elever per lärare. Vad vore en rimlig miniminivå när det gäller bibliotekarier i skolan? DIK anser inte att man kan ställa upp några styrande nyckeltal. Förhållandena mellan olika skolor varierar alltför mycket. För att kunna utforma en strategi behöver vi dock ha tillgång till ett ungefärligt riktmärke. Ett sådant riktmärke har tagits fram av yrkesverksamma bibliotekarier utifrån de arbetsuppgifter som en bibliotekarie förväntas fullgöra. Riktmärket är en miniminivå på 1 bibliotekarie per elever. Om vi utgår från detta riktmärke, ungefär hur många bibliotekarier behöver vi förstärka grund och gymnasieskolan med och hur mycket skulle det kosta på nationell nivå? DIK har gjort en grov beräkning av hur många bibliotekarier som behövs och vad den totala kostnaden skulle bli. Vi betonar att bristen på säker statistik innebär att siffrorna är ungefärliga skattningar. Enligt Sveriges officiella statistik över skolor och elever läsåret 2012/13 hade de svenska skolorna (förskola, grundskola, grundsärskola, specialskola, gymnasieskola, gymnasiesärskola och särvux) elever. Utgår man från nyckeltalet 1 bibliotekarie/450 elever innebär det att skolan behöver bibliotekarier. 2 (5)

3 Utgår man alternativt från nyckeltalet 1 bibliotekarie/500 elever innebär det att skolan behöver bibliotekarier. Skolverket tar inte in statistik över antalet bibliotekarier i skolan. Vi har därför inga säkra uppgifter över hur många bibliotekarier som finns i skolan redan idag. Genom KB:s skolbiblioteksstatistik kan vi på ett indirekt sätt få en ungefärlig bild av hur många bibliotekarier som arbetar i skolan redan idag. KB redovisar i sin skolbiblioteksstatistik antalet timmar som en normal arbetsvecka utförs i skolbiblioteken uppdelat på olika personalkategorier (skolbibliotekarie, gymnasiebibliotekarie, bibliotekspedagog, lärarbibliotekarie, biblioteks assistent och övrig utbildningstjänst). Adderar man de timmar som en normal arbetsvecka utförs av skolbibliotekarie ( timmar) och gymnasiebibliotekarie ( timmar) får man timmar. (KB menar att denna summa kan vara en underskattning på grund av bortfall.) Utgår vi från att bibliotekarier har 40 timmars arbetsvecka motsvarar det totala antalet utförda veckoarbetstimmar 792 heltidsekvivalenter. Utifrån våra nyckeltal och skattningen av hur många bibliotekarier som redan finns i skolan kan vi bedöma behovet av bibliotekarier till ungefär tjänster. Vad kostar det? Medellönen för skol och gymnasiebibliotekarier är (enligt DIK:s lönestatistik) kronor. Lägger vi till lkp på ungefär 40 procent ( kronor) får vi en total månatlig lönekostnad på Det ger en årskostnad på knappt ( ). Den årliga kostnaden för tjänster blir därmed någonstans runt 900 miljoner. Den faktiska kostnaden för en kompetensförstärkning i landets skolbibliotek blir förmodligen betydligt lägre, eftersom det i många fall kommer att handla om att växla/uppgradera kompetens från en lägre nivå till en högre. Och kostnader för den lägre nivån har man redan idag. regeringen bör i samråd med företrädare för skolhuvudmännen utarbeta en strategisk plan för bemanning och kompetens i landets skolbibliotek. 2. Strategisk satsning på bemanning och kompetens i skolbiblioteken utbildning För att inom 10 år kunna realisera målet fler skolbibliotekarier i grundoch gymnasieskolan måste landets bibliotekarieutbildningar kunna utbilda så många skolbibliotekarier. Finns den kapaciteten idag? Svaret är både ja och nej. Ja, utbildningarna har god kännedom om vilka moment som bör ingå i ett sådant program. Dessutom har det professionella fältet i form av DIK:s expertgrupp för skolbibliotek utformat önskvärda kompetenskriterier för en skolbibliotekarie. 3 (5)

4 Nej, det finns idag ingen grundutbildning som är profilerad mot skolbibliotek. Det finns en grundutbildning med en pedagogisk profil (Växjö) och det finns kurser av fortbildnings och påbyggnadskaraktär (Borås). Uppdragsutbildning erbjuds också. Kommuner och andra skolhuvudmän köper då in utbildning för sina anställda i skola/skolbibliotek. Vi befinner oss i något som kan liknas vid en moment 22 situation. Högskolorna vågar inte fullt ut satsa på en profilerad skolbibliotekarieutbildning eftersom signaler från arbetsmarknaden är tvetydiga (vissa skolor satsar på skolbibliotek, samtidigt som andra skär ner på skolbibliotek). Och arbetsmarknaden hämmas av att det inte finns tillräckligt många utbildade med rätt kompetensprofil det vill säga en skolbibliotekarieutbildning. Skulle regeringen och skolhuvudmännen gemensamt utarbeta en plan för hur bemanning och kompetens i skolbiblioteken ska stärkas under en 10 års period, fick såväl utbildningsanordnare och studenter ett säkrare planeringsunderlag. Vi skulle få utbildningar som gav program med tydlig skolbiblioteksinriktning och vi skulle få fler studenter som väljer en skolbibliotekarieinriktning i sina studier. att regeringen gör en riktad satsning på skolbibliotekarieutbildning vid de biblioteks och informationsvetenskapliga utbildningarna. 3. Strategisk satsning på bemanning och kompetens i skolbiblioteken statistik och uppföljning En utgångspunkt för varje strategi är att göra en välgrundad nulägesbedömning. Vi saknar tyvärr idag ett vederhäftigt underlag som möjliggör en sådan när det gäller skolbibliotekens bemanning och kompetens. Vi vet inte med säkerhet hur många bibliotekarier som arbetar i skolan idag. Skolbibliotekarier är, skulle man kunna säga, osynliggjorda i den officiella statistiken. Skolverket redovisar varje år statistik över personal i skolan. I uppgifterna om pedagogisk personal ingår förutom lärare även fritidspedagoger, fritidsledare, barnskötare samt skolledare och studie och yrkesvägledare. Skolverket inkluderar inte skolbibliotekarier i kategorin pedagogisk personal och tar därför inte in några uppgifter om skol och gymnasiebibliotekarier. Söker man statistik om skolbibliotekarier i andra källor får man divergerande uppgifter. Den partsgemensamma statistiken som arbetsgivare och fack tar fram ger en siffra. Vänder man sig till KB:s skolbiblioteksstatistik summerar den till en annan. Ingen vet med säkerhet hur många skol och gymnasiebibliotekarier som arbetar i skolan. DIK har i en skrivelse till Skolverket begärt att verket från och med 2013 års insamling av personalstatistik ska inkludera uppgifter om hur många skol och gymnasiebibliotekarier som arbetar i skolan. Skolverket besvarade skrivelsen via e mail ( ) med följande formulering: 4 (5)

5 Allt kostar pengar och vi har inte fått några extra resurser för insamlingen av skolbibliotekarier. Lärarregister håller på att uppdateras och förändras för att ta hänsyn lärarlegitimationen, för att se i vilket ämnet lärarna är legitimerad och undervisar i. Detta är en omfattande jobb som måste prioriteras, så länge vi inte får i uppdrar från Utbildnings departementen att samla och redovisa skolbiblio tekarier, kommer vi inte att göra detta. Osynliggörandet av skolbibliotekarier i statistiken är en allvarlig brist, eftersom det i förlängningen innebär att man också osynliggör bibliotekariers pedagogiska funktion och betydelse för elevernas läsande och lärande. Möjligheterna för skolpolitiker och skolledare att på ett evidensbaserat sätt utforma utbildningspolitik och skolverksamhet blir därför begränsade. att regeringen ger Skolverket ett uppdrag att i sin statistikinsamling inkludera utbildade skolbibliotekarier i kategorin pedagogisk personal. 5 (5)