Verksamhetsrapport från DIK:s skolbiblioteksgrupp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsrapport från DIK:s skolbiblioteksgrupp"

Transkript

1 Punkt 2.8 Verksamhetsrapport från DIK:s skolbiblioteksgrupp Gruppens sammansättning Monika Staub Halling, Stockholm Cecilia Bengtsson, Ekerö Jenny Engström, Umeå Tony Melander, Uppsala Från DIK:s kansli har Bo Westas deltagit i gruppens arbete. Gruppens möten Gruppen har haft fyra möten, samtliga på DIK:s kansli: 31 maj 2010, 6 september 2010, 24 januari 2011 och 13 april Vid mötet den 6 september 2010 deltog Kjell Ahlgren, Skolinspektionen och Anette Holmqvist, Skolverket. Mötet diskuterade hur Skolinspektionen och Skolverket skulle implementera den nya skollagen, särskilt hur man skulle arbeta med definition av skolbibliotek. Vid mötet den 13 april 2011 deltog Helena Svensson och Jonas Bjermo från Skolverket och Christine Lindmark, KB. Mötet diskuterade skolbiblioteksgruppens förslag att samköra skolbiblioteksstatistiken med SALSA statistiken för att se om satsningar på skolbibliotek gör skillnader i elevernas lärande. Externa samarbeten eller arenor som gruppen deltagit i under året Gruppens medlemmar har under året deltagit i en rad olika sammanhang: Monika Staub Halling är DIK:s representant i NSG (nationella skolbiblioteksgruppen) och sammankallande i juryn till priset Årets skolbibliotek. Cecilia Bengtsson är ordförande i skolbibliotek Öst och medlem i Skolverkets referensgrupp kring skolbibliotek samt i NIK (Nätverket för informationskompetens). Jenny Engström är ordförande i Skolbibliotek Norr och jurymedlem i priset Årets skolbibliotekarie.

2 Punkt 2.8 Tony Melander deltar i projektgrupp kring utveckling av samarbete lärare gymnasiebibliotekarie i Uppsala och Gävleborgs län. DIK hade den 17 augusti 2010 möte med riksbibliotekarien Gunnar Sahlin och chefen för KB:s nationella samverkan, Gunilla Herdenberg om bland annat skolbibliotek. DIK hade utbildningsmöte med de biblioteks och informationsvetenskapliga utbildningarna den 17 februari, då DIK presenterade gruppens arbete och dess definition av skolbibliotek. Utbildningarna önskade fortsatt samarbete i skolbiblioteksfrågan. DIK uppvaktade den 6 maj 2011 statssekreterare Bertil Östberg, Utbildningsdepartementet. Vid mötet diskuterades skolbibliotek och DIK överlämnade en skrivelse angående behovet av att ge Skolverket ett tydligt uppdrag när det gäller utvecklingen av skolbibliotek. Karin Linder har vid ett flertal olika möten och arrangemang talat om skolbibliotek utifrån gruppens arbete, exempelvis vid runda bordsmöte med IT ministern, möten med kulturutskottets ledamöter i riksdagen samt vid besök på skolbibliotek i Umeå. Viktiga hållpunkter i skolbiblioteksområdets utveckling under året Viktiga hållpunkter i skolbiblioteksområdets utveckling under gruppens arbetsperiod beskrivs här i form av skrivelser och debattartiklar som har emanerat ur gruppens arbete. Skrivelserna beskriver skeden i utvecklingen (se bilagor): skrivelse till utbildningsminister Jan Björklund angående ökad rätt till skolbibliotek ( ), skrivelse till Skolinspektionen angående inspektion av skolbiblioteksverksamhet ( ), skrivelse till Skolverket angående skolbibliotekens pedagogiska roll ( ), debattartikel av Karin Linder, Rusta upp skolbiblioteken, i Sydsvenska dagbladet ( ) skrivelse till Skolinspektionen och Skolverket angående definition av skolbibliotek ( ) debattartikel av skolbiblioteksgruppen i Biblioteksbladet (nr. 3/2011) skrivelse till utbildningsminister Jan Björklund angående behovet av ett regeringsuppdrag till Skolverket på skolbiblioteksområdet

3 Punkt 2.8 Utvecklingsområden och frågor som gruppen rekommenderar förbundsstyrelsen att aktivera sig i utbildningarna har visat stort intresse för samarbete och gemensamma arrangemang, under våren 2011 kommer detta samarbete att konkretiseras, KB och Skolverket har visat intresse för att genomföra de av skolbiblioteksgruppen föreslagna samkörningarna av Skolverkets SALSA statistik med skolbiblioteksstatistiken, i syfte att se om det går att få fram statiska belägg på skolbibliotekens inverkan på elevers lärande, med tanke på att skolbiblioteken nu finns inskrivna i skollagen och IT ministern talar om en digital agenda (och digital kompetens är en av EU:s åtta nyckelkompetenser) finns skäl för DIK (eventuellt med andra parter) att driva frågan om ett skolbibliotekarielyft, DIK bör kontakta SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) för att poängtera vikten av mer engagemang i skolbiblioteksfrågan, regeringen har tillsatt en Litteraturutredning som i direktiven uppmanas att fundera över skolbibliotekens ställning, vilket ger DIK anledning att också i detta sammanhang förmedla vår syn på skolbibliotekens strategiska roll i det livslånga lärandet, Skolverket har idag inget formellt uppdrag att arbeta med skolbibliotek. DIK bör formulera en skrivelse till regeringen i frågan. Övriga erfarenheter från gruppens arbete Skolbiblioteksgruppen är den första av arbetsgrupperna i det nya DIK. Arbetet i gruppen har visat att man med en väldefinierad fråga/tydligt uppdrag och genomtänkt personsammansättning kan driva ett effektivt opinionsarbete och skapa välgrundade ställningstaganden. I såväl det interna arbetet som i möten med externa parter ger arbetsgruppen mervärden i form av ökad fokusering och sakkunskap jämfört med de tidigare delföreningsstyrelserna. Modellen med definierade arbetsgrupper stärker DIK, men minst lika viktigt är att modellen också ger engagerade medlemmar en plattform och kanal, DIK, för att diskutera och driva opinionsarbete i viktiga frågor. Medlemmarna i skolbiblioteksgruppen är och har varit engagerade i en rad andra fora.

4 Punkt 2.8 Genom DIK:s arbetsgrupp har man kunnat sammanföra och syntetisera medlemmarnas erfarenheter från de övriga arenorna och omvandla dem i gemensam handling. Arbetsgruppsmodellen är väl lämpad för att upptäcka engagerade och kunniga medlemmar som kan ge bidrag till DIK:s arbete i andra sammanhang, exempelvis i DIK:s styrelse eller som företrädare för DIK i olika externa sammanhang. Det har framkommit önskemål om att få intyg om deltagandet i gruppen. DIK bör ta fram en mall för ett sådant intyg, som sedan kan varieras utifrån den specifika gruppens uppdrag.

5 Punkt Datum Vår ref /KL Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet Stockholm Angående ökad rätt till skolbibliotek Riksdagen fattade den 22 juni beslut om en ny skollag. En förändring i förhållande till tidigare är att skolbiblioteken nu skrivits in i skollagen. Det var ett beslut som DIK varmt välkomnade. DIK har länge arbetat för att skolbibliotek ska inkluderas i skollagen och betraktas som en integrerad resurs i skolans pedagogiska verksamhet. Regeringen skrev i budgetpropositionen för 2010 att den nya skollagen bedömdes medföra ekonomiska konsekvenser för kommunsektorn. Man beräknade därför att avsätta 12 miljoner kronor 2011 och 25 miljoner kronor 2012 för ökad rätt till skolbibliotek. DIK välkomnar den satsningen, även om den sedd i förhållande till behoven är en droppe i havet. Skollagen omfattar utbildning från förskola till vuxenutbildning. Fördelar man de föreslagna 12 respektive 25 miljonerna till kommunerna utifrån antal elever blir det inte mycket per elev, och frågan är vad medlen då gör för skillnad för den långsiktiga kvaliteten på skolbiblioteksverksamheten. Enligt Kulturrådets skolbiblioteksstatistik (Kulturen i siffror 2009:1) ser situationen i dag ut så här: En normal skolvecka utförs runt arbetstimmar av skolbibliotekarier och gymnasiebibliotekarier. Delar man denna totaltid med en normal arbetstid på 40 timmar får man knappt 300 heltidsekvivalenter. På drygt 6000 skolor går det alltså ungefär 300 bibliotekarier, eller med andra ord, 20 skolor per heltidsbibliotekarie. Fokuserar vi i stället antalet elever i förhållande till antalet bibliotekarier finner vi att det går en bibliotekarie på elever. Om alla de 25 miljoner som regeringen har beräknat för 2012 enbart skulle gå till att anställa bibliotekarier, skulle man få drygt 60 nya skolbibliotekarier (kostnaden för en skolbibliotekarie beräknas till kronor i månaden + lkp). Utslaget på landets 290 kommuner blir förstärkningen 0,2 bibliotekarier per kommun. DIK menar att det måste finns smartare sätt att använda resursförstärkningen än att fördela dem i en allmän utslätad per capitaförstärkning. Om skolan ska kunna

6 DIK ge alla elever den informationskompetens som i framtiden kommer att krävas för att fungera som medvetna medborgare och i ett föränderligt arbetsliv, behöver vi fler bibliotekarier i skolan. Men vi behöver också nya smartare sätt att arbeta med skolbiblioteken som en gemensam nationell resurs i skolans pedagogiska verksamhet. DIK föreslår därför att regeringen innan man fattar beslut om hur den avsatta resursförstärkningen ska användas tar en diskussion med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om en mer strategisk användning av medlen. Hur skulle exempelvis medelsförstärkningen kunna användas av Kungl. biblioteket, för att inom ramen för KB:s nya uppdrag stärka alla skolbibliotek på ett nationellt plan? Vidare har nationella skolbiblioteksgruppen föreslagit ett skolbibliotekslyft. Vänliga hälsningar Karin Linder förbundsordförande DIK 2 (2)

7 Punkt Datum Vår ref /KL Skolinspektionen Box Stockholm Angående inspektion av skolbiblioteksverksamhet Riksdagen har fattat beslut om en ny skollag (2010:800). Den nya lagen ska fullt ut tillämpas på utbildningar från den 1 juli En nyhet i den nya skollagen är att skolbiblioteken nu inkluderas i skollagen. Skolbiblioteken reglerades tidigare endast i bibliotekslagen (1996:1596). DIK anser att inkluderingen av skolbiblioteken i skollagen är en bra reform, eftersom skolbibliotekens pedagogiska roll och sammanhang därmed tydliggörs. Skolbiblioteken är en del av det nationella bibliotekssystemet, men de har också en specifik roll i skolans pedagogiska verksamhet. När skolbiblioteken nu återfinns i skollagen bör det ingå i Skolinspektionens uppdrag att utöva tillsyn över skolbiblioteksverksamheten. Så som DIK ser det kommer Skolinspektionen att få en mycket betydelsefull roll när det gäller att avgöra huruvida skolor har en tillfredsställande skolbiblioteksverksamhet. Frågan är dock hur Skolinspektionens inspektörer känner igen ett skolbibliotek när man ser ett? DIK menar att en fruktbar utgångspunkt för ett igenkännande är den definition som Skolverket gav i sin lägesbedömning 2006: Med skolbibliotek avser Skolverket en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övrig utrustning, dels som en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för viss service. DIK vill i detta sammanhang också uppmärksamma Skolinspektionen på de rekommendationer för kvalitetsarbete som Svensk biblioteksförening tagit fram för grund- och gymnasieskolan. Den nya skollagen har redan trätt i kraft, men gäller fullt ut från 1 juli DIK menar att det är av största vikt att Skolinspektionen använder denna infasningsperiod till att utarbeta riktlinjer för inspektionen av skolbiblioteksverksamheten vid landets skolor.

8 DIK föreslår att Skolinspektionen så snart som möjligt påbörjar en pilotstudie om hur skolbibliotek kan kvalitetsgranskas. Denna studie bör därefter följas av ett mer utförligt kvalitetsgranskningsprojekt, med målet att skolbiblioteken integreras i den reguljära inspektionen så snart som möjligt. DIK:s skolbiblioteksgrupp fortsätter sitt arbete med att utveckla och förstärka skolbibliotekens pedagogiska roll i skolan. I den mån Skolinspektionen framöver ser behov av att rådfråga extern expertis i dessa frågor, bidrar gruppen gärna i det arbetet. Med vänlig hälsning Karin Linder förbundsordförande DIK 2 (2)

9 Punkt Datum Vår ref /KL Skolverket Stockholm Angående skolbibliotekens pedagogiska roll Riksdagen har fattat beslut om en ny skollag (2010:800). En nyhet i förhållande till den tidigare lagen är att skolbiblioteken inkluderats i den nya skollagen. DIK anser att inkluderingen av skolbiblioteken i skollagen är en bra reform, eftersom skolbibliotekens pedagogiska roll och sammanhang därmed tydliggörs. Skolbibliotekens införande i skollagen bör rimligtvis innebära vissa praktiska konsekvenser. Vilka? DIK vill i denna skrivelse lämna några förslag på åtgärder från Skolverkets sida, som vi anser skulle kunna bidra till en ökad medvetenhet inom skolans värld om skolbibliotekens pedagogiska funktion. 1) Information och stöd. Skolverket har för avsikt att följa upp den nya skollagen genom att ge skolorna och deras personal (rektorer och lärare) ett brett utbud av stöd och verktyg för att på bästa sätt omsätta lagen i praktisk verksamhet av hög kvalitet. DIK vill i detta sammanhang poängtera vikten av att rektorer och lärare ges en möjlighet att genom fortbildning och kommentarmaterial öka sin förståelse för hur skolbiblioteken kan användas i det pedagogiska arbetet. I dag är det tyvärr så att medvetenheten om vad ett skolbibliotek är och vad ett skolbibliotek kan bidra med i den pedagogiska processen, på många håll är relativt låg. DIK menar att Skolverket i sin lägesbedömning 2006 gav en fruktbar definition och utgångspunkt för en diskussion kring vad ett skolbibliotek är: Med skolbibliotek avser Skolverket en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övrig utrustning, dels som en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för viss service. DIK anser att denna definition utgör en viktig utgångspunkt i Skolverkets arbete med att implementera den nya skollagen. Det finns i landet ett antal skolor som redan i dag har en väl utvecklad skolbiblioteksverksamhet. Dessa goda exempel kan tillsammans med Skolverkets definition och de kvalitetskriterier som Svensk biblioteksförening tagit fram ligga till grund för det stödmaterial som verket ska ge skolor för att omsätta lagen i konkret verksamhet när det gäller skolbibliotek.

10 2) Ökad kunskap. Vilken betydelse har skolbibliotek för elevers lärande? Svaret på den frågan är att vi inte säkert vet. Kunskapen om skolbiblioteken och deras bidrag till skolans pedagogiska verksamhet är fragmentarisk och splittrad. Flera myndigheter kommer i kontakt med skolbiblioteksfrågor. Statens kulturråd har hittills ansvarat för skolbiblioteksstatistiken. Denna uppgift kommer i fortsättningen att skötas av Kungl. Biblioteket. Skolverket och Skolinspektionen kommer naturligt i kontakt med skolbiblioteken, men de har hittills inte haft några explicita utvecklings- och tillsynsuppdrag när det gäller skolbiblioteken. Den nya lagen och skolbibliotekens ställning i den förändrar förutsättningarna. Skolverket och Skolinspektionen kommer med den nya lagen rimligen att ges ett tydligare uppdrag när det gäller utveckling respektive tillsyn av skolbiblioteken. Därmed får myndigheterna en grund för en intensifierad kunskapsuppbyggnad på skolbiblioteksområdet. Kunskapsuppbyggnad kan ske genom olika typer av projekt och undersökningar. DIK vill i denna skrivelse ge ett exempel på hur Skolverket med hjälp av befintlig statistik kan öka kunskapen om skolbibliotekens betydelse för elevers lärande. Förslaget gäller en samkörning av Skolverkets databas SALSA med Kulturrådets skolbiblioteksstatistik. SALSA ger med hänsyn tagen till skolors elevsammansättning uppgifter om hur skolors samlade betygsresultat kan bedömas i ett riksperspektiv. Kulturrådets statistik ger uppgifter om omfattningen på skolors skolbiblioteksverksamhet. Genom att samköra dessa databaser på enhetsnivå skulle man förhoppningsvis kunna få en bättre bild av i vilken grad skolbibliotek bidrar till lärandet, och eventuellt också få en bättre förståelse av vad i skolbiblioteksverksamheten som har särskild betydelse. En första undersökning kunde lämpligtvis gälla året 2008 som Kulturrådets senaste statistik gäller. DIK:s skolbiblioteksgrupp fortsätter sitt arbete med att utveckla och förstärka skolbibliotekens pedagogiska roll i skolan. I den mån Skolverket framöver ser behov av att rådfråga extern expertis i framtagning av stödmaterial bidrar DIK:s skolbiblioteksgrupp gärna i det arbetet. Med vänlig hälsning Karin Linder förbundsordförande DIK 2 (2)

11

12

13 Punkt Datum Vår ref BW Skolinspektionen Box Stockholm Angående definition av skolbibliotek Bakgrund Riksdagen fattade i juni 2010 beslut om en ny skollag. Fullt ut ska lagen gälla från och med halvårsskiftet I den nya skollagen sägs att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Så säger lagen, men vad betyder det? DIK:s skolbiblioteksgrupp har som ett led i sitt arbete haft ett möte med representanter för Skolverket och Skolinspektionen. Samtalet klargjorde att såväl Skolinspektionen som Skolverket var i behov av en definition av skolbibliotek för att kunna implementera det som lagen föreskriver. Frågan är: Hur känner jag igen ett skolbibliotek när jag ser ett? Definition Vad ska Skolverket utveckla och vad ska Skolinspektionen inspektera när det gäller alla elevers tillgång till skolbibliotek? En prioriterad uppgift för DIK:s skolbiblioteksgrupp har varit att formulera en definition av skolbibliotek. Arbetet har resulterat i följande formulering:

14 Skolbiblioteket är en pedagogisk funktion. Skolbibliotekets uppdrag definieras av skollagen och nationella kurs- och läroplaner. Under ledning av kompetent personal stärker skolbiblioteket elevernas digitala och språkliga kompetens i en vidgad textvärld. Denna definition skiljer sig en hel del från den preliminära definition som Skolverket tidigare (2006) har formulerat, liksom den definition som återfinns i propositionen till ny skollag. Därför finns skäl att kortfattat utveckla tankarna om de begrepp som ingår i definitionen. Syftet med diskussionen är att redovisa begreppens kontext och underlätta operationalisering. Diskussion I den nya skollagen har skolbiblioteken placerats tillsammans med föreskrifter om lokaler och utrustning. Det är olyckligt, eftersom det leder tanken fel. Skolbibliotek är något annat än lokaler och utrustning. Skolbibliotek är en pedagogisk funktion. Huruvida elever i en skola har tillgång till skolbibliotek handlar inte primärt om antal medier och kvadratmeteryta, utan om de har tillgång till en pedagogisk funktion. Denna funktion får sitt uppdrag i skollag och i kurs- och läroplaner, på samma sätt som andra pedagogiska verksamheter i skolan. Skolbibliotekens särskilda pedagogiska fokus är att stärka alla elevers digitala och språkliga kompetens. Digital och språklig kompetens är nyckelkompetenser för det livslånga lärandet. Vid definitionen av den digitala och språkliga kompetensen utgår vi från EU:s definitioner av nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG). 2 (5)

15 Med kompetens menar vi en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som är anpassade till det aktuella området. Med nyckelkompetens menas den kompetens som alla individer behöver för personlig utveckling och utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning. Med digital kompetens menas säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via internet. Den språkliga kompetensen består av två nyckelkompetenser, dels kommunikation på modersmålet, dels kommunikation på främmande språk: Med kommunikation på modersmålet menas förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (dvs. att lyssna, tala, läsa och skriva) samt språklig interaktion i lämplig och kreativ form i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang utbildning, arbete, hem och fritid. Med kommunikation på främmande språk ska man förstå ungefär samma kunskaper och färdigheter som kommunikation på modersmålet. Dessutom kräver kommunikation på främmande språk också kompetens i fråga om t.ex. förhandlingsteknik och interkulturell förståelse. Med språklig kompetens i en vidgad textvärld menar vi elevens förmåga att läsa och tillgodogöra sig berättelser inom skönlitteratur och s.k. populärkultur, olika former av sakprosa, samt texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel film, interaktiva spel och andra digitala resurser. Idag möter eleven inte bara linjära, ordbaserade texter, utan en mångfacetterad digital textvärld präglad av hyper-texter, bilder och symboler som visualiserar innehåll på flera sätt. 3 (5)

16 Med språklig kompetens i en vidgad textvärld menar vi vidare elevens förmåga att själv producera olika typer av texter som kombinerar dessa uttryckssätt, att publicera dem via medier såsom bloggar, skolwebbtidningar, film eller podradio, samt att anpassa sitt uttryck efter syfte och medium. Definitionen talar om kompetent personal. Skolbiblioteket blir en lärandefunktion och lärandemiljö under ledning av kompetent personal. Ett skolbibliotek utan kompetent personal är i bästa fall ett bemannat bokrum. Kompetensen är kärnan i definitionen. DIK menar att elevernas digitala och språkliga kompetens stärks om skolbiblioteket leds av personal med följande kompetens: digital kompetens med fokus på informationsfärdigheter och förståelse för informationssökningsprocesser och sociala medier, inklusive mobila tjänster och webbtjänster som lärandeverktyg, förmåga att hantera grupper och enskilda i deras lärprocesser kommunikation och förhållningssätt, kännedom om läsprocesser och åldersanpassad skönlitteratur, och metoder för hur litteratur kan användas i undervisningen, kännedom om hjälpmedel för elever med särskilda behov, såsom DAISYtalböcker, talsyntes m.m. förmåga att ha överblick över lärresurser samt organisera och göra information sökbar (etikettera, klassificera). Skolbibliotekarien är med denna kompetens en nyckelperson i skolans pedagogiska utveckling mot nya lärande- och arbetsformer. 4 (5)

17 Fortsatt arbete DIK kommer under våren att träffa statistiskt sakkuniga representanter för KB och Skolverket. Vid det mötet kommer vi att ta upp frågan om det går att göra statistik av DIK:s definition, dvs. statistiska operationaliseringsfrågor. Med vänlig hälsning Karin Linder ordförande DIK 5 (5)

18 Punkt Skolbiblioteken I juli börjar den nya skollagen gälla. Då ska alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Men hur känner man igen ett skolbibliotek när man ser ett? Både Skolinspektionen och Skolverket behöver en definition när lagen träder i kraft. Hur ska myndigheterna annars veta vad de ska utveckla och inspektera? I skollagen har skolbiblioteken placerats tillsammans med föreskrifter om lokaler och utrustning. Det är olyckligt, eftersom det leder tanken fel. Skolbibliotek är något annat än lokaler och utrustning. Skolbibliotek är en pedagogisk funktion i skolan. DIK:s skolbiblioteksgrupp har arbetat fram ett förslag till definition av skolbibliotek. Det är en definition som tar frågan om skolbibliotek bortom antal medier och rumslig kvadratmeteryta och istället fokuserar på elevernas språkliga och digitala kompetens. Så här ser definitionen ut: Skolbiblioteket är en pedagogisk funktion. Skolbibliotekets uppdrag definieras av skollagen och nationella kurs och läroplaner. Under ledning av kompetent personal stärker skolbiblioteket elevernas digitala och språkliga kompetens i en vidgad textvärld. Så känner vi igen ett skolbibliotek när vi ser det! Kärnan i definitionen är kompetens. Lika lite som en skola är en skola utan kompetent personal är ett bibliotek ett bibliotek utan kompetent personal. Att vi behöver ha lärare i skolan för att lära våra barn att läsa, skriva och räkna ser de flesta som självklart. Däremot tycks det långt ifrån självklart att vi behöver bibliotekarier i skolbiblioteket för att lära eleverna att hantera och förstå en vidgad textvärld och internet.

19 Punkt Skolbibliotekens särskilda pedagogiska fokus är att stärka alla elevers digitala och språkliga kompetens. Digital och språklig kompetens har av EU definierats som nyckelkompetenser för det livslånga lärandet. Det är kompetenser som alla behöver för att kunna delta i morgondagens samhälls och arbetsliv. Därför ska skolbiblioteken stå högt på utbildningsministerns agenda. Därför ska skolbiblioteken stå högt på IT ministerns digitala agenda. Därför ska skolbiblioteken stärkas i alla kommuners och skolors budgetprioriteringar! DIK:s skolbiblioteksgrupp Monika Staub Halling Cecilia Bengtsson Jenny Engström Tony Melander Fotnot: DIK har formulerat definitionen i en skrivelse till Skolverket och Skolinspektionen. Den hittar man på DIK:s hemsida.

Angående definition av skolbibliotek

Angående definition av skolbibliotek Datum Vår ref 2011-02-21 BW Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Angående definition av skolbibliotek Bakgrund Riksdagen fattade i juni 2010 beslut om en ny skollag. Fullt ut ska lagen gälla från

Läs mer

Yttrande: Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65)

Yttrande: Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65) 2013-02-27 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande: Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen (SOU 2012:65) DIK har tagit del av Litteraturutredningens betänkande Läsandets kultur

Läs mer

Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek

Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek 2013 06 19 Till utbildningsminister Jan Björklund Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek Regeringen förväntas i höst presentera en proposition om litteratur

Läs mer

Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens

Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens 1 EU:s åtta nyckelkompetenser 2 I slutet av 2006 presenterade EU 8 nyckelkompetenser som man ansåg att alla medborgare inom EU behövde för den personliga

Läs mer

Skolbibliotek. Informationsblad

Skolbibliotek. Informationsblad Informationsblad 2011-09-30 1 (8) Skolbibliotek Den 1 juli 2011 ändrades bestämmelserna för skolbibliotek. Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar de nya bestämmelserna och vilka krav myndigheten

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S

Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S Digital kompetens L I T E F A K T A, M E R I N S P I R A T I O N O C H M E S T W O R K S H O P S IT/IKT IT informationsteknik IKT informations och kommunikationsteknik IKT pedagogik kommunikationen och

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Promemoria Nya skollagen Kap. 2 Huvudmän och ansvarsfördelning 36 Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek

Promemoria Nya skollagen Kap. 2 Huvudmän och ansvarsfördelning 36 Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek Promemoria 2011-05-30 Nya skollagen Kap. 2 Huvudmän och ansvarsfördelning 36 Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek 2 (7) Innehåll Elevers tillgång till skolbibliotek... 3 Nyheter... 3 1. Regleringen av skolbibliotek

Läs mer

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015 Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN Läsåret 2014/2015 Skolbibliotekets funktion Skolbibliotek ska utgöra pedagogiska informations- och kunskapscentra där mediebeståndet kompletterar skolans läromedel och där

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

HANDBOK. KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan

HANDBOK. KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan HANDBOK KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan 2012 2014 Uppdaterad 2013 Innehåll Varför har KB en inflytandestruktur? 3 Strukturen 3 Vad är nationella referensgruppen? 4 Vad är en styr-

Läs mer

Plan för skolbibliotek i Kungsbackas kommunala grundskolor och grundsärskolan. Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola.

Plan för skolbibliotek i Kungsbackas kommunala grundskolor och grundsärskolan. Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola. Plan för skolbibliotek i Kungsbackas kommunala Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola. 2012-01-26 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Syfte 5 3 Styrdokument 6 4 Definition 6 5 Barn i behov av särskilt stöd

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

dnr: 237-KB 717-2013 En rörig tillvaro som berör

dnr: 237-KB 717-2013 En rörig tillvaro som berör dnr: 237-KB 717-2013 En rörig tillvaro som berör 1 Innehållsförteckning Inledning 2 Avgränsning 2 Definitioner 2 Intressenturval 2 Skolbiblioteksfrågan i lagrummet 5 Vad som har sagts 5 Skolbibliotek i

Läs mer

Trippel Helix Lund

Trippel Helix Lund Trippel Helix Lund 2016-02-09 Skolverket - projektgrupp Grundskolan (motsvarande) - Olof Andersson - Eva Blomdahl - Helena Karis - Christian Magnusson Gymnasieskolan (motsvarande) - Hans Almgren - Ylva

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

Digital agenda för Sverige för öppen kunskap och information

Digital agenda för Sverige för öppen kunskap och information Digital agenda för Sverige för öppen kunskap och information Vision 2020. År 2020 har de digitala klyftorna övervunnits. Biblioteken är spjutspetsar i det livslånga lärandet. Alla elever har tillgång till

Läs mer

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje Skolbibliotek 2011 AKTUELL FORSKNING & HÖGINTRESSANTA PRAKTIKFALL Nya krav, möjligheter och metoder! TALARE Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner

Läs mer

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 Verksamhetsplan Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium 2012-2015 1 1 Bakgrund 3 2 Vision 4 3 Verksamheten 5 3.1 Organisation... 5 3.2 Lokaler och bemanning... 5 3.3 Bibliotekssamarbete... 5 4 Verksamhetens

Läs mer

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor.

Integrerad IKT. en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor. Integrerad IKT en strategi för skolutveckling i Sollentunas kommunala förskolor och grundskolor www.sollentuna.se IKT betyder informations- och kommunikationsteknik. IKT är ett prioriterat utvecklingsområde

Läs mer

Information från. Information från

Information från. Information från Betyg MVG VG G Från bondesamhälle till informationssamhälle Information från Skolan Omvärlden Information från Skolan Omvärlden Åtta nyckelkompetenser Denna referensram definierar åtta nyckelkompetenser

Läs mer

Nationella skolbiblioteksgruppen vilka är vi?

Nationella skolbiblioteksgruppen vilka är vi? Nationella skolbiblioteksgruppen vilka är vi? Bibliotek i folkhögskola och folkbildning, Centrum för Lättläst, DIK-förbundet, Föreningen Svenska Läromedel, Författarcentrum, Föreningen Sveriges Länsbibliotekarier,

Läs mer

Trippel Helix Göteborg

Trippel Helix Göteborg Skolverket - projektgrupp Trippel Helix Göteborg 2016-02-05 Grundskolan (motsvarande) - Olof Andersson - Eva Blomdahl - Helena Karis - Christian Magnusson Gymnasieskolan (motsvarande) - Hans Almgren -

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

IKT-strategi för Bildningsförvaltningen 2015-2017. Motala kommun

IKT-strategi för Bildningsförvaltningen 2015-2017. Motala kommun IKT-strategi för Bildningsförvaltningen 2015-2017 Motala kommun Beslutsinstans: Bildningsnämnden Diarienummer: 14/BN 0303 Datum: 2014-12-10 Paragraf: 167 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

IT-strategi för Strängnäs kommun

IT-strategi för Strängnäs kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildnings- och kulturkontoret Handläggare Tor-Erik Lillsebbas tor-erik.lillsebbas@strangnas.se 0709-429 211 Dnr BUN/2010:14-600 2010-05-11 1/5 Barn- och utbildningsnämnden IT-strategi

Läs mer

Fritidshemmets måluppfyllelse

Fritidshemmets måluppfyllelse Fritidshemmets måluppfyllelse fokusområde matematik Läsåret 2012-2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare Bakgrund Utifrån kraven i den nya skollagen

Läs mer

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige

Datum Dnr FK06/15. Biblioteksplan. Antagen av Kommunfullmäktige Datum 2010-09-21 Dnr FK06/15 Biblioteksplan Antagen av Kommunfullmäktige 2010-11-25 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Vad är en Biblioteksplan?... 3 Styrdokument... 4 Nulägesbeskrivning...

Läs mer

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09

Biblioteksplan. för Uddevalla kommun 2016-2020. Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Biblioteksplan för Uddevalla kommun 2016-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-09 Innehåll Inledning... 3 1. Uddevallas vision... 4 2. Omvärldens påverkan... 4 Nationell och internationell påverkan...

Läs mer

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) 2013-06-25 Saco Box 2206 103 15 Stockholm Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) DIK har tagit del av Public service kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59).

Läs mer

SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick

SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick FÖRORD Denna skrift är en utvärdering av projektet Språkglädje och läslust 2007-2010 och en avstamp för att jobba vidare med läsfrämjande insatser. Projektledare:

Läs mer

Digital agenda för Sverige för öppen kunskap och information

Digital agenda för Sverige för öppen kunskap och information Digital agenda för Sverige för öppen kunskap och information Sex strategiska områden för en nationell digital agenda E u har antagit en digital agenda inom ramen för tillväxtstrategin, Europa 2020. Syftet

Läs mer

Bemanna skolbiblioteken. Ett verktyg för skolutveckling

Bemanna skolbiblioteken. Ett verktyg för skolutveckling Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling 1 2 ã Nationella Skolbiblioteksgruppen ISBN 91-975027-3-1, april 2004 Omslagsbild: Linnéa Funke, 12 år Räcker det inte med en samling böcker?...5

Läs mer

E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor

E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor Knivsta kommun E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor - en sammanfattning VISION Vi har valt att sätta en vision, en målbild för Knivstas förskolor och skolor: En skola som utbildar de kommande

Läs mer

Sigys-konferens februari 2010

Sigys-konferens februari 2010 Sigys-konferens februari 2010 Varje samhälle har skyldighet att ge alla ungdomar en utbildning som förbereder dem för ett liv som vuxna. Människor växer med kunskap. Utbildning är en mänsklig rättighet

Läs mer

Nu lyfter vi skolbiblioteken! Skolbibliotekarielyftet Alvesta 18 juni 2012

Nu lyfter vi skolbiblioteken! Skolbibliotekarielyftet Alvesta 18 juni 2012 Nu lyfter vi skolbiblioteken! Skolbibliotekarielyftet Alvesta 18 juni 2012 18 juni 2012 Kl. 10-11.15 Vad kan väl en skolbibliotekarie? Kl. 11.20 12.00 Madeleine Hjort, NSG Lunch 18 juni 2012 Kl. 13. 10

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2016 2018 1 SVEDALA KOMMUNS BIBLIOTEKSPLAN Enligt bibliotekslagen 2013:801 ska varje kommun anta en biblioteksplan som visar riktning och utvecklingsområden inom biblioteksverksamheten.

Läs mer

Skolbiblioteksplan för Skolområde Öst

Skolbiblioteksplan för Skolområde Öst Skolbiblioteksplan för Skolområde Öst Dokumentansvarig Jon-Isac Svanefjord, skolbibliotekarie Ålidhem och Tomtebo Godkänd av Carina Axroth, biträdande för- och grundskolechef Skolområde Öst Version 1 Dokumentdatum

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beslut 2014-06-25 Jensen Education College AB asa.blom@jenseneducation.se Rektorn vid Jensen Gymnasium Uppsala lisa.lindgren@jenseneducation.se Beslut för gymnasieskola efter tillsyn i den fristående gymnasieskolan

Läs mer

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt

Kulturell identitet och interkulturellt förhållningssätt Om ämnet Modersmål Ämnesplanen utgår från att kunskaper i och om det egna modersmålet är avgörande för lärande och intellektuell utveckling. EU betonar vikten av modersmål som en av sina åtta nyckelkompetenser.

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek

Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek Innehållsförteckning Beskrivning av skolan och biblioteket Sid. 3 Syftet med handlingsplanen Sid. 3 Styrdokument för fokusbiblioteket Sid. 3 Skollagen Sid.

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Yrkeslärarnas roll i det svenska utbildningssystemet

Yrkeslärarnas roll i det svenska utbildningssystemet Yrkeslärarnas roll i det svenska utbildningssystemet några reflektioner från Stefan Skimutis Myndigheten för yrkeshögskolan Vad är kunskap? Kunskapssyn och kunskapsformer Läroplanens fyra F Fakta Förståelse

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017

Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Biblioteksplan för Örkelljunga kommun 2015-2017 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Uppdraget... 3 3. Lagar och riktlinjer... 4 4. Verksamhet och organisationen... 5 4.1 Folkbibliotek... 5 4.2 Skolbibliotek...

Läs mer

Biblioteksplan fo r Tyreso kommun 2015-2019

Biblioteksplan fo r Tyreso kommun 2015-2019 Biblioteksplan fo r Tyreso kommun 2015-2019 1. Inledning Biblioteksplanen är ett styrdokument för strategisk och långsiktig utveckling av biblioteksverksamheterna i Tyresö kommun. Denna plan har antagits

Läs mer

Innehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper... 3 Folkbibliotek...

Innehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper... 3 Folkbibliotek... Biblioteksplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 27 januari 2016 14, 2015KS/0405 Innehåll Inledning... 1 Vision Värmdö 2030 övergripande målsättningar... 1 Uppföljning... 2 Prioriterade grupper...

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015

BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 BIBLIOTEKSPLAN 2012 2015 Biblioteksplan för Svedala kommun 2012 2015 Svedala kommuns biblioteksplan är ett politiskt styrdokument som anger riktning och ramar för den övergripande utvecklingen av folk-

Läs mer

Biblioteksplan för Timrå kommun

Biblioteksplan för Timrå kommun Biblioteksplan för Timrå kommun 2016-2021 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Biblioteksorganisation i Timrå kommun 3. Kopplingar till lagstiftning och regionala dokument på kultur- och biblioteksområdet

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut 2013-02-22 Montessoriskolan i Linköping AB trilobiten@trilobiten.se Rektorn vid Montessoriskolan Trilobiten karin.jansson-bredin@trilobiten.se Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2013/2014 Backaskolan Trollbacken och Hasselbacken Ansvarig rektor: Kerstin Lellky Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän,

Läs mer

STATUSRAPPORT Ht. 2014 Kvalitet i fritidshem

STATUSRAPPORT Ht. 2014 Kvalitet i fritidshem STATUSRAPPORT Ht. 2014 Kvalitet i fritidshem Sammanfattande projektstatus Projektet är på god väg mot projektmålen. Projektet kan inte ansvara för att projektmålen uppfylls för de skolor som valt att inte

Läs mer

IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun 2011-2013

IKT-plan för lärande. Förskola, grundskola och grundsärskola. Härryda kommun 2011-2013 IKT-plan för lärande Förskola, grundskola och grundsärskola Härryda kommun 2011-2013 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Digital teknik och infrastruktur... 5 Lärande... 6 Kommunikation

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Karin Linder FÖRBUNDSORDFÖRANDE

Karin Linder FÖRBUNDSORDFÖRANDE Karin Linder FÖRBUNDSORDFÖRANDE Medlemmar 22 000 akademiker inom kultur och kommunikation 5000-6000 är anställda inom musei- och kulturmiljövården Uppskattat några hundra som är under utbildning, utbildade

Läs mer

Skolbibliotekskonferens i Stockholm 15-16 november 2012

Skolbibliotekskonferens i Stockholm 15-16 november 2012 Skolbibliotekskonferens i Stockholm 15-16 november 2012 Efter två dagar på konferensen Skolbibliotek 2012 i Stockholm, den 15 och 16 november, är våra huvuden fulla av intryck, beundran, inspiration och

Läs mer

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning. luisella.galina.hammar@skolverket.se Nyanlända och den svenska skolan Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning luisella.galina.hammar@skolverket.se 1 Bakgrund Nyanlända elever har svårare att nå kunskapskraven i skolan. Endast 64 procent

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken- Resurser i samverkan Halmstads kommun Ca 95 000 invånare BUF + UAF 80 förskolor + 27 friförskolor 32 grundskolor + 4 friskolor 3 gymnasieskolor + 3 friskolor Rollen

Läs mer

Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå

Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå Kort om särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå Tryck: Wikströms tryckeri Upplaga: 5 000 Grafisk produktion: Typisk Form designbyrå Foto, omslag: Dan Lepp/Johnér, Michael McLain, s. 5 Juliana Wiklund/Johnér

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola v Beslut Skolinspektionen 2014-04-25 Internationella Engelska Skolan i Sverige AB info@engelska.se Rektorn vid IES i Skärholmen s te ven.b a tty e. skar holmen@en gel ska. se Beslut för grundskola efter

Läs mer

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1

Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2016-10-27 1 (6) Handlingsplan fö r skölutveckling med hja lp av digitala verktyg 1 1 Underlag för denna handlingsplan är den av rektorerna framtagna handlingsplan för

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem FOKUS 2020 Fokus 2020 Plan för satsning 2013-2020 Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem Fokus 2020 År 2020 utses Sjöbo till årets skolkommun. Vision 2020, Sjöbo kommun 1. Mål och syfte med Fokus 2020

Läs mer

Läsa för livet. Utbildningsutskottets yttrande 2013/14:UbU2y. Till kulturutskottet

Läsa för livet. Utbildningsutskottets yttrande 2013/14:UbU2y. Till kulturutskottet Utbildningsutskottets yttrande 2013/14:UbU2y Läsa för livet Till kulturutskottet Kulturutskottet beslutade den 22 oktober 2013 att ge utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 2013/14:3

Läs mer

Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015

Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015 Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015 Enligt Skolverket ska skolbiblioteket vara en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Beslut 2013-08-13 Löa skola margareta@bergslagen.com Rektorn vid Löa skola richard.linder@loaskola.se Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn i Löa skola i Lindesbergs kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Beslut Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Gävle kommun Beslut 2 (8) Tillsyn i Gävle kommun har genomfört tillsyn av Gävle kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det samlade

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

Bakgrund. Allmänt. 1. Beskrivning av problemet och vad som ska uppnås (jfr 6 1)

Bakgrund. Allmänt. 1. Beskrivning av problemet och vad som ska uppnås (jfr 6 1) Konsekvensutredning avseende förslag till ändringar i läroplanen för förskolan - med anledning av regeringsuppdrag till om nationella it-strategier för skolväsendet Innehållet i konsekvensutredningen utgår

Läs mer

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet

Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringsbeslut I:5 2013-02-21 U2013/1101/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra integrationsinsatser inom skolväsendet Regeringens beslut Regeringen uppdrar

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut 2014-04-23 Kungsbacka kommun Rektorn vid Gällingeskolan Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Gällingeskolan i Kungsbacka kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg.

Alla elever ska vara förtrogna med och på ett enkelt sätt kunna hantera våra digitala verktyg. 2013-09-01 It-plan NKC Lokal IT-strategi Nättrabyskolans övergripande målsättning med användandet av digitala verktyg är att förbereda våra elever inför framtida studier och arbetsliv. Samt vara väl förtrogna

Läs mer

Biblioteksplan

Biblioteksplan Biblioteksplan 2017-2023 Vision Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Text kommer från presidiet. Inledning I bibliotekslagen (SFS

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Nyanlända elevers lärande

Nyanlända elevers lärande Nyanlända elevers lärande Mälardalens högskola 12 november Luisella Galina Hammar Nyanlända elevers skolresultat Under de senaste två åren har andelen nyanlända elever som uppnår behörighet till gymnasieskolans

Läs mer

IKT - handlingsplan för skolområde Tuna

IKT - handlingsplan för skolområde Tuna Barn- och skolförvaltningen Lunds stad Tuna skolområde IKT - handlingsplan för skolområde Tuna I Lunds skolor möts kunskap, idéer och utveckling i praktisk handling. Varje elev är huvudperson. Skolplanen

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Aprendere Skolor AB lars.tunberg@aprendere.se Rektorn för Min Skola Östermalm malin.bellander@min-skola.se Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn av den fristående skolan Min skola Östermalm i Stockholms

Läs mer

Att bygga upp ett skolbibliotek med Västerås Stads skolbiblioteksplan som vägledning. Studiebesök på Wijkmanska gymnasiet, Västerås 11 maj 2016

Att bygga upp ett skolbibliotek med Västerås Stads skolbiblioteksplan som vägledning. Studiebesök på Wijkmanska gymnasiet, Västerås 11 maj 2016 Att bygga upp ett skolbibliotek med Västerås Stads som vägledning Studiebesök på Wijkmanska gymnasiet, Västerås 11 maj 2016 Att börja bygga upp ett skolbibliotek hur gör man? Start hösten 2015 Utmaningar

Läs mer

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014)

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014) IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014) Barn av idag föds in i ett mediesamhälle där IKT är en självklar del i vardagen. Förskolan ska hantera IKT som vilket annat uttrycksmedel

Läs mer

Uppsala. Bibliotekplan för Uppsala kommun. Kulturnämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta

Uppsala. Bibliotekplan för Uppsala kommun. Kulturnämnden. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta Uppsala ^ KOMMUN KULTURFÖRVALTNINGEN Handläggare Johanna Hansson Annika Strömberg Datum 2014-04-01 Diarienummer KTN 2015-0276 Kulturnämnden Bibliotekplan för Uppsala kommun Förslag till beslut Kulturnämnden

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Nationella referensgruppen 18 november 2010

Nationella referensgruppen 18 november 2010 Nationella referensgruppen 18 november 2010 Närvarande, referensgruppen: Lars Björnshauge, Margaretha Eriksson, Jette Guldborg Petersen, Kjell Jonsson, Gunnar Lager, Gunilla Lilie Bauer, Kerstin Norén,

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall

Läs mer