Verksamhetsrapport från DIK:s skolbiblioteksgrupp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsrapport från DIK:s skolbiblioteksgrupp"

Transkript

1 Punkt 2.8 Verksamhetsrapport från DIK:s skolbiblioteksgrupp Gruppens sammansättning Monika Staub Halling, Stockholm Cecilia Bengtsson, Ekerö Jenny Engström, Umeå Tony Melander, Uppsala Från DIK:s kansli har Bo Westas deltagit i gruppens arbete. Gruppens möten Gruppen har haft fyra möten, samtliga på DIK:s kansli: 31 maj 2010, 6 september 2010, 24 januari 2011 och 13 april Vid mötet den 6 september 2010 deltog Kjell Ahlgren, Skolinspektionen och Anette Holmqvist, Skolverket. Mötet diskuterade hur Skolinspektionen och Skolverket skulle implementera den nya skollagen, särskilt hur man skulle arbeta med definition av skolbibliotek. Vid mötet den 13 april 2011 deltog Helena Svensson och Jonas Bjermo från Skolverket och Christine Lindmark, KB. Mötet diskuterade skolbiblioteksgruppens förslag att samköra skolbiblioteksstatistiken med SALSA statistiken för att se om satsningar på skolbibliotek gör skillnader i elevernas lärande. Externa samarbeten eller arenor som gruppen deltagit i under året Gruppens medlemmar har under året deltagit i en rad olika sammanhang: Monika Staub Halling är DIK:s representant i NSG (nationella skolbiblioteksgruppen) och sammankallande i juryn till priset Årets skolbibliotek. Cecilia Bengtsson är ordförande i skolbibliotek Öst och medlem i Skolverkets referensgrupp kring skolbibliotek samt i NIK (Nätverket för informationskompetens). Jenny Engström är ordförande i Skolbibliotek Norr och jurymedlem i priset Årets skolbibliotekarie.

2 Punkt 2.8 Tony Melander deltar i projektgrupp kring utveckling av samarbete lärare gymnasiebibliotekarie i Uppsala och Gävleborgs län. DIK hade den 17 augusti 2010 möte med riksbibliotekarien Gunnar Sahlin och chefen för KB:s nationella samverkan, Gunilla Herdenberg om bland annat skolbibliotek. DIK hade utbildningsmöte med de biblioteks och informationsvetenskapliga utbildningarna den 17 februari, då DIK presenterade gruppens arbete och dess definition av skolbibliotek. Utbildningarna önskade fortsatt samarbete i skolbiblioteksfrågan. DIK uppvaktade den 6 maj 2011 statssekreterare Bertil Östberg, Utbildningsdepartementet. Vid mötet diskuterades skolbibliotek och DIK överlämnade en skrivelse angående behovet av att ge Skolverket ett tydligt uppdrag när det gäller utvecklingen av skolbibliotek. Karin Linder har vid ett flertal olika möten och arrangemang talat om skolbibliotek utifrån gruppens arbete, exempelvis vid runda bordsmöte med IT ministern, möten med kulturutskottets ledamöter i riksdagen samt vid besök på skolbibliotek i Umeå. Viktiga hållpunkter i skolbiblioteksområdets utveckling under året Viktiga hållpunkter i skolbiblioteksområdets utveckling under gruppens arbetsperiod beskrivs här i form av skrivelser och debattartiklar som har emanerat ur gruppens arbete. Skrivelserna beskriver skeden i utvecklingen (se bilagor): skrivelse till utbildningsminister Jan Björklund angående ökad rätt till skolbibliotek ( ), skrivelse till Skolinspektionen angående inspektion av skolbiblioteksverksamhet ( ), skrivelse till Skolverket angående skolbibliotekens pedagogiska roll ( ), debattartikel av Karin Linder, Rusta upp skolbiblioteken, i Sydsvenska dagbladet ( ) skrivelse till Skolinspektionen och Skolverket angående definition av skolbibliotek ( ) debattartikel av skolbiblioteksgruppen i Biblioteksbladet (nr. 3/2011) skrivelse till utbildningsminister Jan Björklund angående behovet av ett regeringsuppdrag till Skolverket på skolbiblioteksområdet

3 Punkt 2.8 Utvecklingsområden och frågor som gruppen rekommenderar förbundsstyrelsen att aktivera sig i utbildningarna har visat stort intresse för samarbete och gemensamma arrangemang, under våren 2011 kommer detta samarbete att konkretiseras, KB och Skolverket har visat intresse för att genomföra de av skolbiblioteksgruppen föreslagna samkörningarna av Skolverkets SALSA statistik med skolbiblioteksstatistiken, i syfte att se om det går att få fram statiska belägg på skolbibliotekens inverkan på elevers lärande, med tanke på att skolbiblioteken nu finns inskrivna i skollagen och IT ministern talar om en digital agenda (och digital kompetens är en av EU:s åtta nyckelkompetenser) finns skäl för DIK (eventuellt med andra parter) att driva frågan om ett skolbibliotekarielyft, DIK bör kontakta SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) för att poängtera vikten av mer engagemang i skolbiblioteksfrågan, regeringen har tillsatt en Litteraturutredning som i direktiven uppmanas att fundera över skolbibliotekens ställning, vilket ger DIK anledning att också i detta sammanhang förmedla vår syn på skolbibliotekens strategiska roll i det livslånga lärandet, Skolverket har idag inget formellt uppdrag att arbeta med skolbibliotek. DIK bör formulera en skrivelse till regeringen i frågan. Övriga erfarenheter från gruppens arbete Skolbiblioteksgruppen är den första av arbetsgrupperna i det nya DIK. Arbetet i gruppen har visat att man med en väldefinierad fråga/tydligt uppdrag och genomtänkt personsammansättning kan driva ett effektivt opinionsarbete och skapa välgrundade ställningstaganden. I såväl det interna arbetet som i möten med externa parter ger arbetsgruppen mervärden i form av ökad fokusering och sakkunskap jämfört med de tidigare delföreningsstyrelserna. Modellen med definierade arbetsgrupper stärker DIK, men minst lika viktigt är att modellen också ger engagerade medlemmar en plattform och kanal, DIK, för att diskutera och driva opinionsarbete i viktiga frågor. Medlemmarna i skolbiblioteksgruppen är och har varit engagerade i en rad andra fora.

4 Punkt 2.8 Genom DIK:s arbetsgrupp har man kunnat sammanföra och syntetisera medlemmarnas erfarenheter från de övriga arenorna och omvandla dem i gemensam handling. Arbetsgruppsmodellen är väl lämpad för att upptäcka engagerade och kunniga medlemmar som kan ge bidrag till DIK:s arbete i andra sammanhang, exempelvis i DIK:s styrelse eller som företrädare för DIK i olika externa sammanhang. Det har framkommit önskemål om att få intyg om deltagandet i gruppen. DIK bör ta fram en mall för ett sådant intyg, som sedan kan varieras utifrån den specifika gruppens uppdrag.

5 Punkt Datum Vår ref /KL Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet Stockholm Angående ökad rätt till skolbibliotek Riksdagen fattade den 22 juni beslut om en ny skollag. En förändring i förhållande till tidigare är att skolbiblioteken nu skrivits in i skollagen. Det var ett beslut som DIK varmt välkomnade. DIK har länge arbetat för att skolbibliotek ska inkluderas i skollagen och betraktas som en integrerad resurs i skolans pedagogiska verksamhet. Regeringen skrev i budgetpropositionen för 2010 att den nya skollagen bedömdes medföra ekonomiska konsekvenser för kommunsektorn. Man beräknade därför att avsätta 12 miljoner kronor 2011 och 25 miljoner kronor 2012 för ökad rätt till skolbibliotek. DIK välkomnar den satsningen, även om den sedd i förhållande till behoven är en droppe i havet. Skollagen omfattar utbildning från förskola till vuxenutbildning. Fördelar man de föreslagna 12 respektive 25 miljonerna till kommunerna utifrån antal elever blir det inte mycket per elev, och frågan är vad medlen då gör för skillnad för den långsiktiga kvaliteten på skolbiblioteksverksamheten. Enligt Kulturrådets skolbiblioteksstatistik (Kulturen i siffror 2009:1) ser situationen i dag ut så här: En normal skolvecka utförs runt arbetstimmar av skolbibliotekarier och gymnasiebibliotekarier. Delar man denna totaltid med en normal arbetstid på 40 timmar får man knappt 300 heltidsekvivalenter. På drygt 6000 skolor går det alltså ungefär 300 bibliotekarier, eller med andra ord, 20 skolor per heltidsbibliotekarie. Fokuserar vi i stället antalet elever i förhållande till antalet bibliotekarier finner vi att det går en bibliotekarie på elever. Om alla de 25 miljoner som regeringen har beräknat för 2012 enbart skulle gå till att anställa bibliotekarier, skulle man få drygt 60 nya skolbibliotekarier (kostnaden för en skolbibliotekarie beräknas till kronor i månaden + lkp). Utslaget på landets 290 kommuner blir förstärkningen 0,2 bibliotekarier per kommun. DIK menar att det måste finns smartare sätt att använda resursförstärkningen än att fördela dem i en allmän utslätad per capitaförstärkning. Om skolan ska kunna

6 DIK ge alla elever den informationskompetens som i framtiden kommer att krävas för att fungera som medvetna medborgare och i ett föränderligt arbetsliv, behöver vi fler bibliotekarier i skolan. Men vi behöver också nya smartare sätt att arbeta med skolbiblioteken som en gemensam nationell resurs i skolans pedagogiska verksamhet. DIK föreslår därför att regeringen innan man fattar beslut om hur den avsatta resursförstärkningen ska användas tar en diskussion med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om en mer strategisk användning av medlen. Hur skulle exempelvis medelsförstärkningen kunna användas av Kungl. biblioteket, för att inom ramen för KB:s nya uppdrag stärka alla skolbibliotek på ett nationellt plan? Vidare har nationella skolbiblioteksgruppen föreslagit ett skolbibliotekslyft. Vänliga hälsningar Karin Linder förbundsordförande DIK 2 (2)

7 Punkt Datum Vår ref /KL Skolinspektionen Box Stockholm Angående inspektion av skolbiblioteksverksamhet Riksdagen har fattat beslut om en ny skollag (2010:800). Den nya lagen ska fullt ut tillämpas på utbildningar från den 1 juli En nyhet i den nya skollagen är att skolbiblioteken nu inkluderas i skollagen. Skolbiblioteken reglerades tidigare endast i bibliotekslagen (1996:1596). DIK anser att inkluderingen av skolbiblioteken i skollagen är en bra reform, eftersom skolbibliotekens pedagogiska roll och sammanhang därmed tydliggörs. Skolbiblioteken är en del av det nationella bibliotekssystemet, men de har också en specifik roll i skolans pedagogiska verksamhet. När skolbiblioteken nu återfinns i skollagen bör det ingå i Skolinspektionens uppdrag att utöva tillsyn över skolbiblioteksverksamheten. Så som DIK ser det kommer Skolinspektionen att få en mycket betydelsefull roll när det gäller att avgöra huruvida skolor har en tillfredsställande skolbiblioteksverksamhet. Frågan är dock hur Skolinspektionens inspektörer känner igen ett skolbibliotek när man ser ett? DIK menar att en fruktbar utgångspunkt för ett igenkännande är den definition som Skolverket gav i sin lägesbedömning 2006: Med skolbibliotek avser Skolverket en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övrig utrustning, dels som en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för viss service. DIK vill i detta sammanhang också uppmärksamma Skolinspektionen på de rekommendationer för kvalitetsarbete som Svensk biblioteksförening tagit fram för grund- och gymnasieskolan. Den nya skollagen har redan trätt i kraft, men gäller fullt ut från 1 juli DIK menar att det är av största vikt att Skolinspektionen använder denna infasningsperiod till att utarbeta riktlinjer för inspektionen av skolbiblioteksverksamheten vid landets skolor.

8 DIK föreslår att Skolinspektionen så snart som möjligt påbörjar en pilotstudie om hur skolbibliotek kan kvalitetsgranskas. Denna studie bör därefter följas av ett mer utförligt kvalitetsgranskningsprojekt, med målet att skolbiblioteken integreras i den reguljära inspektionen så snart som möjligt. DIK:s skolbiblioteksgrupp fortsätter sitt arbete med att utveckla och förstärka skolbibliotekens pedagogiska roll i skolan. I den mån Skolinspektionen framöver ser behov av att rådfråga extern expertis i dessa frågor, bidrar gruppen gärna i det arbetet. Med vänlig hälsning Karin Linder förbundsordförande DIK 2 (2)

9 Punkt Datum Vår ref /KL Skolverket Stockholm Angående skolbibliotekens pedagogiska roll Riksdagen har fattat beslut om en ny skollag (2010:800). En nyhet i förhållande till den tidigare lagen är att skolbiblioteken inkluderats i den nya skollagen. DIK anser att inkluderingen av skolbiblioteken i skollagen är en bra reform, eftersom skolbibliotekens pedagogiska roll och sammanhang därmed tydliggörs. Skolbibliotekens införande i skollagen bör rimligtvis innebära vissa praktiska konsekvenser. Vilka? DIK vill i denna skrivelse lämna några förslag på åtgärder från Skolverkets sida, som vi anser skulle kunna bidra till en ökad medvetenhet inom skolans värld om skolbibliotekens pedagogiska funktion. 1) Information och stöd. Skolverket har för avsikt att följa upp den nya skollagen genom att ge skolorna och deras personal (rektorer och lärare) ett brett utbud av stöd och verktyg för att på bästa sätt omsätta lagen i praktisk verksamhet av hög kvalitet. DIK vill i detta sammanhang poängtera vikten av att rektorer och lärare ges en möjlighet att genom fortbildning och kommentarmaterial öka sin förståelse för hur skolbiblioteken kan användas i det pedagogiska arbetet. I dag är det tyvärr så att medvetenheten om vad ett skolbibliotek är och vad ett skolbibliotek kan bidra med i den pedagogiska processen, på många håll är relativt låg. DIK menar att Skolverket i sin lägesbedömning 2006 gav en fruktbar definition och utgångspunkt för en diskussion kring vad ett skolbibliotek är: Med skolbibliotek avser Skolverket en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal. Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övrig utrustning, dels som en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för viss service. DIK anser att denna definition utgör en viktig utgångspunkt i Skolverkets arbete med att implementera den nya skollagen. Det finns i landet ett antal skolor som redan i dag har en väl utvecklad skolbiblioteksverksamhet. Dessa goda exempel kan tillsammans med Skolverkets definition och de kvalitetskriterier som Svensk biblioteksförening tagit fram ligga till grund för det stödmaterial som verket ska ge skolor för att omsätta lagen i konkret verksamhet när det gäller skolbibliotek.

10 2) Ökad kunskap. Vilken betydelse har skolbibliotek för elevers lärande? Svaret på den frågan är att vi inte säkert vet. Kunskapen om skolbiblioteken och deras bidrag till skolans pedagogiska verksamhet är fragmentarisk och splittrad. Flera myndigheter kommer i kontakt med skolbiblioteksfrågor. Statens kulturråd har hittills ansvarat för skolbiblioteksstatistiken. Denna uppgift kommer i fortsättningen att skötas av Kungl. Biblioteket. Skolverket och Skolinspektionen kommer naturligt i kontakt med skolbiblioteken, men de har hittills inte haft några explicita utvecklings- och tillsynsuppdrag när det gäller skolbiblioteken. Den nya lagen och skolbibliotekens ställning i den förändrar förutsättningarna. Skolverket och Skolinspektionen kommer med den nya lagen rimligen att ges ett tydligare uppdrag när det gäller utveckling respektive tillsyn av skolbiblioteken. Därmed får myndigheterna en grund för en intensifierad kunskapsuppbyggnad på skolbiblioteksområdet. Kunskapsuppbyggnad kan ske genom olika typer av projekt och undersökningar. DIK vill i denna skrivelse ge ett exempel på hur Skolverket med hjälp av befintlig statistik kan öka kunskapen om skolbibliotekens betydelse för elevers lärande. Förslaget gäller en samkörning av Skolverkets databas SALSA med Kulturrådets skolbiblioteksstatistik. SALSA ger med hänsyn tagen till skolors elevsammansättning uppgifter om hur skolors samlade betygsresultat kan bedömas i ett riksperspektiv. Kulturrådets statistik ger uppgifter om omfattningen på skolors skolbiblioteksverksamhet. Genom att samköra dessa databaser på enhetsnivå skulle man förhoppningsvis kunna få en bättre bild av i vilken grad skolbibliotek bidrar till lärandet, och eventuellt också få en bättre förståelse av vad i skolbiblioteksverksamheten som har särskild betydelse. En första undersökning kunde lämpligtvis gälla året 2008 som Kulturrådets senaste statistik gäller. DIK:s skolbiblioteksgrupp fortsätter sitt arbete med att utveckla och förstärka skolbibliotekens pedagogiska roll i skolan. I den mån Skolverket framöver ser behov av att rådfråga extern expertis i framtagning av stödmaterial bidrar DIK:s skolbiblioteksgrupp gärna i det arbetet. Med vänlig hälsning Karin Linder förbundsordförande DIK 2 (2)

11

12

13 Punkt Datum Vår ref BW Skolinspektionen Box Stockholm Angående definition av skolbibliotek Bakgrund Riksdagen fattade i juni 2010 beslut om en ny skollag. Fullt ut ska lagen gälla från och med halvårsskiftet I den nya skollagen sägs att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Så säger lagen, men vad betyder det? DIK:s skolbiblioteksgrupp har som ett led i sitt arbete haft ett möte med representanter för Skolverket och Skolinspektionen. Samtalet klargjorde att såväl Skolinspektionen som Skolverket var i behov av en definition av skolbibliotek för att kunna implementera det som lagen föreskriver. Frågan är: Hur känner jag igen ett skolbibliotek när jag ser ett? Definition Vad ska Skolverket utveckla och vad ska Skolinspektionen inspektera när det gäller alla elevers tillgång till skolbibliotek? En prioriterad uppgift för DIK:s skolbiblioteksgrupp har varit att formulera en definition av skolbibliotek. Arbetet har resulterat i följande formulering:

14 Skolbiblioteket är en pedagogisk funktion. Skolbibliotekets uppdrag definieras av skollagen och nationella kurs- och läroplaner. Under ledning av kompetent personal stärker skolbiblioteket elevernas digitala och språkliga kompetens i en vidgad textvärld. Denna definition skiljer sig en hel del från den preliminära definition som Skolverket tidigare (2006) har formulerat, liksom den definition som återfinns i propositionen till ny skollag. Därför finns skäl att kortfattat utveckla tankarna om de begrepp som ingår i definitionen. Syftet med diskussionen är att redovisa begreppens kontext och underlätta operationalisering. Diskussion I den nya skollagen har skolbiblioteken placerats tillsammans med föreskrifter om lokaler och utrustning. Det är olyckligt, eftersom det leder tanken fel. Skolbibliotek är något annat än lokaler och utrustning. Skolbibliotek är en pedagogisk funktion. Huruvida elever i en skola har tillgång till skolbibliotek handlar inte primärt om antal medier och kvadratmeteryta, utan om de har tillgång till en pedagogisk funktion. Denna funktion får sitt uppdrag i skollag och i kurs- och läroplaner, på samma sätt som andra pedagogiska verksamheter i skolan. Skolbibliotekens särskilda pedagogiska fokus är att stärka alla elevers digitala och språkliga kompetens. Digital och språklig kompetens är nyckelkompetenser för det livslånga lärandet. Vid definitionen av den digitala och språkliga kompetensen utgår vi från EU:s definitioner av nyckelkompetenser för livslångt lärande (2006/962/EG). 2 (5)

15 Med kompetens menar vi en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder som är anpassade till det aktuella området. Med nyckelkompetens menas den kompetens som alla individer behöver för personlig utveckling och utveckling, aktivt medborgarskap, social integration och sysselsättning. Med digital kompetens menas säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikationsändamål. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, dvs. användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via internet. Den språkliga kompetensen består av två nyckelkompetenser, dels kommunikation på modersmålet, dels kommunikation på främmande språk: Med kommunikation på modersmålet menas förmågan att i både tal och skrift uttrycka och tolka begrepp, tankar, känslor, fakta och åsikter (dvs. att lyssna, tala, läsa och skriva) samt språklig interaktion i lämplig och kreativ form i en rad olika samhälleliga och kulturella sammanhang utbildning, arbete, hem och fritid. Med kommunikation på främmande språk ska man förstå ungefär samma kunskaper och färdigheter som kommunikation på modersmålet. Dessutom kräver kommunikation på främmande språk också kompetens i fråga om t.ex. förhandlingsteknik och interkulturell förståelse. Med språklig kompetens i en vidgad textvärld menar vi elevens förmåga att läsa och tillgodogöra sig berättelser inom skönlitteratur och s.k. populärkultur, olika former av sakprosa, samt texter som kombinerar ord, bild och ljud, till exempel film, interaktiva spel och andra digitala resurser. Idag möter eleven inte bara linjära, ordbaserade texter, utan en mångfacetterad digital textvärld präglad av hyper-texter, bilder och symboler som visualiserar innehåll på flera sätt. 3 (5)

16 Med språklig kompetens i en vidgad textvärld menar vi vidare elevens förmåga att själv producera olika typer av texter som kombinerar dessa uttryckssätt, att publicera dem via medier såsom bloggar, skolwebbtidningar, film eller podradio, samt att anpassa sitt uttryck efter syfte och medium. Definitionen talar om kompetent personal. Skolbiblioteket blir en lärandefunktion och lärandemiljö under ledning av kompetent personal. Ett skolbibliotek utan kompetent personal är i bästa fall ett bemannat bokrum. Kompetensen är kärnan i definitionen. DIK menar att elevernas digitala och språkliga kompetens stärks om skolbiblioteket leds av personal med följande kompetens: digital kompetens med fokus på informationsfärdigheter och förståelse för informationssökningsprocesser och sociala medier, inklusive mobila tjänster och webbtjänster som lärandeverktyg, förmåga att hantera grupper och enskilda i deras lärprocesser kommunikation och förhållningssätt, kännedom om läsprocesser och åldersanpassad skönlitteratur, och metoder för hur litteratur kan användas i undervisningen, kännedom om hjälpmedel för elever med särskilda behov, såsom DAISYtalböcker, talsyntes m.m. förmåga att ha överblick över lärresurser samt organisera och göra information sökbar (etikettera, klassificera). Skolbibliotekarien är med denna kompetens en nyckelperson i skolans pedagogiska utveckling mot nya lärande- och arbetsformer. 4 (5)

17 Fortsatt arbete DIK kommer under våren att träffa statistiskt sakkuniga representanter för KB och Skolverket. Vid det mötet kommer vi att ta upp frågan om det går att göra statistik av DIK:s definition, dvs. statistiska operationaliseringsfrågor. Med vänlig hälsning Karin Linder ordförande DIK 5 (5)

18 Punkt Skolbiblioteken I juli börjar den nya skollagen gälla. Då ska alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Men hur känner man igen ett skolbibliotek när man ser ett? Både Skolinspektionen och Skolverket behöver en definition när lagen träder i kraft. Hur ska myndigheterna annars veta vad de ska utveckla och inspektera? I skollagen har skolbiblioteken placerats tillsammans med föreskrifter om lokaler och utrustning. Det är olyckligt, eftersom det leder tanken fel. Skolbibliotek är något annat än lokaler och utrustning. Skolbibliotek är en pedagogisk funktion i skolan. DIK:s skolbiblioteksgrupp har arbetat fram ett förslag till definition av skolbibliotek. Det är en definition som tar frågan om skolbibliotek bortom antal medier och rumslig kvadratmeteryta och istället fokuserar på elevernas språkliga och digitala kompetens. Så här ser definitionen ut: Skolbiblioteket är en pedagogisk funktion. Skolbibliotekets uppdrag definieras av skollagen och nationella kurs och läroplaner. Under ledning av kompetent personal stärker skolbiblioteket elevernas digitala och språkliga kompetens i en vidgad textvärld. Så känner vi igen ett skolbibliotek när vi ser det! Kärnan i definitionen är kompetens. Lika lite som en skola är en skola utan kompetent personal är ett bibliotek ett bibliotek utan kompetent personal. Att vi behöver ha lärare i skolan för att lära våra barn att läsa, skriva och räkna ser de flesta som självklart. Däremot tycks det långt ifrån självklart att vi behöver bibliotekarier i skolbiblioteket för att lära eleverna att hantera och förstå en vidgad textvärld och internet.

19 Punkt Skolbibliotekens särskilda pedagogiska fokus är att stärka alla elevers digitala och språkliga kompetens. Digital och språklig kompetens har av EU definierats som nyckelkompetenser för det livslånga lärandet. Det är kompetenser som alla behöver för att kunna delta i morgondagens samhälls och arbetsliv. Därför ska skolbiblioteken stå högt på utbildningsministerns agenda. Därför ska skolbiblioteken stå högt på IT ministerns digitala agenda. Därför ska skolbiblioteken stärkas i alla kommuners och skolors budgetprioriteringar! DIK:s skolbiblioteksgrupp Monika Staub Halling Cecilia Bengtsson Jenny Engström Tony Melander Fotnot: DIK har formulerat definitionen i en skrivelse till Skolverket och Skolinspektionen. Den hittar man på DIK:s hemsida.

Angående definition av skolbibliotek

Angående definition av skolbibliotek Datum Vår ref 2011-02-21 BW Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Angående definition av skolbibliotek Bakgrund Riksdagen fattade i juni 2010 beslut om en ny skollag. Fullt ut ska lagen gälla från

Läs mer

Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek

Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek 2013 06 19 Till utbildningsminister Jan Björklund Angående en strategisk satsning på bemanning och kompetens i landets skolbibliotek Regeringen förväntas i höst presentera en proposition om litteratur

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje Skolbibliotek 2011 AKTUELL FORSKNING & HÖGINTRESSANTA PRAKTIKFALL Nya krav, möjligheter och metoder! TALARE Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt

Läs mer

dnr: 237-KB 717-2013 En rörig tillvaro som berör

dnr: 237-KB 717-2013 En rörig tillvaro som berör dnr: 237-KB 717-2013 En rörig tillvaro som berör 1 Innehållsförteckning Inledning 2 Avgränsning 2 Definitioner 2 Intressenturval 2 Skolbiblioteksfrågan i lagrummet 5 Vad som har sagts 5 Skolbibliotek i

Läs mer

Digital agenda för Sverige för öppen kunskap och information

Digital agenda för Sverige för öppen kunskap och information Digital agenda för Sverige för öppen kunskap och information Vision 2020. År 2020 har de digitala klyftorna övervunnits. Biblioteken är spjutspetsar i det livslånga lärandet. Alla elever har tillgång till

Läs mer

IT-strategi för Strängnäs kommun

IT-strategi för Strängnäs kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildnings- och kulturkontoret Handläggare Tor-Erik Lillsebbas tor-erik.lillsebbas@strangnas.se 0709-429 211 Dnr BUN/2010:14-600 2010-05-11 1/5 Barn- och utbildningsnämnden IT-strategi

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Nationella referensgruppen 18 november 2010

Nationella referensgruppen 18 november 2010 Nationella referensgruppen 18 november 2010 Närvarande, referensgruppen: Lars Björnshauge, Margaretha Eriksson, Jette Guldborg Petersen, Kjell Jonsson, Gunnar Lager, Gunilla Lilie Bauer, Kerstin Norén,

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun

Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Bakgrund DIK-medlemmarna förenas av att de har hög kompetens inom digitala medier och att de arbetar i en digital arbetsmiljö. DIK-medlemmarnas kompetens

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Karin Linder FÖRBUNDSORDFÖRANDE

Karin Linder FÖRBUNDSORDFÖRANDE Karin Linder FÖRBUNDSORDFÖRANDE Medlemmar 22 000 akademiker inom kultur och kommunikation 5000-6000 är anställda inom musei- och kulturmiljövården Uppskattat några hundra som är under utbildning, utbildade

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) 2013-06-25 Saco Box 2206 103 15 Stockholm Yttrande: Nya villkor för public service (SOU 2012:59) DIK har tagit del av Public service kommitténs betänkande Nya villkor för public service (SOU 2012:59).

Läs mer

Skolbibliotekarie lyftet

Skolbibliotekarie lyftet Skolbibliotekarie lyftet Rätt kompetens i skolbiblioteket? kartläggning av kompetens och kompetensutvecklingsbehov hos skolbibliotekspersonal av Inga Andersson projektledare, Skolbibliotekarielyftet Rätt

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(6) Projektnamn: (delprojekt i Ett lärande Väsby) Projektledare: Anna Carlsson. Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp)

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014)

IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014) IKT Plan för Hällsbo, Karusellen och Ängsbo förskolor (februari 2014) Barn av idag föds in i ett mediesamhälle där IKT är en självklar del i vardagen. Förskolan ska hantera IKT som vilket annat uttrycksmedel

Läs mer

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor.

Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Välkomna till en inspirerande mässa för digitalt lärande i Norrtälje kommunala skolor. Plats: Rodengymnasiet Tid: 15 augusti 8.00-16.30 "digital kompetens innefattar säker och kritisk användning av informationssamhällets

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Medlemsmöte 9 november

Medlemsmöte 9 november Medlemsmöte 9 november 1. Ordförande hälsar välkommen 2. Presentationsrunda 3. Ordförande presenterar dagens agenda DigiDel Nationell katalog Barn, bibliotek och IT Licensfrågan/KULDA Resurser kvalitetsutveckling/utvecklingsbidrag

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor

Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013. Tyresö kommuns förskolor och skolor Datum 2009-03-09 1 (17) IT-plan 2009-2013 Tyresö kommuns förskolor och skolor 2 (17) 3 (17) Vision Barn, elever och personal i Tyresös skolor är 2013 med i framtiden och i världens centrum med hjälp av

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Rektor som skolbiblioteksutvecklare!?

Rektor som skolbiblioteksutvecklare!? Rektor som skolbiblioteksutvecklare!? Vad är ett skolbibliotek? Inte bara en plats Inte bara böcker Inte bara lässtimulans Upp till skolbibliotekarien? Skolbibliotek Aspekt Folkbibliotek Utbildning Huvudman

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

KB:s och de regionala biblioteksverksamheternas kvalitetsnätverk

KB:s och de regionala biblioteksverksamheternas kvalitetsnätverk 1 KB:s och de regionala biblioteksverksamheternas kvalitetsnätverk 22 nov 2013 Plats: Klemmingrummet, KB Deltagare: Elisabet Ahlqvist, Kungl. Biblioteket Cecilia Ranemo, Kungl. Biblioteket Ulf Hölke, Länsbibliotek

Läs mer

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom.

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom. Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010 Välkomna! Skoldatatek: En resurs i kommunens skolutveckling En naturlig del i kommunens elevstöd: - Verkar för inkluderande lösningar. I samverkan med

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen

Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ansökan SIS medel för 2014. Olikheten är normen Ett utvecklingsprojekt i mötet mellan praktik och forskning där utgångspunkten är de professionellas lärande med eleven som vägvisare Bakgrund Att alla elever

Läs mer

Minnesanteckningar från Forum för Samråd 20013-10-02

Minnesanteckningar från Forum för Samråd 20013-10-02 Minnesanteckningar från Forum för Samråd 20013-10-02 Killebäckskolan sal B 105, kl 18.00-20.00 Närvarande: Pär Jonsson, rektor Föräldrarepresentanter: åk 5- Anuska Acosta, åk 6- Linda Eliasson, åk 7- Ursula

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16

Arena för Samverkan Skola Arbetsliv. Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Arena för Samverkan Skola Arbetsliv Skåne 19 april 2013 Gabriella Holm gabriella@skolsamverkan.se 070 615 30 16 Samverkan skola - arbetsliv Är det nödvändigt och betydelsefullt för skolan och eleven? Möjlighet

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344

1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 1 (9) Datum: 2012-11-16 Diarienr: YH2012/1344 Återrapportering av regeringsuppdrag 2012 avseende förslag på vilken nivå utbildning i svenska för invandrare och nu pågående utbildningar som leder till en

Läs mer

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas.

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. SKOLPLAN för perioden 2008 2011 Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. K axig, i ordets positiva betydelse, är precis som sagofigurerna i Astrid Lindgrens* barnböcker: Pippi

Läs mer

Budgetpropositionen 2013

Budgetpropositionen 2013 Bakgrund Budgetpropositionen 2013 4.2.9 Studie- och yrkesvägledning Det finns behov av en kvalitetsförbättring av studie- och yrkesvägledningen. Den snabba reformeringen av utbildningsväsendet skapar dessutom

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet

Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet Regeringsbeslut I:2 2015-09-24 U2015/04666/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att föreslå nationella it-strategier för skolväsendet Regeringens beslut Statens skolverk

Läs mer

Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling

Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling Bemanna skolbiblioteken Ett verktyg för skolutveckling 1 Läroplanen för grundskola, LPO 94, och läroplanen för de frivilliga skolformerna, LPF 94, fastslår att rektor har särskilt ansvar för att: skolans

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

K(l)okbok. digital kompetens

K(l)okbok. digital kompetens K(l)okbok digital kompetens K(l)okbok digital kompetens 2009 Rektorsakademien efter genomgång av deltagarnas dialog Illustrationer: Max Entin, författare till ABC för lärare, www.maxentin.com Form: Trent,

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014 Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011

BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 BIBLIOTEKSPLAN för Sollefteå kommun 2008-2011 Innehåll Inledning 3 Bakgrund Organisation 4 Nuläge Utveckling av organisationen Bibliotekslagen 5 Så här ska vi arbeta Utmaningar 6 Verksamhet 2008-2011 Utvecklingsområden

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014

Vision100 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE. mars 2014 Vision100 mars 2014 UNDERLAG INFÖR ÅRSMÖTE Vision100 Vision 100, Kost & Närings färdplan mot föreningens 100-årsjubileum 2021, består av tre delar: En övergripande vision för föreningens roll för sina

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Remissvar - angående revidering av allmänna råd med kommentarer om arbete med studie-och yrkesvägledning samt konsekvensutredning

Remissvar - angående revidering av allmänna råd med kommentarer om arbete med studie-och yrkesvägledning samt konsekvensutredning Skolverket Stockholm Uppsala den 8 november 2013 Remissvar - angående revidering av allmänna råd med kommentarer om arbete med studie-och yrkesvägledning samt konsekvensutredning No one can predict the

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Skolbibliotek och lärande

Skolbibliotek och lärande Slutrapport Projektperiod: 2012-01-07 2013-01-07 Skolbibliotek och lärande Margareta Gulder & Kia Andersson Sammanfattning Projektet Skolbibliotek och lärande har pågått under perioden 2012-01-07 2013-01-07

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte för gymnasienätverket 201000520

Anteckningar från arbetsmöte för gymnasienätverket 201000520 Anteckningar från arbetsmöte för gymnasienätverket 201000520 Deltog Anne Hederén, Länsbibliotek Östergötland (antecknade) Cecilia Ekdahl Valdo, Kungsgårdsgymnasiet, Norrköping Karin Odelblad, Komvux Norrköping

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar

2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet. Kvalitet i studie- och yrkesvägledning. hela skolans ansvar 2010-09 - 14 Skolan och arbetslivet Kvalitet i studie- och yrkesvägledning hela skolans ansvar Skolverkets vision och dokumentation Gränslös kunskap och lustfyllt lärande Skolverket visar vägen Utveckla

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV

KREATIV INTERAKTIV INTE AKTIV FRÅN INTE AKTIV TILL INTERAKTIV OCH KREATIV En IT-plan för utvecklande av ett digitalt lärande i förskola, grundskola, grundsärskola och fritidshem i Sjöbo kommun 2014-1016 Innehållsförteckning Förord...

Läs mer

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård

8. Information om ny organisation för folkhälsa och närvård KALLELSE 2015-03-16 Kommunstyrelsens kultur- och livmiljöutskott Ledamöter Håkan Welin (FP), ordförande Sabine Noresson (MP) Werner Schubert (S) Ersättare Fred Rydberg (KD) Johan Tolinsson (S) Kommunstyrelsens

Läs mer

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest

IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest IFLA:s mångkulturella biblioteksmanifest Det mångkulturella biblioteket nyckeln till ett kulturellt mångfaldssamhälle i dialog Människor i dag lever i ett alltmer heterogent samhälle. Det finns mer än

Läs mer

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna

Likvärdig studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna Regionala rekommendationer för Östergötland och Tranås Kontaktuppgifter: Helene Sjöberg Utbildningsstrateg, Regionförbundet Östsam 013-26 27 40 072-539 91 83 helenesjoberg@ostsamse Dokumentinformation:

Läs mer

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Handlingsplan för fokusbiblioteket Handlingsplan för fokusbiblioteket Vist skola 2011/2012 Innehållsförteckning Presentation av fokusbiblioteket... 3 Handlingsplanens syfte... 3 Fokusbibliotekets mål... 3 Styrdokument... 3 Lgr 11... 3 Skollagen...

Läs mer

Intro. Hermods. Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY

Intro. Hermods. Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY Intro Hermods Länk: http://www.youtube.com/watch?v=vu_d3s XXOY Olin och Ravnskov har blivit Carlberg och Olin (bokstavsordning gäller!) Nils Carlberg, Learnways Maria ao Olin, Medieinstitutet e tutet 45

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Skolbibliotek och folkbibliotek skilda verksamheter i samverkan

Skolbibliotek och folkbibliotek skilda verksamheter i samverkan Skolbibliotek och folkbibliotek skilda verksamheter i samverkan En översyn av skolbibliotekssituationen i Umeå kommun 2012 Helena Kettner Rudberg 2012-04-11 1 Innehåll 1. Bakgrund... 4 2. Uppdraget...

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket

Paula Caleca Costa Hallberg. Skolverket Paula Caleca Costa Hallberg paula.hallberg@skolverket.se Skolverket Utvecklingsavdelningen Enheten för kvalitetsutveckling 1 Regeringsuppdraget Tre nivåer Skollagen SFS 2010:800 Stödmaterial 2 Regeringsuppdrag

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Minnesanteckningar Möte 2 Mötesdatum 2012-05-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl.

Läs mer