Hållbar handelsutveckling Mathias Wärnhjelm, Trafikverket

Transkript

1 Hållbar handelsutveckling Mathias Wärnhjelm, Trafikverket

2 Den svenska trenden Det börjar med industrialiseringen. Människors självförsörjning minskar. Efter andra världskriget sprider sig självbetjäningsbutikerna. Under 60- och 70-talet ersätter större affärer de mindre var antalet livsmedelsbutiker Idag är det Serviceaffärer, bensinstationer med livsmedel och stormarknader utvecklas. Stora handelsetableringar mellan städerna. Kommunerna konkurrerar om dem

3 För att förstå utvecklingen Självbetjäning i affären kräver bra förpackningar

4 För att förstå utvecklingen Självbetjäning i affären kräver bra förpackningar. Bilägandet ökar. Större lägenheter med kyl och frys. Konsumenterna tar över mycket av godsleveranserna i den egna bilen och konsumenternas inköpsresor minskar i antal. Bebyggelsen blir mer spridd. Sedan många decennier använder människan min/dag till resor. Med bil når man längre på den tiden nådde man 10 km/dag, idag når man 40 km/dag

5 Val av färdsätt i tre svenska städer vid inköpsresor Procent City

6 Stadskärnor i förfall Konsekvenser Markanvändningen inte hållbar i städerna (stormarknader utanför städerna) Mer bilar och föroreningar Mer bilanvändning Kapacitetsproblem på gatorna Minskad tillgänglighet för de utan bil Längre mellan butikerna Konsumenterna har mer att välja mellan men en del har mindre (de utan bil)

7 Internetshopping i Sverige 6 % av Sveriges totala detaljhandel

8 Umeå: ICA Kvantum, Kronoskogsvägen 18 Sverigepanelen (n=1830) Personliga intervjuer i tre köpcentra i Falun, Nacka och Umeå. (n=586) Falun: Willys, Norra Järnvägsgatan 25 Nacka: ICA Kvantum, Sickla, Siroccogatan

9 Val av butikstyp

10 De halvcentrala affärsetableringarna är de mest besökta Bas: Samtliga (n=1839) Butik jag besöker oftast Extern affärsetablering Halvcentral affärsetablering Butik jag besöker näst oftast Centrumhandel Butik som inte tillhör något av ovanstående alternativ Vet ej Butik jag besöker oftast eller näst oftast

11 Valet påverkas också av familjesituationen. (Barnfamiljer besöker oftare en stormarknad.) Bas: Samtliga 0% 20% 40% 60% 80% 100% Ensamboende utan barn Ensamboende med barn Gift/ sambo utan barn Gift/ sambo med barn Övrigt en stormarknad en lågprisbutik en mellanstor butik en närbutik

12 Besöksfrekvens

13 Den oftast besökta butiken besöks i genomsnitt 2,4 ggr/vecka. Den näst oftast besökta 1 ggr/vecka. Bas: Samtliga 0% 20% 40% 60% 80% 100%. Totalt (n=1863) inv inv inv inv inv > inv Normalt sett ingen gång 5 eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång

14 Ju närmare desto oftare Bas: Samtliga 0% 20% 40% 60% 80% 100% m Avstånd till närmaste dagligvarubutik 600 m - 2 km 2-5 km Mer än 5 km eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång

15 Sällanköpsvaror handlar man vanligen 1-2 gånger i månaden Bas: Samtliga Totalt (n=1839) inv inv inv inv inv > inv eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång Normalt sett ingen gång

16 Färdmedelsval och avstånd

17 Bilen dominerar helt som färdsätt till den oftast besökta butiken Bas: Samtliga... till fots... med cykel... med kollektivtrafik Ytterst få använder kollektivtrafik för att ta sig till sin butik.... med bil som förare med bil som passagerare eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång Ingen gång

18 Om avståndet är under 600 m är det dock vanligt att man går till fots Bas: m till dagligvarubutik... till fots... med cykel... med kollektivtrafik... med bil som förare... med bil som passagerare eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång Ingen gång Bas: 600m -2 km till dagligvarubutik... till fots... med cykel... med kollektivtrafik... med bil som förare... med bil som passagerare eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång Ingen gång

19 Bilen dominerar i än högre grad som färdsättet till den näst oftast besökta butiken Bas: Samtliga... till fots... med cykel... med kollektivtrafik... med bil som förare... med bil som passagerare Bil som förare är det överlägset vanligaste färdsättet till den näst oftast besökta butiken. I andra hand åker man dit som i bil som passagerare. 5 eller fler gånger 4 gånger 3 gånger 2 gånger 1 gång Ingen gång

20 Att kombinera resor

21 Hälften kombinerar ofta inköp av dagligvaror med andra förflyttningar Bas: Samtliga Till/från arbete/skola eller under lunchen Under fritid (tex utflykt till stadscentrum, skjutsa barn, träffa folk) Normalt sett aldrig eller mycket sällan Ibland Normalt sett alltid eller mycket ofta Sällan Ganska ofta

22 Sällanköp kombineras sällan med andra förflyttningar Bas: Samtliga Till/från arbete/skola eller under lunchen Under fritid (tex utflykt till stadscentrum, skjutsa barn, träffa folk) Mindre än en fjärdedel kombinerar köp av sällanköpsvaror med resor till/från arbete/skola Normalt sett aldrig eller mycket sällan Ibland Normalt sett alltid eller mycket ofta Sällan Ganska ofta Handlar normalt sett ingen gång Andelen är något högre för fritidsresor

23 På orter med färre än invånare är det vanligare att kombinera inköp av daglig- och sällanköpsvaror Bas: Samtliga Totalt, n= inv inv inv inv inv el fler inv sällan ibland ofta

24 Viljan att gå eller cykla

25 Fyra av fem kan tänka sig att gå max 1 km till butiken Bas: säkra på sitt svar (angivit 7-10) Längre än 2 km 1-2 km (mer än 15 minuter) m (10-15 minuter) m (5-10 minuter) För att det skall bli ett vanligt alternativ att man går till fots för att handla, krävs i princip en bra dagligvarubutik per kvadratkilometer m (mindre än 5 minuter) Skulle inte gå till butiken

26 Drygt hälften av de som är säkra kan tänka sig att cykla minst en kilometer Bas: säkra på sitt svar (angivit 7-10) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Acceptansen är högre för att cykla en bit till butiken. 3 km eller mer 2-3 km 1-2 km m m m Skulle inte cykla

27 Närheten till butik

28 Närmaste Två av tre har max en km till sin dagligvarubutik Merparten (65%) av hushållen har en dagligvarubutik Dagligvarubutik Stormarknad m m m 1-2 km 2-3km 3-5 km 5-10 km Mer än10 km inom acceptabelt gång- eller cykelavstånd. Knappt 80 % har mindre än 2 km till sin närmsta dagligvarubutik. Stormarknader längre bort. 65 % har mer än 2 km till sin närmsta stormarknad

29 Veckodag

30 Större möjlighet att helghandla dagligvaror om man bor i hus Bas: Samtliga Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Det varierar Totalt Flerfamiljshus (lägenhet) Villa, radhus

31 Fredag och lördag är vanligaste dagarna för sällanköp Bas: Samtliga Hälften (51 %) Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag säger att det varierar och kan inte säga klart vilka dagar man gör sina sällanköp. Lördag 31 Söndag 12 Det varierar 51 Handlar normalt sett ingen gång

32 Butikens attraktivitet

33 Varornas kvalitet och sortimentet är mest betydelsefulla för butikens attraktivitet Bas: Samtliga Varornas kvalitet Sortimentet Gratis parkering Goda parkeringsmöjl. Priserna Servicekvalitet Öppettiderna Att du hittar i butiken Lätt att nå med bil Inte alls viktigt Mycket viktigt Trivseln Närhet till bostaden Det är viktigt att kunna nå butiken lätt med bil och parkera där, men inte på långt när lika viktigt att kunna gå, cykla eller färdas kommunalt dit. Möjl. att kombinera ärenden Lätt att nå till fots Lätt att nå med cykel Närheten till arbetspl. Lätt att nå med buss Annat Totalt invånare invånare invånare eller mer

34

35 En betydande minskning av bilkörningen för hälften av prenumeranterna >> Fråga: Innebär det här sättet att köpa mat att du gör färre resor med bil för inköp? >> Fråga: Upplever Du att Ditt totala användande av bilen minskar? Försök bedöma minskningen? Bas: De som prenumererar/ handlar på internet (n=76) Bas: De som prenumererar/ handlar på internet Ja Nej Ja Nej Vet ej Genomsnittligt per hushåll: 23 km

36 Fortfarande stor outnyttjad potential för matkassarna >> Fråga: Skulle du kunna tänka dig att handla dagligvaror på internet eller prenumerera på matkassar? Bas: Samtliga Totalt inv inv inv inv inv > inv Ja Kanske Nej Vet ej Prenumererar redan Ytterligare 3-4 ggr så många som de som är kunder redan idag kan tänka sig att gå med och ännu många fler säger att de kanske kan det

37 Hållbar handelspolicy

38 Stor skillnad i kommunstorlekar i Sverige 2010 såg det ut så här; 46 kommuner > invånare 74 kommuner invånare 95 kommuner invånare 61 kommuner invånare 14 kommuner < invånare Det innebär att 170 kommuner är mindre än invånare För att täcka kommuntyp; Ett exempel stor kommun (> ); Norrköping ( invånare) Ett exempel mindre kommun ( ); Katrineholm (32 300) Ett exempel liten kommun (< ); Filipstad ( invånare)

39 Samverkansgruppen bildas Vision och översiktlig stadstypsanalys där scenarios bestäms (t.ex. centrumsatsning, stadsdelsetableringar, halvcentrala etableringar eller externetableringar) Kartläggning av markanvändning Alternativa lokaliseringar föreslås och analyseras utifrån markanvändningsfaktorer och scenarios kompletteras Beslutskriterier utarbetas för varje part och viktas Kriterieanalys utvecklas för scenarierna med konsekvensanalyser och känslighetsanalyser till dess resultatet är acceptabelt Underlag för utvecklingsplan

40

41 Kompakt Spridd Korridor Stadsdelsstad Ytterkant Flerkärnig HA DH HA DH HA DH HA DH HA DH HA DH H1 H2 H3 H4 Hög befolkningsoch arbetsplatstäthet Funktionsblandning Service-noder Bytes-punkter Tillgänglighet till huvudnät i trafiksystemet Bil Koll Cykel Gång HA DH HA DH HA DH HA DH HA DH HA DH HA DH HA DH Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt

42

43

44 Kommunen Handlarna Fastighetsägarna Blå: Centrum och 2-3 multifunktionella handelsområden. Grön: Centrum och sex till åtta stadsdelscentra med dagligvaror och viss service. Röd: Centrum och många stadsdelscentra. Trafikverket Konsumenterna

45 Norrköping Det sammanvägda resultatet för de tre alternativen. Alt.1 är Centrum och 2-3 multifunktionella handelsområden. Alt. 2 är Centrum och sex till åtta stadsdelscentra med dagligvaror och viss service. Alt. 3 är Centrum och många stadsdelscentra

46

47

48 Katrineholm Det sammanvägda resultatet för de två alternativen. Alt.1 Utbyggnad av centrum och Lövåsen Alt.2 Utveckla fler handelsplatser i staden

49

50

51

52

53 Filipstad Det sammanvägda resultatet för de två alternativen. Alt.1 Dagligvaruhandel fortsatt stark, sällanköpshandeln krymper vidare för att så småningom upphöra mer eller mindre. Alt.2 Anpassning till nya handelsformer. Anordna show-rooms och utveckla internethandeln

54

55 Scenarios 1. Minskad sällanköpshandel i mindre kommuner 2. Enligt TT 11/ (SvD); Ökad e-handel ger mindre butiker som fungerar som skyltfönster för delar av sortimentet. Storsäljarna i butik, resten på nätet. Också små butiker i större kedjor kan bli lönsamma. Enligt McKinsey är nybyggda butiker 30 % mindre än äldre butiker. De stora butikerna vill ha hela sortimentet för uppvisning i attraktiva lägen. I jakten på tidseffektiva konsumenter; attraktivt att ligga på t.ex. busstationer eller tågstationer med små och överskådliga butiker plus att större kedjor satsar på utlämning av e-handelsvaror

56 Reflektioner Hemkörning Kortdistansparkering, lådcykelparkering Marknadsföring / incitament för hållbarare inköp Internethandelskedjan: o Beställning/betalning o Upphämtning/hemleverans o Godstransportlogistik Kortdistansstrukturer med lokala servicenoder/ träffpunkter för fler distansarbetande Framtida attraktivitet

57 Tack!