Verksamhetsplan 2010

Transkript

1 Verksamhetsplan

2

3

4

5 VERKSAMHETSPLAN 3 (48) INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING INLEDNING Utgångspunkter och krav för verksamhetsplanen Arbetet med verksamhetsplanen MYNDIGHETENS INRIKTNING Myndighetens långsiktiga arbete för minskad brottslighet och ökad trygghet Myndighetens långsiktiga arbete för ökad lagföring BESKRIVNING AV LOKAL PROBLEMBILD Befolkningen i Stockholms län och resurskrävande händelser Befolkningsutveckling Brottsutveckling Ungdomar och brott Organiserad brottslighet MÅL OCH STRATEGIER FÖR KÄRNVERKSAMHETEN Brottsförebyggande verksamhet, synlighet Redovisade ärenden till åklagare och ärendebalans Våld i offentlig miljö Tillgrepp genom inbrott Trafiksäkerhet Brott i nära relationer Narkotika Grov organiserad och systemhotande brottslighet Service Krisberedskap Internationell verksamhet Gränskontroll och övrig utlänningsverksamhet Personsäkerhetsarbete GEMENSAM VERKSAMHET Sjukfrånvaro Kompetensförsörjning Kommunikation Säkerhets- och Verksamhetsskydd IT-verksamhet Miljöledning FINANSIERING Budget Investeringsplan Lokalförsörjning ORDLISTA... 47

6 VERKSAMHETSPLAN 4 (48) 1 Sammanfattning En viktig förutsättning för en framgångsrik polis är ett professionellt bemötande. Polisens värdegrund ska bidra till ständig utveckling av verksamheten. Genom engagemang, effektivitet och tillgänglighet ska chefer och medarbetare bidra till förbättrade resultat och ett ökat förtroende för Polisen. Under 2010 ska den polisiära synligheten och närvaron fortsätta att öka. Detta är viktigt både ur ett trygghetsskapande och brottsförebyggande perspektiv men även för att effektivisera utredningsverksamheten. Det inledande brottsutredande arbetet ska genomföras av yttre personal i direkt anslutning till att brott inträffat. Analyser, för att identifiera tider och platser där synligheten kan antas leda till ökad trygghet och/eller minskad brottslighet, ska göras. Lagföringen ska öka genom att fortsätta det långsiktiga arbetet med utveckling av Polisens nationella utredningskoncept (PNU), förbättrad kriminalunderrättelseverksamhet och en ökad uppföljning av balanssituationen. Samverkan med övriga samhället är nödvändig ur både ett brottsförebyggande och brottsutredande perspektiv. Myndighetens fokus på att förebygga ungdomsbrottslighet fortsätter. Ungdomsbrottslighet ska förebyggas genom myndighetens långsiktiga satsningar på bl.a. lokala poliskontor, mobila poliskontor, ungdomsråd, stödcentrum för unga brottsoffer och kontaktpoliser i skolorna. Denna verksamhet ska fortsätta att utvecklas under Användningen av de mobila poliskontoren utvidgas, den lokala poliskontorssatsningen fortsätter och chefssamråden ska utvecklas genom att öka samarbetet med bl.a. företrädare för näringslivet. Utredningar av ungdomsbrott ska utvecklas genom bl.a. utredningscentrum för unga lagöverträdare, ett förbättrat samarbete med socialtjänsten, andra myndigheter och frivilligorganisationer, samt en särskild utbildning för ungdomsutredare. Myndigheten har infört nya rutiner för handläggningstider av ärenden med unga målsäganden och/eller unga misstänkta (fristärenden). Ett allvarligt hot mot samhället utgörs av den grova organiserade brottsligheten. Genom samverkan med andra myndigheter ska möjligheterna att bedriva organiserad och systemhotande brottslighet försvåras. Myndigheten kommer att vara en del i den nationella aktionsgruppsverksamheten. Nyrekryteringen av ungdomar till dessa nätverk ska försvåras. Myndighetens arbete mot hat- och hedersrelaterad brottslighet fortsätter att utvecklas inom bl.a. Operation kvinnofrid. Sjukfrånvaron inom myndigheten ska vara fortsatt låg. Fler kvinnor ska rekryteras till chefstjänster. Särskilt fokus ska vara att öka andelen kvinnor på chefstjänster genom bl.a. Q 40+ programmet. Den beräknade medelsramen för 2010 kommer att vara snäv. Myndigheten måste därför fortsätta vidta effektiviserings- och besparingsåtgärder och genomföra de åtgärder som bedöms vara möjliga utan att riskera målen för verksamheten.

7 VERKSAMHETSPLAN 5 (48) 2 Inledning 2.1 Utgångspunkter och krav för verksamhetsplanen 2010 Polisstyrelsen beslutar om verksamhetsplanen i enlighet med polisförordningens 3 kapitel. Det som ligger till grund för verksamhetsplaneringen vid myndigheten är de mål och riktlinjer som riksdag och regering fastställt för polisverksamheten, Rikspolisstyrelsens preciseringar av dessa samt planerade och beslutade nationella strategier. Verksamhetsplaneringen påverkas även av den lokala problembilden. Myndighetens verksamhetsplan ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Beslutade arbetsmetoder, såsom Polisens underrättelsemodell (PUM) och Polisens utredningskoncept (PNU), ska generellt användas i myndighetens strategier inom verksamhetsplanens målområden. Utöver statsmaktens och medborgarnas krav på myndighetens verksamhet utgör uppföljningen av den samma en grund för vilka mål som sätts. Det är viktigt att se vilka resultat som uppnåtts innan nya mål fastställs. Myndigheten har en uppföljningsplan enligt vilken målen följs upp månadsvis. Polisstyrelsen informeras om resultatet varje tertial och vid årets utgång. Av planen framgår vem som är ansvarig för att uppföljningen görs. Intern styrning och kontroll är en integrerad del i verksamhetsstyrningen. Självutvärdering med åtgärdsplan ingår som ett underlag för myndighetens årliga verksamhetsplanering. Polisens värdegrund ska bidra till ständig utveckling av verksamheten. Genom engagemang, effektivitet och tillgänglighet ska chefer och medarbetare bidra till förbättrade resultat och ett ökat förtroende för Polisen. Chefer ansvarar för att, i dialog med sina medarbetare tydliggöra värdegrundens roll i den dagliga verksamheten och därigenom skapa förutsättningar för ett professionellt polisarbete. En viktig förutsättning för ett framgångsrikt arbete är ett professionellt bemötande. För att behålla och förstärka allmänhetens förtroende och bli en mer effektiv polis är det viktigt att vi genom våra attityder och vårt beteende visar, både i ord handling, att vi värnar om allas lika värde. Myndigheten har en nolltolerans mot kränkande yttranden och beteenden. Med ungdomar avses åldern upp till 18 år om inget annat anges. Nationella mål De nationella målen kan delas upp i två delar, dels nationella mål generellt och dels nationella mål som riktar sig specifikt till Polismyndigheten i Stockholms län. I båda fallen är målen och målnivåerna beslutade av Rikspolisstyrelsen.

8 VERKSAMHETSPLAN 6 (48) Myndighetens mål De mål som myndigheten själv har tagit fram för sin verksamhet är framtagna utifrån den lokala problembilden och lokala prioriteringar. Polisstyrelsen beslutar om dessa mål. 2.2 Arbetet med verksamhetsplanen Arbetet med myndighetens verksamhetsplan har bedrivits i samverkan med gruppledarna 1 samt genom en styrgrupp i vilket funktionsansvariga för olika verksamheter deltagit. Representanter från polismästardistrikt, Åklagarmyndigheten samt representanter från personalorganisationerna har också ingått i styrgruppen. Polisstyrelsen har beslutat om myndighetens prioriteringar. Utifrån prioriteringarna fördelas resurserna på verksamhetsgrenarna. Därefter görs en fördelning på distrikt och avdelningar. Resurstilldelningen speglar den förväntade belastningen och styr produktionen inom respektive verksamhetsgren. Det finns utrymme för distrikt och avdelningar att utifrån myndighetens verksamhetsplan anpassa de lokala verksamhetsplanerna efter lokala förutsättningar. 3 Myndighetens inriktning Myndighetens brottsförebyggande arbete och utredningsverksamhet utgår från långsiktiga strategier inom olika områden i syfte att minska brottsligheten och öka lagföringen. Beslutade arbetsmetoder, såsom PUM och PNU, ska ligga tillgrund för myndighetens arbete. En ny modell för myndighetens utvecklings- och förbättringsarbete har tagits fram. Tvärgrupper på myndighetsnivå ska på sikt bildas för samtliga mängdbrottsområden. Tvärgrupperna kommer att bestå av representanter från flera verksamhetsgrenar. Även representanter för Åklagarmyndigheten och socialtjänsten kommer att inbjudas att medverka. Tvärgrupperna ska utgöra ett stöd för ledningen och de funktionsansvariga. Grupperna ska ta till vara idéer och förbättringsförslag från organisationen och kanalisera dessa till beslut i syfte att skapa bättre verksamhet inom både det brottsförebyggande arbetet och arbetet med utredning och lagföring. Det moderna polisarbetet är underrättelsestyrt. I myndigheten pågår ett arbete med att förbättra kriminalunderrättelseverksamheten. För att kriminalunderrättelseverksamheten ska fungera krävs att kriminalunderrättelsetjänsten samordnas och att ansvarsfördelningen är tydlig. Länskriminalpolisens kriminalunderrättelsetjänst ska ha myndighetens samlade bild av såväl den grova organiserade brottsligheten som större planerade händelser och övriga prioriterade brott enligt verksamhetsplanen. 1 Gruppledare från de politiska partierna i polisstyrelsen

9 VERKSAMHETSPLAN 7 (48) Kriminalunderrättelsetjänsten vid länskriminalpolisen ska även ha en samlad bild av övrig brottsutveckling. 3.1 Myndighetens långsiktiga arbete för minskad brottslighet och ökad trygghet Syftet med myndighetens brottsförebyggande arbete är att samla goda krafter i samhället och bra idéer i arbetet med att förebygga t.ex. ungdomars kriminalitet och förhindra att unga rekryteras till kriminella nätverk. Samhällets närvaro och synlighet i detta arbete är ett viktigt komplement till myndigheternas verksamhet. Myndighetens strategier är en utveckling av arbetssätt som präglas av närhet, helhet och långsiktighet. Myndigheten följer kontinuerligt arbetet med dessa strategier för att ha en god kunskap om hur arbetssätten fungerar och vilka eventuella förändringar som bör ske. Poliskontor Under våren 2009 fattade polisstyrelsen beslut om att under hösten och vintern 2010 öppna ytterligare tolv nya 2 poliskontor i Stockholms län. Myndigheten får då totalt 27 lokala poliskontor. Placeringen av lokala poliskontor utgår från en sammanvägd problembild inom olika områden. Syftet är att förstärka närpolisverksamheten i arbetet mot ungdomskriminaliteten och att öka förtroendet för polisen. För att förbättra kontakten med medborgarna i lokalsamhället ska poliserna vid poliskontoren arbeta synligt i de bostadsområden som de verkar i. 2 Medborgarplatsen, Slussen, Älvsjö, Rissne/Hallonbergen, Upplands Väsby, Sollentuna/ Tureberg, Upplands bro, Orminge, Brandbergen, Storvreten, Fornhöjden och Rimbo.

10 VERKSAMHETSPLAN 8 (48) I de kommuner där poliskontor etableras strävar polisen efter en överenskommelse med kommunen om att göra satsningar tillsammans med polisen. Det gör att åtgärderna får bättre effekt genom att de kompletterar varandra och bildar en helhet. BRÅ ska göra en utvärdering av satsningen. Länspolismästarens ungdomsråd och polismästarnas ungdomsråd Aktuella ungdomsfrågor och ungdomars situation uppmärksammas särskilt genom länspolismästarens och polismästarnas ungdomsråd. För att motverka kriminalitet och stödja ungdomar har myndigheten skapat forum för direktdialog mellan ungdomar och länspolismästaren respektive polismästarna. Ungdomsråden består av ungdomar i åldern år och träffas 4-6 gånger per år i syfte att ta tillvara ungdomarnas erfarenheter och idéer för att bättre kunna arbeta polisiärt med att hindra att ungdomar blir kriminella. Ungdomarna rekryteras till råden från en bred bas med hjälp av bl.a. fritidsledare, skolpersonal, ungdomsutredare, poliskontorspersonal och närpolisområdens personal. Stödcentrum för unga brottsoffer Stödcentrum för unga brottsoffer och vittnen är en satsning för att förbättra brottsofferstödet för unga som har utsatts för eller bevittnat brott. Bakgrunden är att många unga personer inte känner att de får ett tillräckligt stöd när de utsätts för brott och att den hjälp och stöd som ges i första hand är anpassad för vuxna. Under våren 1999 startades ett första Stödcentrum i City och idag finns Stödcentra i alla polismästardistrikt i länet. Arbetet sker i samverkan mellan myndigheten och socialtjänsten i Stockholms läns kommuner. Personalen som arbetar på Stödcentrum är socialarbetare och/eller beteendevetare som erbjuder ungdomar stödsamtal, hjälp vid kontakter med myndigheter, juridisk rådgivning och rättegångsstöd. De är anställda av socialtjänsten men har sin arbetsplats på en lokal polisstation. Ungdomarna som besöker Stödcentrum är upp till 21 år, men lokala avvikelser finns. I första hand har brottsoffren varit utsatta för misshandel, personrån eller sexualbrott. Under 2009 besökte nästan lika många pojkar som flickor Stödcentrum. Utredningscentrum för unga lagöverträdare Våren 2008 startades ett projekt där samarbetspartners är närpolisen på Värmdö, Värmdö kommun samt City åklagarkammare. Syftet med utredningscentrum för unga lagöverträdare är att genom snabba reaktioner förhindra och tidigt upptäcka ungdomars brottslighet samt att effektivisera och förkorta utredningsprocesserna inom myndigheten och socialtjänsten. Projektet följdes upp under våren 2009 och kunde visa på betydligt kortare utredningstider än vid starten. Myndighetens intention är att sprida arbetssättet över länet.

11 VERKSAMHETSPLAN 9 (48) Kontaktpoliser i skolorna Polismästardistrikten ska fortsätta att utveckla verksamheten med kontaktpoliser i skolorna. Genom kontaktpoliserna vill myndigheten tillsammans med skolledning och socialtjänst skapa gemensamma rutiner för hantering av brott begångna i skolan eller på väg till och från skolan. Utöver kontaktpolisernas verksamhet ska polismästardistrikten, främst personal från poliskontoren och närpolisområdena, arbeta aktivt med att skapa en nära samverkan med skolorna och de sociala myndigheterna för att på bästa sätt arbeta brottsförebyggande med ungdomar. Chefssamråd Chefssamråd på distrikts- och avdelningsnivå ska fortsätta att utvecklas med bl.a. samplanering av verksamheter. Samverkanspartners är beslutsfattare inom rättskedjan samt socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård, föreningar och näringsliv m.fl. Samplanering ska leda till gemensamma insatser som innebär ett bättre resursutnyttjande. Under 2010 ska myndigheten arbeta för att öka antalet konkreta åtgärdsplaner i de samverkansforum som finns på nivån under chefssamråden samt att beslutade åtgärder följs upp. Polisens volontärer Polisens volontärverksamhet har övergått från projektform till den ordinarie verksamheten och drivs sedan januari 2009 i samtliga polismästardistrikt samt på gränspolis- och operativa avdelningen och i samarbete med länskriminalpolisavdelningen gällande brottsofferarbetet. Myndigheten kommer att ha ca 700 utbildade volontärer till år Polisens volontärer består av personer som ideellt hjälper myndigheten. Tanken med volontärerna är att mobilisera goda krafter för att förebygga brott i lokalsamhället. Volontärerna fungerar också som en brygga mellan Polisen och allmänheten. I polisens uppdrag att öka tryggheten och synligheten har volontärerna en viktig funktion. I och med lagändringen 3 som gjordes hösten 2008 ökade möjligheterna till arbetsuppgifter för volontärer, bl.a. ser myndigheten en stor möjlighet till att använda volontärerna i stödjande verksamhet för brottsoffer. Volontärerna får då även en naturlig koppling till Stödcentrum för unga brottsoffer där tanken är att volontärer kan bli aktuella som rättegångsstöd till unga vittnen eller brottsoffer. 3 Ändring i Polisförordningen 1998:1558

12 VERKSAMHETSPLAN 10 (48) Ungdomsvolontärer Västerortspolisen har utvidgat volontärsatsningen och under mars 2008 startade verksamheten med ungdomsvolontärer (Polisens ungdomsvolontärer, PUV). Genom ungdomsvolontärerna (15-17 år) hoppas myndigheten kunna skapa en bättre länk till ungdomar i närområdet. Satsningen på ungdomsvolontärer ska utvidgas i de distrikt som har behov. Mobila poliskontor Sedan 2006 finns mobila poliskontor på Medborgarplatsen och Stureplan varje fredag- och lördagskväll. Verksamheten har mottagits mycket positivt av såväl allmänheten som ordningsvakter i områdena. Tanken är att de mobila poliskontoren ska möjliggöra hög synlighet och tillgänglighet på platser där det finns ett tillfälligt behov, t.ex. stora publika evenemang, stadsmiljöer med ordningsproblem, orter med säsongsvarierad problematik samt i samband med tipsmottagning vid grövre brottslighet m.m. Myndigheten har utökat satsningen under 2009 med ytterligare två kontor, varav ett är placerat i de södra delarna av Stockholms län och ett i Roslagens polismästardistrikt. Myndigheten ska under 2010 utvidga kontorens användningsområden, både vad det gäller tidpunkt och plats. NOVA De myndighetsgemensamma satsningarna mot den grova, organiserade brottsligheten fortsätter under Syftet är att lagföra grovt kriminella vaneförbrytare och att förhindra att ungdomar som befinner sig i riskzonen rekryteras till kriminella nätverk. 3.2 Myndighetens långsiktiga arbete för ökad lagföring Myndigheten har beslutat att genomföra en översyn av utredningsverksamheten för att korta handläggningstiderna för all utredningsverksamhet och för att öka andelen uppklarade brott. Uppdraget ska redovisas i december Resultatet av översynen kommer att ligga till grund för utformningen av den framtida utredningsverksamheten. Redan idag pågår ett omfattande utvecklings- och förändringsarbete. Nedan nämns ett antal åtgärder som syftar till att förbättra utredningsverksamheten i olika avseenden. Ärendeflöde och balanssituationen För att fortlöpande säkerställa hur myndighetens totala ärendebalanser utvecklas över tid har myndigheten beslutat om en mer frekvent uppföljning av balanssituationen. För att stärka utredningsverksamheten har denna tillförts ökade resurser. Inrättandet av särskilda balanskommissioner för att arbeta av bedrägeriärenden är ett exempel. En särskild uppföljning ska ske av kommissionernas arbete.

13 VERKSAMHETSPLAN 11 (48) Fortsatt arbete med Polisens nationella utredningskoncept (PNU) PNU behöver fortsätta att utvecklas inom främst följande områden. Förundersökningsledning Särskilt avdelade förundersökningsledare med hög kompetens är avgörande för kvaliteten i utredningsverksamheten och för goda möjligheter till lagföring. De ska, med utredningsresurser till sitt förfogande, tjänstgöra under de mest brottsfrekventa tiderna och dagarna samt följa upp och återkoppla till utredare och personal i yttre tjänst. Brottssamordning Myndighetens samordningsfunktioner ska fortsätta att utvecklas både inom och mellan polismästardistrikten och avdelningarna. En utvecklad samordning med Åklagarmyndigheten är viktig för att förbättra utredningsresultaten. För att ytterligare stärka samordningen är det viktigt att antalet enheter som granskar en inkommen anmälan minskar. Åtgärder i anslutning till brottet Det är viktigt att poliser i yttre tjänst både identifierar sig och agerar som brottsutredande poliser med högt ställda krav på långtgående och ändamålsenliga förstahandsåtgärder som ger goda förutsättningar för att brottet ska leda till lagföring. Det är av särskild vikt att poliser i yttre tjänst ökar sin kompetens när det gäller enklare brottsplatsundersökningar. Kriminalteknik Myndigheten bör öka användandet av forensisk spanings- och underrättelseinformation för att länka samman olika händelser och klara upp fler brott med okänd gärningsman. Att genomföra fler DNA-prov är en framkomlig väg för att öka personuppklaringen. Ett beslut som bl.a. syftar till att öka antalet topsningar utfärdades under Myndigheten följer fortlöpande utvecklingen av inskickade ärenden till SKL. Utredning av ungdomsrelaterad brottslighet Myndigheten ska rikta särskilt fokus på att förbättra utredningar av ungdomsbrott. Utredningsförfarandet ska bidra till en snabb lagföring av ungdomar och på så sätt förhindra ett fortsatt kriminellt beteende. Ett utvecklingsarbete gällande myndighetens ungdomsutredningsverksamhet, som påbörjades under 2008, förväntas på sikt förbättra utredningar av ungdomsbrott. Utvecklingsarbetet innehåller bl.a. åtgärder för att förbättra samarbetet med socialtjänsten samt med andra myndigheter och frivilligorganisationer när behov av stödjande åtgärder finns. För att höja kompetensen på myndighetens ungdomsutredare genomförs en särskild utbildning för ungdomsutredare. Myndigheten ska samverka med åklagarna och prioritera sina resurser så att lagstadgade handläggningstider, avseende utredningar med ungdomar som gärningsmän eller målsäganden, hålls. Myndigheten har infört nya rutiner med fokus på handläggningstider av ärenden med unga målsäganden

14 VERKSAMHETSPLAN 12 (48) och/eller unga misstänkta (fristärenden) som innebär att utredare ska dokumentera vad som gjorts i ärendet och av vilken anledning tidsfristen överskridits. I myndigheten pågår ett arbete med att förtydliga när och om förenklad delgivning kan användas när gärningsmannen är under 18 år. Diskussioner med ungdomsåklagare pågår om när förenklad delgivning vid enklare ärenden ska vara möjligt. Hatbrott och hedersrelaterad brottslighet Hatbrottslighet är ett angrepp på de mänskliga rättigheterna och strider mot de grundläggande värderingarna i ett demokratiskt samhälle om alla människors lika värde. Inom hatbrottsligheten bedöms mörkertalen vara omfattande. Det är viktigt att myndigheten fortsätter att utveckla arbetet mot hatbrott både när det gäller brottsutredningar och det brottsförebyggande arbetet. All personal, i såväl yttre som utredande tjänst, ska få en djupare kunskap om hat- och hedersrelaterad brottslighet. Brottsligheten ska uppmärksammas och följs upp genom att polisens förundersökningsledare har en fördjupad kunskap om dessa. Frågor om dessa brott ska därför ingå i de flesta av myndighetens utbildningar som riktar sig till kärnverksamheten. Det behövs kunskap, metoder och förbättrad samverkan för att stärka stödet till de flickor, pojkar, kvinnor och män som är utsatta för hedersrelaterat våld. Operation Kvinnofrid har därför tagit fram en aktionsplan för myndighetsgemensamma insatser mot hedersbrotten som sträcker sig över Planen innehåller förslag på insatser inom områdena förebyggande arbete, akuta insatser samt långsiktigt stöd. För att ytterligare öka myndighetens kompetens att förebygga, upptäcka och utreda brott med hat- och/eller hedersmotiv har en person i varje polismästardistrikt ett särskilt ansvar för att denna brottslighet följs upp. Denna funktion har ett nära samarbete med hatbrottsjouren och ska verka för att brottsoffer får ett utökat stöd och att enhetliga rutiner tas fram. Myndighetens samarbete med RFSL:s brottsofferjour liksom myndighetens tydliga ställningstagande i HBT-frågor förväntas leda till en ökad anmälningsbenägenhet. Brottsoffer Det är viktigt med ett välutvecklat brottsofferarbete då polisen ofta är den första kontakten ett brottsoffer har i rättsprocessen. Bemötande och information i samband med att någon drabbats av ett brott kan vara avgörande för att brottsoffret ska stå fast vid sin anmälan och medverka i utredningen. Om myndigheten, tillsammans med övriga berörda aktörer i samhället, kan erbjuda brottsoffer och deras anhöriga ett gott bemötande samt tillräckligt stöd och skydd vågar utsatta i högre grad anmäla, medverka i förundersökningar och vittna. Detta kan i sin tur leda till att fler brott blir uppklarade.

15 VERKSAMHETSPLAN 13 (48) Den nationella brottsofferundersökningen kommer att bidra till bättre kunskap och möjlighet att följa upp och förbättra arbetet. Syftet är att öka andelen brottsoffer som är nöjda med polisens arbete. Brottsofferundersökningen kommer att komplettera informationen från Brottsförebyggande rådets Nationella trygghetsundersökning (NTU). Den kunskap som finns om upprepad utsatthet ska användas, t.ex. vid våldsbrott i nära relationer. Det är viktigt att det finns väl utvecklade rutiner för besöksförbud genom t.ex. utsedda kontaktpersoner, kontinuerliga uppföljningar samt samverkan med andra aktörer. De skyddande åtgärder som vidtas ska baseras på strukturerade hot- och riskbedömningar. Det är även viktigt att kontinuerligt informera om vad som händer i en brottsutredning och stödja brottsoffer i syfte att bl.a. stärka brottsoffren i rättsprocessen. Brottsoffer ska få information om handläggningen av det egna ärendet och information om vilka myndigheter, organisationer och andra aktörer som kan lämna stöd och hjälp. Detta förutsätter en aktiv förundersökningsledning. Grov organiserad brottslighet Det långsiktiga arbetet mot den grova organiserade brottsligheten ska präglas av arbete på bred front. För att försvåra brottsligheten krävs en strukturerad samordning inom polisen så att insatser ska kunna genomföras i samverkan med berörda myndigheter. I Regionala underrättelsecentrum (RUC) samarbetar polisen med ytterligare myndigheter för att angripa den organiserade brottsligheten genom att inhämta underrättelser och därefter initiera operativa åtgärder. 4 Beskrivning av lokal problembild Utifrån de olika bedömningar av brottsutvecklingen som har gjorts inom myndigheten, presenteras här en bild av brotts- och samhällsutvecklingen för Befolkningen i Stockholms län och resurskrävande händelser Det finns en tydlig segregation i Stockholms län. Segregationen rör både koncentration av olika etniska nationaliteter till vissa områden och socioekonomisk polarisering som förstärker skillnaderna mellan olika områden. I starkt segregerade områden finns en risk att området stigmatiseras och att de boende upplever utanförskap och brist på framtidstro. De socialiseringsprocesser som leder till en stabil förankring i samhället kan försvåras i dessa områden. 4 För myndigheten innebär detta vissa svårigheter i arbetet. Det är svårt att skapa förtroendefulla relationer med personer som har svag förankring i samhället och som ofta misstror myndigheter. 4 Regionplane- och trafikkontoret (2007). Planering för minskad boendesegregation. Rapport 2007:1.

16 VERKSAMHETSPLAN 14 (48) I länet finns ca 180 nationaliteter representerade. Kvaliteten i polisens möte med personer av utländsk härkomst påverkas av att kommunikationen kan behöva ske genom tolk. När tolkmöjlighet saknas vid ingripandetillfället ökar risken för missförstånd och informationsbortfall. Att rekrytera personer till polisen med ökad mångfald ökar möjligheten att förstå, bemöta och hjälpa. Inom utredningsverksamheten, vid förhör osv., medverkar dock tolkar som en naturlig del i de fall ett behov finns. Antalet besökande till Stockholms län har ökat kontinuerligt men Stockholm har, likt övriga landet, haft en generell negativ utveckling av antalet gästnätter på hotell m.m. under året 5. Denna trend bröts under juni till och med augusti. I Stockholm finns en koncentration av landets strategiskt viktigaste funktioner som t.ex. riksdag, regering, försvarshögkvarter, säkerhetspolis och redaktioner för rikstäckande media. Här finns också en koncentration av ambassader, myndigheter och företags huvudkontor. Sådana huvudstadsfaktorer påverkar inte brottsvolymerna men påverkar hotbilden. Ökad brottslighet och ökad otrygghet i Stockholm kan bli ett hot mot demokratin därför att även förhållandevis lindrig brottslighet kan få allvarligare konsekvenser i en huvudstad. I Stockholms län förekommer årligen återkommande evenemang vilka kräver stora resursinsatser från myndigheten, exempelvis demonstrationer vid 1 maj, 6 juni, 30 november och Salem-demonstrationen, större händelser i länet såsom fotbollsderbyn, Stockholm Maraton, Pride-festivalen m.m. Under 2010 inträffar två ytterligare kända större händelser, kronprinsessans bröllop och valrörelsen under hösten, vilka kommer att kräva omfattande polisiära resurser. 4.2 Befolkningsutveckling Stockholms län fortsätter att växa i förhållande till övriga landet och idag är 21 procent av Sveriges befolkning bosatt i länet. Även under 2008 ökade Stockholms läns befolkning, en ökning som var rekordstor för tredje året i rad, vilket innebär att länet under 2009 nått upp till 2 miljoner invånare. Befolkningsprognoser för länet visar på en fortsatt befolkningsökning under de närmaste åren. 4.3 Brottsutveckling Under år 2008 anmäldes enligt Brå brott i Stockholms län vilket innebar en ökning med 8 procent jämfört med föregående år. Antal anmälda brott per invånare ökade med 6,5 procent. Ökningen beror delvis på en ökad anmälningsbenägenhet gällande skadegörelsebrott som upptäcks av Stockholms stad och Stockholms lokaltrafik samt bedrägeribrotten som un 5 Stockholm Visitors Board (2009)

17 VERKSAMHETSPLAN 15 (48) der 2008 ökade med mer än 50 procent i länet, vilket motsvarar en antalsmässig ökning på drygt brott. Skadegörelsebrotten ökade under 2008 med drygt brott. Detta motsvarar en procentuell ökning med 18 procent från Sannolikt kommer den anmälda brottsligheten att öka med några procent jämfört med 2008 och ligga på en nivå runt anmälda brott under Resonemangen och slutsatserna kring ökningar och förändringar i brottsligheten till följd av den ekonomiska situationen präglas av osäkerhet, men det finns i dagsläget inget som tyder på att den ekonomiska krisen skulle leda till en minskning av brottsligheten i länet. Rån Rån utgör endast en procent (ca brott) av länets samlade brottslighet. Samtidigt är Stockholms län landets råntätaste län och står ensamt för en dryg tredjedel av landets polisanmälda rån. Personrån är den dominerade råntypen och utgör 70 procent (ca brott) av samtliga rånbrott. Under 2008 ökade personrånen med fem procent, men har efter en topp 1999 fluktuerat år för år med en sammantaget svagt nedåtgående trend. Personrån är ett typiskt ungdomsbrott och ökningar har vanligen förklarats med en ökad eller förnyad brottsaktivitet framförallt bland ungdomar. Butiksrån ökade under 2008 med drygt 20 procent (ca 70 brott) i Stockholms län och det var butiksrån utan skjutvapen som stod för den största ökningen. Liknande ökningar återfinns i andra större städer på nationell nivå. Dessförinnan har butiksrånen de senaste åren legat relativt stabilt med drygt 300 brott per år. Såväl personrånen som butiksrånen bedöms kvarstå på höga nivåer de kommande åren. Bankrån i Stockholms län fördubblades (40 anmälda brott) under 2008 jämfört med 2007 och 2006, en ökning som återfinns även på nationell nivå. I flera av fallen är det personer hemmahörande Stockholms län som har varit delaktiga. Anledningarna till ett ökat antal bankrån i länet kan vara ett ökat antal rån mot växlingskontor, som ingår i bankrånen 6. Antalet rån mot växlingskontor tenderar att öka och det är sannolikt att denna utveckling kvarstår de kommande åren, vilket kommer att påverka den totala bankrånstatistiken. Värdetransportrån Brotten är få (ca 50 anmälda brott)och påverkas i stor utsträckning av tillfälligheter och individuella omständigheter, som t.ex. om olika personer vistas i länet eller avtjänar straff. Under 2008 ökade värderånen och nådde med detta sin högsta nivå under 2000-talet. Möjligen var denna ökning tillfällig eftersom värderånen hittills i år har minskat påtagligt till den lägsta nivån på 2000-talet. 6 Brottsförebyggande rådets tidsskrift Apropå nummer 2/2009

18 VERKSAMHETSPLAN 16 (48) Koncentrationen till Stockholm har blivit tydligare med åren och år 2008 begicks nästan 80 procent av värderånen i länet. De s.k. trottoarrånen är även en arena för nya grova rånare att etablera sig i rånsammanhang, och det finns inom länet vissa tendenser på att butiks- och trottoarrån kan fungera som initieringsbrott till kriminella nätverk och att unga tvingas in i denna typ av brottslighet. Narkotika Trots att antalet beslag av narkotika och dopingpreparat har ökat är gatupriserna stabilt låga. 7 Detta talar för att det finns mycket narkotika i länet. Drogvaneundersökningar pekar på en svag ökning av missbruket. Inget talar för någon minskning av införsel av narkotika, tvärtom finns risk för en ökning av narkotikainförsel och då främst insmuggling av syntetiska droger. Internetförsäljning av syntetiska droger bedöms öka och tillgängligheten av droger, läkemedel och dopningspreparat på Internet kommer vara fortsatt hög. Det finns tendenser på att cannabis- och haschanvändningen ökar samt att hemmaodlingen av dessa droger ökar. Tullens cannabisbeslag har minskat i kvantitet sedan 2007 vilket indikerar att Sverige närmar sig självförsörjning på området. Även här har Internet en betydande roll då det går att finna lättillgänglig information kring uppodling och självodlingen vilket innebär såväl minskad kostnad som minskat risktagande jämfört med smuggling. Dopning Polisens såväl som Tullens beslag av dopningspreparat har under de senaste åren ökat markant och tendenser från myndighetens uppföljning tyder på att preparaten alltmer används av unga män med ett redan etablerat drogmissbruk. Missbruket sprider sig också utanför gymmen vilket kan bero på ungdomars attityd till regelbunden användning av dopning. Denna attitydförändring bland unga kommer troligen att omfatta fler personer om preparaten breder ut sig i samhället. Ungdomar som börjar använda androgena steroider löper en större risk att fastna i ett mer omfattande och farligt missbruk av andra preparat, läkemedel och droger 8. Stöldbrott Stöldbrott utgör den största brottskategorin med 40 procent av de anmälda brotten. I över tio år har stöldbrotten i länet minskat kontinuerligt. Det är framförallt bilbrott som står för minskningen. Den ekonomiska krisen kan påverka stöldbrottsligheten. De baltiska länderna bedöms ha drabbats exceptionellt hårt av den ekonomiska krisen och inflödet av kriminella från berörda länder till Sverige och länet förväntas öka. 7 Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (2008). Drogutvecklingen i Sverige Rapport Skårberg (2009)

19 VERKSAMHETSPLAN 17 (48) Tidigare forskning visar sammantaget på att arbetslöshet är en orsak till att egendomsbrottsligheten ökar. Rådande lågkonjunktur bedöms därmed utgöra en negativ faktor på egendomsbrottsligheten i länet och vissa ökningar på området kan därmed vara att vänta. Bostadsinbrott Under år 2008 ökade antalet bostadsinbrott i Stockholms län med 4 procent eller drygt 200 brott. Antalet bostadsinbrott i länet har efter en tillbakagång under de första fyra åren på 2000-talet återigen ökat och har, med undantag för år 2006, uppvisat nivåer motsvarande 1990-talet. För länet som helhet har det skett en förändring av bostadsinbrotten där lägenhetsinbrotten har haft en årlig successiv ökning från år 2005 och framåt. Detta innebär att andelarna lägenhetsinbrott och villainbrott har kommit närmare varandra i länet som helhet. År 2008 innebar en fördubbling av antalet lägenhetsinbrott jämfört med år Ökningen av bostadsinbrott måste ses i relation till det ökade antalet bostadsbyggen i länet. Det kan konstateras att flertalet inbrott i lägenhet sker i resurssvagare, bostadssegregerade områden med låg social kontroll och som generellt har en lägre nivå vad gäller vidtagna brottsförebyggande säkerhetsåtgärder. Lägenhetsinbrotten bedöms i framtiden stå för en högre andel av antalet inbrott i bostad. Misshandel utomhus Stockholms län har i förhållande till övriga riket, och även de andra storstadslänen, en hög andel anmälda misshandelsbrott. Det har skett en stadig ökning över tid och en av de tydligaste ökningarna gäller misshandel utomhus som med omkring anmälda brott under 2008 stod för knappt tre procent av samtliga anmälda brott i länet. Samtidigt har en viss stabilisering kunnat noteras från 2008 och framåt. Den reella ökningen av misshandelsbrott hör sannolikt samman med alkoholkonsumtion och deltagande i nöjeslivet där fler människor uppehåller sig i den offentliga miljön. En stor del av brotten sker i centrala Stockholm under helgnätter men problematiken återfinns även utanför citykärnan och då främst i distrikt där det finns krogar som har öppet till och vid stora kontaktpunkter i kollektivtrafiken. Viktiga faktorer som påverkar antalet misshandelsbrott på lokal nivå är krogar med särskild ungdomsprägel och med billig alkohol. Tillsammans med knutpunkter för bl.a. tunnelbanan där folk samlas för att ta sig hem efter krogbesöket, ökar detta risken. Även nattöppna snabbmatsrestauranger och liknande ökar risken för konfrontationer på väg hem från krogbesöket. De kan även fungera som samlingsplatser för ungdomar som inte har tillträde till krogen. En annan förändring är att de anmälda misshandelsbrotten med obekant gärningsman har minskat, medan de med inblandade som är bekanta har ökat. Utskänkningstillstånden kommer att fortsätta att öka i Stockholms län.

20 VERKSAMHETSPLAN 18 (48) I distrikten kommer fler barer/restauranger få serveringstillstånd till både klockan och klockan Krogrelaterad problematik som våldsbrottlighet och ordningsstörningar kommer fortfarande att vara störst i citykärnan, men problematiken kommer i något större utsträckning att återfinnas i distrikten. Bedrägerier Under de senaste åren har samtliga typer av bedrägeribrott vuxit i omfattning. Stockholms län står för en tredjedel av bedrägeribrotten (8 procent av länets brottslighet) vilket bl.a. kan förklaras av att ett stort antal företag har sina huvudkontor i Stockholm. Bedrägerier är ofta komplicerade och tidskrävande. Utmärkande för brottstypen är att en stor andel av brotten begås på Internet och därför registreras idag ca 40 procent som brott som begåtts på ospecificerad plats vilket komplicerar handläggandet då det ofta rör sig om brottslighet med målsägare i flera län och ibland även länder. Bedrägerier utgörs till stor del av seriebrottslighet. Vid genomgången av de öppna ärendena blev utfallet att mindre än två procent av de misstänkta stod för drygt 40 procent av ärendena Ungdomar och brott Förändringar i ungdomspopulationen har en omfattande påverkan på de krav som ställs på samhället och rättsväsendet. Beroende på vilken ålder de stora ungdomskullarna befinner sig i kommer omfattningen och karaktären på den så kallade ungdomsbrottsligheten att förändras. Antalet ungdomar mellan år i Stockholms län förväntas ha nått sin topp under 2009, för att sedan minska fram till Myndigheten ser en ökning av kvinnliga gärningspersoner. Flickor begår i något större utsträckning brott som tidigare setts som typiska brott som pojkar begår, exempelvis våldsbrott, personrån och väskryckningar. Det finns även vissa tendenser på att flickor initierar brott som sedan pojkar utför. Alkoholkonsumtionen bland unga utgör inte enbart en ökad risk för att utsättas för brott utan även en ökad risk för att personen utsätter någon annan för brott. Det är inte ovanligt att ungdomar är gärningsmän och offer i samma ärende. Det finns också ett samband mellan frekvent alkoholkonsumtion och narkotikaerfarenheter, där sambandet är större mellan individer som dricker stora mängder alkohol och de som har använt narkotika. Ungdomar fortsätter i stor utsträckning att begå brott med hjälp av Internet eller mobiltelefon, vilket innebär att många unga blir brottsoffer i denna miljö. Exempel på brott är hot, kränkningar och mobbning som i vissa fall riskeras att trappas upp till våldssituationer. 9 Vid en kontroll i maj 2008 fanns över 5500 öppna bedrägeriärenden i Stockholms län. Bland dessa fanns 36 personer som förekommer som delaktiga i 41 procent av ärendena. Nedbruten på en lägre nivå förekom fyra personer i olika brottskonstellationer i sammanlagt ärenden.

21 VERKSAMHETSPLAN 19 (48) Vuxnas kontakter med barn i sexuella syften över Internet (s.k. grooming) blev kriminaliserat den 1 juli Med den rådande ekonomiska situationen kommer det att bli svårare för unga att etablera sig på arbets- och bostadsmarknaden. Utanförskapet kan med detta förväntas öka och redan marginaliserade ungdomar med brottsligt förflutet kan få minskade förutsättningar att bryta en redan påbörjad brottslig bana och/eller en högre motivation till att involveras i ytterligare, och mer allvarlig, brottslig verksamhet. Med en stor och åldrande ungdomskull kan nyrekryteringen tänkas bli mer omfattande då fler individer ska gå vidare i sin brottsliga karriär. Detta kommer att ställa krav på Polisens så kallade Exit-verksamhet men även samverkan med andra samhällsaktörer för att erbjuda alternativ till brottsligheten. 4.5 Organiserad brottslighet Ett mönster för den organiserade brottsligheten är att kriminella personer agerar på den legala marknaden, t.ex. genom att äga företag som kan användas för att dölja eller främja brottslig verksamhet. Bygg- och restaurangbranschen har länge utgjort en sådan arena men det finns organiserad kriminell etablering även i andra branscher, t.ex. hantverksbranscher. Det är redan känt att vissa spelsidor på Internet styrs av kriminella. För de som gör affärer med kriminella entreprenörer finns det risk för att affärsuppgörelser går över styr och resulterar i indrivning av påhittade skulder. En ökning av medlemmar och supporterklubbar inom den kriminella MC-miljön kan också tala för att den här typen av utpressning ökar. I Stockholms län har anmälda utpressningar ökat de senaste åren. Det finns risk att företag kopplade till organiserad brottslighet klarar den ekonomiska krisen bättre än legala företag, då dessa har fler handlingsalternativ än legala verksamheter. Detta kan leda till att den organiserade brottsligheten tar över marknadsandelar i förhållande till övrig verksamhet. En ökad ungdomsarbetslöshet och ekonomisk nedgång kan komma att leda till ett allt större intresse för denna typ av grupperingar och den kriminella livsstilen. Exemplen på gränsöverskridande nätverk är många, från tillfälligt tillresta som begår stöldbrott till personer som begår brott med liknande tillvägagångssätt i flera länder och vidare till ligor med fast anknytning i landet. Det rör sig företrädesvis om lägenhetsinbrott, fickstölder, hotellstölder och stölder i anslutning till växlingskontor. Människohandel för sexuella ändamål är sedan länge en välkänd brottslighet i länet och under de senaste åren har uppmärksamheten ökat på människohandel även för andra ändamål än sexuella så som tvångsarbete, tiggeri och stölder. Öppnade gränser, ökade möjligheter att resa billigt och stora klyftor i levnadsstandard mellan olika länder talar för att denna brottslighet inte kommer att minska.

22 VERKSAMHETSPLAN 20 (48) 5 Mål och strategier för kärnverksamheten 5.1 Brottsförebyggande verksamhet, synlighet MYNDIGHETENS MÅL FÖR 2010: Polismästardistrikt och avdelningar ska öka sin synlighet och kontakt med allmänheten. Ökad polisiär synlighet och närvaro är en viktig del av myndighetens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete men är också en del av en framgångsrik utredningsverksamhet. För att uppnå ett ökat förtroende för Polisen måste myndigheten, utöver den faktiska tryggheten, även ta hänsyn till medborgarnas upplevda trygghet. Strategi Myndigheten ska initiera samverkan och ansvara för att det brottsförebyggande arbetet planeras gemensamt med övriga samhället i en sammanhängande brottsförebyggande process. Utryckningsverksamheten ska styras så att utryckningspatrullerna mellan uppdragen arbetar med planlagda och prioriterade arbetsuppgifter. Det är viktigt att alla inom myndigheten bidrar till att den brottsförebyggande och utredande verksamheten är framgångsrik. Arbetsuppgifter ska hanteras på ett effektivt sätt utan att ge avkall på kvalitet och rättsäkerhet. Chefer för distrikt och avdelningar ges i uppdrag att utforma egna anpassade mål för effektivisering vid rapportskrivning. Chefer för distrikt och avdelningar har i uppdrag att inom ramen för den strategiska ledningen säkerställa att verksamheten bedrivs effektivt så att synligheten och kontakten med allmänheten ökar. Det är särskilt viktigt att den taktiska ledningen tar ansvar för genomförandet av den planerade verksamheten samt ansvarar för rätt prioriteringar i förhållande till oförutsedda händelser. Ytterst handlar det om att delaktighet, engagemang och samsyn ger den effektiva och tillgängliga polis myndigheten eftersträvar. Myndigheten ska i ledningsgrupperna lyfta fram särskilt lyckosamma åtgärder, projekt eller liknande för att sprida bra exempel. Då det är fler människor som i sin vardag besväras av ordningsstörningar än som utsätts för brott är det av vikt att Polisen, i samverkan med övriga samhället, prioriterar verksamhet som kan skapa trygghet eller en känsla av trygghet. För att nå en långsiktig effekt av ökad synlighet ska analyser göras för att få fram de tider och platser där synligheten kan antas leda till ökad trygghet och/eller minskad brottslighet. Det är av stor vikt att, i möjligaste mån, låta personalen arbeta långsiktigt vid dessa tider och platser för att nå önskad effekt.

23 VERKSAMHETSPLAN 21 (48) Myndigheten ska säkerställa ett gott förtroende hos allmänheten genom att i samverkan bedriva en långsiktig och effektiv brottsförebyggande verksamhet framför allt i områden där det finns risk att ungdomar i stor utsträckning uttrycker missnöjesyttringar. Myndigheten ska också säkerställa allmän ordning och säkerhet, beivra brott i form av angrepp mot t.ex. personal från räddningstjänsten, sjukvården samt polis. Två sammanträdesfria veckor är planerade under året, vecka 17 i april och vecka 38 i september. Syftet är att öka medvetenheten om att minska sammanträdestider till förmån för kärnverksamheten. Som indikator på en ökad planlagd polisiär synlighet kommer myndigheten att följa upp polisers planerade resurstid som redovisats som brottsförebyggande arbete, självständigt och i samverkan nationellt. Ansvarig Funktionsansvarig för brottsförebyggande verksamhet 5.2 Redovisade ärenden till åklagare och ärendebalans MYNDIGHETENS MÅL FÖR 2010: Antalet redovisade ärenden till åklagare inom brottsområde 1 (våldsbrott och övriga brott mot person, skadegörelsebrott samt tillgreppsbrott exkl. tillgrepp i butik) ska uppgå till minst ärenden. Andelen öppna kriminalärenden äldre än 6 månader ska under 2010 uppgå till högst 5 procent av de inkomna ärendena under de senaste 12 månaderna. De senaste åren har myndigheten haft en positiv utveckling av antalet redovisade ärenden till åklagare. Utvecklingen av bl.a. arbetsmetoder och kriminalteknik förväntas leda till ökad effektivitet inom området. För att upprätthålla rättssäkerheten och öka allmänhetens förtroende för Polisen ska andelen äldre ärenden hållas på en låg nivå. Erfarenheten visar att äldre ärenden är svårare att utreda och mer sällan leder till lagföring. Utfall 2006 Utfall 2007 Utfall 2008 Prognos Antalet redovisade ärenden till åklagare inom brottsområde Andelen öppna K-ärenden äldre än 6 mån. av ink. senaste 12 mån. 4,0% 4,8% 5,2 % 4,8 % Strategi En ökad användning av förenklat utredningsförfarande förväntas skapa mer utrymme till utredning av mer krävande ärenden. 10 Prognos är rullande 12 månader, oktober 2008 till september 2009

24 VERKSAMHETSPLAN 22 (48) Fler ärenden kommer också att redovisas snabbare viket ger färre öppna ärenden. Myndigheten avser att under året följa upp användningen av förenklat utredningsförfarande. En kontinuerlig och fördjupad uppföljning av balanssituationen ska genomföras i myndigheten för att få en tydligare bild av ärendeflödet. Storstockholms lokaltrafik har satt upp ca övervakningskameror i kollektivtrafiken varav ca på stationer och perronger, främst för att förebygga våldsbrott och skadegörelsebrott. Bilderna har även gett ökade möjligheter att identifiera gärningsmän som framför allt begått skadegörelsebrott, men även vålds- och tillgreppsbrott. Myndighetens förmåga att utreda bl.a. mängdbrott har ökat genom detta. Sedan våren 2008 har bildanalysenheten fått in ca ärenden om biträde där huvuddelen av dessa har genererat bilder till utredningen. Metoder såsom lokal brottsplatsundersökning förväntas användas även i andra fall än inbrott. Stölder i bostad där äldre är offer är ett exempel där metoden kan vara framgångsrik. Ansvarig Funktionsansvarig för utredning och lagföring. 5.3 Våld i offentlig miljö NATIONELLT MÅL FÖR STOCKHOLMS LÄN 2010: Polisen ska bidra till att minska brottsligheten, dels genom insatser inom det egna ansvarsområdet, dels genom aktiv medverkan i samhällets gemensamma brottsförebyggande arbete. Antalet anmälda misshandelsbrott utomhus ska uppgå till högst vid utgången av Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande Misshandel utomhus 12 ska uppgå till lägst 19 procent vid utgången av En av Polisens viktigaste uppgifter är att förebygga och beivra den brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. För brottsoffer och anhöriga är våldsbrott ett integritetskränkande brott. En stor del av våldet i den offentliga miljön kan hänföras till tider och platser där människor möts i samband med alkohol- och droganvändande. Efter en obruten ökning av antalet anmälda misshandelsbrott utomhus minskade antalet under Exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år. 12 Exkl. ärenden där brottsoffret är i åldern 0-6 år.

25 VERKSAMHETSPLAN 23 (48) Utfall 2006 Utfall 2007 Utfall 2008 Prognos 2009 Antalet anmälda misshandelsbrott utomhus Andelen redovisade ärenden till åklagare misshandel utomhus 18,0% 17,4% 17,7% 18,4% Strategi Brottsförebyggande verksamhet våld i offentlig miljö För att nå framgång i arbetet med att minska våldet i offentlig miljö krävs samverkan. Samverkan ska utgå från en, för samverkansparterna, gemensam problembild. För att bibehålla utvecklingen om en fortsatt minskning av våldet i den offentliga miljön ska myndigheten fortsätta att utveckla samarbetet med ordningsvakter, kommunens alkoholhandläggare och socialtjänst, Åklagarmyndigheten samt andra organisationer och enskilda. Utvärderade arbetsmetoder ska användas när dessa är tillämpliga. Ett exempel är den så kallade Kronobergsmodellen som syftar till att förhindra eller minska ungdomars bruk av alkohol och därigenom minska våldet i offentliga miljön. Myndigheten har bl.a. ett engagemang i STAD-samarbetet (Stockholm förebygger alkohol och droger). Detta sker i samverkan med kommuner, landstinget och länsstyrelsen. Utbildning för krögare och restaurangpersonal i ansvarsfull alkoholservering sker i hela länet. Myndighetens tillsynsarbete vid serveringsställen ska ske kontinuerligt och utgå från de metoder som myndigheten tagit fram tillsammans med bl.a. Statens folkhälsoinstitut och som beskrivs i "Handbok i tillsyn, metoder för kommun och polis att minska våld och skador i restaurangmiljö". Överfallsvåldtäkt är den minst vanliga typen av våldtäkt, men risken att utsättas för brottet skapar stor otrygghet. De förebyggande åtgärderna för denna brottstyp utgörs av kartläggning av brottsutsatta områden, ökad polisiär närvaro, engagera volontärer, kameraövervakning samt inhämtning och förmedling av kunskap om gärningsmän. Hög kvalitet när det gäller spårsäkring och nära samverkan med Södersjukhusets mottagning för våldtagna kvinnor är av betydelse för utredningsframgång. Inom ramen för våld i offentlig miljö kommer myndigheten under året fortsätta att särskilt följa anmälda personrån och våldtäkter utomhus. Utredning av ärenden våld i offentlig miljö För att få en ökning av personuppklarade brott gällande våld i offentlig miljö ska en ökad användning av förhör av god kvalitet med målsägande, misstänkt, vittne och andra i nära anslutning till händelsen samt ett ökat användande av rättsintyg lyftas fram.