HANDLEDNINGEN RIKTAR SIG TILL LÄRARE I GRUNDSKOLAN LÄRARHANDLEDNING. Maria Nordin. nordiska akvarellmuseet

Transkript

1 HANDLEDNINGEN RIKTAR SIG TILL LÄRARE I GRUNDSKOLAN LÄRARHANDLEDNING Maria Nordin nordiska akvarellmuseet

2 VÄLKOMMEN TILL NORDISKA AKVARELLMUSEET! Till dig som a r la rare, Det du ha ller i din hand a r la rarhandledningen till Maria Nordins utsta llning. Se den som ett verktyg som du som la rare fa r anva nda pa det sa tt du sja lv ka nner fungerar ba st med eleverna. Den inneha ller information och praktiska uppgifter och den a r formulerad med skolans la roplaner i a tanke. Pa Nordiska Akvarellmuseet brinner vi fo r samspelet mellan konst och pedagogik. Det a r va r o vertygelse att ett skolbeso k pa museet kan leda till ett kreativt underso kande av samtiden och en nyfikenhet kring den egna miljo n. Pa ga ende utsta llning, med verk av Maria Nordin, bjuder a ven pa ett gyllene tillfa lle att diskutera hur olika normer och idéer pa verkar hur vi ser pa oss sja lva, varandra och va r omgivning men ocksa hur kraftfullt detta speglas i samtidskonsten och kulturen. Vi hoppas och tror att la rarhandledningen kan fungera som inspiration fo r la rare i alla a rskurser. Ett museibeso k kan anva ndas i undervisningen i en rad olika a mnen. Vi skra ddarsyr det ga rna efter era behov, ert a mne, elevernas a lder etcetera. Till sist: tack fo r att du och din klass beso ker utsta llningen! Och som alltid: vill ni dela med er av klassens tankar, idéer eller skapelser sa a r vi mycket nyfikna och ni fa r ga rna maila oss. Konstpedagogerna Nordiska Akvarellmuseet Pa omslaget: Maria Nordin, Golden object, 2018

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING NÅGRA SAKER ATT TÄNKA PÅ INFÖR BESÖKET 4 INTRODUKTION / MARIA NORDIN 5 OM MARIA NORDINS MÅLERI 6 TANKAR OM LÄRARHANDLEDNINGEN 7 UPPGIFTER UPPGIFT / DANSA PAUSA TECKNA 8 UPPGIFT / KROPP SOM FORM 9 UPPGIFT / HETA LINJEN 10 UPPGIFT / FYRA HÖRN 11 MUSEUMORDLISTA 13 KONTAKTA OSS 14

4 NÅGRA SAKER ATT TÄNKA PÅ INFÖR BESÖKET ANSVAR FÖR GRUPPEN La raren ansvarar fo r klassen under beso ket pa museet. VAR FÖRSIKTIG Det a r la tt att sto ta till konstverk eller andra beso kare. Da rfo r a r det inte tilla tet med ryggsa ck inne i utsta llningsrummen. Det a r inte heller tilla tet med dryck eller mat i salarna. Du kan la sa in din va ska i ett av va ra ska p (da beho ver du en 10-krona) eller la mna den i museets reception. Ta nk a ven pa att inte springa inne i utsta llningarna. Det ha nder la tt olyckor och tra golvet go r att det blir mycket ljud i lokalerna. Undvik a ven att luta dig mot va ggar och ha ng inte heller pa glasmontrar. VARFÖR FÅR MAN INTE RÖRA KONSTEN? Det a r inte tilla tet att ro ra vid konstverken. Peka men inte peta! Na r vi tar pa ett verk, a ven om vi a r va ldigt fo rsiktiga, sa go r fettet och saltet pa va ra fingrar stor skada pa materialen. Museets uppgift a r att bevara konstverken. Da rfo r ma ste vi skydda konsten. Det a r ocksa da rfo r som det ibland kan vara kallare pa ett museum a n pa andra sta llen. Da r ha lls den temperatur och luftfuktighet som konsten ma r ba st av! FOTOGRAFERING Det a r tilla tet att fotografera i utsta llningarna, men du fa r aldrig lov att anva nda blixt. Ljuset fra n blixten bleker med tiden fa rgen i verken. FRÅGA OSS Fra ga personalen om det a r na got du undrar. Vi diskuterar ga rna konsten med er! Som la rare kan du a ven fa information info r ert beso k eller bolla pedagogiska tankar med oss eftera t. PRAKTISK INFORMATION Visste du att man kan ta bussen till Nordiska Akvarellmuseet? Den na rmaste ha llplatsen heter Kommunhuset och da rifra n tar det minuter att ga till museet. BOKNING Vill man komma med hela sin klass till museet kan det vara bra att boka sitt beso k i fo rva g. Da kan man ocksa bli guidad och fa jobba i verkstaden tillsammans med konstpedagogerna. Vi skra ddarsyr ga rna ert beso k efter era behov och o nskema l. BESÖK MUSEET PÅ EGEN HAND Sja lvklart a r ni a ven va lkomna att beso ka museet pa egen hand under museets o ppettider. Da kan denna la rarhandledning fungera som ett sto d under och efter ert beso k. Alla under 26 a r ga r in gratis. Vill din klass beso ka museet pa egen hand ser vi ga rna att ni meddelar museets reception om detta i fo rva g pa telefonnummer eller pa mailadressen rec@akvarellmuseet.org. UPPTÄCKARVÄSKAN Passa pa att la na va r Uppta ckarva ska na r ni beso ker museet pa egen hand. Den a r fylld med verktyg och uppgifter som inspirerar till konstupplevelser pa nya och lekfulla sa tt. Ni hittar den i museets entré. La na! Lek! La mna tillbaka! 4

5 INTRODUKTION / MARIA NORDIN Under ho sten 2018 presenterar Nordiska Akvarellmuseet i Ska rhamn en omfattande separatutsta llning av Maria Nordin. Utsta llningens ka rna blir konstna rens nyaste akvarellma lningar i stora format och animerade kortfilmer. Dessa verk visas fo r fo rsta ga ngen. I presentationen inga r a ven ett rikt urval av a ldre ma lningar och animationer, ba de fra n Nordiska Akvarellmuseets samling och inla nade. Utsta llningen pa ga r 14 oktober 2018 till 27 januari I samband med utsta llningen produceras en publikation samt en film om konstna ren. Maria Nordin, fo dd 1980 i Linko ping, bor och arbetar i Stockholm. Hon utbildades bland annat pa Kungl. Konstho gskolan, Stockholm ( ) tilldelades hon Beckers konstna rsstipendium erho ll hon Axel Theofron Sandbergs akvarellpris vid Konstakademien. Maria Nordin har haft en rad uppma rksammade utsta llningar i Sverige och utomlands. Hennes separatutsta llning pa Nordiska Akvarellmuseet inga r i serien da r museet presenterar unga skandinaviska samtidskonstna rer. Maria Nordin, Pedestal,

6 OM MARIA NORDINS MÅLERI Akvarellens rikliga flo den a r Maria Nordins ra tta element. Hon va ljer ga rna stora format, flo dande fa rger och distinkt applicerade valo rer. De mest ka nda verken a r na rga ngna skildringar av ma nniskogestalter med illrosa fa rgtoner i huden. Bakgrunden brukar vara avskalad. Kropparna verkar utsla ngda i en tom rymd och fa ngas mitt i en ro relse. Ansiktsportra tten a r ofta kraftfullt beskurna. I Nordins bilder finns ba de spro dhet och besta mdhet, ba de precision och frihet. Det behagliga och det obehagliga inga r pa ja mbo rdiga villkor i ett sa rpra glat formspra k som so ker sig mot det mystiska och da r kroppen blir ett ka nslolandskap. I Nordins ma leri a r kroppen aldrig symbol fo r det oundvikliga som den despotiska tiden utsa tter varje liv fo r. Ha r gestaltas inget mognande, a ldrande, vissnande eller do ende. Det handlar ista llet om kroppens ha r och nu. En kropp som stretar och andas. Muskler som sva ller. Hud som ha rdnar. Ha r som va xer. Naglar som biter sig fast Nordins ma lningar visar kroppen som tar plats i rummet da r klockorna har ga tt i bitar och tiden a r ur led. I Maria Nordins ma leri sma lter kroppens yta ihop med pappret. De skavanker som redan finns i pappersfibrerna kan plo tsligt upplevas som ma rken pa ma nniskohuden. Na r den andra blir objekt studsar fra gan tillbaka till den som tittar pa. Vem a r jag sja lv? Hur ser du mig? Vem a r jag fo r dig? Fra gorna skapar band mellan oss. Och a ven om vi inte hittar svaren uppsta r en fo rbindelse. Vi engagerar oss i varandra. I de senaste verken fo rsvinner de stiliserade dragen. Ma lningarna fo refaller ista llet na rmast fotorealistiska. Det a r ingen tillfa llighet. Det finns en tanke bakom denna utveckling. En tanke som handlar om ett nytt steg sa va l i formen som i inneha llet, vilka i Nordins konst alltid fo ljs a t. Temat fo r dessa ma lningar a r objektifiering. Kroppen framsta r ha r som objekt inom konsten och vardagen. Den visas ocksa som fo rema l fo r sja lvobjektifiering. Sociala medier och den narcissistiska selfie-kulturen har fo rvandlat va ra liv pa gott och ont. Ibland blir kroppen en ta vlingsarena. Det som enligt ra dande trender uppfattas som skavanker kan la tt redigeras bort. Begreppen som falskt och a kta har omdefinierats. Sko nhet har fa tt en ny betydelse. Det finns filter fo r allt och de fungerar som fo rtroendets lo mska langare. Att med hja lp av redigerade bilder fo rsko na va ra liv a r helt enkelt en av va r tids starkaste tendenser. Att inte go ra det kan da remot uppfattas som slapphet. Nordins ma leri handlar dock aldrig om att avbilda rakt av. Det handlar ista llet om att skapa na got som blir na gonting i sig sja lvt. Hennes verk ska inte representera na got eller na gon som finns. I sja lva verket a r de motsatsen till fotografin som kra ver att na gonting existerar fo r att la mna spa r i ljus och bli till som bild. De skildrar ista llet na got sa generellt som att vara ma nniska i sto rsta allma nhet. Kroppen utgo r hos Maria Nordin gra nsen mellan varje individ och va rlden. Den a r lika mycket en yta som ha ller saker, ka nslor och tankar samman som na got som skjuter dem isa r. Den andras hud ra ddar oss fo rvisso fra n att sto rta rakt ut i tomma intet. Hur mycket vi a n anstra nger oss fo r att o verskrida kroppen som en gra ns finns den a nda alltid da r. Joanna Persman Utdrag ur essa n i NAM utsta llningskatalog nr 74 6

7 Maria Nordin, Follow the line, 2017

8 TANKAR OM LÄRARHANDLEDNINGEN Med va rt ansikte och va r kropp bera ttar vi om oss sja lva och tidigt i livet la r vi oss tolka ansiktsuttryck och kroppsspra k. Vi la r oss att ka nna igen ett glatt eller sorgset ansikte och ro relsen och formen pa en tro tt eller pigg kropp. Vi la ser av varandras ansikten och kroppar i en slags ordlo s kommunikation. Idag lever vi med ett konstant bildflo de da r ma nniskokroppen exponeras pa olika sa tt: i reklam, pa na tet, i tidningar, hemma och i det offentliga rummet. De flesta av oss har ett behov av att synas och pa olika sa tt kommunicera med varandra. Idag finns en oa ndlig ma ngd verktyg fo r att kunna go ra detta. Va l medvetna om att vi blir sedda fyller vi sociala medier med fotografier av oss sja lva och va ra liv. Va r identitet blir ett projekt som sta ndigt ska sko tas om. Kroppen a r central i Maria Nordins konst och i de ibland la tt o verdrivna formerna uppsta r spa nnande saker. Genom en aningen fo rla ngd och utdragen kropp eller genom de onaturligt o verdimensionerade formerna skapas en fo rvra ngning som va cker osa kerhetska nsla och som fa r oss att fundera o ver om det ens a r mo jligt fo r en kropp att bete sig pa det viset. Kroppen visas ocksa som ett na rga nget utsnitt da r de oma lade ytorna a r minst lika viktiga. Formen kan fylla ut na stan hela bildytan och kan upplevas vara fo r stor fo r det givna formatet. Da flera kroppar interagerar med varandra skapas spa nnande former och viss dramatik uppsta r. Att betrakta Maria Nordins bilder kan inneba ra att vi uppta cker kroppen pa annat sa tt a n vad vi a r vana vid. Som fo ljd av detta va cks fo rhoppningsvis nya tankar och intressanta diskussioner. Pa fo ljande sidor hittar du fo rslag pa uppgifter som du kan genomfo ra tillsammans med dina elever fo r att fo rdjupa er upplevelse av utsta llningen med Maria Nordins verk. Uppgifterna a r utformade fo r att kunna genomfo ras i klassrummet och passar fo r fo rskola och grundskola. Vi hoppas att uppgifterna ska ge er mycket no je tillsammans. 7

9 Maria Nordin, 90 Degrees, 2017

10 UPPGIFTER / DANSA PAUSA TECKNA Den ha r o vningen a r en variant av leken dansstopp da r deltagarna, fo rutom att sa tta kroppen i ro relse, ocksa skapar bilder av kropp och ro relse. Ni beho ver: Fri golvyta Apparat för uppspelning av musik Pennor Papper Mo blera klassrummet sa att det ga r att ba de dansa och teckna i samma rum. Dela upp klassen i tva lika stora grupper. Den ena halvan av klassen fo rses med papper och penna, den andra halvan fo rbereder sig fo r dans. Sa tt iga ng musiken! Sa tt iga ng dansen! De som ska teckna ska nu fo rso ka fokusera sin blick pa en av klasskompisarna och hens ro relser. Pausa musiken. De som dansat ska nu frysa sin ro relse och sta sa stilla de kan. Kompisarna som ska teckna fa r nu en minut pa sig att teckna av den kompis de fokuserat pa. Fortsa tt o vningen (dansa, pausa, teckna) tills att de som tecknar fa tt ihop 6 stycken bilder. Da refter a r det dags att byta roller, de som dansat ska nu teckna och de som tecknat ska nu dansa. Prova att la ta eleverna dansa till olika typer av musik. Bo rja till exempel med taktfast och snabb musik fo r att sedan byta till lugn och stilla. Syns det i teckningarna vilken musik som spelats? Na r o vningen avslutas kommer eleverna att ha 6 stycken bilder som illustrerar en kompis i ett ro relsemoment. Underso k tillsammans hur ro relserna ser ut och hur kroppen formats i de olika teckningarna. Ga r det att fo rtydliga ro relse och form i bilderna genom att fa rgsa tta dem? La t eleverna prova detta vid ett senare tillfa lle. Ni kan da anva nda er av till exempel fa rgkritor, tuschpennor, vattenfa rg och collageteknik. 8

11 UPPGIFTER / KROPP SOM FORM I den ha r uppgiften fa r eleverna laborera med former pa ett lekfullt sa tt. Den egna kroppen utgo r basen och inget a ndras eller go rs om i ett fo rsta skede det a r sa ha r va ra kroppsdelar ser ut! Da refter fa r fantasin ta o ver och eleverna fa r fritt spelrum att skapa en ny kropp, en ny form. Tillsammans ska de komma fram till hur de olika formerna kan passa ihop, hur de ska sitta i fo rha llande till varandra och kanske vilken fa rg den nya kroppen ska ha. Alla elevers ursprungliga kroppsdelar bildar da rmed en stor gemensam och unik kropp/form. Ni beho ver: Flera A4 eller A3 papper Stort papper (på rulle) Blyertspenna Sax Klister Färg (akvarell) Dela in hela klassen i grupper om tva och tva och fo rse dem med flera papper och varsin penna. Den ena eleven la gger sig pa golvet med ett papper under den kroppsdel som ska ritas av, t.ex. huvudet. Den andre eleven bo rjar rita konturen av huvudet sa att formen blir va l synlig pa pappret. Da refter ska armar, ben och fo tter ocksa ritas av, en kroppsdel per papper. Sen byter de tva eleverna plats. Na r grupperna a r klara med kroppsdelarna ska de klippa ut formerna. Na sta steg a r att hela klassen diskuterar sig fram till hur den gemensamma kroppen/formen ska se ut. Ett sa tt kan vara att fo rst la gga ut alla delar pa golvet fo r att pa sa sa tt hitta en form och sedan ta en bild av det. Da refter ska eleverna klistra fast delarna pa ett stort papper och avsluta med att fa rgla gga den nya kroppen/formen. Vad blev det? Ett monster, en utomjording, en bla ckfisk eller en seriefigur? Blev den som de ta nkt sig? Blev det en kropp som skulle kunna fungera? Vad a r bra med den och vad a r mindre bra? 9

12 UPPGIFTER / VÄRDERINGSÖVNING HETA LINJEN Heta linjen a r en va rderingso vning da r eleverna fa r ho ra olika pa sta enden som de ska ta sta llning till. Genom att va lja att fo rflytta sin kropp eller sta stilla visar de sin a sikt fo r att sedan genom diskussion uttrycka vad de tycker, ta nker och ka nner. Övningen fungerar ba de i en sto rre och mindre grupp och det a r viktigt att alla fa r komma till tals. Ni beho ver: Två papper En penna Ett långt snöre Bo rja med att fo rklara att ni ska dra upp en rak linje genom rummet. La gg ut ett sno re fo r att markera denna linje. I ena a nden av sno ret sa tter ni upp en skylt med texten JA och i den andra a nden en skylt med texten NEJ. La t eleverna sprida ut sig la ngs hela linjen. Bo rja med att sta lla fra gor. Eleverna fa r da va lja var pa linjen de ska sta lla sig fo r att visa vad de tycker (visa hur de svarar) men de kan ocksa va lja att sta kvar i mitten. Fortsa tt sta lla fo ljdfra gor da dessa a r va ldigt viktiga fo r elevernas fortsatta diskussion. Eleverna fa r ga rna byta plats om de a ndrar sig under diskussionens ga ng. Pa sta enden: Ma nniskorna i modereklamen ser ut som vem som helst. Det a r bra att det finns filter pa sociala medier. Tror du att du pa verkas av alla kroppar och ansikten som du ser pa sociala medier? Fa r man se ut hur som helst? Finns det na gon som tja nar pengar pa hur vi ser ut? Ta nker du pa ditt utseende varje dag? Är det viktigt hur vi ser ut? 10

13 Maria Nordin, Memories IV, 2011

14 UPPGIFTER / VÄRDERINGSÖVNING FYRA HÖRN I den ha r o vningen fa r deltagarna ta sta llning till olika pa sta enden och fra gor som ro r kroppsideal och objektifiering. Nedan fo ljer ett antal pa sta enden som elevgruppen kan arbeta med. Det a r sja lvklart mo jligt att skriva fram andra pa sta enden som a r relevanta fo r a mnet. Fo r varje pa sta ende eller fra ga finns det fyra alternativ. Varje ho rn i rummet representerar ett av dessa alternativ. Det fja rde ho rnet a r alltid ett sa kallat o ppet ho rn, da r man sja lv kan komma med ett eget fo rslag. Samla gruppen i mitten av rummet. Du som la rare la ser upp pa sta endena ett efter ett. Na r du la st upp ett pa sta ende och de tillho rande fo rslagen pa svar fa r deltagarna placera sig utifra n vad de tycker. Na r alla besta mt sig kan du som ledare placera dig i ho rnet med minst antal personer. La t deltagarna diskutera sina sta llningstaganden med varandra. Öppna sedan upp diskussionen i helgrupp. Prova att la ta deltagarna motivera sitt sta llningstagande innan ni ga r vidare med na sta pa sta ende. Kontrollera ocksa om det a r na gon som a ndrat sig och vill byta ho rn. Kom iha g att det inte finns na gra ra tt eller fel! Pa sta enden Pa verkas va ra kroppsideal av reklam, TV och sociala medier? - Ja - Nej - Kanske - Eget alternativ Det a r viktigt att se snygg ut da man tar en selfie. - Ja - Nej - Kanske - Eget alternativ Är det bra att vi kan retuschera fotografier av oss sja lva? - Ja - Nej - Kanske - Eget alternativ 11

15 Det a r okej att skriva precis vad man vill na r man kommenterar en selfie pa sociala medier. - Ja - Nej - Kanske - Eget alternativ Det a r viktigt att ja mfo ra sig med andra. - Ja - Nej - Kanske - Eget alternativ Min sja lvka nsla pa verkas av vad andra tycker om min kropp. - Ja - Nej - Kanske - Eget alternativ Det a r viktigt att vara no jd med sin kropp. - Ja - Nej - Kanske - Eget alternativ Finns det na got vi kan kalla fo r en normal kropp? - Ja - Nej - Kanske Na gra saker som a r bra att ta nka pa na r man leder va rderingso vningar a r: Det är tillåtet att ändra åsikt under övningens gång. Var neutral med dina egna åsikter under övningens gång. Efter övningen ska du svara a rligt om na gon sta ller en fra ga till dig. Det bör vara ett visst tempo! Stanna inte upp för djupare diskussioner. Om någon fråga är väldigt känslig och det verkar finnas ett behov av att fortsätta diskutera den kan det vara bra att fo lja upp den efter o vningen. Försök att ha ögonkontakt med alla men ställ bara frågor till de som vill säga något. Det ska alltid ga att sa ga pass som deltagare om man inte vill prata. Om man är många kan det vara bra att först låta deltagarna diskutera i bikupor med de som sta r i na rheten av dem innan men sen o ppnar upp i storgrupp. Pa sa vis fa r alla sa ga na got men beho ver inte go ra det i storgrupp, som vissa deltagare kan tycka a r obekva mt. Källa: MOD ledarhandledning utgiven av studieförbundet Bilda och Sensus studieförbund

16 MUSEUMORDLISTA KONSTMUSEUM a r ett museum som a ger en samling med konstfo rema l. Ett konstmuseums sto rsta uppgifter a r att fo rvara, va rda och visa konstfo rema l. KONSTPEDAGOG a r en person som jobbar med att fo rmedla konsten till olika grupper, till exempel skolor. Kommer du med din klass kommer ni att tra ffa en eller flera konstpedagoger. Med en konstpedagog kan du till exempel prata om konsten pa museet eller arbeta i verkstaden. KONSTNÄR a r den person som skapar eller uto var konst. En konstna r kan teckna, ma la, skapa skulpturer och installationer eller na got som inneha ller flera olika typer av konst. VERK/KONSTVERK a r en produkt som en konstna r har skapat. Det kan vara en ma lning, en skulptur eller na got helt annat. Ett konstverk a r na got du kan se och uppleva. UTSTÄLLNING man kan sa ga att en utsta llning a r en sammansa ttning av flera olika fo rema l, till exempel konstverk. En utsta llning pa museet kan vara en samling av konstverk med samma tema, av en och samma konstna r eller konstverk fra n en viss plats. ATELJÉ kallas platsen da r konstna ren arbetar. Ma nga konstna rer har ett eget arbetsrum da r de har allt de beho ver fo r att skapa sin konst, det kallas fo r en ateljé. CURATOR a r den person som besta mmer vad en utsta llning ska inneha lla. 13

17 KONTAKTA OSS! Vill du - fa kontakt med en konstpedagog? - boka ett beso k? - visa hur klassen har arbetat med uppgifterna? - bolla tankar och idéer? TIPSA GÄRNA ERA ELEVER ATT ANVÄNDA #AKVARELLMUSEET Ho r av dig till: Christina Tho lin, konstpedagog christina.tholin@akvarellmuseet.org Fo r allma n information om museet ho r av dig till: Museets va xel och reception akvarellmuseet.org info@akvarellmuseet.org #akvarellmuseet Anma l er ga rna till museets nyhetsbrev da r du fa r tips om allt som a r aktuellt just nu, du hittar det pa akvarellmuseet.org. 14

18 Betraktaren har alltid rätt. Det den ser, ser den - det kan inte jag styra. Men om jag kan styra vad den ser så vill jag det MARIA NORDIN nordiska akvarellmuseet