Inventering av framtida kompetensförsörjning i Helsingborgsregionen

Transkript

1

2 Inventering av framtida kompetensförsörjning i Helsingborgsregionen Helsingborg Stad 2012 STADSLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Författare: Elin Svensson Samordnare: Peter Arvebro, Eva-Lotta Bergström Tryck: Tryckservice i Ängelholm AB, 2012 I

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 Sammanfattning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 Metod 3 Enkätundersökning avseende kompetensförsörjning och utbildningsbehov i Helsingborg 3 Kartläggning av utbildningsutbudet i Helsingborg och andra delar av Skåne 4 Inventeringens övergripande struktur 5 2 Nulägesanalys 6 Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Skåne och Helsingborg 6 En integrerad arbetsmarknad 6 Ett nav för logistik och handelsverksamhet 6 Stor andel sysselsättning i privat sektor 7 Sammanfattning av utbildningsnivå och utbildningsbehov i Helsingborg och Skåne 7 Gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning 7 En generell ökad efterfrågan på utbildad arbetskraft 7 Ökat arbetskraftsbehov inom teknik och tillverkning 8 Ökat arbetskraftsbehov inom skola, vård och omsorg 8 Ökat arbetskraftsbehov inom samhällsvetenskap, juridik. Handel och administration 9 3 Resultat 10 Helsingborgs stads enkät inom området kompetensförsörjning 10 DEL I: Rekryteringsbehov 11 Näringslivet blickar tillbaka med sikte på den senaste treårsperioden 12 Näringslivets blickar framåt med sikte på den kommande treårsperioden 12 Svårigheter att finna rätt kompetens vid rekrytering 13 Betydelsen av personliga egenskaper 15 DEL II: Behov, kunskap och intresse för Helsingborgsregionens utbildningar 16 Framtida rektyreringsbaser 16 Behovet av ökad kunskap 16 Efterfrågare utbildningar 17 Utbildningsutbudet i Helsingborgsregionen en beskrivande sammanfattning 18 Gymnasieutbildningar i Helsingborg 18 Yrkeshögskoleutbildningar i Skåne Nordväst 19 Så fungerar yrkeshögskoleutbildningarna 19 YH-Collection yrkeshögskoleutbildningar i nordvästra Skåne 20 Högskoleutbildningar i Skåne 22 Malmö högskola en ung och nyfiken Högskola 22 Lunds universitet Sveriges bredaste utbildningsutbud 22 II

4 Campus Helsingborg En ung och dynamisk del av Lunds universitet 23 Kristianstad högskola En nära anknytning till arbetslivet 23 Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp Med sikte på landskap, trädgård och jordbruk 24 4 Avslutning 24 Rekommenderade insatser 25 5 Referenser 36 Litteratur Internetsidor III

5 IV

6 1 Inledning Sammanfattning I Arbetsförmedlingens prognos 1 för år 2011 framgår att Skånes arbetskraftsbehov kommer öka de närmsta åren. Samtidigt som allt fler branscher upplever större rekryteringsbehov visar aktuella befolkningsprognoser att ungdomskullarna i Sverige nu håller på att minska. Den minskande befolkningen i arbetsför ålder skapar tillsammans med omfattande generationsväxlingar en påtaglig risk för arbetskraftsbrist inom flera yrken i framtiden. Samtidigt som efterfrågan på gymnasialt och eftergymnasial utbildade ökar på arbetsmarknaden har Helsingborg traditionellt sett en lägre utbildningsnivå än övriga riket och andra jämförbara kommuner. Den låga utbildningsnivån innebär en utmaning för Helsingborg att kunna tillgodose arbetsmarknaden med den kunskapsintensiva kompetens som efterfrågas i allt större utsträckning. I förhållande till den utmaning som beskrivs ovan har följande inventering syftat till att kartlägga arbetsmarknadsläget på lokal nivå i Helsingborg, avseende utbildningsutbudet såväl som näringslivets syn på kompetensförsörjning i framtiden. I inventeringen presenteras de behov som näringslivet har identifierat i förhållande till stadens och regionens utbildningar. Inventeringen visar att flera branscher står inför ett omfattande rekryteringsbehov i framtiden, likt de trender som Arbetsförmedlingen beskrivit. Företag från flera olika branscher, bland annat teknik och tillverkning samt skola, vård, och omsorg, visar på en pågående svårighet i att finna arbetskraft med tillräcklig yrkesmässig erfarenhet. Från näringslivets sida finns ett intresse av att knyta starkare kontakter med lärosäten och specifika utbildningar. 87 procent av företagen uttrycker att det finns ett mervärde i att kunna rekrytera arbetskraft på den lokala marknaden. Fler företag säger sig vara i behov av ökade kunskaper om vilka utbildningar som finns i regionen, och ett närmande mellan högre utbildning och näringsliv möjliggör även för unga att tillgodogöra sig värdefulla erfarenheter och kontakter i arbetslivet. Kartläggningen visar att företagens bristande kunskap avseende utbildningsutbudet i regionen är som störst för yrkeshögskoleutbildningarna. Genom inventeringen synliggörs också ett behov av att vidare undersöka på vilka grunder skolelever idag gör sina studie- och yrkesval. På så vis kan studie- och yrkesvägledningen i skolan på ett bättre sätt anpassas efter den matchningsproblematik som idag utgör en 1 Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsutsikter Skåne län 2012,

7 utmaning för Helsingborgs arbetsmarknad. Inventeringen visar också att flera företag från olika branscher framlyfter betydelsen av social kompetens och kommunikativ förmåga vid rekrytering. Personliga egenskaper blir enligt de svarande företagen alltmer avgörande i rekryteringssammanhang. Det behov som inventering har kartlagt kan sammanfattas genom följande: Ökad satsning i tidigare skolår inom undervisning i matematik, teknik, och naturorienterade ämnen Undersök på vilka grunder skolelever gör sina studieval Ökade utbildningsinslag om arbetsmarknad i skolundervisningen Skapa fler förutsättningar för arbetslivserfarenhet bland unga Skapa kontaktnät och anpassade mötesplatser mellan akademi och småföretag Skapa informationstillfällen om regionens utbildningar för företag Informera och marknadsför arbete inom skola, vård- och omsorg Bakgrund Kunskapsorientering och omfattande generationsväxlingar Viktiga aspekter för Helsingborgs framtida arbetsmarknad Sveriges näringsliv präglas just nu av en betydelsefull strukturomvandling. Industrisektorn lämnar i allt större utsträckning plats till den växande tjänstesektorn, och allt fler branscher präglas av ett mer kunskapsorienterat innehåll. Denna betydelsefulla förändring har nationellt sett nått längst i Stockholmsregionen, men studier visar även att Skåne och Västra Götaland är de geografiska områden där utvecklingen mot ett mer kunskapsintensivt samhälle sker fortast 2. I takt med att det kunskapsorienterade innehållet i produktionen blir alltmer framträdande visar prognoser att efterfrågan på arbetskraft i Skåne beräknas öka med nästan personer, eller drygt 8 procent mellan åren Efterfrågan på arbetskraft i Skåne är som störst bland de yrkeskategorier som förutsätter gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Samtidigt beräknas efterfrågan på personer som enbart har folk- och grundskoleutbildning minska med ca personer (23 procent) 3. Denna utveckling har präglat såväl Helsingborg som andra delar av Skåne de senaste decennierna. Förutom den alltmer kunskapsintensiva tillvaron ställer de omfattande pensionsavgångarna framöver nya krav på arbetsmarknaden runt om i landet. Under perioden beräknas 1.6 miljoner människor i Sverige att gå i pension. Jämfört med samma siffror åren innebär det cirka fler pensionsavgångar. Generationsväxlingen påverkar Sveriges län på olika sätt, och till skillnad från majoriteten av Sveriges län beräknas Skåne tillsammans med Stockholms län och Västra Götalands län att få en ökad arbetskraft av betydlig storlek under samma period. För Helsingborgs del innebär omfattningen av de framtida förändringarna på 2 Region Skåne/Näringsliv Skåne, Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 (publicerad 2012), s Region Skåne/Näringsliv Skåne, Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 (publicerad 2012), s. 12f 2

8 arbetsmarknaden både möjligheter och utmaningar. Helsingborg har ett attraktivt läge mitt i den dynamiska Öresundsregionen och anslutningarna till regionens olika lärosäten såväl som varierande arbetsgivare är goda. Samtidigt står staden inför en stor utmaning att genom sin relativt låga utbildningsnivå bland befolkning lyckas möta de allt högre utbildningskraven på arbetsmarknaden. Så sent som i januari i år uppmätte Statistiska centralbyrån andelen personer med minst treårig eftergymnasial utbildning i Helsingborg till 22,44 procent. Den siffran placerar staden under medelvärdet ur ett nationellt perspektiv 4. En annan faktor som beräknas spela en avgörande roll för Skånes arbetskraftsförsörjning i framtiden är den stora arbetskraftsefterfrågan som finns på andra sidan sundet, på Själland 5. Själland har en åldrande befolkning, och antalet personer i yrkesaktiv ålder blir allt färre. Den ökande arbetskraftsbristen på Själland skapar goda incitament för utpendling av arbetskraft från Skåne till Danmark. Ökade arbetskraftsbehov i Danmark beräknas skapa hårdare konkurrens även för arbetsgivare på den skånska arbetsmarknaden. Att förbättra matchningsprocessen mellan utbud och efterfrågan avseende utbildningar och arbetskraftsbehov är en viktig fråga för Helsingborgs framtida utveckling. Syfte Denna inventering syftar till att kartlägga hur Helsingborgs framtida kompetensbehov ser ut i förhållande till regionens utbildningsutbud. Inventeringen syftar därmed även till bidra med rekommendationer inför framtida strategiska insatser vars syfte är att förbättra matchningen mellan efterfrågan på arbetskraft och utbud på utbildningar i regionen. Metod Inventeringen har genomförts i två olika delar. Den första delen har för avsikt att kartlägga hur det nuvarande/ framtida kompetensbehovet ser ut för näringslivet i Helsingborg. För att undersöka kompetensbehovet i staden har ett webbaserat enkätutskick sänts till 300 företag inom stadens näringsliv. Enkäten har sänts personligen till VD och/ eller personalchef inom respektive företag. Den andra delen av inventeringen motsvaras av en kartläggning av det utbildningsutbud som Helsingborg, Skåne Nordväst samt Skåne erbjuder på gymnasienivå, yrkeshögskolenivå, samt högskolenivå. Enkätundersökning avseende kompetensförsörjning och utbildningsbehov i Helsingborg Företagen som valts ut för enkätutskicket representerar ett urval vad det gäller olika branschkategorier samt varierande storleksklasser i form av antal anställda. Enkäten består av ett tjugotal frågor, och samtliga företag som har besvarat enkäten har kunnat välja att besvara enkäten anonymt. Genom att besvara enkätfrågorna har företagen bidragit med sina erfarenheter beträffande kompetensförsörjning och utbildningsbehov inom respektive specifik bransch aspx 5 3

9 Enkäten innehåller två olika delar. Den första delen syftar till att kartlägga aktuella kompetensbehov hos företagen. Företagen har således fått svara på frågor med fokus på rekrytering, personalomsättning, samt eventuella upplevda matchningsproblem. Den andra delen av enkäten innehåller frågor som syftar till att kartlägga företagens kunskaper, behov och intressen för regionens utbildningar. Enkätens svarsfrekvens uppgår till ca 43 procent, vilket motsvarar 130 företag. Genom enkäten har företagen även givits möjlighet att lämna sitt intresse till en kompletterande samtalsintervju per telefon. 30 procent av de företag som har besvarat enkäten har uttryckt en vilja att bli kontaktade för en kompletterande samtalsintervju inom området kompetensförsörjning. 30 stycken av de samtyckande företagen intervjuades under perioden 1 maj-31 maj Genom samtalsintervjuerna har företagen fått utveckla de behov och intressen som de gett utryck för i sina enkätsvar. Ofta har samtalen berört begreppet kompetensförsörjning i bredare termer, och företagen har givits möjlighet att reflektera i ett större perspektiv såväl utifrån rådande behov som ur ett framtidsperspektiv. I resultatavsnittet i denna inventering redogörs för den information som framkommit såväl genom enkätundersökningen som genom de kompletterande samtalsintervjuerna. Kartläggning av utbildningsutbudet i Helsingborg och andra delar av Skåne Det andra steget i kartläggningen består av en sammanställning av det utbildningsutbud som medborgarna och företagen i Helsingborg har tillgång till. Kartläggningen omfattar: Samtliga gymnasielinjer i Helsingborg Samtliga yrkeshögskoleutbildningar i Skåne Nordväst Samtliga högskoleutbildningar i Skåne (sorterat efter högskolekurser, grundläggande högskoleprogram och avancerade högskoleprogram) Figur 1. Undersökningens utformning ENKÄTUNDERSÖKNING KARTLÄGGNING AV UTBILDNINGSUTBUD Fokus: - Kompetensförsörjning - Utbildningsbehov Fokus: - Gymnasieutbildningar i Helsingborg - Yrkeshögskoleutbildningar i Skåne Nordväst - Högskoleutbildningar i Skåne 30 företag har utvecklat sina enkätsvar genom kompletterande samtal 4

10 Inventeringens övergripande struktur Avsnitt 1: Det inledande avsnittet i denna inventering redogör för bakgrunden till den arbetsmarknadsrelaterade situation som Helsingborg står inför i framtiden. I inledningen beskrivs även inventerings syfte samt det metodiska tillvägagångssättet som är avgörande för inventeringens resultat. Avsnitt 2: I det andra avsnittet förs en sammanfattande beskrivning av de studier som Region Skåne, Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Helsingborgs stad m.fl. har genomfört med fokus på arbetsmarknadsläget i Helsingborg, Skåne, och riket i övrigt. Avsnittet innehåller även en beskrivning av den utbildningsnivå samt det utbildningsbehov som Skåne och Helsingborg står inför de kommande åren. Avsnitt 3: Inventeringens tredje del beskriver de resultat som enkätsvaren och de kompletterande samtalsintervjuerna har bidragit till. Under avsnittet resultat redogörs också en sammanfattning av den kartläggning som gjorts avseende utbildningar i Helsingborg och Skåne. Avsnitt 4: I inventeringens sista avsnitt presenteras de rekommendationer som undersökningen har föranlett. 5

11 2 Nulägesanalys Sammanfattning av arbetsmarknadsläget i Skåne och Helsingborg Skåne är en region som ur ett helhetsperspektiv präglas av god tillväxt. Den totala sysselsättningen i regionen visar på en framtida positiv utveckling och i Skåne finns i nuläget en kvarts miljon arbetstillfällen. Helsingborg bildar tillsammans med det övriga nio nordvästskånska kommunerna den näst största arbetsmarknaden i länet. Tillsammans med sina nio omkringliggande kommuner erbjuder Helsingborg i dagsläget cirka arbetstillfällen 6. En integrerad arbetsmarknad Helsingborg bildar tillsammans med övriga närliggande kommuner en väl integrerad arbetsmarknad. Ett tydligt tecken på det är inte minst den stora pendling som förekommer i regionen. Helsingborgs pendlingsvolym är utmärkande stor i jämförelse med pendlingen för andra jämnstora städer i Sverige. Helsingborgs utpendling av förvärvsarbetande uppmättes år 2011 till 26 procent, och motsvarande andel av de förvärvsarbetande som pendlar in till staden är 33 procent. Övriga kommuner i Sverige som är i jämförlig storlek med Helsingborg sett till invånarantal har en utpendling på 12-19% och en inpendling på %. Resan mellan Helsingborg Helsingör utgör en vanlig pendlingssträcka för staden, och 2000 personer förflyttar sig denna väg varje dag för att komma till eller från sitt arbete. Den integrerade arbetsmarknaden som Helsingborg befinner sig i skapar goda möjligheter för såväl arbetstagare som arbetsgivare ur ett arbetsmarknadsperspektiv 7. Ett nav för logistik och handelsverksamhet Skånes näringslivsstruktur stämmer i mångt och mycket överens med hur näringslivsstrukturen i övriga Sverige ser ut. För Helsingborgs del utmärker sig dock vissa branscher jämfört med andra skånska och svenska kommuner. Detaljoch partihandelsverksamheten i Helsingborg är dominerande näringslivsgren, liksom logistik (transport och magasinering). Mer än 25 procent av de sysselsatta i Helsingborg verkar inom näringslivsgrenarna handel och logistik. Detaljhandeln är Malmö stad - Helsingborgs stad, Rapport angående den höga arbetslösheten i Malmö och Helsingborg 2011, sid. 7 6

12 även den bransch som sysselsätter flest personer i åldern år. Av ungdomarna inom denna ålderskategori arbetar procent inom detaljhandeln. För Sverige är motsvarande siffra 6 procent 8. Stor andel sysselsättning i privat sektor År 2010 uppmättes 70 procent av de sysselsatta i Helsingborg som verksamma inom stadens privata näringsliv. Samma siffra för statlig förvaltning och statligt ägda bolag var 5 procent. Resterande 25 procent var verksamma inom landstinget eller den kommunala sektorn 9. Merparten av företagen såväl i Helsingborg som i regionen i övrigt består av små och medelstora företag. I jämförelse med andra jämnstora kommuner sett till invånarantal har Helsingborg därmed en relativt låg andel sysselsatta personer inom statlig förvaltning och statligt ägda bolag. Andelen sysselsatta i statlig sektor i Helsingborg kan jämföras med Stockholms motsvarande andel på 12 procent, respektive 10 % procent i Malmö. Övriga svenska kommuner med ungefär samma invånarantal som Helsingborg har 7-11 procent sysselsatta inom statlig verksamhet 10. Sammanfattning av utbildningsnivå och utbildningsbehov i Helsingborg och Skåne Trots tillväxten i Skåne visar en mätning i slutet på år 2010 att Skåne ur ett nationellt perspektiv har landets lägsta sysselsättningsgrad. Skånes sysselsättningsgrad på 74 procent (år 2010) inklusive öresundspendlarna understiger Sveriges totala sysselsättningsgrad på 76,7 procent vid samma tidpunkt. Bland Skånes ungdomar är sysselsättningsgraden procent lägre än den totala sysselsättningen i länet 11. Att Skåne trots sin goda tillväxt präglas av en relativt låg sysselsättningsgrad kan till viss del förklaras genom att befolkningen i arbetsför ålder i länet ökar i stadig takt. Den ständigt ökande befolkningen är en del av förklaringen bakom att Skåne förväntas behålla en relativt låg sysselsättningsnivå fram till år En annan viktig orsak bakom den låga sysselsättningsgraden är den förhållandevis låga utbildningsnivå som Skåne präglas av. Gymnasial utbildning och eftergymnasial utbildning Jämfört med andra storstadsregioner som Västra Götaland och Stockholm har Skåne en lägre andel elever som avslutar grundskolans årskurs 9 med fullständig gymnasiebehörighet. Andelen skånska elever med gymnasiebehörighet uppmättes år 2010 till 86 procent, och prognoser visar att andelen behöriga elever nu tenderar att minska. En undersökning på riksnivå visar att arbetslösheten bland ungdomar (18-24 år) med gymnasiekompetens i genomsnitt är 35 procent lägre än för de unga som saknar denna kompetens. Vad det gäller grundläggande högskolebehörighet bland 20-åringar ligger Skåne bättre till jämfört med Stockholm, men samtidigt med en lägre andel behöriga i jämförelse med Västra Götaland. Övergångsfrekvenserna till högskolan visar dock att Stockholm ligger bättre till än de andra två storstadsregionerna. Andelen personer i befolkningen som har en högskoleutbildning omfattande minst tre år är 8 Malmö stad - Helsingborgs stad, Rapport angående den höga arbetslösheten i Malmö och Helsingborg 2011, sid. 5 9http:// 10 Malmö stad Helsingborgs stad, Rapport angående den höga arbetslösheten i Malmö och Helsingborg 2011, sid Region Skåne, Sammanfattning av OECD Territorial reviews: Skåne 2012, s Region Skåne/ Näringsliv Skåne, Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne - med sikte på 2020, sid. 12f 7

13 fyra procentenheter lägre i Skåne än i Stockholm 13. En generell ökad efterfrågan på utbildad arbetskraft Efterfrågan på arbetskraft i Skåne beräknas öka med nästan personer, eller drygt 8 procent mellan åren I Skåne beräknas efterfrågan på arbetskraft de kommande åren vara som störst för gymnasialt, och eftergymnasialt utbildade personer. För dessa grupper beräknas efterfrågan öka med personer (7 procent), respektive personer (21 procent). Personer som enbart har folkoch grundskoleutbildning efterfrågas redan idag i allt mindre utsträckning, och fram till 2020 beräknas efterfrågan att minska med 23 procent, motsvarande personer 14. Denna utveckling har präglat Helsingborg, såväl som andra delar av Skåne de senaste decennierna, som ett resultat av allt mer påtagliga kunskapskraven på arbetsmarknaden. Framtida nationella prognoser visar att hela 44 procent av efterfrågan på arbetskraft år 2030 beräknas avse personer med eftergymnasial utbildning 15. Ökat arbetskraftsbehov inom teknik och tillverkning Inom teknik och tillverkning kommer efterfrågan på arbetskraft i Skåne öka mest, motsvarande drygt personer fram till år Gymnasialt samt eftergymnasialt utbildade personer kommer i första hand att utgöra målgrupp för den ökande efterfrågan, och risken är stor att framtidens arbetsmarknad inte kommer att kunna tillgodose de kommande kompetensbehoven inom branscherna 16. Störst förväntas efterfrågan bli på yrkespersoner med eftergymnasial utbildning inom branschen. Både civilingenjörer och högskoleingenjörer är två stora yrkeskategorier där efterfrågan förväntas öka. Bland de gymnasialt utbildade beräknas behovet öka mest av byggutbildade, personer med data- el- och energiteknik utbildning, fordonsutbildning, samt VVS-utbildning. Även programmerar- och systemvetarutbildade personer liksom utbildade inom matematik och statistik kommer i framtiden möta en snabbt växande arbetsmarknad 17. Ökat arbetskraftsbehov inom skola, vård och omsorg Utbildade lärare och andra yrkesgrupper med pedagogisk utbildning kommer att efterfrågas i allt större utsträckning fram till Många anställda inom utbildningsväsendet beräknas gå i pension de kommande åren och utbildningsväsendets kompetensförsörjning påverkas samtidigt av Sveriges nya skollagstiftning gällande t.ex. krav på lärarlegitimationer. Det nya regelverket är en faktor som beräknas få effekter på tillgången av lärare i grundskolan. 18 Det framtida elevunderlaget i Sveriges skolor och förskolor har också en direkt påverkan på den framtida kompetensförsörjningen. Efterfrågan inom sektorn beräknas öka mest 13 Region Skåne/ Näringsliv Skåne, Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne - med sikte på 2020, sid. 12f 14 Region Skåne/Näringsliv Skåne, Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 (publicerad 2012), s. 12f 15 SCB, Trender och Prognoser 2011, s Region Skåne/ Näringsliv Skåne, Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne - med sikte på 2020, sid. 12f 17 SCB, Trender och prognoser, sid Region Skåne,/ Näringsliv Skåne, Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne - med sikte på 2020, sid. 93ff 8

14 bland utbildade förskollärare, fritidspedagoger, speciallärare och ämneslärare 19. Ökande behov identifieras också inom vård och omsorg framöver. För Skånes del visar studier på en förväntad bristsituation inom många vårdyrken fram till år En huvudorsak till detta ökande behov är i första hand den ökande andelen äldre människor i befolkningen som ställer större krav på sjukvård och omsorg. Receptarier, tandläkare, tandsköterskor och personer med gymnasial omvårdnadsutbildning beräknas vara några av de främsta bristyrkena inom branschen. Ökat arbetskraftsbehov inom samhällsvetenskap, juridik. Handel och administration Allt högre kunskapskrav i arbetlivet medför också en förskjutning mot en ökad efterfrågan bland yrkespersoner inom samhällsvetenskap, juridik, handel och administration. Efterfrågan på eftergymnasialt utbildade personer ökar i takt med att behovet av gymnasialt utbildade personer minskar. Förskjutningen i efterfrågan syns tydligast bland ekonomer och jurister. 19 SCB, Trender och prognoser, s.62 9

15 3 Resultat Helsingborgs stads enkät inom området kompetensförsörjning Totalt 130 av de 300 tillfrågade företagen i Helsingborg valde att besvara webbenkäten inom området kompetensförsörjning. Av de företag som besvarade enkäten finns samtliga branschkategorier (enligt SCB:s avdelningsnivåer 20 ) representerade. De branscher som urskiljer sig något genom fler antal svarande företag är jordbruk, skogsbruk, fiske, tillverkning, byggverksamhet, transport och magasinering, fastighetsverksamhet, vård och omsorg, och annan serviceverksamhet. Företagen som har besvarat enkäten representerar olika storleksklasser gällande antal anställda. Enkäten omfattar företag från 0-9 anställda till anställda. 70 procent av företagen som medverkar i undersökningen är företag av storleksordningen 0-49 anställda. Figur 2. De svarande företagens antal anställda (%, envalsfråga)

16 Figur 3. Företagens branschtillhörighet (%, envalsfråga) DEL I: Rekryteringsbehov Näringslivet blickar tillbaka med sikte på den senaste treårsperioden Av de tillfrågade företagen i Helsingborg uppger drygt 64 procent att de rekryterade ny personal under åren procent av det tillfrågade företagen har rekryterat en eller flera personer under pågående år Knappt 20 procent av företagen har varken rekryterat under 2012 eller de två åren dessförinnan. Bland företagen som har rekryterat de senaste tre åren är rekryteringar av yrkeskategorier inom branscherna tillverkning, byggverksamhet, verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap teknik samt vård om omsorg, sociala tjänster vanligt förekommande. Figur 4. Andelen företag som uppger att de genomfört en eller flera rekryteringar den senaste treårsperioden (%, flervalsfråga) 11

17 Den absolut vanligaste orsaken till företagens rekryteringar under den senaste treårsperioden uppges vara att verksamheten expanderar. 63 procent av företagen har uppgett expansion som den främsta orsaken. 22 procent av företagen uppger att pensionsavgångar var en orsak till nyrekryteringen, vilket kan jämföras med de 35 procent som har rekryterat på grund av att tjänsten blivit vakant av en övrig anledning. Drygt 8 procent av de tillfrågade har rekryterat ny personal med anledning av att verksamheten har utvecklat nya behov av kompetens jämfört med tidigare. Knappt 12 procent av företagen har uppgett en annan anledning till de förekomna nyrekryteringarna, och här beskrivs bland annat anställning av säsongsarbetare och tjänstledig ordinarie personal som orsaker. Figur 5. Beskrivna orsaker bakom genomförda rekryteringar den senaste treårsperioden (%, flervalsfråga) Näringslivets blickar framåt med sikte på den kommande treårsperioden När de tillfrågade företagen istället fick uppskatta sitt rekryteringsbehov för en treårsperiod framåt i tiden visade svaren att endast 11 procent av företagen uppger att de inte förutspår något rekryteringsbehov alls. Övriga svarar att det finns ett anställningsbehov under 2012, såväl som under , och även på längre sikt. Flera av företagen har valt att kommentera sitt enkätsvar med att det framtida rekryteringsbehovet handlar om ersättningsrekryteringar vid hög personalomsättning snarare än nytillkomna tjänster. Ett par branscher framhåller även den tekniska utvecklingens framfart som en viktig anledning till ett minskat behov av just nytillkomna tjänster. Figur 6. Andelen företag som upplever ett framtida rekryteringsbehov (%, flervalsfråga) 12

18 Det finns en del skillnader mellan företagen som ser ett framtida rekryteringsbehov jämfört med gruppen av företag som har rekryterat den senaste treårsperioden. Företagen som ser framtida behov uppger i större utsträckning att orsaken bakom rekryteringsbehoven är pensionsavgångar samt att branschens utveckling skapar behov av tjänster som inte funnits tidigare. Det sistnämnda svaret är tre gånger vanligare bland gruppen med framtida rekryteringsbehov än gruppen som uppger sig ha rekryterat de senaste tre åren. Figur 7. Beskrivna orsaker bakom framtida rekryteringsbehov (%, flervalsfråga) Svårigheter att finna rätt kompetens vid rekrytering Bland företagen som upplever ett nuvarande eller framtida rekryteringsbehov uppger 63 procent att de helt, eller delvis, ser svårigheter i att finna lämpliga sökande till de utannonserade tjänsterna. Orsakerna bakom rekryteringssvårigheterna skiljer sig till viss del åt mellan olika företag och branscher. För företag inom branschen verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik framgår tydligt att det finns en avsaknad på erfarna yrkespersoner. Flera företag inom branschen framhåller även behovet av yrkespersoner med någon form av specialistkompetens. Det kan handla om en särskild språkkompetens, eller specialkunskap inom en viss produkt, eller ett särskilt branschområde. Figur 8. Andelen företag som anser att de har upplevt eller upplever svårigheter att finna lämpliga sökande till utannonserade tjänster (%, envalsfråga) 13

19 Efterfrågan på yrkespersoner med särskild språkkompetens framlyfts även från utbildningsbranschen, där allt fler elever med svenska som andraspråk ställer nya krav på personalen som arbetar inom utbildningsväsendet. Flera företag inom utbildningsbranschen framhåller detta som en relativt ny utmaning i rekryteringssammanhang. Inom bygg- och teknikbranschen medför bristen på erfarna yrkespersoner svårigheter att rekrytera till chefsposter eller olika typer av specialistbefattningar. Företagen beskriver en situation där relativt få personer med högskoleutbildning idag är intresserade av den här typen av tjänster. De tillfrågade företagen framlyfter avsaknaden av den tidigare 4-åriga tekniska gymnasieutbildningen, där bygg och anläggning enligt företagen var ett väl anpassat inslag i förhållande till branschens förutsättningar. Företag inom redovisning och ekonomi framhåller vikten av att kunna rekrytera yrkespersoner med tillräckliga kunskaper som har sin förankring lokalt i Helsingborg, något som flera företag upplever som svårt. För att förbättra förutsättningarna att finna yrkespersoner med tillräckliga kunskaper inom ekonomi, skatt, och juridik efterfrågar företag inom branschen en ekonomiutbildning på högskolenivå i Helsingborg, alternativt en yrkeshögskoleutbildning i redovisning i regionen. Samtliga övriga branscher ser på liknande sätt ett stort mervärde i att den efterfrågade arbetskraften finns lokalt förankrad i Helsingborgsregionen. Totalt sett såg 87 procent av företagen ett fördel i att kunna rekrytera arbetskraft på den lokala marknaden. Figur 9 bekräftar att många företag upplever att svårigheten grundar sig i en brist på utbildade samt erfarna yrkespersoner. Flest företag har svarat att det upplever en avsaknad av erfaren arbetskraft vid rekrytering, och detta framgår även tydligt i det kompletterande samtalsintervjuer som genomförts. Ett relativt vanligt svar bland företagsledarna som intervjuats är att personer som är nyutbildade utan yrkesmässig erfarenhet inte är ett förstahandsval vid rekrytering. Det framgår även i enkäten, vilket figur 9 visar, att betydligt färre företag anser att bristen på nyutbildade personer på arbetsmarknaden är huvudorsaken till rekryteringssvårigheterna. Att tjänsternas innehåll har ändrats och skapar behov av en annan kompetens gentemot tidigare anses inte heller vara någon övervägande orsak bakom problematiken. Figur 9. Följande anledningar tror företagen är det främsta bakom förekommande rekryteringssvårigheter (%, flervalsfråga) 14