Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Upprättad 2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bofinkenskolan Holkens fritidshem Riksdagen har lagstadgat mot diskriminering och kränkande behandling av barn/elever. Årliga mål skall upprättas och vara levande för personal, barn/elever och föräldrar. Barn/elever och föräldrar ska ges möjlighet att medverka i upprättandet av målen. Rektor har huvudansvaret för arbetet, dock har all personal inom barnomsorg och skola ett ansvar att agera i enlighet med planen mot diskriminering och kränkande behandling.

2 Innehållsförteckning Vad säger lagen? sid 3 Områdets policy Definitioner 4 Diskriminering Trakasserier Kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 5 Förebyggande arbete Ledningsnivå Arbetslagsnivå Gruppnivå 6 Individnivå Föräldrasamverkan Kartläggning utredning åtgärder 7 Policy vid incidenter, kränkningar/ diskriminering, fysiskt våld Rutiner vid fysiskt våld 8 Rutiner vid kränkningar och diskriminering När personal kränker/diskriminerar barn/elev Incidentrapportering 9 Uppföljning och utvärdering Arbetslagsnivå Gruppnivå Utvärdering mål/ Nya mål Kontaktpersoner 13 2

3 Vad säger lagen? Diskrimineringslagen (2008:567) Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Skollagen (2010:800) Skollagen har till ändamål att motverka, förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Områdets policy Policy I vårt område råder följande: Inga former av kränkningar accepteras. Allas lika värde ska alltid hävdas och främjas även om vi är i grunden olika vilket också ska beaktas. Inga barn, elever, föräldrar eller personal får diskrimineras eller trakasseras på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder samt sexuell läggning eller ålder. 3

4 Definitioner Diskriminering Diskriminering är när vuxen på osakliga grunder behandlar barn/elever/vuxen sämre än andra barn/elever/vuxen på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Diskriminering kan vara direkt eller indirekt. OBS! Barn och elever kan i juridisk mening inte göra sig skyldig till diskriminering. När barn eller elever kränker någon på grundval av diskrimineringspunkterna benämns det trakasserier (se nedan). - Direkt diskriminering Direkt diskriminering är en orättvis behandling eller missgynnande av en person på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. - Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering är tillämpande av bestämmelser eller förfaringssätt som verkar vara neutralt men som i praktiken får en diskriminerande effekt, t ex servera alla samma mat Trakasserier Trakasserier är när ett barn/elev kränker värdigheten hos ett barn/elev/vuxen på ett sätt som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Kränkande behandling Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker barns/elevs/vuxens värdighet. Kränkningar kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, blickar, alla går när man kommer) texter och bilder (även lappar, fotografier, sms, mms, msn, meddelanden i sociala medier och text/bildtryck på kläder) 4

5 Plan mot diskriminering och kränkande behandling För att skapa en god fysisk och psykosocial studiemiljö är vår plan indelad i: Förebyggande arbete Kartläggning utredning åtgärder Uppföljning och utvärdering Förebyggande arbete Ledningsnivå Skola och fritidshem ska skapa förutsättningar för barn, elever och personal att få syn på och reflektera över föreställningar och värderingar genom planerade såväl som spontana värdegrundssamtal. Rektor ansvarar. Årliga personalmöten som ägnas åt kompetensutveckling kring områdets arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Rektor ansvarar. Elevhälsoteam som arbetar strategiskt mot diskriminering och kränkande behandling. Rektor ansvarar. Arbetslagsnivå Schemalagda vuxna rastvärdar. Arbetslagsledare ansvarar. Diskussioner och reflektioner i arbetslaget om jämställdhet. Arbetslagsledare ansvarar. Områdets Plan mot diskriminering och kränkande behandling diskuteras regelbundet vid APT/FAS-möten(Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan), arbetslagsmöten och pedagogiska möten. Arbetslagsledare ansvarar. Arbetslagen ska arbeta genusmedvetet och tillgodose att båda könen synliggörs i undervisningen/verksamheten. Genustänket ska finnas med i olika sammanhang. Arbetslagsledare tillsammans med skolans värdegrundspedagog ansvarar. 5

6 Gruppnivå Bland elever utses kamratråd från åk 3-6 vilka utbildas och handleds av kurator och pedagog. Kamratrådet träffas var tredje vecka. Kurator och pedagog ansvarar. Kamratråden diskuterar och utvärderar regelbundet arbetet med de årliga målen vid sina träffar för att öka förståelse och delaktighet. Kurator och pedagog ansvarar. Vid läsårets slut gör varje arbetslag tillsammans med barn/elever en riskanalys för att kartlägga fritidshemmets/skolans riskområden/utrymmen. Resultaten utgör en del av underlaget för upprättande av årliga mål i verksamheten. Rektor ansvarar. Tid planeras eller avsätts vid behov under skoldagen och på fritids för värdegrundsarbete med övningar från ett urval av några socioemotionella program t ex StegVis, SET samt handdockor, ringsamtal, kompissamtal, forumspel eller värdegrundssamtal. Pedagog ansvarar. Barnen/eleverna ges återkommande möjligheter att arbeta med: social färdighetsträning, att stå emot grupptryck, konfliktlösning, självkontroll, problemlösning, emotionell träning, empati, moraliska resonemang/dilemman, kommunikation, jämställdhet och kroppsspråk. Pedagog ansvarar. Ordningsregler diskuteras och revideras vid varje läsårsstart och följs upp kontinuerligt under läsåret. Rektor ansvarar. Områdets policy mot diskriminering och kränkande behandling finns uppsatta i varje klassrum, på fritids och på andra lämpliga platser. Arbetslagsledare och pedagog ansvarar. Alla barn/elever ska arbeta med planen mot diskriminering och kränkande behandling samt de årliga målen under läsåret så att de förstår innebörden. Pedagog ansvarar. Eleverna genomför en trygghet-och trivselenkät varje hösttermin som sammanställs och utvärderas av Trygghetsteamet. Rektor ansvarar. Individnivå Alla barn/elever skall veta vem man kan vända sig till om man känner sig kränkt. Pedagog ansvarar. Nya barn/elever informeras om planen mot diskriminering och kränkande behandlingen genom samtal. Pedagog ansvarar. Kurator kontaktar nya barn/elever som kommer under läsåret samt deras vårdnadshavare. Kurator ansvarar. Föräldrasamverkan Föräldrarna informeras om planen mot diskriminering och kränkande behandlingen samt den årliga planen via Skolportalen. Rektor ansvarar. Skola/fritidshem aktualiserar planen mot diskriminering och kränkande behandlingen och de årliga målen vid olika föräldraträffar, t ex föräldramöten, föräldraråd, fritidsträffar där föräldrar uppmuntras att ge synpunkter och förslag. Rektor och pedagog ansvarar. 6

7 Kartläggning - utredning - åtgärder Personalen i skola och på fritids är lyhörd och följer upp misstankar om incidenter, kränkningar och diskriminering. All personal ansvarar. Personalen i skola och på fritids är observant vid gruppindelningar och låter inte barn/elever dela in sig själva. Pedagog ansvarar. Brevlådor finns uppsatta på skolan där barn/elever kan ge information om händelser och incidenter. Kurator ansvarar för tömning. Vid allvarligare fysiskt våld följs Rutiner vid fysiskt våld (se nedan s 8). Incidenten anmäls och dokumenteras i Sysarb. All personal ansvarar. I de fall incidenter varit kränkande eller diskriminerande, så som Skollagen och Diskrimineringslagen beskriver, ska Rutiner vid kränkningar och diskriminering följas (se nedan s 8) och blanketterna Dokumentation om kränkningar/diskriminering (bilaga 2) samt Uppföljning av kränkningar/diskriminering (bilaga 3) användas. Incidenten anmäls skyndsamt i Sysarb, blanketterna lämnas till rektor. All personal ansvarar. Policy vid incidenter, kränkningar/diskriminering, fysiskt våld Personal har skyldighet att reagera och ingripa vid alla incidenter. All personal ansvarar. Vid fysiskt våld följs Rutiner vid fysiskt våld. All personal ansvarar. Vid kränkningar eller diskriminering följs Rutiner vid kränkningar och diskriminering. All personal ansvarar. Rektor ska alltid informeras när diskriminering och kränkningar har dokumenterats. All personal ansvarar. Alla dokumenterade ärenden ska tas upp i Elevhälsoteamet. Rektor ansvarar. Vid diskriminering och kränkningar ska överväganden göras angående behov av förändringar i strukturen och/eller förhållanden på grupp/verksamhetsnivå. Beslut fattas i elevhälsoteamet. Rektor ansvarar. I varje enskilt fall ska en bedömning göras ifall kränkningen/ diskrimineringen/våldet är av sådan art att anmälan även bör göras till andra myndigheter. Rektor ansvarar. Arbetslaget informeras om pågående utredningar för att gemensamt kunna öka bevakning och tillsyn av berörda elever under skoltid. Dokumentation om kränkningar/diskriminering/våld arkiveras i pärm hos rektor. Rektor ansvarar. 7

8 Rutiner vid fysiskt våld Dela eleverna och kalla på annan personal. Närvarande personal ansvarar. Låt barnen/eleverna och den personalen som närvarade skriva ner vad som hänt. Pedagog ansvarar. Gör en bedömning av fortsatta åtgärder, se Policy vid incidenter, kränkningar och diskriminering. Närvarande personal ansvarar. Gör anmälan i Sysarb. Närvarande personal ansvarar. Vårdnadshavare informeras under dagen. Klasslärare ansvarar. Informera rektor. Närvarande personal ansvarar. Rutiner vid kränkningar och diskriminering Om ett barn/elev upplever att han/hon kränkts eller diskriminerats av annan elev ska personal utreda genom samtal. All personal ansvarar. Vid kränkningar eller diskriminering ska åtgärder vidtas som syftar till att både förebygga och förhindra ytterligare kränkningar/diskriminering. Dessa åtgärder ska dokumenteras på särskild blankett. Berörd personal ansvarar. Vid kränkningar och diskriminering ska berörda barn/elevers vårdnadshavare informeras. Berörd personal ansvarar. Kränkningar/diskriminering ska alltid följas upp. Även detta arbete dokumenteras på särskild blankett. Berörd personal ansvarar. Kränkningar/diskriminering anmäls skyndsamt i Sysarb (Sysarb informerar rektor om händelsen). All dokumentationen lämnas till rektor. Rektor tar upp ärendet i elevhälsoteamet samt i Trygghetsteamet. Dokumentationen arkiveras. Rektor ansvarar. När personal kränker/diskriminerar barn eller elev Om barn/elever känner sig kränkt/diskriminerad av personal ska de vända sig till någon vuxen. Rektor utreder alltid ärende när barn/elever känner sig utsatta av personal. Rektor ansvarar. Om personal ser annan personal uppträda kränkande ska detta anmälas till rektor. All personal ansvarar. Om personal ser rektor uppträda kränkande ska detta anmälas till grundskolans verksamhetschef. All personal ansvarar. 8

9 Incidentrapportering All information i Sysarb går till rektor. Ärende med hög riskfaktor rapporteras vidare av nämndssekreteraren till huvudmannen. Allvarligare tillbud, skador och kränkningar anmäls till Arbetsmiljöverket. Rektor ansvarar. Uppföljning och utvärdering Arbetslagsnivå Varje arbetslag ska kontinuerligt följa upp och utvärdera arbetet med de årliga målen. Arbetslagsledare ansvarar. Analysen av elevenkäterna ska utgöra underlag för formulering och upprättande av de årliga målen. Arbetslagsledare ansvarar. Resultaten från arbetslagens utvärderingar av arbetet mot diskriminering och kränkande behandling samt de årliga målen ska sammanställas i kvalitetsredovisningen. Arbetslagsledare ansvarar. Gruppnivå Varje höst görs en elevenkät som utgör en del av underlaget för nya årliga mål. Arbetslagsledare och pedagog ansvarar. I slutet av läsåret görs en uppföljning av höstens enkät. Pedagog ansvarar. I slutet av läsåret gör elever och personal en utvärdering av de årliga målen. Arbetslagsledare och pedagog ansvarar. 9

10 Utvärdering av Bofinkenskolans årliga mål Arbeta med målen i Lgr11 i vår fadderverksamhet med fokus på kunskapskraven och förmågorna. Vi har arbetat i faddergrupperna kontinuerligt en gång i månaden. Fadderarbetet har vi kopplat till Lgr11. Under de olika lektionstillfällena har eleverna arbetat i mindre grupper. Detta har inneburit en social vinst för samtliga elever. Åtgärder för utveckling: Vi planerar att fortsätta schemalägga fadderverksamheten till en träff i månaden. Vi låter eleverna ha inflytande på innehåll och upplägg och de kommer att få utvärdera verksamheten efter hand. Införa organiserade rastaktiviteter för att skapa goda kamratrelationer och stärka respekten för varandra. Avsatt tid finns i idrottslärarens schema vid ett tillfälle i veckan. Elever har deltagit i rastaktiviteterna, men vi upplever inte att det är något som behövs. De aktiverar sig själva på ett bra sätt. Åtgärder för utveckling: Vi upplever att det inte behövs schemalagda rastaktiviteter. Däremot planerar vi någon form av uppfräschning av skolgården för att aktivera eleverna ytterligare. Vi planerar att skapa ett uppehållsrum under hösten som de äldre eleverna (åk 6 och i viss mån 5) kan använda under vissa raster. Eleverna i berörda klasser får vara med och planera upplägget. Uppehållsrummet har varit igång vissa raster i veckan vilket eleverna verkligen uppskattat. Uppehållsrummet har fallit väl ut, med färre konflikter. Vi upplever att elever kan vara trötta eftersom de inte har varit ute och fått i sig frisk luft. Åtgärder för utveckling: Det kommer att organiseras fler aktiviteter i uppehållsrummet och nya möbler ska köpas in. Eleverna har även en kort utomhusrast de dagar de har tillgång till uppehållsrummet så att de får frisk luft. Bjuda in lokalvårdspersonal samt vaktmästare till elevrådsmötena. Vi har bjudit in både lokalvårdare samt vaktmästare till elevrådsmötena och 10

11 vaktmästaren har deltagit vid de flesta möten, med ett gott resultat. Eleverna har haft möjlighet att framföra förbättringar som vaktmästaren kunnat åtgärda direkt. Åtgärder för utveckling: Vi fortsätter att bjuda in både vaktmästare och lokalvårdare till elevrådsmötena och avslutar detta som ett separat mål i vår årliga plan. Elevernas utvärderingar ligger till grund då vi planerar vår undervisning. Vi har tagit del av elevernas tankar när vi utvärderar ett avslutat område. Dessa har vi sedan haft som utgångsläge till kommande planeringar. Åtgärder för utveckling: Vi kommer att lägga ytterligare fokus på utvärderingar för att utveckla elevmedverkan. Läxhjälp erbjuds tre gånger i veckan, för åk 2-6. Vi har erbjudit eleverna läxhjälp tre gånger i veckan. En del elever har utnyttjat denna tid, dock ej elever från varje årskurs. Åtgärder för utveckling: Vi har för avsikt att benämna Läxhjälpen som Studieverkstad för att få bort en missvisande klang och locka fler elever. Vi utökar tiden med sammanlagt 30 minuter. Årliga mål Bofinkenskolan Vi har schemalagd fadderverksamhet Vår skolgård fräschas upp för att bli mer inbjudande till lek Vårt uppehållsrum rustas upp Vi lägger fokus på elevers utvärderingar för att utveckla elevinflytande Vi kommer även att arbeta med elevskyddsombud för att utveckla elevinflytandet Vi utökar Läxhjälpen och kallar det för Studieverkstad Utvärdering av Fritidshemmet Holkens årliga mål Skapa en positiv attityd i barngruppen såväl som i personalgruppen, där alla får komma till tals och påverka i en demokratisk anda. Vi har haft en återkommande strukturerad verksamhet där barnen kände sig trygga. Vi har haft samlingar, samspelsövningar och rollspel med handdockor där vi bl a har arbetat med konflikthantering. Personalgruppen har ändrats under året och vi känner nu att vi har en positiv attityd i personalgruppen som arbetar mot gemensamma mål. Åtgärder för utveckling: Vi kommer att fortsätta på den inslagna vägen och använda våra fungerande strategier. Våra dockspel kommer att utvecklas med en ny kvinnlig figur som kommer att spelas av en manlig pedagog för att både motverka traditionella könsrollsmönster samt utveckla elevernas förmåga och intressen oberoende av könstillhörighet. 11

12 Arbeta med värdegrundsarbetet och föra diskussioner genom att använda sig av forumspel och arbeta med samarbetsövningar, lekar mm. Vi har aktivt arbetat med värdegrundsarbete och haft förebyggande konflikthantering genom dockspel. Vi har fört diskussioner med barnen i uppkomna konflikter vilket har gett bättre självinsikt och tolerans hos barnen. Åtgärder för utveckling: Vi arbetar vidare med detta samt kommer vi att skapa nya relationer genom att bilda åldersintegrerade grupper där barnen ges möjlighet att finna nya kamrater och dessas egenskaper. Dokumentera arbetet för att kunna utvärdera och följa upp arbetet så att alla barn på fritids får en trygg miljö med tid för rekreation. Vi har dokumenterat arbetet genom en mängd kort som vi visat på bildskärmen i tamburen. Vi har genomfört kompisundersökningar med barnen för att se hur de trygga de känner sig på fritids, samt lämnat ut enkäter som barnen fyllt i tillsammans med sina föräldrar om hur positivt eller negativt inställda de känner sig inför olika påstående gällande verksamheten. Vår förslagslåda ger bevis för att barnen förstått att de kan påverka sin verksamhet genom att använda detta forum. Åtgärder för utveckling: Vi utvecklar dokumentationen genom att vi lägger upp information på Skolportalen. Årliga mål Fritidshemmet Holken Vi kommer att vara ute varje dag fram till mellanmålet för att ge eleverna en mer positiv inställning till att vara ute, samt för att ge alla barnen möjlighet att delta i fysisk aktivitet. Vid utevistelsen kommer vi varje dag att ha en rörelseaktivitet som barnen kan välja att vara med på. En dag per vecka kommer vi att lämna fritidshemmet för att bege oss till närliggande naturmiljöer. Vi kommer att arbeta tematiskt med rymden. I rymdtemat kan vi förstärka skolans kunskapskrav och tillämpa dem i en praktisk-pedagogisk verksamhet, t ex genom att använda oss av vattenexperiment och prata om varför vatten är så viktigt. Vi vill få våra barn till att känna ansvar, kunna påverka och vara delaktiga. Vi kommer att utveckla fler leklådor med barnens hjälp. Barnen kan fortsättningsvis påverka vad verksamheten ska innehålla utifrån den struktur vi lagt. Vi startar också upp temaarbetet rymden utifrån barnens funderingar och önskemål. 12

13 Kontaktpersoner Rektor Bofinkenskolan Helene Berggren Telefon helene.berggren(at)klippan.se Kurator Linda Bågenheim Andersson Onsdag, torsdag kl Telefon Skolsköterska Marie Fransson Tisdagar, kl Vissa fredagar Telefon Arbetslagsledare Åk F-3 Susanne Månsson Åk 4-6 Janeth Ljungkvist Telefon Fritidshemmet Anders Axelsson Telefon BRIS Barnens rätt i samhället Tf BEO Barn- och elevombudsmannen Lika rättigheter i samhället handledning diskrimineringsombudsmannen ISBN