Individ- och familjenämndens. Uppdragsplan och budget Fastställd av Individ-och familjenämnden XX

Transkript

1 ndivid- och familjenämndens Uppdragsplan och budget 2019 Fastställd av ndivid-och familjenämnden XX

2 Nämndens ansvar och uppdrag ndivid- och familjenämndens ansvarsområde omfattar funktionshinderomsorg (FHO) samt individoch familjeomsorg (FO). Huvuddelen av de insatser som utförs har sin grund i individuella beslut med stöd av socialtjänstlagen (SoL), lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Nämnden är vårdgivare med ansvar för insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och för att ett systematiskt patientsäkerhetsarbete bedrivs enligt patientsäkerhetslagen (PSL). nom Umeå kommun ska de kommunala verksamheterna gemensamt arbeta för att nå bästa resultat för kommuninvånarna. Nämndens verksamheter ska utifrån detta förbättra samarbetet mellan varandra med fokus på den enskildes situation och behov av stöd och omsorg. Samverkan ska även ske med andra kommunala verksamheter, landsting och regionförbund, andra kommuner samt andra regionala och nationella samarbetsorgan. Med samlade kompetenser och god kunskap om närsamhällets behov ska det områdesbaserade arbetet utvecklas med fokus på kommunens invånare. ndivid och familjenämnden samverkar kring funktionshinderpolitiska frågor i Umeå Kommuns funktionsråd (UFR). Rådet har en viktig roll som referensgrupp och remissinstans för de funktionshinderpolitiska frågorna. ndivid och familjenämnden ska bidra till att förverkliga kommunfullmäktiges strategiska plan för samt Övergripande mål och uppdrag för De långsiktiga målen för kommunen är: Umeås tillväxt ska klaras med social, ekologisk, kulturell och ekonomisk hållbarhet med visionen om medborgare år Vi ska skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv. För att klara kompetensförsörjningen skall de möjligheter som den digitala transformationen innebär vara förstahandsalternativet för Umeå kommuns verksamhetsutveckling. Utifrån detta finns fem prioriterade strategiska områden varav framförallt det första återkommer i nämndens uppdragsplan och styrkort; Goda livsvillkor Livslångt lärande Växande näringsliv och kompetensutveckling Välutvecklad ideell sektor God samhällsplanering ndivid-och familjenämnden ska även bidra till att förverkliga kommunfullmäktiges finansiella mål om god ekonomisk hushållning och de personalpolitiska målen. Utöver detta ska verksamheterna arbeta utifrån kommunfullmäktiges styrdokument, exempelvis Strategi för jämställdhetsarbete och Folkhälsomål för Umeå kommun. Grundläggande för arbetet är också Förenta Nationernas konvention för barns rättigheter; barnkonventionen.

3 Uppdragsplan och budget 2019 ndivid - och familjenämnden ndivid och familjenämndens mål ndivid - och familjenämnden har ett övergripande mål för nämndens alla verksamheter med inriktning mot självständighet och egen försörjning. D et övergripande målet ska vara väl känt för alla medarbetare. Verksamheterna ska arbeta för att möjliggöra och stärka människors förutsättningar att leva ett självständigt liv. Stöd och omsorg ska vara tillgängligt och innebära minsta möjliga väntan efter beslut om beviljad insats. Nämnden ska följa gällande lagstiftning och rättsläget via prejudicerande domslut. Uppdragsplanen gäller för ndivid - och familjenämndens verksamheter. Samtliga verksamheter ansvarar för att de delar som berör det egna ansvarsomr ådet verkställs och följs upp under året. Kvalitet för kommuninvånarna Det stöd som ges inom nämndens olika verksamheter ska stärka den enskildes möjlighet till ett fullvärdigt och självständigt liv. Arbete, bostad och möjligheten att vara självförsörjande är av central betydelse. Alla medarbetare ska verka för individens inflytande och egenmakt, så att den enskildes egna resurser tas tillvara. Verksamheten ska organisera former för inflytande och i uppdraget ingår också att verka för anhörigas möjligheter till engagemang och delaktighet. Med anhörig avses en familjemedlem, släkting eller annan nära person. Det stöd som ges ska anpassas till att stärka förmåga n att leva ett självständigt liv och sk apa förutsättningar för den enskilde att kunna bo i eget boende. Alla insatser ska vara tillgängliga för minoriteter och deras behov ska mötas för att kunna ge ett jäm likt stöd till kommunens invånare. Rättssäker handläggning samt s ystematisk uppföljning av biståndsbeslut säkerställer korrekt arbetsgång och att det stöd som beviljats är anpassatill den enskildes behov. Uppföljning av beslut är ett fortsatt prioriterat område. nom individ - och familjeomsorgen ska utredningsenheten för barn - och unga särskilt säkerställa mål et att samtliga barnavårdsutredningar ska ske inom fyra månader. Varje person har rätt att mötas utifrån sina förutsättningar och behov fritt från stereotypa föreställningar. Ett gott bemötande är en avgörande kvalitetsfaktor för hur det stöd som ges uppfa ttas. En aktuell genomförandeplan ska alltid fi nnas som en gemensam överenskommelse kring hur det stöd som beviljats ska leda framåt.

4 Nämnden följer särskilt Alla personer med beslutade insatser ska ha en genomförandeplan Antal barnavårdsutredningar med handläggningstid som överstiger fyra månader Andel uppföljda beslut Andel personer som upplever att de är nöjda med personalens bemötande Stöd till barn, unga och vuxna på hemmaplan Nämnden har ett brett uppdrag som sträcker sig från uppsökande verksamhet och förebyggande insatser till att ge stöd till personer med omfattande behov. Förebyggande arbete och tidiga insatser bedrivs i första hand genom öppenvård samt olika typer av stöd i hemmet. ndividens nätverk ska där det är möjligt involveras för att anpassa och utforma stödet på bästa sätt. Det är av yttersta vikt att nämndens verksamheter internt har god kunskap om varandra för att främja samarbete. Den nya organisation som trädde i kraft 1 juni 2018 syftar bland annat till att personer med behov av insatser från flera verksamhetsområden ska få ett bättre samordnat stöd. Samarbetet mellan för- och grundskola, elevhälsa, individ- och familjeomsorg och landstingets hälsocentraler i form av HLT-möten (hälsa, lärande och trygghet) fortsätter. nom SÖK pågår samarbetet kring utsatta barn på specialistnivå För de barn och ungdomar som bedöms befinna sig nära behov av placering fortsätter arbetet med att ge kvalificerat stöd på hemmaplan och minska placeringar. Nämnden vill erbjuda familjehem som är verksamma under kommunens familjehemscentrum. Fortsatta åtgärder behöver vidtas för att rekrytera nya familjehem och för att behålla de familjehem som redan finns. Arbetet ska fortsätta med att säkerställa familjehemmens kompetens i HBTQ-frågor samt kulturell och religiös kompetens i relation till familjehemmets uppdrag. Öppenvården fortsätter utvecklas för att kunna tillgodose de behov som finns av stöd dygnet runt. Suicid, eller självmord, är ett betydande folkhälsoproblem i Sverige, liksom i övriga världen. Bland unga personer i åldern år utgör suicid den vanligaste dödsorsaken. Att arbeta med suicidprevention är ett arbete behöver göras gemensamt och under året fortsätter arbetet med en övergripande plan för suicidprevention.

5 Under kommunfullmäktiges mål om Goda livsvillkor finns ett uppdrag att kommunen ska halvera barnfattigdomen till Gemensamma insatser behövs för att detta mål ska förverkligas. En kommungemensam handlingsplan för att nå detta mål ska under året arbetas fram. Nämnden följer särskilt Antal barn i hushåll med ekonomiskt bistånd Antal barn i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd (>10 månader/år) Antal placeringsdygn för barn och ungdomar på HVB Antal placeringsdygn för barn och ungdomar i familjehem Nollvision mot suicid Arbete och sysselsättning Arbete och sysselsättning är en viktig förutsättning för självständighet och en möjlighet att tillhöra ett socialt sammanhang. Berörda verksamheter ska verka för att personer ska komma ut i arbete, eller en sysselsättning som på sikt stärker möjligheten till arbete. nom försörjningsstöd är samarbetet med VVA nödvändigt för att minimera långvarigt bidragsberoende och öka möjligheten till egen försörjning. Personer som uppbär försörjningsstöd ska erbjudas aktiviteter med egen försörjning som mål. Sysselsättningen inom daglig verksamhet ska vara utvecklande och där det är möjligt leda till någon form av anställning. enlighet med funktionshinderomsorgens Strategi för boende, arbete, sysselsättning och fritid ska arbetsmodeller och rutiner användas för att öka möjligheten att nå anställning eller sysselsättning som på sikt kan leda till anställning. Samarbetet mellan funktionshinderomsorgen och VVA utifrån konceptet En väg in fortsätter under året. Arbetet basala krav är grundläggande för hur verksamheten arbetar för att stötta personer vidare. Nämnden följer särskilt Andel personer med beslut om daglig verksamhet som har sin sysselsättning förlagd till ett företag/förening/offentlig sektor Antal personer som går från daglig verksamhet till någon form av anställning eller studier Antal arbetsplatser inom nämndens verksamhetsområde som erbjuder sysselsättning åt en person med beslut om daglig verksamhet Antal bidragsmånader för personer år som uppbär ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet Antal bidragsmånader för personer 24 år uppåt som uppbär ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet

6 Tillgång till bostäder - en förutsättning för ökad självständighet Nämndens verksamheter har ett stort behov av att få tillgång till bostäder. Stor efterfrågan finns på mindre lägenheter med låg hyra för att täcka innevarande och kommande behov av boende. en växande stad där många konkurrerar om bostäderna är det en utmaning. En överenskommelse har gjorts med AB Bostaden att i kommande byggprojekt ska möjligheten till LSS gruppbostad inom fastigheten alltid utredas. flertalet av befintliga flerbostadshus inryms redan idag servicebostäder. Som ett led i att hela tiden arbeta för ökad självständighet ska det ges möjlighet för individer att byta boendeform utifrån behov. Detsamma gäller för personer med boendestöd, där målet ska vara att klara sitt boende själv. Nämnden har en nollvision mot vräkningar av barn. Ensamkommande barn och ungdomar Verksamheten har anpassats till de nya förutsättningar som gäller utifrån förändringar Nya boendeformer och arbetssätt har utvecklats för att möta upp. Verksamheten viktigast uppgift är att stötta social integration sammanhang, sociala kontakter och intressen hos personen. Socialtjänsten ska ge stöd till självständighet så att den enskilde har bostad, sysselsättning och egen försörjning när hen går ut i vuxenlivet. Praktikspåret är en väg in i arbetslivet samtidigt som det ger den unge möjligheter till andra sociala sammanhang. Nämnden vill genom sin överenskommelse enligt déburet offentligt partnerskap (OP) med Röda Korset möjliggöra ett långsiktigt arbete och en trygghet för de ungdomar som fyller 18 under asylprocessen så att de kan bo kvar i Umeå under tiden. Nämnden ska under året arbeta vidare tillsammans med Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden med modellen runt hälsoskolan i syfte att nå HBTQ-ungdomar och samtala om normer och värderingar

7 Nämnden följer särskilt Antal personer som bor i särskilt boende enligt LSS som byter från gruppbostad till servicebostad eller från servicebostad till egen bostad på grund av minskat behov av stöd Ensamkommande barn/unga: Andel ungdomar som har bostad, sysselsättning och egen försörjning när de lämnar verksamheten Antal personer i hemlöshetssituation Nollvision mot vräkning av barn

8 Patientsäkerhet nom de verksamheter där hälso- och sjukvårdsinsatser ges ska en god och säker vård bedrivas. Patientsäkerhetslagen syfte är att undvika vårdskador och arbetet för en säker vård ska vara förebyggande. Verksamheterna arbetar aktivt med att rapportera avvikelser, som analyseras och åtgärdas för att minimera risken att liknande händelser inträffar igen. En grundsten i personcentrerad vård och patientsäkerhet är individens egen medverkan och delaktighet i utformning och utveckling av vården. Ledningssamverkan mellan äldreomsorgen och stöd och omsorg är en förutsättning för att skapa en sammanhållen kommunal hälso- och sjukvård. Den gemensamma medicinska ledningen består av medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och verksamhetschefer med ansvar för hälso- och sjukvård. Nämnden följer verksamheternas patientsäkerhetsarbete genom uppsatta mål, via delårsuppföljning samt genom den årliga patientsäkerhetsberättelsen Kvalitet för medarbetarna ndivid- och familjenämndens verksamheter står inför stora utmaningar under de kommande åren. Behovet av utbildad personal för att klara pensionsavgångar och nyrekryteringar är stora. Lika viktigt är att behålla och kompetensutveckla befintlig personal. Kompetensförsörjningsplan för vård och omsorg ligger till grund för arbetet med verksamhetens behov av personal och kompetens på kort och lång sikt. En revidering av kompetensförsörjningsplanen för kommande mandatperiod kommer att ske under Umeå kommuns övergripande personalpolitiska mål Vi ska ha attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser. Vi ska ha ett närvarande ledarskap som skapar förutsättningar för goda resultat. Vi ska ha engagerade medarbetare med rätt kompetens. Vi ska ha heltid och tillsvidareanställning som norm. Attrahera och rekrytera En av de största utmaningarna är att behovet av utbildad personal är större än tillgången. För att fler ska välja att söka sig till nämndens verksamheter behöver arbetet vara attraktivt. Ett utvecklat samarbete med relevanta utbildningsanordnare är viktigt, då studerande som gör praktik i verksamheterna är en bas för rekrytering. Alla verksamheter ska öppna upp för att ta emot studenter och praktikanter. Ambassadörsverksamheten, där egna medarbetare lyfts fram som goda förebilder och ambassadörer för sina yrken, ska vidareutvecklas.

9 nom funktionshinderomsorgen används ett flertal titlar för yrkesroller med liknande innehåll. Titulaturerna i verksamheten ska ses över, göras mer enhetliga och med målsättning att överensstämma med motsvarande titlar i landet. Syftet är att stärka yrkesrollerna och att synliggöra verksamhetsområdet. Yrkesrollerna för grundutbildad sjuksköterska och specialiserad sjuksköterska ska definieras. Detta görs i samarbete med äldreomsorgen. Utifrån minoritetslagstiftningens krav och Umeå kommuns åtagande som förvaltningsområde ska behovet av flerspråkig personal tillgodoses, framför allt vad gäller finska och samiska. Flerspråkighet ska vara meriterande vid rekrytering av personal. Umeå Kommuns Program för tillgänglighet anger att minst tio praktik eller lärlingsplatser ska erbjudas till personer med funktionsnedsättning. Vidare ska minst två nyanställningar per år/nämnd gå till personer med funktionsnedsättning. Serviceassistenter är ett pilotprojekt som pågår fram till personer med intellektuell funktionsnedsättning ska få en anpassad anställning i någon av kommunens verksamheter eller kommunala bolag. Serviceassistenten fungerar som en extra resurs i verksamheten. Heltid och tillsvidareanställning Umeå kommun vill säkra tryggare anställningar för nuvarande och framtida medarbetare samt öka attraktiviteten som arbetsgivare. nom individ och familjenämndens verksamheter erbjuds heltid vid tillsvidareanställningar och visstidsanställningar över tre månader inom Kommunals avtalsområde med undantag för verksamhetsområde personlig assistans. Utveckla rätt kompetens Satsningar på kompetensutveckling ska bedrivas inom alla verksamheter. Syftet är att ge ökade kunskaper, nya förhållningssätt, professionellt bemötande och en generellt ökad kunskap för att uppnå hög kvalitet i det stöd som ges och möta de behov som finns. Utbildningsplanen ligger till grund för kompetensutveckling av medarbetare och fastställs förkommande år i december av nämnden. Tillsvidareanställd personal som saknar relevant gymnasiekompetens ska uppmuntras och ges förutsättningar att utbilda sig och uppnå formell kompetens. Utbildningen innehåller möjlighet till validering av den kompetens som uppnåtts genom arbetslivserfarenhet. Även adekvat vidareutbildning på universitets- och yrkeshögskolenivå ska uppmuntras. Kunskaper i svenska språket är mycket viktigt inom individ- och familjenämndens verksamheter. Vilka svenskkurser på gymnasienivå som ska krävas för anställning som utbildad boendehandledare och personlig assistent ska ses över. Medarbetare som saknar betyg i dessa kurser ska uppmuntras att studera svenska. nformation och kunskap om jämställdhets-, HBTQ och våldsfrågor ska vara en del i introduktionsutbildning för medarbetare och chefer. nom FO barn och unga används en kompetenstrappa för att säkerställa introduktion av nya medarbetare såväl som utveckling i arbetet. Nya medarbetare inom funktionshinderomsorg genomgår en webbaserad introduktionsutbildning.

10 Sjukfrånvaro och arbetsmiljö Hög sjukfrånvaro påverkar verksamheten negativt. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete skapar förutsättningar för en god arbetsmiljö som kan förebygga sjukskrivning och öka hälsan hos medarbetarna. För att minska sjukfrånvaron ska fokus ligga på att analysera orsaker och vidta åtgärder både på kort och på lång sikt. Den nationella avsiktsförklaringen för att skapa friska arbetsplatser och den kommungemensamma planen för att sänka sjukfrånvaron ligger till grund för nämndens arbete. Ledarskap Ett närvarande ledarskap är en förutsättning för att verksamheterna ska uppnå god kvalitet och engagerade medarbetare. Vad ett närvarande ledarskap innebär behöver tydliggöras. En kontinuerlig medarbetardialog ska genomsyra verksamheten. Medarbetarenkätens resultat ska ligga till grund för förbättringar i arbetsmiljön. Alla chefer ansvarar för att åtgärder tas fram och följs upp inom sin respektive verksamhet. Nämnden följer särskilt Andel heltidsanställda Andel genomsnittlig sysselsättningsgrad Andel tillsvidareanställda Andel långtidsfriska Sjukfrånvaro NYA NYCKELTAL Antal praktikanter/lärlingsplatser för personer med funktionsnedsättningar Antal nyanställningar för personer med funktionsnedsättningar Antal serviceassistenter

11 Utveckling ndivid- och familjenämndens verksamheter ska använda ett systematiskt kvalitetsarbete för att utveckla och säkra kvaliteten. Egenkontroller, utredning av klagomål och avvikelserapportering ska uppmuntras, vara ett stöd i utvecklingen och ska leda till förbättringar inom verksamheten. Genom att utgå från evidensbaserad praktik så säkerställs kvaliteten i verksamheten. Alla medarbetare ska ges förutsättningar att medverka i det systematiska förbättringsarbetet. Genom att utgå från evidensbaserad praktik säkerställs kvalitet i verksamheten. Evidensbaserad praktik innefattar både vetenskaplig och medarbetares kunskap samt personens egna erfarenheter. Verksamheten ska även bidra till relevant forskning som bedrivs inom området. Omvärldsbevakning Lagstiftning, föreskrifter, nationella riktlinjer samt forskning är grunden för hur verksamheten bedrivs. Forskningsresultat ska ligga till grund för övergripande beslutsinriktningar. För att kunna erbjuda stöd och omsorg i framkant ställs krav på verksamheterna att arbeta med omvärldsbevakning i nära samarbete med andra aktörer. Systematiska jämförelser, utredningar och analyser med andra jämförbara kommuner är av vikt för att kunna bedöma och identifiera förbättringar för verksamhetens kvalitet. Samverkan med ideell sektor Ett av kommunfullmäktiges mål är att Umeå Kommun för att klara framtidens utmaningar ska utveckla demokratin och stärka den sociala tilliten tillsammans med den ideella sektorn. ndivid- och familjenämnden har ansvar för det stöd som ges inom lagstiftningens ramar och frivilliga insatser kan ytterligare bidra till att öka personers välmående och livskvalitet. deella föreningar, nätverk och organisationer har ett stort egenvärde och deras betydelse för att möta gemensamma utmaningar och social utsatthet kan inte nog betonas. Nämnden vill förstärka samarbetet med den ideella sektorn genom föreningsbidrag och utveckla fler överenskommelser med föreningar och organisationer. Den översyns som genomförts tillsammans med Föreningsbyrån avseende olika samarbetsformer med de sociala föreningarna är en viktig grund för fortsatt arbete. Digital transformation Digital transformation avser den förändring som sker i samband med användandet av digital teknik. Teknikens potential sitter nära samman med förändrade arbetssätt, kreativitet och förbättringar i verksamheten. Nämndens satsning på välfärdteknik är en del i den digitala transformationen som också syftar till att möta den demografiska utvecklingen och behovet av kompetensförsörjning. Välfärdsteknik omfattar olika typer av tekniska lösningar som syftar till att behålla eller öka trygghet, aktivitet, delaktighet och självständighet. Att använda teknik i verksamheterna kompletterar och stöttar personalen i deras arbete. Den teknikförsörjningsplan som fastställts av nämnden ligger till grund för hur verksamheten ska arbeta med införandet av olika typer av välfärdteknik. Det är också viktigt att medarbetarnas behov av teknikstöd lyfts fram. För att säkra en bibehållen, eller ökad, kvalitet krävs resurseffektiva verksamheter som ständigt utvecklas och anammar nya arbetssätt och metoder utifrån tillgängligt stöd och kunskap. Den tekniska utvecklingen medför att teknik utgör en allt viktigare del av såväl stöd i det dagliga arbetet som källa till kunskap och evidensbaserad praktik. Nämndens verksamheter ska både strategiskt och praktiskt nyttja den potential som befintlig och framtida teknik medför.

12 För att klara kompetensförsörjningen skall de möjligheter som den digitala transformationen innebär vara förstahandsalternativet för Umeå kommuns verksamhetsutveckling. Revideringen av innevarande teknikförsörjningsplan och kompetensförsörjning kan komma att bli en gemensam digitaliseringsplan utifrån de erfarenheter, förslag och prioriteringar som gjorts av verksamheterna under flertalet workshops. Exempel på tekniska lösningar som används är trygghetskameror för nattillsyn och medicingivare med färdigdoserad medicin för att underlätta för personen att själv handha sina läkemedel. Vidare testas videotillsyn att möjliggöra stöd och samtal på ett säkert sätt mellan boende och personal på distans. nom Mottagningsenheten utvecklas en så kallad chat-bot som byggs upp för att kunna svara på frågor. Nämnden får återkommande avstämningar om hur arbetet fortskrider. Stöd till minoriteter och minoritetsspråk Umeå kommun är förvaltningsområde för samiska och finska. Genom lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk har kommunen ett särskilt ansvar att erbjuda information och viss verksamhet på finska och samiska. Kommunen har även ett informationsansvar mot de övriga minoriteterna. Att ha kunskap, förstå och kunna agera utifrån minoriteters specifika behov är viktigt och en del i ett personcentrerat förhållningssätt. Utifrån den kartläggning som gjorts av tillgången till tvåspråkig personal vad gäller finska fortsätter arbetet med att säkerställa myndighetsutövningens service. Arbetet fortsätter också utifrån regeringens ambition om romsk inkludering år 2032 med fokus på gruppen bofasta kvinnor. Våld - ett samhällsproblem Alla som utsätts för våld har rätt till stöd och skydd. Bland dem har socialtjänsten ett särskilt ansvar för de som utsatts för våld i nära relation. Reviderade riktlinjer för tydligt stöd kring hur nämndens verksamheter ska arbeta mot våld i nära relation har tagits fram och utbildning har erbjudits samtliga verksamheter för att höja kunskapsnivån. Ett nytt avtal har beslutats kring Centrum mot våld och arbetet med att utveckla det stöd som erbjuds våldsutsatta personer fortsätter. uppdraget ingår att nå ut med information om det stöd och de insatser som finns tillgängliga. Centrum mot våld har också ett särskilt uppdrag som kompetenscentrum kring våldsfrågor. Centrum mot våld inrymmer även riktat stöd till köpare av sexuella tjänster. Stöd ges också till personer som befinner sig i prostitution, har sex mot ersättning eller är offer för människohandel. Tillsammans med polisen har rutiner tagits fram och arbetet fortskrider med utgångspunkt i det gemensamma medborgarlöftet kring arbetet mot prostitution och människohandel. Den kommunövergripande handlingsplan mot våld, som nämnden tagit initiativ till i syfte att bättre tillsammans nyttja den kompetens och de resurser som finns för att stärka det förebyggande arbetet mot våld ur ett brett perspektiv, ska färdigställas och implementeras. Målet är att ndivid- och familjenämndens verksamheter med tidig upptäckt och rätt insatser ge personer som är våldsutsatta, barn som upplevt våld och personer som utövar våld det stöd och den hjälp de behöver

13 Särskilda uppdrag 2019 (avstämning görs i samband med tertialrapport) Kommunövergripande handlingsplan mot våld (färdigställa) Genderbudgeting (fokusområde: försörjningsstöd) som ett led i Umeå Kommuns mål kring jämställdhet Utarbeta en handlingsplan för suicidprevention (del av Umeå Kommuns Program för säkerhet och trygghet ) Utarbeta en övergripande plan för den sociala barn och ungdomsvården Utarbeta en handlingsplan för psykisk hälsa (utifrån statliga stimulansmedel) statliga stimulansmedel) Övriga uppdrag från KF som nämnden berörs av (avstämning görs i samband med tertialrapport) Ta fram en kommunövergripande handlingsplan för att halvera barnfattigdomen till år 2020 (KS/GYN/FN) Samordnande nämnd: gymnasienämnden Det strategiska miljöarbetet ska utvecklas och stärkas inom kommunens alla verksamheter och bolag utifrån Agenda 2030 (KS) mplementera hållbarhetsbokslut inom alla verksamheter i Umeå kommun (KS) Arbeta för att få fler medarbetare med funktionsvariationer inom kommunens verksamheter (KS/Personalnämnden) Viten som kommunen åläggs på grund av förseningar i uppstart av boenden ska särredovisas för att kunna utvärderas vid årets slut. Om bostad enligt särskild service enligt LSS kan uppföras tidigare än planerat, ska frågan kunna lyftas till KSAU för prövning av eventuellt igångsättande.

14 Nämndspecifika planer som revideras under 2019 (avstämning görs i samband med tertialrapport) Lokalförsörjningsplan Kompetensförsörjningsplan Teknikförsörjningsplan Strategiplan för boende, arbete, sysselsättning och fritid LSS

15 Ekonomi Kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2019 innebär att budgetramen för individ- och familjenämnden har utökats med 34,5 mnkr avseende indexuppräkning och förändrade arbetsgivaravgifter och 47,7 mnkr för att möta förväntade behovsökningar inom funktionshinderomsorg, individ- och familjeomsorg och försörjningsstöd. Detta ger ett totalt tillskott på 82,2 mnkr. Ny budgetram för 2019 blir därmed 1 280,4 mnkr. Budgetramen avser nettokostnader och omfattar kostnader och intäkter. ndivid- och familjenämnden har lagt en budget i balans för 2019 utifrån tilldelade medel från kommunfullmäktige. Utgångspunkten är en budget i linje med nämndens mål och som värnar om den lagstadgade kärnverksamheten. Behovsökningarna orsakas bland annat av demografiska förändringar då fler personer tillkommer i respektive åldersgrupp. Under budgetåret 2019 och planeringsperioden förväntas antalet personer i åldersgruppen 0 20 år öka med i snitt 2,0 % och antalet personer i åldersgruppen år beräknas öka med i snitt 0,9 %. Trots att kommunfullmäktige gett nämnden tillskott för indexuppräkning, förändrade arbetsgivaravgifter och volymökningar står verksamheterna inför fortsatt stora ekonomiska utmaningar. nförandet av en heltidsorganisation, utmaning med kompetensförsörjning, ny föreskrift arbetskläder och införandet av välfärdsteknik och digitalisering kan komma att kräva omfattande aktiviteter och anpassningar. Fastställd budgetram för 2019 kan därför innebära höga krav på prioriteringar och effektiviseringar i storleksordningen 35,0 mnkr, varav 13,5 mnkr hänförs till heltidsinförandet. Nyttohemtagning på några års sikt förväntas genom införande av välfärdsteknik och digitalisering. För att klara framtidens behov är långsiktighet i planering och beslutsfattande grunden för ett framgångsrikt arbete. Samverkan och likställighet av resurser och prioriteringar gentemot individer är ett krav från lagstiftaren och kommunfullmäktige. nga områden är undantagna som möjliga för effektiviseringar. Detta innebär bland annat behov av förändrade ambitioner, samordning på individoch verksamhetsnivå över geografi och verksamhetsgränser och förändringar i arbetssätt. Kommunfullmäktige har fastställt ett antal finansiella mål och uppdrag som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Detta innebär att både kommunens finansiella och verksamhetsmässiga mål ska uppnås och att verksamheten ska bedrivas långsiktigt, ändamålsmässigt och effektivt samt att ekonomiska aktiviteter sker i enlighet med lagar, regler och etablerade normer.

16 ndivid-och familjenämnden (mnkr) Årsbudget 2018 ndexuppräkning från KF 2019 Ramförändring från KF 2019 Budget från KF 2019 Omfördelning inom FN ram Årsbudget 2019 Funktionshinderomsorg ndivid- och familjeomsorg Ensamkommande barn 731,4 22,7 41,7 795,8 24,1 819,9 338,0 8,5 5,2 351,7-13,7 338,0-15,7 0,9 0,0-14,8-14,8 Försörjningsstöd 103,2 1,4 0,8 105,4 105,4 Gemensamma kostnader 41,3 1,0 0,0 42,3-10,4 31,9 Summa nämnd 1 198,2 34,5 47, ,4 0, ,4 Fördelning av individ- och familjenämndens budget inom ram Förstärkning för att möta ökade volymer inom hemtjänst i ordinärt boende 9,9 mnkr Förstärkning för att möta ökade volymer inom personlig assistans LSS 12,7 mnkr Förstärkning för att möta ökade volymer LSS-boende 28,8 mnkr Förstärkning för att möta ökade volymer inom försörjningsstöd 0,8 mnkr Övrigt Myndighetsutövning funktionshinderomsorg 2 årsarbetare, 1,3 mnkr Förstärkning för att möjliggöra det fortsatta arbetet med årliga uppföljningar av beslut Utbildningsmedel till funktionshinderomsorgen, 0,5 mnkr Riktade medel för att förstärka kompetensutveckling för medarbetare i hot- och våld samt övriga utbildningsbehov Serviceassistenter funktionshinderomsorg 2 årsarbetare, 1,0 mnkr Nationella minoriteter, 0,2 mnkr Fortsatt arbete med riktade aktiviteter och samverkan Anhörigutbildning narkotika, 0,2 mnkr Fortsatt utveckling av anhörigstödet tillsammans med Föräldraföreningen mot narkotika Familjepeppen, 0,1 mnkr Föräldrastödsutbildning delfinansiering

17 STYRKORT MÄTVÄRDE 2018 MÅLVÄRDE 2019 Könsuppdelad statistik ska redovisas där det är möjligt Kvalitet för kommuninvånarna ndivid- och familjenämndens verksamheter stärker den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv Resultatmått och nyckeltal Alla personer med beslutade insatser ska ha en genomförandeplan (Samtliga verksamheter) Antal barnavårdsutredningar med handläggningstid som överstiger fyra månader (Myndighetsutövningen) Andel förhandsbedömningar som avslutas inom 14 dagar (Mottagningsenheten) Andel personer som upplever att de är nöjda med personalens bemötande (Samtliga verksamheter) T2: 84 % 100 % T2: 18 0 T1: 77 % 100 % 2016: 90 % 100 % Andel uppföljda beslut (myndighetsutövningen)

18 STYRKORT Könsuppdelad statistik ska redovisas där det är möjligt MÄTVÄRDE 2018 MÅLVÄRDE 2019 ndivid- och familjenämndens verksamheter stärker den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv Stöd till barn och ungdomar på hemmaplan Antal barn i hushåll med ekonomiskt bistånd (följs månadsvis i ekonomirapporten) Andel barn i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd (>10 månader) (Försörjningsstöd) Antal placeringsdygn för placerade barn och ungdomar på Hem för vård och boende (HVB) (Myndighetsutövningen) Antal placeringsdygn för placerade barn och ungdomar i familjehem a) Familjehem totalt b) Varav konsultstödda familjehem (Myndighetsutövningen) T2: 989 Flickor: 472 Pojkar: : 1,3 % 2016: 1,1 % 2017: Uppgift saknas 603 Flickor: 269 Pojkar:334 a)4841 (flickor 2776, pojkar 2065) b)2185 (flickor 1117, pojkar 1068) Nyckeltal Nyckeltal Nyckeltal Nyckeltal Nollvision suicid (samtliga verksamheter) T2: 0 0

19 STYRKORT Könsuppdelad statistik ska redovisas där det är möjligt MÄTVÄRDE 2018 MÅLVÄRDE 2019 ndivid- och familjenämndens verksamheter stärker den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv Arbete och sysselsättning Andel personer med beslut om daglig verksamhet som har sin sysselsättning förlagd till ett företag/förening/offentlig sektor (Funktionshinderomsorg) Antal personer som går från daglig verksamhet till någon form av anställning eller studier (Funktionshinderomsorg) Antal arbetsplatser inom nämndens verksamhetsområde som tar emot personer från daglig verksamhet (samtliga verksamheter) T2: 29% 40 % T2: 0 3 T1:10 Nyckeltal Antal bidragsmånader för personer år som uppbär ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet (Försörjningsstöd) Antal bidragsmånader för personer 24 år uppåt som uppbär ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet T2: 313 (kvinnor 107, män 216) T2: 1254 (kvinnor 577, män 677) Minska Minska

20 Nollvision vräkning av barn (Försörjningsstöd) T2: 0 0 Antal personer i hemlöshetssituation /statistik från öppen gemenskap (Bosociala enheten) ngen uppgift ännu Nyckeltal Antal personer som bor i särskilt boende enligt LSS som byter från gruppbostad till servicebostad eller från servicebostad till egen bostad på grund av minskat behov av stöd (Funktionshinderomsorg) Andel ungdomar som har bostad, sysselsättning och egen försörjning när de lämnar verksamheten (Ensamkommande barn/unga) T2: 6 (kvinnor2, män 4) Nyckeltal T2: 87,5 % (16 män) 100%

21 Kvalitet för medarbetarna Personalperspektivet Mätvärde 2018 Målvärde 2019 Resultatmått- och nyckeltal Andel heltidsanställda T2: 81% Fastställs av personalnämnden Genomsnittlig sysselsättningsgrad T2: 96% Fastställs av personalnämnden Andel tillsvidareanställda T2: 72 % Fastställs av personalnämnden Andel långtidsfriska T2: 62% Fastställs av personalnämnden Sjukfrånvaro 7,6 % Fastställs av personalnämnden NYA NYCKELTAL 2019 Antal praktikanter/lärlingsplatser för personer med funktionsnedsättningar Antal nyanställningar för personer med funktionsnedsättningar Antal serviceassistenter

22