I n d i vi d - o ch fa m i l je n ä m n d e n s u p p d ra gsp l a n o ch b u d ge t Fastställd av individ - och familjenämnden

Transkript

1 I n d i vi d - o ch fa m i l je n ä m n d e n s u p p d ra gsp l a n o ch b u d ge t Fastställd av individ - och familjenämnden

2 Nämndens ansvar och uppdrag Individ- och familjenämndens ansvarsområden omfattar funktionshinderomsorg (FHO) samt individoch familjeomsorg (IFO). Huvuddelen av de insatser som utförs har sin grund i individuella beslut med stöd av socialtjänstlagen (SoL), lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lag om vård av missbrukare i vissa fall (LVM). Nämndens ansvarsområde omfattar även insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) för personer under 65 år. Nämnden ska följa gällande lagstiftning och rättsläget via prejudicerande domslut. I den samordnade förvaltningen inom Umeå kommun ska de kommunala verksamheterna samarbeta för att nå bästa resultat för kommuninvånarna. Nämndens verksamheter ska utifrån detta förbättra samarbetet mellan varandra med fokus på den enskildes situation och behov av stöd och insatser. Samverkan ska även ske med andra kommunala verksamheter, landsting och regionförbund, andra kommuner samt andra regionala och nationella samarbetsorgan. Med samlade kompetenser och god kunskap om närsamhällets behov ska det områdesbaserade arbetet utvecklas med fokus på medborgaren. Nämndens verksamheter ska bidra till att förverkliga de av kommunfullmäktige antagna strategierna med särskilt fokus på jämställdhetsstrategin, kommunstyrelsens mål kring folkhälsa, tillgänglighet och miljö samt barnkonventionen. Målet är att möjliggöra och stärka människors förutsättningar att leva ett självständigt liv. Som en naturlig del i denna ambition ska förebyggande arbete, tidiga insatser och öppenvård på hemmaplan bedrivas inom hela området stöd och omsorg. Stöd och insatser ska vara tillgängliga och innebära minsta möjliga väntan efter beslut om beviljad insats. 1

3 Kvalitet för kommuninvånarna Målet är att stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv Individ- och familjenämnden har ett övergripande mål för nämndens alla verksamheter med inriktning mot självständighet och självförsörjning. Det stöd som ges inom nämndens olika verksamheter ska stärka den enskildes möjlighet till ett fullvärdigt och självständigt liv. Arbete och möjligheten att vara självförsörjande är av central betydelse. För att nå detta ska alla medarbetare verka för individens inflytande och egenmakt, så att den enskildes egna resurser tas tillvara. Verksamheten ska organisera former för inflytande och i det uppdraget ingår också att verka för närståendes möjligheter till engagemang och delaktighet. Tidiga insatser ska öka möjligheterna att leva ett självständigt liv för att behovet av omfattande insatser ska minska. Insatser och verksamheter ska anpassas till att stärka förmågan att leva ett självständigt liv och skapa förutsättningar för den enskilde att kunna bo i eget boende. Alla insatser ska vara tillgängliga för minoriteter och deras behov ska mötas för att kunna ge ett jämlikt stöd till kommunens invånare. Rättsäker handläggning, tillgänglighet och ett jämlikt bemötande är förutsättningar för arbetet. Tillsammans med systematisk uppföljning av biståndsbeslut säkerställer det rättvis och öppen arbetsgång anpassad till den enskildes behov. Resultatmått Alla personer med beslutade insatser ska ha en genomförandeplan Antal personer som får sina beslut verkställda Antal barnavårdsutredningar med handläggningstid som överstiger fyra månader Andel förhandsbedömningar som avslutas inom 14 dagar Andel personer som upplever att de är nöjda med personalens bemötande Förebyggande insatser Förebyggande arbete och tidiga insatser ska bedrivas, exempelvis genom erbjudandeverksamheter, stöd och behandling i öppenvård samt insatser i ordinärt boende. Individens nätverk ska om möjligt involveras för att anpassa och utforma stödet på bästa sätt. För att erbjuda bästa möjliga stöd är det av yttersta vikt att nämndens verksamheter har god kunskap om varandra för att främja samarbete. Verksamheten ska aktivt söka nya samverkansparter och tillsammans med myndigheter, föreningar, företag och organisationer hitta lösningar som förbättrar för individen och dess närstående. Alla i behov av stöd från flera offentliga aktörer ska erbjudas en samordnad individuell plan. 2

4 Tidiga insatser ska vara vägledande i arbetet inom alla verksamheter som arbetar med barn, unga och deras familjer. Insatser ska utformas områdesbaserat och i samverkan med ex. förskola, skola, Barn- och ungdomspsykiatrin, hälsocentraler, habilitering. Verksamheten på familjecentralerna ska fortsätta utvecklas. Samarbete mellan för- och grundskola, elevhälsa, individ- och familjeomsorg och landstingets hälsocentraler i form av HLT-möten (hälsa, lärande och trygghet) ska omfatta samtliga elevhälsoområden. För att tidigt nå ungdomar, och bättre spegla mångfalden bland unga i Umeå utifrån bland annat kön och etnicitet, ska fältgruppens resurser utökas och dess närvaro stärkas i hela kommunen. Som ett led i att Umeå ska ha Sveriges bästa folkhälsa år 2020 ska behovet av stöd bland barn och unga med psykisk ohälsa beskrivas för att kunna göra prioriteringar för framtida arbete med folkhälsomålet. En handlingsplan är framtagen för tidig upptäckt av suicidrisk hos barn- och ungdomar. Syftet är att tidigt upptäcka unga som kan vara i risk för suicidala handlingar och erbjuda rätt stöd. Nämndens verksamheter ska i samarbete med övriga delar av kommunen arbeta för att minska barnfattigdomen. Resultatmått Antal barn i hushåll med ekonomiskt bistånd Antal barn i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd Andel ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats Andel ej återaktualiserade vuxna med missbruk ett år efter avslutad insats Nollvision mot suicid Arbete och sysselsättning Arbete och sysselsättning är en förutsättning för självständighet och ett sätt att tillhöra ett socialt sammanhang vilket bidrar till upplevelsen av en meningsfull tillvaro. Tydliga rutiner ska införlivas i berörda verksamheter för hur personer ska komma ut i arbete eller en sysselsättning som stärker möjligheten till arbete. För att kunna erbjuda detta är samarbete med andra aktörer en viktig del. Inom försörjningsstöd är samarbete med VIVA nödvändigt för att minimera långvarigt bidragsberoende och öka möjligheten till egen försörjning. Personer som uppbär försörjningsstöd ska erbjudas aktiviteter med egen försörjning som mål och antalet bidragsmånader på grund av arbetslöshet ska minska. Inom daglig verksamhet är fokus att öka självständigheten för deltagande personer. Det innebär att sysselsättningen ska vara utvecklande och kunna leda till anställningar inom kommunala bolag och verksamheter samt inom det privata näringslivet. En målsättning är att fler verksamheter ska ta emot personer från daglig verksamhet. Nämndens verksamheter ska vara öppna för arbetsträning, praktik och anställningar för personer med funktionsnedsättningar. Varje arbetsplats ska minst en gång per år öppna sin verksamhet för andra än studerande såsom praktikanter, långtidsarbetslösa, långtidssjukskrivna och personer med funktionsnedsättning. 3

5 Resultatmått Andel personer med beslut om daglig verksamhet som har sin sysselsättning förlagd till ett företag/förening/offentlig sektor Antal arbetsplatser inom nämndens verksamhetsområde som tar emot personer från daglig verksamhet Antal personer som går från dagligverksamhet till någon form av anställning Antal bidragsmånader för personer år som uppbär ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet Antal bidragsmånader för personer 24 år uppåt som uppbär ekonomiskt bistånd på grund av arbetslöshet Tillgång till bostäder Insatser ska anpassas till att stärka förmågan att leva ett självständigt liv och skapa förutsättningar att kunna bo i eget boende. Det innebär bland annat att det ska ges möjlighet för individer att byta boendeform utifrån behov. Detsamma gäller för personer med boendestöd, där målet ska vara att klara sitt boende själv. Den strategiplan som nämnden beslutat om under 2015 utgör grunden för det fortsatta arbetet med planering av bostäder, utveckling av daglig verksamhet/arbete och fritidsaktiviteter inom funktionshinderområdet. Nämndens verksamheter har ett stort behov av att få tillgång till hyresrätter. Små lägenheter med låg hyra efterfrågas för användning som servicebostäder, stödboenden och övergångskontrakt. Antalet ensamkommande barn till Umeå har ökat. För att klara ökningen ställs stora krav på flera av kommunens verksamheter vad gäller boende, kompetens, skolgång och tillgång till gode män. Riktlinjer skall fastställas som tydliggör syfte och inriktning för verksamheten med ensamkommande flyktingbarn. Det är av vikt att skapa bostadslösningar med särskild inriktning för personer i åldern 55+ med missbruksproblematik. Ingen person i Umeå kommun ska behöva vara hemlös. Resultatmått Nollvision mot vräkning av barnfamiljer Antal personer i hemlöshetssituation Antal personer med boendestöd inom IFO som avslutar sitt boendestöd på grund av minskat behov av stöd Antal personer med boendestöd inom socialpsykiatrin som avslutar sitt boendestöd på grund av minskat behov av stöd Antal personer som bor i särskilt boende enligt LSS som byter från gruppbostad till servicebostad eller från servicebostad till egen bostad på grund av minskat behov av stöd 4

6 Ensamkommande barn: Andel ungdomar som vid 21 års ålder har bostad, sysselsättning och egen försörjning Kvalitet för medarbetarna Individ- och familjenämnden arbetar för attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser, ledarskap som skapar förutsättningar för goda resultat och engagerade medarbetare med rätt kompetens. Heltid och tillsvidareanställning gäller som norm. Heltidsanställningar kommer under 2016 att införas för alla medarbetare inom Kommunals avtalsområde, exklusive personliga assistenter. Det är en del i arbetet för tryggare anställningar och ökar attraktiviteten som arbetsgivare. En strategisk kompetensförsörjningsplan ska tas fram för området med en strategi för att klara verksamhetens behov av personal och kompetens på kort och lång sikt. Umeå kommuns övergripande personalpolitiska mål är: Attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser Ledarskap som skapar förutsättningar för goda resultat Engagerade medarbetare med rätt kompetens Heltid och tillsvidareanställning Nämnden följer sjuktal och rehabiliteringsinsatser för att säkerställa en god arbetsmiljö för alla medarbetare. Kompetensutveckling Satsningar på kompetensutveckling ska bedrivas inom alla verksamheter. Syftet ska vara att ge ökade kunskaper, nya förhållningssätt, professionellt bemötande och en generellt ökad kunskap för att så långt som möjligt uppnå hög kvalitet och ökad självständighet. En av vägarna för att nå dit är genom tydligare utveckling i arbetet för alla yrkesgrupper. Det inkluderar införandet av specialisttjänster för undersköterskor och socialsekreterare. Särskilda kompetensbehov Det finns behov av kompetensutveckling inom området hedersproblematik och våld i nära relationer. Information och kunskap om jämställdhets- och HBTQ frågor ska läggas in som en del i basutbildningen. Alla chefer ska genomgå en kunskapshöjande utbildning i genuskunskap utifrån ett maktperspektiv, HBTQ-kunskap och hur detta hänger ihop med barn avseende boende, vårdnad och umgänge. Rekrytering En av de största utmaningarna för nämndens verksamheter är att behoven av utbildad personal är långt större än tillgången. Exempelvis finns ett ökande behov av flerspråkig personal i verksamheten. Flerspråklig kompetens ska vara meriterande vid anställning i verksamheter där behov finns. För att fler ska välja att söka sig till nämndens verksamheter behöver arbetet vara attraktivt. Arbetet för att göra arbetsmiljön inom sociala barnavården mer attraktiv fortsätter. 5

7 Resultatmått Andel heltidsanställda Andel genomsnittlig sysselsättningsgrad Andel tillsvidareanställda Andel långtidsfriska Sjukfrånvaro; totalt samt korttids- och långtidsfrånvaro Andel uppföljda rehabiliteringsärenden Andel efterkontrollerade tillbud och arbetskador Utveckling Nämndens verksamheter ska arbeta med ständiga förbättringar för att utveckla det stöd som ges och hålla god kvalitet. Verksamhetens egenkontroll ska utveckla och som en del i det ska avvikelser och klagomål på verksamheten utredas och tas tillvara. Genom att utgå ifrån evidensbaserad praktik säkerställs kvalitet i verksamheten. Evidensbaserad praktik innefattar både vetenskaplig kunskap, medarbetares kunskap och erfarenheter samt den enskildes perspektiv. Modellen för lokal uppföljning och utvärdering, LOKE, ska implementeras där det är möjligt. De nationella kvalitetsregistren bidrar till utveckling och kvalitet i verksamheten. Omvärldsbevakning För att kunna erbjuda stöd och omsorg i framkant ställs krav på verksamheterna att arbeta med omvärldsbevakning i nära samarbete med andra aktörer. Systematiska jämförelser och analyser med andra jämförbara kommuner är av stor vikt för att kunna bedöma verksamhetens kvalitet. Samverkan Individ- och familjenämnden ser positivt på frivillig- och volontärverksamhet och ska på olika sätt stötta sådana initiativ. Nämnden har alltid ansvar för det stöd som ges inom lagstiftningens ramar men frivilliga insatser kan bidra till att öka personers välmående och livskvalitet. Nämnden har initierat ett arbete tillsammans med sociala föreningar och kommer att utveckla det under året. Till exempel kan anhörigutbildningar inom missbruksområdet anordnas av intresseorganisationer. Välfärdsteknologi En teknikförsörjningsplan ska tas fram med en strategi för teknisk utveckling inom nämndens verksamhet. Införande och tillämpning av ny välfärdsteknologi är ett sätt att öka självständigheten för den enskilde och dess närstående samt underlätta för verksamhet och personal. Särskilt ser nämnden behov av teknikutveckling inom daglig verksamhet. 6

8 Pågående övergripande utvecklingsarbete: Åtgärdsplan IFO unga Processkartläggning gällande barnavårdskedjan Konsultstödda familjehem ska endast i undantagsfall användas Åtgärder mot barnfattigdom Socialrådgivning på internet Utredning om behov Hem för vård och boende (HVB) i intern regi (Umeå regionen) Aktiviteter utifrån översyn missbruksvård Bosociala kedjan Processkartläggning gällande boendekedjan Aktivitetsplan utifrån strategiplan boende, arbete, sysselsättning och fritid Modell för resursprioriteringar Samordning av hälso- och sjukvårdverksamheten Införande av heltidsanställningar Särskilda uppdrag: Utredning av den interna öppenvården för att tillgodose behov och minska externa placeringar IFO Ungas underlag till nämndens arbete med resursprioriteringar ska inkomma under första kvartalet 2016 Översyn av behov hos personer med förvärvade hjärnskador Utredning kring skyddat boende till våldsutsatta personer Säkerställa information till familjehem i HBTQ- och jämställdhetsfrågor Utveckla det kommunala alternativet inom personlig assistans till att bli en mer attraktiv utförare Införande av specialisttjänster för undersköterskor Översyn av behovet och tillgången till arbetskläder Utveckla tillgången till stöd på minoritetsspråk Påbörja en genomlysning av budget utifrån jämställd resursfördelning s.k. Gender budgeting Ekonomi Individ- och familjenämnden står fortsatt inför stora utmaningar. Ökade behov inom flera målgrupper med behov av personlig assistans i extern regi, LSS-boende samt social barnavård, kräver omfattande aktiviteter och anpassningar. Därutöver sker även politiska ambitionshöjningar på nationell nivå, med åtföljande förändringar i lagstiftning. Fullmäktiges budgetbeslut för 2016 innebär att budgetramen för individ- och familjenämnden har utökats med 28,8 mnkr för att möta delar av de förväntade behovsökningarna inom funktionshinderomsorgen. I förutsättningar för indexuppräkningar har kostnader för löneökningar om 2,2 % beaktats. Fastställd budgetram för 2016 innebär höga krav på prioriteringar och effektiviseringar i storleksordningen 59,6 mnkr. För att klara framtidens behov är långsiktighet i planering och 7

9 beslutsfattande, grunden för ett framgångsrikt arbete. Samverkan och likställighet av resurser och resursprioriteringar gentemot individer är ett krav från lagstiftaren och kommunfullmäktige. Inga områden är undantagna som möjliga för effektiviseringar. För att möta beräknade ofinansierade behovsökning och höga kostnadsnivåer finns behov av att omfattande resursprioriteringar, vilka bedöms minska kostnaderna med 28,3 mnkr. Detta innebär bland annat behov av förändrade ambitioner, samordning på individ- och verksamhetsnivå över geografi och verksamhetsgränser och förändringar i arbetssätt. Utöver detta krävs ytterligare kostnadsdämpande åtgärder om 31,3 mnkr, vilket motsvarar 2,8 % av budget. För försörjningsstödet, som under flera år upparbetat överskott, föreslås en ramminskning om 19 mnkr, i syfte att möta behovsökningar inom andra områden. Individ-och familjenämnden Årsbudge t 2015 Prognos 2015 Ramtillskott 2016 Årsbudget 2016 Behov budget 2016 Resursprioriteringar Nytt behov budget 2016 Effektivi seringskrav Funktionshinder 686,3 45,5 19,1 720,7 770,3 10,0 760,3 15,5 omsorg Individ-och familjeomsorg Ensamkommande barn/unga 337,0 33,5 1,7 346,2 386,5 18,3 368,2 15,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försörjningsstöd 123,7 24,0 126,5 107,5 0,0 107,5 0,0 Gemensamma kostnader 34,5 26,0 8,0 43,3 32,0 0,0 32,0 0,0 SUMMA Nämnd 1 181,5 29,0 28, , ,2 28, ,9 31,3 31,3 2,8 % Resursprioriteringarna inom IFO om 18,3 mnkr avser enbart IFO vuxna. Förslag till fördelning av budget inom ram: LSS-boende kö 29 platser 12 mnkr Buffert nya beslut LSS-boende 8,0 mnkr Specialistundersköterskor 2 mnkr Handläggare LSS 0,6 mnkr IT daglig verksamhet 0,5 mnkr Minoritetsarbete 0,5 mnkr HLT/specialistsocionom/kompetenstrappa IFO 6,8 mnkr 8

10 Utökning fältgruppen 1,2 mnkr Anhörigutbildning narkotika 0,5 mnkr Familjepeppen - föräldrastödsutbildning delfinansiering 0,1 mnkr Buffert för oförutsedda kostnader 11 mnkr Kostnadsfritt boendestöd: Slutligt ställningstagande sker i samband med översyn av boendestödet då underlag för kostnader och effekter tydliggjorts. Förslag till resursprioriteringar Fördelning mellan verksamheter: IFO vuxna 18,3 IFO unga 15,8 Funktionshinder 10,0 9