Hälsoboken är framtagen av barnhälsovårdsenheten, Region Örebro län
|
|
- Pernilla Nyberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälsobok
2 FN:s konvention om barns rättigheter Barnets föräldrar/vårdnadshavare har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa ska komma i främsta rummet. Hälsoboken är en hjälp till dig att följa ditt barns hälsa och utveckling. Här kan både du och vårdpersonal göra anteckningar om ditt barn. Ta med Gröna boken när du besöker Barnavårdscentralen Familjecentralen Vårdcentralen Sjukhuset Tandvården Logopeden Psykologen Elevhälsan Hälsoboken är framtagen av barnhälsovårdsenheten, Region Örebro län Barnhälsovårdsöverläkare Leif Ekholm Vårdutvecklare Maria Lind Administratör Annica Olofsson Utgiven hösten 2018 Tolfte upplagan 2
3 Innehåll Telefonnummer 4 Födelseuppgifter 5 Uppfödning 5 Barnomsorg 5 Barnhälsovården 6 Barnhälsovårdens program 7 Bra att veta inför besöken på barnavårdscentralen 8 Viktigt att känna till 9 Hälsovård på barnavårdscentralen 0-5 år 10 Tillväxtdiagram pojkar 12 Tillväxtdiagram flickor 13 Vaccinationsinformation 14 Vaccinationer 16 Läkarundersökning på barnavårdscentralen 17 Hörsel, syn, språk, övrigt 17 Språk, övrigt 18 Tandvård 18 Barnsjukdomar 19 Överkänslighet (allergi) 19 Läkar- och sjukhusvård 20 Elevhälsa 22 Anteckningar 23 Barnhälsovårdens kvalitetsregister 25 Tid för besök på barnavårdscentralen 27 När ska du kontakta vården? 29 3
4 Telefonnummer Barnavårdscentral: Sjukhus (akutmottagning): Barnmottagning: Vårdcentral: Tandvård: Elevhälsa: Viktiga telefonummer (se också i Regionkatalogen) Nödnummer 112 Ring vid akut fara för liv, egendom eller miljö Giftinformation 112 Begär Giftinformation Ring i mindre brådskande fall Allmänna frågor besvaras dagtid Sjukvårdsrådgivning 1177 ( när du är utomlands) På 1177 Vårdguiden hittar du fakta, råd och stöd kring barns hälsa, utveckling, rättigheter, sjukdomar och vård. Här kan du även läsa om första hjälpen-behandling. 4
5 Födelseuppgifter Födelsedatum Klockan Ort Vikt g Längd cm Ämnesomsättningsprov q (taget) OAE (hörselprov) q (normalt) Uppfödning Bröstmjölk enbart i månader, delvis i månader Mitt barns utveckling Fixerar med blicken mån Reser sig med stöd mån Huvudet i god balans mån Förstår enstaka ord mån Svarsleende mån Går utan stöd mån Vänder runt mån Klotterritar mån Flyttar saker mellan händerna mån Talar 10 ord år Jollrar nyanserat mån Talar 3-ordsmeningar år Barnomsorg Förskola, familjedaghem Ålder Namn 5
6 Barnhälsovården Barnhälsovårdens mål är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för barn. Detta genom att främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa samt tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem med barns hälsa. Hälsoundersökningar erbjuds ditt barn enligt Barnhälsovårdens nationella program (se sid 7). En viktig målsättning är jämlik barnhälsovård för alla barn. Hembesök erbjuds när du kommer hem från BB och vid 8 månaders ålder. Här får du möjlighet att i lugn och ro samtala med en sjuksköterska. Hälsosamtal erbjuds utifrån barnets tillväxt och utveckling. Du har möjlighet att ställa frågor om ditt barns hälsa och om sådant du är osäker på. Barnhälsovården ställer frågor till dig om ditt barn. Syftet är att ge dig råd och stöd. Hälsosamtalet handlar ofta om kost, tandhälsa, lek, rörelse, sömn och hur du kan förebygga olycksfall. BVC frågar även om rökning och alkohol i barnets närmiljö. Telefontid erbjuds efter överenskommelse. Föräldragrupper erbjuds och ger dig möjlighet att lära känna andra föräldrar och diskutera frågor som föräldraskap, barns behov och utveckling. Vaccinationer erbjuds kostnadsfritt och är frivilliga (se sid 15). Barnpsykolog kan du erbjudas kontakt med vid behov angående ditt barn eller föräldraskapet. Förskolan samarbetar med BVC i frågor om bland annat barns utveckling och infektioner. Barnhälsoteam är en samverkan med förskolan som erbjuds familjer när det finns behov av särskilt stöd. 6
7 Barnhälsovårdens program Första veckan Hembesök av sjuksköterska 1 3 veckor Sjuksköterskebesök (2 besök) 4 veckor Läkarbesök (barnets utveckling) 6 8 veckor Sjuksköterskebesök (mamman erbjuds frågeformulär och samtal om hur hon mår och har det, vaccination rotavirus) 3 mån Sjuksköterskebesök (vaccination difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hemofilus influensa b, hepatit B, pneumokocker, rotavirus) 4 mån Sjuksköterskebesök 5 mån Sjuksköterskebesök (vaccination difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hemofilus influensa b, hepatit B, pneumokocker) 6 mån Läkarbesök (barnets utveckling) 8 mån Hembesök 10 mån Sjuksköterskebesök (barnets utveckling) 12 mån Läkarbesök (vaccination difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hemofilus influensa b, hepatit B, pneumokocker) 18 mån Sjuksköterskebesök (barnets utveckling, vaccination mån mässling, påssjuka och röda hund) 2,5 år Sjuksköterskebesök (barnets utveckling, språk och tal) 4 år Sjuksköterskebesök (barnets utveckling, syn, hörsel, språk och tal) 5 år Sjuksköterskebesök (vaccination difteri, stelkramp, kikhosta, polio) 7
8 Bra att veta inför besöken på barnavårdscentralen Ett vanligt besök Den tid som är avsatt för ett besök brukar vara cirka 30 minuter. Om du behöver ett längre samtal är det bra om du säger till i förväg. Ditt barns utveckling och hälsa följs bland annat med vägning och mätning regelbundet. Vanligtvis vägs, och undersöks, barnen utan kläder. Större barn kan ha trosor/kalsonger på. Längd och vikt bedöms i förhållande till så kallade tillväxtkurvor (se sid 13 14) som visar hur ditt barn växer i förhållande till sin ärftlighet och i jämförelse med andra barn i samma ålder. Vanliga frågor vid besöken Hur mår ditt barn? Barnets utveckling? (lärt sig sedan sist, språk, tal) Barnets vanor? (mat, sömn, renlighet/hygien) Barnets beteende? (kontakt med andra, lek, aktiviteter, egen vilja) Hur går det i din familj? (behov av och möjligheter till stöd och hjälp) På 1177 Vårdguiden kan du läsa mer om besöken på barnavårdscentralen. Leva med barn På BVC får du boken Leva med barn. Boken är ett äventyr som ger nya perspektiv och innebär bårde glädje och utmaningar. Hur gör man som förälder? Boken ger inspiration där du kan hämta kunskap, tips och råd, få stöd och känna tillförsikt. 8
9 Viktigt att känna till Trösta ett oroligt barn Alla små barn skriker ibland. Det är ett av deras sätt att kommunicera och förklara vad de vill och behöver. Några råd när du skall trösta ditt barn är: Håll barnet i din famn, andas lugnt. Smek och massera barnet försiktigt. Sänk störande ljud och dämpa belysningen. Spela stillsam musik. Prata lugnt eller sjung lugna sånger. Gå ut med barnet i barnvagn. Lägg barnet i sängen en stund, även om det skriker hysteriskt. Sök stöd hos partner, släkting eller vän och be om hjälp så du får vila en stund. Kom ihåg att även om barnet fortsätter att skrika: skaka aldrig ditt barn! När ett barn skakas kraftigt slungas hjärnan hårt mot skallbenet och hjärnan skadas (skakade barn eller Shaken baby syndrome). Plötslig spädbarnsdöd Plötslig spädbarnsdöd är mycket ovanlig. I Sverige är det cirka ett barn på sex tusen som drabbas. Risken kan minskas betydligt genom några enkla åtgärder: Låt spädbarnet sova på rygg. Avstå från nikotin. Se till att barnets ansikte är fritt, att barnet är lagom varmt och kan röra sig. Spädbarn under tre månader sover säkrast i egen säng. Amma om det är möjligt. Napp kan användas när spädbarnet ska sova. Sunda solvanor Undvik att barnet är i solen mellan klockan 11 och 15, då solen är som starkast. Använd i första hand kläder och solhatt som solskydd för barnet. Använd solkräm, med solskyddsfaktor 30 eller högre, till hud som inte täcks av kläder på barn som är äldre än sex månader. Råd för att minska kemikalier i barns vardag Tvätta kläder och textilier innan första användning. Värm inte mat eller dryck i plast. Vädra ordentligt efter renovering. 9
10 Hälsovård på barnavårdscentralen 0 5 år Notera vaccinationer på sid 17, tandvård på sid 19 samt sjukvård på sid Datum Ålder Vikt Längd Huvud Kommentar omfång år mån dag g/kg cm cm D-vitaminer, kostråd m m 10
11 Datum Ålder Vikt Längd Huvud Kommentar omfång år mån dag g/kg cm cm D-vitaminer, kostråd m m 11
12 Längd och vikt pojkar 0 24 månader cm kg Werner B, Brodin L.Acta Paediatr 2006;95: Grafik Ekholm Den mellersta linjen i diagrammen visar medelvärden för längd cm) och vikt (kg). De andra två linjerna visar det intervall som de flesta barn normalt växer inom. 12
13 Längd och vikt flickor 0 24 månader cm kg Werner B, Brodin L.Acta Paediatr 2006;95: Grafik Ekholm Ett barn som ammas har ofta under de första levnadsmånaderna en snabb ökning av vikten. En sådan viktökning ger inte någon ökad risk för att senare utveckla fetma. 13
14 Vaccinationsinformation Vaccin ger skydd mot olika smittsamma och farliga infektionssjukdomar. Alla barn rekommenderas att delta i det allmänna och kostnadsfria vaccinationsprogrammet. Rotavirus orsakas av ett virus och är den vanligaste orsaken till svår diarré hos små barn. Vaccinet ges i munnen. Vaccination ingår inte i det allmänna programmet (2018) men erbjuds utan kostnad i Region Örebro län Difteri orsakas av en bakterie som avger ett gift vilket kan skada flera organ. Sjukdom ger i regel en svalginfektion med svårigheter att andas (äkta krupp) och i allvarliga fall kan man till och med kvävas till döds. Stelkramp är en sårinfektion som orsakas av en bakterie som finns i jord och gödsel. Sjukdom ger allvarliga kramper med risk för andningsförlamning. Obehandlad leder infektionen ofta till döden. Kikhosta orsakas av en bakterie som ger luftvägsinfektion med hosta. Hostan kan övergå i svåra hostattacker med efterföljande kikningar där barnet tappar andan och andas in luft med ett väsande eller pipande ljud (kikning). För spädbarn kan sjukdomen medföra livsfara. Vaccinationsskyddet är inte livslångt och både barn och vuxna kan drabbas av kikhosta. Polio (barnförlamning) är en fruktad virussjukdom som kan leda till förlamning. Det finns ingen behandling mot polio. WHO har som mål att polio ska utrotas. Hemofilus influensa b är en bakterie som hos små barn kan orsaka sepsis, struplocks- och hjärnhinneinflammation. Sjukdom kan vara livshotande. Hepatit B (gulsot) orsakas av ett virus som ger en inflammation i levern. I Sverige är smittan ovanlig men den är vanlig i vissa delar av Afrika och Asien. Alla spädbarn i Sverige erbjuds vaccination mot hepatit B. 14
15 Pneumokocker är en bakterie som kan orsaka lunginflammation, hjärnhinneinflammation och blodförgiftning med risk för allvarliga hjärnskador och död. Det är sjukdomar som förekommer i alla åldrar men infektionerna drabbar främst de yngsta (barn under 2 år) och äldsta individerna (över 65 år). Mässling orsakas av ett virus och är en vanlig och mycket smittsam virussjukdom med hög feber, hosta, utslag och allmänpåverkan. Komplikationer är svår hjärninflammation och dödsfall. Mässling förekommer nuförtiden sällan i Sverige på grund av ett väl fungerande vaccinationsprogram. Påssjuka är en virussjukdom med ömhet och svullnad över öronspottkörteln. En vanlig komplikation är hjärnhinneinflammation med ofta en ensidig dövhet. Vid sjukdom hos man före pubertet finns risk för sterilitet. Röda hund är en virussjukdom med ofta en lindrig luftvägsinfektion och utslag. Sjukdom under graviditet kan ge allvarliga fosterskador. Tuberkulos orsakas av en bakterie och är en av de mest spidda infektionssjukdomarna i världen. Vaccination rekommenderas enbart till riskgrupper. Vanligast är att lungorna angrips men de flesta organ kan drabbas. HPV är ett virus som orsakar bland annat könsvårtor och livmoderhalscancer. Vaccination ingår i det allmänna programmet i skolan årskurs 5 och 6. Mer information finns på: Biverkningar av vaccination Rodnad och/eller svullnad på stickstället och feber är vanligt. Fyll i eventuella biverkningar på sid 17 och rapportera till barnhälsovården. 15
16 Vaccinationer Vaccination mot (markera med kryss) Rotavirus Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hemofilus Hepatit B Pneumokock Mässling Påssjuka Röda hund Tuberkulos HPV Datum BHV/Skola år mån dag Kommentar (eventuella biverkningar) 16
17 Läkarundersökning på barnavårdscentralen Vid 4:e levnadsveckan, 6 månader samt vid 12 månader. Datum Ålder Kommentar år mån dag Hörsel, syn Datum Ålder Kommentar år mån dag höger vänster Hörsel Syn 17
18 Språk, övrigt Datum Ålder Kommentar år mån dag Språk Övrigt Tandvård Borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll. Datum år mån dag Första tanden: 18
19 Barnsjukdomar Datum år mån dag Överkänslighet (allergi) Konstaterad mot Symtom år 19
20 Läkar- och sjukhusvård Ta med Hälsoboken även vid läkar- och sjukhusbesök! Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) 20
21 Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) 21
22 Elevhälsa Hälsoundersökning utförd av läkare eller skolsköterska. Vaccinationer sid 17. Datum Ålder Längd Vikt Kommentar år mån dag cm kg 22
23 Anteckningar Notera till exempel vid besök, föräldrautbildning, eventuella sjukdomar och behandling med mera. Datum år mån dag 23
24 Anteckningar Datum år mån dag 24
25 Svenska barnhälsovårdsregistret, BHVQ Barnhälsovården samlar fakta om barn för att göra barnhälsovården bättre. De som arbetar på din BVC-mottagning samlar in uppgifter om ditt barn. BVC samlar uppgifterna i ett register. Det heter BHVQ. Många BVC i Sverige samlar in uppgifter till BHVQ för att kunna jämföra vården på olika BVC. Uppgifterna handlar om besök och undersökningar på BVC. Barnhälsovården samlar också uppgifter om ditt barns utveckling och hälsa samt uppgifter om amning, vaccinationer och rökning i hemmet. Kort om dina rättigheter Din medverkan är frivillig och påverkar inte din kontakt med BVC. Du kan tacka nej till att vara med. Säg i så fall till din sjuksköterska på BVC. Om du i efterhand ångrar dig och inte längre vill vara med i registret har du rätt att få alla uppgifter borttagna, kontakta: barnhalsovarden@regionorebrolan.se Alla uppgifter om ditt barn omfattas av hälso- och sjukvårdssekretessen i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Uppgifterna får bara användas för utveckling av bättre vård, för statistik och för forskning. De enda som kan se uppgifter om ditt barn är behörig personal hos inrapporterande vårdgivare och behörig personal hos ansvarig myndighet för registret. Läs mer om information till vårdnadshavare och om datasäkerhet och sekretess på På och sidan För dig som patient, kan du läsa mer om nationella kvalitetsregister och om dina rättigheter. 25
26 Det nationella vaccinationsregistret Vårdgivaren måste enligt lag rapportera alla vaccinationer som ges inom det nationella vaccinationsprogrammet för barn. Du har rätt att begära ut de uppgifter som registrerats. Läs mer om information till den vaccinerade på: 26
27 Tid för besök på barnavårdscentralen Datum år mån dag kl Sjuksköterska/läkare 27
28 Tid för besök på barnavårdscentralen Datum år mån dag kl Sjuksköterska/läkare 28
29 När ska du kontakta vården Vid allvarlig akut sjukdom eller vår olycka, ring 112. Kontakta sjukvården vid: Andningssvårigheter Medvetslöshet Kramper Förgiftning Skallskada, benbrott och djupa sårskador Smärta och värk Plötslig svår huvudvärk eller långvarig huvudvärk. Smärtor i magen och feber eller om barnet är trött och hängig. Stark och ihållande öronvärk (på natten vänta till morgonen). Diarré och kräkningar Om barnet är yngre än sex månader. Feber och är trött och hängig. Upprepade kräkningar, täta diarréer och barnet blir mycket trött. Om barnet inte kissar alls eller om det kissar lite. Urinvägar Blod Brännskada Heshet Förkylning Om barnet kissar ofta och det gör ont/svider när barnet kissar. Blod som kommer med urin eller avföring. Om blåsor uppstår och skadans storlek är större än den egna handen. Heshet kombinerad med andningssvårigheter och hosta. Om barnet är slött, inte orkar leka eller plötsligt blir försämrat med stigande feber, eller hosta efter några dagars förkylning. 29
30 Feber Om barnet är yngre än tre månader och har en temperatur över 38 C, eller är mellan tre och sex månader och har temperatur över 39 C. Om barnet har feber och verkar mycket sjuk. Om barnet har feberkramp första gången. Om barnet har feber och verkar ha ont eller gråter tröstlöst. Om barnet har röda prickar eller fläckar eller har andra oförklarliga utslag på huden. Om barnet inte vill dricka alls, är torr i munnen eller kissar mindre än vanligt. Sök vård på en vårdcentral om barnet fortfarande har feber efter fyra dygn. Stanna hemma eller vara på förskolan? Barnet bör orka och ha en feberfri dag (utan febernedsättande medicin i kroppen) innan han/hon återgår till barngruppen. Det finns även några regler: Vid magsjuka kan barnet gåt tillbaka till förskolan när han/hon inte har kräkts eller har haft diarré på två dygn. Lös avföring saknar betydelse om barnet är piggt. Antibiotikabehandling är inget hinder för att vara i förskolan om barnet mår bra men vid streptokockinfektion, till exempel halsfluss, bör barnet behandlas med antibiotika i två dygn för smittfrihet innan han/ hon återgår till förskolan. 30
31 31
32 Postadress: Barnhälsovården, Region Örebro län, Box 1613, Örebro E-post:
HÄLSOBOK.... Namn. Ta med Gröna Boken när du besöker
HÄLSOBOK... Namn Ta med Gröna Boken när du besöker Barnets föräldrar/vårdnadshavare har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa skall komma i främsta rummet. FN:s konvention
Läs merHÄLSOBOK. Ta med Gröna Boken när du besöker. Namn ...
HÄLSOBOK... Namn Ta med Gröna Boken när du besöker Barnets föräldrar/vårdnadshavare har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa skall komma i främsta rummet. Artikel 18 FN:s
Läs merHÄLSO- BESKED. Ta alltid med Hälsobesked när du besöker:
HÄLSO- BESKED... Namn Ta alltid med Hälsobesked när du besöker: Barnavårdscentralen Familjecentralen Vårdcentralen Sjukhuset Tandvården Logopeden Psykologen Elevhälsan Båda föräldrarna/vårdnadshavarna
Läs merDet svenska vaccinationsprogrammet
Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se Den
Läs merSå vårdar du ditt sjuka barn
Så vårdar du ditt sjuka barn Tips och råd till dig med barn 0 5 år. Broschyrens främsta syfte är att underlätta kommunika tionen mellan BVC-personal eller annan vårdpersonal och föräldrar som önskar kortfattad
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,
Läs merTill dig som just fått barn. När barnet skriker se
Till dig som just fått barn När barnet skriker 1177 1177.se Att hantera skrik Små barn skriker, vissa mer än andra. När barnet är litet har det inget annat sätt att uttrycka sig på. Skriket kan vara svårt
Läs merBarn, infektioner och antibiotika. ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC
1 Barn, infektioner och antibiotika ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 2 Vanliga infektioner hos barn Mitt barn är jämt sjukt! Foto: Peopleimages 3 Förkylningar är normalt
Läs merBromma Planeten Sjukdomspolicy
Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................
Läs merVaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder
Information till föräldrar Vaccination mot mag- och tarminfektion orsakat av rotavirus Ges i munnen vid två olika tillfällen från sex veckors ålder Alla barn som bor i Stockholms län erbjuds kostnadsfri
Läs merRutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen
Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller
Läs merLuftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS
Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon
Läs merAtt förebygga kikhosta hos spädbarn. Augusti 2016
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016 Innehåll 1. Om kikhosta idag 2. Rekommendationer för att förebygga kikhosta hos spädbarn: Vaccination Behandling och diagnostik Uppmärksamhet 3. Veta mer
Läs merDags att välja Barnavårdscentral
Dags att välja Barnavårdscentral Grattis till ditt föräldraskap! Nu har du möjlighet att välja Barnavårdscentral I denna broschyr kan du läsa hur vi kan hjälpa dig och hur du ska göra för att lista ditt
Läs merBarnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern. Smittskyddsenheten
Barnsjukdomar och vaccinationer i förskoleåldern Smittskyddsenheten Barnsjukdomar Mässling Kikhosta Vattkoppor Rotavirus Vattkoppor Vattkoppor är en mycket smittsam, men för det mesta mild utslagssjukdom.
Läs merDet svenska vaccinationsprogrammet
Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination? 4 Hur går vaccination
Läs merBARNVACCINATIONS. programmet. en föräldrainformation från:
en föräldrainformation från: Innehållsförteckning Varför behöver vi vaccinera? 3 Hur verkar vacciner? 5 Alternativa vacciner 6 Vaccinations i Sverige 7 Förberedelse inför vaccination 8 Hur ges vaccinationerna?
Läs merFrisk utan antibiotika
Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.
Läs merOm infektioner och smitta i förskolan
Om infektioner och smitta i förskolan En vuxen person bär på cirka 1,5 kg bakterier Leif Dotevall Regionläkare, bitr smittskyddsläkare Smittskydd Västra Götaland Tunntarm 10 4 organismer /ml Tjocktarm
Läs mer» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder
Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»
Läs merInformation om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC
Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program
Läs merFrisk utan antibiotika
Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin
Läs merSmittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.
Läs merVad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning
Läs merDet svenska vaccinationsprogrammet
GÄLLER FRÅN JANUARI 2010 Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Innehåll Till dig som är förälder 1 Varför vaccinerar man? 3 Hur fungerar vacciner? 4 Vilket skydd ger vaccination?
Läs merInformation om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC
Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,
Läs merFörkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?
Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som
Läs merVaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård
Vaccinationer inom barnhälsovården Kunskapscentrum barnhälsovård Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos
Läs merElevhälsans medicinska insats i Mörbylånga kommun
Elevhälsans medicinska insats i Mörbylånga kommun Information till vårdnadshavare Så här arbetar elevhälsans medicinska insatser i grundskolan Skolsköterskan Finns på skolan olika dagar med öppenmottagning.
Läs merHur ser sjukdomarna ut?
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10
Läs merFrisk utan antibiotika
Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin
Läs merBARN ALLMÄNTILLSTÅND. Barn
BARN ALLMÄNTILLSTÅND Det kan vara svårt att bedöma hur sjukt ett barn är. får inte alltid typiska besvär från det organ som är sjukt. Ibland blir de enbart allmänpåverkade. Tecken på att barnets allmäntillstånd
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644
Läs merBarn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt
Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa
Läs merBarn, infektioner och antibiotika
Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika -ett utbildningsmaterial inom ramen för föräldrautbildningen på BVC 1 Infektioner är normalt Småbarn är ofta sjuka i infektioner
Läs merTÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista
TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt
Läs merFrågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn
1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års
Läs merFrisk utan antibiotika
Frisk utan antibiotika Råd vid vanliga luftvägsinfektioner Antibiotika har räddat miljontals liv......men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. Sedan 1940-talet har
Läs merTillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan
Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan Information till familjer med barn i förskola Smitta som sprids på förskolan ställer till bekymmer för barn, personal, syskon och föräldrar. Barn i
Läs merAnvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014
Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet 2014 Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens
Läs merVad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.
Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, oktober 2017 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644 Kim
Läs merInfektioner hos barn i förskolan
Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2018 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644
Läs merRÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND. Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom:
RÅD TILL FÖRÄLDRAR VID OLIKA SJUKDOMSTILLSTÅND Tänk på detta innan barnet går tillbaka till förskola efter sjukdom: Barnets allmäntillstånd gäller = Barnet skall orka delta i förskolans dagliga aktivitet
Läs merVilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?
Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? 1 Kikhosta - Bordetella pertussis https://www.youtube.com/watch?v=s3ozrmgdmmw (länk till film) Symptom: Andningsuppehåll Svår hosta Mycket slem
Läs merElevhälsans medicinska insats i Mörbylånga kommun
Elevhälsans medicinska insats i Mörbylånga kommun Information till vårdnadshavare Så här arbetar elevhälsans medicinska insatser i grundskolan Skolsköterskan Finns på skolan olika dagar med öppenmottagning.
Läs merOM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika
OM ANTIBIOTIKA Därför får du antibiotika Därför får du inte antibiotika Vad är antibiotika? Antibiotika är läkemedel som används för att behandla och i sällsynta fall förebygga infektioner som orsakas
Läs merHälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl
Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det
Läs merEfter en förlossning 1
Efter en förlossning 1 På bäddavdelningen för nyfödda får man träna hur det är att leva med en bebis Bebisen sköts av mamman under hela sjukhusvistelsen. För bebisen är den bästa platsen föräldrarnas famnar
Läs merGoda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner
Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information
Läs merHygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser
Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser 2018-02-14 2 (5) Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser God hygien är avgörande för att undvika
Läs merOnt i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten
Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller
Läs merHej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner.
Hej! Jag vill att du läser det här! Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner. Det handlar om vaccination mot pneumokocker Små barn får lätt infektioner av bakterier och virus
Läs merSmittsamt på förskolan. Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare
Smittsamt på förskolan Thomas Arvidsson, Barnhälsovårdsöverläkare Ann Söderström Smittskyddsläkare Förskola eller hemma Trött, orkar ej hela dagen Feber Smittar ned omgivningen Kräver mer skötsel än personalen
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxhslf Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens
Läs merOm influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.
Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och
Läs merHÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN
Gävleborg HÄLSOUNDERSÖKNING AV 5-ÅRINGAR INOM BARNHÄLSOVÅRDEN Syfte Att uppmärksamma svårigheter som kan ha betydelse för barnets situation i förskoleklass och skola eller för barnets hälsa och välbefinnande
Läs merHmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika
Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner
Läs merRS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning
RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på
Läs merInförande rotavirusvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet
Införande rotavirusvaccination i det allmänna vaccinationsprogrammet Terapigrupp Vaccin Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum Barnhälsovård Rotavirusvaccin: hur ser det ut i Sverige?
Läs merRS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion
RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort
Läs merSOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter
Läs merHusläkarmottagningen har öppet 8-17 på vardagar. Du bokar en tid genom att ringa till mottagningen eller genom att logga in på 1177.se.
HITTA RÄTT I VÅRDEN Övning 4 NIVÅ 1&2 Foto: Juliana Wiklund Hitta rätt i vården Husläkarmottagning På husläkarmottagningen behandlas både vuxna och barn för sjukdomar och besvär. Husläkarmottagning kallas
Läs merApotekets råd om. Förkylning hos barn
Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem
Läs merHälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner
Hälsopolicy för Hedlunda förskola Denna version skapades 2014-10-13 och ersätter tidigare versioner Hälsopolicyn är en sammanställning av några av de vanligaste symtomen som barn i förskoleåldern kan drabbas
Läs merTUBERKULOS. Information till patienter och närstående
TUBERKULOS Information till patienter och närstående Grafisk form och illustrationer: Ord & Bildmakarna AB. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB, 2006 VAD ÄR TUBERKULOS? Tuberkulos är en smittsam men botbar
Läs merEn aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag
En aktuell lägesrapport om de svenska vaccinationsprogrammen och Folkhälsomyndighetens nya uppdrag Anders Tegnell, statsepidemiolog, avdelningschef för epidemiologi och utvärdering, Folkhälsomyndigheten..
Läs merSmittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation.
Smittar det? Vattkoppor, magsjuka, huvudlöss, svinkoppor, höstblåsor, springmask, ögoninflammation. Det är vanligt att barn får infektioner, speciellt under de första åren i förskolan eller på fritids.
Läs merRS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion
RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att ditt barn får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort
Läs merFöräldrainformation - Att förebygga smittspridning!
Tillsammans hjälps vi åt för friska barn i förskolan. Barnet i fokus! Föräldrar och förskola tillsammans Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning! I samarbete med HYFS Friskare barn i förskolan
Läs merTuberkulos. Information till patienter och närstående
Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade
Läs merKonsultation med BVC och elevhälsa
Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring
Läs merMinska risken för plötslig spädbarnsdöd. Sex råd till dig som förälder
Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Sex råd till dig som förälder Minska risken för plötslig spädbarnsdöd Plötslig spädbarnsdöd är mycket ovanligt, men ändå något som oroar många blivande och nyblivna
Läs merRutiner vid begäran om registerutdrag
Rutiner vid begäran om registerutdrag Följande rutiner gäller i det fall ett barns vårdnadshavare begär information om de uppgifter som finns lagrade på barnet i Basta. 1. Vårdnadshavaren informeras av
Läs merVaccinering mot livmoderhalscancer - HPV
Vaccinering mot livmoderhalscancer - HPV 1 Lång historia.. Socialstyrelsen föreskrift från 1 januari 2010 - HPV vaccin till alla flickor födda 1999 och senare. Nationell upphandling 2010 SKL rekommenderar
Läs merAllmänt om bakterier
Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier
Läs merLunginflammation och vaccinering
Se till att du inte tappar andan när du verkligen behöver den! Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna
Läs merTill BVC-personal: Frågor & svar. om pneumokockinfektion. Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner
Till BVC-personal: Frågor & svar om pneumokockinfektion Detta är en broschyr om Prevenar, ett vaccin mot pneumokockinfektioner Hej! Det här är en broschyr från Wyeth om Prevenar pneumokockvaccin. Här har
Läs merKarin Persson Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga Karin Persson Smittskyddssjuksköterska
Grundkurs för Smittskydds/Stramaansvariga 2018 Smittskyddssjuksköterska Kikhosta/Pertussis Anmälnings- och smittspårningspliktig Detta är kikhosta Orsakas av bakterien Bordetella pertussis som fäster i
Läs meratt som svar på remiss Vaccination mot hepatit B till Socialdepartementet avge upprättat förslag till yttrande.
$Jbf 2Ö(H
Läs merSOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter. Vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2006:22 (M) Föreskrifter Vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter är
Läs merStreptokockinfektioner
Streptokockinfektioner Halsfluss Svinkoppor (impetigo) Nagelbandsinfektion Rodnad/klåda runt underliv, ändtarmsmynningen Scharlakansfeber Hos barn < 3 år kan feber och tjock, varig snuva vara de enda symtomen
Läs merBarnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård
1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet
Läs merHmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika
Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner och antibiotika En föräldrautbildning inom ramen för BVC:s utbildningsprogram Hmm... Antibiotika? Ja tack, men helst inte! Barn, infektioner
Läs merBasprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun
Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens
Läs merEMI. Elevhälsans Medicinska Insats SKOLPOOL SVERIGE AB
EMI Elevhälsans Medicinska Insats SKOLPOOL SVERIGE AB den 1 augusti 2017 Skriven av: Liza Blennerup Medicinsk Verksamhetschef / Legitimerad Barnsjuksköterska EMI Elevhälsans Medicinska Insats Information
Läs mer维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )
维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)
Läs merVälkommen till småbarnspedagogiken i Nykarleby
Välkommen till småbarnspedagogiken i Nykarleby Ditt barn har beviljats en plats inom småbarnspedagogiken i Nykarleby verksamhetsåret 2018-2019, välkomna. Det nya verksamhetsåret inleds den 6.8.2018. För
Läs merInfluensa i Västernorrlands län säsongen Vecka
Antal anmälda fall SmittnYtt Nyhetsbrev från Smittskyddsenheten Västernorrland Nr 5, 2017 I detta nummer av SmittnYtt kan man bl.a. läsa om den gångna influensasäsongen i länet, den goda effekten av barnvaccinationsprogrammet
Läs merHär får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp
VIP min kropp 1 Den här boken handlar om din kropp. Här finns lite fakta om kroppen och om hur du sköter den. Längd och viktkurva kan du fylla i själv efter eller under ditt besök hos skolsköterskan. Likaså
Läs merAlkohol och Tobak. Allergi. Allmänt barn. Barnsäkerhet. För BVC - Blanketter. Manualer för BVC-sjuksköterskor. Mat. Språk. Sömn. Vaccinationer.
1 (9) Alkohol och Tobak Allergi Allmänt barn Barnsäkerhet För BVC - Blanketter Manualer för BVC-sjuksköterskor Mat Språk Sömn Vaccinationer Övrigt 2 (9) Alkohol och Tobak (åter register) Barns tankar om
Läs merBarnvaccinationsprogrammet
Historik: 1300-talet - variolisering 1796 första smittkoppsvaccinationen 1801 första vaccinationen i Sverige 1815 lag om obligatorisk smittkoppsvaccination 1901 Mjölkdroppen grundas 1930-talet Barnavårdscentraler
Läs merIntroduktionsutbildning barnhälsovård. Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp
Introduktionsutbildning barnhälsovård Hembesök Barnsäkerhet Föräldrastöd i grupp Hembesök Vad tänker du på när du tänker på hembesök? Målet med hembesök till nyblivna föräldrar är att främja kontakten
Läs merFrågor och svar om nationella vaccinationsregistret
Frågor och svar om nationella vaccinationsregistret Allmänt Vad är vaccinationsregistret? Vaccinationsregistret är ett hälsodataregister för nationella vaccinationsprogram. Folkhälsomyndigheten är ansvarig
Läs merPersonalvaccination och stick-/skärtillbud. Malin Bengnér Smittskyddsläkare
Personalvaccination och stick-/skärtillbud Malin Bengnér Smittskyddsläkare Vilket vaccinationsskydd bör jag som vårdpersonal ha? Vem ombesörjer och betalar vaccinationen? Vad gör jag om ett tillbud med
Läs merAtt vårda sin hälsa. i Sverige
Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade
Läs merAnvisningar för sjuka barn
Anvisningar för sjuka barn i Solnas förskoleverksamhet Den här skriften är ett gemensamt dokument för smittskyddsläkaren, barnavårdscentralerna och förskoleverksamheten i Solna. Den bygger på Socialstyrelsens
Läs merAktuellt från barnvaccinationsprogrammet
Mariette Derwig, barnhälsovårdsöverläkare Kathy Falkenstein Hagander, barnhälsovårdsöverläkare Ylva Thor, vårdutvecklare, distriktssköterska Kunskapscentrum barnhälsovård Aktuellt från barnvaccinationsprogrammet
Läs merDet nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos
Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos Kunskapscentrum för Barnhälsovård ålder 3 mån Det allmänna vaccinationsprogrammet
Läs merRiktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor)
Kommunkontoret Personalavdelningen Riktlinjer 1( ) Riktlinjer för förebyggande insatser mot, TBC, tuberkulos i Lunds kommun vid nyanställning (3 bilagor) Ska göras innan arbetet påbörjas Riktlinjerna är
Läs mer