HÄLSO- BESKED. Ta alltid med Hälsobesked när du besöker:

Transkript

1 HÄLSO- BESKED... Namn Ta alltid med Hälsobesked när du besöker: Barnavårdscentralen Familjecentralen Vårdcentralen Sjukhuset Tandvården Logopeden Psykologen Elevhälsan

2 Båda föräldrarna/vårdnadshavarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa skall för dem komma i främsta rummet. Ur artikel 18 i FN:s konvention om barnets rättigheter. Hälsobeskedet är framtaget av Barnhälsovårdsenheten, Region Örebro län Barnhälsovårdsöverläkare Vårdutvecklare Assistent Leif Ekholm Maria Lindh Annica Olofsson Utgiven vintern 2015 Nionde upplagan

3 Innehåll Hälsobesked en bok om ditt barns hälsa... 4 Födelseuppgifter... 4 Telefonnummer... 5 Barnomsorg... 5 Viktigt att känna till... 6 Barnavårdscentralen... 7 Barnhälsovårdens program... 8 Bra att veta inför besöket på BVC... 9 Hälsovård på BVC 0-6 år Tillväxtdiagram pojkar Tillväxtdiagram flickor Vaccinationsinformation Vaccinationer Läkarundersökning på BVC Hörsel, syn, språk, övrigt Tandvård Barnsjukdomar Överkänslighet (allergi) Läkar- och sjukhusvård Elevhälsa Anteckningar Barnhälsovårdens statistik När skall man kontakta vården? Hemma eller på förskolan? Tid för besök på BVC Plastfickorna är avsedda för recept, intyg och liknande Ladda ner BVC-appen med ditt barns BVC-besök, tillväxtdiagram och vaccinationer! 3

4 Hälsobesked en bok om ditt barns hälsa Hälsobesked är en till hjälp för dig att följa ditt barns tillväxt och utveckling! I den här boken kan både du och vårdpersonal göra anteckningar angående ditt barns hälsa. Ett ifyllt Hälsobesked är ett dokument som man även som vuxen har glädje av, t.ex. när man behöver veta vilka vaccinationer man fått som barn. Ta alltid med Hälsobesked när du med ditt barn besöker hälso- och sjukvården! Födelseuppgifter Födelsedatum klockan Ort Vikt g Längd cm Ämnesomsättningsprov (taget) OAE (hörselprov) (normal) 4

5 Telefonnummer Barnavårdscentral: Sjukhus (akutmottagning): Barnmottagning: Vårdcentral: Tandvård: Elevhälsa: Viktiga telefonnummer (se också i Hälso- och sjukvårdskatalogen) Nödnummer Giftinformation Sjukvårdsrådgivning 112 används då det är akut fara för liv, egendom eller miljö 112 begär Giftinformation Ring i mindre brådskande fall Allmänna frågor om akuta förgiftningar besvaras på dagtid ( när du är utomlands) Barnomsorg Förskola, familjedaghem Ålder 5

6 Viktigt att känna till Trösta ett oroligt barn Alla som har barn vet hur jobbigt det kan vara när ett barn skriker och inte låter sig tröstas. Vissa barn skriker mer än andra. När barnet är litet har det inget annat sätt att uttrycka sig på. Skriket kan vara svårt att tolka, och det är svårast i början men det blir oftast lättare med tiden Några råd att följa när du skall trösta ditt barn: Håll om barnet mot ditt bröst. Smek och massera barnet försiktigt. Sänk störande ljud och dämpa belysningen. Spela stillsam musik. Prata lugnt eller sjung lugna sånger. Gå ut med barnet i barnvagn. Lägg barnet i sängen en stund, även om det skriker hysteriskt. Sök stöd hos partner, släkting eller vän och be om hjälp så du får vila en stund. Kom ihåg att även om barnet fortsätter att skrika: skaka aldrig ditt barn! När ett barn skakas kraftigt slungas hjärnan hårt mot skallbenet och hjärnan skadas. I Sverige skadas varje år flera barn allvarligt eller dör av kraftiga skakningar (skakade barn eller shaken baby syndrome). Plötslig spädbarnsdöd Plötslig spädbarnsdöd är mycket ovanlig. I Sverige är det cirka ett barn på sex tusen som drabbas. Risken kan minskas betydligt genom några enkla åtgärder: Låta spädbarnet sova på rygg. Avstå från nikotin. Se till att barnets ansikte är fritt, att barnet är lagom varmt och kan röra sig. Spädbarn under tre månader sover säkrast i egen säng. Amma om det är möjligt. Napp kan användas när spädbarnet ska sova. Om barnet ligger på rygg kan huvudformen bli lite sned eller platt. Därför kan man variera med att ha ansiktet framåt eller åt den ena eller andra sidan. När barnet är vaket kan det gärna ligga på magen, under uppsikt av en vuxen. Råd för att minska kemikalier i barns vardag Tvätta kläder och textilier innan första användning. Värm inte mat eller dryck i plast. Vädra ordentligt efter renovering. 6

7 Barnavårdscentralen Barnavårdscentralen (BVC) erbjuder kostnadsfria hälsoundersökningar samt råd och stöd under barnets förskoletid. Du är alltid välkommen att vända dig till BVC med frågor om ditt barns hälsa eller om du som förälder känner dig osäker. Hembesök Erbjuds efter hemgång från BB, där du i lugn och ro kan samtala med BVCsjuksköterskan. Sjuksköterskan Har telefontid på BVC 4-5 dagar i veckan och mottagning efter överenskommelse, i vissa fall även öppen mottagning. Föräldragrupper Anordnas av BVC där du erbjuds tillfälle att lära känna andra föräldrar och diskutera frågor som föräldraskap, barns behov och utveckling. Vaccinationer Ett allmänt nationellt program erbjuds som är kostnadsfritt och frivilligt (se s. 14). Råd och stöd Erbjuds i frågor om bl.a. amning, modersmjölksersättning, mat, sömn, lek och rörelse, rökning, alkohol, läkemedel, relationer och samlevnad. Information och upplysningar Erbjuder BVC om tandvård, vanliga sjukdomar och egenvård. BVC informerar även om hur du kan skydda ditt barn mot olycksfall. Hälsoundersökningar Erbjuds enligt ett s.k. barnhälsovårdsprogram (se s. 8) där ditt barns utveckling undersöks av läkare och sjuksköterska. Barnläkare och barnpsykolog Kontakt kan vid behov erbjudas på BVC angående ditt barn eller föräldraskapet. Barnomsorgen/förskolan Har samarbete med BVC bl.a. i frågor om barnets utveckling och infektioner. 7

8 Barnhälsovårdens program Inom 1 vecka efter BB Hembesök av sjuksköterska 1-3 veckor Sjuksköterskebesök (2 besök) 4 veckor Läkarbesök (barnets utveckling) 2 mån Sjuksköterskebesök 3 mån Sjuksköterskebesök (vaccination difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hemofilus influensa b, hepatit B, pneumokocker) 4 mån Sjuksköterskebesök 5 mån Sjuksköterskebesök (vaccination difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hemofilus influensa b, hepatit B, pneumokocker) 6 mån Läkarbesök (barnets utveckling) 8 mån Hembesök eller Sjuksköterskebesök 10 mån Sjuksköterskebesök (barnets utveckling) 1 år Läkarbesök (vaccination difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hemofilus influensa b, hepatit B, pneumokocker) 1½ år 2½ år Sjuksköterskebesök (barnets utveckling, vaccination mässling, påssjuka och röda hund) Sjuksköterskebesök (barnets utveckling, språk och tal) 4 år Sjuksköterskebesök (barnets utveckling, syn, hörsel, språk och tal) 5-6 år Sjuksköterskebesök (vaccination difteri, stelkramp, kikhosta, polio) 8

9 Bra att veta inför besöket på BVC Undersökning Vanligtvis blir barnet undersökt och vägt utan kläder. Större barn undersöks och vägs med bara trosor/kalsonger på. Vid de flesta besöken följer BVC barnets utveckling. Det innebär frågor eller observation enligt BVC-journalen. Hälsosamtal En del av BVC:s verksamhet är att vid upprepade tillfällen, utifrån barnets utveckling och tillväxt, ha samtal med föräldrarna och senare även med barnen. Syftet är att ge stöd/kunskap till föräldrarna att göra medvetna hälsosamma val för en god utveckling hos barnet, och lägga grunden till sunda vanor. Innehållet i samtalet är vanligen barnets och familjens mat. Dessutom om barnets tandhälsa, lek, rörelse och sömn, hur man förebygger olycksfall, samt förekomst av rökning och alkohol i barnets närmiljö. Läsa om barn Information om barn, deras utveckling och hälsa finns på (Barn och föräldrar) samt i boken Leva med barn (M.Köhler et. al.) Vanliga frågor vid BVC-besöken Hur mår barnet? Framsteg i utvecklingen? (lärt sig sedan sist, språk, tal) Barnets vanor? (mat, sömn, renlighet/hygien) Barnets beteende? (kontakt med andra, lek, aktiviteter, egen vilja) Hur går det i familjen? (behov av och möjligheter till stöd och hjälp) 9

10 Hälsovård på BVC 0-6 år Notera vaccinationer på s. 15, tandvård på s. 17, samt sjukvård på s Datum Ålder Vikt Längd Huvudomfång Kommentar år mån dag kg/g cm cm D-vitaminer, kostråd m.m. 10

11 Hälsovård på BVC 0-6 år Notera vaccinationer på s. 15, tandvård på s. 17, samt sjukvård på s Datum Ålder Vikt Längd Huvudomfång Kommentar år mån dag kg/g cm cm D-vitaminer, kostråd m.m. 11

12 Längd och vikt pojkar 0-24 månader cm kg Werner B, Bodin L. Acta Paediatr 2006;95: Grafik Ekholm L Längd och vikt Den mittersta linjen i diagrammen visar medelvärden för längd (cm) och vikt (kg). De andra två linjerna visar normal variation, och det intervall som de flesta barn växer inom. 12

13 Längd och vikt flickor 0-24 månader cm kg Werner B, Bodin L. Acta Paediatr 2006;95: Grafik Ekholm L Ett barn som ammas har ofta under de första levnadsmånaderna en snabb ökning av vikten. En sådan viktökning ger inte någon ökad risk för att senare utveckla fetma. 13

14 Vaccinationsinformation Vaccin ger skydd mot olika smittsamma och farliga infektionssjukdomar. Alla barn rekommenderas att delta i det allmänna och kostnadsfria vaccinationsprogrammet. Alla vaccinationer registreras enligt lag hos Folkhälsomyndigheten. Difteri (äkta krupp eller strypsjuka) orsakas av en bakterie som avger ett gift vilket skadar flera organ. Sjukdom ger svårigheter att andas och svälja, ofta med dödlig utgång. Stelkramp orsakas av en bakterie som finns i jord och kan infektera sår. Sjukdom ger allvarliga kramper och andningsförlamning. Kikhosta orsakas av en bakterie som ger långdragen luftvägsinfektion med kikningar, d.v.s. hostattacker med kvävningskänsla. Både barn och vuxna kan drabbas men sjukdomen kan medföra livsfara för spädbarn. Vaccinationsskyddet är inte livslångt. Polio (barnförlamning) är en fruktad virussjukdom som kan leda till förlamning. Hemofilus influensa b är en bakterie som särskilt hos små barn kan orsaka blodförgiftning, struplocks- och hjärnhinneinflammation. Sjukdom kan vara livshotande. Hepatit B (gulsot) är en leverinflammation som orsakas av virus. Sjukdom är vanlig i många delar av världen. I Sverige vaccineras riskgrupper och i en del län alla barn. Pneumokocker är en bakterie som kan orsaka lunginflammation, hjärnhinneinflammation och blodförgiftning med risk för allvarliga hjärnskador och död. Mässling är en mycket smittsam virussjukdom med hög feber, hosta, utslag och allmänpåverkan. Komplikationer är svår hjärninflammation och dödsfall. Påssjuka är en virussjukdom som drabbar spottkörtlarna och kan ge manlig sterilitet och svår hjärnhinneinflammation ofta med dövhet som följd. Röda hund är en virussjukdom som under graviditet kan ge allvarliga fosterskador. Tuberkulos är en vanlig bakteriesjukdom i världen men ovanlig i Sverige. Vaccination rekommenderas enbart till riskgrupper som vaccineras utan kostnad. HPV är ett virus som orsakar bl.a. könsvårtor och livmoderhalscancer. Ingår i allmänna programmet i skolan årskurs 5 och 6 för flickor födda 1999 och senare. Mer information finns på: Sök: Barnvaccinationer Biverkningar av vaccination Rodnad och/eller svullnad på stickstället och feber är vanligt. Fyll i eventuella biverkningar på s. 15 och rapportera till din BVC-sjuksköterska. 14

15 Vaccinationer Vaccin mot (markera med kryss) år Datum mån dag BVC/Skola Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hemofilus inf b Hepatit B Pneumokocker Mässling Påssjuka Röda hund Tuberkulos HPV Kommentar (eventuella biverkningar) Ökad risk (i barnets omgivning) för Tuberkulos Hepatit B Datum BVC/Skola Tuberkulinprov (PPD) år mån dag Reaktion Negativ Positiv mm: Reaktion Negativ Positiv mm: 15

16 Läkarundersökning på BVC Vid 4:e levnadsveckan, 6 månader samt vid 12 månader. Datum Ålder Kommentar år mån dag Hörsel, syn Datum Ålder Kommentar år mån dag höger vänster H Ö R S E L S Y N Språk, övrigt Datum Ålder Kommentar år mån dag S P R Å K Ö V R I G T 16

17 Tandvård Borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll. Datum år mån dag Första tanden: Barnsjukdomar Datum år mån dag Överkänslighet (allergi) år Konstaterad mot Symtom 17

18 Läkar- och sjukhusvård Ta med Hälsobeskedet även vid läkar- och sjukhusbesök! Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) 18

19 Läkar- och sjukhusvård Ta med Hälsobeskedet även vid läkar- och sjukhusbesök! Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) 19

20 Elevhälsa Hälsoundersökning utförd av läkare eller skolsköterska. Vaccinationer s. 15. Datum Ålder Längd Vikt Kommentar år mån dag cm kg 20

21 Anteckningar Notera t.ex. hembesök, föräldrautbildning, ev. sjukdomar och behandling m.m. Datum År mån dag 21

22 Anteckningar Notera t.ex. hembesök, föräldrautbildning, ev. sjukdomar och behandling m.m. Datum År mån dag 22

23 Anteckningar Notera t.ex. hembesök, föräldrautbildning, ev. sjukdomar och behandling m.m. Datum År mån dag 23

24 Barnhälsovårdens statistik Barnhälsovårdens statistiksystem (BHVsystem) skapades 1977 för att följa upp barnhälsovården i Örebro läns landsting. Resultaten finns publicerade på För att kunna använda BHVsystem registreras vissa av ditt barns personuppgifter. De uppgifter som registreras är identitets-, adress- och en del vårduppgifter. BHVsystem hämtar uppgifter från befolkningsregistret om förändringar i namn och adressuppgifter på barn 0-6 år, och vidarebefordrar det till barnavårdscentralerna. De uppgifter som samlas in på BVC fyller flera behov. Statistik (utan personidentitet) vidarebefordras till Socialstyrelsen angående amning och rökare i barnets hemmiljö. Vaccinationer (med personidentitet) utförda i barnvaccinationsprogrammet skickas till Folkhälsomyndigheten i enlighet med smittskyddslag för barn födda fr.o.m Ett nationellt kvalitetsregister för Barnhälsovård i Sverige är under utveckling (2015) som planeras innefatta lokala data från Barnhälsovården Örebro som underlag för nationella rapporter. Barnavårdscentralens verksamhet utvärderas och rapporteras, t.ex. genom antal besök hos sjuksköterska och läkare vid BVC, både på vårdcentrals-, kommunnivå och för landstinget som helhet. Sammanställningar av uppgifter används också för att lokalt följa hälsoläget för barn i förskoleåldrar. Du har givetvis rätt att när som helst ta del av de uppgifter som vi har registrerat om ditt barn. Om du av något skäl skulle anse att dina uppgifter är felaktiga eller på något annat sätt missvisande ber vi dig att kontakta oss för rättelse. Om du vill ha mer information om vår behandling av personuppgifter ber vi dig kontakta sjuksköterskan på din BVC eller Personuppgiftsombudet i landstinget. För ytterligare information BHVsystem: (se Årsrapporter) Vaccinationsregister: Personuppgiftslagen: (sök på personuppgiftslagen ) Nationellt kvalitetsregister för Barnhälsovård: 24

25 När ska man kontakta vården? Kontakta sjukvården vid Andningssvårigheter Medvetslöshet Kramper Förgiftning Skallskada, benbrott och djupa sårskador Smärta och värk Diarré och kräkningar Blåskatarr Blod Brännskada Heshet Förkylning Plötslig svår huvudvärk eller långvarig huvudvärk. Smärtor i magen och feber eller om barnet är trött och hängig. Stark och ihållande öronvärk (på natten vänta till morgonen). Om barnet är yngre än sex månader. Har feber och är trött och hängig. Upprepade kräkningar, täta diarréer och barnet blir mycket trött. Om barnet inte kissar alls eller om det kissar lite. Kissar ofta och ont/svider när barnet kissar. Blod som kommer med urin eller avföring. Vid allvarlig akut sjukdom eller svår olycka ring 112 Stora blåsor uppstår eller om huden är vit, brun eller svart och hård. Heshet kombinerad med andningssvårigheter och hosta. Om barnet är slött, inte orkar leka eller plötsligt blir försämrat med stigande feber, eller hosta efter några dagars förkylning. Feber Om barnet är yngre än tre månader och får feber mer än 38 C - eller är mellan tre och sex månader och har över 39 C. Om barnet är mycket trött och/eller väldigt hängig. Röda prickar eller fläckar eller andra oförklarliga utslag på huden Feber (över 38 C) som pågått i mer än 4 dagar. Hemma eller på förskolan? Att stanna hemma för att förhindra smittspridning är oftast meningslöst. De flesta infektioner (t.ex. snuva, hosta) smittar redan innan de bryter ut. Om barnet är feberfritt och orkar, kan han/hon vara i förskolan. Det finns dock några regler till: Vid magsjuka kan barnet gå tillbaka till förskolan när han/hon inte har kräkts eller har haft diarré på två dygn. Lös avföring saknar betydelse om barnet är piggt. Antibiotikabehandling är inget hinder för att vara i förskolan om barnet mår bra men vid streptokockinfektion, t.ex. halsfluss, bör barnet behandlas med antibiotika i två dygn för smittfrihet innan han/hon återgår till förskolan. 25

26 Tid för besök på BVC Datum Kl. BVC-sjuksköt./läkare Datum Kl. BVC-sjuksköt./läkare 26

27

28 Barnhälsovården, Box 1613, Örebro