HÄLSOBOK.... Namn. Ta med Gröna Boken när du besöker

Transkript

1 HÄLSOBOK... Namn Ta med Gröna Boken när du besöker

2 Barnets föräldrar/vårdnadshavare har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa skall komma i främsta rummet. FN:s konvention om barnets rättigheter Hälsoboken är en hjälp till dig att följa ditt barns hälsa och utveckling. Här kan både du och vårdpersonal göra anteckningar om ditt barn! Hälsoboken är framtagen av Barnhälsovårdsenheten, Region Örebro län Barnhälsovårdsöverläkare Leif Ekholm Vårdutvecklare Maria Lind Administratör Annica Olofsson Utgiven hösten 2018 Elfte upplagan

3 Innehåll Telefonnummer... 4 Födelseuppgifter... 5 Uppfödning... 5 Mitt barns utveckling... 5 Barnomsorg... 5 Barnhälsovården... 6 Barnhälsovårdens program... 7 Bra att veta inför besöken på barnavårdscentralen... 8 Viktigt att känna till... 9 Hälsovård på barnavårdscentralen 0-5 år Tillväxtdiagram pojkar Tillväxtdiagram flickor Vaccinationsinformation Vaccinationer Läkarundersökning på barnavårdscentralen Hörsel, syn, språk, övrigt Tandvård Barnsjukdomar Överkänslighet (allergi) Läkar- och sjukhusvård Elevhälsa Anteckningar Barnhälsovårdens kvalitetsregister Tid för besök på barnavårdscentralen När ska du kontakta vården? Hemma eller på förskolan?

4 Telefonnummer Barnavårdcentral: Sjukhus (akutmottagning): Barnmottagning: Vårdcentral: Tandvård: Elevhälsa: Viktiga telefonnummer (se också i Regionkatalogen) Nödnummer Giftinformation Sjukvårdsrådgivning 112 Ring vid akut fara för liv, egendom eller miljö. 112 Begär Giftinformation. Ring i mindre brådskande fall. Allmänna frågor om akuta förgiftningar besvaras dagtid ( när du är utomlands). På 1177 Vårdguiden hittar du fakta, råd och stöd kring barns hälsa, utveckling, rättigheter, sjukdomar och vård. Här kan du även läsa om första hjälpen-behandling. 4

5 Födelseuppgifter Födelsedatum... Klockan... Ort... Vikt... g Längd... cm Ämnesomsättningsprov (taget) OAE (hörselprov) (normalt) Uppfödning Bröstmjölk enbart i... månader, delvis i... månader Mitt barns utveckling Fixerar med blicken... mån Huvudet i god balans... mån Svarsleende... mån Vänder runt... mån Flyttar saker mellan händerna... mån Jollrar nyanserat... mån Reser sig med stöd... mån Förstår enstaka ord... mån Går utan stöd... mån Klotterritar... mån Talar 10 ord... år Talar 3-ordsmeningar... år Barnomsorg Förskola, familjedaghem Ålder 5

6 Barnhälsovården Barnhälsovårdens mål är att bidra till bästa möjliga fysiska, psykiska och sociala hälsa för barn. Detta genom att främja barns hälsa och utveckling, förebygga ohälsa samt tidigt identifiera och initiera åtgärder vid problem med barns hälsa. Hälsoundersökningar erbjuds ditt barn enligt Barnhälsovårdens nationella program (se s. 7). En viktig målsättning är jämlik barnhälsovård för alla barn. Hembesök erbjuds när du kommer hem från BB och vid 8 månaders ålder. Här får du möjlighet att i lugn och ro samtala med en sjuksköterska. Hälsosamtal erbjuds utifrån barnets tillväxt och utveckling. Du har möjlighet att ställa frågor om ditt barns hälsa och om sådant du är osäker på. Barnhälsovården ställer frågor till dig om ditt barn. Syftet är att ge dig råd och stöd. Hälsosamtalet handlar ofta om kost, tandhälsa, lek, rörelse, sömn och hur du kan förebygga olycksfall. BVC frågar även om rökning och alkohol i barnets närmiljö. Telefontid erbjuds efter överenskommelse. Föräldragrupper erbjuds och ger dig möjlighet att lära känna andra föräldrar och diskutera frågor som föräldraskap, barns behov och utveckling. Vaccinationer erbjuds kostnadsfritt och är frivilliga (se s. 14). Barnpsykolog kan du erbjudas kontakt med vid behov angående ditt barn eller föräldraskapet. Förskolan samarbetar med BVC i frågor om bl.a. barns utveckling och infektioner. Barnhälsoteam är en samverkan med förskolan som erbjuds familjer när det finns behov av särskilt stöd. 6

7 Barnhälsovårdens program Första veckan Hembesök av sjuksköterska 1-3 veckor Sjuksköterskebesök (2 besök) 4 veckor Läkarbesök (barnets utveckling) 6-8 veckor Sjuksköterskebesök (mamman erbjuds frågeformulär och samtal om hur hon mår och har det, vaccination rotavirus) 3 mån Sjuksköterskebesök (vaccination difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hemofilus influensa b, hepatit B, pneumokocker, rotavirus) 4 mån Sjuksköterskebesök 5 mån Sjuksköterskebesök (vaccination difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hemofilus influensa b, hepatit B, pneumokocker, ev. rotavirus) 6 mån Läkarbesök (barnets utveckling) 8 mån Hembesök 10 mån Sjuksköterskebesök (barnets utveckling) 12 mån Läkarbesök (vaccination difteri, stelkramp, kikhosta, polio, hemofilus influensa b, hepatit B, pneumokocker) 18 mån Sjuksköterskebesök (barnets utveckling, vaccination mån mässling, påssjuka och röda hund) 2½ år Sjuksköterskebesök (barnets utveckling, språk och tal) 4 år Sjuksköterskebesök (barnets utveckling, syn, hörsel, språk och tal) 5 år Sjuksköterskebesök (vaccination difteri, stelkramp, kikhosta, polio) 7

8 Bra att veta inför besöken på barnavårdscentralen Ett vanligt besök Den tid som är avsatt för ett besök brukar vara ca. 30 minuter. Om du behöver ett längre samtal är det bra om du säger till i förväg. Ditt barns utveckling och hälsa följs bland annat med vägning och mätning regelbundet. Vanligtvis vägs, och undersöks, barnen utan kläder. Större barn kan ha trosor/kalsonger på. Längd och vikt bedöms i förhållande till så kallade tillväxtkurvor (se s ) som visar hur ditt barn växer i förhållande till sin ärftlighet och i jämförelse med andra barn i samma ålder. Vanliga frågor vid besöken Hur mår ditt barn? Barnets utveckling? (lärt sig sedan sist, språk, tal) Barnets vanor? (mat, sömn, renlighet/hygien) Barnets beteende? (kontakt med andra, lek, aktiviteter, egen vilja) Hur går det i din familj? (behov av och möjligheter till stöd och hjälp) På 1177 Vårdguiden kan du läsa mera om besöken på barnavårdscentralen. Leva med barn På BVC får du boken Leva med barn. Att leva med barn är ett äventyr som ger nya perspektiv och innebär både glädje och utmaningar. Hur gör man som förälder? Boken ger inspiration där du kan hämta kunskap, tips och råd, få stöd och känna tillförsikt. 8

9 Viktigt att känna till Trösta ett oroligt barn Alla små barn skriker ibland. Det är ett av deras sätt att kommunicera och förklara vad de vill och behöver. Några råd när du skall trösta ditt barn är: Håll barnet i din famn, andas lugnt. Smek och massera barnet försiktigt. Sänk störande ljud och dämpa belysningen. Spela stillsam musik. Prata lugnt eller sjung lugna sånger. Gå ut med barnet i barnvagn. Lägg barnet i sängen en stund, även om det skriker hysteriskt. Sök stöd hos partner, släkting eller vän och be om hjälp så du får vila en stund. Kom ihåg att även om barnet fortsätter att skrika: skaka aldrig ditt barn! När ett barn skakas kraftigt slungas hjärnan hårt mot skallbenet och hjärnan skadas (skakade barn eller Shaken baby syndrome). Plötslig spädbarnsdöd Plötslig spädbarnsdöd är mycket ovanlig. I Sverige är det cirka ett barn på sex tusen som drabbas. Risken kan minskas betydligt genom några enkla åtgärder: Låt spädbarnet sova på rygg. Avstå från nikotin. Se till att barnets ansikte är fritt, att barnet är lagom varmt och kan röra sig. Spädbarn under tre månader sover säkrast i egen säng. Amma om det är möjligt. Napp kan användas när spädbarnet ska sova. Sunda solvanor Undvik att barnet är i solen mellan klockan 11 och 15, då solen är som starkast. Använd i första hand kläder och solhatt som solskydd för barnet. Använd solkräm, med solskyddsfaktor 30 eller högre, till hud som inte täcks av kläder på barn som är äldre än sex månader. Råd för att minska kemikalier i barns vardag Tvätta kläder och textilier innan första användning. Värm inte mat eller dryck i plast. Vädra ordentligt efter renovering. 9

10 Hälsovård på barnavårdscentralen 0-5 år Notera vaccinationer på s. 15, tandvård på s. 17, samt sjukvård på s Datum Ålder Vikt Längd Huvudomfång Kommentar år mån dag g/kg cm cm D-vitaminer, kostråd m.m. 10

11 Hälsovård på barnavårdscentralen 0-5 år Notera vaccinationer på s. 15, tandvård på s. 17, samt sjukvård på s Datum Ålder Vikt Längd Huvudomfång Kommentar år mån dag g/kg cm cm D-vitaminer, kostråd m.m. 11

12 Längd och vikt pojkar 0-24 månader cm kg Werner B, Bodin L. Acta Paediatr 2006;95: Grafik Ekholm L Den mellersta linjen i diagrammen visar medelvärden för längd (cm) och vikt (kg). De andra två linjerna visar det intervall som de flesta barn normalt växer inom. 12

13 Längd och vikt flickor 0-24 månader cm kg Werner B, Bodin L. Acta Paediatr 2006;95: Grafik Ekholm L Ett barn som ammas har ofta under de första levnadsmånaderna en snabb ökning av vikten. En sådan viktökning ger inte någon ökad risk för att senare utveckla fetma. 13

14 Vaccinationsinformation Vaccin ger skydd mot olika smittsamma och farliga infektionssjukdomar. Alla barn rekommenderas att delta i det allmänna och kostnadsfria vaccinationsprogrammet. Vaccinationer i det allmänna programmet registreras hos Folkhälsomyndigheten. Rotavirus är den vanligaste orsaken till svår diarré hos små barn. Vaccinet ges i munnen. Erbjuds i Örebro län men ingår inte i det nationella programmet (2018). Difteri (äkta krupp eller strypsjuka) orsakas av en bakterie som avger ett gift vilket skadar flera organ. Sjukdom ger svårigheter att andas och svälja, ofta med dödlig utgång. Stelkramp orsakas av en bakterie som finns i jord och kan infektera sår. Sjukdom ger allvarliga kramper och andningsförlamning. Kikhosta orsakas av en bakterie som ger luftvägsinfektion med hosta som kan övergå i svåra hostattacker där barnet tappar andan. För spädbarn kan sjukdomen medföra livsfara. Vaccinationsskyddet är inte livslångt. Polio (barnförlamning) är en fruktad virussjukdom som kan leda till förlamning. Hemofilus influensa b är en bakterie som hos små barn kan orsaka blodförgiftning, struplocks- och hjärnhinneinflammation. Sjukdom kan vara livshotande. Hepatit B (gulsot) är en leverinflammation som orsakas av virus. Pneumokocker är en bakterie som kan orsaka lunginflammation, hjärnhinneinflammation och blodförgiftning med risk för allvarliga hjärnskador och död. Mässling är en mycket smittsam virussjukdom med hög feber, hosta, utslag och allmänpåverkan. Komplikationer är svår hjärninflammation och dödsfall. Påssjuka är en virussjukdom som drabbar spottkörtlarna och kan ge manlig sterilitet och svår hjärnhinneinflammation ofta med dövhet som följd. Röda hund är en virussjukdom som under graviditet kan ge allvarliga fosterskador. Tuberkulos är en vanlig bakteriesjukdom i världen men ovanlig i Sverige. Vaccination rekommenderas enbart till riskgrupper som vaccineras utan kostnad. HPV är ett virus som orsakar bl.a. könsvårtor och livmoderhalscancer. Ingår i nationella programmet i skolan årskurs 5 och 6 för flickor födda 1999 och senare. Mer information finns på: Biverkningar av vaccination Rodnad och/eller svullnad på stickstället och feber är vanligt. Fyll i eventuella biverkningar på s. 15 och rapportera till barnhälsovården. 14

15 Vaccinationer Vaccin mot (markera med kryss) år Datum mån dag BHV/Skola Rotavirus Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hemofilus inf b Hepatit B Pneumokocker Mässling Påssjuka Röda hund Tuberkulos HPV Kommentarer (eventuella biverkningar) 15

16 Läkarundersökning på barnavårdscentralen Vid 4:e levnadsveckan, 6 månader samt vid 12 månader. Datum Ålder Kommentar år mån dag Hörsel, syn Datum Ålder Kommentar år mån dag höger vänster H Ö R S E L S Y N Språk, övrigt Datum Ålder Kommentar år mån dag S P R Å K Ö V R I G T 16

17 Tandvård Borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll. Datum år mån dag Första tanden: Barnsjukdomar Datum år mån dag Överkänslighet (allergi) år Konstaterad mot Symtom 17

18 Läkar- och sjukhusvård Ta med Hälsoboken även vid läkar- och sjukhusbesök! Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) 18

19 Läkar- och sjukhusvård Ta med Hälsoboken även vid läkar- och sjukhusbesök! Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) Sjukdom/skada år mån dag Läkare/sjukhus Medicin (namn, dosering) 19

20 Elevhälsa Hälsoundersökning utförd av läkare eller skolsköterska. Vaccinationer s. 15. Datum Ålder Längd Vikt Kommentar år mån dag cm kg 20

21 Anteckningar Notera t.ex. vid besök, föräldrautbildning, ev. sjukdomar och behandling m.m. Datum År mån dag 21

22 Anteckningar Notera t.ex. vid besök, föräldrautbildning, ev. sjukdomar och behandling m.m. Datum År mån dag 22

23 Barnhälsovårdens kvalitetsregister Barnhälsovårdens kvalitetsregister finns för att förbättra vårdens arbete med barnhälsovård. Resultaten finns publicerade på Barnhälsovården (BHV) samlar en del av ditt barns personuppgifter i ett kvalitetsregister. Registret används till att skapa en bättre och mer jämlik barnhälsovård. Uppgifterna används också för statistik och för forskning. Uppgifterna sammanställs så att inget barn kan kännas igen. Region Örebro län ansvarar för registret. BHV samlar in uppgifter om undersökningar som görs på BVC. Andra uppgifter är längd, vikt, amning, rökning i hemmet och vaccinationer. Uppgifter om astma, eksem eller olycksfall samlas också in. Uppgifter om amning och rökning rapporteras till Socialstyrelsen och vaccinationer rapporteras till Folkhälsomyndigheten (se nedan). För nationella jämförelser planerar Region Örebro län att från år 2018 (preliminärt) rapportera uppgifter till Svenska Barnhälsovårdsregistret. Kort om dina rättigheter Din medverkan är frivillig och påverkar inte din kontakt med BVC. Du kan tacka nej till att vara med. Säg i så fall till din sjuksköterska på BVC. Om du i efterhand ångrar dig och inte längre vill vara med i registret har du rätt att få alla uppgifter borttagna, kontakta barnhalsovarden@regionorebrolan.se Alla uppgifter är skyddade av svensk lag och får bara användas för utveckling av bättre vård, för statistik och för forskning. De enda som kan se uppgifter om ditt barn är de som är ansvariga för registret. Uppgifter om ditt barns vaccinationer Vårdgivaren måste enligt lag rapportera barnvaccinationer till Folkhälsomyndigheten. Du har rätt att begära ut de uppgifter som registreras. För ytterligare information Barnhälsovårdens årsrapporter: Vaccinationsregister: Personuppgifter: Svenska Barnhälsovårdsregistret: 23

24 Tid för besök på barnavårdscentralen Datum År mån dag kl. Sjuksköterska/läkare 24

25 Tid för besök på barnavårdscentralen Datum År mån dag kl. Sjuksköterska/läkare 25

26 När ska du kontakta vården? Kontakta sjukvården vid Andningssvårigheter Medvetslöshet Kramper Förgiftning Skallskada, benbrott och djupa sårskador Smärta och värk Diarré och kräkningar Urinvägar Blod Brännskada Heshet Förkylning Vid allvarlig akut sjukdom eller svår olycka ring 112 Plötslig svår huvudvärk eller långvarig huvudvärk. Smärtor i magen och feber eller om barnet är trött och hängig. Stark och ihållande öronvärk (på natten vänta till morgonen). Om barnet är yngre än sex månader. Feber och är trött och hängig. Upprepade kräkningar, täta diarréer och barnet blir mycket trött. Om barnet inte kissar alls eller om det kissar lite. Om barnet kissar ofta och det gör ont/svider när barnet kissar. Blod som kommer med urin eller avföring. Om blåsor uppstår och skadans storlek är större än den egna handen. Heshet kombinerad med andningssvårigheter och hosta. Om barnet är slött, inte orkar leka eller plötsligt blir försämrat med stigande feber, eller hosta efter några dagars förkylning. Feber Om barnet är yngre än tre månader och får feber mer än 38 C - eller är mellan tre och sex månader och har över 39 C. Om barnet är mycket trött och/eller väldigt hängig. Röda prickar eller fläckar eller andra oförklarliga utslag på huden. Feber (över 38 C) som pågått i mer än 4 dagar. Stanna hemma eller vara på förskolan? Barnet bör orka och ha en feberfri dag (utan febernedsättande medicin i kroppen) innan han/hon återgår till barngruppen. Det finns även några regler: Vid magsjuka kan barnet gå tillbaka till förskolan när han/hon inte har kräkts eller har haft diarré på två dygn. Lös avföring saknar betydelse om barnet är piggt. Antibiotikabehandling är inget hinder för att vara i förskolan om barnet mår bra - men vid streptokockinfektion, t.ex. halsfluss, bör barnet behandlas med antibiotika i två dygn för smittfrihet innan han/hon återgår till förskolan. 26

27

28 Barnhälsovården, Box 1613, Örebro