HandelsKRAFT. Fruktbart företagande

Transkript

1 NU SATSAR ICA Butiksläget: kunder varje vecka eller 200 kunder i byn Samhällsläget: Handlarna har över lokala leverantörer MILJONER KRONOR PÅ LOKAL SPONSRING Marknadsläget: Efter en tuff tid ljusnar det för handeln Koll på läget: Handla med din mobil i den virtuella butiken HandelsKRAFT ETT MAGASIN FRÅN ICA AB OCH ICA-HANDLARNAS FÖRBUND 2012 Fruktbart företagande hållbarhet engagemang entreprenörskap

2 ICA och ICA-handlarnas Förbund ICA är ett av norra Europas ledande detaljhandelsföretag med verksamhet i fem länder: Sverige, Norge, Estland, Lettland och Litauen. Inom ICA-koncernen ryms inköp, marknad, logistik, affärsutveckling, it, utbildning med mera. Där finns även ICA Banken som är ett viktigt verktyg för att skapa kundlojalitet, Cura Apoteket som tillhandahåller shop-in-shop-lösningar, convenience-konceptet ICA To Go samt ICA Fastigheter som investerar i fastigheter knutna till verksamheten. I Sverige äger och driver ICA-handlarna sina butiker. I Norge ägs hälften av butikerna av ICA, medan andra hälften drivs som franchisebutiker. I de tre baltiska länderna är samtliga butiker ägda av ICA AB. Samtliga ICA-handlare i Sverige är medlemmar i ICA-handlarnas Förbund, som gemensamt äger 67 procent av aktierna i börsnoterade Hakon Invest, som i sin tur äger 40 procent av ICA AB. ICA AB är ett samägt bolag, joint venture, som ägs till 40 procent av Hakon Invest och 60 procent av den holländska dagligvarukoncernen Royal Ahold. Genom ett aktieägaravtal mellan Hakon Invest och Ahold har ägarna lika stort inflytande över besluten som fattas på bolagsstämman och i styrelsen. ICA-handlarnas Förbund är också en riksorganisation för ICA-handlarna i Sverige. Dess uppgift är att stärka ICAhandlarnas möjligheter att äga och driva sina butiker med lönsamhet, konkurrenskraft och högt kundförtroende. Vid ingången av 2012 hade ICA-handlarnas Förbund medlemmar, varav drygt 200 är kompanjoner. Det fanns ICA-butiker i Sverige. Utgiven av ICA AB och ICA-handlarnas Förbund 2012 ICA AB och ICA-handlarnas Förbund Produktion och form: OTW, Projektledning: Sofia Zetterman, Michael Jonsson Omslagsbild, bilder sid 10, 20, 38, 46: Johnér Bildbyrå HANDELN DRIVER SVERIGE Handeln är en viktig drivkraft för tillväxt och välfärd i Sverige. En drivkraft som bidrar till ökad produktivitet i hela närings livet och sysselsätter över en kvarts miljon människor i Sverige. Tanken med magasinet Handelskraft är att belysa de centrala frågorna för branschen. Denna gång lägger vi fokus på det hållbara företagandet, som ju omfattar allt från lokalproducerade produkter till socialt ansvar. Ett exempel på detta är vikten av att ge samhällsservice även i glesbygd. Vi sammanfattar marknadsläget för dagligvaruhandeln. Men vi blickar också mot Europa, och mot framtiden. Handelskraft publicerades 2012 i samband med ICAstämman den 22 maj i Stockholm. Trevlig läsning! För mer info se innehåll butiksläget samhällsläget marknadsläget koll på läget Vi gör nedslag i fyra olika ICA Nära-butiker: i Stockholm city, Närkes NK i Rönneshytta, byn Blattnikseles träffpunkt och skärgårdsbutiken i Grundsund (12 15). Forskarna Bergman & Stennek analyserar matkjedjornas närvaro på marknaden (16) och Anette Wiotti pratar om laganda (18 19). Möt döva Camilla som jobbar i butik (22 23) och läs om ICAs satsning på sponsring i samhället, såväl centralt som lokalt, (24 28). Kunderna efterfrågar i allt större utsträckning lokalproducerade varor, som spårbart kött (30 37). Häng med till köttproducenten Nibble Gård (34 35). Vi gör en analys av marknadens utveckling över de senaste åren (40 43), Svensk Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster siar om Sveriges ekonomi (43) och ICA Sveriges vd Anders Svensson berättar hur ICA bemöter det nu varande konjunkturläget (44 45). Vi ger dig koll på läget i branschen. Läs om vad som styr framtida butiksetableringar (48 49), möt Else Groen från UGAL, organisationen som står på handlarnas sida i Bryssel (50 51) och få koll på trender och tendenser i tiden (52 53). Ta även en titt i spåkulan (54 55). 2 Handelskraft 2012 Handelskraft

3 Per Strömberg vd för ICA-koncernen Claes-Göran Sylvén vd för ICA-handlarnas Förbund På fika med ICA Hållbart företagande, ett reklamkoncept som verkar hålla för alltid och en affärsmodell som snart fyller hundra år. Det var några av samtalsämnena när Handelskraft tog en fika med Claes-Göran Sylvén, vd för ICA-handlarnas Förbund och Per Strömberg, ICA-koncernens nya vd. Hur står sig ICAmodellen 2012? Claes-Göran Sylvén CG: ICA-modellen fyller snart hundra år och står sig mycket bra. Somliga har under olika tidsperioder, som i början på 1990-talet, räknat ut vår typ av affärsmodell. Många trodde att det skulle vara mer effektivt med kedje- och centralstyrda butiker. Nu tycker jag att pendeln har svängt rejält, ICA-modellen har visat sig vara effektivare och modernare än någonsin! Vi lever i en föränderlig tid. Nu ifrågasätts vårt pensionssystem till exempel. Behöver inte även ICA-modellen justeras? CG ICA-modellen justeras och anpassas hela tiden till hur vår sektor utvecklar sig. Det är en grundförutsättning för vår gemensamma drivkraft inom ICA-systemet och varför vi är framgångsrika, tror jag. Vad är det för anpassningar som kan behövas framåt? CG Våra samverkansformer blir allt viktigare. ICA bygger på att egenföretagare samverkar per strömberg Bor: Lidingö. Ålder: 47. Familj: Fru Ulla och två döttrar, Clara 12 och Maja 14. Favoritprodukt på ICA: ICA Selections produkter, de har mycket fint kött. Favoritkaraktör i ICA-såpan: ICA-Stig. Bok på nattygsbordet: Frälsaren av Jo Nesbø. Skådis som skulle spela mig i en film om mitt liv: Philip Seymour Hoffman. Hobby: Längdskidåkning och träna på gym. Har åkt Vasaloppet en gång. Ville bli som liten: Läkare. under ett gemensamt starkt varumärke. I en tid med ett allt snabbare informationsflöde måste vi vara rädda om vårt varumärke. Det gäller att vi varje dag kan uppfylla de förväntningar och krav som ställs av våra kunder och vår omvärld. Ge ett exempel! CG Nu lever vi i ett snabbt informationssamhälle som hela tiden kräver att vi är tydliga och arbetar med kommunikation till våra kunder. De som är ICA-handlare idag måste känna stort engagemang för sina kunder och för matkvalitet, och samtidigt odla entreprenörskapet i sitt företagande. Per, håller du med? Per Strömberg PS : Ja. För mig står ICA-modellen för den kraft som finns i entreprenörskapet, att det verkligen finns ett ägarskap i botten. Och att man kombinerar det med gemensamma inköp, marknadsföring, logistik och så vidare. Per, du kommer närmast från Lantmännen, vad tar du med dig därifrån? PS Jag har erfarenhet både från svensk och internationell livsmedelsindustri. Under mina sista år på Lantmännen jobbade jag även i ytterligare några branscher. Så jag har en rätt bred För mig står ICA-modellen för den kraft som finns i entreprenörskapet, att det verkligen finns ett ägarskap i botten. Per Strömberg, vd ICA-koncernen 4 Handelskraft 2012 Handelskraft

4 erfarenhet. Jag tycker att livsmedelsindustrin och dagligvaruhandeln liknar varandra på många sätt. Till exempel när det gäller arbetet med egna varumärken, EMV. Finns det en större acceptans bland kunderna nu för EMV? PS Ja, att andelen EMV har ökat tror jag är ett uttryck för att konsumenterna tycker att varorna är av bra kvalitet och prisvärda. ICA har varit extra framgångsrika med satsningen på ekologiska varor som går under namnet I love Eco. Den utveckling som har skett inom EMV är intressant eftersom det ofta är EMV som idag driver produktutveckling och att EMV finns inom alla prissegment, för alla kunder. Vad har du satt upp för mål som ny vd? PS Jag måste först lära känna och förstå ICA i grunden innan jag kan peka ut någon färdplan. Det kommer att ta några månader. Men en sak som är uppenbar är att vi måste få en bättre utveckling för vår verksamhet i Norge. Du blir chef över anställda i Sverige, Norge och Baltikum. Hur är du som chef? PS Jag försöker att vara en lyssnande ledare. Jag vill också vara tydlig med vilka målsättningar och förväntningar jag har för verksamheten. Och sedan kontinuerligt följa upp mot de uppsatta målen. Konsumenterna gillar ICA eftersom de handlar där. Samtidigt finns det de som upprörs av att vissa ICA-handlare tjänar mycket pengar. Är det ett problem? CG Det stämmer att vi har ett fåtal handlare som tjänar väldigt mycket pengar. Samtidigt har vi hela butiker runt om i Sverige varav 134 visade en negativ lönsamhet i vår senaste analys. Medianlönsamheten för alla våra ICA-butiker visade en rörelsemarginal på 2,38 procent. Vi ska inte ducka eller vara rädda för att vi har ett toppskikt som är mycket lönsamt. Jag tror att vi är duktiga på att tillfredsställa våra kunders behov, kanske är vi bättre på det än våra konkurrenter. Dessutom har vi en butiksstruktur som på ett ansvarsfullt sätt breder ut sig över hela landet. Med det sagt: Vi ska ändå vara väldigt ödmjuka inför att tjäna pengar på mat. Hur menar du? CG Jag tror att det finns något i vårt synsätt, att vi som jobbar med mat inte bör tjäna mycket pengar. Jag tror att vi ska var ödmjuka i den här frågan. Samtidigt, tycker jag, får det inte vara fult att vara framgångsrik. Anledningen till att vissa ICA-handlare tjänar pengar är att kunderna i högre utsträckning väljer deras ICA-butik framför konkurrenternas butiker. Utan vinster det visste du inte om per strömberg Per gillar matlagning. Fisksoppa är paradrätten. DETTA ÄR CSR CSR står för Corporate Social Responsibility, det vill säga företagens samhällsansvar att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället, ur såväl ett ekonomiskt, miljömässigt som socialt perspektiv. Detta kallas även företagets arbete med hållbarhetsfrågor. DETTA ÄR HR HR står för Human Resources och betyder ungefär personalfrågor. skulle inte ICA-handlaren sedan kunna investera i sina kunder och utveckla sin butik ytterligare. Jag vet att ni båda känner starkt för sponsring och CSR. CG Begreppet CSR är relativt nytt men företeelsen är inte ny för ICA. Vi har sedan länge ICAs Goda Affärer med ståndpunkter för samhällsansvar. Vi har jobbat med långsiktighet och ansvar i många år. Att vara ICA-handlare handlar alltså inte bara om att driva en butik, det handlar också om att vara en del av samhället. Kundernas lojalitet är inget man får, det förtjänar man. Att försöka göra nytta i samhället är viktigt för oss. Vår affärsmodell skapar till exempel affärsmöjligheter för lokala leverantörer. En färsk undersökning vi har gjort visar för första gången den totala summan av alla ICA-handlares sponsring varje år sponsrar ICA-handlarna landets små och lokala idrottsklubbar med hela 100 miljoner kronor. Det är alltså pengar som går till exempelvis den lokala fotbollsföreningen, det tycker jag är fantastiskt. PS ICA har 10 miljoner kundbesök i veckan, vi är en naturlig del i människors liv. Ibland låter det som om CSR- och HR-frågor för vissa företag är en nödvändig men kostsam utgift. Men om vi är bra på dessa frågor är det bra för vår affär inte bara på ett mänskligt plan utan även ekonomiskt. claes-göran sylvén Bor: Sollentuna. Ålder: 52. Familj: Frun Annili (prästens felstavning) och barnen Victor 21 och Andrea 17 år. Favoritprodukt på ICA: ICA Selections nya mörka choklad. Favoritkaraktör i ICA-såpan: Ulf är en kul prick! Bok på nattygsbordet: Monster av Michael Dalén. Skådis som skulle spela mig i en film om mitt liv: Harrison Ford.. Ville bli som liten: Först fotbolls- och ishockeyproffs. Sedan något inom lantbruk. Men till slut blev jag ICA-handlare. ICA bygger på att egenföretagare samverkar under ett gemensamt, starkt varumärke. Claes-Göran Sylvén, vd ICA-handlarnas Förbund 6 Handelskraft 2012 Handelskraft

5 Hållbart företagande ligger verkligen i tiden. CG Precis. Allt fler börjar inse att hållbarhet och långsiktighet hör ihop. Och ICA ligger långt framme i det här arbetet. PS Hela den bransch som ICA verkar inom är högt rankade inom hållbart företagande. Vi på ICA har flera exempel, i ett projekt hjälper vi arbetslösa ungdomar i Stockholm genom att ge dem en butiksutbildning och praktik. Ett annat samarbete som vi har hållit på med i flera år är ett samarbete där förtjänsten från pant på burkar och flaskor kan skänkas till Röda korset. CG Jag skulle säga att jobbar du med de här frågorna bara för att vinna pr-poäng är du dömd att misslyckas. Man måste leva och tro på sina värderingar. Det kan inte bara vara några fina policyer och värderingsdokument som du sätter in i en pärm. Finns det fler projekt ni är stolta över? CG Det finns många! Ett exempel är Vi kan mer -projektet. Vi har över 900 medarbetare ute i våra butiker som har någon form av funktionshinder. Jag hoppas att det blir ännu fler i framtiden. För det är inte så att vi upplåter en plats åt någon, det här är människor som jobbar och gör nytta. Är det därför som det har funnits med en funktionshindrad person i ICA:s tv-reklam? CG Just det! Jag minns att det inför de första avsnitten av tv-reklamen med Glada Hudik-skådespelaren Mats Melin, som spelar ICA-Jerry, fanns en oro för hur det hela skulle tas emot. Pär Johansson vid Glada Hudik-teatern säger att det finns utvecklingsstörda och normalstörda. Och att vi själva får välja vilken kategori vi vill tillhöra. För oss är det viktigt att människor med utanförskap får en chans att integreras i samhället. Ni har kört ICA-reklamen i över 10 år. Hur länge håller den? CG Jag kommer ihåg att jag träffade skådespelaren Hans Mosesson som spelar ICA-Stig år 2003 och frågade hur länge han trodde ICA-reklamen kunde hålla. Då svarade Hans att han ville vara ICA-handlare för evigt. Och han verkar få rätt! PS Man ska ha klart för sig att det är otroligt svårt att etablera ett slagkraftigt reklamkoncept. Och man ska vara extremt försiktigt med att förändra sådana här saker, särskilt när det fungerar så bra. TEXT JOHAN SÅTHE FOTO PETER KNUTSON Allt fler börjar inse att hållbarhet och långsiktighet hör ihop. Och ICA ligger verkligen långt framme i det här arbetet. Claes-Göran Sylvén, vd ICA-handlarnas Förbund det visste du inte om CLAES-GÖRAN SYLVén Claes-Göran är bra på att fälla träd. Läs mer om ICAs Goda Affärer på Varför blev du ICA-handlare? Therese Larsson TL : Jag tänkte egentligen bli sjukgymnast, men jobbade i en ICAbutik i Göteborg och trivdes väldigt bra där. Jag gick två ledarskapsutbildningar på ICA-skolan och började drömma om att ha egen butik. Plötsligt dök det upp en annons på vårt intranät. Per-Anders Olofsson PA : Jag blev antagen till ICA:s aspirantutbildning. I början av 80-talet tog jag över en konkursbutik i Tomelilla. ICA-avtalet möjliggjorde att jag med liten insats kunde driva butiken. Det som lockade mig var att jobba med människor. Vad är den största utmaningen med att vara ICA-handlare? TL Utmaningen är att alltid ligga i framkant. Det ska finnas ett mervärde med att besöka vår butik. Alla kan sälja mat, det viktiga är att få kunderna att trivas. Hos oss är det personliga mötet A och O. PA Att vara bäst på sin ort varje dag. Jag tycker det är viktigt med förnyelse, men man ska inte bara ödsla bort pengar på ny inredning. Snarare ska man ha en långsiktig plan och tänka på vad som är ekonomiskt gångbart. Vad skiljer din butik från andra? TL Vi jobbar mycket med det personliga bemötandet. Butiken har en mysig och gemytlig miljö, den är trevlig att gå igenom. Mötet Vad skiljer en ny ICA-handlare från en med över 30 års erfarenhet? Och hur skiljer sig deras ledarskap? Handelskraft tar pulsen på Therese Larsson, 27, och Per-Anders Olofsson, 62. per-anders olofsson Ålder: 62 år. Bor: Tomelilla. Butik: Började som ICA-handlare Driver idag tre ICA Kvantum i Tomelilla, Ystad och Sjöbo på Österlen i Skåne. Favoritmat: Sjötunga med skirat smör. THERESE LARSSON Ålder: 27 år. Bor: Varberg. Butik: Driver sedan 1 januari 2012 ICA Nära i Hunnestad. Favoritmat: Mammas spagetti och köttfärssås. PA Vårt mål är att vara Österlens ledande matbutiker. Det förpliktigar! Dessutom har vi ett utpräglat energi- och miljötänk den nya butiken i Ystad ska minska energiförbrukningen med 35 procent. Hur ser du på din roll som företagsledare och egenföretagare? TL Min roll är att driva butiken till framgångar. Det handlar om butikens överlevnad. Jag gör mitt yttersta för att butiken ska gå med vinst. PA Idag fungerar jag som chef med övergripande ansvar för tre butiker och då är det viktigt att kunna delegera. Personalen är butikens ambassadörer och får ta ett stort ansvar, de har alltid full insyn i ekonomin. Vad innebär begreppet lönsamhet för dig? TL Det handlar om att se till att intäkterna är större än kostnaderna. För att göra det måste man ha rätt strategi. Hur ser marknaden ut och vad blir nästa steg? PA Det är viktigt att återinvestera stora delar av överskottet i butiksverksamheten, annars blir vi passiva på marknaden, mark nadsandelarna blir sämre och butikerna mer beroende av grossisterna. Grunden är att förvalta ICA-idén med starka butiker. text ida måwe foto martin cejie hegardt och malin arnesson 8 Handelskraft 2012 Handelskraft

6 butiksläget Häng med till fyra ICA Nära-butiker Butikernas närvaro i glesbygd Lönsamhet i butik stycken Antalet ICA-butiker i Sverige stycken Antalet ICA Nära-butiker i Sverige MILJARDER SEK Den totala butiksomsättningen brutto för landets ICA Nära-butiker så olika förutsättningar De är alla ICA Nära-handlare men de har helt olika förutsättningar för att driva sina butiker. En butik har cityläge med en genomströmning på personer i veckan, en annan ligger i en by med bara drygt 200 invånare. Alla gör det bästa möjliga av sitt läge. 10 Handelskraft Handelskraft 2012

7 butiksläget Lika men ändå olika Över hälften av alla ICA-butiker tillhör profilen ICA Nära, vars huvudverksamhet är att sälja mat med god service. Många Nära-butiker finns på mindre orter och fungerar då också som samhällets servicecenter genom att vara ombud för Apoteket, Systembolaget, Svenska Spel, ATG och Posten. Vi har besökt fyra ICA Nära-butiker som har helt olika förutsättningar. Egentligen kan man säga att det enda som förenar dem är ICA Näraskylten ovanför entrén. Följ med till Sergels Torg i Stockholm, Grundsund på Västkusten, Rönneshytta i Närke och Blattnicksele i Lappland. Antal butiker: 704 st ( ) Sortiment: Säljyta: Färskvaror: Non food: Servicegrad: Läge: Mindre, men brett kvm Prioritering av bröd samt frukt & grönt Begränsat Mycket hög Nära kundens bostad eller arbete Genomsnittlig rörelsemarginal: 2,4 procent Total butiksomsättning, brutto: 14 miljarder Snittomsättning/ butik, brutto: 20 miljoner 328 Nära-butiker har en omsättning understigande 20 miljoner kronor. ica nära grundsund ica nära rönneshytta ica nära blattnicksele ICA Näras affärsidé ICA Nära är matbutiken som finns nära kunden. Med personligt bemötande och matglädje erbjuder vi kunden att göra sina varje dag-inköp till trovärdigt pris. ica nära sergels torg Handlarparet Örjan och Therese Josefsson har butik på Sveriges mest centrala plats: Sergels Torg. Vi har kunder i veckan ICA Nära Sergels Torg Vilket är Sveriges bästa butiksläge? Frågar du handlarparet Örjan och Therese Josefsson är svaret tveköst Sergels Torg, mitt i centrala Stockholm. Med kunder varje vecka och fokus på färdiglagad hämtmat går affärerna lysande. I city, mitt i det pulserande folklivet, hittar man ICA Nära Sergels Torg. Butiken ligger vid T-centralens tunnelbaneuppgång. Här passerar människor på väg till och från jobbet varje dag och inom fyra minuters gångväg finns arbetsplatser. Den givna storsäljaren är take awaykaffe det går över koppar i veckan, gärna med smörgås till. Stockholmare gillar frukost på språng. Här är det färdiglagat som gäller. Många köper förutom kaffet även en sallad till lunchen och kanske bullar eller annat kaffebröd, berättar Örjan. Satsningen på take away gör att butikens inte enbart konkurrerar med andra livsmedelsbutiker, utan även med snabbmatställen och coffeeshops. Butiken säljer över 100 olika sorters sallad plus andra lunchrätter. Nyheter på gång är en salladsbar där kunden själv plockar ihop sin sallad eller varmrätt. Trots det stora kundflödet fungerar butiken lite som handlaren mitt i byn. Stamkunderna är många, nyligen fick en av dem handla på kredit då han glömt plånboken en ovanlighet mitt i city. Med tanke på att kunderna hela tiden är på väg någonstans, så är vår ambition att det ska vara snabbt och enkelt att handla här och det lyckas vi med. Vi har en fantastisk personal som uppskattar att det är högt tempo och händer mycket. De är både lyhörda för kunden och otroligt snabba, säger Örjans fru Therese, som också jobbar i butiken. I framtiden är det meningen att betjäningen ska bli ännu effektivare. Örjan jobbar med att utveckla ett slags hybridkassor som ska kunna användas både manuellt och genom självbetjäning. Dessutom har butiken nyligen växt till dubbel yta. Vårt mål är att både ha dubbelt så hög omsättning om fem år och flest kunder av alla ICA-affärer i landet, säger Therese. text kicki risander foto peter knutson Om ICA Nära Sergels Torg (vid T-bana T-centralen) Omsättning: 55 miljoner Antal kunder per vecka: Snittköp: 47 kronor Antal anställda: Totalt 25 personer, hälften heltidsanställda Om Sergels Torg: Läge: mitt i Stockholms city vid Kulturhuset och Åhléns City Invånare: Stockholms stad 1,4 miljoner i tätorten Stockholm Kundkrets: här passerar personer varje dygn Säljyta: 575 kvadratmeter ICA Nära Sergels Torg säljer över koppar kaffe i veckan. 12 Handelskraft Handelskraft 2012

8 butiksläget Vi har olika artiklar ICA Nära Rönneshytta Cykel, snöskoter, trädgårdsmöbler eller bara en liter mjölk. Oavsett vad du söker hittar du det på Närkes NK trots att själva byn har färre än 200 hushåll. Häng med till butiken som drar kunder från hela Mellansverige. ICA Nära Rönneshytta i byn Rönneshytta är allt annat än en liten handelsbod med begränsat sortiment. Den lilla byn med bara 192 hushåll har ett kvadratmeter stort varuhus med allt mellan himmel och jord och kunderna reser från hela Mellansverige för att handla på vad som i folkmun kallas för Närkes NK. Många ser det som en utflykt och åker en bra bit för att handla här. Vårt sortiment är stort, halva butiken består av specialvaror, berättar Mikael Johansson, som är den tredje generationen handlare i Rönneshytta. Redan 1877 startade den affär som så småningom skulle bli Varuhuset i Rönneshytta. Min farfar Gösta tog över den butiken Han var en man med många idéer. En milstolpe var 1959 då butiken byggdes ut till snabbköp och döptes till Varuhuset i Miniatyr. Tidningarna döpte butiken till Närkes NK. ICA-affär blev den i slutet av 50-talet då Hakons blev ICA. Här finns artiklar, allt för hem och trädgård, vitvaror, färg, cyklar, motorsågar och en välsorterad livsmedelsavdelning. Som komplement är butiken ombud för Svenska Spel och här finns även en Din X bensinautomat. Det är specialvarorna som får företaget att gå runt, konstaterar Mikael. Vi köper in partier med varor till bra priser, och det gäller att ha koll på vad Samtidigt som kunderna kommer hit för att köpa exempelvis trädgårdsmöbler eller en snöslunga handlar de mat På Närkes NK ICA Nära Rönneshytta består halva butiken av specialvaror. folk vill ha. Jag tror att vår förmåga att göra bra inköp och ha ett säljande sortiment är en av framgångsfaktorerna. Samtidigt som kunderna kommer hit för att köpa exempelvis trädgårdsmöbler eller en snöslunga så handlar de mat. Kunderna är viktiga och under åren har man ibland haft lite underhållning och jippon. Bland annat har en av Gladiatorerna från TV4 ordnat dragkamp för barnen och countrysångerskan Eva Eastwood har uppträtt. Varje år bjuds också kunderna på julbord i affären. Vi kommer även öppna en webbutik, det efterfrågas av de långväga kunderna, säger Mikael. text kicki risander foto svante remshagen ica nära rönneshytta Omsättning: 51 miljoner Antal kunder per vecka: Snittköp: 422 kronor Antal anställda: 16 Säljyta: kvadratmeter Om Rönneshytta Läge: i norra änden av Vättern i södra Närke Invånare: cirka 325 Kundkrets: hela Mellansverige, mest villaägare. byns träffpunkt ICA Nära BlattnickseleS 117 kvadrat är byns självklara träffpunkt. Hit kommer drygt 700 kunder i veckan för att handla, men också för att få en pratstund med andra bybor. Byn Blattnicksele vid Vindelälven i Västerbotten har bara 220 bybor. De flesta av dem ses på ICA-butiken, som består av 100 välfyllda kvadratmeter. Deborah Lunder tog över butiken 2006 sedan dess har hon höjt omsättningen från tre och en halv till fem miljoner. I sortimentet ingår allt från skoterolja och saltstenar till tacos. Här finns både bake off och grill. På våren säljs planteringsväxter och annat för trädgården, vintertid är det mycket utrustning för friluftsliv; skoterutflykter och matlagning över öppen eld. Som komplement är butiken ombud för Systembolaget, Apoteket, Svenska Spel och fraktbolaget Schenker. Fiske- och jaktkort säljs också. Det gäller att vara lyhörd inför kundernas önskemål menar Deborah. Butikens roll som samlingspunkt är viktig för byn. Det är här man träffas. För de äldre kan stunden på affären vara den enda sociala kontakten. Och personalen får gärna ta en pratstund med kunderna, det är viktigt. Trots det begränsade kundunderlaget tror Deborah på framtiden: Målet är att kunna utveckla butiken till ett servicecentrum för närområdet, med matservering, bibliotek och turistinformation. text kicki risander foto svante remshagen ICA NÄRA blattnicksele Omsättning: 5 miljoner Antal kunder per vecka: 715 Snittköp: 147 kronor Antal anställda: 2 heltidsanställda Säljyta: 117 kvadratmeter Om Blattnicksele: Läge: 2,5 mil söder om Sorsele, Lappland Invånare: 220 personer Kundkrets: Byns invånare en säsongsbutik ICA Nära Grundsund Att driva butik i en turistort där kundkretsen växer från 600 till över sommartid är en utmaning. Det vet handlaren Jan Olofsson. Det lilla fiskesamhället Grundsund på ön Skaftö, utanför Orust, blev välbekant för många genom tv-serien Saltön. Tv-serien fick busslaster med turister att vallfärda till orten och därmed också till ICA Nära-butiken Grundsunds Handel. Handlaren Jan Olofsson har drivit affären i tio år. Det är en balansgång att driva butik i en turistort. Vi måste gasa och bromsa på en gång. Mellan 15 juni och 15 augusti får vi in 45 procent av omsättningen och det gäller att anpassa verksamheten till det. På vintern bor det cirka 600 personer i byn, sommartid handlar det om Även sortimentet förändras med säsongerna. Fina färskvaror och lokal mat finns det alltid, men sommartid säljs mer exklusiva varor som oxfilé och entrecote och butikens uteservering och glasskafé öppnar. Som många småbutiker är ICA Nära även ombud för Systembolaget, Apoteket, Posten, Svenska Spel och fraktbolaget Schenker. Och på en liten ort är kundbemötandet absolut viktigast. Alla ska känna sig välkomna och öppettiderna är viktiga. Vi brukar säga att vi ska ha öppet när folket är här. text kicki risander foto svante remshagen ICA NÄRA GRUNDSUND Omsättning: 21 miljoner Antal kunder per vecka: Vintertid / sommartid Snittköp: Vintertid 140 kronor/ sommartid 165 kronor Antal anställda: Vintertid 6 personer + extrapersonal, sommartid 29 personer Säljyta: 340 kvadratmeter Om Grundsund: Läge: Ovanför Orust på ön Skaftö Invånare: 600 personer (sommartid 3 000) Kundkrets: Hela Skaftölandet 14 Handelskraft Handelskraft 2012

9 butiksläget Nationalekonomerna Mats Bergman och Johan Stennek: Hela Sveriges matbutiker shutterstock I glesbygden drivs 52 procent av alla butiker av ICA-handlare och 30 procent drivs av Coop. I storstäderna däremot, är konkurrensen betydligt hårdare med fler etablerade kedjor. Men en stor aktör måste också ge samhällsservice till kunder i hela vårt avlånga land. Även om det inte alltid är lönsamt. I Sverige finns cirka butiker fördelade på sex större livsmedelssaktörer: Axfood, Bergendahls, Coop, ICA, Lidl och Netto, samt ett antal mindre aktörer. Av de sex livsmedelsaktörerna har fyra Axfood, Bergendahls, Lidl och Netto mer eller mindre uttalade storstadsstrategier. Coop och ICA har som strategi att vara verksamma i hela landet. Mer än hälften av alla butiker i glesbygden drivs av ICA-handlare. Resten drivs av Coop som har knappt en av tre butiker i glesbygden och Axfood som har en av sex. Tittar man på de tre största städerna är bilden väldigt annorlunda. I Stockholm, Göteborg och Malmö drivs knappt en av tre butiker av ICA-handlare. Även Coop och Bergendahls har många butiker där. Lidl och Netto har tillsammans nästan var tionde butik i de största städerna. Alla dessa siffror framgår av tabell 1. Vid en studie av den lokala konkurrensen i svensk livsmedelshandel visade det sig att nästan alla butiker i de tre största städerna möter hygglig konkurrens, men att tre av fyra butiker i glesbygd möter svag lokal konkurrens. Annorlunda uttryckt, utan glesbygdssatsningar hade stamkunderna fått åka betydligt längre för att handla sin mat. Däremot finns det inga dramatiska skillnader i lönsamhet (rörelsemarginal) mellan olika regioner. Faktum är att lönsamheten till och med är något lägre i glesbygden än i de tre storstadsområdena, där konkurrensen är hårdare. Det framgår av tabell 2. Att lönsamheten är ungefär densamma i olika delar av landet och att den inte ens varierar med den lokala konkurrensen visar att varje område helt enkelt utvecklar så många butiker som området kan bära. Det är inte så förvånande, samma mönster återfinns i de flesta branscher och länder. Man kan se det som en ekonomisk naturlag. Ju större en marknad är, desto fler företag är verksamma där. Men skillnaderna mellan stad och land beror alltså inte bara på folkmängd. Tittar man lite närmare på siffrorna ser man dessutom att aktörerna själva har valt väldigt olika strategier. ICA och Coop driver en relativt stor andel av sina butiker i glesbygden. Cirka 15 procent av dessa två aktörers butiker återfinns i glesbygd, det vill säga 193 ICA-butiker och 110 Coop-butiker. Dessa båda aktörer har även en stor andel av sina butiker i så kallad mellan- och tätbygd. Däremot har de bara lagt drygt tio Johan Stennek är professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han forskar om hur marknader fungerar, konkurrenspolitik och regleringar. Mats Bergman är förordnad professor i nationalekonomi vid Södertörns universitet. Han är även medlem i Rådet för upphandlingsfrågor som är knutet till Konkurrensverket. Fotnot: Vi använder SCB:s indelning av kommuner i så kallade homogena regioner. Dock slår vi samman de två regiontyperna Mellanbygden och Tätbygden, men skiljer mellan å ena sidan de tre största städerna Stockholm, Göteborg och Malmö och å andra sidan deras kranskommuner. procent av sina butiker i storstadsregionerna, vilket således innebär att 138 ICA-butiker och 95 Coop-butiker återfinns i Göteborg, Malmö och Stockholm. Se tabell 3. Lidl och Netto finns överallt, utom i glesbygden. De har tillsammans ungefär åtta eller nio butiker av hundra i alla regioner, men märks inte alls i glesbygden. De satsar framför allt på större städer. Netto har nästan hälften av sina butiker där. Bergendahls står dock för den mest utpräglade storstadsstrategin. En fjärdedel av deras butiker hittar man i de tre största storstäderna. Ingen annan aktör kommer i närheten. Även Axfood är något mer intresserade av stad än land. Men de har ungefär samma andel butiker i alla typer av regioner. KEDJA text mats bergman och johan stennek Tabell 1 Aktörernas andelar av butikerna i olika regioner Mellan- & tätbygd Större städer Kranskommuner Sthlm, Gbg & Mö Axfood 17% 22% 24% 25% 30% 1% 4% 7% 12% 11% Coop 30% 23% 19% 17% 21% ICA 52% 44% 41% 37% 30% Lidl 0% 4% 5% 6% 5% Netto 0% 3% 4% 3% 3% Tabell 3 Andel av aktörernas butiker som finns i olika regioner KEDJA Mellan- & tätbygd Större städer Kranskommuner Sthlm, Gbg & Mö Axfood 8% 26% 34% 15% 17% Glesbygd Bergendahls Glesbygd Bergendahls 1% 17% 33% 26% 23% Coop 15% 30% 30% 12% 13% ICA 14% 30% 33% 13% 10% Lidl 1% 26% 38% 18% 17% Netto 0% 28% 47% 14% 11% Tabell 2 Rörelsemarginal i butiker med svag respektive tillfredsställande konkurrens i olika regioner MARGINAL (MEDIAN) Butiker med svag konkurrens Övriga Glesbygden 2,2 1,9 Mellan- & tätbygden 1,6 1,8 Större städer 1,8 1,9 Kranskommuner 2,5 2,0 Sthlm, Gbg, Mö 2,4 2,3 Ica Butiker Rörelsemarginal/Antal företag 2010/2011 medianbutikens lönsamhet 250 Den typiska ICA-butiken den så kallade medianbutik-en har en lönsamhet på cirka 2, procent. Med andra ord har hälften av alla butiker en lönsamhet som är högre än 2,38 procent och 150 hälften en lönsamhet som är lägre. Samtidigt är den genomsnittliga lönsamheten högre, cirka 3,0 procent Skillnaden beror på att genomsnittet dras upp av de största butikerna som har en högre lönsamhet och att de största butikerna väger tyngre när man räknar ut ett genomsnitt. Av Sveriges ICA-butiker 0 visar 134 stycken en negativ lönsamhet Handelskraft Handelskraft 2012

10 butiksläget Den viktiga lagandan Hon är inte bara handlare. Sedan tio år är hon även ledamot i Förbundsstyrelsen och förra året tillträdde hon som vice ordförande i ICA-handlarnas Förbund. Anette Wiotti brinner för hållbart företagande. Hennes vision är att skapa en laganda bland ICA-handlarna och stärka ICA-idén ute i landet. Jag växte i princip upp i mina föräldrars matbutik, så steget till att själv bli handlare var inte långt. För 14 år sedan tog jag och min man Mikael över den slitna butikslokalen i det röda tegelhuset i Edane, en och en halv mil utanför Arvika. Sedan dess har vår ICA-butik på 375 kvadratmeter sakta men säkert genomgått en rejäl förvandling och fördubblat omsättningen. Förra året omsatte ICA Nära Ringen närmare 17 miljoner kronor. För mig är ett hållbart företagande som att likna butiken vid ett hem: om jag får gäster hemma vill jag ha ordning och reda, detsamma gäller när vi får kunder i butiken. Samtidigt är det viktigt att det är harmoniskt och en trevlig atmosfär, också när man handlar. Edane har bara 700 hushåll. För många av dem har vår butik blivit en populär samlingsplats. Förutom att handla mat kan kunderna även sköta sina postärenden, spela Svenska Spel och ATG samt ta en fika och få en pratstund. Bland stammisarna finns ett gäng äldre herrar som bor i närheten och kommer förbi minst några gånger per dag. Butiken ger dem en möjlighet att mötas. I mitt jobb som handlare har jag fått uppleva många roliga samtal, men man måste kunna läsa människor och känna när de har lust att prata eller inte. Jag är mer känslomänniska än en person som enbart baserar sig på fakta och information. För mig är det viktigt att våga tro på och tycka om det jag gör. Som när vi för ett par år sedan beslutade att förlänga butikens öppettider till klockan 20 varje dag. Då hade vi faktaunderlag som tydde på att det borde gå bra. Men avgörandet var att jag själv kände att det 18 Handelskraft 2012 Även om vi alla är enskilda företagare på våra lokala marknader så är vi också en del av ICA-laget var rätt och då brukar det bli bra och det blev det! ICA Nära Ringen har totalt sex medarbetare i butiken. De som jobbar här är engagerade på ungefär samma sätt som jag och min man. Det tror jag man uppnår genom att låta alla ta ansvar. Det gäller att jobba tillsammans mot samma mål. Efter att ha varit ledamot i Förbundsstyrelsen i tio år tackade jag förra året ja till posten som vice ordförande i ICA-handlarnas Förbund. Beslutet var lätt. Jag gillar att påverka och säga vad jag tycker. Men engagemanget i butiken har varit en förutsättning för mina uppdrag inom förbundet. Mina starkaste sidor som ledare är att lyssna och se andra människor. Jag gillar att lyfta andra och tror benhårt på att man kan lyckas uppnå mål tillsammans. Lagandan är viktig. En av de mest angelägna uppgifterna för förbundet är att förmedla just känslan av laganda till alla ICA-handlare. Även om alla agerar som enskilda företagare på våra lokala marknader är vi också en del av ICA-laget. Jag tror att vi hela tiden måste jobba med ICA-idén och stärka förståelsen för den. Det är först då vi kan få ett hållbart förbund och ett starkt ICA. Anette Wiotti, ICA-handlare ICA Nära Ringen och vice ordförande i ICA-handlarnas Förbund anettes favoritvara Frysta hallon är fantastiskt goda. anette wiotti Ålder: 46 år. Familj: Maken Mikael och 11-åriga dottern Felicia. Bor: Hus i Edane utanför Arvika. Bakgrund: Uppvuxen inom detaljhandeln och har i princip alltid arbetat i butik. Intressen: All ledig tid går till att vara med dottern i stallet samt åt förtroendeuppdragen inom ICA. Det visste du inte om Anette Wiotti: Har ett förflutet som fotbollspelare och var en riktigt snabb mittback. 19 Handelskraft 2012

11 samhällsläget Satsning på lokalproducerat Kvalitetskött från bygden Sponsring som gör skillnad 2, Miljarder SEK Så mycket köper ICA-handlarna in lokalproducerade varor för årligen miljoner sek Så mycket ger de lokala handlarna till sponsring varje år stycken Så många är de lokala leverantörerna till ICAs butiker Vi har alla ett ansvar Vi har ett ansvar för samhället vi verkar i. Ett sätt att ta ansvar är att anställa medarbetare med funktionsnedsättning. Ett annat är att erbjuda lokalproducerade varor och sponsra lokal föreningsverksamhet. Engagemang gör skillnad i samhället. 20 Handelskraft 2012 Handelskraft

12 samhällsläget Camilla lyfte hela butiken Vi kan mer Vi kan mer är ett samarbete mellan ICA, ICA-handlarnas Förbund, FUB, Samhall och Sveriges kommuner och landsting. 640 butiker har medarbetare med funktionsnedsättning i sin butik. 900 personer med någon form av funktionsnedsättning arbetar i någon av ICA:s butiker. Strax över hälften (58 procent) av medarbetarna uppger att mentalt handikapp ligger till grund för anställningen. Cirka 8 procent av samtliga medarbetare med funktionsnedsättning är anställda av butiken eller av Samhall. Vid fler än två anställda ökar denna andel. 95 procent av butikerna planerar att fortsätta satsa på medarbetare med funktionsnedsättning i butik efter nuvarande anställnings slut. Tack vare ICAs Vi kan mer -satsning arbetar i dag över 900 personer med funktionsnedsättning på ICA. Men funkar det verkligen med en döv butiksmedarbetare? Absolut! Vi ser det som en förmån att jobba med Camilla, hon har berikat både oss kollegor och våra kunder, säger handlaren Anders Eriksson. Döva butiksmedarbetaren Camilla Larsen kommunicerar med kunderna via papper och penna. Handlare Anders Eriksson, ICA Supermarket Sjöbo, tycker att alla ska få chansen att visa vad de går för. ICA-Jerry blev ansiktet utåt för ICAs satsning Vi kan mer och projektet i sig blev en lika stor succé som tv-reklamen. Vi kan mer, som startades 2009, har öppnat för att ge fler med funktionsnedsättning möjlighet till meningsfull sysselsättning och en chans att få en vanlig anställning. Målet var att mellan 500 och personer skulle få den möjligheten. Resultatet i dag, tre år senare: drygt 900 sysselsatta i 640 butiker landet över. Det är otroligt roligt, och det här bara växer, säger Birgitta Roos, mångfaldsstrateg på ICA. Därför fortsätter ICA satsningen på mångfald i butik. Det har blivit en del i vårt sätt att rekrytera, vi är egentligen bara i början av den här processen, säger Birgitta Roos. Camilla Larsen är en av de nya medarbetarna med funktionshinder. Hon fick jobb när handlaren Anders Eriksson, på ICA Supermarket Sjöbo, sökte en heltidsanställd till bageriet via arbetsförmedlingen. Camilla var både utbildad bagare och kallskänka jackpot med andra ord. Men, det fanns ett men. Camilla var döv. Anders frågade sig först om det verkligen går att ha en döv medarbetare i en ICA-butik, hon måste ju kunna kommunicera med kunderna! Men efter att ha pratat med Camilla via tolk, bestämde han sig för att man inte ska säga nej förrän man provat. Och redan efter en vecka i butik var Camilla en i gänget på ICA Supermarket i Sjöbo. Det var som om hon varit anställd i fem år, berättar Anders entusiastiskt. Jag var tveksam till en början men han var envis på Arbetsförmedlingen. Och jag har inte ångrat mig en sekund att Camilla kom till oss. Camilla själv trivs på jobbet: Jag tycker det är jätteroligt på jobbet. Jag arbetar med i stort sett allt, utom att sitta i kassan. Och några problem att kommunicera med kunder och kollegor har hon inte heller, sitt handikapp till trots det löser hon lätt med papper och penna. Rekryteringen av Camilla har fått oväntade positiva bieffekter för butiken. Region Skåne har finansierat 18 timmars utbildning i teckenspråk för all butikspersonal, så nu kan alla kommunicera på teckenspråk. Det är en jättestor merit och jätteroligt. Vi har kunder som är döva som vi inte visste om tidigare, och nu är det lättare att prata med dem, säger Åsa Hallkvist, som jobbar i butiken. Jag har inte ångrat en sekund att Camilla började jobba hos oss tvärtom! Även butiksmedarbetaren Andreas Eriksson är enbart positiv till kollegan Camilla: Camilla ser sådant som vi andra inte ser, istället för att höra, men det känns som hon har ögon i nacken ibland, hon ser allt. Hon är jätteduktig! Handlaren Anders rekommenderar alla butikschefer som ska rekrytera att fundera över hur många av kunderna som är döva. Troligen är det fler än de tror. En anställd som är döv tillför något också för kunder med hörselnedsättning, de kommer oftare till oss och känner sig tryggare i butiken, säger Anders. Han är tacksam över att Camilla börjat jobba hos dem. Att jobba med någon som är döv är en förmån, det berikar både kunder och personal i butiken. text jonas fond och sofia zetterman foto Martin Cejie Hegardt 22 Handelskraft 2012 Handelskraft

13 samhällsläget shutterstock från motionslopp till året runt-attraktion: Vasaloppet För tio år sedan var det ett krafttest för skidnördar. I dag är Vasaloppet en året-runt-attraktion som omsätter 115 miljoner och har över deltagare. Allt snyggt förpackat under ett och samma varumärke. Vasaloppet i siffror Omsättning drygt 100 miljoner. Cirka 15 miljoner går tillbaka till idrottsrörelsen. Besökarna spenderade 2011 hela 187 miljoner på mat, boende och annat. Varje person spenderade i genomsnitt 550 kr per person och dygn. Den ökande träningsturismen omsatte cirka 100 miljoner. I år åkte drygt skid åkare Vasaloppet. Källa: SHR och Vasaloppet Under sina fem år som vd för världens största skidlopp har Jonas Bauer fått antalet deltagare att närmast fördubblats. I dag finns skid-, löp-, och cykellopp anpassade för allt i från soffpotatisar som vill komma i gång till världseliten. Vasaloppet är ett av världens starkaste varumärken. Dessutom ett varumärke som berör så många människor och som alla kan relatera till, säger Jonas Bauer. Den första utmaningen som nybliven vd 2007 var att jobba fram en ny vision. Ledorden i den nya visionen blev året runt med satsning på en sommarvecka. Sponsringen är oerhört viktig för utvecklingen av loppen och har betytt enormt mycket. Vi vill gärna ha en aktiv samtalspartner i våra sponsorer. Det hjälper oss att hela tiden utveckla vårt koncept och tänka i nya banor, säger Jonas. Det ursprungliga Vasaloppet har med åren utvecklats till Vasaloppsveckan med nio lopp på tio dagar. Vasaloppets vintervecka är ett exempel på klassisk line extension, det vill säga när man packar ICA och vasaloppet ICA står som värd för Kort-vasan, Tjejvasan och Ungdomsvasan sattes rekord i antalet deltagare totalt anmälda åkare i dessa lopp. Sommartid sponsrar ICA CykelVasan och VasaStafetten. om en produkt i lite olika former så att den passar olika målgrupper. Det finns numera lopp i olika varianter, till exempel Kortvasan, Tjejvasan och Ungdomsvasan. Vår ambition är att det ska finnas ett lopp för alla. Och det verkar funka, eftersom de alla blir fort fulltecknade, konstaterar Jonas. Under de senaste tre åren har stor vikt lagts på att utveckla Vasaloppets sommarvecka. Med fokus på brand extension, det vill säga att man under Sponsringen är oerhört viktig för utvecklingen av loppen och hjälper oss att hela tiden utveckla vårt koncept och tänka i nya banor. Jonas Bauer 24 Handelskraft 2012 Handelskraft

14 samhällsläget En god kraft i samhället Det har hänt en del sedan ICA började sponsra Västerås Bandy Då innebar sponsring framför allt ett ekonomiskt bidrag, i dag bidrar man även med kunskap och expertis. Men syftet är detsamma: ICA vill vara en positiv kraft i samhället. CykelVasan mellan Sälen och Mora är redan en ny klassiker. Nyhet för i år är Ungdomscykelvasan på 30 km. Jonas Bauer Ålder: 48 år Jobb: Avgående vd för Vasaloppet Bor: I Kråkberg Mora Familj: Fru och två barn 16 och 14 år Intressen: Sport, friluftsliv och resor Om tio år: Kanske jobbar och bor i Alperna? Bästa tid i Vasaloppet: 3:56 Idrottsbakgrund: Medlem i landslaget i skidorientering samma varumärke erbjuder produkter inom nya kategorier, ser det ut som att året-runt-satsningen har lyckats. Nu erbjuds både CykelVasan, VasaStafetten och StavgångsVasan under sommarveckan och alla attributen från skidloppen finns med kontrollerna, blåbärssoppan och kranskullan. Intresset för cykellopp växer och årets CykelVasa blev fullbokad på mindre än 48 timmar. Nytt deltagarrekord blev det också med anmälda. Vasaloppet är en stark motor för samverkan och utveckling inom regionen, men också en plattform för att göra affärer. Det har gjorts mätningar som visar att 187 miljoner är direkt konsumtion och då är inte allt inräknat. I takt med att intresset för längdskidåkning har ökat har försäljningen av utrustning, skidläger, vallning och andra tjänster exploderat. Exempelvis dubblar den lokala sportaffären sin omsättning under Vasaloppsveckan. Vi har en helt annan kundgrupp idag som kräver lite mer. De vill bo bra och äta gott, även ta ett glas vin. Många kommer hit med arbetskompisarna för att delta i något lopp och samtidigt ha lite kul. Det är ett bra tillfälle för entreprenörer att hitta nya sätt att tillfredsställa våra kunder. Nyligen blev Jonas Bauer utsedd till Årets företagsledare i Dalarna 2011, av Organisationen Dalarna Business som arbetar för ett starkare näringsliv i Dalarna. Jag ser utmärkelsen som ett kvitto på att mitt ledarskap fungerar jag har en vision och är tydlig och visar vart vi ska. Snart går Jonas Bauer vidare mot en ny utmaning. I fäders spår mot framtids segrar. text kicki risander foton vasaloppet Vasaloppet är en stark motor för samverkan och u tveckling inom regionen, men också en plattform för att göra affärer. shutterstock I dag, snart 100 år sedan Västerås Bandy började stöttas, är ICAs lokala sponsring fortfarande bred och stor. I all form av sponsring handlar det om att visa samhällsengagemang och passion gärna med maten som utgångspunkt. Den gemensamma nationella, och i vissa fall globala, sponsringen sköts av ICA Sverige, som har en särskild sponsringsbudget och även en välutvecklad sponsringsstrategi. Målet med sponsringssamarbetena är att främja kunskap om mat, hälsa, välmående och socialt ansvarstagande. Engagemanget får gärna vara riktat till barn och ungdomar. ICA har också en sponsringspolicy som följer de principer som tagits fram av International Code of Sponsorship. Vi vill visa att vi bryr oss om samhället vi verkar i, säger Teddy Falkenek som är varumärkesdirektör på ICA Sverige AB. Ett sätt att få fram ICAs kärnvärden och visa på vad ICA står för är att stötta idrottsklubbarnas utveckling. Vi bidrar gärna med vår expertis när det gäller mat och måltider, och ger tips till de idrottande ungdomarna om vad de ska äta, förklarar Sofia Olsson, chef för idrottssponsring på ICA Sverige AB. Ett exempel på det är Svenska Fotbollsförbundets fotbollsskola ute i landet, där ICA bidrar med tips och råd kring mat och mellanmål till de barn och ungdomar som deltar. ICA är även engagerad i Modo Ishockey, vilket har resulterat i ett gemensamt avtal tillsammans med 34 butiker, som stöttar såväl damlag som herrlag och ungdomsverksamhet. Spelarna erbjuds bland annat matlagningskurs tillsammans med ICAs kockar, och en av ICA-handlarna i Örnsköldsvik levererar ICAs matkasse till A-laget med menyer som är anpassade för elitidrottare. Sofia Olsson framhåller att ambitionen är att bygga underifrån, och använda eliten som förebilder: Det betyder mycket om de kända killarna och tjejerna på A-lagsnivån går ut till det yngre gänget och förklarar att kosten är viktig att den gör skillnad för min prestation. I grunden är detta ett socialt ICA AB sponsring Ett av ICAs mål är att vara en positiv kraft i samhället, lokalt, nationellt och globalt. På sikt gynnas ICA av en bättre värld. ICA vill stödja verksamheter som gynnar allas lika värde och hälsa och välmående. ICA AB ger cirka 30 miljoner per år till olika ändamål som bland annat Cancerfonden, Childhood, Glada Hudikteatern, WWF, Rosa Bandet och Stiftelsen ungt ledarskap. En del av dessa pengar kommer från insamlingar i butik. Miljoner till Rosa bandet Under 2011 års kampanj var ICA den största bidragsgivaren. ICA Sverige lyckades, tillsammans med handlare och kunder över hela landet, samla in 9,2 miljoner kronor. engagemang, som går ut på att få ungdomar att förstå hur mat hänger ihop med den egna kroppen och dess kondition. För ICA Sverige är det minst lika viktigt att engagera sig i andra sociala frågor. Det handlar om allt från insamlingskampanjer i butik tillsammans med organisationer som Cancerfonden (Rosa bandet), World Childhood Foundation och Världsnaturfonden WWF till utbildningsprogram för skolan. Ett exempel är Kompis med kroppen, för årskurs två och fem, där många butiker runt om i landet är engagerade. Det är en hälsoutbildning om kost och miljö. Vi bidrar med läromaterial, och så får alla elever besöka en handlare som visar runt i butiken och berättar om mat framför allt frukt och grönt. Barnen lär sig mer om varför det är viktigt med en varierad kost och var maten kommer ifrån. Det skapar nyfikenhet samtidigt som barnen får en relation till sin lokala ICA-handlare, säger Maria Gustavsson, chef för humansponsring på ICA Sverige AB. text susanna lidström Frukt och grönt står på schemat när lokala ICAhandlare står för hälsoutbildning för skolelever. 26 Handelskraft 2012 Handelskraft

15 samhällsläget Pantknappen slog rekord Via kampanjer i butik uppmanar ICA sina kunder att skänka pengar till välgörande ändamål. En möjlighet som många nappat på är den alternativa pantknappen. Med en enkel knapptryckning går återbäringen för de inlämnade burkarna och flaskorna till Röda korset i stället för i egen ficka. År 2011 sattes ett nytt rekord på 5,4 miljoner kronor som ICAs kunder runt om i landet skänkte på detta sätt. Knapptryck ger ridklubben pengar på ica maxi i västervik möter kunderna en ny sorts gåvoknapp på pantmaskinen. Numera kan man välja att skänka pengarna till lokala föreningar istället. Dessutom skänker ICA Maxi lika mycket som samlats ihop med hjälp av gåvoknappen. Dubbelt upp till föreningen, med andra ord. I samband med att vi bytte leverantör så fick vi en ny maskin och den har möjligheten att byta mottagare för gåvorna, säger Katharina Arvidsson som driver ICA Maxi. Just nu är det ridklubben som står på knappen och får pengarna. Men vem som helst kan vara med. Skolklasser och föreningar får skicka in en ansökan och motivering och sen väljer vi vem som ska få ta del av det här. Många goda krafter gör skillnad Varje år investerar Sveriges ICA-handlare över 100 miljoner kronor i sponsring. Nästan all sponsring från butik går till ungdomsverksamhet, lokala föreningar och organisationer. Detta visar en unik undersökning som genomförts bland landets ICA-handlare. Funktionshinder utgör inget fotbollshinder för Grunden Bois. Här kämpar målvakten Hasse Ravelli Lundström för att hålla nollan i matchen mot Lunds HIF. Fördelning av sponsring: Idrott: 80 % (av detta går minst 80 % till lokal ungdomsidrott och lokala föreningar, resten till elitklubbar) Hjälporganisationer och övrigt: 20% Satsning på fotboll och djurpark Jörgen Montan tog över ICA Nära i Junsele i Sollefteå kommun för fem år sedan, och lägger större delen av sin sponsring, kronor, på det lokala fotbollslaget Junsele IF. I övrigt handlar det om diverse lokala föreningar som får stöd av sin lokala ICA-handlare. På parkeringen vid Junsele djurpark, till exempel, har man köpt en skylt för kronor. Har man möjlighet att hjälpa till så gynnar det orten, så att man har råd att arrangera olika evenemang, säger Jörgen Montan. I PRINCIP ALLA ICA-handlare är sponsor i någon form på sin lokala marknad. Genom den här sponsringen blir det många goda krafter som samverkar för att stödja lokala föreningar och i många fall starkt bidra till meningsfull verksamhet i mängder av orter, säger ICA-handlarnas förbundssekreterare Anders Hallgren, som ansvarat för undersökningen. ICA-handlarna är generellt sett duktiga på att ta sitt samhällsansvar. Nästan alla ICA-butiker har någon form av sponsring allt från en budget överstigande kronor i stora butiker till några tusenlappar i de mindre. Flertalet satsar pengar på den lokala idrotten och främst ungdomsverksamhet, men det finns undantag: Per Collins på ICA Kvantum Munkebäck i Göteborg är en av de butiker i undersökningen som har en sponsorbudget överstigande kronor. En stor del av pengarna satsar han på Grunden Bois ett fotbollslag i Göteborg med enbart funktionshindrade. Det är en fantastisk förening och fotbollsskola för alla åldrar. Jag sponsrar inte elitidrott, det är för enkelt, säger Per Collins som bland annat låter 60 öre per såld bärkasse gå till Grunden Bois. Killarna från Grunden Bois har varit här och berättat om sin verksamhet. Dessutom har flera av dem fått praktikplatser hos oss och vi har nyligen anställt en av deras killar, berättar Per. Vi satsar också sponsorpengar på en lokal äventyrare som skulle cykla 200 mil mellan Istanbul och Teheran och sedan bestiga en hög bergstopp. För min del handlar sponsring också om att vi stödjer det som strävar mot att ha rätt attityd. Sådant som går igen i vår egen verksamhet, säger Per Collins. Förutom Grunden Bois och den lite udda satsningen på den lokala äventyraren sponsrar Per Collins även Stadsmissionen i Göteborg. Genomsnittet för ICA-butikernas sponsring är drygt per butik och år. text jonas fond foto scanpix Jag är inte intresserad av att sponsra elitidrott, det är för enkelt. Per Collins Bidrag till vandrarhem för cyklister Tre av fem kunder på ICA Nära i Rörbäcksnäs är norrmän. Därför brukade en stor del av butikens sponsring gå till norsk ungdomsverksamhet. Men numera är det mountainbike som gäller i området. Det här har blivit ett Mekka för terrängcyklister. Så vi hänger på satsningen åt det hållet, säger Bill Skogstad som driver butiken i Rörbäcksnäs. Ett vandrarhem är under uppbyggnad just för tillresta cyklister, och där vill ICA Nära vara med. Vi hjälper till med annonsering och så vidare, säger Bill Skogstad. 28 Handelskraft 2012 Handelskraft

16 samhällsläget Hon levererar spårbart kött av högsta kvalitet Britt-Marie Stegs i Järvsö saknade bra kött i butikerna och startade företaget Hälsingestintan en lönsam affärsidé. I dag levererar hon spårbart kött av högsta kvalitet till köttdiskar över hela landet startade Britt-Marie Stegs företaget Hälsingestintan, en köttleverantör som satsar extra på smak och kvalitet. Då fanns det bara kött rätt och slätt i charken. Man visste inte om något om mörhet eller smak. Vår företagsidé blev därför att leverera hängmörat kvalitetskött, berättar Britt-Marie. Idag har vi tagit ett steg till och visar både kvalitet och ursprung. Och det visade sig snart att det var fler än Britt- Marie som saknat fint kött i butikerna. Från början handlade det om lokalt kött från fyra gårdar i Järvsö, idag levererar Hälsingestintan från tio landskap och fler är på gång. Vi har valt ut gårdar som föder upp högklassiga köttrasdjur som exempelvis Hereford, Angus och Charolais. cera kvalitetskött. Idag när det blir allt svårare att vara bonde så är det verkligen en chans att nischa sig. Idag har Hälsingestintan mellan 50 och 60 noggrant utvalda leverantörer. Urvalet är viktigt och det går allt mer mot att man har kontakt med varje gård. Företaget levererar inte bara till dagligvaruhandeln. Det finns också många restauranger bland kunderna, som stjärnkrögaren Melker Anderssons restaurang Grill. Planerna inför framtiden är många och handlar framför allt om att skapa nya koncept inom området kvalitetskött. text kicki risander Affärsidé Att ge kunderna en matupplevelse utöver förväntan. Och att aldrig tumma på kvaliteten. britt-marie stegs Ålder: 53 år Familj: Fem barn. fyra flickor och en pojke Bor: I Järvsö Bakgrund: Lantbruksskola, lärarutbildning Intressen: Sjunga, resa och laga mat. Rider sin häst flera gånger i veckan i Järvsöskogarna Favoriträtt: Hälsingestintan entrecote med norrländskt mandelpotatismos Britt-Marie liknar marknaden för kött med den för vin. Kunderna vill veta allt mer om köttet de äter, vilken ras det är, var och hur det har fötts upp, gärna mer om smak och tuggmotstånd. De vill helt enkelt ha en story runt köttet. Ett djur som mår bra, lever väl och äter rätt är förutsättningen för att välsmakande kött. Det finns en större medvetenhet om vad vi äter idag och kunderna har större krav. Dessvärre hänger inte branschen med. Det har blivit min mission att vara ute bland bönderna och informera om den fantastiska möjligheten som ligger i att produ- Det har blivit min mission att vara ute bland bönderna och informera om den fantastiska möjligheten som ligger i att producera kvalitetskött. köttet Hälsingestintans kött hängmöras som förr i tiden i 7 10 dagar. Vatten försvinner och smaken blir godare. 30 Handelskraft 2012 Handelskraft

17 samhällsläget allt fler vill ha LOKALPRODUCERAT Allt fler är beredda att betala lite extra för lokalt producerat kött. Handelskraft mötte Dan Jacobson, ansvarig för färskvaror på ICA Sverige, för att höra om ICAs satsning på kött från bygden. Det är inne och det är efterfrågat kött som kommer från gårdar där man vet att djuren behandlas väl. ICA Sverige erbjuder redan idag ICA-handlarna ett brett sortiment med både små och stora köttförpackningar för alla smaker och plånböcker och med över 200 artiklar att välja bland. Men det ska bli större och innehålla mer lokalproducerade varor. Varför satsar ni på just kött? ICAs kunder ska kunna känna sig trygga med köttets smak, kvalitet och ursprung. Vi vet att många av våra kunder värnar om det lokala. Därför lyfter vi fram det svenska nötköttet och breddar det lokala sortimentet. Du har ett förflutet i jordbruksbranschen. På vilket sätt kan du dra nytta av det? Jag har jobbat både med den kommersiella och branschmässiga delen av odling så jag har en hyfsat bra koll på den svenska primärproduktionen. Hur stort är det lokala köttsortimentet jämfört med det ordinarie sortimentet? Det är en liten andel jämfört med det ordinarie sortimentet. Vi har inte jobbat med frågan så länge, men det har blivit ett allt större konsumentintresse. Det vi jobbar med nu är att möjliggöra att alla butiker får ett bra lokalt sortiment. Hittills kan ICA centralt erbjuda lokalt kött från tio svenska landskap, däribland Östergötland, Uppland, Småland, Hälsingland och Västergötland. Hur länge dröjer det innan det finns lokalt kött från alla landsdelar? Alla tio landskapen har kommit till det senaste ICA djuromsorg ICAs kött kommer från uppfödare och slakterier med djuromsorg som omfattar de krav ICA ställer på skötsel, tillsyn och god djurmiljö. ICA kräver att djuren ska behandlas väl, ses till lagom ofta, få leva i en miljö som ger dem möjlighet att bete sig naturligt och inte utsättas för långa transporter. Dan Jacobson, ansvarig för färskvaror på ICA. halvåret. Vi letar men det är en noggrann urvalsprocess att hitta ett så högkvalitativt kött. Bara sju av hundra kor kvalar in till att bli en sådan produkt. Vad är skillnaden mellan lokalt och vanligt kött? När det gäller lokalt kött är det en tydlig avsändare, en koppling till bonden och hårdare urvalskriterier. Finns det någon definition på vad närproducerat och lokalproducerat egentligen är? Det finns ingen tydlig definition och är egentligen en svår fråga. Man kan säga att det ligger i konsumentens betraktelse. ICA-handlarna har uttryckt önskemål om att få hjälp med att hitta lokala leverantörer. På vilket sätt kan ni tillgodose det? Vi arbetar hela tiden aktivt med att leta efter lokala leverantörer som lever upp till våra högt ställda krav. Detta är en fråga som både handlarna och ICA centralt månar om. Från vår sida är vi även positiva till att få signaler om bra leverantörer från handlarnas sida. Hur viktigt är det att skapa närhet mellan kunden, handlaren och producenten? Sambandet mellan konsumenterna och producenterna är otroligt viktigt. Konsumenter har mycket stort förtroende för svenska produkter. Hur ser du på hållbarhet och miljöaspekter idag och i ett framtidsperspektiv? Konsumenterna ska kunna lita på oss, det är jätteviktigt. Det handlar både om sociala, ekonomiska och miljömässiga frågor. Samarbetet med Hälsingestintan ligger i linje med ICAs strävan att erbjuda bra svenskt kött med hög spårbarhet. Kunden kan spåra köttet ända tillbaka till djurnivå. Ni säljer nu kött under namnet ICA Selection Hälsingestintan? Ja, samarbetet med Hälsingestintan ligger i linje med ICAs strävan att erbjuda bra svenskt kött med hög spårbarhet. Genom den här satsningen skapar vi en tydligare koppling mellan kund och producent, där kunderna kan spåra köttet ända tillbaka till djurnivå. Produkterna ger en bra ätupplevelse vid varje tillfälle och det går att redovisa ursprunget. text kicki risander foto johnér bildbyrå 32 Handelskraft 2012 Handelskraft

18 samhällsläget Grymt bra! Samarbetet mellan köttproducenten Nibble Gård och ICA Maxi Stormarknad i Hälla, Västerås, är en succé för såväl butiken som leverantören och kunderna. Hemligheten? Långsiktighet och en öppen relation. Ungefär en mil norr om Västerås, mitt på den vackra landsbygden, ligger Nibble Lantbruk, där det föds upp närmare grisar varje år. Sven-Erik Johansson tog över verksamheten 1969 och gården blev snart ett föredöme både vad gäller god djuromsorg och hög köttkvalitet. När Guldtackan, LRF:s finaste utmärkelse för djuruppfödare, delades ut första gången 1986 gick den till Sven-Erik. Och sedan dess har det blivit ännu fler utmärkelser till gårds-företaget. Nibble var den första grisgård som 2006 certifierades enligt det svenska kvalitetssäkringssystemet Svenskt Sigill. Certifieringen gäller såväl grisuppfödningen som växtodlingen. Numera är gården även klimatcertifierad. Idag drivs gården av Magnus Johansson och Lena Lindahl, med hjälp av pappa Sven-Erik som senior advisor. Sedan några år tillbaka säljer ICA Maxi i Hälla, Västerås, flertalet av gårdens produkter. I deras diskar kan kunderna bland annat hitta färskt kött och charkuterivaror under namnet Nibble Gårdsgris. Mer lokalt än så kan det knappast bli. Att vi startade samarbetet med Nibble låg i linje med vår ambition att vara Västerås bästa färskvarubutik. Dessutom har efterfrågan på just de lokala och unika produkterna ökat under de senaste åren, säger handlaren Lennart Holmgren. För ICA Maxi i Hälla var startskottet för samarbetet ett försök att introducera gårdens julskinka för ungefär tre år sedan. Det gick bättre än man någonsin hade hoppats på. Måns Hemmingsson, butikschef, berättar: Succén med julskinkan var en avgörande faktor till att vi satsade på ett bredare sortiment från Nibble Gårdsgris. Under det första året sålde vi två ton julskinka, under det andra sex ton och ifjol sålde vi hela tio ton. Det har varit en otrolig utveckling. Kunderna är villiga att betala extra för Nibbles produkter som är lite dyrare än konkurrenternas. Numera säljer butiken närmare 20 procent av Nibble Gårds totala produktion. Att butiken erbjuder kvalitetsprodukter borgar för ett ökat kundförtroende, konstaterar Lennart Nibble gård Nibble Gård har minskat användandet av importerad soja med över 60 procent istället används ärtor och bönor som odlas på gården. Arbete pågår för att på sikt kunna ta bort sojan helt. Man arbetar med effektiv gödselhantering med hjälp av modern teknik och lägger ner mycket tid på att få en balanserad växtodling. Nibble har arbetat länge med att förbättra fodret för att noga anpassa det efter grisarnas behov. Inomhusklimatet i stallarna anpassas efter årstid och grisarna har möjlighet att vistas utomhus. Stora satsningar har gjorts på att skapa en energisnål verksamhet. köttälskare Svensken äter i genomsnitt 86 kilo kött per år. Det är en ökning med 50 procent under de senaste 20 åren. Holmgren. Men samarbetet har inte bara gynnat butiken utan också Nibble Gård. Det som har varit fantastiskt roligt för oss är att vi har fått ett gensvar. Som bonde producerar du ofta, medan någon annan säljer och en tredje köper. I och med den här typen av samarbete kan vi föra diskussioner med både butikerna och kunderna om vad vi behöver ändra på eller förädla, säger Sven-Erik Johansson. Hemligheten bakom det lyckade samarbetet är långsiktighet. Satsar man på kvalitet krävs också engagemang. Hemligheten bakom det lyckade samarbetet är långsiktighet, det är de alla överens om. Satsar man på kvalitet krävs också engagemang. Det stora hotet mot de mindre leverantörerna är vårt kortsiktiga sätt att tänka. Ofta är det så att om en ny produkt inte funkar för oss inom 14 dagar så åker den ut. Nu tog vi ett långsiktigt beslut för att vi tycker att det här är viktigt, säger Lennart Holmgren. För att det svenska köttet ska kunna konkurrera med utländska alternativ krävs just medvetna satsningar och ett nära samarbete. För att skapa det har bland annat personalen från Maxi-butiken i Hälla besökt gården för att lära sig mer om verksamheten, och gårdspersonalen besöker butiken med jämna mellanrum. Ett resultat av detta är att gården har börjat producera lufttorkad skinka, något som kunderna efterfrågat. Lennart Holmgren och Sven-Erik Johansson är överens: Det finns inga genvägar. Fokus ligger alltid på nöjda kunder! text sara wilk foto per groth Handlaren Lennart Holmgren tillsammans med uppfödarna Sven-Erik och Magnus Johansson och Lena Lindahl. Grisarna på Nibble Gård är väl omhändertagna. Bland annat har man arbetat med att ta fram ett specialfoder som är anpassat efter grisarnas behov. 34 Handelskraft 2012 Handelskraft

19 samhällsläget Lokala favoriter från hela landet vi var först med hjord - nära ekologisk mjölk Hjordnära mjölk kommer från Hjordnära mejeri som ligger här i Hjo. Mejeriet startades av sju bönder tillsammans med Skånemejerier. Det är det första helt ekologiska mejeriet i Sverige. Produkterna är olika sorters mjölk, grädde, fil och yoghurt. Christer Larsson, ICA-handlare, ICA Supermarket Hjo Handlare: Gunilla Blixt och Christer Larsson Lokalproducerade produkter: Cirka 35 Kundernas favorit: Hjordnära mjölk jokkmokkskorven är en favorit Den absoluta favoriten bland kunderna är Jokkmokkskorven. Vi säljer cirka 200 kg varje vecka. Korven är inte billig men det är en prisvärd falukorv med hög kvalitet. Företaget som tillverkar den satsar verkligen på bra ingredienser. De tillverkar även andra produkter, bland annat sin prisbelönta samiskt rökta skinka rökt på björkved. Anders Olofsson, ICA-handlare, ICA Supermarket Jokkmokk Handlare: Anders Olofsson och Viveca Olofsson Lokalproducerade produkter: Kundernas favorit: Jokkmokkskorven kunderna älskar otto-glassen Ottoglass är en av kundernas favoriter när det gäller vårt lokalproducerade sortiment. Glassen är gjord på grädde och rena råvaror och säljs bara i Skåne. Den säljs i enkla enlitersförpackningar. Glassen tillverkas av Otto & Glassfabriken, ett familjeföretag i Yngsjö. Min egen favorit är Havtornglass som har en lite annorlunda smak och är mycket god. Jeanna Steen, Ica-handlare, ICA Nära Genarp, Lund Handlare: Jeanna Steen Lokalproducerade produkter: Cirka 200 Kundernas favorit: Bland annat Otto-glass lammkött står högt i kurs Vi har stor efterfrågan på lokala produkter. Lammköttet från Elfviks gård som finns 500 meter från butiken står högt i kurs hos våra kunder. Elfviks gård ägs av kommunen och drivs av en arrendator. Lammköttet är ekologiskt och lammen betar på markerna runt gården. Vi säljer hela eller halva lamm. Per Nilsson, ICA-handlare, ICA Nära Rudboda, Lidingö Handlare: Per och Lotta Nilsson Lokalproducerade produkter: Cirka 30 Kundernas favorit: Lammkött från Elfsviks gård lokala le verantörer ICA-handlarna köper varje år in lokalproducerade varor för 2,3 miljarder kronor från mer än lokala leverantörer. Det visar en undersökning där 85 procent av ICA-handlarna har svarat på frågor om sina inköp från lokala leverantörer. De butiker som svarat i undersökningen har i genomsnitt nio lokala leverantörer från vilka de i genomsnitt köper varor för 1,65 miljoner kronor per år. Nästan ICA-butiker har också svarat på frågan vilka tre produkter som är störst från lokala producenter. 416 butiker uppger bröd som en av de tre största produkterna och då räknas inte det bröd som idag produceras i många butikers egna bagerier. Chark är nummer två bland de lokalproducerade produkterna av ICA-butikernas inköp och strax efter kommer frukt och grönsaker. Enkäten visar också att ägg, honung, mejeriprodukter och blommor ofta köps lokalt. ICA-handlar- na gör även lokala inköp av mindre vanliga produkter som exempelvis getost och ostkaka. ICAs riktlinjer för kvalitets- och miljöpolicy tillämpas vid inköp från lokala leverantörer. De lokalproducerade produkterna blir allt populärare i butikerna och efterfrågas av kunderna. Det blir allt mer viktigt för oss konsumenter att det finns möjlighet att välja lokalt eller regionalt producerat livsmedel i butiken. Vi bryr oss om vad vi äter, vi vill att det ska vara gott och prisvärt. Vi vill också veta mer om maten som vi stoppar i oss. De främsta orsakerna att köpa lokala eller regionala livsmedel är att man vill främja kortare transporter, miljön, småskalig produktion och en levande landsbygd, säger Elisabeth Due, ansvarig för Näringslivsoch branschfrågor på ICA-handlarnas Förbund. Ett nära samarbete mellan den lokala handlaren och den lokala livsmedelsproducenten är också något som kan gynna konsumenterna. Många handlare som jag har kontakt med vittnar om att de tycker att det är spännande att få en ökad inblick i livsmedelsproduktionens förutsättningar. Det är även nyttigt för livsmedelsproducenten att få större kunskap om vad som krävs för att både marknadsföra och anpassa produkterna till kundernas önskemål, säger Elisabeth Due. text anders hallgren foto johnér bildbyrå Fotnot: Med lokala leverantörer avses mindre leverantörer som levererar direkt till butiken från samma län eller landsdel som där butiken ligger. 36 Handelskraft 2012 Handelskraft

20 marknadsläget Analys av marknaden Expertkommentarer på marknadsläget Anders Svensson, ICA Sveriges vd, om hur ICA bemöter de tuffa tiderna 2, miljarder SEK Dagligvaruhandelns värdeökning 2011 personer Antal sysselsatta inom handeln procent Handelns andel av BNP Ljusare tider väntar Det tuffa konjunkturläget har g jort att handeln har avstannat och kunderna håller hårdare i plånboken. Krisen i Sydeuropa har påverkat marknadsläget även här i norr. Men nu ser experterna ett ljus i slutet på tunneln. 38 Handelskraft 2012 Handelskraft