Kallelse till Kultur- och fritidsnämnden

Transkript

1 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 1 (2) Kallelse till Kultur- och fritidsnämnden Tid Tisdag den 12 november 2013, klockan 18:00 Plats Huddinge Konferen Center, Patron Pehrs väg 5, Blåklinten Grupprum, Aklejan och Magnolilan är bokade från kl för majoritetens och oppositionens gruppmöten Ärenden Allmänhetens frågestund (15 min) Diarienummer 1 Upprop och val av justerare 2 Godkännande av föredragningslistan 3 Information från förvaltningen 4 Lokalförsörjningsplan för perioden KFN-2013/ Internkontrollplan 2014 KFN-2013/ Verksamhetsplan 2014 för kultur- och fritidsnämnden KFN-2013/ Budgetuppföljning 8 Remissvar: Samråd Detaljplan för Beachvolleyanläggning, Flemingsberg Remisshandlingar: KFN-2013/

2 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN KALLELSE SIDA 2 (2) 9 Remissvar: Utställning Detaljplan för Vidja etapp 2 Remisshandlingar: KFN-2013/ Remissvar: Utställning Detaljplan för Gulsparven 4 mfl Remisshandlingar: KFN-2013/ Förslag till sammanträdesordning 2014 för kultur- och fritidsnämnden KFN-2013/ Huddinge kommuns arbetsstipendium för konstnärlig verksamhet 2013 Ärendet dukas KFN-2013/ Karin Boyes litterära pris 2013 Ärendet dukas KFN-2013/ Delgivningar och meddelanden 15 Meddelande om delegationsbeslut 16 Övriga frågor Huddinge den 29 oktober 2013 Vibeke Bildt Ordförande Anna Falk Sekreterare

3 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2013/ (2) HANDLÄGGARE Lasses, Börje Kultur- och fritidsnämnden Borje.Lasses@huddinge.se Lokalförsörjningsplan Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens förslag till lokalförsörjningsplan för perioden enligt bilaga 1 till förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 23 oktober Beskrivning av ärendet Enligt lokalförsörjningsprocessen skall nämnden i samband med verksamhetsplanen även besluta om hur avsatta medel för lokaler skall användas under planeringsperioden. Planeringsperioden omfattar 10 år och en nyhet för året är att nämnderna ska redovisa kostnader för hela perioden. Ett av motiven är att nämnden skall få ett avgörande inflytande i lokalförsörjningsprocessen. Ett annat motiv är att nämnden långsiktigt skall kunna planera kostnadsutvecklingen för verksamheternas lokaler. Att följa lokalkostnadsutvecklingen är extra angeläget för en nämnd där lokalerna utgör ca 46 % av nettokostnaderna och är den enskilt största utgiftsposten i budgeten. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen föreslår följande lokalinvesteringar med tillhörande hyreskostnadsökningar och kostnader för inventarier/utrustning för planeringsperioden: Investering/hyra tkr år år år år år Idrottshall/mötesplats ungdom, Stuvsta Inventarier/utrustning idrottshall 200 Mötesplats Vistaberg inventarier/utrustning 50 Idrottshall Vistaberg Inventarier/utrustning idrottshall 80 Rackethall Skogås 1500 Ridvägar 150 POSTADRESS Kultur- och fritidsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB kulturfritid@huddinge.se

4 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2013/ (2) Satsning flickors idrottande 800 Ny idrottshall centrala Huddinge 900 Totalt sparat från Medelsreserv 94 Volymtilldelning Spara/skuld till nästa år Investering/hyra tkr år år år år år Utomhusbad 1600 Hembygdsgård/kulturhus Mötesplats Trångsund 4800 Volymtilldelning Spara/skuld till nästa år Enligt förslaget kommer planen att uppvisa ett underskott 2016 vilket måste hanteras i budgetarbetet för 2015 och Marina Högland förvaltningschef Börje Lasses Ekonomi- och kanslichef Bilaga Lokalförsörjningsplan för perioden Beslutet delges Kommunstyrelsen

5 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Plan SIDA 1 (11) DATUM DIARIENUMMER HANDLÄGGARE Börje Lasses , borje.lasses@huddinge.se Lokalförsörjningsplan för perioden Inledning Enligt den beslutade lokalförsörjningsprocessen skall nämnden i samband med verksamhetsplanen även besluta om hur avsatta medel för lokaler skall användas under planeringsperioden. Planeringsperioden omfattar 10 år och en nyhet för året är att nämnderna ska redovisa kostnader för hela perioden Ett av motiven är att nämnden skall få ett avgörande inflytande i lokalförsörjningsprocessen för sitt område. Ett annat motiv är att nämnden långsiktigt skall kunna planera kostnadsutvecklingen för lokaler. Att följa lokalkostnadsutvecklingen är extra angeläget för en nämnd där lokalerna utgör ca 46 % av nettobudgeten och är den enskilt största utgiftsposten i budgeten. Det är angeläget att de befintliga lokalerna samutnyttjas så långt som möjligt men kanske är det ännu viktigare att vid planering av nya anläggningar och skolor att just samutnyttjandet blir en viktig ledstjärna i lokalplaneringen för att hålla nere kostnaderna. Det är väsentligt att förvaltningen finns med tidigt i samhällsplaneringen så att behoven av näridrottsplatser, mötesplatser, bibliotek och kulturarenor tillgodoses och inte minst för att också kunna dra fördelar av synergier genom förvaltningsövergripande lösningar. För att säkerställa flexibilitet och maximerad nytta för kommunen önskar förvaltningen ett principbeslut om att nyinvesteringar i idrottshallar alltid ska utgå från fullstor hall. Det är också av stor vikt att alltid ha ett genusperspektiv och att tydliga konsekvensbeskrivningar görs för de satsningar som nämnden fattar beslut om. Målsättningen är jämställda förutsättningar för kommunens invånare. I Stockholms län pågår ett samarbete om regionala idrottsanläggningar. På sikt kommer detta även påverka kommunens planering genom att ett regionalt perspektiv bör beaktas i samband med ny- och reinvesteringar. Förvaltningen föreslår följande lokalinvesteringar med tillhörande hyreskostnadsökningar och kostnader för inventarier/utrustning. Förvaltningens förslag POSTADRESS Kultur- och fritidsförvaltningen Administration Kansli Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB kulturfritid@huddinge.se

6 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Plan DATUM DIARIENUMMER SIDA 2 (11) Investering/hyra tkr år år år år år Idrottshall/mötesplats ungdom, Stuvsta Inventarier/utrustning idrottshall 200 Mötesplats Vistaberg inventarier/utrustning 50 Idrottshall Vistaberg Inventarier/utrustning idrottshall 80 Rackethall Skogås 1500 Ridvägar 150 Satsning flickors idrottande 800 Ny idrottshall centrala Huddinge 900 Totalt sparat från Medelsreserv 94 Volymtilldelning Spara/skuld till nästa år Investering/hyra tkr år år år år år Utomhusbad 1600 Hembygdsgård/kulturhus Mötesplats Trångsund 4800 Volymtilldelning Spara/skuld till nästa år Tabellen ovan anger förvaltningens ökade hyreskostnad kopplat till investeringen. Siffrorna i tabellen anges för det/de år den ökade hyreskostnaden uppkommer och är därefter inarbetade i förvaltningens budgetram. Den upptagna kostnaden för inventarier/utrustning är den kapitaltjänst som en avskrivningstid på 10 år genererar. Enligt förslaget kommer planen att uppvisa ett betydande underskott 2016 vilket måste hanteras i budgetarbetet för 2015 och 2016.

7 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Plan DATUM DIARIENUMMER SIDA 3 (11) Som ett komplement visar livsstilsundersökningen Ung Livsstil från 2009/2010 att stora delar av barn och ungdomar i åk 4-9 och i gymnasiet tycker att kommunen ska satsa på idrott. Utomhusbad och simhallar kommer högt upp på listan och framförallt hos flickorna. Anläggandet av en utomhusbassäng kan vara ett sätt att möta de behoven på. Ungdomarnas fyra i topp ser ut som följande Gymnasiet Högstadiet Mellanstadiet Simhallar Fotbollsplaner Gym 1 1 Sporthall/gymnastikhall 4 Badplatser (utomhus) Värt att notera är olikheter mellan pojkar och flickor i underlaget. Inom gymnasiet ligger badplatser (utomhus) som klar etta hos flickorna medan pojkarna värderar gym högst. Samma gäller för högstadiet medan på mellanstadiet värderar pojkarna fotbollsplaner högst och hos flickorna ligger simhallar i topp. Strax utanför topplistan utrycker flickorna önskemål om lokaler för dans. Med utgångspunkt från resultatet av kultur- och fritidsvaneundersökningen är kanske inte träffbilden i förvaltningens förslag till lokalförsörjningsplan helt tillfredställande men resultatet av undersökningen ger ändå ett intressant underlag för fortsatta diskussioner. Med hjälp av könskodning av förvaltningens anläggningar har förvaltningen gjort en beräkning av hur nämndens hyror, investeringar och inventarier fördelas på kön totalt men även inom respektive verksamhet. Fördelning totalt Kvinnor Män Könsfördelning % Hyra mnkr 26,1 44,3 Investeringar mnkr 324,6 554,5 Inventarier mnkr 22,7 38,8 Det finns även här mycket att beakta i kommande lokalförsörjningsplaner. Satsningar på fotbollsplaner, ishallar, idrottsplatser och fritidsgårdar förstärker ojämlikheten medan investeringar i idrottshallar, kultur, bibliotek och kulturskola har en utjämnande effekt. Med ovanstående satsning på idrottshallar, ridvägar samt upprustning av ridanläggningarna görs en satsning på att stötta flickors idrottande med sikte

8 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Plan DATUM DIARIENUMMER SIDA 4 (11) på en jämställd fördelning av resurserna. Denna ambition bör avspeglas i kommande prioriteringar i nämndens lokalförsörjningsplan. Förvaltningens lokalkostnader uppgår totalt till tkr i budget 2013 fördelat på ansvarsområden enligt följande: tkr Fritid Bibliotek 7057 Kulturskolan 1500 Kultur 4333 Ungdom 5515 Administration/nämnd Av kostnaderna enligt ovan utgör hyror till Huge Fastigheter AB den helt avgörande delen. Övriga kostnader är elkostnader och extra sophämtning. I Mål och budget finns ramtilldelning för lokaler bara upptaget för För resterande år har förvaltningen gjort en årlig uppräkning med 3 % Befolkning Den största befolkningsökningen fram till 2023 kommer att ske i Flemingsberg och Sjödalen-Fullersta, där Storängen och Vistaberg är de områden där de flesta bostäderna kommer att byggas. Förvaltningen ser att behov av utbyggd service kommer att behövas framförallt i Vistaberg. Området kommer att avgränsas mot Flemingsberg av Södertörnsleden och mot Centrala Huddinge av den stora villamattan samt Huddingevägen. Det medför att Vistabergsområdet behöver byggas ut med kommunal service för att fungera som en egen stadsdel. Att samverka vad gäller aktivitetsytor i utomhusmiljön i nära anslutning till skola och bostäder är nödvändigt. Då finns det möjlighet för skolan att nyttja ytorna dagtid och att de sedan står öppna för verksamhet alla kvällar, helger och lov. Fritid Inom fritid ligger alla idrottsanläggningar såsom sporthallar, idrottsplatser, simhallar och ridanläggningar. Nämnden betalar hyran för att föreningar och skolan skall kunna disponera anläggningarna gratis, ett unikt sätt att stötta

9 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Plan DATUM DIARIENUMMER SIDA 5 (11) kommunens föreningsliv. Anläggningarna är idag fullbokade och föreningarna signalerar att bristen på lokaler är ett avgörande hinder för att utöka verksamhet. Behovet är primärt att det saknas enklare idrottshallar i centrala delarna av Huddinge främst i Stuvsta- och Snättringeområdet, men även i Vårby. För spontanidrotten är behovet av näridrottsplatser eller liknande (exempelvis utegym, motionsspår) angeläget i samtliga kommundelar med undantag för Flemingsberg och centrala Huddinge där exempelvis näridrottsplatser redan finns. Personal och planeringsutskottet har beslutat att placera den planerade idrotthallen/mötesplats för ungdom på Stuvsta IP. Den nya placeringen innebär en försening av färdigställandet till förhoppningsvis mitten på Placeringen innebär även att projektet innefattar en ny föreningslokal, ny omklädning för fotbollen samt en maskinhall Nämnden har i lokalförsörjningsplanen enbart tagit höjd för den ursprungliga investeringen. Merkostnaderna för den nya placeringen måste finansieras på annat sätt. Förvaltningen har satt av 2400 tkr i lokalförsörjningsplanen vilket motsvarar en investering på ca 30 mnkr. Utgifterna för inventarier/utrustning beräknas till 1700 tkr med en årlig kapitaltjänstkostnad på 200 tkr. Det kommer att finnas behov av en fullstor idrottshall i Vistaberg när befolkningen ökar. I planerna för området finns byggandet av en skola för årskurs 4-9 innehållande en fullstor idrottshall att stå klar Skolan kommer även att innehålla en mötesplats för ungdom samt utrymmen för kulturskolan. Den merkostnad som en idrottshall istället för en gymnastiksal genererar är svår att prissätta, men med ett antagande om att en hallkvm kostar 1300 kr och att ytan utökas med 700 kvm skulle merkostnaden bli ca 900 tkr/år i ökad hyra och med en utgift för inventarier/utrustning på 600 tkr och en tillkommande kapitaltjänstkostnad 80 tkr/år. Med samma argumentering har 900 tkr tagits upp för en ny idrottshall i samband med att en skola för årskurserna 4-9 planeras i centrala Huddinge. Förvaltningens hyra för fritidsgården beräknas till 600 tkr/år och för att utrusta fritidsgården beräknas utgiften bli 400 tkr med en årlig kapitaltjänst på 50 tkr. I den fortsatta planeringen av skolan har ansvaret för hallen överförts till kultur- och fritidsnämnden vilket innebär att de avsatta medlen för merkostnaderna långt ifrån täcker kostnaderna för hela hallen. Förvaltningen förutsätter att medel skjuts till utanför resursfördelningssystemet för att täcka kostnaderna för hela hallen.

10 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Plan DATUM DIARIENUMMER SIDA 6 (11) Rackethallen i Skogås ägs av Skogås BK. Kommunen har gått i borgen för lån till anläggningen. Bristande underhåll av anläggningen har medfört att hallen nu är i så dåligt skick att Huge Fastigheter AB samt en extern konsult bedömer att det inte går att rusta upp hallen utan att inom de närmsta åren så måste den rivas. Personal- och planeringsutskottet har tagit ställning till nämndens begäran och godkänt en beställning av en förstudie med placering vid den gamla hallen. Förvaltningen tar inte fullt ut upp medel i lokalförsörjningsplanen för investeringen då investeringen är så pass omfattande att den inte kan finansieras inom det ordinarie tilldelningssystemet för investeringar utan att redan beslutade investeringar får utgå. Om kostnadskalkylen håller skulle merkostnaden år ett bli 5265 tkr, år två 2234 tkr för att sedan plana ut år tre på ca 1500 tkr med avdrag för det hyresbidrag på 400 tkr som förvaltningen årligen ger föreningen. Om nämnden får hjälp med finansieringen år ett och två så sätter förvaltningen av 1500 tkr from 2016 i årlig merkostnad för hallen. En viss upprustning av spår och leder har påbörjats då det finns ett stort behov. Ansvaret för underhållet ligger på samhällsbyggnadsnämnden men krävs det större reinvesteringar så vilar ansvaret på kultur- och fritidsnämnden. Med anledning av förvaltningens ambition att stödja flickors idrottande har förvaltningen avsatt 150 tkr för att bygga nya ridvägar samt att 800 tkr avsätts bl.a. för att avhjälpa en del av de brister som utredningen av ridsporten i Huddinge visade på i de befintliga ridanläggningarna. Förvaltningen bedömer att kapitaltjänstkostnaderna för en del av investeringarna kan klaras inom ram. Det finns ett fortsatt behov av olika typer av lokaler och anläggningar för såväl spontanidrotten som den organiserade verksamheten. Behoven omfattar både inomhus- som utomhusaktiviteter och behovet finns i alla områdesdelar i Huddinge. Förvaltningen har kontinuerligt träffar med föreningslivet för att diskutera lokalbehoven Beroende på befolkningstillväxten (se sid 3) kommer vid förtätningen och utvecklingen av Storängen behov finnas av att nyetablera eller utveckla befintliga idrottsanläggningarna i närområdet. Enligt lokalförsörjningsplanen för grundskolan planläggs vid Storängen en ny grundskola för årskurserna 4-9 för 700 elever alternativt annan skolorganisation för framförallt äldre elever i årskurserna 7-9.

11 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Plan DATUM DIARIENUMMER SIDA 7 (11) Med en planering av två nya skolor i centrala Huddinge uppstår behov av idrottshall i området som skulle kunna försörja även Solfagraskolan som saknar kapacitet i sin gymnastiksal. Med anledning av resultatet i ung livsstil där det framkommer att ungdomarna och främst flickor önskar att kommunen bygger ett utomhusbad tar förvaltningen upp en kostnad på 1600 tkr år 2019 för att markera förvaltningens ambition när det gäller att hörsamma detta önskemål. Hur och var denna anläggning skall placeras måste vidare utredas. Nyckeltal sporthallar Hall yta kvm årshyra tkr kr/kvm Storängshallen Tomtbergahallen Edbohallen Flemingsbergshallen Vårbyhallen/bad Huddingehallen Ishallar Hall yta kvm årshyra tkr kr/kvm Segeltorpshallen Björkängshallen Stortorpshallen Visättra Sportcenter * * ingår även andra ytor än ishall Bibliotek Skogås bibliotek har genomgått en grundlig upprustning. Vårby bibliotek har flyttat in i nya lokaler och biblioteket i Segeltorp har fått nya lokaler i samband med ombyggnaden av Segeltorpsskolan. Vad som återstår är biblioteken i Flemingsberg och Trångsund och framför allt nya lokaler för huvudbiblioteket i Nytt huvudbibliotek Huvudbibliotekets lokaler är mycket slitna, och dessutom är planlösning och ytor inte avpassade för en modern biblioteksverksamhet. Bibliotekets uppdelning i två delar försvårar arbetet med att nå ungdomar och unga vuxna.

12 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Plan DATUM DIARIENUMMER SIDA 8 (11) Utställningsytor saknas, scen för författarbesök och andra program i biblioteket saknas och ett Café saknas. Det finns otillräckligt med grupprum och datorplatser. Programsalen i källaren ligger felplacerad i förhållande till publiken och kan endast nås via personalutrymmen. Läget i källaren är dessutom mörkt och otrivsamt, med bara en liten fönsterglugg som vetter mot en vägg. Det ger inte någon positiv bild av Huddinge för författare och andra besökare som kommer hit. Huvudbibliotekets placering en bit bort från Huddinges kommersiella centrum är inte heller bra. Det innebär att endast de mest intresserade besökarna faktiskt tar sig till biblioteket. För att lyckas med arbetet att nå nya målgrupper måste biblioteket ligga centralt, på en plats där många människor naturligt passerar, till exempel i ett köpcentrum eller vid pendeltåget. Bibliotek i ett ev nytt kommunhus: Enligt beslut i PPU ingår i direktiven för förstudien till ett nytt kommunalhus i centrala Huddinge att lokalprogrammet även skall innefatta ett nytt huvudbibliotek. Huddinge är i stort behov av en större scen med plats för både professionelloch amatörkultur. Möjligheterna att ta del av olika typer av kulturella uttryck bör också förstärkas med en lokal utrustad för att visa film, konserter, större idrottsevenemang etc. digitalt. Så kallad digital bio. Detta kan samordnas med en större scen. I den projektgrupp som särskilt ser över kulturens och bibliotekens lokalbehov vid ett eventuellt byggande av ett nytt kommunhus finns dessa behov med i diskussionen. Förvaltningen ser stora fördelar med att samlokalisera biblioteket med nya lokaler för konserter, teater, utställningar eller konferenser. Förvaltningen vill även framhålla att förstudien skall ta hänsyn till kulturskolans behov av lokaler. Hanteringen av en så stor investering måste ske i särskild ordning och kan inte hanteras inom ramen för resursfördelningssystemet för lokaler. Om ett beslut om nytt huvudbibliotek dröjer ytterligare måste istället en stor renovering genomföras. Det var drygt 15 år sedan sist, och både inventarier och ytskikt är slitna och behöver förnyas i såväl publika ytor som personalutrymmen. Om huvudbiblioteket även på lång sikt ska finnas kvar i samma lokaler räcker det inte att förnya ytskikt och inventarier, utan då kommer det att krävas kostsamma ombyggnader och anpassningar av lokalerna för att verksamheten ska kunna utvecklas och moderniseras. Nytt bibliotek i Flemingsberg

13 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Plan DATUM DIARIENUMMER SIDA 9 (11) Flemingsbergs bibliotek är inte dimensionerat för den stora inflyttning och expansion som nu sker i Flemingsbergsområdet. Med nuvarande dimensionering blir det väldigt svårt att svara upp mot den vilja till satsningar som kommunen ger uttryck för i arbetet med etableringen av området som en kunskapsstad. Ett nytt, större och mer ändamålsenligt bibliotek skulle behövas, antingen i närheten av pendeltåget eller med fortsatt placering i Flemingsbergs centrum. Närvaro i Kungens Kurva Förvaltningen vill att biblioteken tillsammans med kulturen och kulturskolan på sikt ska etablera en närvaro i det expansiva området Kungens Kurva. Dels för att det byggs bostäder i området, men främst för att det finns många goda exempel på vad bibliotek och kulturverksamhet kan bidra med i ett kommersiellt centra likt Kungens Kurva. Verksamheten kan möta medborgarna där de befinner sig. Något som gör det möjligt för många att ta del av vad verksamheten har att erbjuda och för verksamheten att nå nya användargrupper. Här finns möjlighet att möta tillresta medborgare från andra kommuner vilket stärker varumärket Huddinge. Förvaltningens verksamheter kan utgöra en väldigt viktig mötesplats och ickekommersiella alternativ i ett sammanhang hårt präglad av handel. Biblioteket i Trångsund Biblioteket i Trångsund har inte ändamålsenliga lokaler. I samband med att Huge Fasigheter AB gör en översyn av lokaler i området har förvaltningen meddelat intresse av att även en lokal för nytt bibliotek ska finnas med i översynen. Nyckeltal Bibliotek yta kvm årshyra tkr kr/kvm Huvudbiblioteket Skogås Segeltorp Trångsund Vårby Flemingsberg

14 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Plan DATUM DIARIENUMMER SIDA 10 (11) Kultur och ungdom Lokalerna för ungdomarnas mötesplatser har fått en ordentlig ansiktslyftning. Mötesplatserna i Flemingsberg, Vårby och Segeltorp bedriver sina verksamheter i relativt nya lokaler. Lokalernas utformning och standard ger möjligheter till en utveckling av verksamheten som förvaltningen vill påstå är unik. Nya bostadsområden har byggts under senare år och där saknas det mötesplatser för ungdomar. Förvaltningen ser ett behov av att skapa en ny mötesplats för ungdomar i den nya skolan i Vistaberg. Beräknad kostnad är en tillkommande årshyra på 600 tkr samt kapitaltjänstkostnader per år på 50 tkr. Kvarstår behovet av en mötesplats i centrala Huddinge på Stuvsta IP i samnyttjande med en idrottshall, se kommentarer under avsnittet Fritid. En viktig förutsättning för att få till stånd en utveckling av kulturverksamhet och eget skapande i kommunens alla delar är att det finns funktionella lokaler och scener för ändamålet. I flera delar av kommunen saknas detta vilket medför att bland annat barn och ungdomar och äldre och personer med funktionsnedsättning inte kan få uppleva kultur eller har möjlighet till eget skapande i närområdet. Kultur som är en viktig trivsel och utvecklingsfaktor bör få reella möjligheter att utvecklas. Det finns stora behov av att se över möjligheterna till bra mötesplatser för ungdomar i Trångsund. Den mötesplats för öppen verksamhet för ungdomar år som idag erbjuds i detta område täcker inte det behov som finns. I samband med att nämnden godkände förvaltningens utredning angående byggandet av en hembygdsgård i Trångsund beslutade även nämnden att i den fortsatta hanteringen skulle en mötesplats för ungdomar ingå i hembygdsgården. Förvaltningen har i planen tagit upp en kostnad på 4800 tkr i slutet av planeringsperioden vilket motsvarar en investering på ca 60 mnkr. Objektet måste naturligtvis utredas vidare. Vid exploateringen av Storängen måste mötesplatsen Huset ersättas. Vi ser med anledning av exploateringen av de centrala delarna av Huddinge att det finns ett ökat behov av en mötesplats i centrala Huddinge. En framtida samordning av lokaler som täcker både Husets och kulturskolans behov är nödvändig. Nyckeltal MötesplatsUngdom yta kvm årshyra tkr kr/kvm Flemingsberg

15 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Plan DATUM DIARIENUMMER SIDA 11 (11) Huset, (Sjödalen) Panncentralen, (Visättra) Utsälje Vårby Skogås Rockville (Trångsund) Segeltorp Kulturskolan Under den senaste nioårsperioden har kulturskolan flyttat in i nya lokaler både i centrala Huddinge, vid Paradistorget och i Skogås Centrum. I augusti 2011 invigdes en ny danslokal i Vårby gård. I december 2012 gjordes en ombyggnation av administrativ lokal för att tillskapa ytterligare ett undervisningsrum på Paradistorget. Kulturskolan lider dock fortfarande stor brist på egna större lokaler för ensemble-, orkester-, dans- och teater. Behovet av fler ändamålsenliga lokaler är därför stort för att ytterligare kunna kapa kön till kulturskolan. En förutsättning för att ytterligare kunna utöka verksamheten krävs tillgång till fler lokaler. I planeringen av Vistabergsskolan har hänsyn tagits till kulturskolans behov av musikrum samt rörelserum för dans och teater och lokalerna har utformas så att de kan samutnyttjas med skolan. Samnyttjande av lokaler är en viktig fråga som diskuteras kontinuerligt med barn- och utbildningsförvaltningen och här bör en fungerande process hittas för att Kulturskolans behov över hela kommunen ska kunna tillgodoses. Vid nyproduktion av skolor och andra lokaler som riktar sig till barn och unga, är det viktigt att även ta hänsyn till kulturskolans behov av teater- och danssal, förrådsutrymmen, större lokal för ensemble- och orkesterspel samt musikrum och att samtliga kan schemaläggas för kulturskolans behov. Kulturskolan yta kvm årshyra tkr kr/kvm Paradistorget Skogås Danslokal Vårby

16 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2013/ (2) HANDLÄGGARE Lasses, Börje Kultur- och fritidsnämnden Borje.Lasses@huddinge.se Internkontrollplan Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens förslag till plan för intern kontroll för 2014 enligt bilaga 1 och 2 till förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 27 oktober Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade att godkänna nytt reglemente för intern kontroll, vilket ersätter nuvarande reglemente (HKF 9410). Det nya reglementet är mer omfattande varför vägledning genom anvisningar och mallar för att underlätta nämndernas arbete är framtagna. Nämnden skall årligen i särskilt ärende i samband med verksamhetsplanen besluta om plan för intern kontroll. Föreligger förslag till plan för internkontroll för 2014 som nämnden har att ta ställning till. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har identifierat risker inom nämndens ansvarsområde och de som bedöms som allvarliga är upptagna i planen där det också beskrivs vilka åtgärder som föreslås för att hantera riskerna och vem som ansvarar för att åtgärderna utförs eller att rutiner efterlevs. De risker som bedöms som mest angelägna att åtgärda finns även med i verksamhetsplanen för Marina Högland Förvaltningschef Börje Lasses Kansli- och ekonomichef POSTADRESS Kultur- och fritidsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB kulturfritid@huddinge.se

17 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2013/ (2) Bilagor Internkontrollplan 2014 Bruttolista för risker 2014 Beslutet delges Kommunstyrelsen

18 DIARIENUMMER Plan för intern kontroll 2014 för kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen SEPTEMBER 2012

19 Innehåll Innehåll 2 Inledning 3 Huddinges struktur för intern kontroll 3 Avgränsningar 3 Ansvar 4 Uppföljning 4 Beskrivning av kultur- och fritidsnämnden-nämndens system för intern kontroll 4 Bedömning och avvägningar 4 Prioriterade risker och åtgärder 5 Processer och rutiner 5 Åtgärder med anledning av rekommendationer från revision eller annan granskning 5 Systematiska kontroller 7

20 Inledning Huddinge antog den 10 november 2011 efter en remissrunda till samtliga nämnder ett uppdaterat reglemente för intern kontroll (Huddinge kommuns författningssamling, HKF 9410). Revideringen gjordes för att utveckla kommunens arbete med intern kontroll. Behovet av detta understryks av flera revisionsrapporter, som bland annat lyfter fram behovet av en gemensam struktur för samtliga förvaltningar och en tydligare uppföljning av nämndernas arbete från kommunstyrelsens sida. Kommunen ansluter sig genom det reviderade reglementet till en utvecklad definition av begreppet intern kontroll som kommit att bli förhärskande inom såväl den kommunala som den statliga sfären och de huvudsakliga ändringarna i det utvecklade reglementet utgår från denna vidgade syn på intern kontroll. Det framgår nu tydligare än tidigare att internkontrollarbetet ska fokusera på att säkerställa att kommunen uppnår sina mål. Huddinges struktur för intern kontroll Intern kontroll är en process där kommunens styrelse, nämnder, ledning och personal samverkar och som är utformad för att ge rimlig försäkran om att målen uppnås inom följande områden: Effektiv och ändamålsenlig verksamhet Tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten Efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och regler Huvudpoängen i den nya definitionen är att intern kontroll är en process ett medel för att nå måluppfyllelse, och inte ett mål i sig. Processen genomförs av medarbetare på alla nivåer inom organisationen. Intern kontroll ska ge en rimlig försäkran, inte absolut säkerhet, till organisationens ledning och styrelse. Logiken i det utvecklade systemet är att para ihop mål med risker, och risker med kontroller på ett medvetet och åskådligt sätt. Avgränsningar Denna plan behandlar inte den typ av risker som ryms inom begreppet extraordinära händelser. De hanteras istället inom ramen för kommunens beredskaps- och krisplanering, som beskrivs i kommunens plan vid extraordinära händelser, antagen av kommunfullmäktige 12 januari Varje nämnd ansvarar enligt den planen för att företa någon form Arbetet med intern kontroll fokuserar på att säkerställa att kommunen uppnår sina mål. Alla nämnder ska ha en plan för intern kontroll som beskriver hur nämnden har lagt upp sitt system för intern kontroll samt med tydlig motivering beskriver det arbete som ska genomföras under planeringsperioden. Nämnderna ska därför i samband med den ordinarie planeringsprocessen besluta om vilka åtgärder och kontroller som ska vidtas, dels utifrån riskanalys där åtgärder för att minska risker identifieras, dels genom systematiskt arbete med processer och rutiner, dels utifrån rekommendationer från extern granskning. Planerade åtgärder och kontroller sammanställs till en plan för intern kontroll som revideras årligen. De planerade åtgärderna redovisas i nämndernas verksamhetsplaner. av risk- och sårbarhetsanalys som visar risker för verksamheten om en extraordinär händelse skulle inträffa inom nämndens verksamhetsområde. Dessa analyser ligger till grund för den kontinuitetsplanering som nämnderna tar fram för de verksamheter som måste fortgå vid sådan händelse. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 3

21 Ansvar Ansvaret för att åtgärder enligt denna plan vidtas ligger, om inget annat angivits, på chefen inom den del av verksamheten som utsätts för risken, vare sig Uppföljning Uppföljningen av arbetet med intern kontroll är integrerad i den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen, där intern kontroll ägnas eget utrymme i verksamhetsplan, delårsrapporter och verksamhetsberättelse. De åtgärder som ska genomföras under planeringsperioden redovisas i verksamhetsplanen. Planerade åtgärder följs därefter upp löpande av respektive chef samt av förvaltningens ledning i samband med det gäller riskreducering, processutveckling eller rekommendationer från revision eller annan granskning. årets två delårsrapporter och samlat i verksamhetsberättelsen. I delårsrapporter och verksamhetsberättelse redovisas utfallet under planeringsperioden och avvikelser kommenteras (inklusive åtgärdsplan). Nämnderna ska därutöver i verksamhetsberättelsen även göra en bedömning av hur årets internkontrollarbete har gått samt en bedömning av om den interna kontrollen är betryggande. Beskrivning av kultur- och fritidsnämnden system för intern kontroll Förvaltningen genomför årligen en inventering av de risker som kan identifieras i verksamheten. Verksamhetsansvariga svarar för inventeringen där enhetscheferna tillfrågas om risker i verksamheten. Riskerna dokumenteras på särskild blankett för att sedan i ledningsgruppen bli värderade efter sannolikhet och konsekvens. Utifrån värderingen väljer sen ledningsgruppen ut vilka risker som är mest angeläget att åtgärda och dessa risker tas upp i verksamhetsplanen. I planen skall det klart framgå vilka åtgärder som skall genomföras och vem som är ansvarig för åtgärden. En del av riskerna är av permanent natur och kommer därför årligen att vara med i planen andra kan efter åtgärder avskrivas Förvaltningen följer upp de risker som tas upp i verksamhetsplanen i delårsrapporterna och i verksamhetsberättelsen. Beslut om internkontrollplan tas i särskilt ärende i samband med verksamhetsplanen. Bedömning och avvägningar Förvaltningens ledningsgrupp bedömer utifrån en sannolikhet-konsekvens-analys av samtliga identifierade risker vilka som ska ingå i internkontrollplanen och vilka som sedan ska tas med i verksamhetsplanen. 4 PLAN FÖR INTERN KONTROLL 2013

22 Prioriterade risker och åtgärder Risk: Nedgång av verksamhetssystemen Book-IT och FRI. Åtgärd: Förvaltningen har med hjälp av Bits-metoden genomlyst verksamhetssystemen. Fortsatt bevakning av funktionalitet samt säkerhet. Ansvar: Verksamhetsansvarig för bibliotek resp. fritid. Klart: Bits-genomgången klar VT Målområde: Nöjda invånare. Risk: Back up för systemet Evenemangs och biljettbokning Åtgärd: Inköp av externt system. Under HT 2013 tas beslut om vilket system som skall införas 2014 Ansvar: Verksamhetsansvarig kultur-ungdom Klart: VT Målområde: Nöjda invånare. Risk: Kontanthantering av café- och evenemangskassa. Risk för stölder och rån. Åtgärd: Säker förvaring av kontanter och värdesaker. Insättning av dagskassor. Förvaring av nycklar till värdeskåp på ett säkert sätt. Pågår utredning om hämtning av sedlar och mynt. Ansvar: Enhetschef. Klart: Rutiner framtagna och implementerade. Uppföljnings- och förbättringsarbete pågår kontinuerligt. Hämtning av sedlar och mynt klart VT 2014 Målområde: Sund ekonomi. bättra beredskap samt samarbete med polis och mobilateamet. Handlingsplaner finns framtagna för utsatta verksamheter. Personlarm finns på Fullersta gård, Visättra Sportcenter och biblioteken. Utbildning på arbetsplatsen om hur handskas med hotfulla personer. Översyn av behovet av ytterligare personlarm. Ansvarig: Enhetschef. Klart: Ett systematiskt arbetssätt tas fram 2014, därefter kontinuerligt återkommande uppföljnings- och förbättringarbete Målområde: Attraktiv arbetsgivare. Risk: Utbetalning till fel mottagare. Åtgärd: Komplettera befintliga kontroller med ytterligare maskinella kontroller mot olika register Tvåhandsprincip vid upplägg av leverantör, minska antalet personer som kan lägga upp Ansvarig: adm chef KUF tillsammans med KSF. Klart: VT 2014 Målområde: Sund ekonomi. Risk: Felaktiga periodiseringar Åtgärd: Upprätta riktlinjer för enheterna och informera om dessa, löpande utvärdering av reserveringar och periodiseringar, öka kontrollerna vid definitivbokföring av Ansvarig: adm chef KUF tillsammans med KSF. Risk: Hot om misshandel och fysisk och psykisk skada. Åtgärd: Särskild utbildning för dem som jobbar på så kallade stökiga tider. Vid risk för hotfulla tillfällen tas extra personal in. För- Klart: Utökade kontroller 2014 Målområde: Sund ekonomi. Åtgärder utifrån rekommendation från revision eller annan granskning <SKRIV NÄMNDEN HÄR> 5

23 Ernst & Young har under 2012 genomfört en granskning av kultur- och fritidsnämndens interna kontroll. Granskningen har identifierat följande förbättringsområden: Åtgärder: Ansvaret för intern styrning och kontroll bör på ett bättre sätt medvetandegöras i samtliga verksamheter för att tydliggöra roller och ansvar för arbetet. Kontroller: Kultur- och fritidsnämnden har genom förvaltningschefen och vidare genom verksamhetscheferna ansvar för nämndens styrning och kontroll. I förvaltningens ledningsgrupp är samtliga verksamheter företrädda och därmed är samtliga verksamheter involverade i framtagandet av verksamhetsplan, delårsrapporter lokalförsörjningsplan, upphandlingsplan, plan för intern kontroll etc. Förvaltningen upplever inte att det finns några oklarheter i roller och ansvar vad gäller styrning och kontroll. Åtgärder: Dokumentation av riskidentifiering och riskvärdering bör göras. Detta för att på ett bättre sätt möjliggöra uppföljning. Kontroller: I ingressen till planen för intern kontroll för 2012 står följande: Förvaltningen genomför årligen en inventering av de risker som kan identifieras i verksamheten. Verksamhetsansvariga svarar för inventeringen där enhetscheferna tillfrågas om risker i verksamheten och där verksamhetsansvarig sedan värderar om risken är så allvarlig att den bör tas upp i planen för intern kontroll. Riskerna sorteras in under rubrikerna samhällsrisk, legitimitetsrisk, produktionsrisk, styrningsrisk, förmögenhetsrisk och arbetsmiljörisk. De risker som förvaltningen bedömer som allvarligast tas med i internkontrollplanen. Förvaltningen väljer sen ut vilka risker som är mest angeläget att åtgärda och dessa risker tas upp i verksamhetsplanen. I planen skall det klart framgå vilka åtgärder som skall genomföras och vem som är ansvarig för åtgärden. En del av riskerna är av permanent natur och kommer därför årligen att vara med i planen andra kan efter åtgärder avskrivas. Förvaltningen följer upp de risker som tas upp i verksamhetsplanen i delårsrapporterna och i verksamhetsberättelsen. Beslut om internkontrollplan tas i särskilt ärende i samband med verksamhetsplanen. Förvaltningen anser att ingressen tydligt beskriver hur riskidentifieringen och värderingen av riskerna går till och att dokumentationen är minnesanteckningar i ledningsgruppen samt den sammanställning av risker som finns i planen. En nyhet inför framtagandet av internkontrollplanen för 2013 är lanseringen av en blankett där varje risk på ett enhetligt sätt ska beskrivas. Blanketten innebär att varje brist dokumenteras innan ledningsgruppen gör en bedömning utifrån sannolikhet och konsekvenser. Åtgärder: Oanmälda besök även i de verksamheter som lagts ut på externa utförare. Kontroller: Förvaltningen har förutom de enheter som driftas av Huge bara två anläggningar som lagts ut på externa utförare. På dessa anläggningar har förvaltningen ett kontinuerligt samarbete med både anmälda och oanmälda besök. Åtgärder: En plan för extern och intern kommunikation bör tas fram för att säkerställa att all väsentlig information kommuniceras på rätt sätt. Kontroller: Förvaltningen har under 2012 tagit fram en kommunikationsstrategi vilken fastställdes av förvaltningens ledningsgrupp den 5:e juni. Strategin kompletterades med en aktivitetsplan. Aktivitetsplanen för 2012 fastställdes av ledningsgruppen den 20:e juni. Åtgärder: Riktlinjer samt ansvar för avvikelserapportering bör tas fram. Kontroller: Beroende på att systemet för incidentrapportering MarshPlus kommer att bytas ut har den utbildning som var planerad i höst skjutits upp tills det nya systemet är på plats. Utbildningen syftar bland annat till att klargöra ansvar och roller vid rapportering i det nya systemet. Åtgärder: Se över hanteringen av de risker som förekommer i internkontrollplanen men som inte lyfts in i verksamhetsplanen. Kontroller: Förvaltningen har identifierat risker inom nämndens ansvarsområde och de som bedöms som allvarliga är upptagna i planen där det också beskrivs vilka åtgärder som föreslås för att hantera riskerna och vem som ansvarar för att åtgärderna utförs eller att 6 PLAN FÖR INTERN KONTROLL 2013

24 rutiner efterlevs. De risker som bedöms som mest angelägna att åtgärda finns med i verksamhetsplanen. Hanteringen innebär att samtliga identifierade risker finns med i planen och att nämnden årligen i särskilt ärende godkänner hanteringen av de upptagna riskerna. Förvaltningen bevakar fortlöpande i verksamheterna de risker som är upptagna i planen. Vid bedömningen av komponenterna i COSO-modellen har revisorerna använt ett betygssystem som är beskrivet tidigare i detta tjänsteutlåtande. Förvaltningen väljer att särskilt kommentera de områden där betyget innehåller delar av rött. Det finns processer/rutiner som säkerställer att nödvändig kompetens finns för att nå uppsatta mål. En generationsväxling hos förvaltningens högre tjänstemän har redan inträffat. Generationsväxlingen har genomförts utan att nämndens uppsatta mål har äventyrats och förvaltningen känner inget behov av att utifrån generationsväxlingen upprätta särskilda rutiner för kompetensförsörjning. Verksamhetens risker blir på årsbasis identifierade, värderade, bedömda och beslutade. Förvaltningen har under avsnittet förbättringsområden beskrivit hur hanteringen av risker på årsbasis genomförs. Genom de nya anvisningarna för upprättande av plan för intern kontroll kommer just dokumenteringen av varje enskild risk att bli tydligare. Mot bakgrund av genomförd riskbedömning tas en intern kontrollplan fram på lägre nivåer i organisationen. Med den typ av verksamhet som förvaltningen bedriver så har verksamheterna bedömt att det inte finns behov av att upprätta en plan för intern kontroll för varje verksamhet eller på enhetsnivå. En självständig funktion finns som följer upp och rapporterar intern styrning och kontroll. Kultur- och fritidsförvaltningen är en liten förvaltning med en jämförelsevis liten enhet för administration. Det är därför inte möjligt att lägga hela hanteringen på administrationsenheten utan vissa medarbetare inom enheten tillsammans med förvaltningschef och verksamhetsansvariga svarar för intern styrning och kontroll. Slutligen vill förvaltningen rätta upp ett påstående i rapporten på sidan 9 andra stycket där det står: Både planen för biblioteksverksamheten samt det idrottspolitiska programmet utgår från det övergripande kulturpolitiska programmet antaget av kommunfullmäktige. Påståendet stämmer inte då den första biblioteksplanen och idrottspolitiska programmet antogs av kommunfullmäktige långt före det kulturpolitiska programmet. Systematiska kontroller I sammanställningen över identifierade risker (se bilaga) finns för varje upptagen risk hur den ska följas upp och vem som ansvarar uppföljningen KOMMUNSTYRELSEN 7

25 KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING INTERN KONTROLL - BRUTTOLISTA ÖVER IDENTIFIERADE RISKER 16 oktober 2003 Datum: Handläggare: Börje Lasses Anmärkningar: Kommentarer: 1. Riskidentifiering 2. Riskvärdering 3. Riskbehandling Löpnummer vid behov Sannolikhet 1 Konsekvens 2 Status samt Mål/uppdrag som risken kopplar till Riskkälla/oönskad händelse Riskreducerande åtgärd/aktivitet Ansvarig för åtgärd/aktivitet När utförs åtgärderna? tidpunkt för ny uppföljning (Exempel NI: God kommunal service) (Varje åtgärd kan specificeras på blankett riskhantering ) (Avd. + namn) (Klart, ej klart, delvis) 1.5 Nöjda invånare Nedgång av verksamhetssystemen Book-IT och FRI Verksamhetssystemen har säkerställts med hjälp av Bits-metoden. Verksamhetschef för HT 2012 VT klart Fortsatt bevakning av funktionalitet samt säkerhet bibliotek resp fritid 2013 Risknivå 1.9 Nöjda invånare Back-up för systemet evenemangs- och biljettbokning Inköp av externt system. Under ht 2013 skall tas beslut om vilket system som skall köpas in. Systemet ska införas VT 2014 Verksamhetschef för kultur HT Ej klart,vt Sund ekonomi Kontanthantering av café- och evenemangskassa. Risk för misshandel, stölder och rån Säker förvaring av kontanter och värdesaker. Insättning av dagskassor. Förvaring av nycklar till värdeskåp på ett säkert sätt. Pågår utredning om hämtning av sedlar och mynt Så få som möjligt skall vara involverade i nyckelhanteringen. Införa kortbetalning där det är möjligt. Enhetschef Nya rutiner utarbetas HT APT Ej klart, VT Attraktiv arbetsgivare Hot om misshandel och fysisk och psykisk skada Särskild utbildning för dem som jobbar på så kallade stökiga tider. Vid hotfyllda tillfällen tas extra personal in. Större beredskap. Samt samarbete med polis och mobila teamet. Handlingsplaner finns framtagna för utsatta verksamheter. Personlarm finns på Fullersta gård, Visättra Sportcenter och biblioteken. Utbildning på arbetsplatsen om hur handskas med hotfulla personer. Översyn av behovet av ytterligare personlarm. Enhetschef Stående punkt på APT Klart Sund ekonomi Sund ekonomi Utbetalning till fel mottagare Komplettera befintliga kontroller med ytterligare maskinella kontroller mot olika register Tvåhandsprincip vid upplägg av leverantör, minska antalet personer som kan lägga upp leverantörer Upprätta riktlinjer för enheterna och informera om dessa, löpande utvärdering av reserveringar och periodiseringar, öka kontrollerna vid definitivbokföring av fakturor Administrativ chef KUF tillsammans med KSF Administrativ chef KUF tillsammans med KSF Felaktiga periodiseringar Sund ekonomi Risk att betala ut fel bidrag till föreningar Fortsatt insamlande av korrekt underlag enligt kommunens Verksamhetschef för bidragsregler. Införande av aktivitetskort på nätet Slumpmässigt fritid utvalda och riktade kontroller. Utvärdering av Aktivtetskort på nätet när det varit igång ett par år. Utökade ej klart kontroller 2014 Upprätta riktlinjer VT 2014 ej klart HT 2012 Klart, 2014 Not 1: Sannolikhet graderas på skalan 1 till 4, där 4 motsvarar stor sannolikhet Not 2: Konsekvens graderas på skalan 1 till 4, där 4 motsvarar stor konsekvens SIDA 1 (3)

26 1.13 Sund ekonomi Ej åtkomst av LIS, Agresso och Proceedo ofta störningar även vid betalning av fakturor Fortsatt arbete med att hitta bättre tekniska lösningar KSF Kontinuerligt Ej klart Informera godkännare och attestanter om vad som ska finnas med på ett utbetalningsunderlag, fortsätta med efterkontroller av underlag för resor, representation och andra ledningsnära kostnader Inkorrekta utbetalningsunderlag Sund ekonomi Bristande kunskap om riktlinjer vid representation Tydliga riktlinjer rörande redovisning av syfte och deltagare finns redan i kommunens Anvisningar för attest och utanordning i ekonomihandboken på insidan men det behövs fortlöpande utbildnings- och informationsinsatser i frågan. Förvaltningen utbildar fortlöpande attestanter där särskild tyngd läggs på regler vid representation, resor gåvor och utbildning. Administrativ chef KUF tillsammans med KSF Administrativ chef KUF Kontinuerligt Klart 1.19 Sund ekonomi Inbrott och skadegörelse Väktarrondering under helger, främst fredag och lördag. Larm kopplat till Securitas automatlarm kl Galler för fönster på bottenvåning. Ej lämna stöldbegärligt gods synligt utifrån. Ambulerande vaktmästarteam har tillsyn kvällar och helger över idrottsanläggningarna Enhetschef och HUGE Stående punkt på APT Klart 1.1 Nöjda invånare Skada, drunkning i Huddingehallen Rutin finns där hjälp tillkallas med ordet omedelbart i Enhetschef högtalarsystemet. All personal skall då genast bege sig till området Huddingehallen där tillbudet inträffat. Alltid bevakning vid bassängerna för att minska risken för tillbud. Vid tömning av gästskåp alltid två anställda Vad gäller simhallen i Vårby har förvaltningen kontinuerliga träffar med föreningen som driver hallen där rutinerna för denna risk stäms av Kontinuerligt och månadsvis Klart 1.2 Nöjda invånare Klorutsläpp i Huddingehallen Larm, automatisk dosering, larm till receptionen. HUGE Kontinuerligt Klart 1.3 Nöjda invånare Hälsorisk vid ammoniakläcka Säkerhetsrutiner är inarbetade och uppdateras kontinuerligt. HUGE och enhetschef Informations- och utbildningsinsatser. Teknisk säkerhetsanordning, Visättra portcenter ventilationer stängs. Nära samarbete med fastighetsägaren. Årlig Amoniakläckageövning. Kontinuerligt Klart 1.4 Effektiva processer Felaktig hantering vid öppning, registrering och hantering av allmänna handlingar Nytt dokument- och ärendehanteringssystem. Återstår att fullt ut använda systemet. KSF och administrativ chef KUF HT 2012 Ej klart, VT Nöjda invånare Risk att föreningar och privatpersoner blir utestängda på grund av fel vid nyckelhantering till uthyrda lokaler 1 4 4, Succesivt ersätts nycklar med droppar vilket gör att nyckelhanteringen, där det behövs, sker lokalt. I januari 2013 skall alla lokaler som kultur upplåter sammanställas och rutiner ses över. Verksamhetschef för kulturskola, bibliotek resp fritid HT 2012 Ej klart, VT Nöjda invånare Brand Rutinerna uppdateras kontinuerligt i samarbete med HUGE. Att befintliga rutiner efterföljs. Att kontinuerligt skicka medarbetare på brandövning. Att utvärdera och revidera rutinerna. Kontinuerligt, samt via Huddingemodellen en gång per termin och kontrollschema för brandskydd som genomförs månadsvis för att kontrollera utrymningsvägar, handsläckare, utrymninsskyltar. Enhetschef/verksamhets chef och HUGE Stående punkt på APT + övning och utbildning Klart Not 1: Sannolikhet graderas på skalan 1 till 4, där 4 motsvarar stor sannolikhet Not 2: Konsekvens graderas på skalan 1 till 4, där 4 motsvarar stor konsekvens SIDA 2 (3)

27 1.24 Nöjda invånare Skada, drunkning vid Vårbystranden under sommarverksamheten Behöver tas fram senast april 2013 Enhetschef Vårby Ungdom VT 2013 Ej klart, VT Sund ekonomi Risk att fortsätta använda leverantörer som är avslutade och därigenom inte utnyttja ramavtal Hela inköpsprocessen kommer att förändras när kommunen nu går in i ett nytt inköps och e-handelssystem. Systemet stöder köptroheten mot avtalade leverantörer. Kontroll av icke-upphandlade leverantörer (F-skatt) görs vid upplägg av nya leverantörer och att faktura är korrekt utformad. Förvaltningen har utsett upphandlingssamordnare. Ny uppföljning av inköp har utvecklats och är under utveckling i LIS. Tvåhandsprincipen säkras i Proceedo Med införandet av det nya systemet för inköp finns funktionalitet för att bevaka när avtalen går ut. KSF och administrativ chef KUF Kontinuerligt Klart 1.12 Nöjda invånare Uthyrda lokaler som ej nyttjas där andra intressenter finns Möjlighet att göra stickprov via passersystemets loggar att uthyrda lokaler används. Förvaltningen genomför årligen kontroller av nyttjandegraden Sund ekonomi Frånvaroredovisning i Heroma - risk för fel period Personalsekreteraren bevakar vid månadsskiftena att frånvaron blir rätt periodiserad Verksamhetschef för fritid Personalsekreterare Årliga kontroller Månadsvisa kontroller Klart Klart 1.8 Nöjda invånare Trasiga is- och andra maskiner = driftstopp Service på samtliga maskiner utförs årligen. Byte av ismaskin (inne) till eldriven. Även back up till utebanan. HUGE och enhetschef Visättra portcenter Kontinuerligt Klart 1.10 Effektiva processer Verksamhetsplanering, otydligt satta mål Bevakning i VP-arbetet Kultur- och fritidsnämnden Årligen inför VP-arbetet Klart 1.11 Attraktiv arbetsgivare Informations- och rekryteringsmissar vid rekrytering av nyckelpersoner och chefer med specifik kompetens Sprida information, rutiner vid semester eller annan frånvaro. Tidig planering vid pensioneringar, semesterperioder eller längre tjänstledigheter. Personalsekreterare Kontinuerligt Klart 1.20 Attraktiv arbetsgivare Arbetsmiljörisk Vi följer Huddingemodellen för systematiskt arbetsmiljöarbete. Psykos/sociala enkäten och medarbetarenkäten. Enskilda samtal med medarbetare var tredje vecka då även arbetsmiljön tas upp. Enhetschef Stående punkt på APT Klart 1.22 Attraktiv arbetsgivare Fara vid utrymning Tydliga instruktioner finns på varje anläggning. Nära samarbete med Huge. Genomföra utrymningsövningar med en kontinuitet som verksamheten bedömer är rimlig. Kontroll av att alla elever fått veta rutinerna av sina lärare. Enhetschef och HUGE Stående punkt på APT Klart 1.23 Effektiva processer Risk att nämnden inte når fastställda mål på grund av att chefsleden inte länkar i med medarbetarled tillräckligt väl, samt att olika roller i verksamheten inte är tillräckligt tydliga Skapa tydligare kopplingar till styrning genom att kommunisera mål och uppdrag tydligt i verksamheten, tydliggöra förväntningar och roller, samt tydligare formuleringar i AP. Verksamhetschefer Ständigt pågående process Ej klart Not 1: Sannolikhet graderas på skalan 1 till 4, där 4 motsvarar stor sannolikhet Not 2: Konsekvens graderas på skalan 1 till 4, där 4 motsvarar stor konsekvens SIDA 3 (3)

28 KULTUR- OCH FRITDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 21 oktober / (2) HANDLÄGGARE Pauline Tjergefors pauline.tjergefors@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Verksamhetsplan 2014 för kultur- och fritidsnämnden Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens förslag till verksamhetsplan 2014 och överlämnar den till kommunstyrelsen. Ärende Kultur- och fritidsförvaltningen har arbetat fram ett förslag till verksamhetsplan 2014 för kultur- och fritidsnämnden. Förslaget har sin utgångspunkt i Mål och budget 2014 och den målbild som kommunfullmäktige har fastställt för Huddinge kommun. Målbilden innehåller två övergripande mål; nöjda invånare och hållbar samhällsutveckling samt två strategiska mål; attraktiv arbetsgivare och sund ekonomi. Utifrån Huddinge kommuns gemensamma målbild har nämndmål tagits fram och utifrån dessa ett eller flera mått, för måtten finns även etappmål för Kultur- och fritidsnämnden har av kommunfullmäktige fått fyra områden som ska prioriteras under Dessa är: - Biblioteken ska bidra till att öka läsförståelsen - Jämställd idrott i fokus - Utveckla arbetet med våra anläggningar - Fullersta gård som konstcentrum Utöver dessa har kommunfullmäktige givit samtliga nämnder tre gemensamma, generella uppdrag: Arbetslinjen i fokus, Förbättrade livschanser för alla barn och unga samt Smartare arbetssätt. Marina Högland Förvaltningschef Pauline Tjergefors IT-strateg/Kvalitetssamordnare POSTADRESS Kultur- och fritidsförvaltningen Huddinge BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB

29 KULTUR- OCH FRITDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 21 oktober / (2) Bilagor Verksamhetsplan 2014 för kultur- och fritidsnämnden Södertörns nyckeltal för 2012 Beslutet delges Kommunstyrelsen

30 Verksamhetsplan 2014 för kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsförvaltningen OKTOBER 2013

31 Innehåll Prioriteringar för året... 3 Ansvarsområde... 4 Verksamhetsidé... 5 Kommunens vision... 5 Ett hållbart Huddinge mål Kultur- och fritidsnämndens mål och resultat... 7 Nöjda invånare... 7 Hållbar samhällsutveckling Attraktiv arbetsgivare Sund ekonomi Ekonomi Processorientering Intern kontroll Verksamhetsstatistik nyckeltal Organisation... 26

32 Prioriteringar för året Fullersta gård som konstcentrum Kultur- och fritidsnämnden ska arbeta för att Fullersta Gård ska utvecklas till en kulturell samlingsplats med konsten i centrum som Huddingeborna kan känna stolthet över. Fullersta Gård är Huddinge kommuns kulturella centrum med fokus på bildkonst. Verksamheten vänder sig till kommunens invånare och alla andra kulturintresserade i regionen. Målsättningen är att Fullersta Gård ska vara ett intressant alternativ på Storstockholms konstscen och ett spännande besöksmål. Strategin för att nå dit är genom en god blandning av konstnärlig spets och bredd. Konstverkstaden, permanenta och tillfälliga intressanta utställningar och andra kulturevenemang är metoden för att göra Fullersta gård till en attraktiv och tillgänglig plats för många. Under 2014 öppnas flygel nummer två och en tillbyggnad görs för att öka möjligheterna till mångfalden i utbudet. Det lokala föreningslivet inom konstområdet får då också möjlighet till en hög representation på platsen. Jämställd idrott i fokus Kultur- och fritidsnämnden ska fortsätta arbeta för att göra idrottslivet i Huddinge mer jämställt. Under 2012 och 2013 har nämnden analyserats idrottens villkor ur ett jämställdhetsperspektiv samt studerat ridverksamhetens förutsättningar. En handlingsplan med fokus på idrottslivet ur ett jämställdhetsperspektiv ska arbetas fram utifrån dessa rapporters rekommendationer och implementeras i nämndens verksamhet under kommande år. I ovanstående handlingsplan kommer ridsporten att vara ett av våra prioriterade områden. Förvaltningen kommer att kartlägga behovet av upprustning och utveckling av de ridanläggningar som erbjuder allmännyttig ridskoleverksamhet, d.v.s. Sundby gård, Gladö och Gömmargården. En annan prioritering kommer vara utvecklingen av befintliga anläggningar och satsningen på de pågående projekteringarna av två nya sporthallar i Glömsta och Stuvsta. Detta är viktigt ur ett genusperspektiv då flera av inomhusidrotterna aktiverar ca 45 % flickor eller mer. Vi kommer även rikta särskilda erbjudanden ur lovverksamheten till flickor liksom delar av det projektbidrag som föreningarna kan söka. Utveckla arbetet med våra anläggningar I en växande region finns också ett behov av fler idrottsanläggningar. Enklare idrottshallar, konstgräsplaner och liknande anläggningar byggs ut i takt med att kommunerna växer. Planering för specialanläggningar som är av regionalt intresse kan dock göras bättre. För att möta det behov av anläggningar som finns inom idrotten ska kulturoch fritidsnämnden därför arbeta för en regional samverkan för att möta den brist som finns. Huddinge är med i den arbetsgrupp som inom föreningen FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer) arbetar med uppdraget kring regionala idrottsanläggningar. Fokus ligger på att hitta överenskommelser och lösningar för gemensamma frågor. Främst handlar det om små idrotter med specialbehov men också arrangemangsarenor där flera kommuner har ett gemensamt behov, men som varierar över tid. Områden som pekats ut är också gemensamma upphandlingar. Arbetet med att hitta lösningar för gemensamma behov fortsätter under I detta arbete är nätverket inom Södertörn särskilt viktigt för Huddinge kommun och här finns redan ett etablerat samarbete att utveckla vidare. Biblioteken ska bidra till att öka läsförståelsen Den nya bibliotekslagen lyfter speciellt fram vikten att öka/förbättra läsförståelsen bland våra barn och ungdomar. Här utgör biblioteken en naturlig partner med sina sex bibliotek och sitt virtuella bibliotek. Kultur- och fritidsnämnden ska, för att bidra till en ökad läsförståelse bland barn och ungdomar, arbeta för att biblioteken ytterligare utvecklar sina metoder och arbetssätt. Förvaltningen arbetar lässtimulerande genom ökade satsningar på socialt läsande, där man på olika sätt kan dela läsupplevelsen antingen digitalt via en app eller genom att t ex delta i en bokcirkel. Genom att utöka arbetet med de digitala medierna (framförallt e-böcker)hittas nya vägar för att inkludera människor som hittills stått utanför det digitala samhället, samtidigt som litteraturen levandegörs. Det framgångsrika samarbetet med idrotten för att öka läsmotivationen hos pojkar och män fortsätter och vidgas till ytterligare satsningar på manliga läsande förebilder. Generella uppdrag till samtliga nämnder 2014 Arbetslinjen i fokus Varje människas vilja och förmåga att arbeta ska tas tillvara. Både den som saknar jobb och samhället i stort gynnas av att fler arbetar. Arbetslinjen ska vara vägledande i alla verksamheter i kommunen. Samtliga nämnder ska KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 3

33 under 2014 var och en inom sitt ansvarsområde prioritera insatser som bidrar till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Nämnderna ska aktivt medverka till att fler ungdomar och vuxna ges möjlighet till sysselsättning genom 150 Huddingejobb samt via feriepraktikplatser och yrkesintroduktionsanställningar. Att skapa bra förutsättningar för barn och unga är en prioriterad fråga inom samtliga av förvaltningens verksamheter. Ett viktigt område är sysselsättning och där vill förvaltningen föregå med gott exempel. En genomgång har gjorts inom alla verksamheter med fokus på att se över vilka möjligheter förvaltningen har att ta emot resurser inom ramen för 150 Huddingejobb med målsättning att öka antal platser inför För att säkerställa ett gott mot- och omhändertagande ser förvaltningen över introduktions- och handledarresurserna för praktikanter, feriearbetare och nyanställda. Förbättrade livschanser för alla barn och unga Barns behov av insatser måste fångas upp så tidigt som möjligt. Samtliga nämnder ska därför under 2014 bidra till att stärka de förebyggande insatserna för barn och unga. Genom att prioritera förebyggande arbete förbättras livschanserna för många barn och unga samtidigt som samhällets kostnader långsiktigt minskar. Berörda nämnder ska prioritera det förebyggande arbetet inom ramen för Samkraft. Inom förvaltningens kompetensområden är barn och unga prioriterade. I allt arbete är barnkonventionens intentioner utgångspunkt. Inom idrottsverksamheten prioriteras aktiviteter för barn och unga som ett verktyg för en god folkhälsa och en ingång till delaktighet, inte minst genom föreningslivet. Våra mötesplatser sätter ungdomarna i fokus och ger möjlighet att påverka, skapa trygghet och delaktighet, samt ta tillvara förmågor och ge verktyg för stärkt självkänsla. Kulturskolan ger en plattform för livslångt lärande och ett sammanhang som synliggör barn och ungas förmågor och inom folkbiblioteken ägnas extra uppmärksamhet åt barn och unga och inspirerar till läsupplevelser, språkutveckling och personligt växande. Utgångspunkten i förvaltningens arbete är att motverka och förebygga utanförskap och skapa delaktighet. Smartare arbetssätt Samtliga nämnder ska under 2014 aktivt arbeta med effektivisering av processer och systematiskt söka samordning och förenkling av administrativa rutiner. Effektiviseringskravet på 0,36 % ska i första hand genomföras genom detta arbete. E-tjänster och annat IT-stöd ska underlätta nämndernas administrativa arbete. Det systematiska kvalitetsarbetet ska leda till att nämnderna arbetar med kommunens kärnuppdrag på ett så effektivt sätt som möjligt. Förvaltningen arbetar med att identifiera processer som har stora volymer och/eller stor kundnytta. Aktivitetskort på nätet implementerades under 2013, förutom att risken för dubbelutbetalningar eliminerats har arbetssituationen förbättrats internt och kundnyttan har ökat väsentligt genom snabbare utbetalningar och enklare hantering av inrapportering. Förvaltningen deltar i den kommungemensamma processutvecklingssatsningen och där får evenemangsprocessen en översyn för att öka effektivitet och nöjdhet. Sannolikt kan resultatet även vara användbart för övriga förvaltningar i kommunen. Ansvarsområde Kultur och fritidsnämnden ansvarar inom kulturområdet för biblioteksverksamhet, Kulturskolan, bidrag till kulturföreningar och studieförbund, kulturarrangemang och kulturverksamhet för alla åldrar, kulturverksamhet för funktionshindrade, internationella barnkonstmuseet, kulturstipendier, inköp och registrering av konst samt bevakning av kulturmiljö- och kulturarvsfrågor. Kultur och fritidsnämnden ansvarar inom fritidsområdet för öppen barn- och ungdomsverksamhet, stöd och bidrag till föreningar, fritidsverksamhet för funktionshindrade, upplåtelse av lokaler och anläggningar, samverkan med fastighetsägare och andra förvaltningar avseende drift och skötsel av lokaler och anläggningar samt lotteritillstånd till föreningar. Kultur-och fritidsnämnden ansvarar även för att samordna ungdomspolitiken och stödja utvecklingen av ungdomsdemokratin samt genomförande av kommunens områdesdagar. 4 VERKSAMHETSPLAN 2014

34 Verksamhetsidé Alla växer i våra möten Vi tillhandahåller kultur- och fritidsverksamhet av hög kvalitet för kommunens invånare. Huddingeborna ska ges möjlig-het till lustfyllda, spännande och gränsöverskridande möten. Kommunens vision Huddinges vision är att vara en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Här beskriver vi hur vi arbetar för att nå visionen. Arbetet med implementeringen av vision och kärnvärden påbörjades vid årsslutet av 2012 på Kultur- och fritidsförvaltningen, och under nuvarande år genomfördes föreläsningar och workshop för chefer samt en presentation för övrig personal. Under 2014 fortsätter förankringsarbetet genom att ta fram en gemensam mall för arbetsplaner där det ska framgå på vilket sätt verksamheterna bidrar till Huddinges vision. Det ska även ske ett arbete på respektive enhet där värdegrunder och bemötande diskuteras i syfte att reflektera över på vilket sätt deras verksamhet verkar enligt kommunen kärnvärden och bidrar till varumärket. Ett hållbart Huddinge mål 2030 I Mål och budget pekar kommunfullmäktige ut en långsiktig, önskvärd och möjlig framtid med fokus på år Avsnittet beskriver hur ett hållbart Huddinge ter sig och vilka vägval kommunen bör göra för att komma dit samt konkreta målsättningar att uppnå inom områdena: Ansvar för naturresurser Gemenskap och delaktighet i samhällslivet Attraktiva bostadsområden God utbildning och kreativt näringsliv Rik fritid och god hälsa. Genom arbete med mål och delmål 2014 ska nämnden sträva efter målbilden för Här beskriver vi vilka aspekter nämnden särskilt tar fasta på gällande mål 2030 i Mål och budget och hur detta återspeglas i nämndens mål, delmål och åtaganden. Ansvar för naturresurser Naturreservaten är viktiga för kommunens medborgare och är ofta arenan för det rörliga friluftslivet men ibland ryms även våra idrottsanläggningar inom dessa. Utifrån det Idrottspolitiska programmets intentioner är det väsentligt att jobba förvaltningsövergripande med fysisk aktivitet och inte minst tillgängligheten i grönområden. Gemenskap och delaktighet i samhällslivet Det är viktigt att medborgarna känner att de kan påverka sin vardag och vilka möjligheterna och kanalerna är. Därför bör metoderna för detta utvecklas. Fysiska platser för möten mellan människor såväl som digitala lösningar där medborgare kan få information men också tycka till och påverka beslut och verksamheters innehåll är viktigt att kommunen tillhandahåller. Biblioteken bidrar till en aktivt flerspråkig befolkning genom att erbjuda väldimensionerade, flerspråkiga och anpassade utbud och verksamheter samt genom att anlägga smarta interkulturella arbetssätt. Inom biblioteksverksamheten arbetas även för att främja goda läsvanor, med fokus på att individen ska känna sig trygg och säker i sin läsning. Detta är både viktigt för folkhälsa, såväl som för demokrati. Användarna vill använda biblioteket på sätt och på tider som passar deras livsvillkor och livssituation, och för att tillgodose dessa behov fortsätter utvecklingen av anpassade e-tjänster med tillgång till så stor del av verksamhetens utbud som möjligt. I och med att fler samhällstjänster blir e-tjänster så innebär det samtidigt att fler sammanhang kräver god e-kompetens. Biblioteken ska vara aktiva i att erbjuda sammanhang, stöd och kunnande för att utveckla denna kompetens och bidra till att allt färre lever i ett digitalt utanförskap. Biblioteken är viktiga som offentliga mötesplatser där möten skapas mellan många olika generationer, livserfa- KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 5

35 renheter och villkor. Arbetet fortsätter för att lyfta denna resurs i arbetet med social sammanhållning. I och med att Huddinge kommuns invånare snabbt växer i antal ställer det högre krav på förvaltningen att skapa förutsättningar som leder till ökad delaktighet. En viktig del av det arbetet innebär att ta fram och följa en strategi som syftar till att öka kännedomen om utbudet och verksamheterna. Likaså gäller för att möta invånarnas och omvärldens krav på transparens. Ett av framgångskriterierna för att lyckas är att all personal har förståelse för kommunikationens påverkan och syfte samt att de själva känner delaktighet. Attraktiva bostadsområden I utvecklingen av de regionala stadskärnorna är det viktigt att kommunen tillsammans med länsstyrelsen och Stockholms läns landsting har en dialog gällande hur kultur och kreativa näringar kan beredas plats för att öka områdenas attraktionskraft och ge fler arbetstillfällen inom en expanderande sektor där Stockholmsregionen är i framkant. Mötet mellan människor och deras möjlighet till att utvecklas, trivas och må bra i sitt område är också avhängigt att det finns platser avsett för detta. Attraktiva bostadsområden erbjuder ett varierat kultuskoleutbud. För de yngre barnen i närområdet i samarbete med skolan (på fritid), mötesplatsen eller biblioteket. Helst samsas alla fritidsaktiviteterna i samma hus. Attraktionskraften ökar om de äldre barnen och ungdomarna med lätthet kan ta sig mellan kommundelarna för att delta i undervisning, repetitioner, ensemble och orkester. En god tillgång till idrottsanläggningar för såväl spontansom arrangerad föreningsverksamhet är vital för ett levande och attraktivt närområde. Det är också av stor vikt att säkerställa tillgången till idrottsytor i samband med att nya skolor anläggs. En grundprincip i kommunen bör vara att alltid bygga en fullstor idrottshall. God utbildning och kreativt näringsliv Huddinge kommun stöder via studieförbunden folkbildningen för att på ett demokratiskt och jämlikt sätt ge Huddinges medborgare chansen att ta till sig ny kunskap och nya värderingar genom exempelvis studiecirklar, kulturprogram och föreläsningar. Genom satsningen bland annat på den regionala resursen Innovativ kultur skapas förutsättningar för ett gott klimat för kulturella och kreativa näringar i länet. Rik fritid och god hälsa Kultur- och fritidsförvaltningens samtliga verksamheter bidrar på olika sätt till både en rik fritid men också en god folkhälsa. Inom idrott och motion, där föreningslivet är starkt bidragande, är ökad fysisk aktivitet en tydlig målsättning för bättre folkhälsa. Här har förvaltningen ett viktigt uppdrag, utifrån intentionerna i det idrottspolitiska programmet, att tillgängliggöra utbudet så att det kommer fler till godo. FAR fysisk aktivitet på recept skrivs ut av vårdgivarna och här erbjuder Huddingehallen ett utbud som även är anpassat för den ovane motionären. Målet är att öka andelen aktiva inom FAR. Kulturen är viktig för den sociala sammanhållningen. Utöver att ge identitet, underhålla och skapa debatt är kulturen också ett bidrag till ett friskare liv. Att få möjlighet att uttrycka sig estetiskt och kreativt bidrar också till en rik fritid och god folkhälsa. De öppna mötesplatserna för unga, såväl fysiska som digitala, fortsätter utvecklas för att unga i Huddinge skall få chansen att uppleva en fritid där de är trygga och kan uppleva att de kan utrycka sig fritt och vara i en gemenskap med andra. 6 VERKSAMHETSPLAN 2014

36 Kultur- och fritidsnämndens mål och resultat Målen har sammanställts i tabeller nedan, nämndens mål och resultat. Av tabellerna framgår också hur målen mäts, senaste mätresultat, etappmål för planeringsåret samt hur målen kopplar till kommunfullmäktiges mål. Efter tabellerna följer text där vi beskriver vilka åtgärder som planeras för året för att nå ökad måluppfyllelse. Nöjda invånare Kultur- och fritidsnämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Bra att leva och bo i Huddinge (1.1) Etappmål 2014 Nämndens mål utgår från de lagar och förordningar som gäller för verksamheten, kommunfullmäktiges vision och mål i Mål och budget 2014 samt nämndens verksamhetsidé. Kommentarer Invånarna är nöjda med utbudet av kultur och fritid i Huddinge Medborgarnas betyg hur nöjda de är med Huddinge som en plats att bo och leva i med avseende på kultur- och fritidsutbudet 2013:59 av 100 (2011: 60) Kvinnor:61 Män:58 Öka Kultur- och fritidsnämndens verksamheter utgår från medborgarnas behov och önskemål Antal genomförda offentliga kulturevenemang av föreningar och studie- (2011:282) 2012: 259 stycken förbund med stöd av kulturbidrag. 2013: Uppdaterade resultat redovisas i verksamhetsberättelsen 2013 Öka Kultur- och fritidsnämndens prioriterar verksamhet för barn och ungdom Antal elever mellan 0-19 år i förskola och skola som tar del av kultur genom riktade utbud, projekt och skapande skola Nytt mått Bruttokostnad per invånare år i åldersgrupperna 0 19 år, 20 år och äldre 2012: 0-19 år 4834 kronor (2011: 4709) eller 92,2 % (2011: 92,3 %) 0-19 år i intervallet % 20 år och äldre: 407 kronor (2011: 391) eller 7,8 % (2011: 7,7 %) 2013: Uppdaterade resultat redovisas i verksamhetsberättelsen 2013 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 7

37 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 Kommentarer Kulturen är tillgänglig och känd för kommuninvånarna. Invånarnas kännedom om kulturutbudet i Huddinge kommun, bra och mycket bra kännedom 2013: 42 % Öka God kommunal verksamhet (1.2) Invånarna är nöjda med kulturoch fritidsnämndens verksamheter Föreningars och studieförbunds betyg över hur nöjda de är med kontakt med förvaltningen Nytt mått Medborgarnas betyg på hur nöjda 2013:61 av 100 (2011: 59) de är med Huddinge kommuns Kvinnor: 62 (62) Män 60 (55) kulturverksamhet (bibliotek, utställnings- och konstverksamhet, teater- Snitt deltagande kommuner:59 föreställningar och konserter) Bibehålla Medborgarnas betyg på hur nöjda de är med Huddinge kommuns idrotts- och motionsanläggningar (öppettider, utrustning och skötsel, belysning i motionsspåren) 2013: 61 av 100 (58) Kvinnor: 61 (62) Män: 61 (55) Snitt deltagande kommuner:61 Bibehålla Resultat från Huddingehallens brukarundersökning Resultat från Visättra sportcenters brukarundersökning Resultat från Rådsparkens brukarundersökning 2012: 3,4 av 4 (3,4) Kvinnor: 3,4 Män: 3,4 2012: 3,5 (2010: 3,6) Gick ej att könsuppdela p.g.a. endast 4 svar från kvinnor: 2012: 3,2 av 4 Kvinnor 3,2 Män 3,2 Bibehålla Bibehålla Bibehålla Resultat från KEKS-enkäten KEKS*-enkäten 2012: Trygghet 4,7 (2011: 4,7) av 5 Trivsel och miljö 4,3 (2011: 4,6) av 5 Utbud och tillgänglighet 4,2 (2011: 4,3) av 5 Sociala behov 4,6(2011: 4,6) av 5 Bibehålla Resultat från kulturskolans undersökning Resultat från Bibliotekens brukarundersökning */ Kvalitet och kompetens i samverkan inom den öppna ungdomsverksamheten Kulturskolans undersökning 2012: Helt nöjda: 73 % (2010: 72 %) Flickor 74 % Pojkar 71 % Ganska nöjda: 24 % (2010: 24 %) Flickor 20 %, Pojkar: 26 % Bibliotekens undersökning 2012: 3,3 (2010: 3,3) av 4 Kvinnor 3,4 Män 3,3 Bibehålla Bibehålla Tillgången till kultur- och fritidsnämndens verksamheter är god Antal årsöppettimmar på biblioteken för allmänheten Ack aug 2013: 5940 timmar (Ack aug 2012: 6000) Öka 8 VERKSAMHETSPLAN 2014

38 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Uppdelat på de olika biblioteken: Huvudbiblioteket: 1543 (1543) Flemingsberg:973 (958) Segeltorp: 741 (756) Skogås: 1095 (1136) Trångsund: 764 (756) Vårby: 824 (851) Etappmål 2014 Kommentarer Antal utnyttjade årsöppettimmar på biblioteken riktade för skolan och andra grupper (inklusive program och digidelaktivitet) Mötesplatserna för ungdom år: Antal årsöppettimmar Antal verksamhetstimmar Ack aug 2013: 455 timmar (Ack augusti 2012: 429,5) Uppdelat på de olika biblioteken: Huvudbiblioteket: 80 (65) Flemingsberg 120 (111) Segeltorp: 59 (76,5) Skogås: 107 (84) Trångsund 21 (26) Vårby: 68 (67) Ack aug 2013: 4643 timmar (Ack aug 2012: 5798) Uppdelat på de olika mötesplatserna: Skogås: 942 Rockville: 391 Huset: 576 Segeltorp: 493 Utsälje: 331 Visättra: 576 Flemingsberg: 858 Vårby gård: 478 Nytt mått Indikator Bibehålla Andel bokade timmar av idrottsanläggningar (Beläggningsgraden) Sporthallar, konstgräsplaner, ishallar och bandybanor: 88 % Fördelat enligt följande: Sjödalen/Fullersta. 86 % Flemingsberg 86 % Segeltorp 74 % Stuvsta/Snättringe 84 % Skogås/Trångsund 87 % Vårby 83 % Nytt mått Gymnastik- och motionssalar: 61 % Grusplaner: 18 % Antal barn och unga i kö till kulturskolan för deltagande i terminskurser Flickor: 63 % Ack sep: 400 stycken Pojkar: 37 % Minska Likvärdig behandling (1.5) Kultur- och fritidsnämndens verksamheter är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning Antal fortlöpande aktiviteter för Ack aug 2013: 43 stycken personer med funktionsnedsättning. (Ack aug 2012: 32) Antal engångsaktiviteter för personer med funktionsnedsättning. Ack aug 2013:69 stycken (Ack aug 2012: 12) Bibehålla Öka KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 9

39 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Etappmål 2014 Kommentarer Antal föreningar och studieförbund som har anslutna med funktionsnedsättning Antal personer som är registrerade för dubbelt aktivitetsstöd 23 stycken Öka 131 stycken Öka Antal elever inom Kulturskolan som deltar i individuell undervisning inom ramen för Kulturlyftet för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Ack aug 2013: 16 elever (Ack aug 2012: 15) Bibehålla Bra att leva och bo i Huddinge (1.1) Naturupplevelser ett prioriterat utvecklingsområde För att ta till vara och utveckla utbudet av natur- och kulturupplevelser i Huddinge genomförs ett kommungemensamt arbete som syftar till att förbättra livskvaliteten, öka Huddinges attraktivitet och därigenom stärka varumärket. Basen för framtida satsningar fokuseras på Huddingeborna samt boende i stockholmsregionen. Den fortsatta utvecklingen är ett långsiktigt arbete som kräver en tydlig riktning, samordning och uthållighet, vilket är en process med många aktörer såväl inom kommunen som externt. De delar som inte naturligt faller inom ramen för respektive aktörs basåtagande kommer med start hösten 2013 att genomföras som ett kommungemensamt projekt som pågår under hela Natur, kultur och friluftsliv är en viktig profilfråga som värnas av medborgarna. När det gäller Huddinge som besöksmål bör natur och kultur bindas samman för att skapa synergier. Det blir en naturlig utveckling när kommunens rika kulturarv tillgänglig- och synliggörs. Exempel på detta är Vårbyskatten och gravfält i kommunen. Då det är många som vill vistas i naturen gäller det dock att skapa bästa möjliga förutsättningar för att minimera konflikter. Därför är samarbete med övriga aktörer inom kommunen väldigt viktig för att bana väg för bra gemensamma lösningar. Ett regionalt perspektiv är också nödvändigt. Inte minst när det gäller det rörliga friluftslivet med orientering, leder, isar och skidbackar. Förvaltningen arbetar aktivt i alla delar för en bra samverkan såväl inom kommunen som i regionen. Invånarna är nöjda med utbudet av kultur och fritid i Huddinge I det utbud som erbjuds av kultur- och fritidsförvaltningen görs urvalet i en balans mellan medborgarnas uttryckta önskemål och professionella avvägningar och bedömningar gällande kvalitet, angelägenhet och mångfald. Förvaltningen strävar efter att erbjuda ett varierat utbud till alla. En aktiv samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen inom Skapande skola för att stärka samverkan mellan Huddinges skolor och det professionella kulturlivet är viktigt. Målet är att eleverna ska få tillgång till kulturens alla uttrycksformer. I stödet till kulturföreningar och studieförbund eftersträvas en bredd vad gäller uttryck, geografisk spridning, mångfald och mötet mellan människor. I utvecklingen av Fullersta gård som Huddinges kulturcentrum fortsätter expansionen av verksamheten under Bland annat kommer det vara öppet fler dagar än öppettiderna utökas och omfatta fler dagar/vecka. Strategin är att Fullersta Gårds verksamhet och program ska genomsyras av professionalitet, kvalitet, kunskap och nytänkande. Huvudutställningar ska möta ett allmänintresse och vara publikdragande. Programmet och verksamheten i stort ska genomgående ha ett initierat konstnärligt perspektiv. Under 2014 kommer den kvarvarande outnyttjade flygeln att renoveras och göras i ordning för att passa för utställningsverksamhet och detta kommer ge kommunens lokala konstnärsliv utökade möjligheter till samverkan kring verksamheten. Kultur- och fritidsnämndens verksamheter utgår från medborgarnas behov och önskemål Kultur- och fritidsförvaltningen strävar aktivt efter att i så hög utsträckning som möjligt föra över resurser som används för att genomföra arrangemang till andra intressenter som föreningar och studieförbund. Förvaltningen stöttar även med marknadsföring och möjligheter till fortbildning eller erfarenhetsutbyten för att säkerställa en så hög kvalitet som möjligt på utbudet. 10 VERKSAMHETSPLAN 2014

40 I förvaltningens möten med föreningslivet och genom olika forum för synpunkter får verksamheten input och kan på så sätt möta behov och önskemål på olika sätt. Goda exempel är utegymmet och näridrottsplatsen i Rådsparken som initierades ur två medborgarförslag. Under 2014 startar bygget av två nya sporthallar inklusive en ny mötesplats för unga och hälsans stig i Östra Huddinge invigs under våren. Under året fortsätter även kartläggning och satsning på enkelt avhjälpta hinder utifrån tillgänglighet i kommunens större idrottsanläggningar. En tydlig information om idrottsanläggningarnas tillgänglighet ska publiceras på hemsidan. För att säkerställa kvaliteten i kulturskolans verksamhet deltar förvaltningen i kvalitets- och utvärderingsmetoden Våga visa tillsammans med ett antal kommuner i länet. Under 2011 och 2013 har observationer och utvärdering genomförts. Resultaten ligger sedan till grund för en fortsatt förbättring av verksamheten och möjlighet till jämförelse med de andra deltagande kommunerna. Under 2014 kommer ensemblerådet att utvecklas för att tillvarata barnoch ungdomars idéer om förbättring av kulturskolan. Kultur- och fritidsnämndens prioriterar verksamhet för barn och ungdom Genom kommunens olika riktade bidrag och lokalsubventioner ges stora möjligheter för föreningslivet att bedriva verksamhet för barn och ungdomar. Fortsatt satsning på lovverksamhet och tillskapande av spontana aktivitetsytor ger möjligheter för de barn och unga som inte är med i föreningslivet eller inte åker bort på loven att få en meningsfull och aktiv fritid. Den öppna ungdomsverksamheten drivs primärt på åtta mötesplatser i kommunens olika delar och är en arena där ungdomar får möjlighet att vara i goda och stimulerande miljöer, utveckla sina intressen och få uppleva trygghet. Under 2014 fortsätter arbetet med fältarbetare med uppsökande verksamhet på de platser där ungdomar befinner sig. Arbetet sker i nära samarbete med polis, skola och socialtjänst. Inom förvaltningens kulturskoleverksamhet fortsätter under 2014 utveckling av brasslek och stråklek för de minsta. Arbetet för att minska kön fortsätter genom fortbildning för lärarna om PlayAlong och ett koncept införs där alla elever inom kulturskolan får tillgång till digitaliserad undervisning för att kunna erbjuda fler elever undervisning. Pedagogik- och metodikutvecklingen fortsätter också. Kulturen är tillgänglig och känd för kommuninvånarna I undersökningar om kännedomen om Huddinge kommuns kulturutbud visar det sig att endast 42 % av de tillfrågade har hög eller mycket hög kännedom om kulturutbudet. Genom att fortsätta utveckla verksamheten och öka öppettiderna på Fullersta gård, genomföra eller stötta fler offentliga kulturprogram under sommarhalvåret, utöka kommunikationsstödet till kulturföreningar och utveckla marknadsföringen av förvaltningens utbud under 2014 förväntas ett positivt resultat för att öka kännedom och tillgänglighet i kommande mätningar. God kommunal verksamhet (1.2) E-förvaltning ett prioriterat utvecklingsområde Under 2014 kommer arbetet med verksamhetsutveckling med stöd av IT, det vill säga e-förvaltning, att accelerera. Den nya e-strategin, som förväntas antas av kommunfullmäktige i slutet av 2013, med tillhörande handlingsplan kommer att vara ett styrande dokument i detta. Arbetet med behovsanalys, arkitektur och metodstöd för effektiv utveckling av e-tjänster kommer att fortsätta för att säkerställa att fokus läggs på utveckling som gynnar både kunder och verksamhet. Kravet på ett enkelt gränssnitt och inloggning för låntagarna ökar. Under 2014 ska förvaltningens bibliotekswebbplats utvecklas och bli en plattform för ett strategiskt arbete med e-medier med möjlighet att analysera lånestatistik, forma ett bestånd och lyfta fram utvalda titlar. Förvaltningen undersöker möjligheter att levandegöra kultur och arbeta lässtimulerande genom digitala medier och samtidigt hitta nya sätt att inkludera fler människor som idag står utanför det digitala samhället. Förvaltningens kulturskoleverksamhet kommer att från och med januari 2014 helt övergå till webbaserad anmälan för att säkerställa anmälningar och effektivisera ansökningsprocessen. Återstår dock ännu att förfina de administrativa processerna kopplat till detta. Invånarna är nöjda med kultur- och fritidsnämndens verksamheter Genom bland annat brukarenkäter, klagomåls- och synpunktshantering, fysiska möten och förslagslådor framgår om brukarna är nöjda med förvaltningens verksamheter. Under 2014 kommer de brukarundersökningar som har genomförts tidigare att ses över innan de genomförs på nytt, för att säkra så att de mäter rätt saker. En ny undersökning gällande föreningars och studieförbunds nöjdhet ska tas fram och genomföras. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 11

41 Tillgången till kultur- och fritidsnämndens verksamheter är god I flera av biblioteksverksamhetens brukarenkäter har det framkommit önskemål om ett ökat öppethållande, främst på kvällstid. Under 2014 kommer Skogås bibliotek att tillmötesgå sina besökare och ökar öppethållandet till tre kvällar i veckan. Parallellt med satsningen på ökade öppettider görs biblioteket även mer tillgängligt med bättre miljöer för möten, studier och läsning. Förvaltningen kommer ta fram ett basutbud som är riktat till skolan på biblioteken. Detta basutbud kommer sannolikt att påverka antal utnyttjade årsöppettimmar riktade för skolan och andra grupper, därför etappmålsätts inte detta mått utan ses som en indikator under Dialog förs kontinuerligt med besökarna på mötesplatserna för unga vad gäller bland annat öppettider, detta kommer även att fortsätta under Idrottsanläggningar och andra aktivitetsytor är en viktig fråga i kommunen. Att behoven är stora och många visar bland annat den årliga nyttjandekontrollen som genomförs i anläggningarna. Måndagar till torsdagar, klockan är i stort sett fullbokade. Däremot finns luckor på fredag-, lördag- och söndagkvällar och efter klockan vardagkvällar samt tidiga morgnar. Det är även lägre beläggning i de mindre gymnastiksalarna då det inte går att bedriva någon tävlingsverksamhet och när det gäller grusplanerna så är beläggningen minimal. Skolan bedriver verksamhet på vardagar, klockan i inomhushallarna och har även stor tillgång till övriga anläggningar dessa tider. Förvaltningen kommer under 2014 att fortsätta att möta anläggningsbehoven genom att utveckla befintliga anläggningar. Även återanvändning av utbytta konstgräsplaner, på grusplaner, kommer att fortsätta under Förvaltningens verksamhetsutbud inom kulturskolan är gott i Skogås och i centrala Huddinge. För att erbjuda möjlighet till undervisning även i Vårby och Flemingsberg behöver kulturskolan utöka sin verksamhet. I dagsläget har kulturskolan 400 barn och unga i kö, fler till en del ämnen än andra. För att kunna möta behovet hos barn och unga som önskar att spela, sjunga, dansa och spela teater behövs ytterligare lärarresurser. Fortsatt satsning görs för att utveckla kulturskoleverksamheten i samarbete med mötesplatserna för unga. Likvärdig behandling (1.5) Kultur- och fritidsförvaltningen strävar efter att erbjuda en rik och aktiv fritid till alla utifrån egna intressen och behov. Förvaltningen erbjuder, i samverkan med föreningslivet, ett stort utbud av aktiviteter och arrangemang för personer som behöver extra stöd. Det finns läger, kulturprogram, idrottsaktiviteter, kurser och även tillfällen att bara träffas och umgås. Förvaltningen kommer under 2014 att fortsätta samverkan med andra kommuner i Stockholms län för att möjliggöra och bredda utbudet och erbjuda en än mer aktiv fritid för målgruppen. Kultur- och fritidsnämndens verksamheter är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning Genom ett utökat samarbete med flera kommuner i Stockholms län, har flera verksamheter blivit synliga. En fortsatt satsning på den gemensamma webben fritidsnatet.se, gör att fler aktiviteter kan genomföras med fler deltagare då tillgängligheten ökat. På Södertörn kommer bland annat fyra större arrangemang att genomföras under 2014 i samverkan mellan flera kommuner. Genom satsning på dubbelt aktivitetsstöd för målgruppen och utbildningsinsatser inom området vågar flera föreningar välkomna målgruppen. I kulturskoleverksamheten erbjuder förvaltningen undervisning till elever med funktionsnedsättning. Fyra lärare har gått en fördjupad utbildning som gör att de, förutom att undervisa även handleder kolleger. Från och med hösten 2013 är kulturskolan delaktig i ett 3-årigt projekt Kulturskola på lika villkor som leds av Sveriges musik- och kulturskoleråd (SMoK). Genom detta kan ett fortsatt aktivt arbete bedrivas inom ramen för likvärdig behandling. Förvaltningen fortsätter arbetet med områdesperspektiv genom att arbeta vidare med statistik som åskådliggör de Huddingebor som inte lånar medier eller besöker biblioteken. Statistikrapporten bryter ner kommunen i 45 mindre områden och väger in socioekonomiska bakgrundsfaktorer. 12 VERKSAMHETSPLAN 2014

42 Hållbar samhällsutveckling Kultur- och fritidsnämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Ekosystem i balans (2.1) Etappmål 2014 Kommentarer Kultur- och fritidsnämnden minskar sin miljöbelastning Demokrati (2.2), (1.3) Andelen uppnådda miljömål för året på enheterna jämfört med det totala antalet miljömål. Resultat redovisas i verksamhetsberättelsen 2013 Indikator Ungdomar i Huddinge ska ha möjlighet att påverka verksamheten som kultur- och fritidsnämnden erbjuder Jämlikhet (2.3) Antal aktiviteter som genomförs av studieförbund inom området ungdomsinfly- Nytt mått tande Antal beslut som har skickats på remiss till ungdomar Nytt mått Kultur- och fritidsnämndens Andelen flickor som besöker mötesplatserna för ungdomar i åldern år. verksamhet gentemot brukarna utformas på lika villkor, så att både kvinnor och män, flickor och pojkar får sina behov tillgodosedda Andelen utlån på biblioteken till manliga låntagare Ack aug 2013: 37 % (Ack aug 2012: 39 %) Andel flickor på de olika mötesplatserna: Skogås: 49 % Rockville: 47 % Huset: 32 % Segeltorp: 33 % Utsälje: 31 % Visättra: 37 % Flemingsberg: 38 % Vårby gård 33 % Ack aug 2013: 26,6% (Ack aug 2012: 26,1%) Uppdelat på de olika biblioteken: Huvudbiblioteket: 26,8% (26 %) Flemingsberg: 27,8 % (26,1 %) Segeltorp: 30,8 % (27,7 %) Skogås: 26 % (27,6%) Trångsund: 23 % (20,7%) Vårby: 24,5 % (27,7%) Öka Öka Antal e-bokslåntagare 2012: 1226 (2011: 600) Varav 39,4% var män (2011: 39,6%) Öka 2013: Uppdaterat resultat redovisas i verksamhetsberättelsen 2013 Andel föreningsanslutna flickor, 7-20 år Samtliga föreningar: 45 % Idrottsföreningar: 44 % Öka KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 13

43 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Kunskap och livslångt lärande (2.5) Etappmål 2014 Kommentarer Kultur- och fritidsnämnden ger barn och vuxna stöd för läsning och lärande Antal utlånad media per invånare på biblioteken (ej e-musik) 2012:4,4 Stockholms län: 5,2 Snitt samtliga kommuner: 7,3 Öka + per område på en egen rad med ett annat mått (totalen) Antal aktiva låntagare per 1000 invånare 2012:212 Stockholms län: 266 Snitt samtliga kommuner: 290 Antal besök per invånare på biblioteken 2012:4,6 Stockholms län: 7,1 Snitt samtliga kommuner: 7,1 Öka Indikator Antal besök på biblioteken. 2012: stycken (2011: ) Uppdelat på biblioteken: Huvudbiblioteket Flemingsberg: Segeltorp Skogås Trångsund: Vårby: Indikator Antal besök på bibliotekens hemsida varav unika besökare på bibliotekens hemsida Antal deltagare i studiecirklar Antal studietimmar i studiecirklar Antal elever och elevplatser i kulturskolan (avser deltagande i terminskurser) Antal elever i individuell musikundervisning i kulturskolan 2013: Uppdaterat resultat redovisas i verksamhetsberättelsen Ack aug 2013: Ack aug 2013: (Ack aug 2012: ) Nytt mått Nytt mått Ack sep 2013: unika elever Flickor: 620 Pojkar: 394 Totalt 1086 elevplatser Ack. sep 2013: 831 elever Flickor: 60 % Pojkar: 40 % Öka Öka Öka Öka Antal elever i orkester, ensemble och kör i kulturskolan Ack. aug 2013: 194 elever Flickor. Redovisas 2014 Pojkar: Redovisas 2014 Indikator Folkhälsa (2.7) Huddingeborna erbjuds en meningsfull och aktiv fritid Andel idrottsföreningsanslutna vuxna, 21- år Ack. Sep 2013: 60 % Kvinnor: 46 % Män: 54 % Indikator 14 VERKSAMHETSPLAN 2014

44 Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Andel anslutna barn och ungdomar, 7-20 år, i bidragsberättigade idrottsföreningar Andel anslutna barn och ungdomar, 7-20 år, i bidragsberättigade övriga föreningar Antal genomförda aktiviteter för barn och ungdomar, 7-20 år, i bidragsberättigade föreningar Ack. Sep 2013: 94 % Flickor: 45 % Pojkar: 55 % Ack. Sep 2013: 6 % Flickor: 55 % Pojkar:45 % Hösten 2012: aktiviteter Flickor: 39 % Pojkar: 61 % Etappmål 2014 Bibehålla Indikator Öka andelen för flickor Kommentarer Våren 2012: aktiviteter Flickor: 39 % Pojkar: 61 % Antal besök på mötesplatserna för ungdomar i åldern år. Ack aug 2013: (Ack aug 2012: ) Flickor: (19 253) Pojkar: (30 583) Öka Andel flickor på de olika mötesplatserna: Skogås: 49 % Rockville: 47 % Huset: 32 % Segeltorp: 33 % Utsälje: 31 % Visättra: 37 % Flemingsberg: 38 % Vårby gård 33 % Antal brukare med fysisk aktivitet på recept (FAR) 2012: 241 stycken Öka Internationellt arbete (2.8) Kultur- och fritidsnämndens har ett öppet förhållningssätt till internationellt erfarenhetsutbyte Antal initierade projekt, genomförda och mottagna studiebesök Nytt mått Vårby ett prioriterat utvecklingsområde Vårby är en kommundel som kännetecknas av många kvaliteter med sitt goda kollektivtrafikläge, närhet till natur och stränder samt väl utbyggd kommunal service och närhet till Kungens kurva. Samtidigt är Vårby en kommundel som har stora utmaningar vad gäller till exempel arbetslöshet, skolresultat, ohälsotal och utanförskap. Detta har varit känt länge och olika insatser har genomförts med goda resultat på individnivå. För att Vårby ska bli en attraktiv kommundel behöver kommunen kraftsamla och fokusera på åtgärder som på lång sikt kan innebära strukturella förändringar. Under 2013 upprättas en målbild för Vårby genom nedbrytning av Huddinges mål för Med utgångspunkt från dessa tas åtgärder fram för att göra det möjligt att gå från dagens läge till det önskade läget. För att detta ska lyckas krävs att alla verksamheter prioriterar insatser i Vårby. Kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter i Vårby ger viktiga mervärden för lokalsamhället och bidrar till att öka livschanserna för barn och unga som växer upp i området. Här genomförs en mängd aktiviteter i samarbete med lokala föreningslivet, skolan och andra aktörer. Vårby bibliotek och Internationella barnkonstmuseet inviger en ny gemensam verksamhet under början av året. I samverkan med föreningar och skolorna i Vårby ska lovverksamhet under sport-, sommar- och höstlov genomföras. Ambitionen är att uppmuntra fysisk aktivitet bland KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 15

45 barn och ungdomar och på så sätt stärka folkhälsan i enlighet med intentionerna i det idrottspolitiska programmet. Kontakter har också tagits med idrottslyftet för att locka fler idrottsföreningar att erbjuda prova på aktiviteter under framförallt sport- och höstloven. Samarbeten pågår med biblioteket för läsfrämjande insatser och insatser som stärker digital delaktighet. En stor del av det arrangemangsstöd som utgår till Studieförbund ger aktiviteter som genomförs av ABF i Vårby. Mötesplatsen för unga i Vårby fungerar som en plattform där bland annat öppen musikverksamhet, jämlikhetsprojekt och demokratiutveckling bedrivs och ibland även som ett nav för gemensamma kortare eller längre projekt och riktade satsningar med både kommunala och externa intressenter involverade. Att fortsätta utveckla kulturarvet i Vårby för att dels jobba med identiteten i området men också för att öka attraktionskraften som besöksmål för både Huddingebor och turister har initierats under Ett stort engagemang finns hos ungdomar i Vårby att lära sig mer och berätta för andra om sin hembygd. Detta arbete fortsätter Flemingsberg ett prioriterat utvecklingsområde Huddinge kommun har under flera år arbetat intensivt med att utveckla den regionala stadskärnan Flemingsberg. Arbetet har skett både på kommunnivå med särskilda insatser från Huddinge kommuns sida, och i ett länsperspektiv där flera andra aktörer som Botkyrka kommun, Stockholms Läns Landsting och akademierna i Flemingsberg varit aktiva. Den centrala delen av utvecklingsarbetet i Flemingsberg har vilat på fem strategier som finns beskrivna i utvecklingsprogrammet för Flemingsberg. Dessutom har en stiftelse, Flemingsberg science, bildats för att skapa ytterligare fokus på att ge nya idéer inom hälsosektorn kommersiell livskraft. Under 2012 väcktes frågor kring takten i utvecklingsarbetet av Flemingsberg. Stadsdelen kom dessutom ytterligare i fokus då Flemingsberg definierades som ett strategiskt område för Huddinge i samband med den strategiutveckling som kommunens ledningsgrupp genomfört. Bland annat konstaterades att nulägesbilden av Flemingsberg varierade mellan olika aktörer samt att det var svårt att göra en bedömning av framstegen i utvecklingsprogrammet. Därför startades ett utredningsprojekt för att skapa en bred nulägesanalys av stadskärnan. Arbetet med denna analys beräknas vara klar under fjärde kvartalet Med detta underlag kommer sedan en process ta vid som fokuserar på att ta fram en konkret målbild för Flemingsberg som är tydlig och lätt att följa upp. Förvaltningen arbetar utifrån ett perspektiv där olika former av samverkan, lokal förankring och mobilisering prioriteras. Syftet är att stärka området och bygga långsiktig och hållbar verksamhet, med bredd och relevans för många och på så sätt skapa ett bra klimat och på så sätt bidra till att stärka närområdet. Exempel på insatser och verksamhet är UngZons engagemang i KomSamman, anordnande av områdesdagar, flera samarbeten med olika aktörer inom SamKraft, samarbete med Vårljus, som är ett boende för ensamkommande flyktingungdomar. Andra typer av samarbeten sker med Familjecentralen, Rädda Barnen, Hyresgästföreningen och SFi. Inom kulturverksamheten arbetar förvaltningen vidare tillsammans med de lokala skolorna med Skapande skola, för att ge så många barn och unga som möjligt möjlighet till kulturupplevelser. Inom Visättra sportcenter ges möjlighet till en mängd olika former av idrottande. Anläggningen är en av Stockholms läns största vad gäller att erbjuda verksamhet såväl sommar som vinter. Även här sker samverkan med olika aktörer - internt med andra förvaltningar och Huge, externt med olika idrottsförbund, Södertörns Högskola och inte minst föreningslivet. Ekosystem i balans (2.1) Förvaltningen fokuserar på att hitta hållbara projekt och lösningar inom respektive verksamhetsområde. Här är omvärldsbevakning ett viktigt verktyg för att dra lärdom av andra. Ambitionen är att ta fram mål och insatser som är tydligt kopplade till respektive verksamhet. Exempel på det är att använda aktivitetskort på nätet, som idrottsföreningar med aktivitetsbidrag använder sig av, för att ta reda på hur barn och ungdomar reser till sina idrottsaktiviteter och med det som underlag föra en dialog med SL om hur busslinjer dras. Detta för att minska användningen av fossila bränslen i kommunen som helhet. Kultur- och fritidsnämnden minskar sin miljöbelastning Kultur- och fritidsförvaltningen är en mångfacetterad verksamhet med stora skillnader i förutsättningar att formulera mål för ett långsiktigt miljöarbete. Därför är det viktigt att respektive verksamhet ges möjlighet att formulerar sina miljömål utifrån de egna förutsättningarna för att målen ska bli hållbara och väl förankrade i verksamheten. En del i strävan att stärka verksamheternas arbete med egna miljömål är att anordna workshops under 2014 till vilka vi kommer att bjuda in föreläsare och andra kommuner som kan informera om goda exempel på miljöarbete. Demokrati (2.2), (1.3) Kultur- och fritidsförvaltningen kommer under 2014 att fortsatt vara aktiv i genomförandet av demokratidagarna. 16 VERKSAMHETSPLAN 2014

46 Ungdomar i Huddinge ska ha möjlighet att påverka verksamheten som kultur- och fritidsnämnden erbjuder Förvaltningens ungdomsverksamhet arbetar för att ge ungdomar en reell chans att vara med och påverka genom att vara aktiva på ett sätt de själva tycker är meningsfullt och ger möjlighet att vara med och fatta beslut. I all planering av verksamheten för ungdomar på mötesplatserna för unga i Huddinge tas stor hänsyn till besökarnas egna idéer, resultaten från undersökningen Ung livsstil och KEKS-enkäten. Under 2013 har en förstudie gällande en digital ungdomsportal genomförts. Under 2014 ska, om förstudien stöder detta, portalen implementeras och även fungera som en plats där ungdomar kan vara med och säga vad de tycker om enskilda frågor och vara en väg in i verksamheterna för att påverka dem. Under 2014 ska mötesplatserna för unga erbjuda kommunens alla nämnder att mobilisera fokusgrupper med unga för att kunna fungera som remissinstans för de beslut där man önskar ett ungdomsperspektiv inför beslut. Jämlikhet (2.3) (1.5) Huddinges föreningsliv har en omfattande verksamhet som når många. Dock är idrotten mer ojämställd i förhållande till övriga kommuner då endast ca 35 % utgörs av verksamhet som till största delen utförs av flickor medan övriga landet ligger på 40 %. Jämställdheten är störst inom de idrotter, främst lagidrotter, som utövar sin verksamhet i idrottshallar och minst inom utomhusidrotter med verksamhet på bollplaner och i ishallar. Det är också inomhusidrotterna som växer mest på flicksidan och där bristen på tider och anläggningar är störst. Under 2014 fortsätter arbetet utifrån handlingsplanen med fokus på idrottslivet ur ett jämställdhetsperspektiv, för att stötta flickors idrottande, med bland annat fortsatt satsning på ridsporten. Samarbetet med flera kommuner för målgruppen med funktionsnedsättning fortsätter och bland annat kommer ett läger med inriktning mot flickor att genomföras. I arbetet med kulturutbudet strävar förvaltningen mot att ha en jämn könsfördelning både på scenen och i publiken. Det första är enklare att påverka som arrangör och som bidragsgivare till andra arrangörer. Det sistnämnda är något mindre enkelt, på många offentliga kulturprogram är en övervägande andel kvinnor bland besökarna. Huddinge jazz och blues är ett undantag där könsfördelningen bland besökarna bedöms någorlunda jämn men inte gällande könsfördelningen på scenen. Detta ska åtgärdas under Det framgångsrika samarbetet mellan idrott och bibliotek för att öka läsmotivationen hos pojkar och män fortsätter och vidgas under 2014 till ytterligare satsningar på manliga läsande förebilder. Erfarenheter från jämställdhetsintegreringsprojektet Ett bibliotek är ett bibliotek eller? ska under 2014 implementeras i biblioteksverksamheten. Kultur- och fritidsnämndens verksamhet gentemot brukarna utformas på lika villkor, så att både kvinnor och män, flickor och pojkar får sina behov tillgodosedda På mötesplatserna för unga finns det sedan länge en övervägande andel pojkar bland besökarna. I verksamheten arbetas det kontinuerligt med att göra verksamheten mer attraktiv för flickorna i målgruppen. Med flera års strävan har verksamheten under 2013 en fördelning bland sina besökare som ligger i närheten av 60/40 och på ett par av de enskilda mötesplatserna nås nästan ett 50/50 resultat. Under 2014 ska en översyn genomföras för att utreda vad som kan göras för att uppnå ett 50/50 resultat på helheten. Biblioteksverksamheten ska under 2014 undersöka samtliga låntagarregler ur ett jämlikhetsperspektiv och genomlysa dem utifrån de olika diskrimineringsgrunderna. I det reviderade idrottspolitiska programmet (IPP), under rubriken Jämställdhet står att män och kvinnor, flickor och pojkar ska ha ett likvärdigt bemötande och lika möjligheter. Detta är grundläggande för kommunens arbete med idrott. Andelen idrottande flickor kan ökas genom att bland annat se till att investeringar av anläggningar utgår från ett genusperspektiv, även riktade idrottsaktiviteter på loven till flickor. Under 2014 ska projektbidraget ses över och en viss del av bidraget ska riktas till projekt som gynnar flickor. Kunskap och livslångt lärande (2.5) Förvaltningen kommer under 2014 att fortsätta att marknadsföra biblioteksverksamheten genom att skräddarsy insatser med syfte att bättre nå fram till olika målgrupper. Kultur- och fritidsnämnden ger barn och vuxna stöd för läsning och lärande Under 2014 kommer en strukturutredning att genomföras där översyn var kommunens folkbibliotek är belägna idag och hur dessa placeringar påverkar nyttjandegraden. Utredningen ska även omfatta var biblioteken skulle kunna vara placerande om man vill att fler ska besöka dem. Några fåtal kommuner har gjort detta och förvaltningen ska även lära av deras erfarenheter och lägga grund för att arbetet ska kunna upprepas var 4-5 år inför revidering av kommunens biblioteksplan. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 17

47 Trångsunds bibliotek har genomgått en renovering och omdisponering av lokalerna och här finns nu tillfälle till planering av nytt arbetssätt som inkluderar bemötandefrågor ur olika synvinklar. Vårby bibliotek och Internationella barnkonstmuseet inviger en ny gemensam verksamhet och verksamhetsidé, med ny presentation och inriktning under början av Arbetet i projektet Hitta en bra bok! fortsätter under Projektet är ett samarbete med tjugotalet kommuner i regionen och undersöker hur förvaltningens bibliotekswebbplatser kan bli mer tillgängliga för barn och göra det lättare för dem att söka och hitta böcker. Fokus är utveckling av kvalitativa och användaranpassade barnwebbar. Under 2013 bytte förvaltningen ut besöksräknarna i biblioteken för att kunna få mer korrekt information om besöksflöden. Dessa besöksräknare är väldigt exakta. Det har blivit tydligt att att de tidigare räknarna har räknat en del besökare två gånger. Vid stickprov på tio kommuner i regionen visar det sig att endast en kommun använder sig av de mer exakta räknarna. Förvaltningen anser att det är värdefullt att redovisa jämförelse av besök mot andra kommuner i länet men detta bör då beaktas. Kommunens bidrag till studieförbunden möjliggör under 2014 en stor mängd folkbildande insatser inom både praktiska, teoretiska och kreativa områden. Genom skolprojektet Ordkrusidull ges barn i Huddinge möjlighet att utveckla sin förmåga att använda det skrivna ordet. Barns och ungas rätt till kultur är prioriterat i den nationella kulturpolitiken. Kultur- och fritidsförvaltningen fortsätter under 2014 att stötta barn- och utbildningsförvaltningen i arbetet med Skapande skola där kommunen tar del av statliga medel för att ge barn och unga inom förskola och skola möjlighet att få möta och stärka samverkan med det professionella kulturlivet. Målet är att eleverna ska få tillgång till kulturens alla uttrycksformer och att deras möjligheter till eget skapande ökar. Som elev i kulturskolan grundläggs ett livslångt intresse för kultur och eget skapande, det bidrar till en meningsfull fritid. Samverkan kommer att ske mellan mötesplatsen Huset och kulturskolan vad gäller ämnet musikproduktion. Kulturskolan kommer under 2014 att undersöka förutsättningarna El Sistema, en modell för kör- och orkesterskola där musiken utgör verktyget för social och mänsklig utveckling. Genom Sport Campus Sweden (SCS) ger kommunen goda möjligheter för elitaktiva att på hemmaplan kunna satsa på sin idrott i kombination med högskolestudier. Utifrån olika behov och för att underlätta satsningen kan SCS erbjuda till exempel tillgång till anläggningar i närmiljön för kvalitativa träningar, tester, coaching och inte minst anpassad studiegång. Av ca 80 studenter har 11 stycken direkt anknytning till Huddinge. Målet är att öka antalet studenter genom uppsökande verksamhet och information. Folkhälsa (2.7) Kultur- och fritidsförvaltningen strävar efter att erbjuda alla invånare en aktiv fritid utifrån egna förutsättningar och behov. Genom att erbjuda ett brett och varierat utbud, såväl inom- som utomhus, vinter och sommar ska alla ges möjlighet att känna sig välkomna. Det är viktigt att folkhälsoperspektivet finns med i förvaltningens planering av olika verksamheter och aktiviteter. I Huddinge finns ett starkt föreningsliv med mycket verksamhet som når många i jämförelse med övriga landet. Detta ger bra förutsättningar för en god folkhälsa för Huddinge kommuns barn och unga. Fysisk aktivitet på recept (FAR) är ett annat folkhälsoperspektiv och en väg mot bättre hälsa. Huddingehallen välkomnar en del FAR besökare idag. Målsättningen är att öka kompetensen hos personalen, utöka utbudet och därigenom höja antalet FAR aktiva samt utöka samarbetet med skolan och landstinget. Huddingeborna erbjuds en meningsfull och aktiv fritid Stödet till Huddinges föreningsliv är viktigt. Genom fortsatt stöttning till det befintliga föreningslivet i form av utbildning, information och lokaler stimulerar förvaltningen förutsättningarna till att nya föreningar bildas. Det finns ett stort behov av fler inomhushallar, scener, mötesplatser och även spontana aktivitetsytor i anslutning till såväl befintliga som till nya bostadsområden som växer fram. Förvaltningen ska också se till att aktiviteter och verksamhet utanför det ordinarie föreningslivet får stöd. Att se nya möjligheter, att utveckla befintliga anläggningar ger tillgång till en aktivare fritid. Att exempelvis öppna upp Storängshallen för allmänhetens motionerande kan vara ett sätt och områdesdagarna som förstärker och synliggör föreningsliv och andra aktörer i olika områden ett annat. Satsningen på lovverksamhet är ytterligare ett bidrag till en mer aktiv och mer meningsfull fritid för många. Den öppna ungdomsverksamheten drivs primärt på åtta mötesplatser i kommunens olika delar och är en arena där ungdomar får möjlighet att vara i goda och stimulerande miljöer, utveckla sina intressen och få uppleva trygghet. Arbetet sker i nära samarbete med polis, skola och socialtjänst. I de östra kommundelarna har kultur- och fritidsför- 18 VERKSAMHETSPLAN 2014

48 valtningen även fältarbetare som jobbar med uppsökande verksamhet på de platser där ungdomar befinner sig. Internationellt arbete (2.8) Det internationella perspektivet är viktigt för kultur- och fritidsförvaltningens fortsatta utveckling. Projekt och utbyten av olika slag integreras så att de utgör en naturlig del av verksamhetsplaneringen. Kultur- och fritidsnämndens har ett öppet förhållningssätt till internationellt erfarenhetsutbyte Kultur- och fritidsförvaltningens verksamheter uppmuntras till olika typer av utbyte, som till exempel att delta i internationella nätverk och konferenser, studiebesök och jobbskuggning samt projektansökningar med partners från andra länder. Förvaltningen ökar sina kunskaper inom de projektutlysningar som kommer och uppmuntran ska ges till ungdomars rörlighet. Attraktiv arbetsgivare Kultur- och fritidsnämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Ledarskap (3.1) Vilja och förmåga (3.2) Goda förutsättningar (3.3) Medarbetarenkät ledarskapsprofil 2013: 74,5 (2012: 73,3) Kvinnor: 72,4 (72,7) Män: 77 (74,2) Medarbetarenkät medarbetarprofil 2013: 81,2 (2012: 80,7) Kvinnor: 80 (81,4) Män: 83,1 (79,5) Etappmål 2014 Riktvärde: 68 Riktvärde: 75 Kommentarer Låg sjukfrånvaro och ett högt hälsomedvetande hos såväl medarbetare som ledare. Medarbetarenkät prestationsnivå 2013: 75,5 (2012: 74,7) Kvinnor: 73,9 (74,5) Män: 77,7 (74,7) Sjukfrånvaro (%) totalt. Ack aug 2013: 4,3 % (2012: 4,0 %). Korttidsfrånvaro 0 14 dagar (%) Ack aug 2013: 1,7 % (2012: 1,9 %) Riktvärde: 70 2,5 % - 3 % 1,5 % - 2 % Ledarskap (3.1) Ett aktivt ledarskap skapar förutsättningar för en bra verksamhet. Ledarskapet ska kännetecknas av professionalism, engagemang, beslutsförmåga och kreativitet. Genom medarbetarenkäten får förvaltningens chefer indikationer på hur ledarskapet uppfattas av medarbetarna. Viktigt är att följa upp och åtgärda eventuella brister. Förvaltningens chefer ska arbeta för ett positivt arbetsklimat, verka för delaktighet, vara tydliga i krav, förväntningar och värderingar, vara tillgängliga, ge återkoppling och stöd utifrån medarbetarnas behov. Från och med 2014 har en personalchef anställts inom förvaltningen för att arbeta för att på olika sätt säkerställa ett gott ledar- och medarbetarskap. Inom verksamheterna genomförs under året olika insatser för att stärka styrningen och skapa delaktighet inom förvaltningen. Ett särskilt forum, chefs-kuf, är inrättat där ledarskaps- och styrningsfrågor kontinuerligt ska tas upp för att säkerställa länkningen inom förvaltningen. Vilja och förmåga (3.2) Medarbetarnas vilja och förmåga är avgörande för verksamhetens resultat, kvalitet och effektivitet. Medarbetarskapet ska kännetecknas av motivation, engagemang, professionalism, ansvars- och servicekänsla samt en vilja att KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 19

49 utvecklas och bidra till verksamhetens utveckling. Att tillsammans, från chef till alla medarbetare, utarbeta arbetsplaner och också diskutera och förstå kommunens övergripande mål är viktigt. Varje år genomförs en gemensam halvdagskonferens, Mega-Kuf, för samtliga medarbetare där aktuella teman och kompetenshöjande insatser tas upp. Respektive verksamhet och enhet har uppdraget att kontinuerligt arbeta på hemmaplan med frågeställningar och behov för att stärka medarbetarnas vilja. Goda förutsättningar (3.3) Kompetensutveckling, samarbete, deltagande i nätverk, gemensamma projekt och andra typer av utbyte inom och utanför kommunen bidrar till att skapa goda förutsättningar för såväl medarbetare som verksamhet. Utbyte med andra kommuner i särskilda frågor i Stockholmsregionen uppmuntras. Det är också viktigt att på olika sätt skapa förutsättningar för delaktighet och uppmuntra till individuell kompetensutveckling och här har cheferna ett särskilt ansvar. Från och med 2014 införs en förvaltningsövergripande förändring i mötesstruktur och agenda för att säkra styrningen inom förvaltningen men också för att skapa ett transparent och processorienterat arbetssätt och ge medarbetarna en förståelse för uppdragen och den övergripande styrningen samt få rätt förutsättningar i sitt dagliga arbete. Låg sjukfrånvaro och ett högt hälsomedvetande hos såväl medarbetare som ledare Förvaltningen arbetar kontinuerligt för att vara en hälsosam arbetsplats. Det är viktigt att uppmuntra till nyttjande av de friskvårdserbjudanden som arbetsgivaren ger och här har frisvårdsinspiratörerna en viktig roll. Målsättningen är att varje arbetsplats ska ha en friskvårdsinspiratör. Den arbetsrelaterade utmattningen är hög på några enheter enligt medarbetarundersökningen och här är det viktigt att sätta in insatser och bevaka utvecklingen. Det är också viktigt att kontinuerligt informera/utbilda på temat hälsa för att förebygga ohälsa. Sund ekonomi Kultur- och fritidsnämndens mål och resultat Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Budgethållning (4.1) Etappmål 2014 Kom mentarer Genomföra regelbunden ekonomisk uppföljning Föreslå åtgärder vid obalanser Skriftlig uppföljning till nämnden vid varje möte Åtgärder redovisas i delårsrapporter två gånger om året Nämnden har fått en skriftlig uppföljning vid mötena i mars april, maj, juni och augusti Kommentarer till resultatet redovisas under avsnittet Ekonomi Redovisa nyckeltal där jämförelser med övriga Södertörnskommuner är möjlig Verksamhetsstatistik enligt separat bilaga Verksamhetsstatistik i form av nyckeltal redovisas enligt separat bilaga Långsiktig balans (4.2) Det balanserade resultatet ska vara större än noll Det balanserade resultatet per den 31 december. Det balanserade resultatet för 2012 var ett överskott på 5 mnkr med avdrag för 3 % - regeln Budgethållning (4.1) Förvaltningens ekonomistyrprinciper: Nämnden följer de ekonomistyrningsprinciper som kommunfullmäktige har beslutat om i mål och budget Reglerna syftar till att skapa effektivitet i ekonomisk planering och uppföljning samt i det samlade resursutnyttjandet. Förvaltningens ekonomistyrning: Förvaltningens verksamheter är uppdelade i enheter där verksamhetschef har att fördela resurserna och ansvara för att verksamheten bedrivs inom den ram som nämnden anvisat. Vid konflikt mellan mål och medel är det medlen som styr. Resultatenheterna för med sig över-/underskott mellan åren enligt kommunens principer för resultatöverföring. Vid överföringen prövas om en- 20 VERKSAMHETSPLAN 2014

50 heten uppfyllt uppsatta mål samt förväntade prestationer. Ianspråktagande av tidigare års resultat får inte på ett avgörande sätt påverka nämndens totala resultat. Överskridanden på grund av tidigare års överskott skall prövas av nämnden om beloppet är större än 50 tkr. Underskott ska återställas av resultatenheten inom två år. Genomföra regelbunden ekonomisk uppföljning Nämnden får en skriftlig ekonomisk uppföljning vid varje möte. Förvaltningen inför från och med 2014 uppföljningsdialoger med samtliga verksamheter tre gånger per år med fokus på ekonomi inför delårsrapportering och bokslut. Målet med uppföljningen är: Tydlig ekonomistyrning Tillförlitliga prognoser Skapa medvetenhet om vikten av att klara sin ekonomi inom tilldelad ram Föreslå åtgärder vid obalanser Vid månadsuppföljningen samt vid delårsrapporterna ska förvaltningen redovisa åtgärder vid obalanser. En fördjupad uppföljning med förslag till eventuella åtgärder ska beslutas av nämnden i samband med delårsboksluten. Redovisa nyckeltal där jämförelser med övriga Södertörnskommuner är möjlig Förvaltningen redovisar Södertörns nyckeltal vid delårsrapporten 2 och i samband med verksamhetsplanen. Långsiktig balans (4.2) Huddinge kommuns finansiella mål är satt med inriktning att långsiktigt säkra kommunens tillgångar. Förvaltningens mål är att det balanserade resultatet skall vara positivt. Det balanserade resultatet ska vara större än noll Det balanserade resultatet för nämnden är ett överskott på ca 5 mnkr. Förvaltningens mål är att det balanserade resultatet skall vara oförändrat för Ekonomi Förvaltningen har gjort en omfördelning av budgeten inom ram, från och med Syftet är att säkerställa rätt resursfördelning inom respektive verksamhet och maximera resursutnyttjandet för bättre måluppfyllelse. Här har effektiviseringskravet om 0,36 % arbetats in som en del i förändringen och arbetet med att ytterligare effektivisera och processorientera verksamheten fortsätter under året. Resultaträkning, mnkr Budget 2014 Budget 2013 Bokslut 2012 Verksamhetens intäkter 18,3 16,8 22,6 Personalkostnader 83,7 36,5 79,6 76,0 83,7 76,0 71,2 Nettokostnad 196,2 36,5 179,4 196,2 85,7 36,5 196,2 83,7 75,8 Lokalkostnader 37,8 76,0 36,5 179,4 179,4 42,5 Övriga kostnader 83,7 36,5 Verksamhetens kostnader 203,1 196,2 179,4 196,2 189,2 Budget, netto 184,8 179,4 166,6 Årets resultat 0,9 varav uttag Eget kapital 0 Balansresultat 5 IB Eget kapital 4,8 UB Eget kapital 5 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 21

51 Driftbudget per verksamhetsområden, mnkr Budget 2014 Budget 2013 Bokslut 2012 Nämnd, ledning 9,8 8,0 7,8 Sport, friluftsanläggningar, fritidsgårdar Bibliotek, kulturverksamhet och kulturskola 107,8 107,0 99,9 67,2 64,4 58,9 Summa netto 184,8 179,4 166,6 Omfördelningen i budgeten innebär bland annat ett ökat intäktskrav på Huddingehallen, ett ökat anslag för e-boklån och IT-utveckling samt en satsning på IBKM (internationella barnkonstmuseet) och mobila teamet. En ny tjänst, personalchef, har också inrättats. Volymökningen har fördelats ut på förvaltningens verksamheter. Nedan de väsentligaste förändringarna i budgeten inför 2014: Kostnader för löneökningar, 2286 tkr Kostnader för hyresökning enligt avtal, 332 tkr Finansiering av lokalförsörjningsplanen, 928 tkr Uppsagda lokaler för villkorsändring, 1082 tkr Ökat intäktskrav för Huddingehallen, 1500 tkr Anslag för E-boklån, 300 tkr Verkstad/lager för mobila teamet, 107 tkr Avgift för hyrfilm (bibl.) avskaffas, 70 tkr Ökat anslag till barnkonstmuseet, 100 tkr Förstärkning av utvecklingsanslag centralt, 300 tkr Utökning 0,25 befattning för ekonomi adm. 120 tkr Ökat anslag för IT- kostnader, datorer utveckling, 500 tkr Ny befattning personalchef, 700 tkr Hiss Skogåshallen, 64 tkr Förvaltningens bidrag 2014, tkr Inom kulturområdet Bidrag till föreningar Investeringar, mnkr Budget 2014 Budget 2013 Konstinköp 0,15 0,15 Musikinstrument 0,15 0,15 Ersättningsinventarier 0,2 IT-investeringar 0,1 Summa netto 0,5 0,4 Bokslut 2012 Verksamhetsbidrag 1160, varav 660 är bundet i långa avtal Arrangemangsbidrag 200 Lokalbidrag 700 Bidrag till studieförbunden Verksamhetsbidrag 2955 Arrangemangsbidrag 369 Riktat bidrag 369 Inom fritidsområdet Aktivitetsbidrag 4700 Anläggingsbidrag 700 Projektbidrag 800 Spontanpeng Övriga bidrag VERKSAMHETSPLAN 2014

52 Personal Personalkostnadsredovisning, tkr Ack Ack Skillnad Skillnad% Personalkostnad totalt ,5 Sjuklönekostnad (baskonto 5121) ,4 Inhyrd personal (baskonto 4711) Övertid (baskonto 5061) ,9 Fyllnadstid (baskonto 5062) ,6 Friskvårdspeng (baskonto 5830) ,5 Frånvaro (totalt) 24,7 % 24,3 % 0,4 2 Sjukfrånvaro totalt (inkl. sjukers) 4,6 % 3,9 % 0,7 17 Sjukfrånvaro totalt (exkl. sjukers) 4,6 % 3,9 0,7 17 Sjukfrånvaro, 0-14 dgr 1,8 % 1,9 % -0,1-8,5 Nyanställningar ,3 Antal avgångar Personalomsättning 5,8 3,3 2,5 76,5 Årsarbetare Tillsvidareanställda 78,7 % 78 % 0,7 1 Visstidsanställda 9,9 % 10,5 % -0,6 5,6 Timavlönad 11,3 % 11,5 % -0,2 1, Skillnad Skillnad% Anställda ,5 Genomsnittlig krontalslön ,7 2,2 Antal chefer ,7 Personalkostnader utgör ca 39 % av nämndens totala kostnad och är efter lokalkostnader den största utgiftsposten. Personalbudgeten för 2014 är 79,6 mnkr. På förvaltningen var det 165 anställda i september 2013 varav 145 var tillsvidare anställda. Omräknat i årsarbetare motsvarar det 139 heltidstjänster. Nämnden har inga bristyrkesgrupper. Det finns gott om sökande med rätt kompetens som söker utlysta tjänster. Åldersstrukturen visar att 53 % av tillsvidareanställda ligger i åldersgruppen år och att åldersgruppen 60+ utgör ca 11 %. Nämnden har en hög andel timanställda inom ungdomsverksamheten. Medelåldern ligger på 45 år. KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 23

53 Lokaler Investering/hyra tkr År 2014 År 2015 År 2016 År 2017 År 2018 Idrottshall/mötesplats ungdom, Stuvsta Inventarier/utrustning idrottshall 200 Mötesplats Vistaberg inventarier/utrustning 50 Idrottshall Vistaberg Inventarier/utrustning idrottshall 80 Rackethall Skogås 1500 Ridvägar 150 Satsning flickors idrottande 800 Ny idrottshall centrala Huddinge 900 Totalt sparat från Medelsreserv 94 Volymtilldelning Spara/skuld till nästa år Investering/hyra tkr År 2019 År 2020 År 2021 År 2022 År 2023 Utomhusbad 1600 Hembygdsgård/kulturhus Mötesplats Trångsund 4800 Volymtilldelning Spara/skuld till nästa år Den upptagna kostnaden för inventarier/utrustning är den kapitaltjänst som en avskrivningstid på 10 år genererar. Enligt förslaget kommer planen att uppvisa ett betydande underskott 2016 vilket måste hanteras i budgetarbetet för 2015 och Processorientering Processorientering av kommunens verksamheter är ett prioriterat område. Det blir allt viktigare att det kommunala uppdraget genomförs på ett så smart sätt som möjligt och att vi får ut mesta möjliga kvalitet av varje insatt krona. Här beskrivs hur vi arbetar med processorientering. Mål, mått och åtaganden redovisas i den ordinarie målstrukturen. Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar med att identifiera processer som har stora volymer och/eller stor kundnytta. Aktivitetskort på nätet implementerades under 2013 efter en översyn av processen, förutom att risken för dubbelutbetalningar eliminerats har arbetssituationen förbättrats internt och kundnyttan har ökat väsentligt genom snabbare utbetalningar och enklare hantering av inrapportering. Förvaltningen deltar i den kommungemensamma processutvecklingssatsningen och där får evenemangsprocessen en översyn för att öka effektivitet och nöjdhet. Sannolikt kan resultatet även vara användbart för övriga förvaltningar i kommunen. 24 VERKSAMHETSPLAN 2014

54 Intern kontroll Risk: Nedgång av verksamhetssystemen Book-IT och FRI Åtgärd: Förvaltningen har med hjälp av Bits-metoden genomlyst verksamhetssyste-men. Fortsatt bevakning av funktionalitet samt säkerhet. Ansvar: Verksamhetsansvarig för bibliotek resp. fritid. Klart: Bits-genomgången klar VT Målområde: Nöjda invånare. Risk: Back up för systemet Evenemangs och biljettbokning Åtgärd: Inköp av externt system. Under HT 2013 tas beslut om vilket system som skall införas 2014 Ansvar: Verksamhetsansvarig kultur-ungdom Klart: VT Målområde: Nöjda invånare. Risk: Kontanthantering av café- och evenemangskassa Risk för stölder och rån. Åtgärd: Säker förvaring av kontanter och värdesaker. Insättning av dagskassor. Förvaring av nycklar till värdeskåp på ett säkert sätt. Pågår utredning om hämtning av sedlar och mynt. Ansvar: Enhetschef. Klart: Rutiner framtagna och implemente-rade. Uppföljnings- och förbättringsarbete pågår kontinuerligt. Hämtning av sedlar och mynt klart VT 2014 Målområde: Sund ekonomi. Risk: Hot om misshandel och fysisk och psykisk skada Åtgärd: Särskild utbildning för dem som jobbar på så kallade stökiga tider. Vid risk för hotfulla tillfällen tas extra personal in. Förbättra beredskap samt samarbete med polis och mobilateamet. Handlingsplaner finns framtagna för utsatta verksamheter. Personlarm finns på Fullersta gård, Visättra Sportcenter och biblioteken. Utbildning på arbetsplatsen om hur handskas med hotfulla personer. Översyn av behovet av ytterligare person-larm. Ansvarig: Enhetschef. Klart: Ett systematiskt arbetssätt tas fram 2014, därefter kontinuerligt återkommande uppföljnings- och förbättringsarbete Målområde: Attraktiv arbetsgivare. Risk: Utbetalning till fel mottagare Åtgärd: Komplettera befintliga kontroller med ytterligare maskinella kontroller mot olika register Tvåhandsprincip vid upplägg av leverantör, minska antalet personer som kan lägga upp Ansvarig: adm chef KUF tillsammans med KSF. Klart: VT 2014 Målområde: Sund ekonomi. Risk: Felaktiga periodiseringar Åtgärd: Upprätta riktlinjer för enheterna och informera om dessa, löpande utvärdering av reserveringar och periodiseringar, öka kontrollerna vid definitivbokföring Ansvarig: adm chef KUF tillsammans med KSF. Klart: Utökade kontroller 2014 Målområde: Sund ekonomi. Verksamhetsstatistik nyckeltal Verksamhetsstatistik Verksamhetsstatistik Årsöppettimmar på biblioteken/1000 invånare Idrottshallar, kvadratmeter/1000 invånare Bollplaner, kvadratmeter/ Årsöppettimmar i öppen ungdomsverksamhet/invånare i åldern år Andel av kommunens nettokostnad % 1,0 1,0 1,0 3,9 3,9 3,9 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN 25

55 Verksamhetsstatistik Bruttokostnad för biblioteken, kronor/invånare Mediakostnad, kronor/invånare Bruttokostnad för kulturskolan, kronor/invånare i åldern 7-19 år Studieförbundsbidrag kronor/ invånare (brutto) nyckeltalen. Försening av byggandet är också en starkt bidragande faktor. Fler konstgräsplaner efterfrågas och nyttjandet av grusplaner är minimalt (18%) vilket gör att trycket på konstgräs blir större. Aktivitetsbidragen har minskat och en anledning är digitaliseringen aktivitetskort på nätet som ger en korrekt beräkning utifrån regelverket. En annan anledning är den höjda åldern för aktivitetsstödet vilket gör att föreningslivet behöver tid för att anpassa verksamheten. Föreningsbidrag, kronor/ invånare (netto) Bruttokostnader för den öppna ungdomsverksamheten, kronor/ invånare i åldern år Totalsumman för studieförbundsbidraget är oförändrad trots att befolkningen ökat och förvaltningen gör därmed årligen en kontinuerlig realsänkning i stöttning av folkbildningen. I takt med att befolkningsunderlaget ökar blir behovet av flera sporthallar ännu tydligare vilket vi även kan se i Organisation Kultur- och fritidsnämnden Ordförande: Vibeke Bildt Ekonomi IT Kommunikation Kvalitet Nämndadm. Personal Kultur- och fritidsförvaltningen Chef: Marina Högland Bibliotek Chef: Nick Jones Fritid Chef: Kicki Johansson Kultur Chef: Christer Falk Kulturskolan Chef: Margaretha Lindh Ungdom Chef: Christer Falk 26 VERKSAMHETSPLAN 2014

56 Södertörns nyckeltal för år 2012 Faktablad för kultur- och fritid på Södertörn KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Verksamhetsbeskrivningar 2 Befolkningsstatistik 8 Idrottsanläggningar 10 Bibliotek 15 Fritidsgårdar 20 Föreningsstöd 25 Musik-/kulturskola 28 Räkenskapssammandrag 30 Kvalitetsjämförelser 31 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 1

57 VERKSAMHETSBESKRIVNING KULTUR OCH FRITID Botkyrka kommun Kultur- och fritidsverksamheten i Botkyrka utgår från alla människors grundläggande behov av kultur, upplevelser, möten, kunskap, fysisk aktivitet och hälsa. Kultur- och fritidsnämnden har till uppgift att främja kulturlivet och fritidsverksamheten i kommunen. Barn och unga i Botkyrka ska ha särskild möjlighet till en varierad fritid som de kan påverka. Verksamheterna ska stärka ungas trygghet, självständighet och positiva utveckling. Verksamheterna ska uppmuntra till att pröva nya saker och ge goda möjligheter till fysiska, sociala och kulturella utmaningar. Barn och ungdomar ska vara stolta över att bo i Botkyrka Idrott och anläggning Botkyrka har relativt välbeställt med idrottsanläggningar, bland annat tre ishallar, elva konstgräsplaner, och elva sporthallar. Anläggningar och skollokaler hyrs ut till föreningar, organisationer och privatpersoner. Kommunen har drygt 300 registrerade föreningar varav ungefär hälften får föreningsbidrag från kommunen. Kommunen driver två inomhusbad samt Botkyrka rackethall där det finns badminton-, squash- och tennisbanor. Lida friluftsområde och skötsel av fyra utomhusbadplatser ingår också i verksamheten. Ungdom och förening I Botkyrka finns tio fritidsklubbar år, åtta fritidsgårdar år och två mötesplatser för unga vuxna år. Av dessa drivs två fritidsklubbar, en fritidsgård och en mötesplats för unga vuxna av kommunen medan resterande drivs av olika föreningar och studieförbund. Utöver detta finns öppen fritidsverksamhet vid Hågelby 4H-gård, Botkyrka ridsällskap och för personer med funktionsnedsättning. Vid sidan av idrottsföreningarna och föreningar med konstnärlig inriktning finns i Botkyrka även ett antal föreningar av mötesplatskaraktär, ofta med åldersövergripande inriktning. Kultur Botkyrka har en bred kulturverksamhet. För skolorna erbjuds den kulturella allemansrätten som garanterar en kulturupplevelse i varje årskurs. På hösten arrangeras Kulturmånaden med olika kulturprogram för Botkyrkas skolelever. Botkyrka konsthall har en inriktning på samtida konst samt en utställning om Sven X:et Eriksson. Där finns också en pedagogisk verksamhet är riktad mot skolorna i Botkyrka, Bildverkstan. Botkyrka kulturskola har en bred verksamhet. Förutom traditionell undervisning samarbetar man med gymnasiet om ett estetiskt program samt har många skolnära grupper. I järnåldersbyn Hogslaby kan barn och allmänhet leva järnåldersliv för en dag. Guidade kulturhistoriska vandringar, kulturprogram för skolorna, festivaler och kulturläger ingår också i verksamheten. I Botkyrka kommun finns flera fristående aktörer inom kultursektorn, exempelvis Riksteatern, Cirkus Cirkör och Fanzingo. Många av dessa aktörer har samlats på det internationella kulturcentrumet Subtopia i Alby. I Alby finns också Hangaren som är en scen och inspelningsstudio för stora produktioner. Här har flera internationella filmer spelats in. Det är ett resultat av satsning på filmutveckling som Botkyrka kommun har gjort sedan ett par år. Bibliotek Kommunen har sex bibliotek, ett i varje kommundel. De olika biblioteken har olika profiler, såsom språkutveckling eller satsning på barn och unga. Biblioteken har en omfattande programverksamhet såsom sagostunder, barnteater, författarbesök och föreläsningar. Inom Öppen scen involveras besökare och lokala aktörer att vara med och forma programmen samt medverka och 2013 arrangerades Botkyrka Internationella Bokmässa med ett brett program och stort nationellt intresse. Sedan 2013 har sk. meröppet införts på ett av biblioteken. Det innebär att besökarna har tillgång till bibliotekets lokaler även när det är obemannat. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2

58 Haninge kommun Haninge kommuns kultur- och fritidsförvaltnings verksamhet omfattar idrotts- och friluftsverksamhet, bibliotek och kulturverksamhet, fritidsgårdsverksamhet, föreningsstöd samt kulturmiljöfrågor Idrotts- och friluftsavdelningen ansvarar för drift och underhåll av kommunens samtliga idrotts- och friluftsanläggningar. Anläggningarna drivs till största del i egen regi. Skötsel och underhåll av kommunens badplatser, spår och leder, friluftsområdet Rudan, service för det rörliga friluftslivet i skärgården samt drift av vandrarhemmen på öarna Fjärdlång och Huvudskär ingår också i avdelningens ansvarsområde. Avdelningen handlägger stöd till föreningar genom bidragsgivning, handhar föreningsregister samt sköter upplåtelse av fritidslokaler och anläggningar. Avdelningen för bibliotek och kultur ansvarar för folkbiblioteken och den allmänna kulturverksamheten. I kulturhuset i Handen ligger huvudbiblioteket, där även den sociala biblioteksverksamheten, med service till personer med särskilda behov bedrivs. Haninge taltidning ges ut med 44 nr per år. Förutom huvudbiblioteket finns ytterligare fyra bibliotek. Kulturhuset innehåller bibliotek, konsthall, bildverkstad, teaterlokal och kulturrum för programverksamhet. Avdelningen ansvarar även för kommunens konstnärliga utsmyckning på allmänna platser. Avdelningen innehåller också kommunala musikskolan samt den öppna verksamheten för äldre ungdomar (16-25år) på Lakeside. Fritidsgårdsavdelningen ansvarar för verksamhet för ungdomar vid fritidsgårdar och träffpunkter. Den öppna verksamheten är fritidsgårdarnas centrala verksamhetsidé. Det finns fem fritidsgårdar och fem träffpunkter. Fritidsverksamhet för funktionshindrade bedrivs integrerat vid flera fritidsgårdar och träffpunkter. På en av fritidsgårdarna, Jordbrogården, är verksamheten helt anpassad till funktionshindrade ungdomar. Avdelningen bedriver också fältuppdrag med uppsökande och förebyggande verksamhet bland ungdomar. Förvaltningen ansvarar också för frågor om kulturmiljön och medverkar i Sportcampus Sweden Huddinge kommun Verksamhetsidén är att alla växer i våra möten. Huddingeborna ska ges möjligheter till lustfyllda, spännande och gränsöverskridande möten där kommunens vision Huddinge är en av de tre mest populära kommunerna i Stockholms län att besöka, bo och verka i utgör grunden för en verksamhet med hög kvalitet. Fritid Huvuduppgifter är att erbjuda föreningarna ändamålsenliga lokaler och anläggningar, ge ekonomiskt stöd till föreningarna i form av bidrag och utbildning, administrera bokningen av kommunens lokaler samt tillsammans med kommunens fastighetsbolag Huge och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen ansvara för Huddinges spår och leder. Kommunen erbjuder alla registrerade föreningar tillgång till lokaler och anläggningar till nolltaxa. (med vissa undantag såsom vinterfotboll utomhus, arrangemang och för/eftersäsong ishockey) Drift och skötsel av anläggningarna hanteras på olika sätt. Kommunen driver i egen regi Visättra sportcenter, Huddingehallen, Storängshallen, sporthallar samt Rådsparken (djurparklek). Föreningsdrift finns av bl.a. Vårby simhall och Segeltorps ishall medan Skogåshallen drivs av en privat entreprenör. Anläggningarna ägs av kommunens fastighetsbolag Huge Fastigheter AB som också svarar för driften av många av de övriga idrottsanläggningarna i kommunen. I samarbete med Botkyrka, Ekerö, Södertälje och Salem planeras det för fyra gemensamma arrangemang/år för personer med funktionsnedsättning. I ett annat samarbete samverkar vi med 15 kommuner i Stockholms län om en gemensam hemsida, fritidsnätet.se, där ett stort utbud av aktiviteter presenteras för målgruppen. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 3

59 Bibliotek Huddinge har sex bibliotek varav ett Huvudbibliotek i centrala Huddinge. Biblioteken har en hemsida med 24-timmarsserice, ett biblioteksdatasystem och ett gemensamt mediabestånd. Biblioteken har under senare år renoverats och är utrustade med den senaste tekniken vad gäller märkning, utlåning och lagring av media (RFID). Biblioteken erbjuder förutom utlåning av media, bokprat/bokinformation till barngrupper/skolklasser. Kommuninvånare med annat modersmål än svenska får hjälp att hitta läsning och information på sitt eget språk. Personer med funktionsnedsättning och äldre erbjuds anpassade media och särskild service. Kultur och Ungdom Den öppna ungdomsverksamheten i Huddinge utgår från FN:s barnkonvention och ska främja ungdomars hälsa och personliga utveckling. Öppen ungdomsverksamhet bedrivs på åtta mötesplatser i kommunen. Verksamheten kännetecknas av att den är: frivillig, öppen, processtyrd och trygg. Professionellt kulturutbud och möjlighet till eget skapande och öppen musikverksamhet är en stor del av verksamheten på mötesplatserna för unga i Huddinge. I de östra kommundelarna bedriver kulturoch fritidsförvaltningen uppsökande fältverksamhet. Ungdomars inflytande över utformningen av verksamhet, tillgänglighet och utbud är en central del i de metoder som används. Kulturverksamheten I kommunen erbjuder ett varierat och noggrant urval av utbud med både professionella aktörer och amatörer för olika målgrupper. Huddinges kulturutbud består bland annat av utställningsverksamhet och konstverkstad på Fullersta gård, Internationella barnkonstmuseet med stor internationell samling av barnteckningar, konstverkstad och utställningar, Teater Slava, Folkets hus, Litografiska museet och Stortorpsparken. Offentliga kulturevenemang arrangeras dels i egen regi och via stöd till kulturföreningar, hembygdsföreningar och studieförbund i alla kommundelar. Huddinge Jazz & Blues och1000m konst samt traditionella evenemang som valborg är exempel på återkommande större evenemang. Kulturavdelningen jobbar aktivt med att synliggöra de olika aspekterna av det kulturarv som finns i kommunen. Förskolan och skolan kan utan kostnad ta del av ett brett och kontinuerligt utbud av olika kulturaktiviteter och kulturavdelningen arbetar tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen med Skapande skola. Kulturskolan Kulturskolan erbjuder kommunens barn och ungdomar i åldrarna 3-22 år en frivillig, avgiftsbelagd verksamhet inom områdena musik, dans, teater och bild o form. Kulturskolan erbjuder även fördjupande kurser och kortkurser samt möjlighet till ensemble- och orkesterspel. Kulturskolan i Huddinge är till största delen anslagsfinansierad och budgeten ligger hos Kultur- och fritidsnämnden. Salems kommun Salems Kommun är beläget i länets sydvästra delar som en grön kil från Mälaren ner till sjön Uttran. Kommunen med ca innevånare består till 3/4-delar av den vackra Bornsjöbygden. Man bor företrädesvis i Salem och Rönninge samt flyttar in i den nya stadsdelen Söderby, som är ett gammalt sanatorium som ombildas till bostäder. Fritiden i Salems kommun bedrivs gärna i de gröna områdena, i parker, på cykelvägar, i motionsspår eller på idrottsanläggningarna. Salemsborna och de unga har en god tillgång till idrottsanläggningar såsom idrottshallar, bollplaner mm. Två fullstora idrottshallar och tre st mindre hallar finns. En konstgräsplan, två gräsplaner och en grusplan finns för fotbollsspel och tre näridrottsplatser. I kommunen finns också en ishall och en simhall. I Salem finns även ett bibliotek, ett friluftsbad samt fritidsgården Huset. Kultur- och fritidsverksamheterna kännetecknas av höga besökstal och låga kostnader, främst inom Bibliotek och allmänkultur. I kommunen satsas idag mycket på förebyggande ungdomsverksamhet och fritidsgårdsverksamheten med sin fritidsfältare (till hälften knutna till skolan) är en del av denna satsning. Även fritidsgårdarna har ökat sina besökstal bl a genom denna satsning. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 4

60 Inom föreningsverksamheterna utmärker sig Salem genom att fortfarande ha nolltaxa för barn- och unga, samt att man ej fördelar bidrag till studieförbundens vuxenverksamhet. Men man stöder flickaktiviteter 5-20 år med en krona extra per aktivitet. Nynäshamns kommun Nynäshamn erbjuder genom det geografiska läget vid kusten på Södertörn ett mycket rikt kultur- och fritidsliv. Den vackra naturen, det omfattande bad- och båtlivet och de vidsträckta natur- och skogsområdena inbjuder till såväl härliga skogspromenader som sköna naturupplevelser. Med en befolkning på drygt invånare, geografiskt uppdelad i fyra större kommundelar Nynäshamn, Sorunda, Stora Vika och Ösmo är den sammantagna ytan tämligen omfångsrik. Från och med den 1 januari 2007 finns på nytt en särskild kultur- och fritidsnämnd i kommunen. Detta för att lyfta fram kultur- och fritidsfrågornas värde i ett expansivt skede med fokus inriktat god folkhälsa. Framträdande kännetecken Nynäshamn är framförallt sommartid en attraktiv turistort med en fantastisk skärgård, en välbesökt gästhamn, populära vandringsleder och välfrekventerade badplatser. Ett annat kännetecken är det tämligen rika och allomfattande föreningslivet med förmåga att tillgodose de allra flestas fritidsintressen. I kommunens föreningsregister finns cirka 160 registrerade föreningar, varav närmare 30-talet bedriver barn och ungdomsverksamhet och får någon form av kommunalt bidrag. Faktauppgifter I kultur- och fritidshänseende förfogar Nynäshamns kommun över en rad attraktioner. Här finns en kulturskola med alla fyra konstformer, dvs. såväl musik och dans som teater och skapande bild. Ett huvudbibliotek med både en konsthall och ett bild- och folkrörelsearkiv, samt två integrerade biblioteksfilialer. Här finns ett allaktivitetshus med fritidsverksamhet för såväl ungdomar i tonåren som barn i mellanstadieåldern och vuxna, samt därutöver tre renodlade fritidsgårdar. Från och med 2008 förfogar kultur och fritidsverksamheten också över såväl personella som ekonomiska resurser för att kunna öka utbudet av fritidsaktiviteter för barn och ungdomar med funktionshinder. Vidare finns en ishall, en simhall, tre konstgräsplaner, fem större idrottshallar och ett antal gymnastiksalar. Här finns också en bowlinghall, en tennishall och flera grustennisbanor. Inom ramen för Kvarnängens idrottsområde finns två fotbollsplaner varav en konstgräs- och en naturgräsplan, löparbanor och kastplaner, samt även gott om utrymme för idrotter som bågskytte och varpa mm. Utöver Kvarnängen beläget i centrala Nynäshamn finns två idrottsplatser i Ösmo, två i Sorunda och en i Stora Vika. Dessutom finns fem kommunala utomhusbad och fyra belysta motionsspår. Under vintertid utgör dessa även väl använda skidspår. Vid tjänlig väderlek under årets kallaste period finns där utöver även ett antal plogade och spolade naturisbanor. Södertälje Kommun Södertälje kommuns kultur- och fritidsverksamhet ska bidra till att göra Södertälje attraktivt genom att ge alla Södertäljebor möjlighet att uppleva, lära och agera inom områdena kultur och fritid. Nettobudgetramen är ca 180 Mkr. Luna kulturhus med stadsbibliotek, konsthall, ungdomscafé, biljettcentrum och 4 biblioteksfilialer i kommundelar. Filialerna finns i kommundelarna Järna, Hölö-Mörkö och Vårdinge och Enhörna. I Luna Kulturhus har Berättarministeriet i samarbete med Södertälje kommun startat sin första skrivarverkstad. Torekällberget med friluftsmuseum och stadsmuseum svarar också för Biologiska museet och kommunens kulturmiljövård. Kulturskolan erbjuder barn och ungdomar frivillig undervisning i estetiska ämnen. En ny verksamhet, El Sistema, har startat SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 5

61 Kulturprogram ges på egna och andra scener i kommunal regi och i samarbete med andra. Stadsscenen Estrad med Trombon och tillhörande konferensutrymmen är nyrenoverade och sammanbyggda med stadshuset. Bidrag ges till ideella föreningar och organisationer. Bidrag ges bl.a. för ungdomsaktiviteter, kulturverksamhet (tex teatergruppen Oktober, Järna kulturhus) samt drift av sport- och fritidsanläggningar. Kommunala idrottsanläggningar utgörs av idrottsplatser, sporthallar och anläggningar för olika slag av spontanidrott. Bland de senare kan nämnas motionsspår mindre bollplaner för olika aktiviteter. En särskild centralt placerad anläggning finns för skateboard. Kommunens skolgymnastiksalar hyrs ut till föreningar och allmänhet på kvällstid och på helger. Särskilda avtal med bolag och andra organisationer kompletterar anläggningsutbudet med ishallar, fotbollsarena, bollhall och äventyrsbad/simhall. På motsvarande sätt har kulturutbudet kompletterats med bl.a. scenkonst. Det finns nio fritidsgårdar mötesplatser för unga som är i konstant utveckling. En är föreningsdriven men får visst kommunalt stöd och en drivs av Telge Hovsjö AB med kommunal finansiering, reglerat i avtal. Fritidsverksamhet för personer med funktionsnedsättning är väl utvecklad och har tillgång till friluftsgården Gillberga vid Malmsjön. Flera friluftsbad varav de större med camping är utarrenderade. Närhet till hav, insjö, och natur ger stora möjligheter till spontant friluftsliv. Småbåtshamnar är utarrenderade eller annars privata. Tom Tits Experiment är Sveriges största vetenskapsmuseum med över 400 pedagogiskt utformade experiment inom teknik och naturvetenskap. Tom Tits drivs som ett kommunägt bolag inom Telge koncernen. Ett rikt föreningsliv bidrar med omfattande och varierad verksamhet till kommunens kultur- och fritidsutbud. Idrott på hög nivå bedrivs bl.a. inom ishockey, basket, fotboll, simsport, volleyboll och orientering. Tyresö kommun Var du än befinner dig i Tyresö har du natur, kultur, skärgård, bad och storstad inom räckhåll. Tyresö kommun ligger cirka en och en halv mil sydost om Stockholm och har nästan invånare och småföretag. Kollektivtrafiken är väl utbyggd och via motorvägen når man Stockholm på 20 minuter. Tyresö är en kommun med goda förutsättningar att ge invånarna en innehållsrik fritid. Kultur Kulturskolan har drygt 800 elever inom musik, dans, bild eller teater. Det finns ett huvudbibliotek i Tyresö centrum samt två filialer i Tyresö strand och Trollbäcken. Konsthallen med tillhörande bildverkstad med tonvikt på svensk samtidskonst finns vid biblioteket. Bidrag ges till kulturföreningar och för kulturevenemang samt kulturstipendier till kulturellt verksamma personer i kommunen. Biografen Forellen i samdrift med Tyresö filmförening. Fritid I Tyresö finns ett rikt föreningsliv. Över 200 föreningar har verksamhet inom kommungränsen. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 6

62 Inom Alby naturreservat ligger Alby friluftsgård. Naturområdet vid Albysjön öster om Krusboda är centrum för friluftslivet i Tyresö. Alby är ett närrekreationsområde med friluftsgård, motionsslingor, friluftsbad, värdefull natur och mycket mera. Samlingslokaler för olika verksamheter finns i Föreningsgården Kvarnhjulet, Forellaulan, Alby friluftsgård och kommunens skolor. Tyresövallen ligger i Bollmoradalen mellan Tyresö centrum och simhallen. Tyresövallen bildar tillsammans med ishallen, simhallen och Bollmorahallen ett sammanhängande idrottsområde i praktiskt närhet till centrum. Anläggningen har tre gräsplaner. Tyresö simhall drivs av Medley på uppdrag av Tyresö kommun. I Vid Trollbäckens idrottsplats finns en ishall, tre gräsplaner samt en friidrottsanläggning. Det finns sju stora idrottshallar i Tyresö varav Tyresöhallen är en evenemangshall med publikkapacitet för 800 personer. Ridanläggningen på Fårdala gård ägs av kommunen. Ett nytt stall byggdes 1989 för 54 hästar. Tyresö Ryttarförening disponerar anläggningen av kommunen för sin verksamhet och står för drift och underhåll. Därutöver finns en rackethall, sex gym, två minigolfbanor och en 18-hålsgolfbana. Befintliga fritidsgårdar är Nyboda fritidsgård, Bergfotens fritidsgård, Träffpunkterna Strand, Kringlan och Krusboda SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 7

63 BEFOLKNINGSSTATISTIK Totala antalet invånare Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Antal invånare mellan år Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö ,10% 8,80% 8,91% 8,30% 10,00% 8,80% 10,40% Kommentar: Översta raden återger det totala antalet i kategorin år. Undre raden visar den procentuella andelen i jämförelse med totala antalet invånare. Antal invånare mellan 7-19 år Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö ,80% 16,20% 17,05% 15,10% 19,00% 15,90% 18,70% Kommentar: Översta raden återger det totala antalet i kategorin 7-19 år. Undre raden visar den procentuella andelen i jämförelse med totala antalet invånare. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 8

64 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 9

65 1. IDROTTSANLÄGGNINGAR 1.1 Aktivitetsytan idrottsanläggningar (kvm) inomhus per 1000 invånare Botkyrka: Detta inkluderar en sporthall som togs i bruk 1/12 och en ishall som lades ner 10/3 Tyresö: Inkluderar idrottshallar, minst 38x18. Tyresö: Inkluderar gymnastiksalar, idrottshallar, ishallar och ridhus. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 10

66 Aktivitetsytan (kvm) bollplaner (icke konstgräs) per 1000 invånare Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Bollplanerna är inte konstgräs utan gjorda av grus eller gräs. Botkyrka: Detta inkluderar en grusplan som var grusplan tom augusti och sen blev konstgräsplan från och med oktober. Tyresö: 1 gräs, 2 grus Haninge: Två planer avstängda pga nybyggnation av skolor och konstgräsplaner (ej tagna i bruk 2011) 1.2 A Aktivitetsyta (kvm) bollplaner (ej konstgräs) per 1000 invånare Kommentar: Grusplaner SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 11

67 Indelning efter storlek av bollplaner i konstgräs 11-mannaplaner Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö mannaplaner Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Botkyrka: Ytterligare en konstgräsplan har anlagts. I Huddinge beror nedgången på grund av befolkningsökning. Nynäshamn: Förändringen mellan 2010 och 2012 är helt avhängig kommunens befolkningsökning. I Nynäshamn finns endast 11-mannaplaner. Tyresö: Under 2014 läggs två grusplan om till konstgräs, en 11-manna och en 7:manna. Salem: Ökning för 2011 kommer av att näridrottsplatser räknats in som femmannaplaner 1.2 B Aktivitetsyta (kvm) konstgräs per1000 invånare SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 12

68 1.3 Tillgång till istid för allmänheten på konstfrusna banor per vecka och under säsong Kommentar: Beräkning är gjord på antal öppettimmar/vecka för allmänheten på konstfrusen bana per 1000 invånare. Totalt antal öppna veckor på ett år. Resultat 2012: Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Tim/inv 0,3 0,6 10 0,3 0,5 16,6 21,3 Veckor Kommentarer: Tyresö: Omfattar antal timmar under säsong. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 13

69 1.4 Frekvens av allmänhetens årsbesök i simhall per invånare år 2012 Kommentar: I figur är gymbesök medräknat, däremot framgår ej besök från skolor och föreningar. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 14

70 2. BIBLIOTEK 2.1 Öppettimmar per år och per 1000 invånare Kommentar: Beräkningen visar antal öppettimmar på folkbibliotek inklusive tillhörande filialer under åren Figuren inkluderar även när biblioteken enbart har tidningsrummen öppna samt bokbussens öppettider (ej körtid). Nynäshamn: Nyckeltalen innefattar 1 huvudbibliotek, 2 filialer och en kulturbuss. Botkyrka: Inklusive meröppet på Vårsta bibliotek SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 15

71 2.2 Utlåning per invånare Kommentar: Beräkningen avser folkbibliotekens utlån av böcker, tidskrifter och AV-media. Skol- och lån vid sjukhusbibliotekslån medräknas ej. Webblån ingår. Utlån fördelat på kön Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Kvinnor Män Nynäshamn: Uppgifter saknas. Tyresö har ej utlån fördelat på kön mätbart däremot är besökarna 70% kvinnor 30 % män SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 16

72 2.3 Frekvens av antalet besök per invånare Kommentar: Med besök avses det sätt respektive kommun registrerar besökare. Jämförbarheten är därför låg. Placeringen av räknaren och andra aktiviteter och arrangemang i bibliotekslokalerna har betydelse. Webbesök ingår med uppgift i procent. Ett besök = en registrering. Frekvens av antal besök per invånare samt andelen (%) via webben år Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Besök 9,2 7,4 4,7 6,1 11,6 8,7 7,4 Via web 38% 13% 38% 48,5% 41% 9,3% 29% Haninges besök avser fysiska besök, besök via webben samt besök i OPAC Salem: Antalet webbesök är högt p g a en flerårig satsning på en väl utvecklad web. I Huddinge märks inte den ökade besöksfrekvensen på grund av befolkningsökningen. Antalet besökare på bibliotekens hemsida har ökat med 21 %. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 17

73 2.4 Kommuners ekonomiska satsning på inköp av media. Mediakostnad/utfall i kr/invånare Kommentar: Med media avses böcker, tal- och kassettböcker, språkkurser, tidskrifter, video, CD-skivor etc. Mediainköp med hjälp av ex statliga bidrag är ej medräknade. Mediakostnad i kronor per invånare samt antal bibliotek Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Kr per inv Antal bibliotek Nynäshamn: Mediakostnaden har ökat mellan 2010 till Huvudorsaken är ett inköpsstopp under 2010 som påverkade årsvärdet nedåt under Salem: För 2010 och 2011 har även mediainköp via statsbidrag räknats in, vilket ger en för hög siffra. Detta relateras till invånarantalet, färre antal invånare desto högre siffra. Ett visst grundutbud behöver finnas oavsett kommunstorlek. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 18

74 2.5 Antal besök till biblioteken fördelat på 2012 års öppettimmar i jämförelse med Kommentarer: Värdet inkluderar webbesök i kommunerna. Nynäshamn: I siffrorna från 2011 är ej webbesöken inräknade Antal besök fördelat på antal årsarbetare Kommentarer: Värdet inkluderar webbesök i kommunerna Nynäshamn: Vanliga besök inklusive kulturbussen. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 19

75 3. FRITIDSGÅRDAR 3.1 Fritidsgårdars årsöppettimmar fördelat på antalet ungdomar mellan 13-19år Kommentar: Årsöppettimmarna avser öppen verksamhet på dagar, kvällar och helger. Även öppna föreningsdrivna fritidsgårdar med kommunalt bidrag är medräknade. Årsöppettimmar samt antal fritidsgårdar Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Öppettim 1,1 1,8 1 1,4 1,6 1 2,39 Antal gårdar Kommentarer: Jämförbarheten både inom och mellan kommunerna är låg. Botkyrka: Ungdomens Hus vänder sig till åldersgruppen år för fritidsverksamheten och är ej medräknad fr.o.m Tyresö: Fritidsgårdarna är för åldern är förutom Café Bonza som är för ålder år. Måttet redovisar årsöppettimmar för åldern år, Café Bonza är ej medräknad.. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 20

76 3.2 Fritidsgårdens besökare/antalet invånare i ålder år Kommentar: Besökare avses de som kommer till fritidsgårdens öppna verksamhet. Skolfritid, besökare till bokade replokal samt inskriven verksamhet är inte inkluderat. Antal totala besök samt besök fördelat på kön (%) Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Besök ,2 5, ,4 35 Flickor 36 31, ,2 65 Pojkar 64 68, ,8 35 Jämförbarheten både inom och mellan kommunerna är låg. Botkyrka: Ungdomens Hus vänder sig till åldersgruppen år för fritidsverksamheten och är ej medräknad fr.o.m Nynäshamn redovisar en något minskad besöksfrekvens. Noteras bör att beräkningssätten varierar mellan kommunens fritidsgårdar. Tyresö: Antal besök gäller ålder år. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 21

77 3.3 Bruttokostnad (kr) fördelat på invånare mellan år Kommentar: Bruttokostnader är personal, lokaler, kapitaltjänst och övrig drift. Driftbidrag för att driva fritidsgårdar medräknas. Endast kostnader som hänförs till den öppna och traditionella verksamheten medräknas, vilket betyder att t ex kostnader som kan hänföras till skolfritiden (dagtid) inte skall tas med. Inga statliga bidrag är medräknade. Bruttokostnad (kr) samt andel lokalkostnad (%) Kommun Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Lokaler Botkyrka: Ungdomens Hus vänder sig till åldersgruppen år för fritidsverksamheten och är ej medräknad fr.o.m Nynäshamn: Två mobila fritidsledare tillkom 2012 så nyckeltalet ökade kraftigt. Nynäshamns av tradition relativt låga värde beror sannolikt på faktorer som mindre personalbemanning och mindre driftbudgetar än övriga södertörnskommuner. I Nynäshamn finns idag nästan enbart kvällsanställd personal, små driftsmedel samt ofta inga medel avsatta för fortbildning eller utveckling. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 22

78 3.4 Antal besök per totalt antal öppettimmar år 2012 Antal besök per totalt antal öppettimmar år 2012 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 13 9,5 9,5 3,7 8 12,5 3,73 Botkyrka: Ungdomens Hus vänder sig till åldersgruppen år för fritidsverksamheten och är ej medräknad fr.o.m SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 23

79 3.5 Antal besök per årsarbetare 2012 Antal besök per årsarbetare 2012 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Botkyrka: Antalet besök per årsarbetare går ej att beräkna då verksamheten till stor del sker i föreningsdrift. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 24

80 4. FÖRENINGSSTÖD Med föreningsbidrag avses bidrag utbetalade för ungdomsverksamhet enligt generella regler. Totalt bidrag minus intäkter som föreningarna betalt för sin ungdomsverksamhet (i huvudsak lokalhyror) ungdomsverksamhet. Ej kulturbidrag, projektbidrag eller andra punktbidrag. 4.1 Föreningsbidrag (kr) netto/invånare Kommunindelning efter åldersgrupper Botkyrka Haninge Huddinge Nykvarn Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Ålder Aktivitetsstöd (kr netto), fördelning kön (%) samt nolltaxa Kommun Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Bidrag Flickor Pojkar Nolltaxa I tabellen anges även föreningskostnad/hyrd ungdomstimme i stor idrottshall. Flera kommuner har nolltaxa. Nynäshamn: Minskningen mot tidigare är helt avhängigt en tidigare felbokföring där intäkterna inte dragits av i tillräcklig utsträckning. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 25

81 4.2 Antal bidragsberättigande deltagartillfällen för barn och ungdomar/invånare Kommentar: Deltagartillfällen (besök) är uppgifter som föreningarna redovisar till respektive kommun enligt lokalt satta regler. Detta gäller åldern 7-20 år Nynäshamn: Något fler deltagartillfällen jämfört med 2011 beroende på att tre nya föreningar tillkommit under Stödet vänder sig endast till föreningar med verksamhet för 7-20 åringar. För 7-9 åringar begränsas de bidragsberättigade aktiviteterna till en gång per vecka och i åldersgruppen år till högst två gånger per vecka. Flickor/pojkar i %. Kommun Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Bidrag 4,7 4,5 5,7 3,6 5,6 3,3 8,8 Flickor Pojkar SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 26

82 4.3 Studieförbundsbidrag brutto (kr) / invånare Kommentar: I detta nyckeltal inräknas det totala bidrag som är avsatt för studieförbunden på särskilt budgetkonto. Lokalbidrag till studieförbunden, ex. utbetalade från föreningsbidragsanslaget, ska tas med. Studieförbundsbidrag brutto (kr) / invånare år 2012 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö ,8 Botkyrka: Samma ersättning per studietimme som 2011, men ökad befolkning och minskat antal studietimmar. Huddinge: Utfall enligt budget, minskning motsvarar befolkningsökning Nynäshamn: I stort konstant värde då bidraget legat nominellt fast under många år. Ökad befolkning påverkar värdet så det minskar något över tid. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 27

83 5. MUSIK- OCH KULTURSKOLA 5.1 Nettokostnad (kr) fördelat på invånare i åldern 7 19 år Kommentar: Nettokostnad (kostnader-intäkter) är personal, lokaler, instrumentinköp och övrig drift. Inga overheadkostnader eller kostnader på andra förvaltningar är medräknade. Nettokostnad (kr) år 2012 samt andel lokalkostnad (%) Botkyrka Haninge* Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Netto Lokaler 22% 8% 11% 15% 23% 16% 19% *enbart musikskola Botkyrka: Kulturskolan har fått nya lokaler vilket resulterat i ökade lokalkostnader. I Nynäshamn ingår alla åldrar i målgruppen för Kulturskolans verksamhet. Kulturskolan har ökat kostnaderna för personal men minskat för drift. Även målgruppen har minskat något, men kostnaderna har ökat något totalt sett varför även nyckeltalet ökar jämfört med SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 28

84 5.2 Elever i kulturskolan per invånare i åldern 7-19 år Visar hur många i åldersintervallet som kommunerna erbjuder plats i kulturskola. Beräkning av elever är antal under vårtermin + antal under hösttermin delat med två. Återkommande schemalagd aktiv räknas också. Andel ungdomar mellan 7-19 som avser kulturverksamhet samt kön (%) Kommun Botkyrka Haninge* Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Andel ,4 6, Flickor Pojkar *enbart musikskola I Nynäshamn ingår alla åldrar i Kulturskolans målgrupp. Elevantalet utgör 14% av 7-19 åringarna. Även äldre elever kan ingå i elevvolymen. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 29

85 6. RÄKENSKAPSSAMMANDRAG 6.1 Räkenskapssammandrag netto för Kultur & Fritid kr/invånare Botkyrka, Södertälje och Tyresö visar enligt diagrammet största nettokostnaderna för kultur och fritid. Andelen nettokostnad av all verksamhet toppas av Botkyrka, Nynäshamn och Haninge. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Stockholms län 2090 Riket 2329 Större städer 2672 Netto avser bruttokostnad externa intäkter. Källa: SCB Andel av all verksamhet % 2012 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö 5,20 3,90 3,90 4,80 3,80 4,40 4,70 Stockholms län Riket Större städer 4,7% 4,4% 5,7% Källa: SCB OBS: Avser 2011 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 30

86 7. KVALITETSJÄMFÖRELSE Nedan visas diagram och tabeller på nöjd medborgarindex för idrott, kultur och fritid. De värden som visas är baserat på ett index från Mätningarna görs vartannat år. Helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI), med frågor om kommunen som en plats att bo och leva i. Helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-Index (NMI) med frågor om kommunens olika verksamheter. 7.1 Nöjd Medborgar Index Idrott Definition: Medborgarnas bedömning av kommunens idrottsverksamhet, skala Källa SCB:s medborgarundersökningar genomförda våren SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 31

87 7.2 Nöjd Medborgar Index - Kultur Definition: Medborgarnas bedömning av kommunens kulturverksamhet, skala Källa SCB:s medborgarundersökningar genomförda våren SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 32

88 7.3 Nöjd Region Index - Fritid Definition: Medborgarnas bedömning av kommunens fritidsutbud, skala Källa SCB:s medborgarundersökningar genomförda våren Kommentar: Det var en del förändringar i frågeställningarna i SCB:s mätningar mellan åren. Detta påverkar utfallet och visar ett annat resultat år 2011 i jämförelse med 2009 för samtliga kommuner. De kommuner som inte har resultat med för år 2009, var ej med i undersökningen det året. SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 33

89 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2013/ (2) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Remiss: Samråd av Detaljplan för beachvolleyanläggning, Flemingsberg Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens remissvar enligt tjänsteutlåtande daterat den 24 oktober 2013 och skickar det till samhällsbyggnadsnämnden som sitt eget. Beskrivning av ärendet Detaljplanen för beachvolleyanläggning i Flemingsberg handläggs med normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen och är nu i samrådsskedet. I ett normalt planförfarande ingår momenten programsamråd, plansamråd, utställning och antagande. Föreliggande förslag till plansamråd är ute på remiss där kultur- och fritidsnämnden är en av remissinstanserna. Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för en beachvolleyanläggning i Flemingsberg, söder om Flemingsbergs gård. Projektet har initierats av Beachallen Tropical AB som har kontaktat kommunen med önskemål om en etablering i Huddinge. Beachhallen Tropical AB har önskemål om en inomhushall för 16 banor med café/restaurang, ytor för omklädning och kontor med mera på ca 4500 m 2 samt ca 8 utomhusbanor och parkering. Det totala markområdet uppgår till ca 8000m 2. Byggherre är Beachhallen Tropical AB som bygger för egen förvaltning. Flemingsberg är utpekat som en av de 4 regionala stadskärnorna i Stockholmsområdet och är ett område som bör utvecklas med flera typer av verksamheter. Detta projekt kan bidra genom att öka såväl funktionsblandningen i området som tillgången till mötesplatser och upplevelser. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen menar att en beachvolleyanläggning i Flemingsberg vore ett välkommet tillskott till utbudet av verksamheter i Flemingsberg såväl som i hela kommunen. En beachvolleyanläggning är något nytt, inte bara i Huddinge utan i POSTADRESS Kultur- och fritidsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB kulturfritid@huddinge.se

90 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2013/ (2) hela Storstockholm vilket bidrar till att stärka Flemingsbergs och kommunens varumärke. I förslaget till reviderat idrottspolitiskt program utgör folkhälsan ett viktigt område för kommunen att arbeta med i framtiden Ett brett utbud av aktiviteter bidrar till att fler invånare som tidigare kanske inte motionerat kan hitta en passande motionsform. Anläggningen innebär en ny mötesplats och utbudet av aktiviteter förstärks med en ny idrott. Detta är angeläget för förvaltningen då prognosen är att kommunens befolkning växer snabbt under kommande år och att utbudet av anläggningar måste möta denna tillväxt. Marina Högland Förvaltningschef Kicki Johansson Fritidschef Bilagor Remisshandlingar: Detaljplan för Beachvolleyanläggning, Flemingsberg Beslutet delges Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

91 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN REMISSLISTA DATUM DIARIENR SIDA SBN (2) HANDLÄGGARE Sofia Eriksson sofia.eriksson@huddinge.se Samråd Detaljplan för Beachvolleyanläggning, Flemingsberg Översänt för yttrande till Länsstyrelsen i Sthlms län Lantmäterimyndigheten Regionplanenämnden Botkyrka kommun Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Huddinge Naturskyddsförening Friluftsfrämjandet Polisen, Södertörns polismästardistrikt Stockholms läns landsting, Trafikförvaltningen (SL) Stockholms läns museum Trafikverket Förpacknings- och tidningsinsamlingen För kännedom: Bygglovsavdelningen Gatu- och trafikavdelningen Gatu- och parkdriftsavdelningen Lantmäteriavdelningen KS utvecklingsavdelning Mark- och exploateringsavdelningen Miljötillsynsavdelningen Naturvårdsavdelningen Huge fastigheter AB SRV återvinning AB Svenska Kraftnät Södertörns Brandförsvarsförbund Södertörns Fjärrvärme AB Sakägare enligt fastighetsförteckning Berörd exploatör Övriga som har ett väsentligt intresse av förslaget Västra Flemingsbergs odlingslottsförening Hyresgäster på Flemingsbergs gård POSTADRESS BESÖKSADRESS Huddinge kommun Sjödalsvägen 29 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Huddinge E-POST plan@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX

92 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SIDA 2 (2) Synpunkter lämnas skriftligen, senast 13 november Upplysningar lämnas av planarkitekt Sofia Eriksson tel eller E-post sofia.eriksson@huddinge.se. Synpunkter lämnas skriftligen till Huddinge kommun. Samhällsbyggnadsnämnden HUDDINGE. Ange planärendets namn och i förekommande fall berörd fastighets beteckning. Vi ser gärna yttranden som e-post till plan@huddinge.se för att underlätta fortsatt handläggning. Planhandlingar finns utställda i Tekniska nämndhuset, Sjödalsvägen 29 och tillgängliga på kommunens hemsida

93

94 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MISSIV DATUM DIARIENR SIDA SBN (2) HANDLÄGGARE Sofia Eriksson sofia.eriksson@huddinge.se Sakägare enligt fastighetsförteckningen Remissinstanser Detaljplan för Beachvolleyanläggning, Flemingsberg, samråd Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för en beachvolleyanläggning i Flemingsberg, söder om Flemingsbergs gård. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och att ge möjlighet till insyn och påverkan för de berörda. Planarbetet sker med normalt förfarande och är nu i första skedet, samrådsskedet. Ett informationsmöte kommer att hållas den 23 oktober kl i Visättraskolan. Under mötet kommer sakkunniga från kommunen att finnas på plats för att informera, svara på frågor och samla in synpunkter. Synpunkter lämnas skriftligen, senast 13 november 2013 till Huddinge kommun. Samhällsbyggnadsnämnden HUDDINGE. Ange planärendets namn och i förekommande fall berörd fastighets beteckning. Vi ser gärna yttranden som e-post till plan@huddinge.se för att underlätta fortsatt handläggning. Senare kommer en underrättelse om att ett granskningsförslag upprättats och då ges tillfälle att under minst två veckor komma med synpunkter på planförslaget som hålls tillgängligt för granskning. Upplysningar i ärendet lämnas av planarkitekt Sofia Eriksson, telefon eller e-post sofia.eriksson@huddinge.se Med vänlig hälsning Sofia Eriksson Handläggare Bilagor: Planhandlingar POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX (kundtjänst) E-POST OCH WEBB plan@huddinge.se

95 Planläggning (normalt planförfarande) Samhällsbyggnadsnämnden med miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för att ny detaljplan upprättas enligt reglerna i plan- och bygglagen. I planprocessen ingår att samråda med fastighetsägare och andra sakägare, myndigheter, organisationer m.fl. remissinstanser. Samrådsremisser sker av såväl detaljplaneprogram som planförslag. Förslagen arbetas ofta fram i den projektgrupp som bildats för projektet och med representanter från berörda kommunala förvaltningar. Plansamråd Ett planförslag med plankarta, bestämmelser, planbeskrivning m.m. upprättas. Samhällsbyggnadsnämnden fattar beslut om att samråd får ske kring förslaget. Samrådskretsen får planförslaget och synpunkter på planförslaget lämnas, helst skriftligen till kommunen. Efter samrådet upprättas en samrådsredogörelse som redovisar synpunkter på samrådsförslaget samt kommunens kommentarer och förslag med anledning av synpunkterna. Planförslaget justeras och kompletteras vid behov och ett planförslag för granskning upprättas. Granskning Samhällsbyggnadsnämnden fattar beslut om att granskning får ske. Berörda fastighetsägare m.fl. underrättas om granskningen som pågår under minst tre veckor. Planen ställs ut i Tekniska nämndhuset. Den som inte framfört sina synpunkter skriftligen senast under granskningstiden kan förlora rätten att senare överklaga beslut i ärendet. Efter granskningen upprättar kommunen ett utlåtande som redovisar de skriftliga synpunkter som kommit in under granskningen och kommunens förslag med anledning av dem. Planhandlingarna revideras. Antagande Samhällsbyggnadsnämnden godkänner detaljplanen och överlämnar den till kommunfullmäktige för antagande. Samtidigt upprättas eventuellt exploateringsavtal och detaljplan och avtal behandlas samtidigt i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Efter det att kommunfullmäktige antagit detaljplanen underrättas de besvärsberättigade om hur beslutet kan överklagas. När planen inte längre kan överklagas har den vunnit s.k. laga kraft och genomförande kan påbörjas.

96 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN DIARIENR SBN Planbeskrivning Samrådshandling Detaljplan för Beachvolleyanläggning, Flemingsberg Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, augusti 2013

97 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Planens syfte och huvuddrag... 4 Behov av miljöbedömning... 4 Genomförande... 4 Planens syfte och huvuddrag... 5 Plandata... 5 Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden... 5 Tidigare ställningstaganden... 5 Regionplan... 5 Översiktsplan... 6 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden... 6 Planuppdrag för detaljplanen... 6 Planens förenlighet med miljöbalken... 6 Behovsbedömning... 7 Sammanfattning och motiverat ställningstagande... 8 Ekologisk kompensation... 8 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser... 9 Natur... 9 Mark och vegetation... 9 Naturvärden... 9 Rekreation och friluftsliv Geologiska förhållanden Hydrologiska förhållanden Miljökvalitetsnormer för vatten Bebyggelse Landskapsbild Kulturhistoriska miljöer Ljusförhållanden och lokalklimat Tillgänglighet Kommersiell service Gator och trafik Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Biltrafik Parkering, varumottagning, utfarter Elektromagnetiska fält Luft, lukt Buller, vibrationer Byggnadsfritt avstånd till statlig väg Farligt gods Teknisk försörjning Dagvatten Energiförsörjning Avfallshantering Räddningstjänst... 17

98 GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Planförfarande Tidplan Genomförandetid Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Förrättningskostnader Ekonomiska frågor Avtal Vatten och avlopp Bygglovavgift Planavgift Fastighetsbildning El och tele m.m Tekniska frågor Dokumentation och kontroll Administrativa frågor... 20

99 Sammanfattning Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för en beachvolleyanläggning i Flemingsberg, söder om Flemingsbergs gård. Projektet har initierats av Beachhallen Tropical AB som har kontaktat kommunen med önskemål om en etablering i Huddinge. Beachhallen Tropical AB har önskemål om en inomhushall för 16 banor med café/restaurang, ytor för omklädning och kontor med mera på ca m 2 samt ca 8 utomhusbanor och parkering. Det totala markområdet uppgår till ca m 2. Byggherre är Beachhallen Tropical AB som bygger för egen förvaltning. Både den gällande regionplanen, RUFS 2010, och Fördjupad översiktsplan för Flemingsberg anger att Flemingsberg bör vara funktionsblandat med en variation av verksamheter, service och handel. Området bör utvecklas genom att utöka funktionsblandningen och skapa upplevelserika och varierade miljöer. En beachvolleyhall skulle bidra genom att bli ytterligare en funktion och mötesplats i Flemingsberg. Behov av miljöbedömning Det bedöms inte finnas behov av att göra en miljöbedömning enligt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Betydande miljöpåverkan bedöms inte bli följden av planens genomförande. Genomförande Genomförandetiden är 5 år. Ansvaret för anläggande och drift inom kvartersmark ligger på fastighetsägaren.

100 Detaljplan Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för en beachvolleyanläggning i Flemingsberg, söder om Flemingsbergs gård. Projektet har initierats av Beachhallen Tropical AB som har kontaktat kommunen med önskemål om en etablering i Huddinge. Beachhallen Tropical AB har önskemål om en inomhushall för 16 banor med café/restaurang, ytor för omklädning och kontor med mera på ca m 2 samt ca 8 utomhusbanor och parkering. Det totala markområdet uppgår till ca m 2. Byggherre är Beachhallen Tropical AB som bygger för egen förvaltning. Flemingsberg är utpekat som en av de regionala stadskärnorna i Stockholmsområdet och är ett område som bör utvecklas med flera typer av verksamheter. Detta projekt kan bidra genom att öka såväl funktionsblandningen i området som tillgång till mötesplatser och upplevelser. Plandata Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden Planområdet ligger längs med Ebba Bååths väg, söder om Flemingsbergs gård och väster om Huddinge vägen. Planområdet är m 2 och ägs av Huddinge kommun. På platsen finns idag kolonilotter som kommer att behöva omlokaliseras. Den totala arean för kolonilotterna är ca m 2 och ca m 2 av området kommer att tas i anspråk. Förutom kolonilotterna består området i naturmark med vegetation i form av träd och buskar. Området ligger ca 800 meter från pendeltågstationen i Flemingsbergs centrum och ca 200 meter från busshållplats på Huddinge vägen, samt i anslutning till högskola, bostäder och service. Området ligger även i anslutning till det regionala cykelstråket mellan Huddinge och Södertälje samt Botkyrka. Tidigare ställningstaganden Regionplan Gällande regionplan, RUFS 2010, anger planområdet som regional stadskärna. Stadsmiljön bör vara mångsidig med verksamheter, bostäder, service och handel. Ambitionen bör vara att skapa upplevelserika, täta och varierade miljöer utifrån stadskärnornas respektive profiler. s. 156 RUFS Aktuellt förslag bedöms vara förenligt med regionplanen.

101 Översiktsplan I Översiktsplan 2000 redovisas området som bevarandeområde Det aktuella förslaget till detaljplan syftar till att möjliggöra för beachvolleyanläggning vilket inte stämmer överens med nuvarande översiktsplans markanvändning för den föreslagna platsen. I Fördjupad översiktsplanen (FÖP) för Flemingsberg, som är under framtagande, redovisas området som grön dalgång, Grönområde park/idrott vilket omfattar enligt FÖP:en anlagda grönområden av park- eller idrottskaraktär. Intentionerna för området enligt översiktsplanen, är bland annat att göra det mer tillgängligt, sammanhängande och till för alla. Parken utvecklas till en gemensam plats rekreation för Flemingsbergs befolkning. Att utveckla parkstråket är också viktigt för att stärka det svaga sambandet mellan Hanvedenkilen och Bornsjökilen. Intentionerna i den fördjupade översiktsplanen uppfylls därmed inte. Anläggningen kan dock bidra med en ny mötesplats för närboende och övriga. FÖP:en anger även allmänt för Flemingsberg att fler initiativ för attraktivitetsskapande åtgärder bör eftersträvas i området. Detta projekt kan bidra genom att öka såväl funktionsblandningen i området som tillgång till mötesplatser och upplevelser. Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Området ligger utanför detaljplanelagt område. Planuppdrag för detaljplanen Projektet finns med i Projektplan Kommunstyrelsen beslutade den 17 juni 2013 att ge miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta detaljplan för beachvolleyanläggning, Flemingsberg. Planens förenlighet med miljöbalken Markanvändningen i planen är förenlig med bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden enligt 3 och 4 kap. Miljöbalken (MB). Vid planering ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer enligt 5 kap 3 MB. Miljökvalitetsnormer meddelas av regeringen och är föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft och miljön i övrigt om det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. Det

102 finns i dag miljökvalitetsnormer för utomhusluft, vattenförekomster, fisk- och musselvatten samt omgivningsbuller. Det bedöms inte finnas behov av att göra en miljöbedömning enligt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Betydande miljöpåverkan bedöms inte bli följden av planens genomförande Behovsbedömning Enligt 4 kap.34 Plan- och bygglagen ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för en detaljplan upprättas om den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Med beaktande av kriterierna i bilaga 2 och 4 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, ska kommunen göra en behovsbedömning och ta ställning till om ett genomförande medför en betydande miljöpåverkan eller ej. Planen Planen syftar till att möjliggöra för en beachvolleybollanläggning. Planen tar mark i anspråk som i nuläget är naturmark med promenadväg vidare in i området, samt till viss del används för kolonilotter. Planområdet är beläget nära Huddingevägen samt stambanan, vilket innebär att området är bullerstört. De viktigaste miljöfrågorna att belysa är planens påverkan på kulturmiljön och rekreationsområdet med kolonilottsodling, samt dagvattenpåverkan. Platsen Planområdet ligger inom ett större kulturhistoriskt intressant område som också har en viktig funktion i den övergripande grönstrukturen. Hela området runt Flemingsbergs gård som helhet har högt naturvärde och är utpekat som bevarandeområde i nuvarande översiktsplan. Området där planområdet är beläget utgör också en svag länk mellan Hanvedenkilen och Bornsjökilen som behöver stärkas. Påverkan Detaljplanen medför att det öppna landskapet och kulturmiljön med Flemingsbergs herrgård och dess omgivningar påverkas, med en relativt stor och hög byggnad som beachvolleyhallen utgör. Beachvolleyhallen är placerad så nära Huddingevägen som möjligt för att minska intrånget i rekreationsområdet. Planförslagets bedöms ha en begränsad påverkan på Glömstadalens karaktär av odlingslandskap då det ligger i utkanten av kulturmiljöområdet och är av begränsad storlek. Planförslagets kommer att påverka kulturmiljön för Flemingsbergs herrgårdsanläggning då anläggningen kräver en höjd på ca 13 meter och därmed kommer att skymma utsikten mot Flemingsbergs gård från söder och öster. Utsikten från Flemingsbergs gård

103 kommer att påverkas av byggnaden men då utsikten idag består av Flemingsbergs centrum med högskole- och institutionsbyggnader samt flerbostadshus och Huddingevägen bedöms anläggningens påverkan vara av begränsad betydelse. Byggnaden kan till viss del också avskärma en del trafikbuller för kolonilottsområdet nordväst om planområdet. Befintliga gröna ytor kommer att minskas och hårdgjorda ytor tillkommer med bl.a. ökat dagvattenflöde och minskade ytor för odlingslotter som följd. De kolonilotter som tas bort avses att ersättas med nya lotter på annan plats. Planområdet avrinner till sjön Orlången, som är en vattenförekomst och omfattas av miljökvalitetsnormer. Detaljplanen kan medföra viss ökad mängd förorenat dagvatten jämfört med nuläge. Målsättningen är att mängden förorenat dagvatten inte ska öka från detaljplaneområdet. Huddinges dagvattenstrategi ska följas och i den kommande planeringen ska en redovisning ske av hur dagvattnet lämpligast ska tas om hand inom planområdet. Sammanfattning och motiverat ställningstagande Detaljplanen medför framför allt påverkan på kulturmiljön med Flemingsbergs herrgård, då det öppna landskapet förändras med en relativt stor och hög byggnad som beachvolleyhallen utgör. Då byggnaden är placerad så nära Huddingevägen som möjligt minskas dock intrånget i rekreationsområdet. Byggnaden kan till viss del också avskärma trafikbuller för kolonilottsområdet nordväst om planområdet. Med hänvisning till nedanstående miljöbeskrivning under rubriken Förutsättningar, förändringar och konsekvenser bedöms ett genomförande av planen inte medföra betydande miljöpåverkan. Upprättande av detaljplan behöver därför inte kompletteras med miljöbedömning enligt MB och PBL. Ekologisk kompensation Den 16 april 2012 godkände kommunfullmäktige Metod för ekologisk kompensation i den fysiska planeringsprocessen. Ekologisk kompensation bygger på balanseringsprincipen och innebär i stort att ekologiska kompensationsåtgärder tillämpas när olika typer av grönmark tas i anspråk i samband med bebyggelseplanering i den kommunala fysiska planeringen. Kompensationsåtgärderna innebär att funktioner och värden som går förlorade vid en exploatering åtgärdas inom planområdet eller i nära anslutning till det.

104 Eventuella kompensationsåtgärder inom ramen för kommunens ambition kommer att behandlas i ett senare skede av planeringen. Detta för att inte föregripa hantering av anpassningar och skadebegränsande åtgärder som normalt sker i den fysiska planeringen. Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Natur Mark och vegetation Detaljplaneområdet består till stor del av gräsbevuxen mark. I den nordvästra delen finns ett antal kolonilotter. En mindre asfalterad p-yta ligger i den sydöstra delen av planområdet och en grusad promenadväg löper från parkeringsytan vidare förbi kolonilottsområdet. I den östra delen av planområdet finns en del lövträd som bildar utkanten av miljön runt Flemingsbergs gård. Denna miljö beskrivs i grönstrukturplanen som herrgårdspark, med vildvuxen ädellövskog med Mälardalens alla ädellövträd (ask, lönn, alm, lind, fågelbär, bok, och ek). Detaljplanen medför att de lövträd som finns inom planområdet måste tas bort, vilket ger en påverkan på det sammanhängande skogsbrynet nedanför Flemingsbergs herrgård. Naturvärden Planområdet ligger inom ett större kulturhistoriskt intressant område som också har en viktig funktion i den övergripande grönstrukturen. Exempelvis har hela området runt Flemingsbergs gård som helhet högt naturvärde och är utpekat som bevarandeområde i nuvarande översiktsplan. Det är viktigt att öppenheten värnas och att de angränsande trädgårdarna, betesmarkerna och fornlämningarna vårdas. Området där planområdet är beläget utgör också en svag länk mellan Hanvedenkilen och Bornsjökilen som behöver stärkas. I Huddinge kommuns grönstrukturplan är området utpekat som viktig del av grönstrukturen som bör värnas samt att viktiga gröna samband behöver bibehållas eller stärkas 1. Åtgärder som kan förstärka det svaga avsnittet är exempelvis se på sambandet mot Flemingsbergsviken och titta på åtgärder som behöver göras för att stärka detta. Detaljplanen medför att det öppna landskapet förändras med en relativt stor och hög byggnad som beachvolleyhallen utgör. Byggnaden kan komma att skymma Flemingsbergs herrgård om man kommer söderifrån. Befintliga 1 Karta: Strategiskt skydd av Huddinges grönstruktur Grönstrukturplan 2012.

105 gröna ytor kommer att minskas och hårdgjorda ytor tillkommer med bl.a. ökat dagvattenflöde och minskade ytor för odlingslotter som följd. Beachvolleyhallen är placerad så nära Huddingevägen som möjligt för att minska intrånget i rekreationsområdet. Rekreation och friluftsliv Området runt Flemingsbergs herrgård samt Glömstadalen utgör lättillgängliga och välfrekventerade promenad/rekreationsområden som också används för ridning. Det område där planområdet är beläget består av kolonilotter. Inom planområdet finns en grusad gångväg/stig som leder vidare till kolonilottsområdet och vidare ut i dalgången. Från gångvägen går en stig till Flemingsbergs gård. Denna väg försvinner i och med detaljplanens genomförande. Väster om detaljplaneområdet finns ytterligare väg, som stigen till Flemingsbergs gård och kolonilottsområdet kan nås ifrån. Närheten till Huddingevägen gör att denna del av rekreationsområdet är bullerstörd. I den fördjupade översiktsplanen för Flemingsberg, som ännu inte är antagen, är området där detaljplanen ingår, utpekat som grön dalgång område för park/idrott. Intentionerna för området enligt översiktsplanen, är bland annat att göra det mer tillgängligt, sammanhängande och till för alla. Parken utvecklas till en gemensam plats rekreation för Flemingsbergs befolkning. Att utveckla parkstråket är också viktigt för att stärka det svaga sambandet mellan Hanvedenkilen och Bornsjökilen. En beachvolleyanläggning i detta område kommer att behöva ta mark som används för kolonilotter i anspråk. Dessa planeras att ersättas på annan plats inom kolonilottsområdet. Befintlig promenadväg kommer till viss del att påverkas. Den kommer medföra mer trafik till området. Intentionerna i den fördjupade översiktsplanen uppfylls därmed inte. Anläggningen kan dock bidra med en ny mötesplats för närboende och övriga. Geologiska förhållanden Enligt Översiktlig byggnadsgeologisk karta över Huddinge kommun (Miljöteknik Sven Tyrén AB, 1975) består kvartersmarken inom planområdet huvudsakligen av Lös jord lerjord utan genomgående torrskorpa. Hydrologiska förhållanden Planområdet är relativt flackt och består av lera enligt den översiktliga geologiska kartan, vilket medför sämre infiltrationsförmåga för dagvatten. Området avvattnas via dagvattenledningar och öppna diken till Flemingsbergsvikens våtmark och vidare till sjön Orlången. Orlången ingår i Tyresåns sjösystem, ett sjösystem där Östersjön är slutrecipient. Orlången är

106 en vattenförekomst som har ett mycket näringsrikt tillstånd och belastas med näringsämnen, främst fosfor - dess totalfosforhalt är högre än 50 μg/l. Näringstillförseln leder till igenväxning, algblomning och syrefria bottnar. Sjöns djupvatten blir i det närmaste helt uttömt på syre under både vinter- och sommarstagnationen. Det är viktigt att bidraget av näringsämnen inte ökar till sjön. I första hand bör påverkan från inkommande flöden begränsas, så att inte vattenkvaliteten försämras nedströms i de efterföljande vattenförekomsterna. Sjön med dess omgivningar ingår i Orlångens naturreservat och har stor betydelse för friluftslivet i området. Avrinning av dagvatten från området kommer att öka då den planerade anläggningen medför att planområdet får fler hårdgjorda ytor bland annat i form av parkeringsplatser, takytor samt infart. Det är viktigt att tillkommande hårdgjorda ytor minimeras så långt som möjligt och att förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten tas tillvara. I samband med planläggning samt genomförande av planen bör bebyggelse och anläggningar anpassas för att minska belastningen av näringsämnen via dagvatten, se vidare avsnittet dagvatten. Miljökvalitetsnormer för vatten EU:s vattendirektiv syftar bland annat till ett långsiktigt skydd för alla typer av vatten. Målet är en god vattenstatus, bevarad och förbättrad vattenkvalitet, samt ingen försämring, senast år Alla vatten omfattas, men av praktiska skäl finns en nedre storleksgräns för vilka vatten som beskrivs och får fastställda miljökvalitetsnormer inom ramen för vattenförvaltningen. Den minsta enheten benämns vattenförekomst. Orlången är en vattenförekomst och har klassificerats ha god kemisk status, men har måttlig ekologisk status. Orlången förslås få god ekologisk status senast år 2021, dvs. sjön behöver i detta avseende förbättras betydligt. Målet för Orlången är en totalfosforhalt på cirka 23 mikrogram/l. Orlången är en av de sjöar som i Tyresåns åtgärdsprogram , är prioriterade för åtgärder som rör minskning av näringsbelastningen. Detaljplanen kan medföra viss ökad mängd förorenat dagvatten jämfört med nuläge, framförallt från de tillkommande parkeringsplatserna. Målsättningen är att mängden förorenat dagvatten inte ska öka från detaljplaneområdet. Huddinge kommuns dagvattenstrategi ska beaktas och öppna dagvattenlösningar ska tillämpas i den utsträckning det är möjligt, se vidare avsnittet dagvatten. Risk för skred/höga vattenstånd Frekvensen av intensiv och långvarig nederbörd kommer att öka i ett förändrat klimat. Ökad nederbörd leder till problem, framförallt i topografiska

107 sänkor med hög faktor hårdgjorda ytor. En topografisk sänka definieras som en lokal lågpunkt i terrängen. Vid nederbörd eller översvämning kommer dessa områden att ta emot vatten från omgivningen. Huddinge kommuns översiktliga klimat- och sårbarhetsutredning visar på potentiella riskområden för översvämning och riskområden för skred och erosion. Detaljplaneområdet är beläget inom ett riskområde för översvämning (topografisk sänka). Detta bör beaktas i den kommande planeringen. Bebyggelse Landskapsbild Idag består området delvis av låga koloniträdgårdar och delvis av vegetation. Den föreslagna planen medger en sportanläggning med en storlek av ca m 2 och en nockhöjd på ca 13 m. Detta kommer att påverka landskapsbilden, dels för kolonilotterna som kommer få anläggningen som direkt granne, dels för Flemingsbergs gård som ligger på en höjd norr om planområdet med utsikt söderut. Landskapsbilden kommer även att förändras för de som kommer från söder och öster då anläggningens nockhöjd planeras att bli 13 meter från marknivån och kommer att skymma Flemingsbergs gård som ligger på en höjd ca 15 meter över marknivån för anläggningen. Kulturhistoriska miljöer Platsen ligger inom område för kulturmiljö Flemingsberg Glömsta (Tingsvägen). Bedömningen för kulturmiljön är att Glömstadalens odlade sprickdal tydligt visar på områdets historia som storjordbruk och att detsamma gäller för Flemingsbergs herrgårdsanläggning som med sin park och allé är en av kommunernas bäst bevarade större gårdar. Riktlinjerna för kulturmiljön är att Glömstadalens karaktär av odlingslandskap ska bevaras och att det lämpligast genom någon slags agrar verksamhet. För Flemingsbergs herrgårdsanläggning rekommenderas att den vårdas varsamt och att om- och tillbyggnader bör undvikas. Till bevarandet hör även att de angränsande trädgårdarna, betesmarkerna och fornlämningarna vårdas. Planförslagets bedöms inte påverka Glömstadalens karaktär av odlingslandskap då det ligger i utkanten av kulturmiljöområdet och är av begränsad storlek. Planförslagets kommer att påverka kulturmiljön för Flemingsbergs herrgårdsanläggning då anläggningen kräver en höjd på ca 13 meter och därmed kommer att skymma utsikten mot Flemingsbergs gård från söder och öster. Utsikten från Flemingsbergs gård kommer att påverkas av byggnaden men då utsikten idag består av Flemingsbergs centrum med högskole- och institutionsbyggnader samt flerbostadshus och Huddingevägen bedöms anläggningens påverkan vara av begränsad betydelse.

108 För att begränsa påverkan på kulturmiljön placeras planområdet och byggnaden inom planområdet så nära Huddingevägen som möjligt. Ljusförhållanden och lokalklimat För att i så stor mån som möjligt undvika att skugga de kvarvarande koloniträdgårdarna ska byggnaden placeras så långt österut inom planen som möjligt. Att placera byggnaden mot öster innebär även att utomhusbanorna placeras västerut, mot koloniträdgårdarna och att dess då får bra sol- och ljusförhållanden med eftermiddags- och kvällssol. Tillgänglighet Planområdet är flackt utan några större höjdskillnader vilket gör att tillgängligheten till fastigheten och anläggningen kommer att vara god. Kommersiell service Planområdet ligger ca 600 m från Flemingsbergs centrum och där finns idag verksamheter som restauranger, mataffärer och annan typ av handel. Uppförandet av en beachvolleyhall beräknas bidra till att de befintliga verksamheterna får ett större kundunderlag. Gator och trafik Gång- och cykeltrafik Planområdet ligger i nära anslutning till det regionala gång- och cykelstråket utmed Huddingevägen. Under 2014 kommer en ny gång- och cykelväg från Regulatorvägen genom befintlig tunnel under Huddingevägen och vidare till det regionala stråket utmed Glömstavägen att byggas. Detta stråk kommer att passera förbi planområdet. Kollektivtrafik Flemingsbergs station med pendeltåg mellan Södertälje och Märsta via Stockholm C ligger på ca 800 meters avstånd från området. På ca 200 meters avstånd finns busshållplatser med busstrafik till bland annat Huddinge Centrum. Enligt Riplan (Riktlinjer för planering av kollektivtrafiken i Stockholms län) är riktvärdet för rimligt avstånd till kollektivtrafik för nyetablerade arbetsområden med hög arbetsplatstäthet 500 m verkligt avstånd. Inget riktvärde anges för idrottshallar, men utifrån ovanstående riktvärden bedöms planområdet vara relativt kollektivtrafiknära eftersom det för avstånd till stationer normalt kan tillämpas något längre avstånd.

109 Biltrafik Med bil nås planområdet via Ebba Bååts väg som ansluter till Flemingsbergsleden. Parkering, varumottagning, utfarter Anläggning kräver ca parkeringsplatser för bil (norm baserad på liknande uppförda anläggningar). Det ska även anordnas gott om parkering för cykel inom området. Elektromagnetiska fält Ca 50 meter från planområdet finns en kraftledning på 220 kv. Elektriska anordningar avger elektromagnetisk strålning och översiktliga beräkningar visar att inom en zon på meter från ledningen och ställverket överstiger strålningen 0,4 μt. Magnetfält avklingar med avståndet och Socialstyrelsen bedömer att det inte finns risker för människor med magnetfält under 0,4 μt. Skyddsavståndet från ledningen till planområdet klaras. Luft, lukt Vid planering skall kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer enligt miljöbalkens 5 kap 3. Miljökvalitetsnormer för utomhusluft gäller för olika föroreningar i utomhusluften. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för bl.a. kvävedioxid, svaveldioxid, bly, bensen, kväveoxider, partiklar (PM 10 och PM 2,5) kolmonoxid, bensen och ozon. Svårast att klara är normerna för PM10 och kvävedioxid. Vid starkt trafikerade gator i stadskärnor och utmed större infarter ligger halterna i närheten av eller över normvärdena. Miljökvalitetsnormerna för luft överskrids inte inom planområdet. Enligt den översiktliga karteringen ligger PM10 halterna i intervallet μg/m 3. Dygnsmedelvärdet som inte får överskridas är 50 μg/m 3. För kvävedioxid ligger halterna i intervallet μg/m 3. Dygnsmedelvärdet som inte får överskridas är 60 μg/ m3. Buller, vibrationer Planområdet påverkas av trafikbuller från Huddingevägen (väg 226) samt spårtrafikbuller från stambanan. Beachvolleyanläggningen planerar utomhusbanor, samt uteservering i västra delen av planområdet. Det finns inga riktvärden för trafikbuller för denna typ av verksamhet. De riktvärden som kan vara tillämpbara utomhus är Naturvårdsverkets riktvärden för rekreationsområden i tätort, 55 dba ekvivalent ljudnivå. Enligt Huddinge kommuns översiktliga bullerkartläggning (Tyréns 2012) ligger den ekvivalenta ljudnivån på 2 meter höjd, i intervallet dba i större delen av planområdet. Dessutom kommer byggnaden skärma buller från väg och järnväg ytterligare, då byggnaden kommer att placeras i östra delen av

110 planområdet, närmast Huddingevägen. Byggnaden kan till viss del också avskärma en del trafikbuller för kolonilottsområdet nordväst om planområdet. Inomhus kommer förutom beachvolleyplaner även cafeteria och kontorsutrymmen finnas. För kontorslokaler finns Naturvårdsverkets riktvärde inomhus, 40 dba ekvivalent ljudnivå. Inomhus regleras ljudnivån genom Boverkets byggregler, BBR. De anger att Byggnader skall dimensioneras och utformas med hänsyn till förekommande bullerkällor och så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas. Samlat vägnät 2 m över mark Samat vägnät 4 m över mark Järnväg max ljudnivå 4 m över mark Byggnadsfritt avstånd till statlig väg Trafikverket Region Stockholm kräver nedanstående mått då detaljplan upprättas. Avstånd mellan väg och byggnad delas upp i två olika mått: a) beläggningskant och kvartersgräns b) kvartersgräns och byggnad. Vägtyp Km/h a) b) Totalt Motorväg 25 m 10 m 35 m Ramper 15 m 10 m 25 m Primära länsvägar m 5 m 15 m 50 8 m 5 m 13 m Övriga länsvägar 70 8 m 3 m 11 m 50 5 m 3 m 8 m

111 Vägverket Region Stockholm kräver vissa avstånd mellan statlig väg (Vägnummer under 100 är Europavägar och riksvägar, primära , övriga från 500 och uppåt) och byggnad då detaljplan upprättas. Planområdet ligger på tillräckligt avstånd från Huddingevägen som räknas som primär riksväg. Farligt gods Den intilliggande stambanan är transportled för farligt gods. Länsstyrelsen i Stockholms län redogör i rapporten Riskhänsyn vid ny bebyggelse (2000:01) hur riskfrågor ska hanteras i den fysiska planeringen. Av rapporten framgår bland annat att en riskanalys bör tas fram om ny bebyggelse föreslås inom 100 meter från järnväg med farligt gods, om risk därvid kan antas uppkomma. Planområdets gräns närmast järnvägen är belägen med god marginal från riktvärdet. Teknisk försörjning Dagvatten Planområdet består till största delen av naturmark samt odlingslotter. Detaljplanen medför att marken till stor del hårdgörs. När ytor blir hårdgjorda från att ha varit naturmark, ändras regnvattnets naturliga avrinning. Avdunstningsförmågan och möjligheten till infiltration i marken minskar och en större del av nederbörden rinner på de hårdgjorda ytorna och bildar dagvatten, istället för att filtreras till grundvattnet eller rinna fram över bevuxen yta. Huddinge kommun har tagit fram en dagvattenstrategi för hur dagvatten ska hanteras inom kommunen. Den redovisar bl.a. olika riktlinjer för hantering av dagvatten, utifrån typ av bebyggelse och graden av föroreningar. Grundprinciperna är bl.a. att dagvattnet i första hand ska infiltreras, där så är möjligt, och i andra hand fördröjas innan det leds till recipient. Föroreningar av dagvattnet ska undvikas och öppna dagvattenlösningar ska, så långt som möjligt, väljas före slutna system. Belastningen på nedströms liggande vattenområden ska vid exploatering, så långt det är möjligt, inte öka. Hänsyn ska tas till risker av förväntade klimatförändringar och höga flöden. Dagvatten ska, där så är möjligt, användas som en pedagogisk, rekreativ och estetisk resurs samt gynna den biologiska mångfalden. Området kan VA-försörjas genom anslutning till allmänt ledningsnät då det ligger inom Stockholm Vatten AB:s verksamhetsområde för dagvatten. Huddinges dagvattenstrategi ska följas och i den kommande planeringen ska en redovisning ske av hur dagvattnet lämpligast ska tas om hand inom planområdet.

112 Energiförsörjning Enligt Huddinge kommuns klimat- och energiplan, antagen augusti 2010, ska på kommunalägd mark, endast hus med passivhusstandard eller ännu lägre energianvändning anläggas ifall inte mycket goda skäl finns, då lågenergihus kan anläggas. Om värmekälla behövs bör fjärrvärme eller annan förnyelsebar energikälla användas. Avfallshantering Närmaste återvinningsstation finns i Flemingsbergs centrum. Avfallshantering ska ske enligt avfallsplanen och anpassas till långtgående källsortering och återvinning. Nödvändiga utrymmen för källsortering bör anordnas. Räddningstjänst Södertörns brandssvarsförbund PM 608 och 609 angående framkomlighet och brandvattenförsörjning i nya planområden ska beaktas i projekteringen. Den föreslagna bebyggelsen innebär inte risker för omgivningen.

113 Genomförande Organisatoriska frågor Planförfarande Planförfarandet sker enligt Plan- och bygglagen, PBL 2010:900, med normalt planförfarande. Något program har inte upprättats. Tidplan Beslut om planuppdrag i KS 17 juni 2013 Beslut om plansamråd i SBN 19 september 2013 Plansamråd 2 okt 13nov 2013 Granskning andra kvartalet 2014 Antagande i KF fjärde kvartalet 2014 Laga kraft*, tidigast fjärde kvartalet 2014 (*om detaljplanen inte överklagas vinner den laga kraft ca 4 veckor efter antagandebeslutet) Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är 5 år. Ansvarsfördelning och huvudmannaskap Ansvaret för anläggande och drift inom kvartersmark ligger på fastighetsägaren. Stockholm Vatten ansvarar för va-ledningar på allmän mark fram till förbindelsepunkt placerad 0.5m utanför tomtgräns. Vattenfall ansvarar för el-ledningar på allmän mark och på kvartersmark fram till överlämningspunkt (elcentral). Skanova ansvarar för tele-ledningar på allmän mark och på kvartersmark fram till överlämningspunkt (fasadmätarskåp). Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Detaljplanen förutsätter att planområdet avskiljs genom avstyckning till en egen fastighet.

114 Förrättningskostnader Kostnader för lantmäteriförrättning för nybildning av fastigheter genom till exempel avstyckning betalas av fastighetsägaren. Kostnaden är beroende av tidsåtgången för förrättningen. Ansökan om lantmäteriförrättning inlämnas till Lantmäterimyndigheten i Huddinge, Huddinge. Ansökan görs av fastighetsägare, ledningsdragande verk, rättighetshavare eller annan sakägare. Ekonomiska frågor Avtal Ett plankostnadsavtal har tecknats mellan kommunen och fastighetsägaren rörande kostnader för planarbete och tillhörande tryck, annons- och eventuella utredningskostnader. Ett ramavtal har upprättats mellan kommunen och exploatören. Vatten och avlopp För anslutning till det allmänna VA-ledningsnätet ska avgift betalas enligt SVAB:s gällande VA-taxa. Avgiften utgörs av anläggningsavgift (engångsavgift) och brukningsavgift (periodisk avgift). SVAB har rätt att debitera anläggningsavgiften när en förbindelsepunkt för fastigheten till de allmänna ledningarna finns. Normalt debiterar dock SVAB anläggningsavgiften först efter ansökan om anslutning av fastighetsägaren eller av kommunens miljökontor. Kontakta SVAB för mer information. Bygglovavgift När detaljplanen har vunnit laga kraft och genomförandetiden börjat har fastighetsägarna rätt att få bygglov enligt planen. Bygglovavgiften debiteras enligt kommunens bygglovtaxa. Planavgift Planläggningskostnaden har reglerats i avtal, ingen planavgift utöver detta kommer att utgå. Fastighetsbildning Behov av fastighetsbildningsåtgärder klarläggs i det fortsatta detaljplanearbetet. El och tele m.m. Det ligger på exploatören att hos respektive ledningsdragare informera sig om anslutningsavgifter för el, tele fjärrvärme med mera. Information vart man

115 vänder sig kan fås genom kommunens mark- och exploateringsavdelning eller avdelning för väg- och trafikfrågor. Tekniska frågor Dokumentation och kontroll Behov av eventuell särskild dokumentation av åtgärder enligt detaljplanen och särskilda fortlöpande kontroller får klarläggas i det fortsatta detaljplanearbetet. Administrativa frågor Ansvaret för arbetet med denna detaljplan ligger på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens planavdelning i samarbete med medverkade från kommunens förvaltningar. Handlingar har arbetats fram av en projektgrupp inom miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Projektdeltagare är Sofia Eriksson, planavdelningen; Juan Pinones, mark- och exploateringsavdelningen; Britt Inger Sjökvist, miljöhandläggare; Lotta Berggren, gatu- och trafikavdelningen; Sara Runhem, bygglovavdelningen; Robert Eckerdal, lantmäteriavdelningen. Sofia Eriksson Planarkitekt

116 Kvartersmark R 1 Idrott och sport med till verksamheten kopplade kontors-, kansli-, 27.4 UTNYTTJANDEGRAD/FASTIGHETSINDELNING e e1 p Placering p Lr 26.8 Lr 27.3 Utformning Grundkarta Grantorp 5:1, del av inom kommundelen i Huddinge kommun Flemingsberg Koordinatsystem Beteckningar Bef. huvudbyggnad, geodetisk resp. fotogrammetrisk Bef. uthus eller garage geodetisk resp. fotogrammetriskt 7 6 Staket, bullerplank Dike HUDDINGE KOMMUN Flemingsberg Huddinge kommun Planprogram Planbeskrivning Illustration PBL 2010:900 Beslutsdatum Antagande Laga kraft Instans KF/SBN Skala 1:1000 (orginalformat A3) m Sofia Eriksson planarkitekt SBN

117 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2013/ (3) HANDLÄGGARE Wesslén, Mats Mats.Wesslen@huddinge.se Kultur- och fritidsnämnden Remissvar: Detaljplan för Vidja etapp 2, Utställning, (SBN PL 2010/15.313) Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens remissvar enligt tjänsteutlåtande daterat den 24 oktober 2013 och skickar det till samhällsbyggnadsnämnden som sitt eget. Sammanfattning Planområdet ligger inom fritidshusområdet Vidja sydöst om sjön Orlången i Huddinge kommun, ca 4 km söder om Farsta. Etapp II omfattar den bebyggda delen av Vidja och avgränsas i norr av sjön Orlången och i söder av Vidja etapp 1. Syftet med detaljplanen är att ge förutsättningar för en utbyggnad av ett gemensamt vatten- och avloppssystem samt en ny- och ombyggnad av befintligt vägnät. Därmed ges möjlighet för ett permanentboende med större byggrätter och möjlighet till avstyckningar. Vidare ska planeringen pröva ett enskilt huvudmannaskap för lämpliga naturområden och samtidigt tillgängliggöra de som får ett kommunalt huvudmannaskap. Ett samråd genomfördes Kring detaljplanen har en utställning tagits fram där synpunkterna från samrådet har vägts in. Beskrivning av ärendet Planområdet ligger i Vidja, som är ett gammalt fritidshusområde öster om sjön Orlången. I det reviderade planprogrammet för hela Vidja framgår det att området ska detaljplaneläggas i tre etapper. Den första antogs av kommunfullmäktige den 20 juni Nu föreligger ett förslag till detaljplan för etapp 2 som kultur- och fritidsnämnden har fått på remiss från samhällsbyggnadsnämnden. Syftet med framtagningen av detaljplanen för etapp 2 är att ge förutsättningar för en utbyggnad av ett gemensamt vatten- och avloppssystem samt en ny och ombyggnad av vägnätet. Därmed ges möjlighet för permanentboende med större byggrätter och möjlighet till avstyckning. Planeringen ska även pröva ett enskilt huvudmannaskap för lämpliga naturområden och samtidigt tillgängliggöra de områden som får ett kommunalt huvudmannaskap. POSTADRESS Kultur- och fritidsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB kulturfritid@huddinge.se

118 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2013/ (3) I detaljplanen för Vidja etapp l finns en gemensamhetsanläggning kallad Ängen. Den användes bland annat som fotbollsplan och blev i detaljplanen säkrad för friluftsliv. l planområdets sydvästra del finns en bollplan som i denna detaljplan föreslås att säkras som parkmark med inriktning mot bollplan. Området används idag för spontanidrott. Vid Orlången finns en anlagd badplats, Ringsättrabadet, med lekplats och en mindre scen/dansbana. Samråd genomfördes 2012 varvid synpunkter kom in som bland annat resulterat i att detaljplan för Vidjas naturområden utgår och detaljplan inte tas fram för området utan områdesbestämmelserna fortsätter att gälla. För planområdet gäller idag områdesbestämmelser från Syftet med dessa områdesbestämmelser var att reglera fritidshusbebyggelsen i avvaktan på en kommande planläggning. Bestämmelserna skulle bromsa utvecklingen mot en ökad permanentbosättning i området innan ett gemensamt va-system hade byggts ut och då området låg alltför långt bort från kommunal service. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen menar att det är av stor betydelse för folkhälsoarbetet att god tillgång till rekreationsytor säkras när bebyggelse förtätas eller utökas. Ett kommunalt huvudmannaskap i vissa naturområden är därför avgörande för hur tillgången till naturområden ser ut i framtidens Huddinge. Förvaltningen menar också att den föreslagna dragningen av naturstigar vid Orlången är välkommen och att det samtidigt är av stor vikt att tillgången till stränderna bevaras även i fortsättningen samt att detta inte naggas i kanten vid framtida exploatering i området. Då planområdet är omgivet av ett större område som är utpekat som riksintresse för det rörliga friluftslivet och att ytor är avsatta för spontanidrott anser förvaltningen att det är väl sörjt med möjligheter till rekreation och fysisk aktivitet. Tillgången till rekreationsytor nära hemmet bidrar till att stärka Huddinges varumärke och kan locka fler att bosätta sig i kommunen. Förvaltningen anser att det i det fortsatta arbetet bör finnas en flexibilitet i hur behovet av ridstigar, löpslingor och andra rekreationsytor ställs mot de naturreservat som finns i området. Det är av stor betydelse att balansera behoven av rekreationsytor mot behovet av naturreservat på ett sätt som gör att dessa kan existera parallellt.

119 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2013/ (3) Marina Högland Förvaltningschef Kicki Johansson Fritidschef Bilagor Remisshandlingar: Utställning Detaljplan för Vidja, etapp 2 Beslutet delges Samhällsbyggnadsnämnden

120 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN MISSIV DATUM DIARIENR SIDA / (2) HANDLÄGGARE Johanna T Wadhstorp johanna.tullhage-wadhstorp@huddinge.se Utställning Detaljplan för Vidja etapp 2, SBN PL 2010/ Planområdet ligger inom fritidshusområdet Vidja sydöst om sjön Orlången i Huddinge kommun, ca 4 km söder om Farsta. Etapp II omfattar den bebyggda delen av Vidja och avgränsas i norr av sjön Orlången och i söder av Vidja etapp 1. Syftet med detaljplanen är att ge förutsättningar för en utbyggnad av ett gemensamt vatten- och avloppssystem samt en ny- och ombyggnad av befintligt vägnät. Därmed ges möjlighet för ett permanentboende med större byggrätter och möjlighet till avstyckningar. Vidare ska planeringen pröva ett enskilt huvudmannaskap för lämpliga naturområden och samtidigt tillgängliggöra de som får ett kommunalt huvudmannaskap. Delar av dessa fastigheter planeras för användning som allmän platsmark, vägmark; Lissma 4:48, 4:479, 4:482 och Vidja 1:2, 1:4, 1:6, 1:8, 1:11-1:15, 1:41, 1:42, 1:51-1:55, 1:60, 1:62, 1:64, 1:74-1:89, 1:92, 1:93, 1:99, 1:100, 1:104-1:109, 1:113, 1:117, 1:118, 1:127, 1:138, 1:139, 1:148, 1:149, 1:152-1:156, 1:178, 1:179, 1:194-1:202, 1:204-1:211, 1:213-1:219, 1:223-1:226, 1:229-1:231, 1:238-1:242, 1:245-1:249, 1:252-1:260, 1:263, 1:264, 1:266, 1:267, 1:299-1:302, 1:311, 1:317-1:319, 1:322-1:324, 1:331, 1:344-1:346, 1:348-1:350, 1:354-1:356, 1:359, 1:361, 1:387, 1:390, 1:391, 1:394, 1:396-1:398, 1:400-1:403, 1:406, 1:407, 1:412, 1:413, 1:425, 1:429, 1:437, 1:438, 1:442, 1:446, 1:452-1:455, 1:457, 1:458, 1:460, 1:470, 1:471, 1:473-1:475, 1:477, 1:479, 1:482, 1:485, 1:493, 1:525-1:530, 1:532-1:546, 1:551, 1:553-1:555, 1:557, 1:558, 1:561, 1:562, 1:572-1:575, 1:579-1:584, 1:587, 1:589-1:603, 1:605, 1:608-1:615, 1:617, 1:622, 1:623, 1:632, 1:640, 1:643, 1:648, 1:649, 1:650, 1:653, S:1 och S:2 Strandskyddet föreslås delvis upphävas inom planområdet. I samband med detaljplanen ansöks om ett upphävande av förordnandet enligt 113 BL för fastigheterna; Vidja 1:475, 1:476 och 1:477. POSTADRESS BESÖKSADRESS Huddinge kommun Sjödalsvägen 29 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Huddinge E-POST plan@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX

121 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGG- NADSFÖRVALTNINGEN DATUM REFERENS SIDA / (2) ERT DATUM ER REFERENS Detaljplanen ställs ut för granskning under tiden 14 oktober till 11 november 2013 i Tekniska nämndhuset, Sjödalsvägen 29, Huddinge. Handlingar finns även tillgängliga hos Biblioteken i Trångsund och Skogås. Synpunkter ska framföras skriftligen till Huddinge kommun, Samhällsbyggnadsnämnden, HUDDINGE senast 11 november Upplysningar lämnas av Johanna T Wadhstorp, tfn , e-post johanna.tullhage-wadhstorp@huddinge.se. Den som inte senast under utställningstiden framfört skriftliga synpunkter kan förlora rätten att senare överklaga beslutet att anta planen. Samhällsbyggnadsnämnden Översänt för yttrande till Länsstyrelsen i Sthlms län Lantmäterimyndigheten Stockholm stad Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Äldreomsorgsnämnden Friluftsfrämjandet Förpacknings- och tidningsinsamlingen Hembygdsföreningen i Huddinge Huddinge Naturskyddsförening Polisen, Södertörns polismästardistrikt Stockholms läns museum Skogsstyrelsen, region Stockholm SRV återvinning AB Stockholm Vatten AB AB Storstockholms lokaltrafik Svenska Kraftnät Södertörns Brandförsvarsförbund Södertörns Fjärrvärme AB Vattenfall Eldistribution AB Vidja Vägförening Sakägare enligt fastighetsförteckning För kännedom: Bygglovsavdelningen Gatu- och trafikavdelningen Gatu- och parkdriftsavdelningen Lantmäteriavdelningen KS utvecklingsavdelning Mark- och exploateringsavdelningen Miljötillsynsavdelningen Naturvårdsavdelningen Informationsavdelningen Info Huddinge

122 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN PLA SBN PL 2010/ Planbeskrivning utställningshandling Detaljplan för Vidja etapp II Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, juni 2013

123 Detaljplanearbetet leds av planavdelningen vid miljö- och samhällsbyggnads-förvaltningen (MSB) genom en projektgrupp. I projektgruppen ingår: Johanna T Wadhstorp, MSB, planavdelningen; projektledare för dp och handläggare; Alexandra Mattsson, MSB, gatu- och trafikavdelningen Jonas Petterson, MSB, mark- och exploateringsavdelningen (projektledare för projektet) Christer Hallberg, konsult Structor, företräder mark- och exploateringsavdelningen, Sofia Düring Forslund, MSB, bygglovsavdelningen Magnus Edén, MSB, lantmäteriavdelningen Benny Sundesson från Stockholm Vatten AB har deltagit i VA-frågor

124 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Planens syfte och huvuddrag... 5 Behov av miljöbedömning... 6 Genomförande... 6 DETALJPLAN... 7 Planens syfte och huvuddrag... 7 Plandata... 8 Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden... 8 Tidigare ställningstaganden... 8 Regionplan... 8 Områdesbestämmelser och förordnanden... 9 Förordnande enligt 113 byggnadslagen... 9 Planuppdrag och program för detaljplanen Kommunala beslut i övrigt Planens förenlighet med miljöbalken Behovsbedömning Planen Platsen Påverkan Motiverat ställningstagande Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Natur Mark och vegetation Naturvärden Rekreation och friluftsliv Geologiska förhållanden Hydrologiska förhållanden Bebyggelse Landskapsbild Kulturhistoriska miljöer Fornlämningar Bostäder, friliggande småhus Tillgänglighet till bostadshus Bygglovpliktens omfattning Service Lek och rekreation Vattenområden Strandskydd Gator och trafik Gång- och cykeltrafik Kollektivtrafik Biltrafik Parkering Störningar och risker Buller Förorenad mark Teknisk försörjning Vattenförsörjning, spillvatten Dagvatten Elförsörjning

125 Energiförsörjning Avfallshantering Räddningstjänst GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Planförfarande Tidplan Genomförandetid Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Avtal Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Ledningsrätt Gemensamhetsanläggningar Kommunens övertagande av ansvar för allmän plats Omprövning av Vidja ga: Servitut Ekonomiska frågor Kommunalekonomiska konsekvenser Kostnader för fastighetsägarna Vatten och avlopp Gatukostnader Ersättning vid markförvärv Bygglovavgift Planavgift Fastighetsbildning Gemensamhetsanläggning El och tele m.m Kostnader för miljöskyddsåtgärder Tekniska frågor Tekniska utredningar

126 Sammanfattning Planområdet ligger i Vidja som är ett äldre fritidshusområde i sjön Orlångens sydöstra del. Planområdet omfattar ca 415 bostadsfastigheter i enskild ägo och är ca 141 hektar. Planområdet inom mörkröd markering Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att ge förutsättningar för en utbyggnad av ett gemensamt vatten- och avloppssystem samt en ny- och ombyggnad av befintligt vägnät. Därmed ges möjlighet för ett permanentboende med större byggrätter och möjlighet till avstyckningar. Vidare ska planeringen pröva ett enskilt huvudmannaskap för lämpliga naturområden och samtidigt tillgängliggöra de som får ett kommunalt huvudmannaskap. Vägar och naturområden inom planområdet ägs huvudsakligen av samfälligheten Vidja vägförening. Efter ett förändrat inriktningsbeslut i kommunfullmäktige vid beslutet att anta Vidja etapp 1, fick samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att undersöka möjligheterna till ett enskilt huvudmannaskap för naturområdena. Detaljplanen planläggs enligt plan- och bygglagen från 1987 som anger att en plan inte kan innehålla delat huvudmannaskap för allmän platsmark. Därför prövas de naturområdena som föreslås få ett enskilt huvudmannaskap i en separat detaljplan, Vidjas naturområden. Naturområden nära Orlångens strandkant tillsammans med Ringsättrabadet planläggs som allmän plats Natur med kommunalt huvudmannaskap. På vissa privata bostadsfastigheter i sydvästra delen av området, väster om Helmerdalsvägen samt på Axnäs gäller idag strandskydd 100 m från strandkanten. Detta strandskydd föreslås minskas till att bara gälla strandnära delarna av fastigheterna som uppfattas som allmänt tillgängliga

127 Enligt planinriktningen föreslås generellt stora fastigheter om minst kvm med lokala bestämmelser om kvm där terrängen så medger. Ett 80-tal nya fastigheter kan tillkomma inom planområdet, varav upp till tolv st på mark som idag är naturmark. Bostadsbebyggelsen kan uppföras som friliggande småhus i högst två våningar. Bebyggelsen ska anpassas till terrängens naturliga förutsättningar och det föreslås en utökad lovplikt för trädfällning av vissa träd. Verksamheter medges inom huvudbyggnaden för att öka möjligheten till service och arbetsplatser inom området. Gatunätsstrukturen föreslås i huvudsak behållas och befintliga vägar kommer att byggas om för att klara kommunens standard för vägar i områden med permanentboende. Kommunen övertar förvaltningen av de allmänna platserna inom planområdet Vidja etapp II. Behov av miljöbedömning Det bedöms inte finnas behov av att göra en miljöbedömning enligt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. Förändringarna har beskrivits i miljöbeskrivningen och bedöms inte innebära en betydande påverkan på miljön. Genomförande Genomförandetiden är 15 år och har en förskjuten genomförandetid som är anpassad efter tiden det tar att bygga ut gator och ett allmänt vatten- och avloppssystem i området. Den förskjutna genomförandetiden är därför 4-5 år beroende på delområde. Utbyggnad av gator och ledningar bedöms ske under Ny bebyggelse kan ske från 2018 och framåt

128 Detaljplan Planens syfte och huvuddrag Vidja är ett äldre fritidshusområde där alltfler väljer att bosätta sig permanent. Detta innebär att omgivningen påverkas och att nya behov uppstår i området. De enskilda avloppen i Vidja är inte anpassade efter den ökade belastning som ett permanentboende ger och innebär att risken för att mer eller mindre renat avloppsvatten släpps ut i Orlången. Det ökade permanentboendet har även lett till önskemål om större byggrätter i området. Syftet med detaljplanen är att ge förutsättningar för en utbyggnad av ett gemensamt vatten- och avloppssystem samt en ny- och ombyggnad av befintligt vägnät. Därmed ges möjlighet för ett permanentboende med större byggrätter och möjlighet till avstyckningar. Vidare ska planeringen pröva ett enskilt huvudmannaskap för lämpliga naturområden och samtidigt tillgängliggöra de som får ett kommunalt huvudmannaskap. Detaljplanen har som ambition att göra det möjligt för fastighetsägarna att utveckla sina fastigheter samtidigt som Vidja bevarar sina kvaliteter med en kuperad terräng och mycket vegetation. Detaljplanen väger mellan önskemålet att bevara områdets karaktär och behovet av att anpassa området efter de förändringar som ett ökat permanentboende medfört. Detta innebär att det finns ett behov av ett större underlag för service samtidigt som det finns kvaliteter i att bevara något större fastigheter för att på så sätt behålla vegetationen och den kuperade terrängen. Planen underlättar även för dem som vill både bo och arbeta i Vidja då den ger möjlighet att ha verksamheter i bottenvåningen. Detaljplanen medger att befintliga fastigheter kan avstyckas och att några få nya kan tillkomma, vilket ökar underlaget för en utökad kollektivtrafik och eventuell service i området. Genom avstyckningar av befintliga fastigheter beräknas ca 80 nya kunna tillkomma. Bebyggelsen kan uppföras som friliggande småhus i högst två våningar. Naturområden närmast vattnet planläggs som allmän platsmark för att säkerställa allmänhetens tillgång till Orlångens stränder. Naturområdena inom kvartersstrukturen lyfts ur detaljplanen och kommer även i fortsättningen att omfattas av de befintliga områdesbestämmelserna som anger allmän platsmark för området. Detta är för att ett enskilt huvudmannaskap för naturområdena prövas efter ett ändrat inriktningsbeslut från kommunfullmäktige i samband med antagandet av detaljplanen för Vidja etapp

129 Plandata Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden Planområdet ligger i Vidja som är ett äldre fritidshusområde vid sjön Orlångens sydöstra del. Området ligger mellan Vidjavägen och sjön Orlången, knappt 4 km från gränsen mot Farsta. Ett program togs fram för hela området Vidja men detaljplanearbetet är indelat i 3 etapper. Etapp 1 antogs av Huddinges kommunfullmäktige den 20 juni 2011 och vann laga kraft den 7 januari Den första etappen är det område som ligger söder om Vidjavägen och avgränsas av Lännaskogens naturreservat i sydost, Stockholms stads mark i öster, Vidjavägen i norr och Helmerdalsvägen i väster, se karta sidan 1. Detaljplanen vann laga kraft den 7 januari Etapp II är resten av det idag bebyggda Vidja och avgränsas i söder av etapp 1 och Lännaskogens naturreservat och i väster och norr av sjön Orlången. I öster avgränsas området av Stockholms stads obebyggda fastigheter vid Vidablicksvägen. Stockholms stads fastigheter ingår istället i etapp 3 tillsammans med ett område som avgränsas av Ågesta värmekraftverk i öster och etapp 1 i väster. Planområdet omfattar ca 141 hektar och är beläget söder om sjön Orlången, se karta sidan 1. Planen omfattar 415 bostadsfastigheter i enskild ägo. Vägar och naturområden ägs och förvaltas till stor del av Vidja vägförening genom en gemensamhetsanläggning. Det finns en kommunalt ägd fastighet inom planområdet som rymmer en transformatorstation. Utmed den norra stranden mellan Helmerdalsvägen och Axnäsvägen finns ett flertal fastigheter planlagda som allmän plats Natur, som ägs av enskilda fastighetsägare. Naturområdena inom kvarteren lyfts ur detaljplanen för att på så sätt kunna fortsätta ha ett enskilt huvudmannaskap. Med plan- och bygglagen från 1987 går det inte att ha dubbla huvudmannaskap i samma detaljplan och Huddinge kommun kommer att ha huvudmannaskapet för väg- och naturområden inom detaljplanen. Genom att naturområdena lyfts ur detaljplanen kommer områdesbestämmelserna att fortsätta gälla för dem. Tidigare ställningstaganden Regionplan I Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010 laga kraftvunnen den 30 augusti 2010 av landstingsfullmäktige, är Vidja utpekad som övrig regional stadsbygd. Detta innebär att marken planeras för samlad bebyggelse i ett område av större omfattning. Enligt RUFS så bör inriktningen för fritidshusområden som omvandlas till permanentbostäder vara att gemensamma försörjningsanläggningar bör byggas. Den nya bebyggelsen bör även få en täthet och omfattning som ger förutsättningar för kollektivtrafikförsörjning och effektiv energiförsörjning. Nya bostäder bör planeras som permanentbebyggelse och lokaliseras efter dessa förutsättningar. Enligt RUFS måste efterfrågan på fritidsbostäder i framtiden i högre grad - 8 -

130 tillgodoses i områden på större avstånd från regionens centrala delar, företrädesvis i angränsande län. I Huddinge kommuns Översiktsplan från 2000 är planområdet och hela Vidja utpekat som ett fritidshusområde. När översiktsplanen antogs hade kommunen ännu inte tagit ställning till hur dessa områden skulle utvecklas. Arbete med en ny Översiktsplan har påbörjats och i samrådsversionen är Vidja utpekat som Övrig sammanhållen bebyggelse. Inriktningen för fritidshusområdena i samrådsversionen är: Fritidshusområdena inom kommunen ska på sikt omvandlas till områden med permanent bebyggelse. De ska VA-försörjas och bör i viss omfattning kompletteras med andra bostadstyper samt om möjligt även viss service. Hela sjön Orlången är ett naturreservat och gränsen för reservatet går vid strandlinjen, även på fastigheter med vattenområde. Områdesbestämmelser och förordnanden För planområdet gäller idag områdesbestämmelser med beteckning 23-A-7 som vann laga kraft 15 februari Syftet med dessa områdesbestämmelser var att reglera fritidshusbebyggelsen i avvaktan på en kommande planläggning. Bestämmelserna skulle bromsa utvecklingen mot en ökad permanentbosättning i området innan ett gemensamt va-system hade byggts ut och då området låg alltför långt bort från kommunal service. Områdesbestämmelserna begränsade därför byggnadsarean till max 40 m 2 för huvudbyggnad och max 20 m 2 för komplementbyggnad. När det gällde fastighetsindelningen så skulle den befintliga med stora fastigheter bestå i och med områdesbestämmelserna. Vissa fastigheter i områdesbestämmelserna är betecknade med H för helårsbostad, för dessa finns inga byggreglerande bestämmelser. År 2002 förelade länsstyrelsen i Stockholms län, Huddinge kommun att en allmän vatten- och avloppsanläggning skulle komma till stånd senast den 31 december För att motivera fastighetsägarna att ansluta till detta nät togs områdesbestämmelser fram som tillät en större byggrätt på fastigheterna. Dessa överklagades och regeringen upphävde Huddinge kommuns beslut. Huddinge kommun har sökt anstånd för föreläggandet hos länsstyrelsen då detaljplanläggningen pågår i området vars syfte är att bygga ut ett allmänt VA-system. Inom detaljplanen finns områden som ingår i strandskyddet. Förordnande enligt 113 byggnadslagen Inom Vidja etapp II finns i områdets norra del, inom delen som kallas Axnäs ett paragraf 113-förordnande. Ett förordnande enligt 113 byggnadslagen innebär att när byggnadsplanen togs fram 1975 så utfärdade Länsstyrelsen ett förordnande att den mark som planlades som natur, park eller vägmark, det vill säga allmän platsmark, skulle upplåtas till en gemensamhetsanläggning utan att fastighetsägaren fick någon ersättning för detta. Innan detaljplanen vinner laga kraft så kommer kommunen ansöka om att - 9 -

131 förordnandet ska upphävas. Tidigare byggnadsplan för fastigheterna Vidja 1:471 M.FL. (Axnäs)inom stadsdelen Vidja. Aktbeteckning 0126K-9980, alternativ aktbeteckning 23- A-6. Fastställd Byggnadsplanen 23-A-6 (se plankartan ovan) upphävdes tillsammans med övriga byggnadsplaner i Vidja genom beslut av kommunfullmäktige (laga kraft ). Planen ersattes med områdesbestämmelser. Byggnadsplanen visar fastighetsgränser och byggnader och avgränsas av den röda linjen. Den allmänna platsen i byggnadsplanen bestod av vägmark markerat med vitt och parkmark med grönt. När byggnadsplanen fastställdes beslutade länsstyrelsen om ett förordnande (med stöd av 113 byggnadslagen) att ägare till exploateringsfastigheterna skulle upplåta den allmänna platsen (parkmark och vägmark) till gemensamhetsanläggning utan ersättning. Förordnandet gällde fastigheterna Vidja 1:475 1:477. Trots att den allmänna marken aldrig blivit upplåten för en gemensamhetsanläggning utan fortsatte ägas av enskilda fastighetsägare, ligger förordnandet kvar. Det upphävdes heller aldrig i samband med att de gällande områdesbestämmelserna fastställdes utan ligger kvar på fastigheterna. Nya tomter föreslås i den föreslagna detaljplanen på den naturmark som aldrig upplåtits för gemensamhetsanläggning. Se utsnitt ur samrådsförslaget för detaljplanen:

132 Föreslagna nya tomter på naturmark Föreslagna nya tomter på naturmark Utsnitt ur samrådsförslagets plankarta. Huddinge kommun planerar att före den nya detaljplanen antas, ansöka hos länsstyrelsen att förordnandet upphävs med följande motiveringar. 1. Byggnadsplanen som förordnandet enligt 113 BL gällde har upphävts. Detta innebär enligt lantmäterimyndigheten i Huddinge att det inte längre är möjligt att bilda gemensamhetsanläggning för de allmänna platserna med stöd av byggnadsplanen. Trots att förordnandet enligt 113 BL finns kvar är det alltså inte möjligt att utnyttja det för att utan ersättning upplåta de allmänna platserna. 2. De fastigheter som belastas av förordnandet kommer att kunna bilda nya tomter inom delar av området som tidigare skulle lösas in, och det är samma fastighetsägare nu som när förordnandet fastställdes. 3. Nya tomter kommer att kunna bildas på naturmark. Denna mark används inte i dag så flitigt för rekreation som områdena utmed strandkanten. De strandnära områdena är i detaljplanen föreslagna som natur. Ett särskilt samråd har skett med berörda fastigheter den 13 mars till den 2 april Det kom inte in några yttranden som hade synpunkter på det föreslagna upphävandet. Planuppdrag och program för detaljplanen Den 19 december 2005 gav kommunstyrelsen samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta ny detaljplan enligt det tjänsteutlåtande och den förstudie som tagits fram under Ett planprogram gick ut på samråd under våren 2006 och tre informationsmöten hölls. Kortfattat föreslog programmet för Vidja att området skulle planläggas med kommunalt vattenoch avlopp, en minsta tomtstorlek om 1500 m 2, byggrätter om minst 100 m 2 byggnadsarea samt ett enskilt huvudmannaskap för vägar och naturområden

133 I många av de yttranden som inkom både från fastighetsägare och remissinstanser ifrågasattes det enskilda huvudmannaskapet för vägarna vilket ledde till att denna fråga studerades vidare. Man beslöt att ta fram ett reviderat program som föreslog ett kommunalt huvudmannaskap för vägar och natur. Programmet gick ut på samråd under tiden 14 maj till 19 juli 2007 då även ett informationsmöte hölls. I det reviderade programmet öppnades även för lokala bestämmelser när det gällde fastighetsstorlekarna och uppdraget att undersöka behovet av samhällsservice i form av förskola och skola, tillkom. Mellan det första planprogrammet och det reviderade ändrades Huddinge kommuns gatukostnadsreglemente vilket innebär att kommunen numer strävar efter full kostnadstäckning vid utbyggnaden av gatunätet. Den 8 november 2007 beslutade Samhällsbyggnadsnämnden att godkänna den planinriktning som tjänsteutlåtandet ( ) baserat på de två programmen, angav. Inriktningen för det fortsatta planarbetet är detsamma för alla etapper vilket för med sig att även planeringen kommer att bli likartad i hela Vidja oavsett detaljplan, med undantag från planeringen på Stockholms stads mark som delvis har en annan inriktning. När detaljplanen för Vidja etapp 1 antogs av kommunfullmäktige i juni 2011, gavs en förändrad inriktning för detaljplanen för Vidja etapp 2. Samhällsbyggnadsnämnden fick i uppdrag att undersöka möjligheten till ett enskilt huvudmannaskap för naturområdena i etapp två samt för de som undantogs beslut om antagande i etapp 1. Samhällsbyggnadsnämnden beslutade om samråd för Vidja etapp II den 26 april 2012 och samrådet pågick mellan 7 maj juli Detaljplanen för naturområdena i Vidja gick ut på ett eget samråd parallellt med detaljplanen för Vidja etapp II men fick en längre samrådstid på grund av oklarheter. Endast länsstyrelsen inkom med ett särskilt yttrande för detaljplanen för Vidjas naturområden. Efter samrådet har detaljplanen för Vidjas naturområden utgått och istället görs ingen ny detaljplan för dessa områden utan de befintliga områdesbestämmelserna fortsätter att gälla. Samtidigt som samrådet för detaljplanerna var det även samråd för gatukostnaderna för Vidja etapp 1 och 2. Under samrådet kom det in många yttranden från fastighetsägare i Vidja. Bland remissinstanserna var det flera av länsstyrelsens synpunkter som har lett till vidare arbete med detaljplanen. Länsstyrelsen hade synpunkter på strandskyddsupphävandet och det föreslagna strandskyddet i utställningshandlingen är justerat efter en diskussion med länsstyrelsen. Efter länsstyrelsens synpunkter har även en arkeologisk utredning tagits fram som inte visade på några nya fyndigheter. Länsstyrelsen ville även att upphävandet av 113 förordnandet skulle gå ut på ett särskilt samråd för tydlighetens skull, vilket har skett inför utställnigen. Texten om buller från bussgatan har uppdaterats, fastighetsindelningsbestämmelsen tagits bort och

134 större dagvattenhanteringsområden märkts ut i detaljplanen. Den sista punkten var även något som miljönämnden efterfrågade. Bland fastighetsägarna och Vidja vägförening var det vissa frågor som utmärkte sig som viktiga för många. Den stora frågan är vem som ska äga naturmarken där de allra flesta som yttrat sig i frågan anser att fastighetsägarna i Vidja ska fortsätta äga och förvalta all naturmark i Vidja. Vidare är det många som inte gillar kommunens förslag på att dra in bussen längre in i området. Enligt många yttranden så är den dragning som bussen har idag tillräcklig, möjligtvis några fler busshållplatser. Även den föreslagna vägstandarden är det många av de boende som ser som överdimensionerad. Karta över planområden för Vidja etapp 1 och Vidja etapp II Kommunala beslut i övrigt I samband med att detaljplanen för Vidja etapp 1 antogs av kommunfullmäktige, gavs även ett uppdrag till miljönämnden att upprätta ett förslag till ändring av naturreservatet Lännaskogen i de delar som berörs av förslaget till detaljplan och som gränsar till fastigheterna Lissma 4:42, Lissma 4:111 och Lissma 4:312. Utanför planområdet planeras för en gång- och cykelväg utmed Vidjavägen från stallet i Ågesta fram till detaljplaneområdet för Vidja etapp 1. Planens förenlighet med miljöbalken Markanvändningen i planen är förenlig med bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden enligt miljöbalken 3 och 4 kap. Vid planering ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer enligt miljöbalkens 5 kap 3. Miljökvalitetsnormer meddelas av regeringen och är föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft och miljön i övrigt om

135 det behövs för att varaktigt skydda människors hälsa eller miljön eller för att avhjälpa skador på eller olägenheter för människors hälsa eller miljön. Miljökvalitetsnormer finns för utomhusluft, vattenförekomster, fisk och musselvatten samt omgivningsbuller. Behovsbedömning Enligt 4 kap.34 Plan- och bygglagen ska en miljökonsekvensbeskrivning för en detaljplan upprättas om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Utifrån kriterierna i bilaga 2 och 4 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar, ska kommunen göra en behovsbedömning och ta ställning till om ett genomförande medför en betydande miljöpåverkan eller inte. Nedan följer en sammanfattning av planens konsekvenser som ligger till grund för behovsbedömningen. Planen Syftet med detaljplanen är att ge förutsättningar för en utbyggnad av ett gemensamt vatten- och avloppssystem samt en ny- och ombyggnad av befintligt vägnät. Därmed ges möjlighet för ett permanentboende med större byggrätter och möjlighet till avstyckningar. Planområdet omfattas idag av områdesbestämmelser för fritidshusområde med byggrätter på 40 m 2 huvudbyggnad och 20 m 2 komplementbyggnad. Planområdet är avstyckat i fastigheter om ca 2000 m 2 och mer, med bevarad naturmark inom kvarteren på höjder samt i en remsa utmed stranden. Detaljplanen föreslår även ett kommunalt huvudmannaskap för vägområdena samt naturområden utmed strandkanten. För naturområden inom kvartersstrukturen föreslås ett fortsatt enskilt huvudmannaskap genom att områdena inte planläggs utan områdesbestämmelserna fortsätter att gälla där. Platsen Vidja är ett fritidshusområde som vuxit fram under 1900-talet. Under senare år har en allt större andel av fastighetsägarna bosatt sig permanent inom området men bebyggelsen består huvudsakligen av fritidshusbebyggelse med en låg exploatering. Bakgrunden till detaljplanen är bland annat ett behov av att komma till rätta med utsläppen till Orlången av mer eller mindre orenat avloppsvatten. Orlången är näringsrik och känslig för ökad tillförsel av näringsämnen. Detaljplanen gränsar till Orlångens naturreservat som omfattar sjön och sträcker sig till fram till strandkanten. Vissa av fastigheterna ligger inom strandskyddet men på de flesta infördes det aldrig eftersom de redan låg inom byggnadsplaner då skyddet infördes. Vidja är till stora delar väldigt kuperat med stora fastigheter med riklig vegetation. Området karaktäriseras av att historiskt ingått i ett småbrutet och småkuperat odlingslandskap. Påtagligt inom området som helhet är inslaget

136 av ädellövträd. Detta gäller särskilt inslaget av ekar varav flera är så kallade jätteträd. Vid Långvik är området istället väldigt plant och utgör en lågpunkt som är känslig för översvämningar och kraftiga regn. Här är grundvattennivån strax under markytan. Orlången är en större sjö som räknas som vattenförekomst och den omfattas därmed av miljökvalitetsnormer för vatten. Miljökvalitetsnormerna innebär att sjön ska nå god vattenstatus år I Vidja finns en fornborg som ligger inom naturområde. En arkeologisk undersökning har genomförts som inte visat några fyndigheter som planen behöver ta särskild hänsyn till. Påverkan Planen medför en stor påverkan på området framförallt då den innebär en utbyggnad av ett gemensamt VA-system vilket kommer att snabba på utvecklingen av ett ökat permanentboende. Vägarna byggs om och får ett bredare asfalterat vägområde på många ställen. Detaljplanen medger avstyckning av fastigheter vilket över tid kommer att innebära en måttlig förtätning. Detta tillsammans med de ökade byggrätterna kommer att påverka vegetationen, terrängen och öka andelen hårdgjord yta inom kvartersmark. För att minska alltför stora ingrepp på fastigheterna föreslås en generellt större fastighetsstorlek än i stora delar av Huddinge, marklov krävs för fällning av ädellövträd med ett stamomfång på minst 30 cm och suterrängvåning ska byggas om terrängen på fastigheten är alltför kuperad. Det ökade permanentbosättningen förväntas öka dagvattenflödena med ca 35 procent vilket skapar ett större behov av en bra dagvattenhantering i området. Samtidigt innebär ett utbyggt gemensamt VA-system att den negativa påverkan på Orlången från avloppsutsläpp minskar. Minskningen av näringsämnena (fosfor, kväve) kan bli upp till 50 procent vid exploatering. Däremot kommer belastningen av övriga ämnen (bl. a bly, koppar, zink och svavel) att öka i och med att trafikintensiteten förväntas bli lite högre och verksamheten i området blir mer omfattande. Värdena är dock långt under de riktvärden som finns för känsliga recipienter. Naturområdena behålls i stort sätt oförändrade. För de naturområden som ligger utmed stränderna föreslås ett kommunalt huvudmannaskap för att säkerställa att de hålls allmänt tillgängliga. De sjönära delarna av planområdet ingår i det kulturhistoriskt intressanta området Orlången Ågestasjön, Trehörningen, enligt Huddinge kommuns kulturmiljöinventering. Bedömningen är att landskapet ger en god och representativ bild av hur en förhistorisk bosättning utvecklats fram till det agrara landskapet vid 1800-talets slut och anses vara ett av de få områden i stockholmstrakten som undgått 1900-talets exploateringar. Då området har genomgått en stor förändring sedan 1940-talet då Vidja planerades som ett fritidshusområde och avstyckningar av tomter och en utbyggnad av vägnätet skedde, så anses den karaktären som beskrivs i kulturmiljöinventeringen

137 redan ha påverkats i så stor utsträckning att de utpekade kvaliteterna inte finns kvar i någon större omfattning. Motiverat ställningstagande Med ovanstående behovsbedömning som grund, bedöms att detaljplanen inte leder till betydande miljöpåverkan och därför behöver inte en miljökonsekvensbeskrivning genomföras. Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Natur Mark och vegetation Området karaktäriseras av ett område som historiskt ingått i ett småbrutet och småkuperat odlingslandskap. Efter att området omvandlats till ett stugområde har karaktären ändrats. Vissa delar brukas fortfarande, men då huvudsakligen för bete med häst samt slåtter. Detta gäller huvudsakligen den södra delen av planområdet. Något som är påtagligt i området som helhet är inslaget av ädellövträd framförallt av ekar där flera är så kallade jätteträd. På framför allt de mer höglänta delarna av området samt på flera av de strandnära naturområdena finns även barrskogsmiljöer. De viktigaste kvaliteterna i området att ta tillvara i detaljplanen är det sjönära läget och att stränderna tillgängliggörs så att alla boende i området kan nyttja dessa. För att bibehålla en karaktär med stort inslag av ädellövträd föreslås lovplikt för fällning av ädellövträd(ek, alm, ask, bok, lind och lönn) av en viss storlek. Naturvärden De högsta naturvärdena inom området utgörs av strandområdena, särskilt utpekade nyckelbiotoper samt den rika förekomsten av ädellövträd där fler av dem är jätteträd. Inom området finns förekomst av flera skyddsvärda arter, även rödlistade, varav många är knutna till de stora ädellövträden. I planområdets södra del vid Helmerdalsvägen södra ände har Skogsvårdsstyrelsen pekat ut en nyckelbiotop (se rött område i kartan nedan). En nyckelbiotop är ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas, rödlistade arter. Denna nyckelbiotop består av en naturlig sänka mellan två höjder och har en värdefull kryptogamflora. Sänkan fungerar som en port in till Lännaskogens naturreservat i söder. Vid nyckelbiotopen finns även en fornlämning i form av en fornborg. För att säkerställa bevarandet av nyckelbiotopen och fornborgen föreslås denna del planläggas som allmän plats Natur

138 Karta som visar nyckelbiotop inom planområdet. Markerat med rött. Planförslaget kommer att medföra att området förtätas med fler byggnader för bostadsändamål vilket innebär att en del befintlig vegetation inom kvarteren kommer att försvinna. På de privata fastigheterna kommer det att råda utökad lovplikt för trädfällning. I de få fall när nya fastigheter planeras på oexploaterad mark kommer de att föreslås i anslutning till befintlig bebyggelse. Stora naturområden kommer att bevaras som Natur/allmän platsmark vilket ger dem ett skydd mot exploatering. Rekreation och friluftsliv Vidja ligger omgivet av ett område som är utpekat som riksintresse för rörligt friluftsliv. I Vidja är det särskilt strandområdena och sjön Orlången som berörs av riksintresset. Orlången är mycket väl använd under årets alla årstider för sportfiske, skridskoåkning, skidåkning, båtliv, bad och vandring. Det är viktigt att Vidjas silhuett från Orlången inte ändrar karaktär från en gles bebyggelse inbäddad i vegetation till mer exploaterad karaktär. Stora delar av Vidjas stränder är redan idag tillgängliga och nyttjas som viloplatser för friluftslivet på sjön. De områden som idag uppfattas som tillgängliga för allmänheten har i detaljplanen fått ett särskilt skydd mot exploatering och påverkan. Dessa föreslås även fortsättningsvis ligga inom strandskyddet. Enligt planförslaget ska strändernas tillgänglighet bevaras och även ökas genom att visa på möjliga gångstråk. Sträckan som pekas ut sträcker sig från Helmerdalsvägen utmed stranden, via Tärnmåsvägen, förbi Ringsättrabadet, Axnäs och sen bort mot Fräkenbottendiket. Detta är en sträcka på ca 1,5 km som på vissa ställen behöver tydliggöras genom att visa var gränsen mellan privata fastigheter och allmän platsmark. Detta kan göras genom att röja sly, markera sträckan med stenmjöl och liknande. På vissa ställen kan det finnas ett behov att sätta upp ett räcke för att kunna passera mer otillgängliga platser

139 Tänkt dragning av naturstig visas med lila En slinga utmed stranden är viktig närrekreation för boende i hela Vidja samt för övrigt friluftsliv från angränsande områden. I övrigt bedöms inte de förändringar som görs i Vidja påverka friluftslivet negativt. Geologiska förhållanden Etapp II i Vidja är till stora delar väldigt kuperat men vägarna är i huvudsak dragna i områdets låga partier i sänker mellan bergen. På de plana ytorna där vägarna i huvudsak går och längs med strandkanterna består grunden av postglacial lera (gult i kartan nedan) medan höjderna består av sedimentbergarten gnejs (rött i kartan nedan). Däremellan finns partier av sandig morän (blått i kartan nedan). Geologisk karta över Vidjaområdet

140 Markradon Sveriges Geologiska AB har utfört en markradonkartering Området har vid dessa mätningar bedömts som normalriskområde vad gäller radon förutom i sydväst där grunden består av lera och området därför är ett lågriskområde. Hydrologiska förhållanden Planområdets ytvatten avrinner till sjön Orlången som ingår i Tyresåns sjösystem. Avrinningen sker via väg- och befintliga krondiken till sjön Orlången. Enligt VISS (Vatteninformationssystem Sverige) hade Orlången måttlig ekologisk status 2009 och tidsfristen för att uppnå god ekologisk status har förlängts från år 2015 till år Sjön är näringsrik och känslig för ökad tillförsel av näringsämnen. Vidja består till stor del av berg i dagen, tunna moräntäcken och lertäckta områden som har sämre förmåga att infiltrera dagvatten. Då Vidja dessutom är väldigt kuperat kan dagvattenflödena förväntas bli kraftiga. En dagvattenutredning har på uppdrag av Huddinge kommun tagits fram av Sweco Viak 2008 där man uppskattar att dagvattenflödena förväntas öka med ca 35 procent. Beräkningar visar att föroreningsbelastningen till Orlången före respektive efter förtätning kommer att förändras. Minskningen av näringsämnena (fosfor, kväve) kan bli upp till 50 procent vid en utbyggnad av ett gemensamt VA-system. Däremot kommer belastningen av övriga ämnen (bl. a bly, koppar, zink och svavel) att öka. Uppgifter om föroreningsbelastning från vägar med lite trafik (<1000 fordon per årsdygn) är mycket begränsat men i och med att trafikintensiteten förväntas bli lite högre och verksamheten i området blir mer omfattande (gräsklippning, biltvätt mm) förväntas belastningen av bly att öka med 50 procent, koppar och nickel med 7 procent. Värdena är dock långt under de riktvärden som finns för känsliga recipienter. För dagvattnet från vägarna anläggs grunda skåldiken med makadamfyllning. Dikena ska, där det är möjligt, anläggas med låg lutning för att få en långsam avrinning där vattnet infiltreras och föroreningar avsätts. I svackdikena läggs dräneringsledning för att öka avbördningen av det infiltrerade vattnet samt för bräddning av stora flöden. Där det är möjligt, där vägar gränsar mot naturområden, anläggs öppna diken. Föroreningar från de enskilda fastigheterna bör minskas genom att först och främst påverka källorna till eventuella föroreningar. Därutöver ska dagvattnet i första hand infiltreras i marken på den egna fastigheten, så kallat LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten), och i andra hand ska dagvattenflödet fördröjas innan avledning sker. Dagvatten från enskilda fastigheter får inte påverka andra fastigheter liksom dagvattnet från vägmark inte får påverka enskilda fastigheter. Då många enskilda fastigheter troligen inte kommer att kunna ta hand om dagvattnet lokalt, kommer möjlighet ges

141 för de som gränsar mot vägområde, att ansluta fastigheten till gatumarkens dräneringsledningar mot en anslutningsavgift. Däremot för fastigheter utan förutsättning för LOD med ytavrinning mot lägre liggande privat fastighet, så ansvarar fastighetsägaren själv för avskärande avvattningsstråk vid fastighetsgräns. På flera platser i planområdet finns så kallade lågpunkter där extra åtgärder behövs för att hantera dagvattnet. Särskilt i Långvik vid Vidjavägens västra del där dikesbotten är i nivå med sjöns vattenyta. Det andra området är i norra delen vid Doktorsvägen och Ringsättravägen där det finns flera instängda lågpunkter. Ett flertal ledningsrätter så kallade U-områden är utmärkta för att hantera dagvattnet. På naturmark vid lågpunkter ska åtgärder för dagvattenhanteringen göras. Områdena är utmärkta i detaljplanen. Så mycket som möjligt av det existerande trädbeståndet ska behållas inom området för att bromsa dagvattenflödena. Risk för höga vattenstånd Utifrån den framtagna dagvattenutredningen togs en fördjupad dagvattenhantering fram under år 2010 för att visa på översvämningsrisker och ytavrinning vid extrema regn. Utredningen har tagit fram två scenarier för översvämningsrisker utifrån Tyresåsystemet, 100-årsflöde samt beräknat högsta flöde. Nivåerna för flödena är 21,24 m respektive 22,34 m, men ett antagande är att nivån för 100-årsflödet förmodligen är underskattad. I kartan nedan visas Orlångens utbredning vid de två scenarierna och där framgår att de kritiska områdena vid högsta flödet är främst vid Långvik samt Fräkenbottendiket utanför planområdet. karta över Orlångens utbredning vid 100-årsflöden och beräknat högsta flöde

142 En simulering har tagits fram för att redovisa ytavrinningen och instängda vattenmassor. Bilden nedan visar en sammansatt bild över maximalt vattendjup, sett över hela simuleringen. Karta över vattendjup vid 100-årsregn. De huvudbyggnader som finns i Vidja idag finns på en plushöjd av som lägst 22m. Inga nya fastigheter kan tillkomma under denna nivå och all bebyggelse bör förhålla sig till den. Minsta fastighetsstorlek är i de låglänta områdena satt till 1500 m 2 för att få plats med ytor inom fastigheten som ska hantera högt stående vatten. Planbestämmelser anger för dessa områden att källare inte får byggas och att plattan på mark bör ligga minst 0,5 meter över gatunivå i fastighetsgräns för att undvika uppdämningar i husgrundsdräneringar. Vidare ska marken närmast huvudbyggnaden ha en lutning på 5% räknat från huslivet och till 3 meter ut från huslivet. Inom naturmark kan infiltrationsytor anläggas, antingen som öppna diken eller dammar som även fyller en funktion för groddjuren i området, eller som torra dammar som kan hantera eventuella översvämningar. Dessa är utmärkta på plankartan. Bebyggelse Landskapsbild Detaljplanen kommer att medföra en stor påverkan på landskapet i området. De nya byggrätterna tillsammans med en utbyggnad av ett allmänt VAsystem kommer att accelerera den pågående omvandlingen av området från en fritidshusbebyggelse med låg exploatering till en permanentbebyggelse med en högre exploatering. För att minska påverkan föreslås planbestämmelser om att suterränghus ska byggas på kuperade tomter för att minska ingreppen på marknivåerna. Vidare finns en planbestämmelse om krav på marklov för trädfällning för ädellövträd vilka är ett viktigt inslag i områdets karaktär. Vid byggnation ska värdefull vegetation på tomterna i

143 största möjliga mån beaktas dels för deras vikt som karaktärsskapande men även för att underlätta dagvattenhanteringen. Byggrätten är något mindre jämfört med den byggrätten som vanligtvis ges vid nyplanerade småhusområden i Huddinge kommun. Efter de synpunkter som inkom under de två programsamråden har förvaltningen valt att föreslå en byggrätt på 150m 2 byggnadsarea (BYA) för hus i ett plan och 100m 2 BYA för hus byggda i två plan. Ett högre men smalare hus ger ett smäckrare intryck i området jämfört med de med 150 m 2 BYA och därför ges en större sammanlagd bruttoarea för att motivera den typen av hus. Huvudbyggnaden kan innehålla två lägenheter där den ena får ha en maximal bruttoarea om 40 m 2. Vägarna kommer i stor utsträckning att ha en enklare standard med blandtrafik. På huvudgatan där bussen kommer att gå anläggs en separat gång- och cykelväg och utmed uppsamlingsgatorna breddas vägarna med en separat gångbana. En viss förändring sker dock av intrycket av vägarna då alla kommer att asfalteras och få gatubelysning. Naturområdena kommer att behålla sin nuvarande utbredning med vissa få undantag vilket gör att det inte blir alltför stora förändringar i förhållandet mellan kvartersmark och naturmark. Det är viktigt att naturmarken utmed strandkanten görs mer allmänt tillgänglig och särskiljs från kvartersmarken. Kulturhistoriska miljöer De sjönära delarna av planområdet ingår i det kulturhistoriskt intressanta området Orlången Ågestasjön, Trehörningen, enligt Huddinge kommuns kulturmiljöinventering. Området omfattar Orlången och Ågestasjön med strandpartier samt dalgången fram till Trehörningen. Det utmärkande för området är öppna, odlade eller betade stränder med inslag av branta berg, barr- och lövskog, välbevarade äldre gårdsmiljöer samt ett flertal gravfält, fornborgar och andra förhistoriska lämningar. Bedömningen i kulturmiljöinventeringen är att landskapet ger en god och representativ bild av hur en förhistorisk bosättning utvecklats fram till det agrara landskapet vid talets slut och anses vara ett av de få områden i stockholmstrakten som undgått 1900-talets exploateringar. Därför är riktlinjerna för området att kulturmiljön ska vårdas för att bevara kulturlandskapet och vägnätets sträckning och karaktär inte får förändras och att nya byggnader bör följa mönster avseende placering, volymer och färgsättning. Vidjaområdet har genomgått en stor förändring sedan 1940-talet då Vidja planerades som ett fritidshusområde och avstyckningar av tomter och en utbyggnad av vägnätet skedde. Karaktären som beskrivs i kulturmiljöinventeringen bedöms därför redan ha påverkats i så pass stor utsträckningatt särskild hänsyn inte bör tas till den i planläggningen

144 Fornlämningar I planområdets södra del uppe på ett bergskrön på Skansberget finns en registrerad fornlämning (RAÄ nr Huddinge 67:1) i form av en Fornborg. Fornborgen ligger på ett högt bergskrön med en upplagd stenmur i öster och utgör själva krönpartiet i ett annars sönderbrutet och otillgängligt berg. Fornlämningen föreslås ingå i allmän plats, naturmark. Fornlämning markerat med gult. Det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. I 2 kap 6,8 och 10 lagen om kulturminnen (1988:50) regleras anmälningsplikt, tillstånd m.m. Fornborgen finns illustrerad i plankartan. Länsstyrelsen beslutade att en arkeologisk utredning etapp l respektive etapp 2 skulle genomföras, enligt 2 kap 11 lagen (1988:950) om kulturminnen mm. (KML). Inom området fanns inga kända fornlämningar, men i närområdet finns bl.a. gravfält och fornborg vilket gjorde att det fanns en möjlighet att fler fyndigheter kunde finnas i området. Utredningarna togs fram under år och de visade att inga fasta fornlämningar finns inom det aktuella planområdet. (Se bild nedan.) Vid arkeologisk utredning etapp 1 påträffades två boplatslägen (objekt 2 och 3) samt en husgrund (objekt l), en stenröjd yta (objekt 4) och en sentida täkt (objekt 5). Objekt l, 4 och 5 utgör inte fast fornlämning utan bedömdes som övriga kulturhistoriska lämningar. Dessa har dokumenterats i samband med den arkeologiska utredningen. Vid arkeologisk utredning etapp 2 (utredningsgrävning) kunde inga fornlämningar konstateras på boplatslägena. Utifrån detta resultat kommer inte förändringar att göras i detaljplanen

145 Utdrag ur slutmeddelande för arkeologisk utredning etapp 1 och 2 för Vidja detaljplan.undersökningsområden inringade med blå linje. Bostäder, friliggande småhus Vidja består idag av fritidshusbebyggelse huvudsakligen från 1940-talet och framåt. Det finns 415 fastigheter för bostadsändamål varav de flesta har någon form av bebyggelse. På 246 fastigheter inom planområdet finns det sammanlagt 517 st boende folkbokförda. Av de folkbokförda är 64 personer under 10 år. Trots detta är bebyggelsen i området till stor del av fritidshuskaraktär. Fastighetsstorlekarna är idag väl tilltagna, 2000 kvm och större. Planen föreslår en minsta tomtstorlek är generellt m 2, men där terrängen är lämplig och där karaktären medger det har vissa kvarter fått en minsta tomtstorlek på m 2. Större areal kan i praktiken krävas för att en fastighet ska kunna delas om terrängen gör stora delar av tomten olämplig att bebyggas. Dagens områdesbestämmelser medger inga avstyckningar men med de föreslagna planbestämmelserna kan på lång sikt ca 80 nya fastigheter tillkomma. De allra flesta tillkommer genom delning av befintliga fastigheter och bara upp till tolv stycken kan tillkomma på mark som idag är privatägd naturmark. De nya fastigheterna är föreslagna i anslutning till befintliga där infrastrukturen redan är utbyggd

146 I Vidja föreslås en bostadsbebyggelse av friliggande småhus. Förutsatt att den överensstämmer med bostadsändamålet får även lokal för verksamheter som inte är störande för omgivningen, inredas i huvudbyggnaden. Huvudbyggnad får byggas i två våningar och ha en största byggnadsarea (BYA) som är 100 m 2. Om huvudbyggnaden istället byggs i en våning får den ha en högsta BYA om 150 m 2. För komplementbyggnader är den största sammanlagda byggnadsarean 40 m 2 och dessa får byggas i högst en våning. Om det finns ett befintligt fritidshus på fastigheten får den istället räknas som komplementbyggnad om den överensstämmer med de gamla byggnadsplanernas bestämmelser, det vill säga har en byggnadsarea på högst 55 m 2. Högsta sammanlagda tillåtna byggnadsarea på fastigheten är 200 m 2. En generationsbostad får finnas inom huvudbyggnaden och ha en bruttoarea (BTA) på högst 55 m 2. Alternativt får befintligt fritidshus med en största byggnadsarea på 55 m 2 BTA räknas som denna generationsbostad. Huvudbyggnader ska placeras minst 6 meter från gata och 4 meter från annan fastighetsgräns. Även komplementbyggnader ska placeras 6 meter från gatan men får placeras 1 meter från annan fastighetsgräns. Högsta byggnadshöjden på huvudbyggnaden är 6,5 meter och nockhöjden är 8,5 meter. För komplementbyggnaden är högsta byggnadshöjden 3,0 meter och högsta nockhöjd 4,0 meter. Bebyggelsen ska anpassas efter den kuperade terrängen inom Vidja för att så långt som möjligt bevara områdets karaktär. Därför får inte alltför stora förändringar av marken i form av uppfyllnader och schaktningar ske i samband med byggnationen. En planbestämmelse säger att placering och utformning av byggnader ska ske med hänsyn till befintlig terräng och vegetation. Om tomten är kuperad ska därför suterrängvåning byggas för en bra anpassning till terrängen. De delar av fastigheten som inte är lämpliga att bebyggas är i plankartan prickmarkerade, vilket betyder mark som inte får bebyggas. Ny bebyggelse inom området innebär att den lantliga karaktären minskar, men även med nuvarande områdesbestämmelser sker en successiv omvandling. Vid planläggningen prövas fastigheternas lämplighet för permanentboende, vilket innebär ett nytt ställningstagande jämfört med områdesbestämmelserna. Fastigheten 1:447 som undantogs beslutet att anta detaljplanen för Vidja etapp 1, uppnår inte kraven på tillgänglighet och kan inte anslutas direkt till allmän väg. Då den nyckelbiotop som är utpekad efter en inventering har visats sig även omfatta fastigheten 1:447 föreslås fastigheten som allmän platsmark Natur och ska därmed lösas in av Huddinge kommun

147 Tillgänglighet till bostadshus Terrängen är bitvis mycket kuperad och undantag kan medges från kravet på tillgänglighet till en- och tvåbostadshus då det är befogat med hänsyn till terrängen (3 kap 15 5 p. PBL och 12 lagen om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk m. m.). Dock eftersträvas att fastigheterna ska ha angöring med bil så nära huvudbyggnaden som möjligt. Avsteg från inriktningen att kunna angöra med bil i anslutning till bostadshuset görs för några redan bebyggda fastigheter, och i något fall för att en tomt överhuvudtaget ska kunna bebyggas. Bygglovpliktens omfattning Lovplikt för trädfällning Möjligheterna att ha bestämmelser om lov för trädfällning har enligt planoch bygglagen ett nära samband med att "en bebyggd tomt beträffande lutning och höjdläge ska vara anordnad på lämpligt sätt med hänsyn till särskilt ljustillförseln samt till stads- eller landskapsbilden" (proposition 1985/86:1, s 301). Av detta framgår att plan- och bygglagens regler avser att reglera sådan trädfällning som påtagligt förändrar stads- eller landskapsbilden eller i annat fall medför störningar för omgivningen. Vid projektering och byggande bör alltså hänsyn tas till befintlig växtlighet i den utsträckning den kan bevaras. Detta ger på kort sikt bättre förutsättningar att bevara områdets "gröna" karaktär, då det tar lång tid för ny vegetation att växa upp. I Vidja har en inventering visat på att det är särskilt viktigt att bevara områdets ädellövträd som är karaktärsskapande för området. Det finns många gamla och stora ekar inom området men även alm, ask, bok, lind och lönn. Bestämmelsen om trädfällning avser inte att förhindra skötsel av vegetation eller rimlig gallring för att få ljus på uteplatsen etc. Bestämmelsen avser därför endast träd som på en höjd av 1,3 meter över marken har en

148 stamdiameter på 30 cm eller mer. Även yngre träd i olika generationer bör behållas för att de i framtiden ska kunna ersätta de befintliga äldre träden i syfte att bibehålla landskapsbilden i området. Som planbestämmelse anges att det råder utökad marklov för fällning av ädellövträd med ett stamomfång på minst 30 cm. Service Det finns ingen kommersiell eller kommunal service inom planområdet idag. Närmaste förskolor och grundskolor finns i Trångsund. Enligt planuppdraget ska behovet av förskola och grundskola undersökas i detaljplaneringen av Vidja. Detta kommer att studeras närmare i etapp 3 på Stockholms stads mark. Närmaste livsmedelsbutik finns i Farsta strand och i Farsta centrum finns det även finns ett stort utbud av annan kommersiell service. Lek och rekreation Inom planområdet finns en anlagd badplats, Ringsättrabadet, med lekplats och en mindre scen/dansbana. Badplatsen ligger utmed Ringsättravägen / Brushanevägen i områdets norra del. I anslutning till badplatsen finns en parkeringsyta. Vid badplatsen finns även en brygga för båtar och vissa båtar ligger uppdragna på land. Foto över badplatsen Ringsättrabadet. I detaljplanen har badplatsen planlagts som park/badplats och är därmed utlagd som allmän platsmark med kommunalt huvudmannaskap. Badplatsen föreslås vara en så kallad mindre närbadplats som främst servar de boende i

149 området snarare än att annonseras som en av de större kommunala badplatserna. En lekplats finns vid badet som bör rustas upp och flyttas närmre badplatsen. Idag ligger det en båtuppläggningsplats mellan badbryggan och lekplatsen och den föreslås byta plats med lekplatsen. Det finns bryggor på åtminstone fyra platser till i Vidja och de flesta av dessa bryggor används som båtbryggor. Bryggorna ligger inom Orlångens naturreservat och omfattas inte av detaljplanen. Invid båtbryggorna vid Ringsättra och Helmerdal har mark planlagts som upplag för att kunna användas som båtuppläggningsplats för en privat båtförening. I dagsläget finns ungefär 140 st båtplatser i Vidja. Båtuppläggningsplatsen vid Ringsättrabadet flyttas för att ligga närmre båtiläggningsplatsen och båtbryggan. Vid båtbryggan i Helmerdal föreslås en båtuppläggningsplats alldeles bredvid båtbryggan. Båtuppläggningsplatsen vid Barstabadet föreslås slås ihop med Helmerdal så att marken vid Barstabadet blir mer tillgänglig för badande. För att nå båtbryggan vid Barstabadet föreslås därför båtarna läggas i vid Helmerdal dit det är lättare att ta sig ned med bil. En ny parkeringsyta för Barstabadet föreslås söder om badplatsen. I planområdets sydvästra del, vid Vidjavägen finns en bollplan. Denna regleras i detaljplanen som parkmark med egenskapen bollplan. Tanken är att området även i fortsättningen ska utnyttjas för spontanidrott. Gångbanan utmed Vidjavägen kommer att leda fram till bollplanen. Foto över bollplan vid Vidjavägens södra ände.. Vattenområden Vattenområdena ligger inom Orlångens naturreservat. Då planområdet är anpassat efter naturreservatsgränsen omfattas inte vattenområdena av detaljplanen. Uppförande av bryggor och andra förändringar i vattenområdet ska prövas mot reglerna för naturreservatet

150 I nuläget finns det en rad privata fastigheter med vattenområden. Utanför dessa fastigheter ligger en samfällighet, S:3, där flera fastigheter inom Vidja är delägare. Kopplat till vattenområdena finns bl.a. fiskerättigheter. Strandskydd Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga förutsättningarna för friluftslivet och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. Strandskyddet innebär förbud mot att vidta en rad åtgärder som motverkar bestämmelsernas syfte. Vidjas stränder är attraktiva för rekreation som bad, båtliv, skridskoåkning och vandring. Längs med stora sträckor ingår även vattenarealer i fastigheterna. I den sydvästra och norra delen av Vidja finns fastigheter med kvartersmark som går ända fram till strandkanten. På sträckan mellan Ringsättrabadet och Helmerdalsvägen ligger det på flera ställen naturmark mellan kvartersmarken och strandkanten. Denna ägs dock ofta av privatpersoner och på vissa ställen är det svårt att avgöra vad som är privat mark och allmän platsmark. Inom planområdet har strandskydd aldrig införts på de fastigheter som låg inom de ursprungliga byggnadsplanerna. För de fastigheter som låg utanför byggnadsplanen men som kom att omfattas av områdesplanerna finns idag ett strandskydd på 100 meter från strandkanten. Detta berör de stora fastigheterna i områdets sydvästra del, några fastigheter vid strandkanten utmed Helmerdalsvägens västra sida samt naturmark på Axnäs. De fem fastigheter som ligger allra längst ned i planområdets sydvästra del, omfattas av det utökade strandskydd på 300 meter som ligger runt Orlången. Strandskydd markerat med blå skraffering. Enligt 5 kap. 7a får det bestämmas i detaljplanen att strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs för ett område, om det finns särskilda skäl och intresset av att ta området i anspråk på det sätt som avses med planen väger tyngre än strandskyddsintresset

151 De särskilda skäl för upphävande av strandskyddet inom stora delar av Vidja är att områdena redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att de saknar betydelse för strandskyddets syften (MB 7 kap. 18c, punkt 1). Tomterna inom strandskyddszonen är redan ianspråktagna och på vissa ställen går strandskyddet även över gatumark. Karta som visar befintlig strandskyddsgräns 100 meter från strandkanten med vitt. I samband med utställningen söker Huddinge kommun ett upphävande av strandskyddet för markarealen på de privata bostadsfastigheter som ligger inom det generella och utökade strandskyddet. Denna mark är ofta redan ianspråktagen av de boende och uppfattas idag inte som tillgänglig för allmänheten. (Se bilden ovan.) Istället föreslås ett anpassat strandskydd på de ytor och miljöer som uppfattas som mer orörda och därmed allmänt tillgängliga. Ofta är dessa områden främst tillgängliga från vattnet. Syftet är att ingen mer bebyggelse eller tomtanläggningar ska tillkomma närmre strandkanten än hur det ser ut idag. De områden där strandskyddet föreslås ligga kvar kompletteras därför med bestämmelsen mark där byggnader inte får uppföras men också bestämmelser om vad som får ske med vegetation och marknivåer. På vissa platser, ofta uddar, är området utökat då platserna idag används som rastplatser för de ute på sjön. Områdena mellan hus och väg uppfattas idag som privata tomter och de är iordninggjorda som det. Det är därför inte rimligt att strandskyddet ligger kvar där då det inte uppfattas som allemansrättsligt tillgängligt. Att dessa områden har iordningsställts som tomter innebär också att det inte har samma betydelse för djur och naturlivet som vid strandkanten. Syftet är att göra det tydligare för fastighetsägarna och besökare vad som är allmänt tillgängligt och vilka områden som inte är det. I plankartan har de områden som kommer att fortsätta ligga inom strandskyddet fått bestämmelser som skyddar ytorna från bebyggelse, trädavverkning och förändringar av markens höjd. De ska även hållas

152 allmänt tillgängliga. En upplysning i plankartan talar även om att de omfattas av strandskydd. På de fastigheter som ligger invid strandkanten och som idag saknar strandskydd har en 10 meter bred remsa mot strandkanten skyddats mot uppförande av byggnader i detaljplanen. I samband med utställning ansöker Huddinge kommun om ett upphävande av strandskyddet hos länsstyrelsen. En upplysning om upphävandet har även stått med i kungörelsen. Beslut om att anta detaljplanen kan ske först när länsstyrelsen har beslutat om strandskyddsupphävandet. Gator och trafik Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelbana utförs utmed sträckor som trafikeras med buss. Separata gångbanor byggs utmed lokalgator med uppsamlande funktion, dessa gator är Ringsättravägen, Helmerdalsvägen, Kattugglevägen samt del av Beckasinvägen. PÅ Vidjavägen kommer gång- och cykelvägen att gå fram till den gemensamma bollplanen i söder. På övriga lokalgator kommer gång- och cykeltrafikanter att blandas med biltrafik. Hastighetsbegränsningen på dessa gator är 30 km/h. En gång- och cykelbanan planeras mellan Ågestavägen och Vidja bebyggelseområde men ingår inte i detaljplanen. En framtida cykelkoppling mellan Vidja och Ebbadalsvägen bör utredas eftersom det knyter ihop cykelnätet och ger bättre kommunikation med cykel till bl. a Haninge men det ingår inte i detaljplanen

153 Bild. Gång- och cykelvägar markeras med blå heldragenlinje. Gångbanor markeras med svart linje. Streckad blå linje är gång- och cykelbana inom detaljplaneetapp 1. Med kuperade områden följer mer eller mindre kraftiga lutningar. Lutningarna på gångbanorna kommer i de flesta fall att nå god standard men vissa sträckor kommer att ha lutningar som överskrider Boverkets riktlinjer för god utomhusmiljö. Kollektivtrafik Trafikförvaltningen (f.d SL) trafikerar Vidja med en busslinje 833 till och från Farsta. Turtätheten är i dag en gång per timme vardagar och varannan timme på lördagar, söndagar och helgdagar. Bussen vänder vid särskild bussvändslinga på Vidjavägen vid Pelikanvägen. Riktvärdet på högsta rekommenderade gångavstånd till busshållplats för villabebyggelse är enligt SL:s planeringsnorm 900 m. Detta för att erbjuda en attraktiv och lättillgänglig kollektivtrafik. För att uppfylla detta behöver dagens busslinje förlängas in i området. För att åstadkomma det har en ny gata föreslagits mellan Näktergalsvägen och Beckasinvägen med en ny vändhållplats för buss på Beckasinvägen i höjd med Helmerdalsvägen och Sjöorrevägen. Till skillnad från samrådsförslaget har bussträckningen i utställningsförslaget flyttats till andra delen av Näktergalsvägen. Dels för att undvika stora nivåskillnader på en enskild fastighet dels för att det befintliga vägområdet är bredare på denna del av Näktergalsvägen. Att använda den södra delen av Näktergalsvägen ger busslinjen genare sträckning. Andra sträckningar för bussen har prövats däribland möjligheten att köra bussen i rundslinga. Lutningarna på gatorna i området medför att det är svårt att hitta alternativa sträckningar till den föreslagna, utan att det medför stora konsekvenser på kvartersmark. Med föreslagen sträckning kommer man att förkorta gångavstånden till kollektivtrafiken för de som bor i de nordvästra delarna mot Orlången. Hållplatser utmed linjesträckningen planeras i samråd med Trafikförvaltningen. Då fler kommer att bosätta sig permanent i Vidja i och med detaljplaneringen av området ser Huddinge kommun det som önskvärt att bussturtätheten till Vidja utökas. Det är dock Trafikförvaltningen som beslutar om detta. Biltrafik Gatustrukturen i detaljplaneområdet delas upp i huvudgator och lokalgator med olika utförande beroende på funktion. Befintliga vägområden är 6-10 m breda och körbanornas bredd inom området varierar mellan 3,5-4 m. Såväl huvudgata som lokalgator ska förses med belysning. Alla kommunala återvändsgator förses med en vändplan med radie på 6 meter, detta för att servicefordon ska kunna vända på ett trafiksäkert sätt

154 Huvudgata H1 För framkomlighet för buss krävs huvudgatustandard på delar av vägnätet. Ett fåtal fastigheter blir berörda för att utöka befintligt vägområde för att erhålla denna standard. De föreslagna huvudgatorna klarar kraven för lutning enligt SL:s önskemål/krav. Totalt blir den asfalterade ytan med körbana och gång- och cykelbana 9,5 meter. För största delen av föreslaget huvudvägnät kan förbättringar rymmas inom befintligt vägområde men ett fåtal fastigheter påverkas av utökat vägområde. Detta innebär att vägområdet kommer inrymma ett sidoområde för till exempel upplag av snö (1 meter), körbana (6,5 meter), gång- och cykelbana (3 meter) och stödremsa och belysning (0,5 meter). Vägområdet kommer att få en total bredd på 11 meter. Vägsektion huvudgata för buss. De gator som är aktuella för denna standard sammanfaller med sträckning för förlängning av busslinje dvs. del av Helmerdalsvägen, del av Näktergalsvägen samt ny gata mellan Näktergalsvägen och Beckasinvägen. För Vidjavägen blir vägområdet 12 m brett eftersom ytor för extra dränering krävs där. Lokalgata L1 Lokalgata med gångbana utförs på gator med en mer uppsamlande trafikfunktion. Vägområdet kommer att inrymma ett sidoområde för till exempel upplag av snö (1 meter), körbana (5 meter), gångbana (2 meter) samt stödremsa och belysning (0,5 meter). Den asfalterade ytan blir totalt

155 meter bred. Dessutom utökas vägområdet ytterligare beroende på att extra avvattning krävs vilket medför ett vägområde på 9,5 m. Gator aktuella för denna standard är Ringsättravägen, Kattugglevägen samt del av Helmerdalsvägen. För många lokalgator kommer ett mindre intrång att krävas på privat mark för att erhålla detta vägområde. Vägsektion för lokalgata typ L1. Lokalgata L3 Övriga lokalgator inom området kommer att utformas med ett vägområde som inrymmer ett sidoområde för till exempel upplag av snö (1,5 meter), körbana (4,5 meter) och stödremsa och belysning (1 meter). Den asfalterade ytan blir totalt 4,5 meter. För lokalgator utökas vägområdet ytterligare beroende på att extra avvattning krävs vilket medför ett vägområde på upp till 8 m. För många lokalgator kommer ett marginellt intrång att krävas på privat mark för att erhålla detta vägområde

156 Vägsektion för lokalgata typ L3. Sjöorrevägens anslutning till Ringsättravägen tas bort för biltrafik pga. dess branta lutning och ersätts med endast gång- och cykelförbindelse. Trafikprognos Trafiken alstras av permanent- och fritidshusboenden i området. Några trafikräkningar har ej genomförts så uppgifter om trafikmängder i området saknas. Föreslagen plan medför att fritidshus kommer att kunna omvandlas till permanentboende och nya fastigheter tillkommer. Uppskattningen är att det görs ungefär fem resor per dag i ett permanenthushåll. Det uppskattade framtida trafikflödet på Vidjavägen vid Ringsättravägen blir därför ca 3500 fordon/dygn. Trafiksäkerhet Hastighetsbegränsningen på lokalgator i Huddinge kommun är 30 km/h och på huvudvägnätet 50 km/h om det inte finns särskilda skäl. På huvudvägnätet sänks hastigheten till 30 km/h vid skolor, förskolor och äldreboenden. En översyn av hastighetsbegränsningarna inom Huddinge kommun pågår som kan ge en större variation av hastighetsbegränsningar. Huddinge kommun håller på att ta fram en standard för hur trafiksäkerheten ska tillgodoses i omvandlingsområden som tex Vidja. Hur och var behovet av hastighetssänkande åtgärder krävs kommer att utredas under detaljprojekteringen som kommer i ett senare skede av planeringen. Detta är ingenting som regleras i detaljplanen men som kan anläggas om behovet finns. Parkering Parkering ska anordnas på den egna fastigheten. Antalet parkeringsplatser ska uppfylla Huddinge kommuns parkeringsnorm, vilket prövas i samband med ansökan om bygglov

157 Cykelparkering ska anordnas på platser där det är viktigt ur servicesynpunkt, t.ex. vid badplatsen och vid busshållplatser. Störningar och risker Buller De främsta bullerkällorna i Vidja är trafiken inom området. Dels den privata biltrafiken som ska till och från fastigheter men även busstrafiken kan uppfattas som störande. Då bussen föreslås få en delvis ny sträckning i området har en undersökning genomförts vad detta innebär för närliggande fastigheter. Boverkets allmänna råd säger att huvudregeln för väg- och spårtrafik är max 55 dba ekvivalent ljudnivå utomhus, det vill säga vid huvudbyggnadens fasad. Med ekvivalent ljudnivå menas en medelljudnivå beräknad för ett trafikårsmedeldygn. För fastighetens uteplats är huvudregeln att ljudnivåerna bör vara max 70 dba maximal ljudnivå utomhus på uteplats Med detta menas en ljudtrycksnivå beräknad av den mest bullrande fordonstypen under ett årsmedeldygn. I det mest bullrande scenariet, det vill säga där vägbanan är i nivå med de omgivande fastigheterna och marken är plan, hamnar gränsen för 55dBA ungefär 12 meter från vägbanans mitt. Enligt kartan så kommer alla huvudbyggnader utmed den nya bussträckningen att ligga utanför denna gräns. För de maximala ljudnivåerna på 70 dba så kommer gränsen att gå, vid samma förhållanden som ovan, 38 meter från vägbanans mitt

158 Bullerutbredning från ny bussträckning. Gull linje visar ungefärlig gräns för 55 dba förutsatt att marken är helt plan och röd linje visar 77dBA under samma förutsättningar. Förorenad mark Inga kända föroreningar finns inom planområdet och det finns inga uppgifter om att det har funnits den typen av verksamhet i området som kan ha gett upphov till föroreningar. Teknisk försörjning Vattenförsörjning, spillvatten Vattenförsörjningen sker genom att en ny ledning läggs i Vidjavägen i etapp Huvudledningssystemet för vatten och avlopp är planerat att förläggas i huvudgatan genom området som är Vidjavägen, Helmerdalsvägen. Ledningar för det allmänna vatten- och avloppsnätet läggs huvudsakligen i gatumarken. Dagvatten En översiktlig dagvattenutredning för hela Vidja har utförts av Sweco i samband med detaljplanearbetet för Vidja etapp I,

159 Dagvattnet inom området tas idag omhand lokalt inom de egna stora fastigheterna. Befintliga vägdiken samlar upp avrinnande vatten från vägar och omgivande mark. Dagvattenflödet från området bör utjämnas vid kraftiga nederbördstillfällen så att tillskott av föroreningar minimeras. I första hand eftersträvas att dagvattnet från hårdgjorda ytor avleds till vegetationsytor för att infiltreras. Avvattning av planerat gatunät Planerat gatunät följer i princip befintligt gatunät både i plan och profil så befintliga avrinningsvägar bibehålls i stort men det finns i dag ett system av ledningar och trummor som ej är kartlagda som kommer att påverkas. Ett antal U-område har lagts till planen. Mellan Axnäsvägen och Doktorsvägen finns ett nytt u-område mellan fastigheterna Vidja 1:78 och Vidja 1:610 samt Vidja 1:79 och Vidja 1:608 för att säkra avvattningen av lågpunkt i Doktorsvägen. Ett u-område mellan Bivråksvägen och Vidjavägen finns mellan fastigheterna Vidja 1:347 och Vidja 1:351 med syfte att förhindra stående vatten i Bivråksvägens vändplan. U-området är också avprickat för att förhindra att marken bebyggs. Ytor som i planen är planlagd med bestämmelsen NATUR kan också komma att innehålla områden för fördröjning av dagvatten och översilningsytor. På vissa platser är detta även illustrerat i detaljplanen, som till exempel vid Långvik. Lokalgator avvattnas via svackdiken som för bästa funktion bör vara gräsklädda då gräsets rötter skapar infiltrationskanaler för vattnet. Vid vändplaner som är lågpunkter anläggs infiltrationsmagasin för fördröjning av vatten innan det avrinner diffust eller till dike. Elförsörjning Vattenfall Eldistribution AB har ett utbyggt elnät inom Vidja anpassat till ett fritidsboende. I samband med vägutbyggnaden kommer Vattenfall att dra nya ledningar i området och öka kapaciteten. Samtidigt med detta planeras även de luftburna ledningarna att förläggas i mark i samband med vägutbyggnaden. Utbyggnaden innebär att de 4 befintliga transformatorstationerna utökas med 4 nya. Även teleledningarna kommer att läggas ner i gatan i samband med vägombyggnaden. Befintlig och ny bebyggelse ansluts till det allmänna elnätet. För tillkommande nätstationerna reserveras nya områden för transformatorstationer

160 Energiförsörjning Energiförsörjning och uppvärmning sker idag huvudsakligen med el. Energieffektiva lösningar med t.ex. bergvärme bör användas där så är lämpligt. Ingen fjärrvärme planeras till området. Avfallshantering Hushållens (källsorterade) avfall kan hämtas vid varje fastighet med några få undantag där fastighetsägarna får ta ut sopkärlen till närmsta kommunal gata. Avfallshantering ska ske enligt avfallsplanen och anpassas till långtgående källsortering och återvinning. En återvinningsstation är föreslagen inom detaljplanen för Vidja etapp 1 utmed Vidjavägen i anslutning till vändplanen för lokaltrafiken är central i området för de boende. Detaljplanen innehåller bestämmelser om detta. Återvinningsstation finns även vid Ågestaverket utmed Vidjavägen utanför detaljplaneområdet. Räddningstjänst Södertörns brandförsvarsförbunds PM 608 och 609 angående framkomlighet och brandvattenförsörjning i nya planområden ska beaktas i projekteringen

161 Genomförande Organisatoriska frågor Planförfarande Planförfarandet sker enligt Plan- och bygglagen från 1987 (ÄPBL) med normalt planförfarande. Programsamråd har skett se under rubrik Planuppdrag och program för detaljplan. Tidplan Info/Beslut om programsamråd i SBN 11 juni 2006 Programsamråd Beslut om program, KS 3 augusti - 13 oktober 2006 Beslut om plansamråd i SBN 26 april 2012 Plansamråd 7 maj juli 2012 Utställning 3 kvartalet 2013 Antagande i kommunfullmäktige 1 kvartalet 2014 Laga kraft*, tidigast 1 kvartalet 2014 Förvärv av allmän platsmark och övrig fastighetsbildning kan ske efter ansökan till lantmäterimyndigheten Utbyggnad av gator och ledningar Uppförande av bebyggelse (*Om detaljplanen inte överklagas vinner den laga kraft ca 4 veckor efter antagandebeslutet.) Genomförandetid Detaljplanens genomförandetid är 15 år och har en förskjuten genomförandetid på fyra respektive fem år, vilket innebär att den börjar angiven tid efter den dag då beslutet att anta detaljplanen har vunnit laga kraft. När detaljplanens genomförandetid börjar kan bygglov enligt detaljplanen lämnas. Genomförandetidens längd motiveras av att det fullständiga genomförandet av detaljplanen för förnyelseområden, framför allt bildande och bebyggande av nya tomter tar lång tid. Den förskjutna genomförandetiden är kopplad till utbyggnaden av ett allmänt vatten- och avloppssystem då en godkänd VA-anläggning är en förutsättning för ett permanentboende i området. En utbyggnadsplan är framtagen för väg- och VA-utbyggnaden i området där utbyggnaden av etapp II är beroende av utbyggnaden av Vidjavägen inom etapp 1. Utbyggnaden av Helmerdalsvägen behöver ligga först i utbyggnaden då

162 vattenledningen kommer att fortsätta från Helmerdalsvägen genom Orlången och bort för att försörja Gladö kvarn. Etapp II är indelad i tre delområden för utbyggnaden som framgår av kartan nedan. C B A Karta över de olika delområdena för genomförande av vägar och VA-system Utbyggnaden i Vidja kommer att börja med delområde A som omfattar Helmerdalsvägen. Utbyggnaden av delområde A beräknas ta ca 4 år. Utöver detta beräknas projekteringen att för hela etapp II att ta ca 1,5 år. Förutsatt att projekteringen kan påbörjas innan detaljplanen har vunnit laga kraft kan den förskjutna genomförandetiden sättas till 4 år. Tack vare att Vidjavägen inom etapp 1 är utbyggd går det att påbörja utbyggnaden av delområde C samtidigt som delområde A. Delområde C består av ett stort antal vägar och beräknas ta ca 5 år att bygga ut. Den förskjutna genomförandetiden sätts därför till 5 år. Delområde B kan påbörjas när Helmerdalsvägen är utbyggd vilket innebär byggstart ca ett halvår efter delområde A. Den förskjutna genomförandetiden är för delområde B satt till 4 år

163 Tidplan för genomförande av vägar och VA-system etapp II Föreslagen tidplan bygger på att delområdena börjar byggas från två håll samtidigt. Orsaken till den långa utbyggnadstakten är att det redan finns boende inom planområdet som under hela byggtiden ska kunna ta sig till sina fastigheter med bil. Detta innebär att det bara går att stänga av delar av vägarna för utbyggnaden. Då detaljplanen vunnit laga kraft ska Stockholm Vatten bygga ut ledningar för vatten och avlopp och kommunen bygga om och bygga ut de gator som utgör allmän platsmark. Vattenfall och TeliaSonera bygger ut el och tele. Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas (ÄPBL 5:11), men planen fortsätter att gälla om inte kommunen ändrar eller upphäver planen. Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Huddinge kommun ska vara huvudman för allmänna platser (gatumark och naturmark). Naturområdena inom kvartersmarken lyfts ur och planläggs inte utan där fortsätter områdesbestämmelserna som anger allmän platsmark för marken, att gälla. Kommunen ansvarar för att gatorna och andra allmänna anläggningar byggs ut till kommunal standard. Kommunen ansvarar för drift och underhåll. Naturmark som bedöms lämplig för fortsatt enskilt huvudmannaskap har undantagits från denna plan. Ansvaret för anläggande och drift inom kvartersmark ligger på fastighetsägaren. Stockholm Vatten AB ansvarar för VA-ledningar och dagvattenledningar/- anläggningar på allmän platsmark. På allmän plats och vid kommunalt huvudmannaskap ansvarar Huddinge kommun för dagvattenbrunnar och servisledningar från brunnarna till Stockholm Vattens huvudledning för dagvatten. Vattenfall Eldistribution AB ansvarar för elledningar på allmän platsmark och på kvartersmark fram till proppskåp i byggnad. Teliasonera AB ansvarar för teleledningar på allmän platsmark och på kvartersmark fram till första telefonjacket

164 Avtal Huddinge kommun kommer att träffa avtal/överenskommelser med de fastighetsägare som berörs av släntintrång (z-område). Kommunen kommer också att träffa avtal/överenskommelser med berörda fastighetsägare avseende mark som ska förvärvas (inlösas) för att bli allmän plats. Fastighetsrättsliga frågor När detaljplanen har vunnit laga kraft kan fastighetsrättsliga åtgärder genomföras. Ansökan om lantmäteriförrättning inlämnas till Lantmäterimyndigheten i Huddinge, Huddinge. Ansökan görs av fastighetsägare, ledningsdragande verk, rättighetshavare eller annan sakägare. Genomsnittlig handläggningstid för en lantmäteriförrättning är cirka 5 månader. Fastighetsbildning Planförslaget anger generellt 1500 m 2 som minsta tomtstorlek, men på vissa ställen där terrängen inte är så kuperad tillåts 1000 m² som minsta tomtstorlek. Cirka 80 tomter för villabebyggelse bedöms tillkomma på sikt. Vissa av dessa kan tillkomma på idag obebyggd mark och men de flesta genom delning av befintlig fastighet. Möjligheten finns även att fastigheter kan tillkomma genom att t ex två fastigheter tillsammans bildar tre fastigheter, dessa är dock inte medräknade i de föreslagna 80. Att detaljplanens bestämmelse om minsta tomtstorlek uppfylls är dock ingen garanti för att avstyckning är möjlig. En fastighet, både vid ombildning och nybildning, ska vara varaktigt lämpad för sitt ändamål. Det innebär att den ska vara lämplig för bebyggelse, uppfylla krav på tillgänglighet och tillgång till behövliga vägar. Lantmäterimyndigheten prövar lämpligheten vid förrättning. Fastighetsbildning inom kvartersmark sker på initiativ av fastighetsägarna själva. Åtgärder som enbart berör en enskild fastighet, t.ex. avstyckning, kan endast sökas av den fastighetsägaren. Åtgärder som berör två eller flera fastighetsägare, fastighetsreglering eller inrättande av gemensamhetsanläggning, kan sökas av någon av fastighetsägarna. Ändrade kvartersgränser i detaljplanen innebär att ett antal fastighetsägare behöver förvärva eller sälja mark för att anpassa fastighetsgränser till de nya kvartersgränserna i detaljplanen, se nedan. I detaljplanen är gatu- och naturmark utlagd som allmän platsmark (allmänt tillgänglig mark) med kommunalt huvudmannaskap. Enligt plan- och bygglagen har kommunen som huvudman skyldighet och rättighet att förvärva all allmän platsmark. Huddinge kommuns förvärv av allmän platsmark kommer att ske genom fastighetsregleringar när detaljplanen har

165 vunnit laga kraft. Även delar av marksamfälligheterna Vidja s:1 och s:2 berörs av inlösen. De fastigheter helt eller delvis som berörs av dessa förvärv inom planområdet finns redovisade i bilaga 1. Vissa fastigheter i detaljplanen får en utökad kvartersmark genom att naturmark planläggs som kvartersmark. I de flesta fall ägs marken redan idag av fastighetsägaren. För fastigheten Vidja 1:605 ska en fastighetsreglering ske där mark som idag ägs av Vidja 1:14 bör tillföras fastigheten. Fastigheter som utökas genom att naturmark planläggs som kvartersmark är Vidja 1:576 som tillförs mark från fastigheten Vidja 1:13, Vidja 1:632 som tillförs mark från Vidja 1:600, Vidja 1:634, 1:635 och 1:636 som tillförs mark från Vidja 1:475, Vidja 1:644 som tillförs mark från Vidja 1:476 samt Vidja 1:646 som tillförs mark från Vidja 1:476. Från Vägföreningens fastigheter Vidja 1:5 ska mark tillföras fastigheten Vidja 1:58 och Vidja 1:2 till fastigheten Vidja 1:417. Samtliga delar av marksamfälligheterna Vidja s:1 och Vidja s:2 inom planområdet kommer att överföras till kommunalt ägd fastighet såsom allmän platsmark, respektive till enskilda fastigheter som kvartersmark. Kvartersmark för transformatorstation berör fastigheterna Vidja 1:59 och Vidja 1:6. Delar av samfälligheterna Vidja s:1 utgörs i detaljplanen av kvartersmark, och de delarna ska överföras till fastigheter för bostadsändamål. Fastigheterna som berörs är Vidja 1:3, Vidja 1:38 och Vidja 1:2. För att bygglov ska kunna beviljas krävs att fastigheten överensstämmer med detaljplanen. Ledningsrätt Rätten att anlägga och underhålla allmänna ledningar kan tryggas genom ledningsrätt. Om så behövs får ledningsrätter tillskapas för allmänna vattenoch avloppsanläggningar samt för ledningar för dagvatten inom kvartersmark. Inom planområdet finns områden reserverade för avledande av dagvatten från vägområden. Dessa områden är markerade med u på detaljplanen. Ledningsrätt för underjordisk ledning medför oftast att ingen bebyggelse får uppföras eller vegetation som kan skada ledningen planteras inom ledningsrättsområdet. Följande fastigheter kommer att beröras av ledningsrätt för dagvattenhantering; Vidja 1:2, 1:3, 1:38, 1:78, 1:79, 1:108, 1:117, 1:315, 1:316, 1:324, 1:347, 1:351, 1:358, 1:484, 1:546, 1:608, 1:609, 1:610, 1:611, 1:613, 1:614, 1:621, 1:622, 1:

166 Vattenfall Eldistribution AB har en befintlig ledningsrätt för starkströmsledningar, 01-HUD , som berör fastigheterna Vidja 1: , 1: och 1:639. Denna bör läggas om i den ombyggda Långviksvägen vid genomförandet. Vattenfall Eldistribution AB har ytterligare en befintlig ledningsrätt för starkströmsledningar, 0126k , som berör fastigheten Vidja 1:59 som ägs av Huddinge kommun. Gemensamhetsanläggningar En gemensamhetsanläggning är anläggning inom kvartersmark som används gemensamt av två eller fler fastigheter, t ex gemensam infartsväg eller VAledning. Ansökan om bildande av gemensamhetsanläggning kan göras av de fastigheter som ska ingå i anläggningen. En detaljplan kan ge stöd för inrättande av en gemensamhetsanläggning genom att reservera markområden som betecknas med bestämmelsen g. Sådana kan bildas inom kvartersmark på initiativ av fastighetsägare om behov uppstår. På fastigheterna Vidja 1:2, 1:43, 1:429, 1:483 och 1:485 har det bedömts lämpligt att bilda en gemensamhetsanläggning för gemensam infartsväg och VA-ledning och ett markområde med beteckningen g har därmed reserverats. Det finns inget hinder för att inrätta gemensamhetsanläggning inom kvartersmark som saknar beteckning g. Behovet, lämpligheten och vilka fastigheter som ska delta prövas vid lantmäteriförrättning. Kommunens övertagande av ansvar för allmän plats Kommunen övertar driften av anläggningar på allmän plats från Vidja vägförening så snart anläggningsarbetena påbörjas. Omprövning av Vidja ga:4 Gemensamhetsanläggningen Vidja ga:4, som förvaltas av Vidja vägförening, förändras till följd av detaljplanen. De områden som i detaljplanen utgörs av allmän plats med kommunalt huvudmannaskap (gata och grönområde) eller av kvartersmark för tekniska anläggning och upplag/återvinningsstation (beteckning E respektive U) ska utgå ur gemensamhetsanläggningen. Detta sker genom lantmäteriförrättning enligt anläggningslagen efter att detaljplanen vunnit laga kraft. Vid samma förrättning ska andelstalen ändras för de fastigheter som omfattas av detaljplanen och anpassas till den nytta fastigheterna har av den omprövade anläggningen. Kommunen, enskild fastighetsägare eller vägföreningen kan ansöka om anläggningsförrättning hos lantmäterimyndigheten. Servitut Ett servitut ger en fastighet rätt att utnyttja annan fastighet på ett visst sätt. Ett servitut är inte tidsbegränsat. Det kan t.ex. gälla rätt till utfartsväg eller att dra fram ledningar på annan fastighet. Servitut kan bildas vid förrättning

167 eller genom privata avtal som inskrivs i tjänande fastighet. Beroende på hur indelningen i fastigheter sker inom kvartersmark kan servitut behövas i vissa fall. Servitut finns idag för angöring till fastigheterna Vidja 1:46 som belastar Vidja 1:429, för Vidja 1:430 som belastar Vidja 1:8 och för Vidja 1:448 som belastar Vidja 1:43. Ett nytt servitut för angöring till fastighet 1:434 föreslås på fastigheten 1:433. Angöring till fastigheterna som sker över allmän platsmark natur, är utlagt som y-område. Rättighet bildas genom att avtal skrivs mellan fastighetsägaren och kommunen för att reglera drift och underhåll av tillfartsvägen. Detta avtalsservitut ska sedan inskrivas i fastighetsregistret. Vidare finns idag servitut för dagvattenhantering på fastigheterna Vidja 1:611, 1:612, 1:613 och 1:619 som i detaljplanen är föreslagna som ledningsrätter. Slänt på tomtmark (z-område) En slänt är höjning eller sänkning av marknivån på fastigheten för att jämna ut höjdskillnad mellan gata och fastighet och för att få en bra anslutning av fastigheten till gatan, till exempel vid infart. Fastighetsgräns Fastighet Ny marknivå Gata Nuvarande marknivå Sektion med illustration av slänt i form av utfyllnad på fastighet. Sektion med illustration av slänt i form av schakt på fastighet. Huddinge kommun arbetar efter principen att slänter längs med gatorna ska vara förlagda inom tomtmark. Istället för att kommunen förvärvar den mark som berörs av slänten blir slänten en del av tomtmarken. Slänten anläggs i samband med ny- och ombyggnad av gatorna. Flera fastigheter komma att beröras av slänter på tomtmark. På plankartan anges därför området närmast gatan med beteckningen z = Intrång av slänt får ske, för att säkerställa behovet av utrymme för slänt. Vid genomförandet av vägförändringarna kommer kommunen att ta kontakt

168 med varje enskild fastighetsägare för att diskutera vilka åtgärder som behöver genomföras i anslutning till respektive fastighet. Ekonomiska frågor Kommunalekonomiska konsekvenser Kommunen strävar enligt gällande gatukostnadsreglemente efter full kostnadstäckning för lokalgator och andra allmänna anläggningar avsedda för områdets egen funktion vid utbyggnaden av gatunätet. Denna investeringskostnad tar kommunen ut av fastigheterna inom planområdet i form av så kallade gatukostnader. Kommunen finansierar helt eller delvis det som är av mer allmän nytta såsom t ex merkostnad för huvudgata. Beräknad kostnad för utbyggnaden av etapp 1 och 2 är ca 196 miljoner kr, varav kommunen finansierar nästan 30 miljoner för utbyggnaden av huvudgatan och lokalgator med standard L1, via skattemedel. Siffran för de 196 miljonerna kan öka om de faktiska kostnaderna för utbyggnad av gatorna överstiger det takpris som utgörs av det belopp som redovisas i gatukostnadsutredningen vid utställning. Det är dock den beräknade siffran som belastar gatukostnaderna, dvs de 196 miljoner kronorna. Drift och underhåll av gator inom detaljplanen bekostas med skattemedel efter kommunens driftövertagande. Den årliga driftkostnaden beräknas till tkr kronor. Kostnader för fastighetsägarna Detaljplanen innebär ofta en ökning av värdet på fastigheten. Fastighetsägare kan få en intäkt vid till exempel försäljning av nybildad fastighet eller del av fastighet. Samtidigt kan detaljplanen innebära avgifter och kostnader för bl.a.: Vatten och avlopp Gator Markförvärv Bygglov och/eller bygganmälan Planavgift Fastighetsbildning El, tele och uppvärmning Se nedan för närmare beskrivning. Vatten och avlopp För anslutning till det allmänna VA-ledningsnätet ska avgift betalas enligt Stockholm Vatten AB:s VA-taxa. Avgiften utgörs av anläggningsavgift (engångsavgift) och brukningsavgift (periodisk avgift). Anläggningsavgiftens storlek är bland annat beroende av fastighetens storlek, antal

169 lägenheter och om fastigheten ansluts till vatten, spillvatten (avlopp) och dagvatten. Anläggningsavgift kan enligt VA-lagen debiteras när Stockholm Vatten AB har upprättat och anvisat förbindelsepunkten där fastigheten ska anslutas till de allmänna ledningarna. Normalt debiterar dock Stockholm Vatten AB anläggningsavgiften efter uppmaning om anslutning av fastighetsägaren eller av kommunens miljökontor. Kontakta Stockholm Vatten AB för mer information. Gatukostnader Huddinge kommun avser att bygga om gatorna inom området i enlighet med detaljplanen. Innan kommunen bygger om gatorna ska kommunen besluta om uttag av gatukostnader efter samråd och utställelse av en gatukostnadsutredning. Enligt plan- och bygglagen 6 kap har kommunen rätt att ta ut ersättning för kostnaden för att anlägga och förbättra gatorna i ett område med detaljplan där kommunen är huvudman, dvs. ansvarig för utbyggnad av gator mm. Enligt gatukostnadsreglementet i Huddinge kommun ska gatukostnader fördelas på alla fastigheter, befintliga som tillkommande, inom ett fördelningsområde. Avstyckas del av stamfastighet eller nybildas fastighet på fastighetsägarens initiativ skall ägaren till den nybildade obebyggda fastigheten erlägga gatukostnader. Anstånd med betalning av gatukostnaden medges för fastighetsdel som ensam eller tillsammans med del av annan fastighet kan bilda ny tomt. Mer information finns i den gatukostnadsutredning som kommer att handläggas samtidigt med planläggningen. Ersättning vid markförvärv Huddinge kommun förvärvar (inlöser) mark som är utlagd som allmän platsmark i detaljplanen och betalar ersättning dels för marken, dels för de tomtanläggningar som berörs av förvärvet, t ex träd, buskar och staket. Förvärv av marken sker när detaljplanen har vunnit laga kraft och ska genomföras. Om enskild fastighetsägare köper till kvartersmark för att fastigheten ska stämma överens med detaljplanen ska ersättning betalas till säljaren. Detta initieras av den enskilde fastighetsägaren. Säljaren är i de flesta fall Vidja vägförening som äger stora markarealer i Vidja etapp II. För att bygglov ska kunna beviljas krävs att fastigheten överensstämmer med detaljplanen. Bygglovavgift När detaljplanen har vunnit laga kraft och genomförandetiden börjat har fastighetsägarna rätt att få bygglov enligt planen. Bygglovavgiften debiteras enligt kommunens bygglovtaxa. Kontakta Huddinge kommuns bygglovsavdelning för mer information

170 Planavgift Ersättning för planläggningen, planavgiften tas ut av fastighetsägaren i samband med bygglovsgivning. Fastighetsbildning Kostnader för lantmäteriförrättning för nybildning av fastigheter genom t ex avstyckning belastar fastighetsägaren. Kostnaden är bl a beroende av tidsåtgången för förrättningen. Kontakta lantmäterimyndigheten för mer information. Ersättningar för marköverföringar respektive bildande av gemensamhetsanläggning på kvartersmark bestäms normalt genom förhandlingar mellan berörda fastighetsägare. Om parterna inte når en överenskommelse beslutar lantmäterimyndigheten om ersättningsbelopp, efter ansökan om förrättning. Kostnaden för lantmäteriförrättning fördelas mellan berörda fastigheter enligt överenskommelse alternativt enligt förrättningsbeslut. Respektive ledningsägare ansvarar för ansökan och kostnader för förrättning enligt ledningsrättslagen. Fastighet som belastas av ledningsrätt ersätts för eventuella skador och begränsningar inom fastigheten. Gemensamhetsanläggning Anläggningskostnader och kostnader för drift och underhåll fördelas mellan deltagande fastigheter genom andelstal, vilka bestäms när gemensamhetsanläggningen bildas genom förrättning. Samtliga kostnader förknippade med gemensamhetsanläggningar, bildande, ändring eller upphävande dessa svarar respektive förening/deltagande fastigheter för. El och tele m.m. För uppgift om kostnad för anslutning till respektive ledningsnät: - El, kontakta Vattenfall Eldistribution AB - Tele, kontakta Teliasonera AB Kostnader för miljöskyddsåtgärder Eventuella åtgärder för bullerskydd för blivande bebyggelse åligger fastighetsägaren. Tekniska frågor Tekniska utredningar Under planarbetet har två dagvattenutredningar tagits fram. En översiktlig dagvattenutredning för hela Vidja har utförts av Sweco i samband med detaljplanearbetet för Vidja etapp I, Den följdes upp med en

171 översvämningskartering och ytavrinningsmodell 2010 som togs fram av Sweco i samband med planläggningen av etapp II. Sweco VBB har tagit fram en förprojektering av vägarna inom området 2008 som reviderats Johanna T Wadhstorp planhandläggare

172 Bilaga 1 Markintrång Vidja etapp II Lissma 4:48 Lissma 4:479 Lissma 4:482 Vidja 1:2 Vidja 1:4 Vidja 1:6 Vidja 1:8 Vidja 1:11 Vidja 1:12 Vidja 1:13 Vidja 1:14 Vidja 1:15 Vidja 1:41 Vidja 1:42 Vidja 1:51 Vidja 1:52 Vidja 1:53 Vidja 1:54 Vidja 1:55 Vidja 1:60 Vidja 1:62 Vidja 1:64 Vidja 1:74 Vidja 1:75 Vidja 1:76 Vidja 1:77 Vidja 1:78 Vidja 1:79 Vidja 1:80 Vidja 1:81 Vidja 1:82 Vidja 1:83 Vidja 1:84 Vidja 1:85 Vidja 1:86 Vidja 1:87 Vidja 1:88 Vidja 1:89 Vidja 1:92 Vidja 1:93 Vidja 1:99 Vidja 1:100 Vidja 1:104 Vidja 1:105 Vidja 1:106 Vidja 1:107 Vidja 1:108 Vidja 1:109 Vidja 1:113 Vidja 1:117 Vidja 1:118 Vidja 1:127 Vidja 1:138 Vidja 1:139 Vidja 1:148 Vidja 1:149 Vidja 1:152 Vidja 1:153 Vidja 1:154 Vidja 1:155 Vidja 1:156 Vidja 1:178 Vidja 1:179 Vidja 1:194 Vidja 1:195 Vidja 1:196 Vidja 1:197 Vidja 1:198 Vidja 1:199 Vidja 1:200 Vidja 1:201 Vidja 1:202 Vidja 1:204 Vidja 1:205 Vidja 1:206 Vidja 1:207 Vidja 1:208 Vidja 1:209 Vidja 1:210 Vidja 1:211 Vidja 1:213 Vidja 1:214 Vidja 1:215 Vidja 1:216 Vidja 1:217 Vidja 1:218 Vidja 1:219 Vidja 1:223 Vidja 1:224 Vidja 1:225 Vidja 1:226 Vidja 1:229 Vidja 1:230 Vidja 1:231 Vidja 1:238 Vidja 1:239 Vidja 1:240 Vidja 1:241 Vidja 1:242 Vidja 1:245 Vidja 1:246 Vidja 1:247 Vidja 1:248 Vidja 1:249 Vidja 1:252 Vidja 1:253 Vidja 1:254 Vidja 1:255 Vidja 1:256 Vidja 1:257 Vidja 1:258 Vidja 1:259 Vidja 1:260 Vidja 1:263 Vidja 1:264 Vidja 1:266 Vidja 1:267 Vidja 1:299 Vidja 1:300 Vidja 1:301 Vidja 1:302 Vidja 1:311 Vidja 1:317 Vidja 1:318 Vidja 1:319 Vidja 1:322 Vidja 1:323 Vidja 1:324 Vidja 1:331 1

173 Vidja 1:344 Vidja 1:345 Vidja 1:346 Vidja 1:348 Vidja 1:349 Vidja 1:350 Vidja 1:354 Vidja 1:355 Vidja 1:356 Vidja 1:359 Vidja 1:361 Vidja 1:387 Vidja 1:390 Vidja 1:391 Vidja 1:394 Vidja 1:396 Vidja 1:397 Vidja 1:398 Vidja 1:400 Vidja 1:401 Vidja 1:402 Vidja 1:403 Vidja 1:406 Vidja 1:407 Vidja 1:412 Vidja 1:413 Vidja 1:425 Vidja 1:429 Vidja 1:437 Vidja 1:438 Vidja 1:442 Vidja 1:446 Vidja 1:452 Vidja 1:453 Vidja 1:454 Vidja 1:455 Vidja 1:457 Vidja 1:458 Vidja 1:460 Vidja 1:470 Vidja 1:471 Vidja 1:473 Vidja 1:474 Vidja 1:475 Vidja 1:477 Vidja 1:479 Vidja 1:482 Vidja 1:485 Vidja 1:493 Vidja 1:525 Vidja 1:526 Vidja 1:527 Vidja 1:528 Vidja 1:529 Vidja 1:530 Vidja 1:532 Vidja 1:533 Vidja 1:534 Vidja 1:535 Vidja 1:536 Vidja 1:537 Vidja 1:538 Vidja 1:539 Vidja 1:540 Vidja 1:541 Vidja 1:542 Vidja 1:543 Vidja 1:544 Vidja 1:545 Vidja 1:546 Vidja 1:551 Vidja 1:553 Vidja 1:554 Vidja 1:555 Vidja 1:557 Vidja 1:558 Vidja 1:561 Vidja 1:562 Vidja 1:572 Vidja 1:573 Vidja 1:574 Vidja 1:575 Vidja 1:579 Vidja 1:580 Vidja 1:581 Vidja 1:582 Vidja 1:583 Vidja 1:584 Vidja 1:587 Vidja 1:589 Vidja 1:590 Vidja 1:591 Vidja 1:592 Vidja 1:593 Vidja 1:594 Vidja 1:595 Vidja 1:596 Vidja 1:597 Vidja 1:598 Vidja 1:599 Vidja 1:600 Vidja 1:601 Vidja 1:602 Vidja 1:603 Vidja 1:605 Vidja 1:608 Vidja 1:609 Vidja 1:610 Vidja 1:611 Vidja 1:612 Vidja 1:613 Vidja 1:614 Vidja 1:615 Vidja 1:617 Vidja 1:622 Vidja 1:623 Vidja 1:632 Vidja 1:640 Vidja 1:643 Vidja 1:648 Vidja 1:649 Vidja 1:650 Vidja 1:653 Vidja S:1 Vidja S:2 2

174 Bilaga 2 Marktillskott Vidja etapp II Lissma 4:188 Vidja 1:58 Vidja 1:414 Vidja 1:417 Vidja 1:644 Vidja 1:646 1

175

176

177 1 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN Samrådsredogörelse DATUM DIARIENR SIDA PLA (155) HANDLÄGGARE Johanna T Wadhstorp johanna.tullhage-wadhstorp@huddinge.se Detaljplan för Vidja etapp 2, SBN PL 2010/ Sammanfattning Under samrådet kom det in många yttranden från fastighetsägare i Vidja. Bland remissinstanserna var det flera av länsstyrelsens synpunkter som har lett till vidare arbete med detaljplanen. Länsstyrelsen hade synpunkter på strandskyddsupphävandet och det föreslagna strandskyddet i utställningshandlingen är justerat efter en diskussion med länsstyrelsen. Efter länsstyrelsens synpunkter har även en arkeologisk utredning tagits fram som inte visade på några nya fyndigheter. Länsstyrelsen ville även att upphävandet av 113 förordnandet skulle gå ut på ett särskilt samråd för tydlighetens skull, vilket har skett inför utställningen. Texten om buller från bussgatan har uppdaterats, fastighetsindelningsbestämmelsen tagits bort och större dagvattenhanteringsområden märkts ut i detaljplanen. Den sista punkten var även något som miljönämnden efterfrågade. Länsstyrelsen var de enda som hade synpunkter på detaljplanen för Vidjas naturområden. De hänvisade till rättsfall som visar på svårigheten att dela upp ett planområde i två detaljplaner. Deras rekommendation var att all allmän platsmark inom Vidja ska planläggas med kommunalt huvudmannaskap. Yttrandet har lett till att detaljplanen för Vidjas naturområden utgår och istället kommer de aktuella områdena fortsätta att omfattas av områdesbestämmelser. Bland fastighetsägarna och Vidja vägförening var det vissa frågor som utmärkte sig som viktiga för många. Den stora frågan är vem som ska äga naturmarken där de allra flesta som yttrat sig i frågan anser att fastighetsägarna i Vidja ska fortsätta äga och förvalta all naturmark i Vidja. Vidare är det många som inte gillar kommunens förslag på att dra in bussen längre in i området. Enligt många yttranden så är den dragning som bussen har idag tillräcklig, möjligtvis några fler busshållplatser. Även den föreslagna vägstandarden är det många av de boende som ser som överdimensionerad. Förändringar i plankartan Följande förändringar görs bl. a med hänsyn till synpunkterna i samrådet: Detaljplan för Vidjas naturområden utgår och istället tas ingen detaljplan fram för de områdena utan områdesbestämmelserna fortsätter att gälla. Den föreslagna huvudgatan med busstrafik har fått en ändrad dragning. Kattugglevägen och Viggvägen fortsätter trafikeras med biltrafik Två båtuppläggningsplatser har lagts till. Upphävandet av strandskyddet har fått en ändrad avgränsning från det generella 50 m från strandgränsen till ett mer platsspecifikt. Fastighetsindelningsbestämmelsen är borttagen Större ytor för dagvattenhantering är utmärkta i plankartan.

178 2 Tre nya fastigheter är föreslagna i planområdets västra del vid Ringsättravägen och en ny vid Helmerdalsvägen/Beckasinvägen Bruttoarean för en möjlig generationsbostad har ökat till 55 m 2 Utöver detta har en rad småjusteringar gjorts i plankartan som ändrade gränser mellan privat kvartersmark och gatumark, förtydliganden med mera. Bakgrund Den 19 december 2005 gav kommunstyrelsen samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att upprätta nya detaljplaner för området Vidja enligt det tjänsteutlåtande och den förstudie som togs fram under Ett programsamråd genomfördes under våren 2005 som omfattade hela det bebyggda Vidja samt de obebyggda fastigheterna för Stockholms stads mark. I programmet föreslogs ett enskilt huvudmannaskap för vägar och naturområden. Efter programsamrådet och inkomna yttranden togs ett reviderat planprogram fram som istället föreslog kommunalt huvudmannaskap för allmänna platser. Det reviderade programmet gick ut på samråd sommaren Detaljplanen följer det reviderade programmets inriktning. Utifrån programmet delas Vidja in i tre etapper, där den tredje etappen omfattar Stockholms stads obebyggda fastigheter samt viss privatägd naturmark. En detaljplan har tagits fram för Vidja etapp 1 som antogs av kommunfullmäktige i juni 2011 och vann laga kraft 7 januari I samband med antagandet utgick delar av naturområdet i etapp 1 för att istället tas med i detaljplanen för Vidja etapp II. Kommunfullmäktige gav även en ändrad inriktning för etapp II som syftade till att undersöka möjligheten till ett enskilt huvudmannaskap för naturområdena. Då etapp 1 och etapp II i Vidja utgår ifrån samma planprogram är riktlinjerna och planbestämmelserna i stort sett samma för de två detaljplanerna. Detaljplanen för Vidja etapp II har tagits fram av en projektgrupp under ledning av planavdelningen på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Hur har samrådet gått till? Samhällsbyggnadsnämnden beslöt 26 april 2012 att samråd skulle ske av detaljplan för Vidja etapp II. Planhandlingar skickades ut 7 maj 2012 till sakägare enligt fastighetsförteckningen och till remissinstanser med begäran om svar senast 7 juli Samtidigt med samrådet för detaljplanen hölls ett samråd för gatukostnaderna för Vidja etapp 1 och II. Bland fastighetsägarna finns de som är boende i Vidja etapp II och alldeles i anslutning till området. Även de fastigheter som är delägare i samfälligheterna i området har funnits med i fastighetsförteckningen för samrådet även om de bor i Vidja etapp 1. Vidja Vägförening representerar de som är del av gemensamhetsanläggningen för Vidjas natur- och vägområden enligt föreningens stadgar.

179 3 Läsförståelse Samrådsredogörelsen inleds med sammanfattningar på svaren på de vanligaste synpunkterna som fastighetsägare i området har tagit upp. Därefter kommer yttranden från remissinstanser med kommentarer och sen fastighetsägarnas yttranden. Det finns en hänvisning i kommentarerna till enskilda fastighetsägare om vilken rubrik under sammanfattning vanliga yttranden där svar på deras yttranden kan läsas. Sist i dokumentet kommer Vidja intresseförenings yttrande genom ombud, Länsstyrelsens yttrande över samrådet för Vidjas naturområden, en detaljplan som nu utgått samt yttrande på samrådet för upphävande av 113 förordnandet. Namn på personer är borttagna ur texterna för att redogörelsen ska kunna publiceras på Huddinge kommuns hemsida. Innehållsförteckning Sammanfattning vanliga yttranden 6 Naturområden 6 Gatukostnader 7 Vägstandard 7 Bussgatan 7 Fastighetsstorlekar 8 Förskjuten genomförandetid 8 Byggrätter 9 Sjövatten och gemensamma handpumpar 10 Vatten- och avlopp 10 Strandskydd 10 Marklov för trädfällning. 11 Yttranden 11 Följande remissinstanser har inte svarat 11 Följande remissinstanser har ingen erinran 11 Remissinstanser 11 Länsstyrelsen 11 Lantmäterimyndigheten 17 Kultur- och fritidsnämnden 17 Miljönämnden 18 AB Storstockholms Lokaltrafik 20 Polismyndigheten i Stockholms län, Södertörns polismästardistrikt, 21 SRV återvinning AB 21 Vattenfall 21 Stockholm vatten AB 22 Va-försörjning 22 Sakägare 24 Fastighet Vidja 1:3 24 Fastighet Vidja 1:13 och 1: Fastighet Vidja 1:14 27 Fastighet Vidja 1:14, yttrande 2 29 Fastighet Vidja 1:38 30 Fastighet Vidja 1:38, yttrande 2 31 Fastighet Vidja 1:42 33 Fastighet Vidja 1:46 36 Fastighet Vidja 1:58 yttrande 1 36 Fastighet Vidja 1:6 37 Fastighet Vidja 1:61 yttrande 2 39 Fastighet Vidja 1:61 yttrande 3 40 Fastighet Vidja 1:64 och Vidja 1:145 41

180 4 Fastighet Vidja 1:64 yttrande 2 42 Fastighet Vidja 1:65, yttrande 1 42 Fastighet Vidja 1:65 yttrande 2 43 Fastighet Vidja 1:67 44 Fastighet Vidja 1:74 44 Fastighet Vidja 1:80 44 Fastighet Vidja 1:84 44 Fastighet Vidja 1:85 45 Fastighet Vidja 1:87 45 Fastighet Vidja 1:92 45 Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1:183, yttrande 2 52 Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1:188 yttrande 3 56 Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1:191, yttrande 2 57 Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1:220, yttrande 2 59 Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastigheten Vidja 1: Fastigheterna Vidja 1:238, 1:240 och 1: Fastigheterna Vidja 1:238, 1:240 och 1:347, yttrande 2 63 Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1:248, yttrande 2 67 Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastigheterna Vidja 1:416 och 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1:471(karta finns i planavdelningens arkiv) 87 Fastighet Vidja 1:471, yttrande 2 88 Fastighet Vidja 1:432 89

181 5 Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighetsägare till Vidja 1:475, 1:633 och 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastigheten Vidja 1:485, Helmerdals tomtägarförening/ Helmerdals sommarvattenförening 92 Fastighet Vidja 1:485, yttrande 2 93 Helmerdals Tomtägarförening genom fastighetsägare för Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastigheterna Vidja 1:526, 1:527, 1:573 och 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1:533 och Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1:570 och 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1:582, yttrande Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1:599 (bilagor finns i planavdelningens arkiv) 116 Fastighet Vidja 1:600, 1:607 och 1: Fastighet Vidja 1:600, 1:607 och 1:632, yttrande Fastighet Vidja 1:600, 1:607 och 1:632, yttrande Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1:603 mfl 122 Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1:634, 1:636 samt 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Vidja 1: Fastighet Lissma 4: Fastighet Lissma 4: Fastighet Lissma 4:188 och 4: Fastighet Lissma 4:479 och 4: Övriga 137 Vidja intresseförening, genom ombud, yttrande Vidja intresseförening, genom ombud, yttrande Samrådsyttrande på Detaljplan Vidjas naturområden 151 Länsstyrelsen förordnande 154 Fastighet Vidja 1:

182 6 Sammanfattning vanliga yttranden Naturområden Den vanligaste synpunkten som tagits upp av många fastighetsägare och Vidja vägförening samt Vidja intresseförening är den om huvudmannaskapet för naturområdena i Vidja. Den övervägande åsikten hos dem som yttrat sig är att all naturmark ska fortsätta ägas och driftas av de boende i området. Särskilt Ringsättrabadet vill många behålla ägandet över. Många har uttryckt en oro för att kommunen ska exploatera naturmarken när genomförandetiden gått ut och det är möjligt att ta fram en ny detaljplan. Kommentar: Praxis är att offentlig platsmark det vill säga vägar, naturområden och parker inom en detaljplan har ett kommunalt huvudmannaskap. Detta innebär att kommunen äger och driftar marken. I Vidja ägs idag i den mesta mark som inte är privat kvartersmark av gemensamhetsanläggningen och sköts av Vidja vägförening. Den föreslagna detaljplanen föreslår en kompromiss då vägföreningens representanter har uttryckt ett tydligt intresse för att fortsätta äga och ta hand om naturmarken i området. Enligt kompromissen föreslås de naturområden som inte ligger i strandnära områden fortsätta ägas av gemensamhetsanläggningen. För de strandnära områdena är det viktigt att de är allmänt tillgängliga och välkomnande även för de som inte ingår i gemensamhetsanläggningen. Bland annat ska de som bor på Stockholm stads fastigheter ska ha en möjlighet att nyttja stränderna och kanske framförallt badplatsen i Vidja. Att kommunen tar över ägandet och driften kommer inte att förändra Vidjabornas tillgång till naturområdena. I samband med att vatten- och avlopp kommer till Vidja och större byggrätter medges kommer fler att bo permanent i området och karaktären av fritidshusområde kommer att förändras. Gemensamhetsanläggningen som idag har ett gemensamt uppdrag i att ta hand om vägarna kommer att förlora sin huvudsakliga uppgift och det kan vara svårt att motivera att de boende ska vara med i en gemensamhetsanläggning som tar hand om naturmark. Planläggningen har prövat vilken mark som kan omvandlas från naturmark till privata fastigheter och vissa delar har blivit nya bostadsfastigheter. De strandnära områden som är planlagda som offentlig mark med natur eller park har därför prövats om de är lämpliga för bostadsbebyggelse och slutsatsen är att det är oerhört viktigt för Vidja som område och även för stränderna i Huddinge kommun att de fortsätter vara obebyggda. När något är planlagt som natur eller park så krävs det starka skäl för att de i en framtid ska planläggas som något annat. Varje bostadsområde har ett behov av gemensamma gröna ytor. Att planlägga naturmarken som kvartersmark innebär att marken kan inhägnas av ägaren vilket gör att syftet att marken ska vara allmänt tillgänglig går förlorad. Skogsvårdsstyrelsen skriver bara skogsvårdsavtal för mark som har väldigt höga naturvärden och inte för generell skogsmark. För de anläggningar såsom dansbanan som idag används av de boende i området kan avtal fattas mellan kommunen och en boendeförening om hur de ska fortsätta att användas i framtiden. Planläggningen sker enligt Plan- och bygglagen (PBL) från 1987 då arbetet med detaljplanen påbörjades redan 2005 med ett gemensamt program och den nya plan- och bygglagen trädde i kraft 2 maj Enligt den gamla lagstiftningen kan man inte ha olika huvudmannaskap i samma detaljplan. Därför planläggs inte de naturområden som föreslås vara kvar i gemensamhetsanläggningen. Detta innebär att där kommer den gällande områdesplanen fortsätta att gälla.

183 7 Gatukostnader Många har under samrådet för detaljplanen yttrat sig över gatukostnaderna. De har varit ute på en separat samråd och kommer de yttrandena att behandlas i en egen samrådsredogörelse. Vägstandard Många har haft synpunkter på den vägstandard som är Huddinge kommuns norm i områden med permanent bebyggelse. De som yttrat sig under samrådet anser att den inte är lämplig i ett område som Vidja. Kritiken rör allt från vägbredden till belysning och gång- och cykelbanor. Många tycker att det ska vara en skillnad på de vägar som trafikeras av bussen medan övriga vägar kan få en enklare standard. Kommentar: Detaljplanen reglerar vilken yta som får användas för vägen men inte vad som finns inom denna yta som t.ex. gatubelysning, hastighetsbegränsande åtgärder eller vägbeläggning. Standarden som är vald på lokalgatorna i Vidja baserar sig på den Policy för huvudmannaskap och gatustandard inom Huddinge kommun som antogs av kommunstyrelsen hösten 2007 tillsammans med det nu gällande gatukostnadsreglementet. Till grund för standarden ligger krav på trafiksäkerhet, utrymmesbehov för de ledningar som ska ligga i gatan, utrymmesbehov för utryckningsfordon och snöröjning, krav från SRV på radier för att kunna svänga på ett trafiksäkert sätt, SLs krav för att trafikera vägen m.m. Huvudgata är dimensionerad enligt SL:s dokument RIBUSS 08 (Riktlinjer för utformning av gator och vägar med hänsyn till busstrafik) vad gäller bredden på körbana. I SL:s dokument krävs en körbana på 7m för att uppnå god standard för busstrafik men kommunen har tillsammans med SL enats om att det i Vidja räcker med 6.5m körbana. Kommunens policy är att alla huvudgator ska förses med separat gång- och cykelbana med en bredd på 2.5-3m. För de vägar där det enbart planeras för en separat gångbana, där cyklarna går i blandtrafik med bilarna, planeras gångbanan bara bli 2 meter bred. Vidja är ett område i förändring och de föreslagna vägarna är anpassade efter det permanentboende som på sikt kommer att dominera området. Då kommer det ställas högre krav på sikt och hållbara vägar med vändplaner som kan kännas främmande i området idag. Vid busshållplatserna bör cykelställ uppföras, detta regleras inte av detaljplanen men kan uppföras ändå. Vi kommer med detta som grund inte att förändra vägarnas föreslagna sektioner i detaljplanen. Bussgatan Flera yttranden tar upp den föreslagna nya dragningen av bussen genom Vidja. De flesta av yttrandena tycker att det är fel att dra in bussen längre in i området. Vissa föreslår alternativa sträckningar för bussen. Kommentar: Huddinge kommun arbetar med att förbättra för kommuninvånarna att välja alternativ till den privata bilen. Kollektivtrafiken är ett viktigt alternativ och det ska vara lätt och smidigt att välja att åka kollektivt. Förbättrad kollektivtrafik är även bra ur ett socialt perspektiv då kollektivtrafikresande är bättre ur ett jämlikhetsperspektiv. Till skillnad från samrådsförslaget har bussträckningen i utställningsförslaget flyttats till andra delen av Näktergalsvägen. Anledningarna till detta är flera. Dels för att undvika stora nivåskillnader på en enskild fastighet dels för att det befintliga vägområdet är bredare på denna del av Näktergalsvägen och medför mindre släntintrång på kvartersmark. Att använda den södra delen av Näktergalsvägen ger även busslinjen en något genare sträckning.

184 8 Då det finns lutningskrav för gator där busstrafik ska trafikera så blir urvalet av möjliga gator för busstrafik begränsade inom detaljplaneområdet och det blir därmed svårt att hitta andra alternativa sträckningar för busstrafik utan att det medför stora konsekvenser på kvartersmark med stora nivåskillnader och långa slänter. En rundslinga Vidjavägen-Helmerdalsvägen-Beckasinvägen, Ringsättravägen Vidjavägen som många föreslår, har studerats men avfärdats bland annat därför att denna rundslinga innehåller partier där gatunivåerna måste justeras för att uppfylla lutningskraven vilket medför stora intrång på fastigheterna. Det är även tydligare för resenärerna när linjen går samma sträckning till och från en ändhållplats. Dessutom kan det finnas behov för bussen att stå uppställd och tidsreglera innan den går tillbaka. I en slinga är det inte möjligt såvida man inte trafikerar slingan både när man kommer till området och man kör därifrån. Enligt bullerberäkningar kommer inga befintliga huvudbyggnader att få bullervärden som ligger över de värden som Boverket rekommenderar för en god boendemiljö. Fastighetsstorlekar Flera av dem som yttrat sig under samrådet har tyckt att de föreslagna minsta fastighetsstorlekarna är för små. De anser att de möjliga avstyckningarna skulle påverka områdets karaktär negativt. Andra anser att den minsta fastighetsstorleken borde var mindre än den föreslagna. Kommentar: I programsamrådet gavs inte ett förslag på en definitiv minsta fastighetsstorlek utan den minsta fastighetsstorleken föreslogs vara mellan 1000 kvm och 1500 kvm. Efter de yttranden som kom in så sattes bestämmelsen till en minsta fastighetsstorlek på 1500 kvm generellt med undantag för kvarter med plana lättplanerade fastigheter där den minsta fastighetsstorleken är satt till 1000 kvm. De flesta nya fastigheterna kan bildas i områdets västra del där det idag är väldigt stora fastigheter men 1000 kvm som minsta fastighetsstorlek är satt främst i områdets östra kvarter. En illustrationsplan togs fram till samrådet som illustrerar möjliga avstyckningar. Denna har legat till grund för gatukostnadsutredningen. Ett ökat antal nya fastigheter kan ge upphov till ett större underlag till service i området samt lägre gatukostnader. Det finns även ett enskilt intresse av att ha möjligheten att stycka av sin fastighet när fastighetsägarna så önskar. Enligt de befintliga byggnadsplanerna får ingen avstyckning ske av befintliga fastigheter. Anledningen till att mindre fastighetsstorlekar än kvm inte föreslås i Vidja beror bland annat på att området är så pass kuperat vilket gör det svårare att få ut lämpliga fastigheter samt att lösa dagvattenhanteringen. Större fastigheter gör det även lättare att bibehålla karaktären i området med mycket vegetation och kuperad terräng. För att en fastighet ska vara avstyckningsbar krävs att fastigheten är åtminstone kvm och bedöms vara lämplig att avstycka av lantmäterimyndigheten. Förskjuten genomförandetid Flera har yttrat sig över den förskjutna genomförandetiden och menar att den är alldeles för lång. Många bor trångt idag i Vidja och har behov av att bygga ut sina bostadshus snarast. De tycker att möjligheten till att bygga ut sina hus inte ska vara kopplat till utbyggnaden av vägar eller undrar hur det kommer sig att det tar så lång tid att bygga ut vägarna. Kommentar: Anledningen till att byggrätterna är begränsade i Vidja är att det behövs en ordentlig infrastruktur i form av vatten- och avlopp samt vägar i ett område som är så pass belastat som Vidja skulle vara som permanentbebyggt. Det behövs därmed en godkänd VAanläggning för att kunna bo i permanent i ett hus. Kommunen har beslutat att ett VA-system ska byggas ut i Vidja och därför finns det skäl att vänta med att låta folk bosätta sig perma-

185 9 nent i Vidja tills det finns en anslutningspunkt till det systemet. Ett gemensamt system har även miljömässiga fördelar jämfört med enskilda avlopp. Om detaljplanen säger att den har en förskjuten genomförandetid ärdet inte möjligt att lämna bygglov på fastigheterna förrän den tiden startar. Det som står i planbestämmelserna måsta bygglovsgivningen rätta sig efter. Anledningen till att det tar så lång tid att bygga vägar och vatten- och avlopp i Vidja etapp II är att det är ett så pass stort område med många fastigheter. Byggnationen är enligt beräkningarna indelad i tre delar som kommer att pågå samtidigt och förhoppningsvis ska varje del kunna påbörjas från två håll, men trots det så tar det många år att bygga ut systemet. Kommunen har försökt att förkorta utbyggnadstiden så mycket som möjligt men då alla som redan bor i området ska ha möjlighet att ta sig fram till sina fastigheter under byggnationen så tar det åtminstone så här lång som beräknat. Syftet med att bygga ut VA-systemet och förbättra vägstrukturen är att kunna medge att folk bor permanent i Vidja utan att det innebär problem för Orlången och därför behöver systemet finnas på plats innan nya huvudbyggnader enligt den större byggrätten kan godkännas. Detaljplanen kommer inte att ändras utifrån de inkomna yttrandena. Byggrätter Flera av dem som yttrat sig under utställningen anser att den föreslagna byggrätten är för stor för området. Kommentarerna nedan kvarstår sedan samrådet. Kommentar: Den föreslagna byggrätten är något mindre än den byggrätt som används generellt inom Huddinge kommun. Detta är en följd av de önskemål som de boende uttryckte under de två programsamråden. En något mindre byggrätt ger också området en karaktär med stora fastigheter och något mindre hus, liksom det ser ut idag. Samtidigt är det många som bor permanent i området idag och det förväntas öka när området får ett gemensamt vattenoch avloppssystem. Det finns därför ett behov av att kunna bygga större hus som är anpassade efter ett permanentboende. En skillnad är att fastighetsägarna i Vidja kan välja att behålla ett befintligt fritidshus med en byggnadsarea om högst 55 kvm och använda det som komplementbyggnad. Om det befintliga fritidshuset inte behålls kan nya komplementbyggnader byggas med max 40 kvm byggnadsarea. Vi försöker behålla karaktären med mindre bebyggelse på stora tomter men anser samtidigt att många äldre välbehållna fritidshus bidrar till Vidjas historia som fritidshusområde. Detaljplanen reglerar inte utformningen av husen mer än våningsantalet, byggnadsarean och byggnadshöjden vilka i sig för med sig regleringar av byggnationen. Det finns idag ingen enhetlig byggnadsstil i området då det vuxit fram sakta men säkert över en mycket lång tid då byggnadsstilar och material har varierat. Genom att reglera byggnadshöjden och nockhöjden är det möjligt att reglera taklutningarna men i övrigt innebär inte detaljplanen möjligheten till takkupor och annat. Med takbjälkar och golv så blir våningshöjden närmre 3 m vilket innebär att en byggnadshöjd på 6,5 m är rimlig. Möjligheten att anordna en generationsbostad antingen i huvudbyggnaden eller i ett befintligt fritidshus är en möjlighet som finns inom flera nya detaljplaner inom Huddinge kommun. Detta ger en möjlighet till alternativa bostadsformer inom ett traditionellt enbostadshusområde och ger en möjlighet för till exempel en yngre eller äldre släkting att bosätta sig inom fastigheten. De nya kraven på bättre isolering för att minska energiåtgången minskar visserligen bostadsarean något men inte så mycket att det motiverar en större byggnadsarea.

186 10 Planbestämmelserna har ändrats så att en generationsbostad i huvudbyggnaden istället kan vara 55 m 2. Sjövatten och gemensamma handpumpar Flera fastighetsägare har tagit upp frågan om sjövatten (eller sommarvatten som många kallar det) och samtliga vill att det ska finnas kvar. Idag finns flera system av sjövatten utbyggt av fastighetsägarna, vissa gemensamma men många enskilda som försörjer fastigheterna med vatten från Orlången genom ett system av slangar och pumpar som står lite varstans i området. Många är oroliga för att deras enda vattentillförsel ska försvinna i och med byggnationen av vägar och vatten- och avloppssystemet i området. Vissa har även undrat övar vad som händer med de gemensamma handpumparna som finns utmed vägarna i området. Kommentar: Sjövattnet regleras inte av detaljplanen men hanteringen av sjövatten ska diskuteras med berörda när detaljplanen vunnit laga kraft och kommunen ska påbörja genomförandet. Ett förslag på lösning är att sjövattensystemet placeras på kvartersmark. På de platser där systemet måste korsa väg görs detta i rör under vägkroppen. Kostnaden för detta bekostas av ledningsägaren. Ett avtal mellan ledningsägaren och väghållaren (Huddinge kommun) krävs. Placeringen av korsningspunkter ska redovisas i bygghandlingar för utförande av vägen. Huddinge kommun tillåter inte att systemet placeras ytligt i vägdiken eller på annan plats inom vägområdet. För att kunna skriva avtal med kommunen krävs att ledningsägaren utgörs av en förening. Som en upplysning reglerar Miljöbalken frågor om uttag av vatten från sjöar. Det kan finnas skäl att undersöka om anmälan eller tillstånd krävs enligt 11 kap. miljöbalken för anläggningarna. Frågor om vattenverksamhet prövas av länsstyrelsen. Detaljplanen reglerar inte vad som händer med de befintliga handpumparna utan det är något som ska hanteras vid genomförandet och eventuellt i ett avtal med kommunen. De handpumpar som kommer att hamna inom vägområdet och därmed ligga i vägen för vägombyggnaden kommer att tas bort medan övriga kan finnas kvar. Vatten- och avlopp Vatten- och avlopp byggs i Vidja ut av Stockholm vatten AB. De erbjuder fastighetsägare att mot betalning få ansluta till det utbyggda systemet. Anslutningen sker frivilligt efter det att fastighetsägaren ansökt om en anslutning. VA-ledningarna läggs ner i gatumarken och Stockholm vatten AB kommer tillsammans med fastighetsägarna överens om läget för anslutningspunkten. Strandskydd Kommentar: Under samrådet föreslogs att strandskyddet skulle minskas till 50 meter från strandkant på de privata fastigheter som idag omfattas av strandskyddet. Detta för att ge en möjlighet att utnyttja fastigheterna på de delar som ligger bortom stranden och huset och som inte har samma värden som de strandnära områden. Strandskyddet kompletterades med en 10 meter bred remsa längs med strandkanten där byggnader inte får uppföras. Efter en diskussion med länsstyrelsen om strandskyddet går kommunen i samband med utställningen in med en ansökan om upphävande av strandskyddet. Enligt ansökan kommer strandskyddet att upphävas förutom för vissa uddar som uppfattas som allmänt tillgängliga idag. Där finns även planbestämmelse som säger att området ska vara allmänt tillgängligt och att marken inte får förändras eller träd fällas. Marken utmed stränder där byggnader inte får uppföras utvidgas och gränsen anpassas efter de enskilda fastigheterna. Syftet är att bebyggelse inte ska tillkomma närmare strandlinjen än idag.

187 11 Vägdragning Utifrån de yttranden som inkommit föreslås Kattugglevägen och Viggvägen trafikeras med biltrafik. Viggvägen blir lokalgata typ L3. Kattugglevägen utformas utan avstängning vid Doktorsvägen. Eftersom den kommer att bli en uppsamlingsgata med så förses den med gångbana enligt lokalgatutyp L1. Vägområdet ryms inom befintliga fastighetsgränser. De allra flesta vägarna i Vidja kommer att ha den lägsta möjliga vägstandarden med en vägbana som delas av bilar, cyklister och gångtrafikanter. För gator som leder till olíka mål i området som t.ex. en busshållplats, Ringsättrabadet eller fotbollsplan, kommer en särskild gångbana att byggas. För Huvudgatan, där bussen går kommer det även att bli en särskild cykelbana. Det finns inget uppdrag att titta på en ny bilväg mellan Vidjavägens södra del och Lännavägen. Däremot finns ett behov av att rusta upp gång- och cykelvägen men detta ligger utanför detaljplanens arbete. Marklov för trädfällning. I Vidja har en inventering visat på att det är särskilt viktigt att bevara områdets ädellövträd som är karaktärsskapande för området. Det finns många gamla och stora ekar inom området men även alm, ask, bok, lind och lönn. Bestämmelsen om trädfällning avser inte att förhindra skötsel av vegetation eller rimlig gallring för att få ljus på uteplatsen etc. Bestämmelsen avser därför endast träd som på en höjd av 1,3 meter över marken har en stamdiameter på 30 cm eller mer. Även yngre träd i olika generationer bör behållas för att de i framtiden ska kunna ersätta de befintliga äldre träden i syfte att bibehålla landskapsbilden i området. Att behålla träd på fastigheterna är ett sätt att underlätta dagvattenhanteringen. Yttranden Följande remissinstanser har inte svarat Förskole- och grundskolenämnden, Äldreomsorgsnämnden, Hembygdsföreningen i Huddinge, Huddinge Naturskyddsförening, Friluftsfrämjandet, Stockholms läns museum, Trafikverket, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, Skogsstyrelsen, region Stockholm, Södertörns Brandförsvarsförbund, Södertörns Fjärrvärme AB Följande remissinstanser har ingen erinran Svenska Kraftnät Remissinstanser Länsstyrelsen Detaljplan för Vidja etapp 2 Ett förslag till detaljplan för Vidja etapp 2, daterat mars 2012, har översänts till Länsstyrelsen för samråd enligt 5 kap 20 plan- och bygglagen (1987: 10), ÄPBL. Planområdet är beläget i Vidja, som är ett äldre fritidshusområde vid sjön Orlångens sydöstra del, och omfattar området mellan Vidjavägen och sjön. Planen omfattar 415 bostadsfastigheter i enskild ägo. Syftet med planläggningen är att ge förutsättningar för utbyggnad av ett gemensamt VA-system samt ny- och ombyggnad av vägnätet, för att möjliggöra permanentboende med större byggrätt. Genom planen kan också ca 80 nya fastigheter tillkomma. För området gäller idag områdesbestämmelser från Strandskydd råder i vissa delar av planområdet. Program för detaljplanläggning har varit föremål för samråd vid två tillfällen. Det första programförslaget hade som förutsättning enskilt huvudmannaskap. På grund av bl.a. inkomna

188 12 synpunkter, reviderades programmet med avseende på huvudmannaskapet - till kommunalt - inför den andra samrådsremissen. Länsstyrelsen lämnade yttranden vid båda tillfällena, dels , dels Detaljplanen upprättas enligt reglerna i den äldre plan- och bygglagen (1987: 10), i vilken anges att en detaljplan inte kan ha delat huvudmannaskap för allmän platsmark. Den naturmark som har bedömts lämplig för fortsatt enskilt huvudmannaskap, planläggs därför i en separat detaljplan, benämnd Detaljplan för Vidjas naturområden. Länsstyrelsen lämnar synpunkter på den i ett separat yttrande. Av planbeskrivningen framgår att Huddinge kommun har ett föreläggande, utfärdat av Länsstyrelsen 2002, om att anordna en allmän vatten- och avloppsanläggning för Vidja. Denna fråga handläggs i särskild ordning på Länsstyrelsen, och kommenteras inte vidare i detta samrådsyttrande. Enligt 5 kap. 22 ÄPBL ska Länsstyrelsen under samrådet om detaljplanen särskilt ta till vara och samordna statens intressen, och därutöver bl.a. ge råd om tillämpningen av 2 och 3 kapitlet. I detta ingår bl.a. att verka för att bebyggelse inte blir olämplig med hänsyn till människors hälsa. Länsstyrelsens synpunkter Sammanfattande bedömning Länsstyrelsen kan på nuvarande underlag inte bedöma om den planerade bebyggelsen blir lämplig från hälsosynpunkt med avseende på bullerstörningar. Länsstyrelsen saknar i planbeskrivningen en redovisning av vilka ljudnivåer som det ökade trafikflödet på framförallt Vidjavägen beräknas medföra. Länsstyrelsen avvaktar en närmare beskrivning av bullersituationen inom planområdet och kommunens ställningstagande till om eventuella åtgärder behöver vidtas. Länsstyrelsen ser gärna att kontakt tas i frågan innan planen ställs ut. Därutöver finns synpunkter på frågor av betydelse för planens utformning och genomförande, såsom exempelvis upphävande av 113 -förordnande, strandskydd, och eventuellt ytterligare fornlämningar. De statliga ingripandegrunderna enligt 12 kap. ÄPBL Av 12 kap. 3 ÄPBL följer att Länsstyrelsen ska upphäva en kommuns beslut att anta en detaljplan om beslutet innebär att en bebyggelse kan befaras bli olämplig med hänsyn till b1.a. människors hälsa. Nedan redovisas Länsstyrelsens syn på hur planförslaget förhåller sig till frågor som rör de statliga ingripandegrunderna. Buller/Hälsa Länsstyrelsen anser att särskilt utmed Vidjavägen kan befaras att bebyggelsen blir utsatt av ljudnivåer som är högre än gällande riktvärden för trafikbuller. Ökande trafikflöden och en förlängning in i området av busslinje 833 innebär sannolikt ökade störningar. Planhandlingarna behöver kompletteras med en redovisning av bullersituationen för de i planen ingående bostadskvarteren, som är belägna i direkt anslutning till Vidjavägen. Redovisningen ska ske av både ekvivalent och maximal ljudnivå. Länsstyrelsen anser att för villabebyggelse bör eftersträvas att klara riktvärdena vid tomtgräns. Detta är dock inte alltid möjligt att åstadkomma i befintliga bebyggelseområden på grund av förhållandena på platsen, exempelvis terrängen, vägarnas läge och status i vägnätet, trafiksituationen, o.s.v. I det nu aktuella planområdet finns dessa svårigheter. Med hänsyn till bullrets hälsopåverkan finns det dock starka skäl att ha en restriktiv syn på avsteg från bullerriktvärdena. Det är således viktigt att söka lösningar där avsteg från riktvärdena minimeras.

189 13 Där helt ny bebyggelse tillkommer i bullerstört läge bör övervägas att t.ex. utforma planen med bredare zoner med prickmark (mark som inte får bebyggas), alternativt att komplettera prickmarken med en zon av korsprickad mark (mark som får bebyggas endast med uthus/garage), i avsikt att styra huvudbyggnadens läge till mindre bullerutsatta lägen. Eftersom befintlig bostadsbebyggelse utefter Vidjavägen i regel är placerad en bit in på respektive tomt, kan kommunen överväga att även i dessa bostadskvarter komplettera med en zon av korsprickad mark. Om bullerskydd i form av skärm är nödvändig i någon del, bör det framgå av planen. Om frågan om störningar från trafikbuller inte kan klargöras på ett tillfredsställande sätt under planprocessen, kan Länsstyrelsen komma att pröva detaljplanen enligt 12 kap. l ÄPBL. Övriga frågor av betydelse för planens genomförande Strandskydd Lagändringar, som trädde ikraft den l juli 2009, har införts i miljöbalken och plan- och bygglagen beträffande strandskyddet ska hanteras i samband med planläggning. Enligt övergångsbestämmelserna till den nya lagstiftningen är Länsstyrelsen beslutsmyndighet för strandskyddsupphävanden i planärenden som inletts före den l juli 2009, och beslut om upphävande ska fattas enligt de regler som gällde innan detta datum, d.v.s. med stöd av 7 kap. 15 andra stycket miljöbalken (1998:808). Det aktuella planärendet har inletts före den l juli 2009 med program för detaljplaneläggning. Planområdet är idag i vissa delar berört av strandskydd, vilket redovisas på en karta på sid. 28 i planbeskrivningen. Av planhandlingarna framgår att kommunen önskar att strandskydd ska upphävas. Det är dock inte helt tydligt i vilken omfattning. Som en följd därav kan Länsstyrelsen inte, på nuvarande underlag, bedöma om det är möjligt att upphäva strandskyddet på det sätt som kommunen önskar. Redovisningen av strandskyddet behöver därför ses över. Delar av Orlångens strandområden omfattas inte av strandskydd, eftersom området tidigare har omfattats av byggnadsplaner, fastställda före den 1 juli Sådana byggnadsplaner omfattades av det generella undantaget från införande av strandskydd, i enlighet med 10 lagen (1998:811) om införande av miljöbalken (införandelagen). I samband med preciseringen av det generella strandskyddet, som för Huddinge m.fl. kommuner skedde 1977, lades inte heller då strandskydd ut i dessa delar, sannolikt till följd av ovan nämnda undantag i införandelagen. Ar 1998 upphävdes byggnadsplanerna och ersattes med områdesbestämmelser (vann laga kraft ). Vid den tidpunkten fanns inte någon bestämmelse som angav att strandskyddet automatiskt infördes när byggnadsplanerna upphävdes. Enligt 10 införandelagen gäller inte strandskydd "om det inte bestämts något annat", och med det avses att Länsstyrelsen i ett beslut måste förordna om införande av strandskydd, vilket inte har skett för de aktuella delarna. Slutsatsen är att strandskydd inte råder inom de delar som tidigare omfattades av byggnadsplaner, fastställda före den 1 juli Strandskydd inträder inte heller där till följd av det nu pågående planarbetet. En särskild begäran om strandskyddsupphävande ska lämnas in till Länsstyrelsen för de delar av planområdet där strandskydd idag råder, lämpligen i samband med utställningen av detaljplanen. En sådan begäran ska innehålla en beskrivning av befintliga förhållanden och vad planförslaget medger samt de särskilda skäl för upphävande som kommunen anser föreligga. Till begäran fogas ett utdrag av plankartan med tydlig markering av de områden där kommunen önskar upphäva strandskyddet. I detta sammanhang vill Länsstyrelsen påminna om att det av kungörelsen om detaljplanens utställning ska framgå att strandskydd föreslås upphävas.

190 14 För att Länsstyrelsen ska kunna upphäva strandskyddet krävs särskilda skäl. I enlighet med vad som anförts ovan skall de bestämmelser som gällde innan den 1 juli 2009 tillämpas. Planbeskrivningen behöver uppdateras i detta avseende. De särskilda skäl som kan ligga till grund för ett upphävande enligt den äldre lagstiftningen, finns bl.a. angivna i förarbetena till miljöbalken och i Naturvårdsverkets allmänna råd 1997:1. Kommunen bör i den fortsatta planprocessen, i planbeskrivningen och i den särskilda begäran om upphävande av strandskydd, utveckla och motivera de särskilda skäl som åberopas. Länsstyrelsen prövar strandskyddsfrågan först sedan planutställningen har genomförts och ett utställningsutlåtande föreligger. Frågan om upphävande behandlas i särskild ordning med ett separat beslut. Detaljplanen bör inte antas förrän Länsstyrelsens beslut om att upphäva strandskyddet har vunnit laga kraft. Fornlämningar Inom planområdet finns en registrerad fornlämning (RAÄ 67:1), belägen på Skansberget. Fornlämningen - en fornborg --ligger inom allmän plats, NATUR, vilket Länsstyrelsen anser är bra. En särskild arkeologisk utredning, etapp 1, enligt 2 kap. 11 i lag (1988:950) om kulturminnen, mm, behöver dock enligt Länsstyrelsen tas fram för att visa om ytterligare lämningar kan filmas inom bl.a. större fastigheter i den sydvästra delen av planområdet. Utredningen bör tas fram innan detaljplanen ställs ut, eftersom resultatet av den kan komma att påverka planens utformning. Beslut om särskild utredning fattas av Länsstyrelsen, som i beslutet anger vem som ska utföra denna. Kontakt tas med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet i frågan. Om planen antas innan den arkeologiska utredningen är utförd, finns en risk att planen inte kan genomföras i alla delar, om ytterligare lämningar skulle påträffas. Förordnande enligt 113 BL Som kommunen uppmärksammat i planbeskrivningen gäller för den allmänna platsmarken inom den tidigare gällande byggnadsplanen för Axnäs (23-A-6), ett förordnande enligt 113 byggnadslagen (BL). I planbeskrivningen finns den gamla byggnadsplanen avbildad på sid. 10. Det framgår av byggnadsplanens fastställelsebeslut att ägarna till Vidja 1 :475, 1 :476 och 1 :477, utan ersättning, skulle upplåta mark som i byggnadsplanen lades ut som allmän plats, d.v.s. väg och parkmark. Trots att byggnadsplanen har upphävts och ersatts av områdesbestämmelser, ligger förordnandet kvar på fastigheterna, som även idag är i enskild ägo. Nyttjanderätten till marken med 113 -förordnande innehas av ägarna till de bostadsfastigheter som utgjorde kvartersmark inom byggnadsplanen för Axnäs, d.v.s. Vidja 1:471,1: ,1: och 1: När en ny detaljplan upprättas, där mark med gällande 113 -förordnande avses tas i anspråk för kvartersmark eller annan användning som inte är allmän plats, måste beslut fattas om upphävande av 113 -förordnandet för det område som avses tas i anspråk. Länsstyrelsen, som är den myndighet som lagt ut förordnandet, är också den myndighet som, efter begäran från kommunen, kan upphäva hela eller delar av förordnandet, om ett upphävande bedöms lämpligt. Med anledning av att det i detaljplaneförslaget för Vidja, etapp 2, lagts ut nya byggrätter på mark där 113 -förordnandet gäller, avser kommunen att hos Länsstyrelsen begära upphävande av förordnandet. Kommunen behöver dock först inhämta nyttjanderättsinnehavarnas synpunkter på den föreslagna förändringen. Informationen i planbeskrivningen om 113 -förordnandet och avsikten att begära upphävande behöver enligt Länsstyrelsens mening förtydligas. Innebörden av förordnandet, föreslagen förändring och konsekvenserna för nyttjanderättsinnehavarna av ett eventuellt upphävande, behöver tydligare framgå av planhandlingarna. Även motiven till upphävande behöver ses över.

191 15 Länsstyrelsen rekommenderar att hörandet av nyttjanderättsinnehavarna sker i ett nytt separat samråd. Den handling som då skickas ut till de berörda, behöver endast behandla specifikt denna fråga. De synpunkter som under samrådet kommer in från nyttjanderättsinnehavarna, ska sammanställas och översändas till Länsstyrelsen, tillsammans med kommunens begäran om upphävande av förordnandet. Frågan om upphävande av förordnandet behandlas i särskild ordning med ett separat beslut. När det blir dags för kungörande av den formella utställningen av detaljplanen, ska det av utställningskungörelsen framgå att upphävande av ett utlagt förordnande enligt 113 BL avses ske inom angivna fastigheter. Detaljplanen bör inte antas innan frågan om upphävande av förordnandet har avgjorts och beslutet vunnit laga kraft. Anmärkning: Bestämmelserna i 113 BL motsvaras av bestämmelserna i ÄPBL (1987: 10) av 6 kap. 19 och i PBL (2010:900) av 6 kap Det pågår f.n. en översyn av hela 6 kapitlet i PBL. Eventuella förändringar i lagstiftningen kommer sannolikt inte att påverka handläggningen av förevarande ärende. Natur Inom Vidja finns höga naturvärden, som är knutna till de många gamla lövträden i området. Av planbeskrivningen framgår att en inventering visat på att det är särskilt viktigt att bevara ädellövträd, som är karaktärs skapande för området. Om inmätning har skett av sådana karaktärsträd, bör kommunen överväga att redovisa dem på plankartan, alternativt markera dem på karta som infogas i beskrivningen. Den naturmark som har bedömts lämplig för fortsatt enskilt huvudmannaskap, planläggs i en separat detaljplan, benämnd Detaljplan/är Vidjas naturområden. Länsstyrelsen har inget att invända mot att så sker. Synpunkter på den detaljplanen lämnas i ett separat yttrande. Trädfällning Kommunen har infört lovplikt för fållning av ädellövträd med en stamdiameter större än 0,3 m på en höjd av 1,3 m över marken. Emellertid har kommunen inte reglerat att träden ska bevaras. Med tanke på hur 8 kap. 18 ÄPBL är utformad, kan det vara svårt att hävda att vegetationen ska bevaras om planen inte innehåller någon bestämmelse i detta avseende. En restriktiv vegetationsbestämmelse behövs som stöd för att kunna vägra lov. Ett exempel på formulering av vegetationsbestämmelse kan vara: "Träd med en stamdiameter större än 0,3 m på en höjd av 1,3 m ska så långt möjligt bevaras. Träd får dock fållas om det är dött, skadat, medför risker för liv och egendom eller på annat sätt medför betydande olägenheter." Bestämmelsen kan även kompletteras med en återplanteringsskyldighet. Dagvatten mm Det är positivt att omvandlingsområdet Vidja får kommunalt vatten och avlopp, så att belastningen på sjön Orlången från områdets enskilda avlopp minskar. Samtidigt innebär förtätningen och större andel hårdgjorda ytor att dagvattenflödena kommer att öka. Orlången är en av de två mest övergödda sjöarna i Tyresåns avrinningsområde. Påverkan vad gäller främst näringsämnen måste minska avsevärt för att God ekologisk status för denna vattenförekomst ska kunna uppnås till 2021 i enlighet med ramdirektivet för vatten. Både nuvarande status för recipienten Orlången och konsekvenserna av förtätningen på dagvattenflöden och dagvattnets innehåll beskrivs på ett bra sätt i planen. Dagvattenutredningens beräkningar visar att innehållet av näringsämnen i dagvattnet troligen minskar men att kon-

192 16 centrationen av bl.a. metaller ökar. Det beskrivs också att möjligheterna till infiltration är dåliga i området. Mot den bakgrunden föreslås ett antal åtgärder for att minska dagvattenflöden och påverkan på sjön. Några av åtgärderna kommenteras här. Det är bra att planen anger hur dagvattenhanteringen kring vägar kan utformas - gräsklädda svackdiken, låg lutning för att få en långsam avrinning, öppna diken där vägen gränsar till naturområden och infiltrationsmagasin vid vändplaner som är lågpunkter. Det hade varit ännu tydligare om möjliga platser för infiltration hade markerats på en karta. Det anges att dagvatten i första hand ska infiltreras på den egna fastigheten, i andra hand fördröjas innan det lämnar fastigheten. Med tanke på det som nämnts om områdets dåliga möjligheter till infiltration, vore det värdefullt att få en bedömning av hur många fastigheter som klarar av att infiltrera dagvattnet inom tomten och hur många som behöver ansluta sig till gatumarkens dräneringsledningar. Möjligheten att använda ett större naturområde i planen för översilning och fördröjning, som nämns i planen, bör användas. Översvämningsrisker I rapporten Översvämningskartering och ytavrinningsmodell för Vidja etapp 2 framhålls att ägare till befintlig bebyggelse inom områden som riskerar att översvämmas, kan behöva informeras om riskerna. Det framhålls även att bebyggelse bör undvikas i lågpunkter och avrinningsstråk. Länsstyrelsen delar dessa rekommendationer. Länsstyrelsen anser att en lägsta nivå för grundläggning av bebyggelse bör införas som planbestämmelse. Planbestämmelser, beteckningar, mm Beteckningar för de olika typerna av gator saknas på plankartan. Någon bestämmelse som anger föreskriven höjd över nollplan for allmän plats, d.v.s. plushöjder på gatorna, finns ej i planförslaget. Det medför att planbestämmelsen bl delvis blir oanvändbar. Enligt planens genomförandebeskrivning, under avsnittet Fastighetsbildning (sid. 41, med kartredovisning i bilaga 2), är en fastighetsindelningsbestämmelse föreslagen för Vidja 1:605, som ska tillföras mark från Vidja 1:14. Om bestämmelsen ska ha rättskraft behöver den införas på plankartan. Under rubriken "Upplysning" finns uppgifter som har betydelse i kommande bygglovprövningar för befintliga fastigheter. Upplysningens placering indikerar att den utgör en planbestämmelse, medan själva rubriken anger att det handlar om information. Denna otydlighet behöver rättas till. Övrigt Behovsbedömning Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att planens genomförande inte innebär en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 11 miljöbalken, varför en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning krävs. Förhållanden på plats, projektets påverkan på omgivningen och det som kan påverka planens lämplighet, får behandlas och bedömas inom ramen för planarbetet. Kommentar: En diskussion har förts med länsstyrelsen angående strandskyddet och en ansökan om upphävande kommer att skickas i samband med utställningen av detaljplanen. En arkeologisk undersökning har genomförts i Vidja och inga fornlämningar har påträffats.

193 17 Ett särskilt samråd har skett med de fastighetsägare som berörs av 113 BL efter plansamrådet. Det yttrande som kom in redovisas sist i detta dokument. Enligt en bulleruppskattning kommer gränsen för 55dBA hamna ungefär 12 meter från vägbanans mitt i det mest bullrande scenariet, dvs där vägbanan är i samma höjd som omgivande fastigheter. Enligt kartan så kommer alla huvudbyggnader utmed den nya bussträckningen att ligga utanför denna gräns. För de maximala ljudnivåerna på 70 dba så kommer gränsen att gå, vid samma förhållanden som ovan, 38 meter från vägbanans mitt. Det har inte skett någon inmätning av karaktärsträd utan planbestämmelsen bygger på en inventering i området av kommunens ekolog. Ett tiotal träd i området kan komma att bli skyddade som naturminnen. Plankartan har uppdaterats med platser för dagvattenhantering på privat kvartersmark och naturmark. Det finns ingen undersökning av vilka enskilda fastigheter som kommer att klara lokalt omhändertagande av dagvatten men den geologiska kartan ger en fingervisning om vilka platser där det kommer att krävas mer arbete för att klara dagvattenhanteringen. Dessa sammanfaller nämligen ofta med de röda ytorna i kartan. En särskild planbestämmelse angående lägsta nivå för grundläggning i områden där det råder risk för översvämningsrisk finns i plankartan. Detaljplanen är uppdaterad med plushöjder. Planbestämmelsen om fastighetsbestämmelsen är borttagen. Lantmäterimyndigheten Lantmäterimyndigheten i Huddinge lämnar följande yttrande angående detaljplan för Vidja etapp 2: Föreslagen fastighetsindelningsbestämmelse behöver göras om. Kommentar: Fastighetsindelningsbestämmelsen är borttagen efter diskussion med berörda fastighetsägare. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens remissvar enligt förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 24 maj och skickar det till samhällsbyggnadsnämnden som sitt eget. Sammanfattning Planområdet ligger öster om sjön Orlången. Syftet med framtagningen av detalj planen är att ge förutsättningar för en utbyggnad av ett gemensamt vatten- och avloppssystem samt en nyoch ombyggnad av vägnätet. Därmed ges möjlighet för permanentboende med större byggrätter och möjlighet till avstyckning. Då planområdet är omgivet av ett större område som är utpekat som riksintresse för det rörliga friluftslivet och att ytor är avsatta för spontanidrott anser förvaltningen att det är väl sörjt med möjligheter till rekreation och fysisk aktivitet. Överläggning I ärendet yttrar sig (FP) samt (S) som yrkar bifall. Beslutet delges Samhällsbyggnadsnämnden

194 18 Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens remissvar enligt förvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 24 maj och skickar det till samhällsbyggnadsnämnden som sitt eget. Sammanfattning Planområdet ligger öster om sjön Orlången. Syftet med framtagningen av detaljplanen är att ge förutsättningar för en utbyggnad av ett gemensamt vatten- och avloppssystem samt en nyoch ombyggnad av vägnätet. Därmed ges möjlighet för permanentboende med större byggrätter och möjlighet till avstyckning. Då planområdet är omgivet av ett större område som är utpekat som riksintresse för det rörliga friluftslivet och att ytor är avsatta för spontanidrott anser förvaltningen att det är väl sörjt med möjligheter till rekreation och fysisk aktivitet. Beskrivning av ärendet Planområdet ligger i Vidja, som är ett gammalt fritidshusområde öster om sjön Orlången. I det reviderade planprogrammet för hela Vidja framgår det att området ska detaljplaneläggas i tre etapper. Den första antogs av kommunfullmäktige den II juni 201l. Nu föreligger ett förslag till detaljplan för etapp 2 som kultur- och fritidsnämnden har fått på remiss från samhällsbyggnadsnämnden. Syftet med framtagningen av detaljplanen för etapp 2 är att ge förutsättningar för en utbyggnad av ett gemensamt vatten- och avloppssystem samt en ny och ombyggnad av vägnätet. Därmed ges möjlighet för permanentboende med större byggrätter och möjlighet till avstyckning. Planeringen ska även pröva ett enskilt huvudmannaskap för lämpliga naturområden och samtidigt tillgängliggöra de områden som får ett kommunalt huvudmannaskap. I detaljplanen för Vidja etapp l finns en gemensamhetsanläggning kallad Ängen. Den användes bland annat som fotbollsplan och blev i detaljplanen säkrad för friluftsliv. l planområdets sydvästra del finns en bollplan som i denna detaljplan föreslås att säkras som parkmark med inriktning mot bollplan. Området används idag för spontanidrott. Vid Orlången films en anlagd badplats, Ringsättrabadet, med lekplats och en mindre scen/dansbana. Förvaltningens synpunkter Då planområdet är omgivet av ett större område som är utpekat som riksintresse för det rörliga friluftslivet och att det avsatts ytor för spontidrott anser förvaltningen att det är väl sörjt med möjligheter till rekreation och fysisk aktivitet. Detta är positivt inte minst med tanke på att antalet barn och ungdomar i området kan förväntas öka i takt med att det blir fler permanentboende. Förvaltningen ser det som angeläget att strandnära områden hamnar under kommunalt huvudmannaskap för att bevara de oexploaterade stränderna runt Orlången men även för att säkra allmänhetens tillgänglighet. Beträffande Ringsättrabadet stöder förvaltningen den föreslagna inriktningen att den ska betraktas som en närbadplats som i första hand ska serva de boende. Kommentar: Synpunkterna noteras. Miljönämnden Detaljplan för Vidja, etapp 2 och Vidjas grönområden Samråd Samrådsförslaget tillstyrkes under förutsättning att nedanstående beaktas: Nyckelbiotopen i södra änden av Helmerdalsvägen utreds för skydd som biotopskyddsområde.

195 19 De jätteekar som finns på naturmark inom detaljplaneområdet skyddas som naturminnen. Tillskapa platser för rening av dagvatten utreds. I övrigt överlämnas tjänsteutlåtande daterat som svar på remissen. Arbetsutskottets beslut Ärendet överlämnas till nämnden utan eget ställningstagande. Sammanfattning Ett samrådsförslag för detaljplan för Vidja, etapp 2 och Vidjas grönområden har skickats ut på remiss. Ur miljösynpunkt är det tre saker som planarbetet bör fokusera vidare på. Dels skydd av nyckelbiotopen vid Helmerdalsvägens södra som har mycket höga naturvärden med flera rödlistade arter, dels skydd av områdets jätteekar på naturmark samt hur området kan bidraga med att uppfylla miljökvalitetsnormerna för vattenkvaliteten i sjön Orlången. Tjänsteutlåtande Naturvårds- och miljötillsynsavdelningens synpunkter Som helhet beaktar planförslaget på ett bra sätt de natur- och rekreationsvärden som finns inom området. Som exempel kan anges avgränsningen mot det värdefulla naturområdet mot Fräkenbotten i områdets östra och nordöstra del, hur strandskyddet har hanterats och att områdets stränder tillgängliggörs samt att områdets ädellövträd särskilt pekats ut som skyddsvärda och att marklov krävs för fällning av dessa. Det är också mycket bra med kommunalt huvudmannaskap för de naturområden som har ett stort allmänt intresse. En liten korrigering av gränsen bör dock övervägas vid Helmerdalsvägens södra ände så att nyckelbiotopen i sin helhet får ett kommunalt huvudmannaskap. Men några frågor finns fortfarande att lyfta och jobba vidare med i det fortsatta planarbetet vilket framgår av nedanstående. Områden och träd med särskilt höga naturvärden Inom området finns några specifika objekt med mycket höga naturvärden vilka bör hanteras särskilt. Detta gäller dels den nyckelbiotop som skogsstyrelsen avgränsat och som framgår av karta på sid 16 i planhandlingen. Denna nyckelbiotop är nu markerad som naturmark i detaljplanen. Detta ger området endast skydd mot exploatering men inte mot skogliga åtgärder vilka skulle skada nyckelbiotopens värden. Med anledning av de mycket höga skyddsvärdena är det därför angeläget att området ges ett tillfredställande skydd och särskild hantering som tillser att naturvärdena bevaras. Med anledning av att området är relativt litet och utgörs av skogliga naturvärden är biotopskyddsområde en lämplig skyddsform. Detta bör utredas vidare i det fortsatta planarbetet. Den andra naturskyddsfrågan som bör utredas vidare är att skydda några av de särskilt skyddsvärda jätteekarna som finns i området. Kommunen har möjlighet att skydda dessa som naturminnen vilket ger dem både särskild uppmärksamhet samt ett varaktigt skydd. Detta är också något som bör hanteras i det fortsatta planarbetet. Tillgänglighet till stränderna Det har diskuterats om en strandpromenad skulle kunna anläggas längs Or-

196 20 långens strand. Detta finns i nuläget inte med i handlingarna men vår bedömning är att en sådan borde anläggas så att fler får tillgång till de attraktiva strandområdena. På ett enkelt sätt skulle man kunna bygga spänger förbi svåra och branta passager på samma sätt som gjorts på andra platser till exempel vid Drevviken, Magelungen och Långsjön (Segeltorp). Rening av dagvatten Enlig planhandlingen framgår att dagvattenflödena förväntas öka med cirka 35 % men enligt beräkningar som gjorts kommer föroreningshalten ligga under de riktvärden som finns för känsliga recipienter. Man har dock konstaterat att vissa ämnen avsevärt kommer att öka t ex bly och nickel med anledning av ökad aktivitet (gräsklippning och biltvättning). Man menar att VA-utbyggnaden kommer minska näringsbelastningen med 50%. Det är viktigt att betänka att detta endast är beräkningar och att även en fortsatt belastning med 50% är en hög belastning för Orlången. Dessutom kan en generellt ökad aktiviteter i området medföra en ökad tillförsel av näring såsom gödning av trädgårdar etc. Detta skulle kunna göra den beräknade minskningen mindre. Det är därför viktigt att ytterligare studier göras för att peka ut platser där gemensamma dagvattenreningsdammar anläggs. Dessa ska sedan markeras på plankartan. Eftersom Vidja idag utgör en betydande belastning på Orlången är det angeläget att göra de åtgärder som går för att avlasta Orlången och övriga sjöar nedströms. Annars finns risk att kommunen inte kommer att uppnå miljökvalitetsnormerna som är uppsatta för dessa sjöar. Beslutet delges Samhällsbyggnadsnämnden Kommentar: Plankartan har uppdaterats med platser för omhändertagande av dagvatten. Hur dessa ska utformas bör utredas i samband med genomförandet. AB Storstockholms Lokaltrafik Samrådsyttrande över detaljplan för Vidja etapp II och Vidjas grönområden, Huddinge kommun Huddinge kommun har översänt rubricerad detaljplan till AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) för yttrande. Syftet med planen är bl.a. att möjliggöra ny bostadsbebyggelse. I planen föreslås en förlängning av busslinjen (833) i området. Förslaget har tagits fram i samråd med SL. SL förutsätter att gatan som linjen ska trafikera utformas enligt SL:s riktlinjer. Vi föreslår även att kontakt tas med oss för att diskutera om det ska vara en eller två nya hållplatser längs linjen. Kommentar: Huddinge kommun för en dialog med SL om hållplatslägen och dess utformning både under detaljplaneskedet men även vid genomförandeskedet.

197 21 Polismyndigheten i Stockholms län, Södertörns polismästardistrikt, Remissvar angående detaljplan för kvarteret Vidja etapp 2 och Vidjas grönområden Samhällsbyggnadsnämnden i Huddinge kommun har beslutat att samråd ska ske avseende förslag till detaljplan för Vidja etapp 2 och Vidjas grönområden i Huddinge kommun. Med anledning av beslutet har förslaget översänts till Polismyndigheten i Stockholms län, Södertöms polismästardistrikt för yttrande. De synpunkter som Södertöms polismästardistrikt vill lämna är att vi ser positivt på förslaget i dess helhet. I övrigt har distriktet inget mer att tillägga. Kommentar: Synpunkten noteras. SRV återvinning AB Samråd detaljplan för Vidja etapp 2 och Vidjas grönområde SRV återvinning AB som beretts tillfälle att yttra sig beträffande rubricerat samrådshandling, vill påminna om att för maskinell tömning av villakärl krävs generellt att avståndet understiger 1,5 m ifrån vägkanten till tomtgräns. I övrigt har vi inget att erinra mot planen Kommentar: Kommunen och SRV diskuterar hur tömningen utmed våra gator med gångeller gång- och cykelbana kan ske på bästa sätt. Vattenfall Vattenfall Eldistribution AB, nedan kallad Vattenfall har tagit del av samrådshandlingarna för rubricerad detaljplan och lämnar följande yttrande. Vattenfall har elanläggningar inom och i närheten av planområdet vilket visas av bifogad karta, turkos linje = 22 kv högspänningsledning, blå linje = 0,4 kv lågspänningsledning, Heldragna linjer är luftledningar och streckade linjer är markförlagda kablar. Ledningarnas läge i kartan är ungefärligt. Nätstationer visas som svart blixtförsedd kvadrat. Vattenfall uppmärksammar att fyra E-områden för befintliga nätstationer samt 4 E-områden för fyra tillkommande nätstation har utmärkts i plankartan. Vattenfall anmärker att två E-områden hamnat fel enligt våra uppgifter. 1. E-område på Helmerdalsvägen/Vidjavägen. Se bilaga Del av DP VIDJA ETAPP 2 SAMRAD KARTA B.pdf 2. E-område på Kattugglevägen/Beckasinvägen. Del av DP VIDJA ETAPP 2 SAM RÅDKARTA A.pdf Eventuell flytt/förändring av befintliga elanläggningar utförs av Vattenfall, men bekostas av exploatören. Vattenfall har i övrigt ej något att erinra men önskar fortsatt ta del av arbetet under och efter planprocessen. Övrigt Vattenfalls markförlagda kablar får inte byggas över och måste uppfylla det säkerhetsavstånd som framgår av Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter. Offert på eventuella el-serviser, både bygg kraft och permanent servis, beställs via eller på tel: 020- B

198 22 Vid eventuella schaktningsarbeten skall kabelutsättning begäras. Detta beställs via Post och telestyrelsens Om ärendet brådskar kontakta Vattenfalls kundtjänst på tfn: 020-B , kostnaden för utryckningen debiteras då beställaren. Befintliga elanläggningar måste hållas tillgängliga under alla skeden av plan genomförandet. Kommentar: Placeringen av transformatorstationerna har gåtts igenom ännu en gång med Vattenfall AB och vissa stationer har ändrat läge. Stockholm vatten AB Med anledning av Er skrivelse till Stockholm Vatten AB den 8 maj 2012 med anhållan om yttrande i rubricerat ärende kan följande meddelas. Va-försörjning Inom planområdet är planerat att anlägga ett grunt förlagt LTA-system (Lätt Tryck Avloppssystem) vilket innebär att varje fastighet behöver en egen pumpstation för att systemet skall fungera. Pumpstationen tillhandhålls av Stockholm Vatten men det är fastighetsägarens ansvar att både anlägga och elförsörja denna inom den egna tomten i samråd med SVAB. Kommentar: synpunkten noteras. Vidja Vägförening Samrådssvar Vidja etapp 2 samt etapp naturområden Vidja Den föreslagna gatustandarden är inte i syfte med alt bevara områdets karaktär och bör därför revideras till en för området lämplig standard. De idag befintliga vägarnas strukturnät är väl anpassat till områdets behov och topografi, varför avstängningar, borttagande samt nyanläggning ej fordras. Förändringen av bussens sträckning och indragning i området torde för att möjliggöra detta kräva såväl nyanläggning som standardhöjning av befintlig gatustruktur vilket ej finnes önskvärd, och därför bör linjesträckningen av bussen omprövas. Avstängningen för motordriven trafik av Kattugglevägen mellan Kattugglevägen 9 och 11 är ej miljömässigt försvarbar då trafiken i området ej kommer alt kunna ta den kortaste vägen utan tvingas till omvägar och bör därför ej genomföras. Upphörandet av Viggvägen kommer att få samma effekt som i fallet Katugglevägen vilket gör att Viggvägen bör kvarstå som gatumark. En ny gata mellan Näktergalsvägen och Beckasinvägen med en ny vändhållplats för buss på Beckasinvägen i höjd med Helmerdalsvägen och Sjöorrevägen finnes ingen anledning att genomföra i något fall. I det fallet att bussens linjesträckning skall förändras bör alternativ utredas. Samtliga grönområden samt anläggningar i etapp 2 samt etapp naturområden Vidja som i dag förvaltas och ägs av Vidja vägförening/samfällighetsförening skall kvarstå i föreningens ägo och förvaltning. Karaktären i området kommer enligt föreslagen planbeskrivning kraftigt att förändras vilket inte är önskvärt.

199 23 Planbeskrivningen tar inte upp sådana saker som de handpumpar för dricksvatten som finns området. ej heller sommarvattenföreningarnas anläggningar varför planbeskrivningen ej är komplett och bör kompletteras Strandskyddet bör inte skiljas i omfattning beroende på lokalisering och/eller ägare Gatubelysning på samtliga vägavsnitt är ej önskvärt Sakägare i etapp 2 samt etapp naturområden Vidja borde vara samtliga fastighetsägare i Vidja etapp I och 2. Naturligtvis är föreningen öppen för diskussion för all hitta lösningar i stället för att vara problemorienterade. Föreningen förutsätter all de samrådssvar som inkommer från enskilda fastigheter beaktas med största allvar. Kommentar: De handpumpar som kommer att hamna inom vägområdet och därmed ligga i vägen för vägombyggnaden kommer att tas bort medan övriga kan finnas kvar. De brunnar på kvartersmark där man hämtar dricksvatten som kommer att påverkas ska lösning presenteras för fastighetsägaren under genomförandeskedet. Ingen ska bli utan dricksvatten under byggtiden även om brunnen påverkas av byggnationen. Stockholm vatten och Huddinge kommun ska studera varje enskild brunn i detta avseende senare. Det är länsstyrelsen som avgör vem som är sakägare och därmed har rätt att överklaga detaljplanen. Alla har däremot rätt att yttra sig under samråd och granskning, oavsett om du bor i Vidja eller ej. Se sammanfattningarna Vägstandard, Bussgata, Vägdragning.

200 24 Sakägare Fastighet Vidja 1:3 Till Planbeskrivning-Samrådshandling för Vidja etapp II, mars 2012,lämnar vi följande synpunkter och tankar: Vårt allmänna omdöme kan inte bli annat än negativt då kommunen presenterar en 47 sidig skrivelse som under semestertid skall besvaras under en mycket kort tid. Rubricerande handlingarna innehåller ett antal sakfel men också ett antal förvirrande upprepningar och motsägelser som lätt kan tolkas som en strategi av kommunen för att ingen skall orka meddela sin åsikt. Vi ger nedan några exempel. Sid 5+7-8,11,13. Med hänvisning till rubricerade handlingars sid nr. har vi följande kommentarer: Vägar och naturområden ägs och sköts av Vidjaborna själva med godkänt eller gott resultat. Betr. "allmän platsmark" sägs att huvudmannaskapet inte kan delas. Det är därför lämpligt att den nuvarande ägare, vidja vägförening, även i fortsättningen har huvudmannaskapet för alla naturområden. Detta bl.a. för att inte kommunen skall 'förledas att bedrägligt stjäla marken". Kommunen föreslår kommunalt huvudmannaskap för områden nära sjön Orlången och säger sig kunna pröva enskilt huvudmannaskap för områden av sämre kvalitet, trots att man i samma stycke säger att plan och bygglagen -87 inte medger delat huvudmannaskap. Kommunen avser att upprätta en separat detaljplan, möjligen för att komma runt lagen? man slås åter av tanken att kommunen ev. kan vara bedräglig. På sidan 7 vill kommunen (troligen gratis) ha allmän platsmark för att säkerhetsställa allmänhetens tillgång till Orlångens stränder (sjöns västsida är redan kommunägd). På sidan 15 sägs att stränderna skall tillgängliggöras för alla boende i området. Området som avses måste väl vara Vidja och det är ju Vidja-borna som nu äger dessa områden tillsammans. På sidan 16 utpekas "våra allmänningar kring sjön" som ett riksintresse för friluftslivet?? Man får ingen klar bild av kommunens tankar, medvetet eller icke? På sidan fins en förteckning över "faciliteter", bl.a. vid Ringsättrabadet som arrangerats och bekostats av Vidjaborna. Här får man åter intryck av att kommunen vill stjäla mark? men det är väl inte möjligt, vi är ju del av kommunen, eller? På sidan 11 kallar man kommunägt för en modern form. Taffligt. På sid.12 sägs att naturområdena skall behållas oförändrade, bra!

201 Sid 6. Kommunen säger här att upp till 5 st fastigheter kan etableras på mark som idag är naturmark, vilket ger ytterligare belägg för funderingar kring kommunens vandel. Enligt kommunen finns inte behov för miljöbedömning, orsaken påstås vara att planen inte innebär en betydande påverkan av miljön. På sidan 12 och 13 sägs att man skall ta ställning till om det föreligger betydande miljöpåverkan, men redan på sidan 14 sammanfattar man att detaljplanen inte leder till betydande miljöpåverkan. Hela planen är snårig och svårförstådd p.g.a. alla dessa divergerande uppgifter. Nu till resterande sakfrågor: Sid. 7 Få avlopp i Vidja har acceptabel rening. Vår fastighet Vidja 1:3 betecknad med H, har avloppsystem som t.o.m. Kommunen godkänt. Beroende på färdigställandetiden för kommunalt avlopp kan troligen denna fastighet vänta med anslutning. Sid.ll-14 Av förslaget till utbyggnad av gatunät framgår med all önskvärd tydlighet att Kommunen nu kan belasta de boende med hela kostnaden vidja behöver inte denna utbyggnad med gång, cykelbanor och vägbelysning. Möjligen asfaltering av befintliga vägar. Kommunen har i handlingarna inte alltid angett skälen till sina förslag så varför skall vi göra det? Vi önskar att: -inga nya vägsträckningar eller genomfarter till Länna eller Lissma -bussen och vägnätet har samma sträckning som idag. -dagvattnet tas omhand och inte belastar vår fastighet som idag. -i händelse av framtida styckning skall utfyllnad av våtmarken på vår fastighet godkännas lika som godkänts på andra sidan det samfällda diket. -strandskyddet ges en 10 meter bred remsa som skyddar mot bebyggelse. -anläggningsavgiften för VA skall självklart fördelas lika på alla fastigheter, oavsett tomtstorlek. Produktionskostnaden för VA till tomtgränsen borde väl rimligen vara densamma för alla? Åtminstone till ev. styckning sker. Kommentar: Samrådstiden började den 7 maj 2012 och pågick till den 9 juli Tiden, ca två månader, var väl tilltagen och pågick till större delen under en period som inte räknas som traditionell semestertid. Flera av naturområdena längs med Orlången är idag privatägda och bör bli mer tillgängliga för allmänheten. Det är länsstyrelsen som har utpekat områden som riksintresse för friluftslivet, oavsett fastighetsägare. En detaljplan ska ta ställning till om den medför betydande miljöpåverkan. Om den gör det ska en miljökonsekvensbeskrivning tas fram. Med hänvisning POSTADRESS Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Huddinge BESÖKSADRESS Sjödalsvägen 29 Huddinge TELEFON (VX) OCH FAX (kundtjänst) E-POST OCH WEBB plan@huddinge.se

202 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) till det som sägs i planbeskrivningen gör kommunen ställningstagandet att detaljplanen inte medför en betydande miljöpåverkan, en åsikt som delas av länsstyrelsen. Det vatten som står på fastigheten beror på vattennivån i Orlången och att grundvattnet står så pass högt. Detta är inget som kommunen kan göra något åt utan istället har marken som berörs av översvämningar planlagts som mark som inte får bebyggas för att undvika översvämningar på anläggningar. Kostnaden för anslutning till vatten- och avloppssystemet regleras av Stockholm vatten ABs gällande taxa. I dagsläget beror den på fastighetens storlek. Se sammanfattningarna Naturområden, Vatten- och avlopp, Vägstandard, Bussgata. Fastighet Vidja 1:13 och 1: Vi accepterar inte ett övertagande och en tilltänkt naturstig över vårat privata kvartersgrönområde Vidja 1:13, där bland annat vårt garage står och har så gjort sedan 50-60talet. 2. Vidja 1:13 utgör park-grönområde i enlighet med byggnadsplanen som fastställdes i resolution av länsstyrelsen den 8 juni 1962 för fastigheten 1:11 to.m 1:16 och vars syfte alltså var att varje fastighet skulle ha sitt eget privata kvartersgrönområde. När vi köpte vår fastighet förutsatte vi att det var dessa regler som gällde. 3. Vi vill även att de allmänna grönområdena som ägs av vägföreningen fortsättningsvis skall stå i deras ägo, för att säkras upp så att inte kommunen vidare kan sälja av efter femton år och därmed tjäna stora pengar. 4. Vi har också uppmärksammat att kalkylerna avseende våra vägar är överdrivna vilket innebär högre kostnader för oss. Sen ifrågasätter vi även att det är två detaljplaner för ett område som smidigast och billigast planeras och byggs med en plan!! Hur kan det bli så? 5. Vi ifrågasätter kommunens avsikter med övertagandet av privata grönområden och varför planen med dessa behandlas i en separat plan? 6. Beträffande strandskyddet så kan vi inte acceptera att det är m då mängder utav fastigheter och där ibland annat våran fastighet ligger direkt närhet till vattnet och vill även i framtiden eventuellt kunna bygga ut! Kräver vi då någon dispens för bygga?

203 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Kommentar: Mark som är planerad som natur oavsett om det är i de ursprungliga byggnadsplanerna för området eller i de områdesbestämmelser som är de som idag gäller, ska vara allmänt tillgänglig. Oavsett vem som äger naturmarken. För att säkerställa att marken inte privatiseras eller att boende i Vidja eller andra inte stängs ute från Naturmarken så kommer naturmark nära Orlången att planläggas som allmän platsmark. För just er fastighet har den privata bostadsfastigheten utökats där naturmarken inte längre kan ses som allmänt tillgänglig. Redan i den gamla byggnadsplanen var naturmarken tänkt att fungera som ett sätt för de som inte bodde direkt vid vattnet att ändå ha tillgång till stranden. Privata bostadsfastigheter som går ända ut till vattnet som er fastighet gör efter att vi i samrådet har utökat fastigheten mot vattnet, har en gräns mot vattnet som inte får bebyggas. Detta är för att bebyggelsen inte ska komma närmre strandkanten än idag för att skydda djurlivet i strandkanten och skydda det visuella intrycket från sjön. Er privata bostadsfastighet kommer inte att få strandskydd. Vidjas naturområden var i samrådsskedet i en separat detaljplan då det enligt lagstiftningen inte går att ha två huvudmän inom samma detaljplan. Det vill säga om kommunen ska vara huvudman för vägarna så kan ingen annan än kommunen vara huvudman för naturområdena. Huddinge kommun kommer att skriva ett avtal med er då detaljplanen har vunnit laga kraft om övertagandet av naturmarken och eventuella anläggningar på den. Se sammanfattningen Naturområden, Gatukostnader. Fastighet Vidja 1:14 Gatukostnader Kostnadsutredningen tycks vara slarvigt utförd och bör göras om eftersom flera längdangivelser inte stämmer i verkligheten. Hela kostnaden per meter väg ska öppet redovisas och samtliga intäkter från Stockholm vatten, telebolag och elbolag ska klart och tydligt framgå för oss fastighetsägare eftersom det är vi som kommer att debiteras för gatukostnaderna. Samtliga ovan uppräknade bolag kommer enligt planförslaget att lägga rör och kablar i vägmarken och kommunen har hela tiden framfört det som ett argument för nödvändigheten att restaurera vägarna samtidigt. Jag kräver alltså transparent redovisning av kostnader och intäkter.

204 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Bussens sträckning Det är självklart att bussen ska gå in i området för att serva Vidjas fastighetsägare. Ringsättravägen- Helmerdalsvägen- Vidjavägen är en naturlig slinga genom området. Om Helmerdalsvägen är för starkt lutad så ska bussen gå in Ringsättravägen fram till badet och där få en vändhållplats. Se vidare svar på enkäten. Naturmarken/gröna zoner som ej får bebyggas Privat och gemensamt ägd prickmarkerad mark ska ha fortsatt enskilt ägande. Kommunen behöver inte vara ägare/förvaltare för att marken ska vara allmänt tillgänglig. Den mark som anses extra viktig för allmän användning ska få X- markering i detaljplanen för Vidjas naturområden och kommer på så sätt att få önskat skydd. Ringsättrabadet är inte "naturmark" utan en anläggning som har skötts och drivits i mer än 50 år av en gemensamhetsanläggning. Anläggningen ska även fortsättningsvis ägas/skötas av fastighetsägarna för att ge möjlighet till fritt utnyttjande och önskade aktiviteter. Det säger sig självt att kommunen inte kan driva en badplats utan vattenområde. Privat mark ska även fortsättningsvis vara privat. Jag är inte intresserad av att betala inlösenkostnad för sådan mark. Dessutom tar kommunen i sitt förslag inte alltid hänsyn till att permanentboende har rätt till större hemfridszoner än fritidsboende. Viss hänsyn har dock tagits gällande fastighetsägare på min gata och det är jag positiv till. Däremot ska inte fastighetsägaren till f.d. stamfastigheten 1:15 drabbas annorlunda. Även de har behov av hemfridszon. I planförslaget föreslås att ägare till l:605 ska ges möjlighet att köpa mark från min fastighet för att bilda sjötomt. Jag är inte övertygad att min granne är genuint intresserad av detta trots några samtal oss emellan. Han verkar närmast besvärad över att möjligheten har uppstått. Jag har dock inte stängt någon dörr och är öppen för möjligheten om han finner det intressant och är villig att försöka träffa en seriös överenskommelse oss emellan. Jag har dock starka invändningar på var eventuell kvartersgräns är föreslagen på kartan. Gränsen måste dras längre norrut av flera skäl: jag som fastighetsägare har behov av vissa meter mark runt min sjöstuga för dess skötsel och befintligt berg norr om min sjöbod utgör en naturligare avgränsning.

205 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Gatornas sträckning Jag har inte blivit tillsänd någon karta över markintrång på min mark gällande Tärnmåsvägen. Tyvärr har jag svårt att tro att markintrång inte kommer att ske. OM markintrång krävs för breddning så ska detta i så fall göras på min mark öster om vägbanan. På västra sidan finns nämligen bestånd av en 40-årig gammal lind samt flera stora uppväxta björkar som svarar för nödvändigt upptag av dagvatten i marken som lutar ner mot min tomt. Om dessa träd skulle fällas får det katastrofala följder för mitt bostadshus som tidigare drabbats av översvämning i källaren. Däremot har kommunen tillsänt mig karta över markintrång på min mark vid Helmerdalsvägen för byggnation av vändplats för bussen. Jag kan acceptera att stora markintrång görs här om resterande del av marken reserveras som kvartersmark. Dessvärre tycker jag att förslaget om nybyggnation av bussgata mellan Näktergalsvägen och Beckasinvägen är ett vansinnigt förslag av flera orsaker: vägen har aldrig blivit byggd troligen pga för stora höjdnivåskillnader och dessa kvarstår ju även idag. Att plana ut vägen genom sprängning och kraftigt höjd vägbank mot Näktergalsvägen är totalt oförsvarbart gentemot den fastighetsägare och den familj som tvingas bo med detta som granne. Vad händer om bussen under vintertid halkar av vägen rakt ner på tomten/huset? Kommunen måste vara realistisk i sitt planerande och ha nödvändigt säkerhetstänkande. Fastighet Vidja 1:14, yttrande 2 Vår gemensamma mark (och även all annan prickmarkerad mark) är redan idag tillgänglig för alla. Den gemensamma marken ska läggas i en plan Vidjas naturområden med fortsatt enskilt ägande. Privat mark ska inte exproprieras av kommunen. Det finns inga sakliga skäl till expropriering. PBL möjliggör andra lagliga lösningar. Ingen nyanläggning väg mellan Näktergalsvägen och Beckasinvägen. Redovisning av kostnader och intäkter för den samtidiga dragningen av el, tele och vatten ska redovisas. Bör vara en självklarhet att redovisa för oss fastighetsägare som är med och betalar.

206 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Ny omarbetad sträckning för buss: In Ringsättravägen fram till badet där den vänder tillbaka till ändhållplats på Vidjavägen/Helmerdalsvägen. Sträckningen som anges ovan med vändhållplats vid badet samt hpl vid Vidablicksvägen är bra för många i Vidja. Dessutom en hpl till mellan Vidjav/Helmerdalsv tex vid Alängsvägen. Kommentar: Fastighetsindelningsbestämmelsen är borttagen. Marken är utlagd som kvartersmark och kan därmed överföras till fastigheten 1:605 när detaljplanen vunnit laga kraft, men behöver inte det. Däremot är det lämpligt att marken norr om fastigheten 1:605 tillförs den fastigheten då det blir en mer lämplig fastighetsindelning. Var exakt den nya fastighetsgränsen ska gå är upp till fastighetsägarna. Markintrånget på fastigheten Vidja 1:14 sker på mark som idag är planlagd som allmän platsmark och inte på kvartersmarken. I utställningsförslaget har en ny bostadsfastighet inritats vid bussvändslingan vid Helmerdalsvägen. Se sammanfattningarna gatukostnader, Bussgata, Naturområden, Fastighet Vidja 1:38 Jag/vi vill framföra att jag/vi tycker det är mycket olyckligt av Kommunen att i sommar- och semestertider presentera dessa förslag. Det ges även kort om tid för att inkomma med synpunkter. Det har också varit svårt att få tag i personer man vill kontakta. Vilseledande uppgifter då ett extra utskick görs med senarelagd yttrandetid för endast en av tre delar. Många fastighetsägare kan tro att detta datum gäller för alla tre delarna. GATUKOSTNADERNA Jag/vi underkänner gatukostnadsutredningen bl a pga flera uppenbara felräkningar Ex: Helmerdalsvägen etapp I redovisas två gånger. Kommunens längdangivelser på vissa är längre än de faktiska. Den höga vägstandarden i förslaget ger onödigt höga kostnader for ex ersättning for markintrång. Jag/vi tycker gatustandarden är onödigt hög Ex: Att lägga närmare 5 miljoner kronor på en ny vägsträcka är ej försvarbart. Jag/vi vill att kostnader och intäkter för den samtidiga dragningen av el, tele och vatten ska redovisas BUSSENS STRÄCKNING I OMRÅDET

207 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Jag/vi vill inte ha bussen in i området enligt Kommunens förslag. Ändhållplats vid Pelikanvägen som nu. Inga nya och kostsamma vägar, färre markintrång samt ej så stor förändring av karaktären på området. OMRÅDETS KARAKTÄR Jag/vi vill bevara områdets nuvarande karaktär med bl a tomter på minst 1500 Kvm Jag/vi vill ha en lägre gatustandard än den föreslagna Då bibehålls nuvarande karaktär i större utsträckning. Jag/vi vill inte ha gatubelysning på vägarna, bara längs bussens sträckning på Vidjavägen. NATUROMRÅDEN / GEMENSAM MARK Jag/vi vill att all nuvarande naturmark inkl badplatserna ska kvarstå i Vidjabornas ägo Vare sig man vill göra marken tillgänglig för allmänheten eller bevara den som natur, finns andra möjligheter till det. Kommunen behöver inte marken for detaljplanens genomförande. (EX:Vidjaborna kommer att få boka tid samt betala for att arrangera festligheter som ex midsommar framöver om Kommunen blir ägare.) Fastighet Vidja 1:38, yttrande 2 Kompletterande synpunkter på detaljplanen för Vidja, naturområden samt gatukostnader, etapp 2 GATUKOSTNADER 1. Vi motsätter oss planerna att öppna en kommunicerande väg mellan Vidjavägen och Långviksvägen strax före vändplanen där. Vi har tidigare haft en sådan väg men på grund av den olägenhet som den medförde stängdes vägen av. Det blev en påtaglig ökning av biltrafik som inte skulle till någon av fastigheterna längs dessa vägar, tex. bilar för övningskörning och folk på "sightseeing". Då vi redan har erfarenhet av konsekvenserna av en sådan väg, med risk för påkörda djur och människor, önskar vi inte att detta misstag upprepas. Vi har hört att motivet skulle vara att sopbil och plogbil skulle slippa vända vid den vändplan som nu finns. Det låter dock som ett märkligt argument då sopbilen måste åka i vägens båda riktningar för att tömma soptunnor på vägens båda sidor. Även plogbilen måste ploga i båda riktningar. Om dessa har problem att vända kan vändplanen göras större. 2. Vi anser att en lägre vägstandard är lämplig på Vidjavägen där återvändsgatan börjar, efter avfarten till Dansbanevägen. En bred väg gör att biltrafikens hastighet ökar. Vi har redan detta problem på den del av Vidjavägen

208 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) som går mellan Ringsätravägen och Helmerdalsvägen, där man fått sätta ut olika former av farthinder. En ökad hastighet genom bostadsområdet, där utfarterna från de olika fastigheterna mynnar direkt på Vidjavägen, skulle innebära en ökad risk för påkörningsolyckor. Speciellt i slutet av Vidjavägen, förbi Fiskartorpet och upp till de enstaka fastigheter som ligger där, är det fullt tillräckligt med den enklaste vägstandarden. Den standard som nu föreslås väcker oro över att kommunen planerar att i framtiden öppna en genomfart till Lännavägen. Det skulle vara en åtgärd med fullständigt förödande konsekvenser för de boende i området 3. Vi anser att de som äger fastigheter på det område som ägs av Stockholms Stad ska vara med och dela på kostnader gatuarbetena som övriga boende i Vidja. DETALJPLAN 1. Samma regler för tomtstorlek/bostadsyta/hustyp bör gälla för de fastigheter som ligger på Stockholms Stad område, som för övriga Vidja. Det finns enligt vår mening ingen orsak att göra undantag för dem bara för att marken har en annan ägare. Vi kan tillägga att vi uppfattar upplägget med uppdelning av Vidja i olika etapper som en strategisk fint med syfte att minska antalet personer som i praktiken får möjlighet att komma med synpunkter eftersom planen för etapp 1 blir normgivande för större delen av området men bara de boende i etapp 1 räknas som sakägare. Kommentar: Samrådstiden började den 7 maj 2012 och pågick till den 9 juli Tiden, ca två månader, var väl tilltagen och pågick till större delen under en period som inte räknas som traditionell semestertid. Alla samrådsyttranden som inkommit har sammanställts och beaktats i det fortsatta arbetet, även om de inkom efter den utsatta tiden. Genom att ansluta Långviksvägen till Vidjavägen istället för att ha en vändplan underlättar man för drift och underhållsfordon och det ger dessutom boende på Långviksvägens södra del möjlighet att välja Vidjavägen för angöring till fastigheten. Utformning av Vidjavägen söder om Dansbanevägen är typ L1 med gångoch cykelbana vilket är en mindre bredd än Vidjavägen där buss trafikerar. För etapp 3 finns ett uppdrag som säger att detaljplanen ska pröva en tätare bebyggelse. I det området finns ingen befintlig fastighets- och vägstruktur att ta hänsyn till och därför är det möjligt att bygga tätare. En tätare bebyggelse kan ge ett större underlag för service och kollektivtrafik i området och ger möjlighet för fler att få bo i Vidja.

209 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Se sammanfattningarna Gatukostnader, Vägstandard, Bussgatan, Fastighetsstorlekar och Naturområden ovan. Fastighet Vidja 1:42 Remissvar på Detaljplan för Vidja II Remisshandlingen i stort Vi tycker detaljplaneförslagets intentioner är bra bla. gällande att tillvarata Vidjas speciella kvaliteter och öka tillgängligheten till stränderna utanför tomtmark. Det är därför bra att kommunen övertar ansvaret för naturmark gränsande till Orlången och vi skulle inte ha något emot att kommunen övertar all naturmark. För att göra detaljplanebeskrivningen läsvänligare skulle vi gärna sett att det funnes ordförklaringar, mindre upprepningar, en karta med fastighetsbeteckningar och numrerade figurer med text som överensstämde med innehållet. LTA Spillvattenhantering med LTA system förefaller vara en billig men kortsiktig och sårbar lösning. Se frågor i bilagan nedan. Stigar Vi tycker det är mycket bra med de föreslagna stigarna vid sjön. Stig till badplatsen fd Barstavägen. I södra kanten av den stora fastigheten Vidja 1:6 gick tidigare en stig från Helmerdalsvägen till Barstavägen så att man kunde nå bad/båtplatsen på Vidja 1:5 och även gå runt Rositavägen - Vidjavägen - Helmerdalsvägen. Den nye ägaren till Vidja 1:6 satte när han tillträdde för några år sen upp staket så att detta inte längre är möjligt. Vi tycker man ska öppna stigen igen. Stigen mot Fräkenbotten måste bevaras och skötas av kommunen liksom "Skolvägen". Fräkenbotten och vidare bortåt Ågesta är ett mycket attraktivt naturområde. Synpunkter på vägbreddning intill vår fastighet, Vidja 1:42 Vägen ner till Helmerdalsbryggan visar släntning på vår tomt enligt detaljplanen. Längs vägen växer en gammal oxelalle. Planen visar dessutom en vändplan som ligger på trädbevuxen mark som ofta är översvämmad vilket även bekräftas av kartan på sid 19. Vi föreslår att man istället breddar vägen åt andra sidan mot det som angivits som naturmark och sparar vår alle och de träd och buskar vi planterat nere vid sjön. På "naturmarksidan" finns för öv-

210 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) rigt redan en iordningställd plats för uppdragna båtar och en för bilar som bör utnyttjas. Detaljsynpunkter på samrådshandlingen Sid 19. Färgerna stämmer inte på kartan. Det handlar väl inte om vattendjup utan maximal vattennivå. I så fall är bildtexten fel Sid 21. Vad är argumentet för att en lägenhet högst får vara 40 m2 när hus delas i två lägenheter? Vill folk göra uthyrningslägenheter är det väl bra och behöver inte regleras. Sid 25. I Farsta strand ligger närmsta livsmedelbutik inte Farsta centrum. Sid 34. Trafikprognosen förefaller orimligt hög. Tas någon hänsyn till ökat bussåkande? Sid 35. Elanvändningen i området förväntas öka kraftigt. Hur överensstämmer det med kommunens energisparmål? Sid 36. "Energieffektiva lösningar bör eftersträvas t.ex. bergvärme bör användas,". Det är viktigare att rekommendera energieffektiva klimatskal och ventilationsåtervinning än underhållskrävande värmepumpslösningar. Bilaga Utbyggnad av kommunalt avlopp i Vidja Stockholm Vatten har för avsikt att bygga ett s.k. L T A (Lätt TryckAvlopp) system i Vidja. LTA-system innebär avloppsledningar med klena dimensioner, ofta grunt förlagda, utan hänsyn till lutningar och med en avloppspump för i stort sett varje fastighet. Systemet ger förhållandevis låga utgifter vid byggandet men kan ge högre driftkostnader på sikt (jfr installation av direktverkande eluppvärmning som ger låga installationskostnader men successivt höjda driftkostnader). Med den grunda förläggningen behöver man inte göra så stora markingrepp t.ex. i bergig terräng. LTA-systemets plastavloppsrör (P E-rör) läggs i en isolerad låda ofta på ca 50 cm djup tillsammans med en frostskyddskabel för att undvika frysning och sprängning av rören vintertid. Varje pump har en effekt uppåt l kw. En pumpbrunn kan fånga upp en mindre volym avloppsvatten för att klara kortare strömavbrott. Vid längre strömavbrott kan pumpbrunnen fyllas med avloppsvatten och svämma över. Vid normal drift fungerar systemet väl men mängden pumpar utspridda över hela området (kan bli över 600 i Vidja) gör det sårbart vid längre strömavbrott. Elen för alla pumpar och miltals värmekabel utgör en inte obetydlig energianvändning. Tillsyn och underhåll kräver en serviceorganisation.

211 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Med Huddinges ambitioner om en trygg och säker infrastruktur bör man sträva efter låg sårbarhet och energianvändning även vad gäller vatten och avlopp. Samhällets och medborgarnas sårbarhet har redan ökat på en mängd områden och det är dags att i möjligaste mån gardera sig mot oväntade störningar och höga elpriser i framtiden. Ur ett hållbarhetsperspektiv ställer man sig följande frågor gällande LTA kontra konventionellt självfallssystem: Finns det någon sårbarhetsutredning där de två systemen jämförs? Hur ser livscykelkostnaderna ut för respektive system och hur ser betalningsströmmarna ut? Går det att kombinera ett konventionellt självfallssystem med LTA bara där markförhållandena är extra svåra i Vidja? Hur stor är den totala energianvändningen per år för respektive system? Vad kan sägas beträffande miljöpåverkan för respektive system under dess livstid (finns någon jämförande livscykelanalys genomförd - råvaror, till verkning, byggande, drift och kvittblivning)? Går det att slippa anslutning om man med ett individuellt system kan garantera nollutsläpp? Kommentar: Det kartan över 100-årsregnen visar på är hur mycket vatten som översvämmar ytorna vid ett 100-årsregn, dvs hur djupt vattnet på mark riskerar att bli. Kommunen kan inte hindra att fastighetsägare sätter upp staket på privat kvartersmark. Vändplanen är flyttad i utställningshandlingen. Trafikprognosen är baserad på erfarenhetstal och med visst antagande om kollektivtrafikresande. Om andelen kollektivtrafikresnärer ökar i förhållande till biltrafikåkande så har de en positiv effekt på trafikprognosen och på miljön. Vad gäller energiåtgång för privatägda hus så styrs det av byggregler och prövas vid bygglovsgivningen. Detaljplanen styr inte vilket avloppssystem som byggs ut i området utan detta avgörs av Stockholm vatten AB. De ledningar som finns framdragna till Vidja är anpassade efter ett LTA-system och därför är det inte möjligt att bygga ut ett självfallssystem i området. För frågor angående avloppssystemet hänvisas till Stockholm vatten AB. Vid bygglovsgivning krävs ett godkänt vatten- och avloppssystem vilket prövas av kommunens miljötillsynsavdelning.

212 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Fastighet Vidja 1:46 Vi önskar få strandskyddet upphävt på vår fastighet Vidja 1:46. Vidare önskar vi kunna ansluta till kommunalt vatten och avlopp i en punkt på gränsen av vår fastighet. Med strandskydd 50 m upp från stranden som är föreslaget för Vidja 1:46 i stadsplanen innebär att hela huvudbyggnaden ligger inom strandskyddat område, endast garaget ligger utanför strandskyddet. Vidja 1:46 byggdes 1935 genom en avstyckning från Vidja 1:7. Fram till början av 1940-talet var det tvätteri på Vidja 1:46 med tvätteriet beläget i stugan vid sjön och bryggan. Vidare finns en granhäck mellan Vidja 1:46 och Vidja 1:6. Häcken fanns redan 1944 när våra morföräldrar köpte fastigheten Vidja 1:46. Vidare har vår morfar satt upp staket runt fastigheten för att hålla vilt borta från hans grönsaksodlingar och fruktträd. Grönsaksodlingarna har under 1970-talet ersatts av gräsmatta men fruktträden och staketet runt fastigheten är kvar. Jämför man storleken på vår fastighet med de fastigheter som ligger vid stranden längre norrut och som inte har strandskydd så är vår fastighet inom samma storleksordning som dessa. Vi vill att Huddinge Kommun även söker upphävande av strandskyddet på Vidja 1:46 med motivering att fastigheten redan är tagen i anspråk sedan långt tillbaka i tiden. Idag finns servitut för utfartsväg på Vidja 1:429 för att nå vår fastighet från Helmerdalsvägen. Detta servitut har aldrig använts utan väg fram till vår tomt delar vi med Vidja 1:6. Vi är intresserade av att ansluta oss till det kommunala avloppet. Vi ser dock att det är oklart var anslutningspunkten kommer att placeras. Vi önskar liksom de flesta andra fastighetsägare i Vidja att anslutningspunkten blir i anslutning till fastighetsgränsen. Kommentar: Stockholm vatten AB kommer att diskutera anslutningspunkten för vatten- och avloppssystemet med er i samband med att det är dags att bygga ut VA-systemet. Se sammanfattningen strandskydd. Fastighet Vidja 1:58 yttrande 1 Enligt förslag till detaljplanen ska Rositavägen få en vändplan. Rositavägen 19 ska få väg fram till infarten. Vill vi ha hjälp med att lösa vårt problem med väg "hem".

213 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Vi vill ha väg bekostad fram till tomtgräns! Det som andra Vidjabor "får". Vi vill ha servitut på att få göra väg på grönområde. Det är många båtar som ligger huller om buller på grönområdet som gränsar till 1:58. Det är också båtar vid de nya bryggorna. Vi föreslår en parkering med infart mellan l :479 och I :51, för badare och båtägare. " Därifrån går en skogsstig till bad å båt. Det är en parkering där sedan tidigare. Faran är annars parkering på vändplan - Rositavägen och efter vägen. I och upptagning av båtar kan ske på Helmerdalsvägen. Kommentar: Angöring till badet vid föreslagen plats utreds vidare i detaljprojekteringen i genomförandeskedet. Samtal har förts med fastighetsägaren om hur infarten till fastigheten kan lösas. Den reviderade plankartan medger att fastighetsägaren köper till mark för att få en anslutning till Rositavägen. Parkeringen till det gemensamma badet är föreslagen enligt fastighetsägarens förslag. Fastighet Vidja 1:6 Synpunkter på samråd detaljplan för Vidja, etapp 2 samt Vidjas naturområden Detaljplan Vägen fram till fastigheten Vidja 1:61. Naturligtvis behöver vägen även fortsättningsvis gå fram till fastigheten Vidja 1:61. Jag förslår att man istället för att höja vägen strax utanför Vidja 1:61, istället sänker den så att det blir lättare att ta sig ut på Rositavägen. Jag förslår även att vändplanen flyttas bortom Vidja l :412 så att vändplanen blir belägen strax innanför fastighetsgränsen på Vidja l :413 istället. Det området består idag av skog som inte nyttjas till tomtmark. Att som nu är föreslaget, lägga vändplanen på nästan den enda plana ytan på fastighet 1:412 medför betydande olägenhet för de boende i Vidja 1:412. Övertagandet av vår mark Det föreslagna övertagandet av gemensam ägd mark som kommunen föreslår i detaljplan 2 kan inte motiveras. Detaljplanens syfte är inte att kommunen ska tillskansa sig mark. Förevändningen att det behövs för att tillgängliggöra marken för allmänheten stämmer inte. Det finns andra sätt att säkra allmänhetens tillgång till marken genom olika former av avtal, exempelvis skogs-

214 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) vårdsavtal med skogsstyrelsen. Att kommunen ska överta den mark som vi boende gemensamt äger strider mot äganderätten i regeringsformen. Byggrätt Med tanke på att förutsättningarna ändrats radikalt för de boende i Vidja på grund av dels att kommunen inte uppfyllt länsstyrelsens föreläggande att ordna kommunalt vatten och avlopp före utgången av 2007, samt att kommunen föreslår en vägavgift på över kr/fastighet borde byggrätten utökas på samma sätt som exemplevis i Mellansjö för att kompensera de boende för sveda och värk som den olägenhet det innebär att inte ha kommunalt vatten och avlopp, vilket borde ha varit färdigställt för länge sedan. Dessutom borde byggrätterna ha färre restriktioner än de föreslagna, bland annat högre tillåten bygghöjd. Kommunen bör dessutom tillåta att fastighetsägare bygger enligt de stora föreslagna byggrätterna snarast. Det bör inte vara byggstart tidigast år 2017 som kommunen föreslår. Fastighetsägare bör få starta större byggnationer redan nu, dvs efter utgången av år 2007 då kommunen skulle ha färdigställt vatten och avlopp enligt föreläggandet från länsstyrelsen. Strandskydd Miljön närmast Vidja 1:61, på fastigheten Vidja 1:6 består av skog och är mycket kuperad, samt högt belägen. Området ligger som sagt högt och inte i direkt anslutning till tomten. Om man beslutar om minskning av strandskyddet bör denna yta åtminstone "prickmarkeras" (mark som inte får bebyggas). Jag anser att det strider direkt mot intentionen i lagen om strandskydd att minska strandskyddet från l00 m till 50 m. Se Naturvårdsverkets handbok för strandskydd "Strandskydd en vägledning/ör planering och prövning. Handbok 2009:4, Utgåva 2"( - Naturvardsverket/Vara-publikationer/IS BN l/o l 00/ /). Då man anser att Orlångens natur är så värdefull att man i vissa områden utökat strandskyddet till 300 m är det inkonsekvent att på andra delar frångå lagens intention och minska strandskyddet till 50 m. På Vidja 1:6 är marken inte ianspråktagen utan miljön består av kuperad bergsterräng. Att bebygga detta område skulle ge betydande ingrepp i en värdefull naturmiljö. Fastigheten Vidja 1:6 kan exploateras enligt kommunens förslagna styckningsförslag även om strandskyddet på 100 m kvarstår. Inga av de dispensskäl som finns angivna i 7 kap. 18 miljöbalken föreligger när det gäller att minska strandskyddet på Vidja l:6. Citat från sidan 39 i Naturvårdsverkets handledning: "Inom områden som är särskilt skyddsvärda ska man vara ännu mer återhållsam. Sådana områden kan vara: naturreservat (även sådana som bildats som naturvårdsområde)... " att då frångå strandskyddsregler på mark som angränsar direkt till Orlångens naturreservat anser jag närmast som ett lagbrott från kommunens sida. Gatustandard

215 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Den föreslagna gatustandarden är helt feldimensionerad om man nu vill bevara områdets karaktär. Gatustandard ska stå i proportion till byggrätterna. Om man nödvändigtvis ska ha en mycket hög gatustandard bör man samtidigt tillåta större byggrätter, eftersom en hög gatukostnad till viss del kan kompenseras genom att fastigheterna på annat sätt blir mer attraktiva. En större byggrätt skulle vara ett sätt att kompensera fastighetsägarna för de höga gatukostnader som troligen kommer att bli resultatet av det nya gatukostnadsreglementet. För att bevara områdets karaktär vore det bra om bussen inte åker in i området. Avstyckning På samma sätt som med byggrätterna föreslår jag att man tillåter mindre tomtstorlekar för att ge de boende ekonomisk fördelaktigare möjligheter. Jag föreslår att minsta tomtstorlek minskas till 1000 m2, samt att gatukostnaden för tillkommande fastigheter minskas avsevärt jämfört med det föreslagna. Markövertagande Jag motsätter mig allt markövertagande från kommunens sida. Vi boende äger gemensamt flera naturområden samt gatumark som kommunen avser att överta ägandet på. Jag motsätter mig allt sådant markövertagande då det inte är förenligt med äganderätten i regeringsformen. Naturområden i etapp 2 (synpunkterna gäller även etapp l och eventuellt andra etapper som berör naturområden) Samtliga mark samt anläggningar i alla etapper i Vidja som i dag förvaltas och ägs av Vidja vägförening/samfällighetsförening skall kvarstå i föreningens ägo och förvaltning. Strandskyddet bör inte skiljas i omfattning beroende på lokalisering och/eller ägare Karaktären i området kommer enligt befintlig planbeskrivning kraftigt att förändras vilket inte är önskvärt. Planbeskrivningen tar inte upp sådana saker som det pumpsystem som finns området, ej heller sommarvattenföreningarnas anläggningar varför planbeskrivningen ej är komplett och bör kompletteras. Fastighet Vidja 1:61 yttrande 2 I den förstudie till planprogram som upprättades år 2005 förslogs att vägarna skulle kvarstå i enskilt huvudmannaskap. Detta indikerar på ett tydligt sätt att iden med enskilt huvudmannaskap är fullt realistisk och vettig. Nu har kommunen kommit på andra ideer, vilka helt ändrat förutsättningarna för mig som köpte min fastighet i februari Plötsligt har fastigheten minskat flera hundratusen kr i värde, eftersom gatukostnaden nu plötsligt behöver betalas. Vid en så kraftig ändring av förutsättningarna för att finansiera

216 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) sitt boende borde kommunen ha en övergångsperiod med en betydligt mycket lägre vägavgift för de boende som ägde sina fastigheter när det nya reglementet trädde/träder i kraft, innan man kräver att de boende ska finansiera gatukostnaderna fullt ut. För övrigt anser jag att vägarna ska kvarstå i enskild ägo, eller till stor del finansieras av kommunen. Det finns inget beskrivet om åtaganden från kommunens sida angående underhåll och huvudmannaskapets utsträckning i tiden. Hur många år förbinder sig kommunen att sköta vägarna, samt hur definieras/prioriteras snöröjningen? Det finns inget beskrivet om ersättning för kommunalt övertagandet av själva vägmarken. Det finns inget beskrivet om intäkter från exempelvis el-leverantörer, telefon och data-leverantörer. De idag befintliga vägarnas strukturnät är väl anpassat till områdets behov och topografi, varför avstängningar, borttagande samt nyanläggning ej fordras vilket borde påverka kostnadsbilden positivt för oss boende. Gatustandard Den föreslagna gatustandarden är helt feldimensionerad om man nu vill bevara områdets karaktär. Gatustandard ska stå i proportion till byggrätterna. Om man nödvändigtvis ska ha en mycket hög gatustandard bör man samtidigt tillåta större byggrätter, eftersom en hög gatukostnad till viss del kan kompenseras genom att fastigheterna på annat sätt blir mer attraktiva. En större byggrätt skulle vara ett sätt att kompensera fastighetsägarna för de höga gatukostnader som troligen kommer att bli resultatet av det nya gatukostnadsreglementet. Om de boende ska finansiera hela gatukostnaden föreslår jag att området görs till en "Gated Community" så att bara vi som bor i området kan köra in med motorfordon. Det skulle vara en stor fördel när det gäller att minska antalet inbrott. Det finns tekniska lösningar som gör att buss och sophämtning kan passera in. Fastighet Vidja 1:61 yttrande 3 Med anledning av att ni inte planerat att göra väg på hela nuvarande Rositavägen finner jag det värt att påpeka att jag vill att elledningar/teleledningar som idag går i stolpar längs fastighetsgränsen på Vidja 1:61 tas bort, samt att ledningarna lämpligen grävs ner.

217 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Kommentar: Vägområdet är utökat så att fastigheten har anslutning till kommunal väg. Vändplanen har flyttats enligt fastighetsägarens förslag. I samband med utbyggnaden av vägarna kommer el- och teleledningar att läggas ned i vägkroppen. Sjövattensystemet är en fråga för genomförandeskedet och styrs inte av detaljplanen. Detaljplanen reglerar inte handpumpar, se vidare sammanfattning sjövatten och handpumpar. I det reviderade programmet från år 2007 så föreslogs ett allmänt huvudmannaskap i Vidja och det är det som ligger till grund för detaljplanerna i området. Strandskydddsgränsen är ändrad i utställningshandlingen vilket gör att en större yta av fastigheten Vidja 1:6 omfattas. Se sammanfattningarna Naturområden, Byggrätter, Förskjuten genomförandetid, Strandskydd, Vägstandard, Bussgata, Fastighetsstorlekar, Fastighet Vidja 1:64 och Vidja 1:145 Jag är en "gammal" inföding från Vidja. Har bott permanent sedan 1987, men alla somrar i mitt 46-åriga liv. Följde till en början alla vändor med kommunalt vatten och avlopp, byggfrågor och så vidare. Efter alla år och vändor så orkar man inte längre. Det fungerar alldeles utmärkt med mulltoa och att bo trångt är ett val vi gjort i och med att vi bor i Vidja som är klassat som fritidshusområde. Det jag vill säga med detta är att jag tycker att detta projekt bara blivit större och större. Kommunalt vatten och avlopp - ja. Det är ett måste för vi hålier på att förstöra Vidja marken helt och hållet. Kanske bygga lite större. Men inte stycka tomter och göra nya vägar, gatubelysning vore katastrof (det är ju en av tjusningarna att bo i Vidja att se månen lysa så starkt över oss). Det känns som om detta blivit mycket pengar och tjafs hit och dit. Jag förstår att allt hänger ihop. Men min önskan är att områdets karaktär får vara som den är, så gott det går, men att vi tar hand om naturen och därmed har schyssta avlopp allihopa (= kommunalt vatten och avlopp). Områdets charm och karaktär skulle förstöras om det gjordes bredare vägar, mindre tomter med större hus, gatubelysning och mer/tätare bebyggelse.

218 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Så är min och min familjs önskan (mina föräldrar har haft sommarställe i Vidja sedan 1961). Fastighet Vidja 1:64 yttrande 2 Vi önskar kommunalt vatten och avlopp så fort som möjligt. Naturen är prio 1. Vägar, större byggrätt osv är ointressant. Vi bor i Vidja pga områdets karaktär. Ville vi bo i villaområde hade vi gjort det. Kommentar: Se sammanfattningarna Byggrätter, Vägstandard och Fastighetsstorlekar. Fastighet Vidja 1:65, yttrande 1 Hej, vi vill härmed lämna följande synpunkter på Ert förslag till detaljplan enligt Ert samråd. 1. Cykel alt. Bussgata till Lännavägen. Vår uppfattning är att i det fall det planeras en bussgata till Lännavägen att detta ej genomförs. Bussgata bör och skall i ett sådant fall byggas och dras från Ågesta värmeverk till Länna handelsplats. Detta kan ske genom en utbyggnad av den servicegata vilken Vattenfall har för sitt eldistributionsnät vilken sträcker sig från Ågesta värmeverk norr om Kvarnsjön till Länna handelsplats. Cykelvägen kan med fördel även denna dras från Vidja via Ågesta värmeverk till Länna handelsplats. Detta för att undvika omfattande genomfartstrafik från Lännavägen till Ågestavägen. 2. Förlängd bussgata från Pelikanvägen. Rekommenderas att denna dras via Helmerdalsvägen ner till Helmerdalsvägens bryggor vid Sjön Orlången med vändplan vid sjön, dvs sträckning från Helmerdalsvägen via Näktergalsvägen till Beckasinvägen tas bort. 3. Arkitekt SAR (Vidja intresseförenings ombud) "Utlåtande om skälen att ha icke kommunal park-/naturmark i Vidja" Vi ställer oss bakom (Vidja intresseförenings ombud) utlåtande, dvs att all naturmark skall vara kvartersmark samt allmänt tillgänglig enligt allemansrätten vilket innebär att de i Vidja förekommande samfälligheterna kan teckna skogsvårdsavtal med Skogsstyrelsen. 4. I det fall Huddinge kommun och likaledes Stockholms stad (kommun) vill exploatera markområden i Vidja under och efter genomförandetiden på 15 år, och ej tillåter kvartersmark enligt punkt 3, vill vi att fastighetsägarna i Vidja i enlighet med Arkitekt SAR (Vidja intresseförenings ombud) utlåtande

219 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) där man bedömer ett kommersiellt exploateringsvärde per tomt på ca kr/st, ersätter Vidja:s fastighetsägare med det kommersiella värde exploateringen medför, ej att sammanblanda med tänkt taxeringsvärde. Fastighet Vidja 1:65 yttrande 2 Hej. vi vill härmed lämna följande synpunkter på Ert förslag till detaljplan enligt Ert samråd. 1. Cykel alt. Bussgata till Lännavägen. Vår uppfattning är att i det fall det planeras en bussgata till Lännavägen att detta inte genomförs. Bussgata bör och skall i ett sådant fall byggas och dras från Ågesta värmeverk till Länna handelsplats. Detta kan ske genom en utbyggnad av den servicegata vilken Vattenfall har för sitt eldistributionsnät vilken sträcker sig från Ågesta värmeverk norr om Kvarnsjön till Länna handelsplats. Cykelvägen kan med fördel även denna dras från Vidja via Ågesta värmeverk till Länna handelsplats. Detta för att undvika omfattande genomfartstrafik från Lännavägen till Ågestavägen. 2. Förlängd bussgata från Pelikanvägen. Rekommenderas att denna dras via Helmerdalsvägen ner till Helmerdalsvägens bryggor vid Sjön Orlången med Vändplan vid sjön, dvs sträckning från Helmerdalsvägen via Näktergalsvägen till Beckasinvägen tas bort. I det fall Huddinge kommun önskar dra bussgatan längre in i Vidja rekommenderar vi i ett sådant fall en slinga där bussgatan dras nuvarande hållplats Ringsättravägen via Pelikanvägen via Helmerdalsvägens fullständiga sträckning till Beckasinvägen och ansluts till Ringsättravägen via korsningen Beckasinvägen/Tärnmåsvägen. Härigenom nås flertalet boende i Vidja. Fördelen är att boende efter slingan potentiellt får trafikstörning endast 2 ggr i timmen i stället för 4 ggr i det fall bussgatan dras enligt planförslag. En fördel kan vara att ytterligare ett hållplatsläge byggs mitt emellan nuvarande hållplats Ringsättravägen och Pelikanvägen, dvs där Vidjavägen korsar Stormfågelvägen/Alängsvägen. Boende i området har efterfrågat detta hos busschaufförer. Motsvarande slingor har etablerats av SL, bl.a. för linje 134 från Liljeholmen till Östberga där linjen i Östberga har genomförts som en slinga. Likaså går linje 135 mellan Klubbbacken och Vårberg i en motsvarande slinga. Kommentar: Det finns inget uppdrag idag att planera för en bil- eller kollektivtrafikväg från Vidja till Lännavägen Ingen ny väg föreslås heller via Ågesta värmekraftverk. Möjligheterna att förbättra för cykel genom nya cykelförbindelser kommer att utredas i samband med framtagandet av ny Cykelplan som påbörjas under sommaren 2013.

220 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) De fastigheter som ägs av Stockholm stad inom Vidja kommer att inlösas av Huddinge kommun och planeras för Naturmark. Hållplatslägen utmed Vidjavägen inom detaljplaneetapp 1 utreds tillsammans med Trafikförvaltningen (f.d SL). När kommunen använder sig av sin lösenrätt ska ersättningen bestämmas enligt expropriationslagen. Värdering som visar på vad marken är värd är beställd och utförd. Marken ska inte exploateras till tomtmark ska fortsättningsvis vara naturmark. Se sammanfattningarna Bussgata och Naturområden. Fastighet Vidja 1:67 Vi vill behålla den gamla karaktären gemenskapen lantliga idyllen grannsämjan. Kommentar: Synpunkten noteras. Fastighet Vidja 1:74 Vi motsätter oss till inlösning av mark på våran tomt då det innebär att ett stort antal träd försvinner och tomten förlorar sin karaktär. Kommentar: När detaljplanen vunnit laga kraft kommer Huddinge kommun att skriva ett avtal med dig som fastighetsägare om vilka privata anläggningar som påverkas av vägombyggnaden. Innan dess kommer en inmätning att göras för att se exakt var fastighetsgränserna går. Förhoppningsvis kan era träd bevaras. Fastighet Vidja 1:80 Varför tror ni att folk har flyttat ut till Vidja, vi behöver ingen gatubelysning, vi behöver ej trottoarer, vi vill bo i lantlig miljö. Kommentar: Synpunkten noteras. Fastighet Vidja 1:84 Vi vill inte han någon strandpromenad i Vidja, lägg de kostnaderna på något viktigare. Kommentar: Tanken är att röja så att det är möjligt att ta sig fram längs med stranden. Någon större strandpromenad är det inte frågan om.

221 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Fastighet Vidja 1:85 Vi har klarat oss så här länge själva, o vi kan klara oss själva i framtiden med! Kommentar: Synpunkten noteras. Fastighet Vidja 1:87 Förslag på bussträcka: Slinga in till Ringsättravägen från Vidjavägen ner till slutet av Vidjavägen över till Hästhagsvägen. Ej gatubelysning, bara längs bussens sträckning. Ringsättravägen in i området ut till slutet av Vidjavägen vidare till Hästhagsvägen. Buss slinga vidare till Farsta. Jag vill ha belysning där bussen skall gå. Punktbelysning i området ex vid ALLA brevlådor. Kommentar: Se sammanfattningarna Bussgata och Vägstandard. Fastighet Vidja 1:92 Har övertagit en tomt med liten stuga av mina föräldrar som de skaffade Vi, alla i familjen har alltid tyckt att det är underbart att komma ut i naturen, höra fåglarna och ladda batterierna. Vore jättetråkigt om allt ska raseras med mycket mer biltrafik och stor bebyggelse. Hoppas kommunen inte bara ser till ekonomisk förtjänst. Kommentar: Området har redan i stor utsträckning omvandlats till ett permanent bebyggt område. Detaljplanen möjliggör för dessa att bo med en bättre standard. Fastighet Vidja 1:103 Hej, efter möte med er på kommunen framförde vi våra åsikter om planlagd inlösning av vår mark för att skapa vändplan. Vi framförde våra alternativa lösningar för att skapa vändplan utan att påverka vår tomt. Alternativ 1: Förlägga vändplanen på obebyggd mark mittemot vår tomt (1:103) som idag ägs av Vidja Vägförening. Alternativ 2: Lösa in mark av privat fastighetsägare som gränsar till vår tomt som är obebyggd och som inte ligger med i detaljplanen. Vi hoppas att ni kan se över dessa två alternativ då vi inte motsätter oss en vändplan utan placeringen av den.

222 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Om vändplanen blir där ni har lagt den enligt kartan ser vi inte någon annan lösning än att överklaga då det innebär att ni tar halva vår gräsmatta som är den enda plana delen av vår tomt. Kommentar: Vändplanens läge är flyttat. Fastighet Vidja 1:104 Ang. fastigheten vidja 1:104. Vi som äger fastigheten vidja 1:104 önskar en annan lösning på hur vägen ska bräddas. Del 1 av tomten ligger lägre än befintlig väg. om det tas tomtmark därifrån, måste det fyllas ut väg massor nere på våran tomt. vi får ingen trädgård kvar, ingen möjlighet att parkera bilarna och ingen nerfart till tomten. Det passar bättre att ta mark från del 2 av tomten, där går berget uppåt. Kommentar: För att få plats med vägområdet för lokalgatan måste utrymme tas längs hela fastigheten. Det är inte möjligt att flytta vägens läge mot fastigheterna på andra sidan pga. bergskärning. Fastighet Vidja 1:105 Cirka 10 minuters promenad till bussen gör bara nytta för kropp och själ. Vi önskar bättre underhåll på vägarna inte högre standard. Kommentar: se sammanfattningen Bussgata och Vägstandard. Fastighet Vidja 1:111 Vill eventuellt ha busshållplats vid Stamfågelvägen. Vill ha gatubelysning på vissa vägar, eventuellt Ringsättravägen, Helmerdalsvägen, Hästhagsvägen. Vi undrar hur man kan lyfta ut vissa delar av Vidjas grönområden i en egen detaljplan. Varför kan man inte lyfta ut ALLA grönområden?? Dessutom får vi bara behålla de som Huddinge kommun tycker bli för dyra att bygga på om ca år!! VIDJABORNA BÖR FÅ BEHÅLLA ALLA GRÖNOMRÅ- DEN OCH EV SKRIVA ETT AVTAL PÅ 50 ÅR MED SKOGSVÅRDS- STYRELSEN. Kommentar: Detaljplanen reglerar inte var busshållplatserna hamnar men kommunen för en diskussion med Trafikförvaltningen (f.d. SL) om detta. Se sammanfattningarna Vägstandard och Naturområden.

223 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Fastighet Vidja 1:145 Vi önskar kommunalt vatten och avlopp så fort som möjligt. Naturen är prio 1. Vägar, större byggrätt osv är ointressant. Vi bor i Vidja pga områdets karaktär. Ville vi bo i villaområde hade vi gjort det. Kommentar: Synpunkten noteras. Fastighet Vidja 1:146 Synpunkter gällande samråd etapp 2 samt gatukostnadsutredningen Våra synpunkter gällande detaljplanering och gatukostnader har inte ändrats under alla de år detta pågått. Vi hävdade då och hävdar nu att det är djupt beklagligt att "bygga om" Vidja till ett typområde som det redan finns åtskilliga av. Dvs ett villaområde med stora hus och breda vägar. Vi förnekar inte att det kan finnas enskilda tomtägare som sitter och väntar på att frakta hit stora villor. Vi har dock under de 10 år vi bott här aldrig träffat någon av dessa. Däremot är vi många som önskar kommunalt vatten och avlopp samt bygglov för mindre tillbyggnad. Anledningen att vi valt att bo här är främst den lantliga karaktären. Många i Vidja har även en snävare ekonomi än den gängse villaägaren i stockholmsområdet. Typexempel på boende i Vidja: EX.l: (vi själva) två vuxna och två barn (som växer) på 52 kvadratmeter. I vår ekonomiska kalkyl ingår inkoppling på kommunalt vatten och av lopp (skulle vara färdigt år 2007) samt att bygga ett rum till. (helst innan barnen flyttat hemifrån) Ex 2: Äldre människor utan stora ekonomiska tillgångar och utan intresse av att bygga ut. Skulle det inte vara häftigt om Huddinge Kommun även i framtiden kunde stoltsera med områden där husen inte är eller får bli stora? Detta skulle ge äldre människor, ensamhushåll och barnfamiljer med snävare ekonomi större möjlighet att välja att bo i hus. Precis som att det är självklart att det finns små och stora lägenheter. Att genomföra en så omfattande detaljplan som nu föreslagits skulle naturligtvis helt ändra på den lantliga karaktär som nu råder nu (något som är lätt gjort men omöjligt att göra ogjort) Naturligtvis känns det helt absurt att denna omfattande och oönskade ombyggnad av vårt bostadsområde ska bekostas av oss själva. Vi har även en fundering kring vattenförsörjningen under vägbygget. Vi är många som har vår nuvarande brunn mycket nära vägen. Om vägen breddas har vi ingen brunn. Kommer vi att kunna koppla in oss på det kommunala vattnet innan vägen breddas? Kan vi komma att stå helt utan vatten under en

224 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) tid? Vi vill veta om denna situation kan uppstå samt om Huddinge Kommun i så fall har en lösning på detta. I vårt drömscenario så gräver Huddinge Kommun ner vatten och avlopp snarast och låter vägarna enbart få ökad bärighet. Den icke genomförda detaljplanen motiverar kommunen med att miljöskälen måste överväga då detalj planeringen är för kostsam och drar ut på tiden alldeles för mycket. Kommentar: När detaljplanen har vunnit laga kraft kommer kommunen komma ut på plats och tillsammans med fastighetsägarna diskutera hur varje fastighet kommer att påverkas av gatuombyggnaden. Då kommer ett avtal upprättas där ni kommer överens om brunnen påverkas av byggnationen och på vilket sätt detta ska kompenseras. Se sammanfattningarna Gatukostnader och Byggrätter ovan. Fastighet Vidja 1:148 Övriga synpunkter: Vi som har stor tomt, hoppas vi inte får betala dubbel framdragning av VA, ställ krav på befintliga avlopp, så är saken ur världen. Kommentar: Kostnaden för anslutning till vatten- och avlopp styrs av Stockholm vatten AB som är de som bygger ut. Efter att fastighetsägaren har ansökt om att få ansluta sig till nätet kommer en kostnad att tas ut enligt Stockholm vatten ABs gällande taxa. Du betalar per anslutningspunkt och fastighet. Enskilda avlopp är inte lika miljövänliga som ett gemensamt system. Fastighet Vidja 1:156 Jag motsätter mig planerna på alt Viggvägen ska upphöra att vara väg. Infarten samt adressen till min fastighet är belägen där och om ni nu planerar ta bort vägen så undrar jag hur ni avser lösa dessa problem? Kommer era planer få ytterligare konsekvenser för mig så önskar jag få information om dessa och hur ni avser lösa dem. Jag är även emot att kommunen övertar föreningens grönområden samt badet. Kommentar: Viggvägen blir lokalgata typ L3. Se sammanfattningen Vägdragning och Naturområden ovan.

225 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Fastighet Vidja 1:178 Samråd Vidja etapp II och Vidjas naturområden Synpunkter på gällande förslag: Den pågående planprocessen har ju tagit en orimligt lång tid. Många i Vidja har tröttnat och beslutat att sälja sin fastighet och flytta. Detta av flera skäl, exempelvis en rädsla för stora kostnader i samband med utbyggnaden av vägar och VA, utbyggnaden av fritidsområdet till villaområde, samt att tiden för genomförande innebär att många blir för gamla för att orka med en om/nybyggnad till villastandard. Vi tycker att tiden för genomförandet måste reduceras. Den angivna tiden för start av byggande till 2017 ligger minst ett år för långt bort. Det vore inte orimligt att kräva att Kommunen prioriterar och verkligen satsar på en tidigare start inte minst med tanke på den långa tid planarbetet pågått. Många har under snart två decennier väntat på att bygga om/renovera sina hus. Därför anser vi att en generös inställning till lov för ombyggnad/ tillbyggnad av befintliga byggnader, under tiden fram till byggstart enligt ny detaljplan skall gälla. Detta för att befintliga byggnader ej skall förfalla. Vidare undrar vi vad som händer med Samfällighetens mark vid våra badplatser. Det är ju vår gemensamma mark som under alla år har underhållits och använts som badplats och båtplats mm. Skall denna möjlighet för oss vidjabor nu försvinna? Vi anser det lämpligare att denna mark förvaltas av samfälligheten som kvartersmark. Kommentar: Bygglov enligt den nya byggrätten kan inge ges förrän den förskjutna genomförandetiden börjar gälla. Se sammanfattningarna Gatukostnader, Förskjuten genomförandetid och Naturområden. Fastighet Vidja 1:183 Att området blir ett villa- och fritidshusområde bör prägla hela detaljplanen. Det är lämpligt att, såsom förslaget ligger, största storlek på huvudbyggnad och komplementbyggnad blir samma som i planområde 1. En del av den att den antagna detaljplanen för planområde l anger en minsta tomtstorlek på 1000 m 2. Inga områden i planområde 2 bör ha en så liten minsta tomtstorlek.

226 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Minsta tomtstorlek i större delen av planområde 2 bör vara 1500 m2. Strandtomterna bör ha en bestämmelse att dessa tomter inte får styckas. l första hand anser vi att all Vägföreningens mark som i förvaltningens förslag angivits som "NATUR" eller "PARK/BADPLATS" skall föras över till detaljplanen för naturområdena med Vidja Vägförening som huvudman. I andra hand anser vi att marken som i förvaltningens förslag anges som "PARK/BADPLATS" skall delas så att festplatsen med klubbstuga, dansbana och majstång skall föras över till detaljplanen för naturområdena med Vidja Vägförening som huvudman. Vidare att den därtill hörande parkeringsplatsen skall minskas så att den överensstämmer med parkeringsplatsens nuvarande storlek och placering. För den naturmark som är privat (alltså inte ägs av någon kommun eller Vägföreningen) och i förvaltningens förslag har kommunen som huvudman önskar vi att marken behålls i privat ägo, men är allemansrättsligt tillgänglig. Vi vet inte exakt om detta går att göra på ett juridiskt och ekonomiskt bra sätt. Ett alternativ är att marken blir naturmark med Vägföreningen som huvudman, men eftersom marken är strandmark är det risk för att marken blir för dyr för föreningen. Man kanske kan göra marken till kvartersmark/friluftsområde såsom man gjorde med majbraseängen i planområde l. I det senare fallet skulle varje ursprunglig ägare även fortsättningsvis äga marken. De delar av fastigheterna Vidja 1:11 till Vidja 1:14, som ligger runt 280 meter från stranden, anger förvaltningen i ett utskick 7 juni kommer att föreslås i utställningen planläggas för enskilt huvudmannaskap som allmän platsmark. Eftersom en detaljplan enligt gamla Plan- och Bygglagen bara får ha en huvudman för allmän plats, blir det Vägföreningen som blir huvudman för denna mark. Det innebär att Vägföreningen måste lösa in marken, vilket inte blir gratis för föreningen. Vi tror dock att föreningen har råd med detta och ser därmed förslaget som ett bra förslag. Ett annat alternativ är kanske att göra marken till kvartersmark/friluftsområde som ovan. Om kommunen blir huvudman för den plats nära stranden där planförslaget anger en naturstig, anser vi att förslaget om naturstig är bra. Vi anser däremot att det inte skall bli till den gångväg som det har ryktats om. Heller inga bryggor för att underlätta promenad längs stranden. Om dessa bryggor byggs innanför strandlinjen skulle de ligga inom planområdet. Sådana bryggor har byggts på annan plats i kommunen i planområdet Sjöängen l vid Drevviken och i Stockholms Stad vid Magelungen. Vi anser att

227 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) sådana bryggor är livsfarliga. Om någon hamnar i vattnet från båt, kanot eller segelbräda eller plurrar genom isen och måste simma iland, kan det bli mycket svårt eller omöjligt att komma iland. Sådana bryggor hindrar också bad. Vi anser att strandskydd på 100 meter skall gälla längs hela stranden utom de sträcker där planförslaget anger 300 meter. Det sistnämnda 300 meter anser vi bör vara kvar. Förvaltningens förslag anger att alla vägar i området utom Viggvägen skall vara allmän platsmark med kommunen som huvudman och att Viggvägen skall ingå i planen för naturområdena med Vägföreningen som huvudman. Det blir svårt för föreningen att ha ansvar för en enda väg med sommar- och vinterunderhåll. Vi anser därför att Viggvägen bör ingå i planområde 2 och vara allmän platsmark med kommunen som huvudman. Viggvägen kan dock ha en något lägre standard än övriga bilvägar i området, exempelvis med körbana 3,5 meter, ingen gångbana och största tillåtna fordonsvikt 2 ton. Förbindelsen mellan Alängsvägen och Stormfågelvägen skall enligt muntlig uppgift från kommunens tjänsteman på samrådsmötet bli en gång- och cykelväg. Vi anser att detta bör skrivas in i planen eller på annat sätt meddelas skriftligt av kommunen. Eftersom det saknas cykelbana på Stormfågelvägen bör cykelöverfarten över Vidjavägen ansluta till Stormfågelvägens båda sidor. Vi kör inte själva bil mellan Stormfågelvägen och Alängsvägen men vi är ändå positiva till att förbindelsen mellan dessa vägar görs till en bilförbindelse. Även på andra platser i planområdet anger förvaltnings förslag att vägar stängs av och ersätts med gång- och cykelväg och på ett ställe med park. Vi kör inte själva bil på dessa platser och vi cyklar inte över länken mellan Näktergalsvägen och Helmerdalsvägen, men vi har inget emot att man stryker dessa avstängningar, och vi anser att planförfattaren skall vara lyhörd för dem som eventuellt vill behålla möjlighet till cykel- och biltrafik där. Förvaltningens planförslag för naturområdena anger markanvändning "NA- TUR" för hela området. Vi har fått uppgift från kommunen att vi får fortsätta att använda den bilväg som går i området straxt utanför vår fastighet Vidja 1:183. Planen får inte hindra detta. På motsvarande sätt får planen inte hindra biltrafik på Viggvägen. Nerfarten till Barstabadet anges i förvaltningens förslag som "NATUR". Nu går Vägföreningens bilväg Barstavägen, farbar med tvåhjulsdrivna bilar, cirka 40 meter ner från vägkorsningen räknat. Det är viktigt att även i fortsättning-

228 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) en biltrafik blir tillåten denna vägsträcka för att kunna bära ner och upp mindre roddbåtar, kanoter och segelbrädor. Rampen vid Ringsätrabadet, där man kan med bil och trailer kan sjösätta och ta upp båtar, är även det markerat som "NATUR" i förvaltningens förslag. Rampen är avspärrad med bom och nyckel finns hos Vägförenings styrelse. Även för denna vägstump är det viktigt att det även i fortsättningen biltrafik blir tillåten och nyckel bör finns i Vidja. Det är inte rimligt att behöva åka till kommunalkontoret för att hämta nyckel. Fastighet Vidja 1:183, yttrande 2 Komplettering av svar i plansamrådet för Vidja planområde 2 och naturområden Med anledning av kommunens senaste utskick angående Viggvägen och ett antal gatuavstängningar vill göra följande komplettering. Viggvägen måste allra minst vara farbar som gång- och cykelväg året runt. Vägen är en viktig förbindelse mellan bebyggelsen i planområde I och Ringsättrabadet. Vid Ringsättrabadet finns festplats och bad, som utnyttjas under vår, sommar och höst, och Ringsättrabadet är en utgångspunkt för besök på Orlångens is med skridskoåkning, skidåkning med mera vintertid. Om Viggvägen stängs av för cykeltrafik, skulle cyklisterna tvingas ut på den betydligt mera trafikerade Ringsättravägen, vilket vore olyckligt, och det skulle dessutom vara en omväg. Diverse avstängning för biltrafik gör att bilarnas färdväg blir längre i området, vilket medför ökad biltrafik. Detta gäller exempelvis Viggvägen. Skulle denna väg stängas av för biltrafik, skulle det leda till ökad trafik på norra delen av Grönfinksvägen, vilket vore olyckligt. Kommentar: Många av strandtomterna är väldigt stora och det finns delar av dem som ligger långt ifrån strandkanten och inte berörs av de värden som finns i strandkanten. Därför föreslås dessa kunna avstyckas i de delar som inte påverkar strandskyddet negativt. Ytan där parkering får anläggas är något större än dagens för att undvika att bilar parkerar utmed gatorna i närheten. Den naturmark som idag är privatägd och som inte ligger utmed strandkanten kan även fortsättningsvis vara privatägd men bör i framtiden ingå i gemensamhetsanläggningen.

229 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Detaljplanen för etapp II omfattar inte infarten till fastigheten Vidja 1:183. Stenknäcksvägen är i etapp 1 utlagd som kommunal gata och att fortsätta att använda den är således inget som detaljplanen för etapp 1 hindrar. Båtuppläggningsplatsen vid Barstabadet föreslås tas bort och båtar istället läggas i via Helmerdalsvägens brygga där en privat båtuppläggningsplats anläggs. Viggvägen blir lokalgata typ L3. Förbindelse mellan Alängsvägen och Vidjavägen ingår i detaljplaneetapp 1. Kattugglevägen utformas utan avstängning vid Doktorsvägen. Eftersom den kommer att bli en uppsamlingsgata med så förses den med gångbana enligt lokalgatutyp L1. Vägområdet ryms inom befintliga fastighetsgränser. Tillgängligheten till Naturområdena utmed vattnet ska öka men på vilket sätt är en fråga för genomförandeskedet. Se sammanfattningarna Fastighetsstorlekar och naturområden. Fastighet Vidja 1:188 Synpunkter på samråd om gatukostnader Vägarna och miljömål. Större vägar och trottoarer förändrar väsentligt Vidjas lantliga karaktär. Som alla vet höjer breda vägar automatiskt hastigheterna på dessa vägar. Hastighetsbegränsningar är ineffektiva sätt att få ner dessa hastigheter, då de inte efterföljs utan ständig övervakning. Smala vägar med gupp är ett betydligt effektivare sätt att hålla hastigheterna nere. De hastighetsbegränsningar som redan finns på Vidjavägen överskrids oftare än de följs. Sådan är tyvärr verkligheten. Det enda som hjälper oskyddade varelser är smala krokiga och ojämna vägar. Ju bredare och bättre vägar, ju farligare ror gående, barn och vilda och tama djur. Varje kvadratmeter ytterligare hårdgjord yta gör det mycket svårare för områdets allt sällsyntare groddjur, som vandrar till Kvarnsjön för att leka och tillbaka igen. Senare på sensommaren kommer de små nya paddorna vandrande samma mödosamma väg tillbaka till Vidjaområdet. Dessutom kommer alla groddjur ofta ut på vägarna efter mörkrets inbrott för att jaga insekter. De är helt chanslösa mot bilarnas framfart. Att bygga vägar inne i Vidja som inbjuder till högre hastigheter än de som tillåts verkar långt från miljö-och säkerhetsmålen. Det borde göras en mer långtgående miljöprövning av detaljplanens vägmål med redovisning av miljö-och trafiksäkerhetskonsekvenserna.

230 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Grönområden. Vidjas fastighetsägare äger genom samfällighet kvm grönområden med vägföreningen som lagfaren ägare. Kommunen har inget behov av att ta dessa områden för detaljplanens genomförande eller för att bibehålla dem som grönområden. Om kommunen önskar en utvidgning av Lännaskogens naturreservat, Kan det ske utan övertagande av ägandeskapet. Gatukostnadsreglemente. När detaljplanen började sin mödosamma vandring hade Huddinge kommun ett annat gatukostnadsreglemente där ingen avgift togs ut av redan befintliga fastigheter om man inte skulle bygga ut eller förändra. Mitt under pågående planprocess smygs ett... nytt gatukostnadsreglemente på oss. Om detta för oss så viktiga beslut skickades inga samrådshandlingar ut till alla berörda parter. Vi blev aldrig kallade till samråd. Vi fick aldrig någon möjlighet att yttra oss. Vi överraskades av detta, endast efter beslutet tagits. Det visar kommunens ovilja att ge vidjaborna och andra berörda en chans att demokratiskt få yttra sig i frågan innan beslut tas. Plan-och bygglagen ger möjligheten att ta ut skälig kostnad för gator och vägar vid detaljplanering. Men vad är skälig kostnad och för vem är den skälig? En gatukostnad på kr kan inte anses skälig för befintliga fastigheter som inte söker bygglov. Det motsvarar besparingar med skattade pengar varje månad under år. Besparingar som jag personligen hade tänkt skulle ge mig trygghet på äldre dar på tillsammans med en alltför låg pension. Betänk sedan att avloppet väl kommer att kosta kanske kr, så blir det omöjligt för mig att bo kvar i mitt eget hus. Är det verkligen skäligt? Det bör prövas vad som är skäligt. Är det försvarbart, i ett demokratiskt samhälle, att driva människor från sina bostäder. En gatukostnad är en totalt ojämlik straffskatt som man tär beroende på var man bor och vilken markstruktur, det råkar finnas där. En avgift för något jag inte behöver och inte vill ha. En kostnad som jag får betala för, men kommun bestämmer vad det ska kosta mig. Kommunen behöver inte vara sparsam med utbyggnaden, det är ju vi som betalar. En onödigt dyr väg i förhållande till vad som behövs. Vi har ju ingen möjlighet att påverka kostnaden.

231 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Allmänna vägar skall betalas av det allmänna och finansieras av de som vill bygga dem. Alltså av skattemedel. T.ex. den statliga vägskatten från bilägarna. På fråga varför man tar ut gatukostnader fick jag som svar att de styrande i kommunen inte kan försvara att de som bor i Flemingsberg ska vara med och betala Vidjas vägar. Men jag har varit med och betalat deras och andras vägar i 30 år. Jag har dessutom betalat vägskatt i Huddinge i l 7 år trots att vi har underhållit och skött egna vägar. Den ökning av skatteintäkterna som kommer att genereras av att fler höginkomsttagare kommer att bosätta sig här skulle kunna betala en stor del av kostnaderna för vägarna. Den ökningen går j u till kommunen och inte till oss som betalar vägarna. Kommunens tjänstemän hävdar att vi kommer att fä ett ökat värde på våra fastigheter, i och med detaljplaneringen. Det tror jag inte gäller. Vem betalar 3,3 miljoner för ett fritidshus. Den summan skulle behövas för att värdet skulle motsvara dagens fastighetspris samt vägkostnader och avloppskostnader. Det finns färdiga stora villor i Huddinge för det priset. En ren fantasi från politikerna. Även om den vore sann kan man inte leva på att huset skulle vara mer värt. Grönområden och vägar. l. Hur mycket mark som inte behövs för själva detaljplaneringen, får kommunen lägga beslag på? Vidjas fastighetsägare äger med lagfart utställd på Vidja Vägförening c:a kvm mark. 2. Och om man ersätter ägarna till marken så ger pbl-lagen kommunen rätt att ta ut kostnaden som vägkostnad. Det är ju ingen vägkostnad och borde betalas till fastighetsägarna t.ex. som lättnader på vägkostnaden. 3. Det finns ju även ett värde i de vägar som finns i området. Det borde beräknas och den summan dras av från vägkostnaderna. 4. Onödiga kostnader läggs på att dra in buss i området. Om man tvunget tror man måste göra det, så behöver man inte finna en sträckning där man måste nyanlägga en vägstump som blir otroligt dyr. Det finns bättre och billigare alternativ. 5. Om det fortfarande är planerat en rondell vid infarten till Vidja, anser jag med bestämdhet att den inte behövs. Den skulle verkligen förstöra infarten till Vidja. Den är totalt onödig och alldeles för dyr.

232 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) 6. Vidjavägen behöver absolut inte förlängas i södra delen längre än där allmän väg slutar. Jag opponerar mig starkt mot att vägen öppnas mot Lissma. Det vore katastrofalt för området. Det är ett fantastiskt naturområde som man inte ska föra in genomfartstrafik i. Jag hoppas att det är illvilliga rykten och att det inte finns några sådana planer på någon hemlig agenda. Vidja 1:188, yttrande två Jag/vi vill ha inte ha in bussen i området enligt kommunens förslag. Ändhållplats vid Pelikanvägen som nu. men med fler hållplatser Jag/vi vill ha bussen in i områden, men med en ny omarbetad sträckning. -Ringsättravägen, Beckasinvägen vändplan. Fastighet Vidja 1:188 yttrande 3 Synpunkter på samråd om Vidjas grönområden. Vidjaborna äger sina grönområden, c:a kvm, genom Vidja Vägförening som är lagfaren ägare. Vi har en gång betalt för dessa områden och de ägs av oss och förvaltas av vår vägförening. Allmänheten har självfallet alltid haft tillgång till dessa områden. Allemansrätten är ett fullgott stöd för detta. Kommunen har inget behov av att överta dessa grönområden för detaljplanens genomförande. Kommunalt ägande av dessa områden är ingen nödvändighet för att genomföra detaljplanerna i Vidja. Äganderätten är skyddad i grundlagen och det måste finnas mycket starka skäl för att inte respektera äganderätten. Det finns inga sådana starka skäl för att yrka på kommunalt ägande för badplatsen vid Ringsättra eller något annat grönområde i Vidja. Om kommunen t.ex. vill utvidga Lännaskogen naturreservat så kan det ske utan att kommunen tar över ägandet från Vidjas fastighetsägare. Kommentar: En grodinventering har genomförts i Vidja och platser för lek samordnas med platser för dagvattenhantering. Detaljplanen för Vidja etapp 1 medger att en cirkulationsplats kan byggas på Vidjavägen. Denna detaljplan har redan vunnit laga kraft. Det finns inget uppdrag i detaljplanen att undersöka möjligheten att förbinda Vidjavägen med Lännavägen.

233 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Se sammanfattningarna Vägstandard, Naturområden, Gatukostnader, Bussgata. Fastighet Vidja 1:191 Jag tycker att kommunen sviker väljarnas önskemål. Fastighet Vidja 1:191, yttrande 2 Jag instämmer helt med de synpunkter som Vidja 1:188 lämnat, och bifogar den skrivelsen. Kommentar: Synpunkten noteras. Se svar Vidja 1:188 se sammanfattningen naturområden. Fastighet Vidja 1: Viggvägen skall vara kvar för att många skall slippa onödiga omvägar. 2. Onödigt dyr vägkostnad. Avloppsdragning bör samordnas med vägbygget vilket ger lägre kostnad. 3. Traditionellt avlopp bör omläggas. Området har gott om fallhöjd. Traditionella avloppet kan kombinerasmed pumpgropar (lättrycksavl.) för anslutning till Stockholms avlopp. Installationskostnader skulle minska betydligt liksom service och rep.behov. Utbytbarheten är dålig. 2 och 3 EU bidrag bör sökas. 4. Busstrafiken dåligt planerad bör få en större rundslinga på befintliga vägar. Kommentar: Detaljplanen styr inte vilken typ av avloppssystem som anläggs. Däremot är de ledningar som är framdragna till Vidja anpassade efter ett lättryckavloppssystem vilket gör att det är ett sånt system som planeras. Se sammanfattningarna Vägdragningar, Gatukostnader och Bussgata. Fastighet Vidja 1:220 Härmed överklagar vi förslaget till ny detaljplan för Vidja etapp 2. Nu är vi innerligt trötta på att bli överkörda och lurade av Huddinge kommun hela tiden. Vi har överklagat förr men varje gång kommer ni med s.k. nya förslag men i själva verket är det bara omformuleringar eller förslag till något ännu sämre eller tokigare.

234 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) I själva verket bryr ni er ej om vare sig oss som bor här eller naturen. Huddinge kommun vill bara tjäna fina pengar på oss. Har någon av er ens brytt er om att komma ut till Vidja och titta i egen hög person? Nej för ni stirrar er blinda på kartor och ritningar som ni inte ens verkar förstå. Vi har bott i Vidja sedan Alltså 35 år. Och innan dess föräldrar i sommarstuga sedan Har trivts förträffligt. Vi valde helt enkelt att bo utan breda gator, belysning etc som tillhör en stadsbild för mig. Vi valde att inte ha så mycket folk omkring oss med en stor tomt och nära till vårt egna badområde och naturen. Men nu vill ni ta allt ifrån oss. Vi har för länge sedan tackat ja till kommunalt vatten/avlopp. Varför kan vi inte få det? Vi betalar ju. Men NEJ, ni slog era s.k. kloka huvuden ihop och såg ett ypperligt tillfälle att tjäna stora pengar. Varför ska vi behöva bråka om både det vi VILL ha och INTE VILL ha med er? Ifrån första början bråkade vi om att få bussen. Jag minns ej hur många år. Så fick vi den efter många om och men och alla var jätteglada. Men mig vetligt är det väl ingen som vill ha den inne på området. Hållplatserna har jag heller aldrig hört klagas på. Vi har ju bara varit glada att kunna åka buss. Men det är klart lätt för er att sitta och rita in bredare gator + nya vägar etc när kostnaderna läggs på oss. Vi anser inte att vi behöver varken bredare eller nya vägar. Ej heller gatubelysning eller buss i området! Vidja är inte så stort att man inte kan gå till hållplatser utmed Vidjavägen. Vad beträffar belysning anser jag att det räcker utmed Vidjavägen. Vad beträffar gång/cykelbanor i området förstår jag inte heller då vi eventuellt har busshållplatsen utanför dörren. Det räcker om det finns utmed Vidjavägen den också. Standarden på vägarna förstår jag inte heller. Om det måste göras något så måste det väl gå att förstärka och rusta upp utan att bredda och dylikt. Vad gäller räddningsfordon såsom ambulanser och brandbilar har de under årens lopp tagit sig fram och utfört sina jobb utan att någon avlidit p.g.a. vägarnas standard. Vi kan också se det ur en annan synvinkel beträffande busshållplatser och räddningsfordon. Ingen mår dåligt av en promenad. Alla boende i Vidja tar sig till bussen på högst min. det är ca 1 km. då kanske vi t.o.m motar en hjärtinfarkt, och inte behöver den där ambulansen. Motion är A o O så låt oss få gå till de gamla hållplatserna eller någon ny kanske på samma väg. Och varför skulle vissa redan befintliga vägar stängas av. Nej, nu får det allt vara nog. Vad ska vi med gatubelysning i området att göra? Förstår ni inte mysfaktorn i det hela med att bo på landet. Som vi faktiskt vill. Mig vetligt så tillverkas och säljs det fortfarande ficklampor.

235 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Vad beträffar kommunens planer om att ta de bästa grönområdena för att senare bygga radhus, förskola och annat är väl verkligen att förstöra karaktären i Vidja. Men kanske era planer för framtiden är att vi Vidjabor ska ta gång/cykelbanan i gatubelysningssken till fotbollsplan där det byggts en Willy s eller Lidl för att upptäcka att ficklampor bara fanns på den gamla goda tiden. Fy skäms! Fastighet Vidja 1:220, yttrande 2 Härmed överklagar vi Huddinge kommuns planer om att ta Vidjabornas grönområden till sitt. Vi vill ha dem i vår ägo som vi haft hittills. Finns ingen anledning till att det inte fortsättningsvis skulle så vara. Grönområdena är tillgängliga för allmänheten även nu, så vad skillnaden skulle göra om kommunen tar över förstår vi inte. Enda skillnaden blir att ni efter detaljplan på 15 år gör en ny plan och börjar sälja vår mark som tomter och tjänar enorma pengar och dessutom förstår både karaktären i Vidja och den lantliga idyllen som råder nu. Vi vill inte ha fler tomter eller boende här. Vi har faktiskt valt att bosätta oss i Vidja just för att det är och ser ut som det gör idag. Vi motsätter oss också absolut emot en strandpromenad utmed sjön Orlången. Varför lyssnar ni inte på folket som bor här? Ni har väl varken varit på området eller läst tidningar och sett hur många hus som är på försäljning redan nu? De flesta just på grund av era planer eller hot skulle vi vilja påstå. Dessutom kommer många inte att har råd att ha sina ställen kvar för de höga kostnaderna som blir. Kommentar: en överklagan av detaljplanen kan ske först när kommunfullmäktige beslutat att anta detaljplanen. Mer information om hur detta går till kommer i samband med beslutet att anta detaljplanen. Se sammanfattningarna Bussgatan, Vägstandard och Naturområden. Fastighet Vidja 1:223 Jag motsätter mig den nya sträckningen av Grönfinksvägen nr 6-8 samt avstängning av Viggvägen och Kattugglevägen. Kommentar: se sammanfattningen Vägdragning.

236 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Fastighet Vidja 1:231 Synpunkter gällande Vidja detaljplan. - Samma storlek på tomten 1000 kvm bör gälla för samtliga fastigheter i detaljplanen. Detaljplanen föreslår 1500 kvm för de flesta tomter men med undantag att i vissa kvarter är minsta storleken 1000 kvm där det är relativt plan mark. Sätt då minsta tomtstorlek till 1000 kvm att gälla för samtliga fastigheter inom detaljplanen istället för att låta kommunen godtyckligt avgöra vad som är plan mark. Markförhållanden för en tomt kommer efter tiden säkert också att förändras vid tex nybyggnation och samma regler bör då gälla inom hela detaljplanen. Markförutsättningarna i Vidja är idag ojämna och i många fall finns det dessutom många helt plana tomter i ett kvarter som i övrigt är kuperat, att då klassa hela kvarteret som ett kuperat område skapar orättvisor då endast fastighetsägare i vissa kvarter kommer att kunna dela av sina tomter fast dom egentligen har precis samma markförhållanden för sina tomter. - Tillåt befintliga komplementsbyggnader tex uthus, lador, mm att få stå kvar även om dom faller utanför detaljplanens föreslagna storlek på komplementsbyggnad. Husen i fråga är gamla bevarade komplementbyggnader och det är inte rätt att en befintlig komplementsbyggnad som stått i många år ska påverka utbyggnad av huvudbyggnad då båda väl ryms inom den föreslagna tomtstorleken som för övrigt är mycket större än många övriga delar av Huddinge. Husen är en del av Vidjas nuvarande karaktär, det vore skam att riva dessa byggnader för att skapa ytterligare ett vanligt villa kvarter. Låt nuvarande komplement byggnader bli ett undantag från regeln, och låt dessa byggnader få bli ett sätt att låta Vidja behålla sin nuvarande lantliga charm. - Låt fastighetsägare få bygglov när fastigheten är inkopplad till kommunalt VA Jag tycker det är helt orimligt att låta fastighetsägare få vänta ytterligare ett x antal år på att alla delar av Vidja ska vara utbyggda med V/A innan fastigheter som redan är anslutna till kommunalt V/A ska få bygga. Om en fastighet är ansluten till kommunalt V/A vad är då anledningen till att låta fastighetsägare få vänta ytterligare? Jag tycker att förslaget är respektlös mot folk som redan väntat i många år på bygglov och tror inte man på Huddinge kommun förstår den frustration som finns hos många trångbodda familjer i Vidja. En ändring av förslaget så att tillbyggnad av fastigheten kan ske när fastigheten är inkopplad till kommunalt V/A skulle dessutom ha fördelarna med att olika delar av Vidja byggs ut successivt efter tiden istället för att det blir en stor bygg explosion av samtliga fastigheter i området år Jag hoppas med ovan synpunkter att kommunen gör en förändring av förslaget och främjar Vidja fastighetsägares intressen i första hand.

237 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Kommentar: Se sammanfattningarna Fastighetsstorlekar, Byggrätter och Förskjuten genomförandetid. Fastigheten Vidja 1:235 Kommentarer på detaljplan Vidja Etapp 2, Dp 23-A-H med tillhörande handlingar. Bussvägen in i området väster om Vidjavägen är väldigt dyr att bygga p.g.a. stora höjdskillnader, mycket sprängning, utfyllnad samt inlösen av ett stort antal fastigheter längs vägens stäckning. Bussvägen ger stora negativa konsekvenser på områdets karaktär och på fastigheterna längs dess sträckning utan att de positiva effekterna är speciellt stora. Någon bussväg in i området ska inte byggas. Förslag är att förlänga bussträckningen så bussen vänder något längre söderut på Vidjavägen, i korsningen Vidjavägen - Dansbanevägen i stället för att dra den in i området. Förtäta antalet busshållplatser längs vidjavägen genom att ha en ny i korsningen Vidjavägen - Alängsvägen. På detta sätt får alla öster om Vidjavägen närmare till busshållplats samt att boende väster om Vidjavägen har fler alternativa busshållplatser att välja på. Detta i stället för att dra in bussen i området. Detta skulle göra att det bara är ett fåtal fastigheter som har längre än 900 meter till bussen vilket tydligen är en rekommendation från SL. Se bilaga 1 nedan. För att underlätta att ta sig till- och från bussen kan cykelparkeringsplatser byggas vid de två mest trafikerade busshållplatserna längs Vidjavägen. Mängden biltrafik på i Vidjavägens förlängning söder om Dansbanevägen är så låg att det inte motiverar någon stor väg med separat cykelbana. Alla naturområden inom detaljplaneområdet, även Ringsättrabadet, skall precis som nu ägas och förvaltas av Vidjabona, inte kommunen. Eventuella strandpromenader anser vi inte ska utföras. Vi ser gärna att byggnadsarean utökas med ca 15 % mot gällande förslag för fastigheter som är 1500 kvm eller större. Detta för att nuvarande byggregler kräver tjocka och välisolerade väggar som tar mer byggnadsarea i anspråk.

238 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Kommentar: Busshållplatsernas läge utmed Vidjavägen inom detaljplaneetapp 1 utred i genomförandeskedet tillsammans med Trafikförvaltnigen (f.d SL). Cykelparkeringar föreslås vid busshållplatser men är inget som regleras av detaljplanen. Gatustandarden på den södra delen av Vidjvägen från Långviksvägen utfomas enligt lokalgatustandard L3. Se sammanfattningen Bussgatan, Naturområden och Byggrätter ovan. Fastigheterna Vidja 1:238, 1:240 och 1:347 Jag skriver för fastigheterna Vidja 1:347 samt för fastighetsägaren till Vidja 1:238 och fastighetsägaren till Vidja 1:240. Vi har ett flertal invändningar och vi har postat detta i ett brev. Jag bifogar här en kopia fotograferad med mobiltelefon för att säkerställa att det kommer in i tid. Jag vill framförallt göra er uppmärksamma på att vi kommer att överklaga så 1ångt det bara går, samt om det blir nödvändigt genomföra demonstrationer då Huddinge kommun inte lyssnar på våra synpunkter. I vår mening så vill inte Huddinge kommuns företrädare göra en bra utveckling av Vidja. Det enda som verkar vara av intresse för handläggare och beslutsfattare är att exploatera hänsynslös natur och miljö och förstöra ett unikt område. Vi

239 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) kommer inte stillatigande att se på när så sker. så OM det är så att Huddinge kommun faktiskt vill göra något demokratiskt riktigt, samt och miljövänligt, så är det dags att börja nu och lyssna på vad vi som bor/vistas mycket i Vidja har att säga. Vi vill bevara området i sin unika karaktär - vi vill INTE ha breda farliga miljöförstörande gator. Vi går INTE med på att Huddinge kommun stjäl våra grönområden utan någon som helst ersättning. Obs, kolla bifogad enkät. Det är dags att lyssna på våra åsikter nu! Det är inte utveckling att förstöra Vidja, det är ren och skär diktaturfason. Vidja är en fantastisk och unik miljö som måste bibehållas och förändras enbart försiktigt, för att inte förstöra miljö och natur. Fastigheterna Vidja 1:238, 1:240 och 1:347, yttrande 2 Det är dags att lyssna på våra åsikter nu! Det är INTE utveckling att förstöra Vidja, det är ren och skär diktaturfason. Vidja är en fantastisk o unik miljö som måste bibehållas o förändras enbart försiktigt, för att inte förstöra miljö o natur. Kommentar: Synpunkten noteras. Se sammanfattningarna Vägstandard och Grönområden. Fastighet Vidja 1:239 Jag vill att nybyggnation av hus skall (designas) byggas på utsidan så dom bevarar husets gamla karaktär samt tillåta hobbygarage på m 2 i gammal stil. 100% bonde rules = TV program kanal 1. Kommentar: I Vidja finns en mängd olika byggnadsstilar, från 1800-talet och fram till de senaste årens hus. En del av områdets karaktär är att det är så många brokiga stilar och därför har vi inte satt några krav på husets utseende i planbestämmelserna. 100 m 2 stora garage är inget som finns traditionellt varken i Vidja eller i Huddinge förutom möjligen på lantbruksgårdar i mer glesbebyggda områden, det finns dock inget som hindrar att hobbygarage inreds i källaren till huvudbyggnaden. Jag håller med, 100% bonde är ett mycket bra och inspirerande tv-program. Fastighet Vidja 1:242 Överklagan och synpunkter till samrådshandling Detaljplan för Vidja etapp II Undertecknad har synpunkter på den förskjutna genomförandetid som föreslås i samrådshandlingen för Vidja etapp Il. Den förskjutna genomförandeti-

240 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) den på fyra respektive fem år innebär att bygglov enligt detaljplanen inte kan medges förens tidigast Detta är mycket olyckligt för utbyggnaden av bostäder i en av Sveriges mest expansiva kommuner, Huddinge. Genom att påskynda utbyggnaden finns mycket att vinna. Fler bostäder behövs, och det snabbt, för ett allt mer växande stor-stockholm. Enligt samrådshandlingen är orsaken till den förskjutna genomförandetiden att en godkänd VA anläggning till Stockholms vatten är en förutsättning för permanentboende i området. Undertecknad opponerar sig mot att detta är motiv nog för att inte medge ökade boenderätter omedelbart efter den tidpunkt den nya detaljplanen vinner laga kraft. Detta bör motiveras bättre eller omarbetas i det nya planförslaget. Orsaken till den långa förskjutningen beror delvis på den långa byggtiden som beräknas bli så lång som fyra till fem år i Vidja etapp 11. En så lång byggtid är ovanlig i projekt som dessa och undertecknad anser att det därför bör utredas vidare om detta är en rimlig fördröjning av utbyggnaden av bostäder i Huddinge, samt den störning och intrång byggtiden innebär. I sig är detta ett argument till att utökade byggrätter bör medges i ett tidigare skede i processen. Det andra argumentet gäller frågan om införandet av VA-anläggningen (av Stockholms Vatten), vilket är motivet enligt samrådshandlingen till förskjutningen. Den närliggande sjön Orlången är i dagsläget ansträngd och undertecknad förstår planläggarens intention till förslaget. Dock är andelen permanent boende i området redan idag över 60 % och flertalet av dessa har idag en fungerande VA-anlägging med tjänligt färskvatten och latrintank för avloppsvatten. Fastighetsägaren kan ha en fungerade och godkänd VA-anläggning även innan anslutningen till Stockholm Vatten. De fastigheter som har en fungerande, och av kommunen eller annan myndighet, godkänd VAanläggning torde därför kunna medges utökade byggrätter i ett tidigare skede. Undertecknad framför därför som förslag till ändring i planförslaget att byggrätter enligt den nya detaljplanen torde beviljas efter det att fastighetsägarens existerande VA-anläggningen har besiktats och godkänts av den av kommunen ackrediterade besiktningsman for VA. Fastighetsägaren får själv bekosta och tillgodose att VAanläggningen håller tjänlig standard fram till dess att anslutning till Stockholms Vatten är möjlig. På detta sätt kan kommunens mål om fler bostäder i Huddinge bättre tillgodoses, samtidigt som man värnar om den skyddsvärda sjön Orlången. Kommentar: Byggtiden för kommunala gator beräknas utifrån erfarenhet från utbyggnad av gator och VA i liknande områden i kommunen.

241 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Se sammanfattningen Förskjuten genomförandetid. Fastighet Vidja 1:247 Samrådssvar Vidja etapp 2 samt etapp naturområden Vidja o Den föreslagna gatustandarden är inte i syfte med att bevara områdets karaktär och bör därför revideras till en för området lämplig standard. o De idag befintliga vägarnas strukturnät är väl anpassat till områdets behov och topografi, varför avstängningar, borttagande samt nyanläggning inte fordras. o Förändringen av bussens sträckning och indragning i området torde för att möjliggöra detta kräva såväl nyanläggning som standardhöjning av befintlig gatustruktur vilket inte är önskvärt, och därför bör linjesträckning av bussen omprövas. o Avstängningen för motordriven trafik av Kattugglevägen mellan Kattugglevägen 9 och II är inte miljömässigt försvarbar då trafiken i området inte kommer att kunna ta den kortaste vägen utan tvingas till omvägar och bör därför inte genomföras. o Upphörandet av Viggvägen kommer att få samma effekt som i fallet Katttugglevägen vilket gör att Viggvägen bör kvarstå som gatumark. o En ny gata mellan Näktergalsvägen och Beckasinvägen med en ny vändhållplats för buss på Beckasinvägen i höjd med Helmerdalsvägen och Sjöorrevägen finns ingen anledning att genomföra. I det fallet att bussens linjesträckning skall förändras bör alternativ utredas. o Samtliga grönområden samt anläggningar i etapp 2 samt etapp naturområden Vidja som i dag förvaltas och ägs av Vidja vägförening/ samfällighetsförening skall kvarstå i föreningens ägo och förvaltning. o Karaktären i området kommer enligt föreslagen planbeskrivning kraftigt att förändras vilket inte är önskvärt. o Planbeskrivningen tar inte upp sådana saker som de handpumpar för dricksvatten som finns området, inte heller sommarvattenföreningarnas anläggningar varför planbeskrivningen ej är komplett och bör kompletteras o Gatubelysning på samtliga vägavsnitt är inte önskvärt Kommentar: se sammanfattningarna Vägstandard, Vägdragning, Bussgatan, Naturområden samt Sjövatten och vattenpumpar ovan. Fastighet Vidja 1:248 Synpunkter på samråd för Vidja etapp II och Synpunkter på samråd för Vidjas naturområden Vidjas grönområden

242 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Jag anser att vägföreningen ska få behålla all mark man äger idag och inte tvingas att sälja den. Naturmark utmed strandkanten Jag anser att naturområden nära Orlångens strandkant tillsammans med Ringsättrabadet ska ingå i den separata detaljplanen för Vidjas övriga naturområden. Samtliga dessa områden kan då även fortsättningsvis behållas av Vidja vägförening och ha enskilt huvudmannaskap. Anledning: o Vidja vägförening har i alla år hittills skött dessa områden förtjänstfullt. o Badet ska ju vara "mindre närbadplats" och ska serva Vidjaborna och inte nödvändigtvis utomstående enligt planen. M.a.o. som vi alltid har haft det. o Vi invånare behöver då inte betala pengar till kommunen så kommunen kan lösa in områdena - dvs. vi slipper betala för de områden vi redan äger via vår förening! Detta bör innebära en billigare gatukostnad för oss! o Strandkantsområdena och badet bör skyddas med den starkaste skyddsbeteckningen "Natur" / "Allmän platsmark" / "Skogsvårdsavtal med Skogsvårdsstyrelsen" eller vad det nu kan heta. Kostnader Det är fortfarande viktigt att få ner kostnaderna ännu mer! Det blir en alldeles för stor samlad kostnad eftersom både gatukostnad, VA-anslutning samt installationskostnader ska betalas. Strandskydd / Naturstig Det kan vara OK att ha strandskydd längs hela stranden, men inte nödvändigt. Det viktiga är nog att markera upp vad som är privat resp allmän mark. Om det finns hus nära stranden drar man sig i alla fall för att promenera längs kanten nedanför, åtminstone om det saknas "tillåtet"-markering av något slag. Det finns ändå många omväxlande möjligheter till promenad på de vanliga vägarna. Ringsättrabadet och bryggorna är de viktigaste "vattenplatserna". Befintliga brunnar Det är viktigt att inte de befintliga brunnarna förstörs! Det är ju därifrån vi får vårt vatten intill dess att det slutligen är anslutet till det allmänna nätet. Bo och arbeta Bra att man tillåts ha verksamheter på fastigheterna. Fällning av träd

243 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Olika stamomfång nämns i planbeskrivningen. Vilket gäller? Sid 14: Marklov krävs för fällning av ädellövträd med stamomfång på minst 50 cm Sid 25:... stamomfång minst 30 cm... Diken Det känns viktigt med öppna diken för paddornas skull. på mittdelen av Grönfinksvägen har det varit massor av paddor. De har minskat, antingen på grund av några torra somrar, eller också i samband med att den spanska röda snigeln har kommit in i området. Vi har haft mycket svart skogssnigel och en mindre gul snigel. Den gula är i stort sett försvunnen nu men den svarta har fullt upp med att korsa sig med den röda. Förhoppningsvis leder det kanske till att paddorna kommer igen. Vilket som, så finns det fortfarande ett fåtal paddor kvar som behöver sina diken för fuktens skull. Fastighet Vidja 1:248, yttrande 2 På den lägre delen av vår tomt samlas dagvatten från några högre liggande tomter och från backen på Beckasinvägen och orsakar ibland (som under denna sommar) att det inte hinner sjunka undan. Dvs det står vatten upp i marken vid vår infart och där omkring. Dräneringen från området är inte så bra och vattnet står upp till markytan i vår grävda brunn. Detta område är inte märkt som U-område! Är detta ett sådant fall och vad innebär det i så fall? Det finns en viss rädsla från vår sida att med grundare diken kommer problemet att bli större. Kommentar: Marklovet för trädfällning gäller för ädellövträd med ett stamomfång på minst 30 dm. Planhandlingarna är korrigerade. Öppna diken kommer att behållas där gatumarken gränsar mot naturmark. Där gatumarken gränsar mot kvartersmark är det svårt att behålla öppna diken med hänsyn till alla infarter. Områden för uppsamling av dagvatten kommer även att anordnas vilket är bra för grodbeståndet. Vägdagvattnet ska omhändertas inom vägkroppen och får inte rinna in på privata fastighetstomter. På samma sätt är fastighetsägare skyldiga att ta hand om sitt dagvatten för att undvika att det rinner in på grannfastigheter. Se sammanfattningarna Grönområden, Gatukostnader, Strandskydd, Sjövatten och vattenpumpar, Marklov för trädfällning. Fastighet Vidja 1:252 Huddinge kommun ut ur Vidja!

244 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Kommentar: Synpunkten noteras. Fastighet Vidja 1:253 Om områdets karaktär förändras med mindre tomter och förtätning kan kommunen ta över delar av nuvarande grönområden och omvandla dessa till tomter med byggrätt. Gatukostnadskalkyl över den intäkten kan sen kvittas mot kollektivets vägavgifter vilket medför en överkomligare belastning för den enskilda fastighetsägaren. Kommentar: Se sammanfattningar Byggrätter, Fastighetsstorlekar och Naturområden. Fastighet Vidja 1:265 SAMRÅD FÖR DETALJPLANEN FÖR VIDJA ETAPP II, VIDJAS NA- TUROMRADEN SAMT GATUKOSTNADER Undertecknad har följande synpunkter på rubricerade detaljplaneförslag: Inget annat än vägmark som kommunen har väghållningsansvar för enligt förslaget, samt mark för tekniska anläggningar, ska övertas av kommunen. Samtliga naturområden ska nu ägs samfällt ska fortsatt vara i enskilt huvudmannaskap, inte bara de otillgängliga, branta områden som ingår i planförslaget "Vidjas naturområden". Ingen ny bussgata ska drivas genom berget mellan Näktergalsvägen och Beckasinvägen. Gatubelysning ska anläggas endast på huvudgata. Kattugglevägen ska inte snöras av för biltrafik. Viggvägen ska kvarstå som bilväg. Om kommunens förslag angående dessa två vägar genomförs, koncentreras en stor del av trafiken på blivande lokalgatan Grönfinksvägen. Strandpromenaden mellan Helmerdalsvägen, via Tärnmåsvägen, till Ringsättrabadet, med erforderlig tomtinlösen, ska inte anläggas. Lovplikt för fällning av ädellövträd stöds av undertecknad, men om kommunen vill bevara Vidjas lummiga karaktär med uppvuxna, äldre träd, krävs att planerade vägars bredd minskas. Minsta tomtstorlek ska vara 1500 kvm. Kommentar: Kattugglevägen utformas utan avstängning vid Doktorsvägen. Eftersom den kommer att bli en uppsamlingsgata med så förses den med gångbana enligt lokalgatutyp L1. Vägområdet ryms inom befintliga fastighetsgränser. Se sammanfattningarna Naturområden, Bussgata, Vägstandard, Marklov för trädfällning och Fastighetsstorlekar.

245 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Fastighet Vidja 1:289 Bussens sträckning vända vid Helmerdalsvägen/Vidjavägen. Kommentar: Se sammanfattningen Bussgata. Fastighet Vidja 1:295 Vi överklagar detaljplan Vidja etapp II och konfiskering av våra environger. Vi vill att all mark som vi gemensamt äger och förvaltar ska fortsättningsvis ägas och förvaltas av Vidjas fastigheter, som inte behövs för att dra fram vatten och avlopp i området. Vi vill att badplats och våra fiskevatten fortsättningsvis ägs och förvaltas av Vidjas fastigheter. Vi vill att framdragning av vatten o avlopp utförs så skonsamt all miljöpåverkan blir så liten som möjligt och att områdets karaktär bevaras. Vi vill att kommun slutar att kuscha oss samt upphör med preusseri över våra prunkande environger för att lägga ned vatten o avlopp i området. Vi vill behålla karaktären på området och inte bli pådyvlade en oomkullrunklig plan för att prolongera vatten o avlopp till området, om kommunen vill kujonera oss med perestrojka som medför onus så är det skattebetalarna som gälda tribut. Kommentar: detaljplanen omfattar inte vattenområdena och därmed inte fiskerättigheterna. Se sammanfattningen Naturområden ovan. Fastighet Vidja 1:307 Ang Utbyggnad Helmerdalsvägen Den planerade dragningen av Helmerdalsvägens flyttas ut mot befintlig allmänning. I kartan för markintrång är den enda delen av fastigheten som kan användas för bilparkering och uppfart markerad som "Prickad mark". Kommentar: Helmerdalsvägens sträckning är justerad sedan samrådsförslaget. Markparkering och uppfart ryms inom bestämmelsen prickad mark som innebär att inga byggnader får uppföras. Däremot kan inte garage byggas. Fastighet Vidja 1:332 Att underhåll av vägarna i Vidja ska fortsätta att skötas av Vidjas Vägförening.

246 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Kommentar: Huddinge kommuns kommunfullmäktige har beslutat att i områden med permanentboende ska vägarna vara kommunala. Fastighet Vidja 1:336 Jag stöder utlåtande om skälen att ha icke kommunal park/naturmark i Vidja daterat , från Plan- och Byggforum AB. Kommentar: se svar på utlåtande om skälen att ha icke kommunal park/naturmark i Vidja daterat , från Plan- och Byggforum AB, nedan. Fastighet Vidja 1:338 Detaljplan för Vidjas naturområden m m - Samrådssvar Hela Vidjas nuvarande bebyggelseområde bör planeras i en detaljplan! Vidjas naturområden är sedan ett halvt sekel i enskild, huvudsakligen samfälld ägo och bör så förbli. Till del kan tillämplig äldre lagstiftning hindra fortsatt enskilt huvudmannaskap för dessa naturområden som allmän plats. En särskild detaljplan bör reglera detta. Övrig del av Vidjas naturområden bör förvaltas som enskild kvartersmark. Samrådsförfarandet vid de olika detaljplanerna har tills nu inte varit i enlighet med lagens intentioner, speciellt inte vid detaljplaneringen av Vidjas naturområden! Kommunens upplägg med delning av området i två detaljplaner/-etapper och senare ytterligare en detaljplan, har lett till inte godtagbara, godtyckliga och odemokratiska inslag i planprocessen. Den tidsvinst som angavs som motiv för delningen, har istället blivit en stor tidsförlust, parad med högst betydande och kostnadsfördyrande rättsprocesser. Under programsamrådsskedet fick alla Vidjas fastighetsägare delta i samråden. Efter områdets delning i två detaljplaner/-etapper, upphörde detta. Delningen genomfördes trots stort motstånd från Vidjas fastighetsägare och en enig politisk opposition. Vid plansamråd, utställning och beslut av detaljplan för Vidja etapp I, fick endast cirka 20 % av tidigare deltagande fastighetsägare vara sakägare och därmed i samråden påverka den vidare planprocessen. Cirka 80 % av Vidjas fastighetsägare uteslöts från detta, trots att flera för dem mycket viktiga delar gällande även deras fastigheter, "knäsattes" och i praktiken "lades fast" i denna detaljplan.

247 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Upplägget med en speciell detaljplan för naturområdena, tycks ytterligare ha fördunklat kommunens demokratisyn. Politikerna gav efter påtryckning, förvaltningen ett tilläggsuppdrag 20l att utreda förutsättningarna för att fastighetsägarna också fortsättningsvis, ska få behålla huvudmannaskapet för sina samfällt ägda naturområden. Detta resulterade i en ytterligare detaljplan. Förutsättningarna för samråd vid detaljplanering, beskrivs i gällande lagstiftning, ÄPBL, framgår av 5 kap ÄPBL; 20 När program utarbetas och när förslag till detaljplan upprällas, skall kommunen samråda med... Sakägare och de bostadsrättshavare, hyresgäster och boende som berörs av programmet eller förslaget samt de myndigheter, sammanslutningar och enskilda i övrigt som har ell väsentligt intresse av programmet eller förslaget skall beredas tillfälle till samråd Lag (1995: 1415). 21 Syftet med samråd är all förbättra beslutsunderlaget och all ge möjlighet till insyn och påverkan. Under samråden bör kommunen redovisa planeringsunderlag av betydelse samt de viktigaste följderna av förslaget. När det finns program eller miljökonsekvensbeskrivning, skall även dessa redovisas. Vid samråd om ett förslag till detaljplan skall motiven till förslaget redovisas. De synpunkter som har framförts vid samråden samt kommentarer och förslag med anledning av synpunkterna skall redovisas i en gemensam samrådsredogörelse. Lag (1995: 1197). Under ett halvt decennium har Vidjas fastighetsägare samfällt ägt, förvaltat och vårdat Vidjas omfattande naturområden - gränsande mot såväl sjön Orlångens som Lännaskogens naturreservat. Ingen kritik från kommunala eller statliga myndigheter har under denna tid riktats mot föreningsförvaltningen. Speciellt ett mindre, strandnära naturområde benämnt Ringsättrabadet, har under åren blivit en samlingspunkt för Vidjaborna. Med samfällt, men främst ideellt engagemang, med badstrand, lekplats, midsommarfirande, dansbana, föreningsstuga m m, har Ringsättrabadet utvecklats till ett "socialt kitt" för Vidjas sociala sammanhållning. Stora motsättningar avseende den fortsatta förvaltningen av Vidjas naturområden, uppkom redan tidigare mellan berörda fastighetsägare och samfälligheten Vidja vägförening på ena sidan och Huddinge kommun på den andra. Motsättningarna inringades då av den krystade konstruktionen benämnd detaljplan för Vidja, etapp l. I den tillkommande och minst lika krystade "Detaljplan för Vidjas naturområden", tycks kommunen medvetet söka ytterligare motsättningar. Av allt att

248 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) döma tillskrivs Vidjas alla fastighetsägare (både de i "etapp l och 2") att vara sakägare i samrådet kring denna detaljplan. (Sakägarförteckningen för naturområdena omfattar 73 A4-sidor, etapp 1,29 A4-sidor och etapp 2, 65 A4-sidor... ). Det märkliga är samtidigt att endast de naturområden som fastighetsägarna samfällt äger, och som kommunen anser att de också fortsättningsvis "kan få behålla ", finns att samråda om i denna detaljplan. Övriga naturområden, d v s de som fastighetsägarna samfällt äger men som kommunen tänker sig ta över, bl a "Ringsättrabadet ", inte finns med i detta samråd! Jag finner inget stöd för en sådan handläggning i 5 kap ÄPBL! Kommentar: Det gemensamma programmet anger inriktningen för den kommande detaljplaneringen. Båda detaljplanerna för Vidjas bebyggda delar utgår därför från de riktlinjer som angavs i den reviderade programmet. Alla har möjlighet att yttra sig under samråd och utställning oavsett var man bor men det är länsstyrelsen som i slutändan avgör vem som är sakägare. Naturområdena har lyfts ur detaljplaneringen och kommer att fortsätta omfattas av områdesbestämmelserna istället. se sammanfattningarna naturområden Fastighet Vidja 1:349 Vi motsätter oss det markintrång som planeras på vår fastighet Vidja 1:349 i samband med vägutbyggnad av Bivråksvägen och Grönfinksvägen. Vändplanen på Bivråksvägen bör kunna byggas utan markintrång på vår fastighet, detta genom att runda av vändplanen på båda sidor dvs. en rundning även mot öster så som vändplanen ser ut idag då minimeras behovet av att göra slänter på vår fastighet. Vi vill ha en försäkran om att vår möjlighet att stycka fastigheten i två delar inte påverkas av ett eventuellt markintrång från kommunen. Kommentar: Den föreslagna minsta fastighetsstorleken för den aktuella fastigheten är satt till 1500 m 2 och därmed är fastigheten inte möjlig att stycka om man inte löser det med hjälp av en grannfastighet. Det vill säga att tre fastigheter bildas av två. Det blir inget fastighetsintrång vid vändplanen men däremot en smal remsa strax norr om vändplanen.

249 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Fastighet Vidja 1:350 Varför kör SL med så stor buss i vårt område, tänk på miljön! Det finns inget underlag för storbuss. Jag emotsätter mig breddning av vägen framför min fastighet dvs Grönfinksvägen. Dels är det berg som måste sprängas samt diket behövs för vårens vattenmängd som kommer från berget bakom mig. Kommentar: Kommunen styr inte över vilken typ av bussar som SL väljer att köra med. I vägkroppen som planeras kommer det att byggas ut ett dagvattensystem för att ta hand om det vatten som idag går i dikena. Fastighet Vidja 1:355 Vidja bör förbli ett naturområde. Finns väldigt mycket runstenar/borgar här. Pratas sällan om detta. Kommentar: De befintliga naturområdena kommer att i stort bevaras som naturområden. Fornborgen är utpekad i detaljplanen och en arkeologisk utredning har genomförts som inte funnit några nya lämningar av värde. Fastighet Vidja 1:360 JAG ÄR INTE ALLS NÖJD MED FÖRSLAGET! Förstår att det är oändligt begärligt att mellan besluten arbeta fram möjligheten att konfiskera kvadratmeter naturtomt, som så småningom kan komma att omvandlas till 450 villatomter i miljonklassen per tomt i kommunal regi. Trodde nog bättre om en borgerlig kommunstyrelse. Trodde nog också att vi lämnat den socialistiska regimen bakom oss. Allmänheten har ju redan nu fri tillgång att nyttja området till naturupplevelser. Huddinge kommun torde ha tillräckliga kostnader att hålla kommunala badplatser i gott skick, utan att tilltvinga sig flera badplatser. Jag menar badplatsen Vidja badet vid Ringsättravägen, som synes begärligt för radhusbebyggelsen ner mot Axnäsvägen, där Stockholms stad äger ett 40-tal lämpliga tomter för radhusbebyggelse med tillgång till bryggor, båtplatser och bad för både barn och vuxna. Förslaget att slå ihop etapp 1 och etapp 2 leder till en stor och mångårig byggarbetsplats som kommer att fördärva trivseln för oss Vidjabor.

250 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Men ta inte någon hänsyn utan driv bort oss, så att tjänstemännen kan bereda moderna urbaniseringsförmåner till kostnader som till stor del skall ligga på kommunen och inte på enskilda fastighetsägare i Vidja. Vatten och avlopp behöver vi och är beredda att bekosta, men nya vägar, trottoarer och gatubelysning, som tjänstemännen fastslagit, kan vi låta kommunen bekosta. Vidjaborna har inte begärt att få bekosta dessa vägar, trottoarer och gatubelysning. Med förhoppning att Ni tar tillvara våra synpunkter i görligaste mån. Kommentar: Se sammanfattningar Naturområden, Gatukostnader och vägstandard ovan. Fastighet Vidja 1:400 Vidja 1:400, yttrande över fastighetskarta I fastighetens södra spets gör kommunen anspråk på ca 4 meter markintrång. Fastighetens brunn är placerad inom detta område. Önskvärt att, så som tidigare nämnts vid det enskilda samtalet med respektive fastighet, markintrånget reduceras till att exkludera befintlig brunn. För övrigt finner jag f n inget direkt anmärkningsvärt. Vad beträffar vägslänterna, har jag förstått att dessa kommer att bli föremål för en senare diskussion. Det är inte helt klart för mig hur slänterna kommer att påverka tomtens utseende. Kommentar: Kurvradien är justerad men kommer trots det att kräva ett visst släntintrång. Fastighet Vidja 1:414 Hej! Jag och min fru äger Fasth l:414 i Vidja. Tack för det korta mötet med er på Öppet hus den 14 juni kl ca 19,40. Min fråga var då den förut tänkta väg mellan vår fasth l:414 och fasth 1:413. Den remsan var vitmarkerad på tidigare karta väg, nu är den gulmarkerad som tomtmark. (Höjd skillnaden är kraftig) En Tjänsteman sa då att den marken kunde förvandlas till någon annan marktyp? En fråga till är om det framöver finns möjlighet att lösa in den mark remsan? Vem är ägare nu allt efter detaljplanen? Ett tips om enklaste tillvägagångssätt. Skickar med markerad karta.

251 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Kommentar: Marken ägs av Vidja vägförening men är möjlig att köpa till när detaljplanen har vunnit laga kraft. Ta kontakt med vägföreningen för att höra hur du ska gå tillväga för att få köpa in marken. Fastigheterna Vidja 1:416 och 1:417 Synpunkter på detaljplan för Vidja etapp 2, pågående samråd Gäller fastigheterna Vidja 1: 416 och 1:417 (Rörsångarvägen 13 och 15) för vilka jag är fastighetsägare. Ovanstående fastigheter har i detaljplanen för Vidja etapp 2 särbehandlats negativt jämfört med alla andra fastigheter i området som planeras få "permanentboende-status" med betydligt större byggrätter. Exempelvis så planeras övriga fastigheter kunna byggas med 150 m2 max i ett plan för huvudbyggnad, medan ovanstående fastigheter planeras få maximalt 55 m m2 att jämföra med nuvarande 40 m m2. Andra fastigheter planeras kunna få en ökning med 110 m2 för huvudbyggnad från nuvarande 40 m2, medan ökningen för huvudbyggnad för fastigheterna 1:416 och 1:417 endast blir 15 m2. Jag förstår kommunens bekymmer och anledning till förslaget. Men jag som fastighetsägare vill givetvis inte att 1:416 och 1:417 skall särbehandlas negativt från alla andra fastigheter, utan jag vill förstås också få samma utökade byggrätter och värdeökning på fastigheterna som alla andra, speciellt med tanke på att även jag ska vara med och betala gatukostnaderna, där utökat bygglov nämnts som motivering för oss fastighetsägare att betala gatukostnaderna.

252 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Jag förstår att kommunen från sin sida inte kan göra något mer åt förutsättningarna för fastigheterna 1:416 och 1:417 på egen hand, utan därför kommit med nuvarande förslag. Min begäran är därför att kommunen samarbetar med mig som fastighetsägare och där jag som fastighetsägare ges möjlighet att se om jag enskilt eller i samarbete med kommunen kan komma fram till om förutsättningarna och kraven inför bygglov eventuellt skulle kunna uppfyllas och därmed om fastigheterna 1:416 och 1:417 skulle kunna ingå i detaljplanen med samma rättigheter till utökade byggareor som övriga fastigheter. I dagsläget har inte kommunen utrett detta med mig som fastighetsägare. Jag är exempelvis beredd att själv bekosta en lift i etapper uppför berget för att på så sätt göra fastigheten, från väg till hus, tillgänglig även för en rörelsehindrad person, vilket är ett krav enligt nuvarande bygglag. Däremot måste detta diskuteras med kommunen mera i detalj i samråd och samarbete med mig, där jag också måste få in förslag och helst ritning från en liftfirma för att se hur deras lösning kan se ut. Då blir det också lättare för kommunen att ta ställning till om kravet på tillgänglighet enligt bygg lagen skulle kunna uppfyllas eller inte. I dagsläget har kommunen bara konstaterat att berget och fastigheten ser ut som den gör med trappor och att därför blir de föreslagna framtida byggareorna som föreslagits. Men jag menar att jag som fastighetsägare eventuellt kan rätta till detta, genom att låta bygga en lift (troligtvis ett par mindre liftar, inte så troligt att det skulle bli en enda som går från gatan upp till toppen. Även ur säkerhetssynpunkt är det tryggare med kortare liftar. Men utformningen av lift är bäst att en erfaren firma ger förslag på som de kan åta sig att utföra). Att få upp byggnadsmaterial eller en stuga uppför berget kan åtgärdas med lyftkran, det var så septitanken kom upp, så allt måste inte bäras uppför trappor. Det finns lösningar. Även parkeringsplats finns med i bygglagen som krav, där jag tycker att kommunen borde i samarbete och samråd med mig se om detta krav skulle kunna uppfyllas eller inte i området. Kommunen kan inte bara fastställa en detaljplan utifrån vad kommunen själva kan eller inte kan göra eller genom att bara titta på hur fastigheten ser ut i dag med endast trappor upp till huset, utan detaljplanen gäller för framtiden, där jag som fastighetsägare måste ges tillfälle att genom samarbete eller samråd med kommunen kunna föreslå åtgärder som jag själv skulle kunna ordna för

253 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) att komma tillrätta med problemen. Det måste till exempel inte alltid finnas enbart trappor uppför berget, utan att installera lift uppför berget har jag redan hört med liftfirma att detta är möjligt. Däremot vet jag inte i dagsläget om liftföretagets förslag på hur en lift kan se ut uppfyller kommunens krav och om mina tankar på hur parkeringsplats kan ordnas är enligt kommunens regler. Detta måste helt enkelt utredas ytterligare och i samråd och samarbete med mig som fastighetsägare. Vad gäller andra frågetecken som kommunen eventuellt kan ha, borde även dessa diskuteras med mig som fastighetsägare för att eventuellt hitta möjliga lösningar. Eller om vi inte hittar några lösningar, så får ju jag större förståelse för att detaljplanen blir som den blir för dessa fastigheter och därmed undviks också juridiska tvister framöver. Jag är inte intresserad av att fördröja några planer eller att påbörja en utdragen rättsprocess framöver, utan jag menar att om kommunen utreder möjligheterna tillsammans med mig som fastighetsägare och vad jag är beredd att göra, vad som är praktiskt möjligt enligt exempelvis liftfirma och kommunen ger sina synpunkter vad de skulle kunna godkänna och inte godkänna, så lär ju en sådan diskussion sluta med att antingen blir det uppenbart att bygglagens krav kan uppfyllas eller inte, om jag som fastighetsägare vidtar vissa åtgärder på fastigheterna. Även vissa andra fastigheter är ju i dagsläget inte färdiga för att uppfylla bygglagens krav på bygglov, utan där ges ju fastighetsägarna möjlighet att i framtiden vidta åtgärder på sina fastigheter för att förbereda inför eventuell framtida bygglovsansökan. Så då kan inte heller kommunen döma ut fastigheterna 1:416 och 1:417, att de inte uppfyller bygglagens krav i nuvarande skick "med enbart trappor". Att installera lift och ordna med parkering är inte omöjligt, men måste utredas närmare och i samarbete med mig som fastighetsägare. Det jag vill som fastighetsägare till Vidja 1:416 och 1:417 är förstås att bli behandlad som alla andra i detaljplanen och få de större bygg rätterna och värdeökningen på fastigheterna, även om jag inte skulle bygga så stort. Men jag är förstås bara intresserad av detta om det går att uppfylla i praktiken. Med andra ord, så är det ingen större mening att bara på pappret låta 1:416 och 1:417 få samma rättigheter (utökad byggarea) och skyldigheter ~beta la hög gatukostnad) som de andra fastigheterna. För kan inte bygglagens krav uppfyllas på tillgänglighet för rörelsehindrade samt parkeringsplats, så skulle det bara innebära höga gatukostnader för mig, men endast nuvarande 40 m m2 i maximal byggarea, om kraven för bygglov för större byggarea aldrig kan uppfyllas.

254 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Skulle det visa sig att kraven i bygglagen på tillgänglighet för rörelsehindrade och parkeringsplats aldrig kan uppfyllas för 1:416 och 1:417, trots att jag som fastighetsägare är beredd att bekosta och bygga lift, så är det förstås bättre att särbehandla 1:416 och 1:417 och ha m2 som framtida möjlig byggarea och att jag får lägre gatukostnadsavgift än andra, än att jag måste betala full gatukostnadsavgift som alla andra men det slutar med byggarea på nuvarande m2 bara för att kraven aldrig kan uppfyllas eller att kommunen inte kan tänka sig att göra undantag. Men den stora poängen här är att jag anser inte att kommunen i dagsläget kan säga att kraven på tillgänglighet och parkeringsplats ALDRIG kan uppfyllas, för det är inte färdigutrett och detta har inte diskuterats färdigt med mig som fastighetsägare och vad jag kan göra eller vad jag kan låta en liftfirma göra. Detta måste helt enkelt utredas närmare i samråd med mig som fastighetsägare innan vi kan konstatera om jag skulle kunna ha möjlighet att omfattas av samma regler som andra i området eller om det är för både mitt och kommunens bästa att ha särskilda regler för just 1:416 och 1:417. Skulle det inte gå att utöka byggareorna för 1:416 och 1:417 till mer än , så att det blir samma som alla de andra fastigheterna föreslås ha i området, utan att de istället klassas som fritidsfastigheter med mindre byggareor, så hade jag förstås velat se en ökning från m2 till en större byggarea, exempelvis om jag installerar lift (som kanske inte skulle klara bygglagens krav för permanentboende, men det kanske skulle kunna gå som fritidsbostad med något större byggarea än 55 m m2?). Jag är tacksam för att kommunen velat ge 1:416 och 1:417 utökat bygglov i detaljplanen, men jag vill förstås få samma rättigheter till de större byggareor som alla andra i området och inte bli särbehandlad, om nu detta alls är möjligt att uppnå i praktiken. Jag begär därför att kommunen tillsammans med mig fortsätter att diskutera möjligheten för dessa fastigheter att få större byggareor och vad som krävs och om detta kan uppfyllas om åtgärder vidtas, exempelvis om jag installerar lift eller om kommunen har andra önskemål. Kommentar: Fastigheten Vidja 1:416 har fått ett marktillskott i det reviderade planförslaget som innebär att parkeringsplatser kan tillskapas på plan mark. Möjligheten att anordna en lift upp till fastigheterna ska redovisas i samband med bygglovet. Eftersom fastighetsägaren visat på att det är genomförbart med lift upp till fastigheternas plana yta så är byggrätten ändrad så att den är liks stor som i resten av området.

255 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Eftersom fastigheterna Vidja 1:416 och 1:417 föreslås få samma byggrätt som övriga fastigheter kommer gatukostnader erläggas i enlighet med Huddinge kommuns gatukostnadsreglemente. Fastighet Vidja 1:424 Enligt samrådshandlingen för detaljplan för Vidja etapp II avser Huddinge kommun att överta huvudmannaskapet för och äganderätten till två större grönområden i Vidja, dels Vidjas samtliga strandnära grönområden, inklusive Ringsättrabadet och våra mindre badplatser och marinor, och dels ett område vid Helmerdalsvägens sydöstra ände omfattande en fornborg och en nyckelbiotop. Som skäl för dessa övertaganden anges, på olika ställen i planen, kommunens strävan att öka tillgängligheten till Orlångens stränder för allmänheten, att säkerställa ett bevarande av Vidjas silhuett sedd från Orlången, samt att säkerställa bevarandet av fornlämningen och nyckelbiotopen. Ett sådant kommunens övertagande av Vidjas grönområden åsamkar mig och övriga Vidjabor stor skada, 1. i det att det berövar oss rådighet över vår mark. Denna skada är speciellt stor vad gäller Ringsättrabadet, som är en central samlingspunkt i området, och som genom åren utformats i enlighet med områdets tradition och sedvänjor. 2. i det att det berövar oss möjligheten att tillgodogöra oss vinsten av de kraftigt förhöjda markvärden som kan förväntas vid en eventuell framtida exploatering. Att kommunen skulle betala ersättning för marken - vilket kommunen torde vara tvungen att göra, då ÄPBL 6 kap 19 knappast kan vara tillämplig för dessa områden -, och att kommunen - i enligt med ÄPBL 6 kap 31 - torde vara förhindrad att lägga denna kostnad till våra gatukostnaderna, är en ringa kompensation, eftersom de ändrade planförhållandena vid en eventuell framtida exploatering torde medföra kraftigt höjda markvärden. Nyttan för allmänheten och allmänna intressen av ett kommunens övertagande av Vidjas grönområden, de strandnära, liksom skogsområdet vid Helmerdalsvägens sydöstra ände, torde vara försumbar. Vidjas strandnära områden kommer - i den mån kommunen inte väljer att sätta det ur spel - att omfattas av strandskyddet, vilket garanterar allmänheten tillgång till stränderna, oavsett vem som är huvudman och vem som är ägare. Allmänheten har redan idag, i enlighet med allemansrätten, tillgång samtliga Vidjas skogsområden, inklusive fornborgen och nyckelbiotopen.

256 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Kommunen har ett ansvar för att tillgodose friluftslivets behov och också för att vårda naturvärden och kulturella värden i landskapet, liksom också för att säkerställa ett bevarande av fornlämningar. Detta ansvar kan dock kommunen möta utan att överta huvudmannaskap och ägenderätt, miljöbalken 7 kap ger kommunen de nödvändiga redskapen för ett sådant ansvarstagande. Den ringa ytterligare nytta för allmänhet och allmänintressen, som ett kommunens övertagande av huvudmannaskap för och ägenderätt till Vidjas grönområden skulle medföra pekar på ett mera fundamentalt och genomgående problem i kommunens föreslagna detaljplan för Vidja etapp II (liksom för övrigt i planen för etapp I), nämligen att kommunen använder en detaljplan för att tillgodose allmänna intressen i betydelsen riksintressen, vilket inte är ett tillåtet ändamål för en detaljplan enligt ÄPBL 5 kap 1. Det angivna syftet med kommunens förslag till detaljplan för Vidja etapp II är att "ge förutsättningar för en utbyggnad av ett gemensamt vatten- och avloppssystem samt en ny- och ombyggnad av befintligt vägnät [för att] ge möjlighet för ett permanentboende" (samrådshandlingen, t.ex. sid 40); detaljplanen får reglera så som kan behövas för att uppnå detta syfte. Det kan i detta sammanhang också vara värt att notera att ÄPBL 5 kap 2, stadgar att en detaljplan inte får omfatta större område än vad som är befogat med hänsyn till dess syfte. Ett annat genomgående problem med den föreslagna detaljplanen är att den tycks förutsätta att huvudmannaskap för och äganderätt till allmänna platser följs åt. Så säger t.ex planen på sid 40 att "[e]nligt plan- och bygglagen har kommunen som huvudman skyldighet och rättighet att förvärva all allmän platsmark." Denna formulering kan lätt tolkas som att kommunen, i varje enskilt fall då kommunen övertar huvudmannaskapet för en allmän plats plats, också har obetingad rättighet och skyldighet att också överta äganderätten för detta område, d.v.s. att kommunen skall överta äganderätten. Så är, emellertid, inte fallet. Kommunen har i vissa fall skyldighet, i andra fall rättighet att överta äganderätten till mark för allmän plats för vilken kommunen blir huvudman. Kommunen får enligt ÄPBL 6 kap 17 lösa mark för allmän plats, men ÄPLB 5 kap 2 stadgar alt för att sådant lösen ska få ske, ska fördelarna för den enskilde överväga. Det avgörande problemet är dock att kommunens föreslagna detaljplan planerar grönområden som allmän plats, trots att detta inte är nödvändigt för att tillgodose planens syften. Planen går tillväga på lite olika sätt för skogsområ-

257 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) det vid Helmerdalsvägen sydöstra ände och för Vidjas strandnära grönområden. Skogsområdet vid Helmerdalsvägen sydöstra ände. Inom detta område finns en fornborg och en nyckelbiotop. Detta område borde inte ha inkluderats i förslaget till detaljplan för Vidja etapp II. Syftet med detta detaljplaneförslag är att "ge förutsättningar för en utbyggnad av ett gemensamt vatten- och avloppssystem samt en ny- och ombyggnad av befintligt vägnät [för att] ge möjlighet för ett permanentboende" (t.ex. sid 40), och för detta behövs varken fornborg eller nyckelbiotop. Inte heller är detta område beläget på ett sådant sätt, att det på något sätt torde kunna interferera med vatten, avlopp eller vägar. Området torde kunna ligga kvar i områdesplan; miljöbalken 7 kap 4-11 ger kommunen möjlighet att förklara ett område som kulturreservat eller biotopskyddsområde, samt att vidta de åtgärder som kan krävas för att vårda en fornborg eller en nyckelbiotop. Att ett område förklaras som kulturreservat eller biotopskyddsområde medför inte att vare sig huvudmannaskap eller äganderätt måste överföras till kommunen. Miljönärnnden har, i sitt remissvar vid utställningen för Vidja etapp I, uttryckt åsikten att skogsområdet mellan bebyggda Vidja och Lännaskogens naturreservat bör införlivas med detta reservat. Kommunen har uppdragit år miljönämnden att ta fram ett förslag till ändring av Lännareservatet. Frågor om bildande eller förändring av naturreservat styrs emellertid inte av detaljplan, varför det inte - vad jag kan förstå - finns någon anledning att ta ställning till ett införlivande av det här området i Lännaskogens naturreservat i samband någon detaljplan för Vidja. Vidare medför ett införlivande av ett område i ett naturreservat inte på något sätt att huvudmannaskap för och äganderätt till området måste övergå till kommunen. Däremot stadgar miljöbalken 7 kap 6 att markens ägare får tåla sådana intrång som kan vara befogade med hänsyn till naturreservatets syfte. Ringsättrabadet. Det finns ingen anledning att planera detta område som allmän platsmark. ÄPBL ger inte någon definitiv definition av termen "allmän plats" men i 5 kap 3 ges exempel "såsom gator, vägar, torg och parker", och samma ger som exempel på kvartersmark bl.a. "idrotts- och fritidsanläggningar". Jag kan inte se annat än att det enligt ÄPBL går alldeles utmärkt att planera "Ringsättrabadet" som kvartersmark och därmed med enskilt huvudmannaskap, såsom f.ö. detaljplanen för Vidja etapp I planerade vår Majbraseäng med dess fotbollsplan.

258 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Att kvartersmark är privat och att dess ägare i princip kan utestänga allmänheten och att alltså vi Vidja bor i och med det skulle kunna utestänga allmänheten från våra strandnära grönområden, om dessa planläggs som kvartersmark, är inte en giltig invändning. Strandskyddslagens syfte är precis att säkra allmänhetens tillgång till alla stränder även de privatägda. En annan möjlighet för just Ringsättrabadet skulle kunna vara att överföra det till det område som avses planeras under beteckningen "Vidjas naturområden". Vidjas övriga gemensamt ägda badplatser och marinor. Jag kan inte se något hinder för att, i likhet med Ringsättrabadet, planera dessa som kvarters mark och därmed för enskilt huvudmannaskap. Samrådskartorna är svårlästa på den dataskärm jag har till mitt förfogande, så jag kan inte se om det vore rimligt att överföra dem till "Vidjas naturområden"; jag avstår därför från att ha en åsikt om detta. Vidjas övriga strandnära mark. Strandskyddet säkrar allmänhetens allemansrättsliga tillgång till dessa områden. Skulle kommunen därutöver vilja öka tillgängligheten för allmänheten, t.ex. genom att markera leder, så kan kommunen, i enlighet med miljöbalken 7 kap 4, förklara området som naturreservat, vilket skulle ge kommunen möjlighet att, i enlighet med miljöbalken 7 kap 6, vidta därför nödiga åtgärder. Att ett område förklaras som naturreservat förutsätter ej att kommunen övertar vare sig huvudmannaskap eller äganderätt.... detta om Vidjas grönområden. Nu till resten... Buss 833, in i området. Kommunens detaljplaneförslag planerar för en ny sträckning av buss 833, längre in i Vidja via Helmerdalsvägen, Näktergalsvägen och BeckaSinvägen. Anledningen till detta skulle vara att SL:s planeringsnorm för gångavstånd till busshållplats för villabebyggelse är 900 Dl (sid 31). Jag vet ingenting om bakgrunden till denna SL:s planeringsnorm, inte heller vet jag någonting om kommunens och SL:s inbördes relation, så jag får begränsa mig till de kommentarer som sunda förnuftet erbjuder. Att på detta sätt ta in bussen i området kommer, på grund av Vidjas bergiga karaktär och det sprängande och schaktande som det skulle medföra, att bli oerhört kostsamt. Bussens dragning in i området medför också ytterligare lång sträcka HIgata, som eventuellt tar mark i anspråk från närliggande fastigheter och som stör Vidjas lantliga karaktär.

259 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Men den allvarligaste invändningen mot att på detta sätt ta in bussen i området, är ändå, enligt mitt sätt att se, att bussen en del av sträckan kommer att gå i backe med brant lutning, vilket torde medföra synnerligen störande motorbuller för närliggande fastigheter, särskilt om vi någon gång får en rimligt turtäthet - säj var 15:e minut. Fördelarna med att ta in bussen i området synes mig små. En första mätning och räkning som har gjorts av Vidjabor tyder på alt c:a 40 fastigheter i nuläget har mer än 900 meter till en busshållplats, dock mindre än 1150 meter. Jag vet inte bakgrunden till SL:s norm på 900 meter, men jag dristar mig att hävda att de personer som kan gå 900 meter nog också förmår gå 1150 meter. Om bakgrunden till normen är förväntad restid så skulle en ökad turtäthet ge väldigt mycket mer. Att gå 250 meter tar 2-3 minuter, med nuvarande turtäthet har vi på vardagar dagtid en genomsnittlig förväntad väntetid på 30 minuter, på kvällar och helger 60 minuter. Belysning. Jag kan inte se att det krävs gatlyktor längs samtliga gator och vägar i Vidja, och ett övermått av gatlyktor kommer att harmonisera illa med Vidjas lantliga karaktär. Med den måttliga förtätning, som detaljplanen lämnar utrymme för, torde trafikökningen vara måttlig. Och vad jag vet har vi genom åren varit förskonade från trafikolyckor med personskada som följd. Gatlyktor längs bussgatan och vid busshållplatserna, kan dock kännas tryggt och bra. Då gärna av någon diskret modell, som harmoniserar med Vidjas lantliga karaktär. Jag förmodar att kommunens översiktsplan föreskriver gatlyktor längs samtliga vägar och gator i detaljplanerat område. Detta dokument är dock, enligt ÄPBL 1 kap 3, ej tvingande, endast vägledande. Vidare stadgar ÄPBL 6 kap 27 ändamålsenlig utformning av allmänna platser vilket enligt mitt sätt att se borde innebära gatlyktor, där det behövs - och också skälig hänsyn till områdets sed, vilket i Vidjas fall borde innebära inga gatlyktor, där det inte behövs. Gatlyktor längs samtliga gator och vägar torde för övrigt väsentligt förändra den silhuett av Vidja sedd utifrån Orlången, som detaljplanen vill värna om.... och detta var allt från mig. Kommentar: Naturområdet vid Helmerdalsvägens södra del prövas inte för en utvidgning av Lännaskogens naturreservat utan det är området österut som kommer att prövas för naturreservatsutvidgning.

260 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) De allmänna platser som läggs ut som naturmark ska inte exploateras i framtiden. De ska fortsatt vara naturmark. Ersättningen för marken betalas ut i enlighet med expropriationslagens bestämmelser. I enlighet med plan- och bygglagen betalas kostnaderna för att anlägga och förbättra gator och andra allmänna platser av fastigheterna inom området. I gatukostnader får inräknas kostnader för projektering, anläggande, marklösen, förrättningar, samt administration. Länsstyrelsen har i sitt yttrande skrivit att kommunens antagande att strandskydd automatiskt infaller vid detaljplanering, inte stämmer. Handlingarna har reviderats efter yttrandet. Se sammanfattningarna Naturområden, Bussgatan, Vägstandard. Fastighet Vidja 1:439 Som ägare av fastigheten Vidja 1:439 Rörsångarvägen 10 vill vi härmed avge vårt yttrande avseende detaljplanen för Vidjas naturområden. Vi ansluter oss till det utlåtande som vår konsult PBF Plan och Byggforum ark SAR (ombud för Vidjas Intresseförening) anfört till nämnden. Om hans påpekande av hur kommunens tänkt agera för vissa attraktiva områden efter att detaljplanens utgång att låta avstycka och försälja för byggnation. Borde detta förfarande inte anstå en kommun. Om naturmarken är betydelsefull att bevara varför då motsätta sig avtalet med Skogsstyrelsen för ett bevarande i 50 år? Anläggandet av en naturstig från Ringsättrabadet och söderut där man tar mark från ett antal tomtägare kan inte vara rimligt. Vilka är de personer som åker ut till Vidja för att gå en naturstig någon kilometer förbi husknutar och inpå tomtägares vardagsrum? Detta är ingen naturupplevelse utan borde kännas som ett intrång. Bussen bör ha kvar sin sluthållplats på Vidjavägen och inte låtas köra upp i området på smala vägar och där ny vändhållplats skapas. Antalet personer som idag utnyttjar bussen är de som är gamla och inte har bil. Och dessa personer kommer SL att missa när kommunen lägger ut kostnaden för avlopp och vatten för de kommer inte ha råd att bo kvar. Antalet fastigheter som idag är till försäljning har kraftigt ökat och en anledning är att kommunen viftar med höga kostnader för vatten och avlopp

261 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Dessutom kan antalet busspassagerare vid varje tur inte överstiga 5 personer. Om man kunde låta skolbarnen åka med en av turerna istället för ha en skolbuss körande parallellt på eftermiddagen AVSTÅ ATT FÖRÄNDRA BUSSENS TRAFIKLINJE. Kommentar: Se sammanfattningarna Naturområden och Bussgatan ovan. Fastighet Vidja 1:453 Förläng bussens sträckning längre ner på Vidjavägen och komplettera med fler hållplatser. Kommentar: Se sammanfattningen Bussgata Fastighet Vidja 1:467 Bilaga I. "Etapp I kommer ju att vara prejudicerande för etapp II vilket gör fastighetsägarna i etapp II till sakägare. Etapp I ska också vara sakägare i etapp II, då frågor om förlängd bussgata, övertagande av naturområden m m även berör dem. Jag anser vidare att etapp I och II är sakägare i etapp III. Etapp III angränsar ju till etapp I och II, påverkar karaktären av det totala området. De boende i etapp III kommer ju också att nyttja våra badplatser, grönområden, vägar och andra anläggningar inom området. Detta borde vara tungt vägande skäl. Etapperna lyder ju under samlingsnamnet "Vidjaetapp X" och inte ex "Ågesta etapp X". Anser vidare att underhållet av vägarna i Vidja ska fortsätta skötas av Vidja vägförening. Detta ska betalas av kommunen. Annars kommer jag inte kunna åka till jobbet då snön faller, då Huddinge kommun är väldigt långsamma på att skicka ut plogbilar i sina områden. Väntar fortfarande på svar som jag ställde till samhällsbyggnadsnämnden den 1 april samt den 25 april avseende anstånd på gatukostnader. Förväntar mig att jag får ett skriftligt svar på nedanstående fråga som ställdes: Jag har min fastighet belånad hos bank med 2 miljoner och har inget mer utrymme för att belåna fastigheten i samband med ansökan om anstånd för gatukostnaden. Enligt gatukostnadsreglementet kräver kommunen en säkerhet och jag har inga andra tillgångar att lägga som säkerhet. Jag kan ju inte lägga fastigheten som redan är så högt belånad som säkerhet. Kan jag överhuvudtaget komma i fråga om att få något anstånd eller blir jag då tvingad till att be-

262 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) tala per år i avbetalning? Om jag då inte kan betala denna summa hur ska ni driva in skulden då banken "äger" min fastighet? Kommer ni driva in skulden till inkasso, kronofogden. Skulle gärna vilja veta hur ni har planerat att agera i en sådan situation! Kommentar: Vidja etapp 1, II och III utgår alla från det reviderade program som togs fram för att ange utgångspunkterna för detaljplanearbetet. I samband med samrådet för Vidja etapp III kommer lantmäterimyndigheten att ta fram en fastighetsförteckning för vilka som blir informerade om samrådet, men det är i slutändan länsstyrelsen som avgör vilka som är sakägare. Generellt för all detaljplanering är att de som anses berörda av en detaljplan är de som bor inom eller i direkt anslutning till planområdet. Detaljplanen styr inte vilken entreprenör som sköter underhållet av vägarna. Se sammanfattningen Gatukostnader. Fastighet Vidja 1:468 En kommun bör kunna sköta sitt arbete smidigare än vad som gjorts. Att profitera i Lönndom är illa!!! Planens syfte är att rädda Orlången genom en utbyggnad vatten o avlopp. Samtidigt vid denna utbyggnad ämnar Huddinge kommun ta över huvudmannaskapet för våra vägar, genomföra en standardhöjning och överta vägskötsel. Gott så. -Jag motsätter mig Huddinge kommuns planerade markövertagande av vår samfällt ägda mark. Har inget med planens syfte att skaffa. Huddinge kommun hävdar att de måste säkerställa allmänhetens tillgång till Vidjas markområden detta säkerställs redan genom allemansrätten. -All mark ska kvarstå i Vidjabornas samfällda ägo-i planbeskrivningen ska marken x.as med tillägg -ska hållas tillgänglig för allmänheten enligt allemansrätten. -För att bibehålla Vidjas karaktär-ett uttalat mål av Huddinge kommun-bör tomterna ej understiga l 500m2. -Den planerade indragningen av buss i Vidja är klart oövertänkt och måste omplaneras i samråd med Vidjaborna. -Den tänkta avstängningen av Viggvägen är likaså en oövertänkt åtgärd. Varför tvinga folk till omvägar-miljöförkastligt-och öka trafikintensiteten på andras vägar?

263 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) -Vidjavägen är gjord som en L1 gata hela vägen. Varför? Är en baktanke att låta Vidjavägen fortsätta ut på Lännavägen? Onödig kostnad då det är en återvändsgata. -De "intäkter" som kommer av samordningsvinster från sthlm vatten, vattenfall eldistrubition och teliasonera måste redovisas och justera gatukostnadsuttaget. -Ringsättrabadet med tillhörande dansbana mm måste kvarstå i fortsatt enskild ägo- ska vi annars be om lov att använda dansbana t.ex? -skogsvårdsavtal ska tecknas för att säkerställa markens användning. -Jag emotsäger mig också Kattugglevägens avspärrning. Gatukostnadsutredning. Anser att gatukostnadsuttaget är oskäligt. Anser att uttaget är beräknat på felaktiga grunder-avstånd, onödiga busslösningar. Anser att belysning ej är en nödvändighet utom på huvudgata, busshållplatser och gatukorsningar. Kommentar: Se sammanfattningarna Naturområden, Fastighetsrätter, Bussgata, Vägdragningar, Gatukostnader. Fastighet Vidja 1:471(karta finns i planavdelningens arkiv) Minsta tomtstorlek skall vara 1500 kvm för alla! För att någorlunda bibehålla områdets karaktär! Förordar strandskydd 100m som föreslagits på naturmark men 25m på redan bebyggda fastigheter alt. remsa på 10m som ni också föreslagit!? Motsätter mig iordningställande av "naturstigar" som kräver ingrepp i känslig biotop och som skall läggas till gatukostnaderna som tas ut av oss fastighetsägare! (tillhör detta "gator"?) Det finns redan vissa stigar att gå på sen årtionden! Motsätter mig gemensamt vatten och avloppsystem "tvångsanslutning" om man redan har ett godkänt avlopp! (ev. kan ny besiktning krävas med åtgärd) Motsätter mig 5 års förskjutning då jag redan har fungerande väg, vatten och avlopp! Kommentar till s. 10 i samrådshandlingen Vidja etapp 2: Kartan över Axnäs visar felaktigt en del av min fastighet som vit, när den skall vara gul? Denna

264 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) byggnadsplan ersattes av Områdesbestämmelserna där vi som har "H" - helårsbostad inte har några byggreglerande bestämmelser och önskar att det kvarstår. Om detaljplanen vinner laga kraft och det blir kommunalt huvudmannaskap för vägarna, kan jag tänka mig att mot rimlig ersättning och i samråd med mig om var avstyckningen skall ligga, låta kommun lösa in en del av min fastighet för vägändamål - se bi f. Bilaga I, vändplan på naturmark och ej i omedelbar anslutning till mitt garage så jag kan bibehålla en del av min parkering, då blir det en mer markering av infarten till min fastighet. Fastighet Vidja 1:471, yttrande 2 Förslaget utgår från kommunalt huvudmannaskap trots att 75% av Vidjaborna vid tidigare enkät önskade enskilt huvudmannaskap! Jag underkänner gatukostnadsutredningen då vissa längdangivelser är felaktiga och kostnader och intäkter för samtidig dragning av el, tele och vatten ej redovisats. Jag tycker det räcker om bussen går in Ringsätravägen och vänder vid badet och sen har kvar ändhållplatsen vid Pelikanvägen. För att hålla nere gatukostnaderna krävs ingen anläggning av "naturstigar" i känslig biotop! Tillhör detta "gator"? Vi har redan stigar att gå på för de som önskar. Cykelbana och gatubelysning (om det nu krävs )endast efter Vidja vägen! I samrådshandlingen kan jag inte se när det är tänkt att debitering av gatukostnaden på befintliga fastigheter skall ske? Kommunen går med vinst, borde inte få det! Använd pengarna till äldreomsorgen eller t.ex. vägar, vi i Vidja har länge betalat för våra egna vägar och många också skatt till Huddinge kommun utan att få något tillbaka. Vi är diskriminerade! Sänk skatten då om vi skall behöva betala (bara i gatukostnad) för att bo kvar! Synpunkter gällande samråd för detaljplanen för Vidjas naturområden. Självklart skall alla områden, även strandnära park och naturmark som förvaltas av Vidja vägförening och som inte direkt behövs för vägändamål kvarstå i Vidjabornas ägo!

265 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Dessa kan markeras med "x1" "punktprickad mark" enl. Göran Wahlbergs förslag. Kommentar: De naturstigar som det har talats om kan komma att anläggas men regleras inte av detaljplanen. Om de anläggs kommer man troligtvis att använda befintliga stigar så länge de inte går på privata tomter och dessa kommer i så fall röjas på sly och eventuell förtydligas var de går. Stockholm vatten AB använder sig inte av tvångsanslutning till ett allmänt vatten- och avloppssystem utan ger en möjlighet att ansluta när systemet är utbyggt. En justering har skett av gränsen mellan vägmark och privat kvartersmark som tillgodoser att båda fastigheterna längst ut på Axnäs har infarter. I och med den nya detaljplanen så anges en byggrätt som medger hus för permanentboende. Denna byggrätt ersätter den tidigare bestämmelsen H som innebar att bygglovshandläggare var tvungna att bedöma inkomna bygglovsansökningar från fall till fall. När detaljplanen har vunnit laga kraft kommer kommunen att skriva ett avtal med dig om ersättning för vägområdet. Se sammanfattningarna; Fastighetsstorlekar, Strandskydd, Gatukostnader, Byggrätter, Vägstandard, Naturområden och Bussgata ovan. Fastighet Vidja 1:432 Synpunkter på detaljplanerna för Vidja etapp II och för Vidjas naturområden Vi har följande synpunkter på detaljplanerna. De naturområden som idag ägs av Vidja vägförening/samfällighetsförening bör även fortsatt ägas och förvaltas av Vidjaborna och inte som föreslås övergå i kommunens ägo. Bussen bör även i fortsättningen ha sin ändhållplats vid Pelikanvägen och inte gå in i området med fördyrade gatukostnader som följd. Kommentar: Se sammanfattningarna Naturområden och Bussgata. Fastighet Vidja 1:447 Vill härmed överklaga Detaljplan II för Vidja gällande Fastighet 1:447, översta stycket p3 sid 24 i SBN PL 2010/15,313.

266 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Kommentar: Diskussioner om inlösen av marken har förts med fastighetsägaren. Fastighet Vidja 1:460 Hej! Samråd Vi ägare till Vidja l:460 behöver några klargöranden beträffande markintrång. I brev och kartmaterial framgår det inte hur pass långt in på vår tomt som det nya vägområdet kommer att sträcka sig. Det behöver definieras av några orsaker: l. Vår borrade brunn finns två meter från dike och tre meter från vägbana som det ser ut i dag. 2. Vi har en rosenhäck som löper i tomtgräns längs Ringsättravägen och Katttugglevägen. 3. Enligt uppgift i brevet kommer slänten från vägbanan in på vår tomt att tillhöra vår fastighet. Men nedanför slänten behövs ett dike. Annars kommer vatten från vägområdet och de högre belägna tomterna på andra sidan Ringsättravägen att rinna ner på vår tomt. Diket tillhör väl vägområdet? I dag finns ett dike på vår sida om Ringsättravägen. Diket sluttar mot Kattugglevägen. Där leds vattnet kulverterat ut från området. Kommentar: När detaljplanen har vunnit laga kraft kommer en mer exakt inmätning av fastighetsgränserna och vägområdet att göras. Då kommer representanter från Huddinge kommun komma ut på plats och diskutera med dig hur din fastighet kommer att påverkas, tex om din brunn påverkas eller inte och hur man kan kompensera för det. I samband med det kommer ett avtal att skrivas som reglerar det ni kommer överens om. Det kommer att byggas ut ett dagvattensystem i vägen för att ta hand om vägdagvattnet så därför kommer inget dike att anläggas på din fastighet. Fastighetsägare till Vidja 1:475, 1:633 och 1:635 Har tagit del av de planer som finns för Vidja och då jag står som ägare till två tomter och hälftenägare till ett grönområde inkommer jag med nedanstående synpunkter. Till att börja med har jag inget intresse av att grönområdet överlåtes till kommunen. Det bör stanna kvar i familjens ägo som tidigare. I samband med att tomternas gemensamma allmänning eventuellt tvångsinlöses har vi önskemå1 om att en mindre ändring görs på fastigheten 1:633. Den norra stranden av viken som ligger i anslutning till fastigheten har ända sedan

267 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) förra avstyckningen på 70-talet används flitigt av oss som båt- och badplats. Ett mindre båthus ligger också här. Om strandremsan blir allmän plats försvinner en stor del av tomtens naturliga värden. Vi föreslår att tomtens södra gräns mellan vägen och stranden som kompensation för förlorad allmänning rätas ut och dras ända ner till botten på viken. (Se skiss i bilaga) på det sättet skulle de stora förestående förändringarna påverka vår fastighets värde i betydligt mindre utsträckning. Har via kommunen fått kännedom om att grannen önskar att hennes tomt utökas till den föreslagna vändplatsen. Detta skulle i så fall innebära att jag inte kan använda min infart till 1:633 då infartsvägen ligger utefter grannens tomt. Sedan många år tillbaka har jag problem med att grannen spärrar av min infart och om då kommunen skulle utöka grannens tomt blir jag av med min infart för alltid, vilket gör att jag måste protestera mot en eventuell utökning av hennes tomt. Plankontorets förslag till ny tomt på Vidja 1:675 är, enligt min synpunkt, ett bra förslag i sin helhet. Kommentar: Den privata fastigheten kommer inte att utökas med mer kvartersmark ner mot vattnet. Kommunen är restriktiv mot att mer allmän platsmark privatiseras. För sjöboden och övertagandet av naturmarken ska avtal skrivas med berörda fastighetsägare och Huddinge kommun för att säkerställa den framtida användningen.

268 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Se sammanfattning Naturområden. Fastighet Vidja 1:476 Har ej tillräcklig information o förbehåller mig rätten att överklaga markköpet i det fall jag får sådan information av de övriga ägarna/vidjabor. Kommentar: Avtal kommer att skrivas med fastighetsägarna till Vidja 1:476 om övertagande av marken då detaljplanen har vunnit laga kraft. Fastighet Vidja 1:477 Vi har tagit del av en karta där kommunen visat på möjligheten att bebygga marken med max 5 tomter. Enligt kommunen kommer nya tomter belastas med dubbla vägavgifter, dvs 2 x kronor. Detta är en fruktansvärd summa, som är helt orimlig som vi protesterar emot. Vi accepterar dock kommunens förslag med kvartersmark på vårt grönområde. Vi vill ha information av kommunen i detalj. Kommentar: Se sammanfattningen Gatukostnader. Fastigheten Vidja 1:485, Helmerdals tomtägarförening/ Helmerdals sommarvattenförening Angående förslag till detaljplan för Vidja, etapp 2 Helmerdals Tomtägarförening /Helmerdals sommarvattenförening äger och förvaltar fastigheten 1:485 i Vidja. Detta omfattar framför allt några sjönära områden väster om Helmerdalsvägen, vilket innefattar ett område där sommarvattenföreningens lilla pumphus är beläget och också ett lågt beläget naturområde söder därom. I detaljplanen etapp 2 för Vidja föreslås att dessa områden övertas som naturområden med kommunen som huvudman. Vi i Helmerdals Tomtägarförening /Helmerdals sommarvattenförening ser inte ett sådant övertagande som motiverat, rimligt eller önskvärt. Motivet till ett övertagande sägs vara förbättrad tillgänglighet. Detta måste framför allt avse området vid pumphuset där det bl a grundat på allemansrätten idag inte finns några hinder för fotgängare, cyklister och hundar att bada och röra sig fritt. Parkeringsmöjligheter för mera långväga gäster saknas.

269 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) När det gäller rimlighet kan man konstatera att ett övertagande är ett allvarligt ingrepp i den privata äganderätten vilket inte kan anses motiverat med hänvisning till diffusa och ospecificerade allmänna intressen. Ett övertagande är oönskat eftersom de boende i området har föga att vinna på ett övertagande. Helmerdals Tomtägarförening /Helmerdals sommarvattenförening yrkar alltså på att förslaget av de aktuella områdena övertas med kommunen som huvudman förkastas. Om det finns fortsatta tveksamheter beträffande tillgänglighet till det aktuella området, kan dessa undanröjas t ex genom speciella föreskrifter för den fortsatta förvaltningen av området, under fortsatt enskilt huvudmannaskap. Fastighet Vidja 1:485, yttrande 2 Synpunkter på samråd om gatukostnader Vägarna och miljömål. Större vägar och trottoarer förändrar väsentligt Vidjas lantliga karaktär. Som alla vet höjer breda vägar automatiskt hastigheterna på dessa vägar. Hastighetsbegränsningar är ineffektiva sätt att få ner dessa hastigheter, då de inte efterföljs utan ständig övervakning. Smala vägar med gupp är ett betydligt effektivare sätt att hålla hastigheterna nere. De hastighetsbegränsningar som redan finns på Vidjavägen överskrids oftare än de följs. Sådan är tyvärr verkligheten. Det enda som hjälper oskyddade varelser är smala krokiga och ojämna vägar. Ju bredare och bättre vägar, ju farligare för gående, barn och vilda och tama djur. Varje kvadratmeter ytterligare hårdgjord yta gör det mycket svårare för områdets allt sällsyntare groddjur, som vandrar till kvarnsjön för att leka och tillbaka igen. Senare på sensommaren kommer de små nya paddorna vandrande samma mödosamma väg tillbaka till Vidjaområdet. Dessutom kommer alla groddjur ofta ut på vägarna efter mörkrets inbrott för att jaga insekter. De är helt chanslösa mot bilarnas framfart. Att bygga vägar inne i Vidja som inbjuder till högre hastigheter än de som tillåts verkar långt från miljö-och säkerhetsmålen. Det borde göras en mer långtgående miljöprövning av detaljplanens vägmål med redovisning av miljö-och trafiksäkerhetskonsekvenserna. Grönområden. Vidjas fastighetsägare äger genom samfällighet kvm grönområden med vägföreningen som lagfaren ägare. Kommunen har inget behov av att ta dessa områden för detaljplanens genomförande eller för att bibehålla dem

270 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) som grönområden. Om kommunen önskar en utvidgning av Lännaskogens naturreservat, kan det ske utan övertagande av ägandeskapet. Gatukostnadsreglemente. När detaljplanen började sin mödosamma vandring hade Huddinge kommun ett annat gatukostnadsreglemente där ingen avgift togs ut av redan befintliga fastigheter om man inte skulle bygga ut eller förändra. Mitt under pågående planprocess smygs ett nytt gatukostnadsreglemente på oss. Om detta för oss så viktiga beslut skickades inga samrådshandlingar ut till alla berörda parter. Vi blev aldrig kallade till samråd. Vi fick aldrig någon möjlighet att yttra oss. Vi överraskades av detta, endast efter beslutet tagits. Det visar kommunens ovilja att ge vidjaborna och andra berörda en chans att demokratiskt få yttra sig i frågan innan beslut tas. Plan-och bygglagen ger möjligheten att ta ut skälig kostnad för gator och vägar vid detaljplanering. Men vad är skälig kostnad och för vem är den skälig? En gatukostnad på kr kan inte anses skälig för befintliga fastigheter som inte söker bygglov. Det motsvarar besparingar med skattade pengar varje månad under år. Besparingar som jag personligen hade tänkt skulle ge mig trygghet på äldre dar på tillsammans med en alltför låg pension. Betänk sedan att avloppet väl kommer att kosta kanske kr, så blir det omöjligt för mig att bo kvar i mitt eget hus. Är det verkligen skäligt? Det bör prövas vad som är skäligt. Är det försvarbart, i ett demokratiskt samhälle, att driva människor från sina bostäder. En gatukostnad är en totalt ojämlik straffskatt som man tar beroende på var man bor och vilken markstruktur, det råkar finnas där. En avgift för något jag inte behöver och inte vill ha. En kostnad som jag får betala för, men kommun bestämmer vad det ska kosta mig. Kommunen behöver inte vara sparsam med utbyggnaden, det är ju vi som betalar. En onödigt dyr väg i förhållande till vad som behövs. Vi har ju ingen möjlighet att påverka kostnaden. Allmänna vägar skall betalas av det allmänna och finansieras av de som vill bygga dem. Alltså av skattemedel. T.ex. den statliga vägskatten från bilägarna. På fråga varför man tar ut gatukostnader fick jag som svar att de styrande i kommunen inte kan försvara att de som bor i Flemingsberg ska vara med och betala Vidjas vägar. Men jag har varit med och betalat deras och andras vägar

271 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) i 30 år. Jag har dessutom betalat vägskatt i Huddinge i 17 år trots att vi har underhållit och skött egna vägar. Den ökning av skatteintäkterna som kommer att genereras av att fler höginkomsttagare kommer att bosätta sig här skulle kunna betala en stor del av kostnaderna för vägarna. Den ökningen går j u till kommunen och inte till oss som betalar vägarna. Kommunens tjänstemän hävdar att vi kommer att fä ett ökat värde på våra fastigheter, i och med detaljplaneringen. Det tror jag inte gäller. Vem betalar 3,3 miljoner för ett fritidshus. Den summan skulle behövas för att värdet skulle motsvara dagens fastighetspris samt vägkostnader och avloppskostnader. Det finns färdiga stora villor i Huddinge för det priset. En ren fantasi från politikerna. Även om den vore sann kan man inte leva på att huset skulle vara mer värt. Grönområden och vägar. l. Hur mycket mark som inte behövs för själva detaljplaneringen, får kommunen lägga beslag på? Vidjas fastighetsägare äger med lagfart utställd på Vidja Vägförening c:a kvm mark. 2. Och om man ersätter ägarna till marken så ger pbl-lagen kommunen rätt att ta ut kostnaden som vägkostnad. Det är ju ingen vägkostnad och borde betalas till fastighetsägarna t. ex. som lättnader på vägkostnaden. 3. Det finns ju även ett värde i de vägar som finns i området. Det borde beräknas och den summan dras av från vägkostnaderna. 4. Onödiga kostnader läggs på att dra in buss i området. Om man tvunget tror man måste göra det, så behöver man inte finna en sträckning där man måste nyanlägga en vägstump som blir otroligt dyr. Det finns bättre och billigare alternativ. 5. Om det fortfarande är planerat en rondell vid infarten till Vidja, anser jag med bestämdhet att den inte behövs. Den skulle verkligen förstöra infarten till Vidja. Den är totalt onödig och alldeles för dyr. 6. Vidjavägen behöver absolut inte förlängas i södra delen längre än där allmän väg slutar. Jag opponerar mig starkt mot att vägen öppnas mot Lissma. Det vore katastrofalt för området. Det är ett fantastiskt naturområde som man inte ska föra in genomfartstrafik i. Jag hoppas att det är illvilliga rykten och att det inte finns några sådana planer på någon hemlig agenda. Kommentar: En grodinventering har genomförts och platser för lek samordnas med platser för dagvattenhantering.

272 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Detaljplanen för Vidja etapp 1 medger att en cirkulationsplats kan byggas på Vidjavägen. Denna detaljplan har redan vunnit laga kraft. Det finns inget uppdrag i detaljplanen att undersöka möjligheten att förbinda Vidjavägen med Lännavägen. Se sammanfattningarna Vägstandard, Naturområden, Gatukostnader, Bussgata. Helmerdals Tomtägarförening genom fastighetsägare för Vidja 1:485 l detaljplaneförslaget står det att Helmerdals Tomtägarförening får en del av fastigheten Vidja 1:485 omgjord till tomtmark (rödmarkerat på karta märkt 1). Eftersom den möjligheten finns vill vi utveckla det med ett par tomter till (rödmarkerat på karta märkt 2 och 3). Detta påverkar inte grönområdet mot stranden och skulle istället göra det möjligt att utan att påverka annat utöka antalet nya fastigheter i området. Eventuellt skulle det gå att dela upp ängen vid märke 3 i flera tomter utan att störa stranden. Anslutning till väg finns redan. Bifogar bilaga 1 karta.

273 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Kommentar: Detaljplaneförslaget är restriktivt med att lägga ut ny kvartersmark nära stränderna. Den föreslagna nya fastigheten (nr 1) ligger längre än 100 meter från stranden vilket är den generella strandskyddsgränsen och därmed en lämplig gräns för ny exploatering. Marken vid nr 2 är förutom att den ligger nära stranden väldigt kuperad och därför svår att få ut en lämplig tomt på. Marken vid punkt 3 är en allmänning nära stranden som dessutom riskerar att översvämmas vid kraftiga regn. Den behöver därför fortsätta att vara obebyggd för att underlätta för dagvattenhanterng. Fastighet Vidja 1:508 Härmed kompletterar jag min överklagan angående Miljöbeskrivning punkt 3. Konsekvenser för miljön, punkt 3.14 djurhållning.

274 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Flyttade till området för att det fanns möjlighet att ha djur. Kommentar: Detaljplanen innebär ingen skillnad för rätten att ha djur i tätbebyggt område jämfört med dagens områdesbestämmelser. Ta kontakt med kommunens miljötillsynsavdelning för mer information. Fastigheterna Vidja 1:526, 1:527, 1:573 och 1:574 Vi har följande synpunkter och förslag på detaljplan för Vidja etapp II och detaljplan för Vidjas Naturområden (PLA ). samt Gatukostnadsutredningen för Vidja (MEX 08/15.358). Eftersom avgränsningen mellan de olika handlingarna är otydlig sammanfattar vi synpunkter i en och samma skrivelse. Vi är positiva till att naturområden i Vidja får fortsätta att förvaltas med enskilt huvudmannaskap som Vidjas Naturområden. Vi tycker att Vidjas Naturområden även skall innefatta andra naturområden i Vidja, och i synnerhet Ringsättrabadet och naturområdet Vidja 1:485 som idag ägas av Helmerdals tomtägarförening, med fortsatt enskilt huvudmannaskap. Vi anser att den beräknade vägkostnaden är oskäligt hög och föreslår att vägplanen revideras så att man generellt söker billigare lösningar (optimerar nytta/kostnad), framför allt när det gäller ombyggnader för att möta önskemål från Sl. Ett exempel: Ett mera kostnadseffektivt alternativ skulle kunna vara att anlägga flera hållplatser på Vidjavägen, möjligen kompletterat med en kortare sträckning av en ny gångväg så att önskemålet från SL väsentligen kan uppfyllas. Vi som bor på Grisslevägen vill inte ha gatubelysning. Behovet av gatubelysning på mindre stickvägar kan också generellt ifrågasättas. Motivering Kommunens motiv till att man vill överta huvudmannaskapet för Ringsättrabadet och andra naturområden är " att stränderna tillgängliggörs så att alla boende i området kan nyttja dessa." (sidan 15). Vi kan inte finna något i planen eller i verkligheten som visar att de idag inte är allmänt tillgängliga. Vi finner inte heller något som stöder att de skulle bli mera allmänt tillgängliga med ett kommunalt huvudmannaskap, framför allt i ett längre tidsperspektiv. Inte heller har man diskuterat alternativa sätt att bevara den allmänna tillgängligheten under fortsatt enskilt ägande och huvudmannaskap. Detta är desto viktigare eftersom Ringsättrabadet med sina gemensamt förvaltade anläggningar har en stor betydelse för de boende. Badplatsen utgör en samlingspunkt och en viktig resurs för att bygga gemenskap och gemensamt ansvar för att utveckla hela området i en positiv riktning, och en viktig byggsten i detta är att behålla området i egen ägo och förvaltning.

275 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Kommentar: Se sammanfattningarna ovan; Naturområden, Gatukostnader, Vägstandard. Fastighet Vidja 1:533 Lämna till rätt instans tack. Vi äger fastigheten Vidja 1:533 på Näktergalsvägen 12 Efter att ha tittat på den karta som skickats ut där markinlösen ska utföras (rödmarkerat) så har vi utfört mätningar. Den föreslagna höjningen av vägen kommer medföra att den nya nivån på dagvatten/ytvattnet kommer över vår byggnads grund. Husets källare kommer således fyllas med vatten. Enligt utskick från Huddinge Kommun så får ingen grund vara lägre än 0,5m över vägbana! Detta dike utanför nämnda fastighet samlar otroligt mycket vatten från slutet av Grönfinksvägen, Ormvråksvägen, Näktergalsvägen, Steglitsvägen samt hela den dal som bildas mellan bergstopparna där den nya tilltänkta vägen föreslås. All avrinning från den egna tomten och berget bakom leds också ner till detta dike. Det finns inga möjligheter att klara detta problem om vägen höjs överhuvudtaget. Har någon överhuvudtaget tittat på såna har problem? Vad vi förstår så har det bara skickats ut brev till de fastigheter som har röd markeringar för inlösen mark. Det måste väl även skickas till de andra som kommer att påverkas på andra sätt än just vad gäller inlösen av mark. Nya nivåer på vägar är en mycket viktig del att veta för att kunna se hur det påverkar ens egen fastighet. Ni kan inte utföra några åtgärder som kommer att påverka fastigheter på det har sättet. Vi kräver en garanti på att så inte kommer ske. Kommentar: Planbestämmelsen om lägsta källargrund gäller för området Långvik i Vidja. Dagvattnet från vägen kommer att omhändertas i vägens eget dagvattensystem och ska inte hamna på privat fastighetsmark. Ett nytt utskick med påverkan på privat fastighetsmark kommer att ske under utställningen.

276 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Fastighet Vidja 1:533 och Vidja 1:540 Vi vill framföra att vi tycker att det är dåligt av kommunen att i sommar-/ semestertider presentera dessa förslag. Ges även kort om tid för att inkomma med synpunkter. Svårt att få tag på personer man vill kontakta. Vilseledande uppgifter då ett extra utskick görs med senarelagd tid för inkommande av synpunkter. Många fastighetsägare tror att detta datum gäller för alla delar Gatukostnader: Vid enskilt möte konstaterades att det finns felskrivningar i gatukostnaderna etapp l vilket vi åberopar. Ex. Helmerdalsvägen i etapp I är skriven 2 ggr, Viggvägens längd står som 120m. Vi har konstaterat att det finns fler felskrivningar i det som har skickats ut. Detta gör att vi inte kan godkänna den kostnadsberäkning som presenterats. Vi anser att kostnaden som redovisas per fastighet är för hög i jämförelse med liknande områden i Huddinge. Enl. 6 kap. 27 Plan- och bygglagen skall gator för vilka kommunen är huvudman vara utförda på ett ändamålsenligt sätt och utformade enligt ortens sed. Den av kommunen föreslagna standard motsvarar inte ortens sed. - Ingen huvudgata i området. - De vägar som behöver vara Ll är Ringsättravägen och Helmerdalsvägen. Dessa vägar har alltid ansetts vara områdets uppsamlingsvägar. De boende är medvetna om att dessa vägar trafikeras mer. - Övriga vägar i området ska vara L3. - Gatubelysning kan förberedas men ska i dagsläget inte installeras -Vad är anledningen till att Vidjavägen (slutet av) ska vara en Ll-gata? - Inga vägar ska stängas av, det ökar trafiken på andra vägar då det blir omvägar etc. - Alla vägar ska ha max 30 km/h. även Vidjavägen (i området). Den ökning av trafik som kan komma att ske är ev byggtrafik när det byggs och det kommer inte att göras ständigt. Kommunens uträkning på att det ska bli ökad trafik/fastighet pga att området detaljplaneras finner vi osannolikt.

277 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Den nya vägen mellan Näktergalsvägen och Beckasinvägen ska inte byggas då bussen inte ska ha den sträckningen. Andra alternativ som inte är lika kostsamma finns. I kostnadsförslaget finns det inga kostnader för hastighetsgupp redovisade. Nu har vi naturliga gupp som håller hastigheten nere men de försvinner och de nya gatorna kommer att inbjuda till högre hastigheter. Planeras avsmalningar på Huvudgata? För att säkerställa att hastigheter hålls på så bred gata. Bussens sträckning SL har som riktlinje att ingen ska behöva ha mer än 900 m till en busshålplats. Vid nuvarande sträckning har ca fastigheter något mer ( m) till hållplatsen. Vi vill att bussen enbart ska trafikera Vidjavägen. En ny hållplats vid Alängsvägen förbättrar sträckan för fler boende. Alternativa lösningar: Om bussen MÅSTE in i området så ska den trafikera Ringsättravägen till badet och vända där för att åka vidare till nuvarande ändhållplats. Fler boende har nytta av den sträckan än den föreslagna och det blir mkt lägre gatukostnader då ingen ny väg behöver göras! De som bara vill åka till och från badet blir på detta sätt tillgodosedda. Ny ändhållplats Vidjavägen/Dansbanevägen Slinga där bussen går Ringsättravägen/Beckasinvägen!Helmerdalsvägen till nuvarande ändhållplats. Omvänt tillbaka. Vägarna är ändå L1 gator och den utjämning av Helmerdalsvägen som behövs blir lägre än den planerade vägen Näktergalsvägen/Beckasinvägen Mikael Eriksson (SL) har skrivit i mailkorrespondens med kommunen "Vi skulle däremot kunna tänka oss en förlängning av linjen på Vidjavägen eller in på Helmerdalsvägen om det blir fler boende i dessa delar av området." Om området längs Helmerdalsvägen byggs ut så har de ingen nytta av en busslinje med sträckan Näktergalsvägen/Beckasinvägen. Den blir backig och lång och de går hellre till nuvarande ändhållplats. Tror inte heller att de skulle välja att promenera uppför Helmerdalsbacken till planerad ändhållplats. Den nu tilltänkta förlängningen är inget som SL förespråkar. Alltså en onödig kostnad! SL skriver även att vägen ska vara minst 6,5 m bred dvs L 1 gata räcker.

278 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Däremot tycker vi att kommunen och SL bör se över sträckan till Ågesta Friluftsgård. Den sträckan bör kunna ha egen linje då det är många resenärer till skolan, badet mm. Boende i Vidja vill inte åka fram och tillbaka och det sparar tid för resenärerna. Om det finns en direktbuss till Vidja så räcker en liten buss eftersom det inte är många boende som åker buss. Ibland går bussen helt tom. Åke Anderssons framförde egen synpunkt på informationsmötet om att Vidjaboende inte vill åka fram och tillbaka längs Ringsättravägen om bussen skulle vända vid badet. Jämfört med Friluftsgården är den sträckan ingenting! Detaljplan etapp II Vi motsätter oss att områdets karaktär ändras till denna förtätning med minsta fastighetsstorlek på l000 kvm. Områdets prägel ska vara stora tomter och lantligt. Vi protesterar mot en huvudgata och bussväg längs Helmerdalsvägen, Näktergalsvägen och utbyggnad av väg mot Beckasinvägen! Vår fastighet ligger vid den sträckan och enligt utskickad karta, förutom stort markintrång ska det släntas från vägen. Vägen kommer att höjas från Sävsångarvägen mot skogen där marknivån kommer att vara 2.3 m högre än nuvarande. Nuvarande dike längs fastigheten Näktergalsvägen 9 tar hand om dagvattnet från ett stort antal vägar. I diket mynnar även en bäck från berget och Steglitsvägen. Risk för översvämning då plattan på mark ligger i nivå med nuvarande marknivå väg. Vilka garantier kan kommunen ge oss för att detta inte ska kunna hända? I området Orlångsvik föreslås särskilda planbestämmelser då det finns risk för översvämningar av Orlången. Näktergalsvägen är också markerad som riskområde vid högt vattenstånd. Naturområden Vi hänvisar och samtycker till skrivelsen som Vidja Intresseförening har skickat till Länsstyrelsen (bif. bilaga) med överklagan om kommunens övertagande av naturområden i Vidja. Vi godkänner inte att kommunen tar över något av våra naturområden. Kommunen behöver inte överta dessa för detaljplanens genomförande. Avslutningsvis Vilket miljötänk har kommunen med all byggnation av gator, belysning, nybyggnationer fastigheter, avstängning av vägar, ökad trafik etc? I kommunen finns det snart inga fritidsområden kvar utan alla ska så småningom detaljplaneras som villaområden. Vi månar därför om att bevara Vidja med sin prägel av lantlig idyll även om det blir ett villaområde. I det innefattas stora tomter, ej förtätning, gator efter ortens sed osv.

279 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Den känsla av samhörighet och gemenskap som faktiskt finns här är unik och den vill vi ha kvar! Om detaljplanen blir som de flesta av oss boende vill, så kommer Vidja att bli ett av kommunens mest attraktiva områden! Vi anser oss vara sakägare i etapp III eftersom den ingår i Vidjas område. Kommentar: Samrådstiden började den 14 maj 2012 och pågick till den 9 juli Tiden, ca två månader, var väl tilltagen och pågick till större delen under en period som inte räknas som traditionell semestertid. Alla samrådsyttranden som inkommit har sammanställts och beaktats i det fortsatta arbetet, även om de inkom efter den utsatta tiden. Detaljplanen styr inte hastighetsbegränsningar. Den ökade trafikmängden i området är beräknad utifrån att fler i Vidja blir permanentboende och en större andel är barnfamiljer. En vanlig utveckling då områden får allmänt vatten- och avlopp. Detaljplanen styr inte busslinjer eller busstorlekar, utan det bestäms av SL. Vatten från vägen ska tas hand om i vägens dagvattenhantering och inte översvämma enskilda tomter. I samband med samrådet för Vidja etapp III kommer lantmäterimyndigheten att ta fram en fastighetsförteckning för vilka som blir informerade om samrådet, men det är i slutändan länsstyrelsen som avgör vilka som är sakägare. Generellt för all detaljplanering är att de som anses berörda av en detaljplan är de som bor inom eller i direkt anslutning till planområdet. Se sammanfattningar Vägstandard, Vägdragningar, Gatukostnader, Bussgata, Fastighetsstorlekar. Fastighet Vidja 1:536 Starta VA utdragningen NU. 2012, innan sjön dör, grundvattnet. OBS snart är flaskan full. Kommentar: Förberedande arbete pågår för att bygga ut Vatten- och avlopp inom Vidja etapp 1. Fastighet Vidja 1:538 Härmed överklagas: 1) Beslut om att 1:538 ej får styckas 1/2 enligt föreslagen norm om minimum 1000 kvm per tomt.

280 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Motivering: Tomten lämpar sig mycket väl för en eventuell avstyckning om ca 2435/2=-1218 kvm per tomt. 2) Föreslagen utbyggnad av Näktergalsvägen för bla busstrafik. Motivering: Negativ inverkan på befintlig miljö och trivsel. Belastningen överstiger nyttan för området. Påverkan på det oerhört rika fågel och insektslivet skulle bli påtaglig om förslaget genomfördes. Kommentar: Minsta fastighetsstorlek är satt till 1500 m 2 generellt inom områden med hänsyn till det kuperade området som Vidja är, samt tidigare samrådsyttranden. Inom vissa områden är minsta fastighetsstorlek satt till 1000 m 2 där tomterna är lättplanerade och plana. Vi har dock valt att inte sätta enskilda planbestämmelser på varje enskild fastighet utifrån lämplighet utan på kvartersvis. Det finns en möjlighet att avstycka fastigheter som är mindre än 3000 m 2 genom att bilda tre fastigheter utifrån två fastigheter. Se sammanfattningen bussgata ovan. Fastighet Vidja 1:539 Gatukostnader Vi anser att de planerade gatukostnaderna för de nya vägarna är allt för höga för de som idag är boende i Vidja. Kostnaderna för de nya planerade vägarna i Vidja borde kunna göras lägre för varje idag befintlig fastighet med tanke på den tomtyta som enskilda fastighetsägare får offra för onödigt stora och breda vägar. Vi bor på en hörntomt Sävsångarvägen - Näktergalsvägen och som bekant finns planer på att göra Näktergalsvägen (läs Helmerdalsvägen i kommunens nya detaljplan) till huvudgata, vilket innebär att stora tomtytor också tvingas offras. Vi överklagar härmed planen på att Näktergalsvägen blir huvudgata i framtiden då vi anser att det inte finns någon anledning till det. Enda anledningen som angetts är för en planerad buss på denna vägsträckning. Det anser vi vara helt onödigt. (mer om den planerade bussträckan i området kommer längre ned i dokumentet) I och med att vi bor på en hörntomt så finns två vägar som det planerats en breddning av. Innebär stora ytor av tomten som måste offras som i sin tur skulle innebära att möjligheten till styckning av tomten inte skulle vara möjlig i vårt fall. Styckning av tomter är ju en möjlighet som kommunen angett för att inte varje enskild fastighetsägare ska förlora för stort kapital på de nya vägarna och planerna. Inte för att vi är intresserade av att stycka av tomten i nuläget men möjligheten som angetts tas ifrån oss.

281 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Vi anser också att man inte bör stänga av vägar i området som idag är framkomliga. Varför har man planerat in något sådant? Verkar också helt befängt att kommunen planerat en förlängning av Helmerdalsvägen/Näktergalsvägen mot Beckasinvägen. Vet att det finns inritat på skisser att det går en väg där men i verkligheten gör det inte det. Dessutom fruktansvärt dyrt att anlägga en väg sträckningen Helmerdalsvägen/Näktergalsvägen - Beckasinvägen då det är kraftigt kuperad bergsterräng. Har någon från kommunen varit på plats och inventerat den tilltänkta vägsträckningen överhuvudtaget? Onödiga kostnader genom att stänga av vissa vägar och öppna upp nya. Låter inte ekonomiskt genomtänkt och vi anser även att vägarna som finns idag bör finnas kvar för framkomlighetens bästa. Bussens sträckning SL har som riktlinje att ingen ska behöva ha mer än 900 m till en busshållplats. Vid nuvarande sträckning har ca fastigheter något mer ( m) till hållplatsen. Vi vill att bussen enbart ska trafikera Vidjavägen. En ny hållplats vid Alängsvägen förbättrar sträckan för fler boende. Alternativa lösningar: Om bussen MÅSTE in i området så ska den trafikera Ringsättravägen till badet och vända där för att åka vidare till nuvarande ändhållplats. Fler boende har nytta av den sträckan än den föreslagna och det blir mkt lägre gatukostnader då ingen ny väg behöver göras! De som bara vill åka till och från badet blir på detta sätt tillgodosedda. Ny ändhållplats Vidjavägen/Dansbanevägen Slinga där bussen går Ringsättravägen/Beckasinvägen/Helmerdalsvägen till nuvarande ändhållplats. Omvänt tillbaka. Vägarna är ändå L l gator och den utjämning av Helmerdalsvägen som behövs blir lägre än den planerade vägen Näktergalsvägen/Beckasinvägen (handläggare) (SL) har skrivit i mailkorrespondens med kommunen "Vi skulle däremot kunna tänka oss en förlängning av linjen på Vidjavägen eller in på Helmerdalsvägen om det blir fler boende i dessa delar av området." Om området längs Helmerdalsvägen byggs ut så har de ingen nytta av en busslinje med sträckan Näktergalsvägen/Beckasinvägen. Den blir backig och

282 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) lång och de går hellre till nuvarande ändhållplats. Tror inte heller att de skulle välja att promenera uppför Helmerdalsbacken till planerad ändhållplats. Den nu tilltänkta förlängningen är inget som SL förespråkar. Alltså en onödig kostnad! SL skriver även att vägen ska vara minst 6,5 m bred dvs L l gata räcker. Däremot tycker vi att kommunen och SL bör se över sträckan till Ågesta Friluftsgård. Den sträckan bör kunna ha egen linje då det är många resenärer till skolan, badet mm. Boende i Vidja vill inte åka fram och tillbaka och det sparar tid för resenärerna. Om det finns en direktbuss till Vidja så räcker en liten buss eftersom det inte är många boende som åker buss. Ibland går bussen helt tom. Åke Anderssons framförde egen synpunkt på informationsmötet om att Vidjaboende inte vill åka fram och tillbaka längs Ringsättravägen om bussen skulle vända vid badet. Jämfört med Friluftsgården är den sträckan ingenting! Detaljplan etapp II Vi motsätter oss att områdets karaktär ändras till denna förtätning med minsta fastighetsstorlek på l 000 kvm. Områdets prägel ska vara stora tomter och lantligt. Vi protesterar mot en huvudgata och bussväg längs Helmerdalsvägen, Näktergalsvägen och utbyggnad av väg mot Beckasinvägenl Vår fastighet ligger vid den sträckan och enligt utskickad karta, förutom stort markintrång ska det släntas från vägen. Vägen kommer att höjas från Sävsångarvägen mot skogen där marknivån kommer att vara 2.3 m högre än nuvarande. Naturområden Vi hänvisar och samtycker till skrivelsen (Utlåtande om skälen att ha icke kommunal park-/naturmark i Vidja) som Vidja Intresseförening har skickat till Länsstyrelsen med överklagan om kommunens övertagande av naturområden i Vidja. Vi godkänner inte att kommunen tar över något av våra naturområden! Kommunen behöver inte överta dessa för detaljplanens genomförande. Sammanfattning Jag och min fru valde för 10 år sedan att flytta ut på landet medvetna om vägarnas standard, byggrätt, vatten och avlopp etc. Det är vår avkoppling och vårt fritidsnöje! Kommunen pratar om rekreationsområde och värnar om fauna- och så vill ni ta bort det vi har!

283 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Inte bara vårt boende med planerad huvudgata/bussgata utan även grönområden som förmodligen efter de 15 år som de lovats stå orörda kommer säljas dyrt av kommunen och bli små tomter med tätbebyggda hus. Vi hade aldrig kunnat föreställa oss att en bussgata skulle in vid vår fastighet samt att alla Vidjas sköna grönområden skulle upptas av kommunen. I kommunen finns det snart inga fritidsområden kvar utan alla ska så småningom detaljplaneras som villaområden. Vi månar därför om att bevara Vidja med sin prägel av lantlig idyll även om det blir ett villaområde. I det innefattas stora tomter, ej förtätning, gator efter ortens sed osv. Den känsla av samhörighet och gemenskap som faktiskt finns här är unik och den vill vi ha kvar! Om detaljplanen blir som de flesta av oss boende vill, så kommer Vidja att bli ett av kommunens mest attraktiva områden! Vi anser oss också vara sakägare i etapp III eftersom den ingår i Vidjas område. Kommentar: Detaljplanen styr inte busslinjer eller busstorlekar, utan det bestäms av SL. Vatten från vägen ska tas hand om i vägens dagvattenhantering och inte översvämma enskilda tomter. I samband med samrådet för Vidja etapp III kommer lantmäterimyndigheten att ta fram en fastighetsförteckning för vilka som blir informerade om samrådet, men det är i slutändan länsstyrelsen som avgör vilka som är sakägare. Generellt för all detaljplanering är att de som anses berörda av en detaljplan är de som bor inom eller i direkt anslutning till planområdet. Se sammanfattningar Vägstandard, Vägdragningar, Gatukostnader, Bussgata, Fastighetsstorlekar. Fastighet Vidja 1:544 Planförslaget Planförslaget i korthet: Huddinge kommun tar över ägande och förvaltning av vägar Synpunkt: Vi tycker att vägarna bör kunna hanteras av en samhällfärdighetsförening Huddinge kommun tar över ägande och förvaltning av naturområden som ligger utmed strandlinjen, inklusive badplatser

284 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Synpunkt: Vi tycker att även dessa områden borde ägas och förvaltas av en boendeförening. Strandskydd införs 100 meter från strandkant på naturmark Synpunkt: Vi tycker att det är bra att man skyddar det närmaste området mot vattnet till rekreation och vila. De privata bostadsfastigheter som omfattas av strandskydd får ett minskat strandskydd till 50 m från strandkant Synpunkt: Vi tycker inte att strandskyddet ska utökas. Nuvarande regler bör behållas. Detaljplanen omfattar inte vattenområden Synpunkt: Vi tycker det är bra. Naturområden som inte ligger vid vattnet fortsätter huvudsakligen ägas och förvaltas av en boendeförening Synpunkt: Vi tycker det är bra. En generell minsta tomtstorlek om 1500 kvm, förutom i vissa kvarter där terrängen inte är så kuperad, där minsta fastighetsstorleken är 1000 kvm Synpunkt: Vi tycker att det är bra om man utgår ifrån varje tomts förutsättningar och har en flexibel inställning till detta. ca 120 nya fastigheter kan på sikt bildas genom främst avstyckningar. Ett 10-tal nya fastigheter tillkommer på naturmark Synpunkt: I samband med avstyckning av naturmark anser vi att de intäkter som då uppstår bör gå till finansiering av vägarna. Friliggande småhus med byggrätten 100 kvm byggnadsarea (BYA) i 2 våningar och 150 kvm BYA i 1 våning. Komplementbyggnader om max 40 kvm BY A Synpunkt: Vid tidigare diskussioner togs detta förslag fram. Då ingick inte en total ombyggnad av alla vägar. Målet var då att behålla en lantlig karaktär av Vidja. Nu när området ska detaljplaneras och de boende ska finansiera vägar etc, ser vi inte något skäl till dessa begränsningar av byggytor. Vi vill därför att det ska vara samma villkor i Vidja om i övriga områden i Huddinge kommun. Befintligt fritidshus på max 55 kvm BY A får behållas som komplementbyggnad men då kan inte ytterligare komplementbyggnader byggas Synpunkt: Vi har inga synpunkter Utökad lovplikt för trädfällning av ädellövträd av en viss storlek Synpunkt: Vi anser att fastighetsägarna bör ges eget ansvar för att omhändertaga sina träd på bästa sätt. Ett gemensamt vatten- och avloppssystem Synpunkt: Vi anser att detta arbete bör påskyndas och genomförs så snart som möjligt. Vi tycker kommunen inte längre ska förhala detta genomförande. Dessa frågor bör vara frikopplade från övriga frågor för att inte fastna i överklaganden om detaljplanen.

285 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Bussgatan förlängs in i området via Helmerdalsvägen på ny gata fram till Beckasinvägen Synpunkt: Vi tycker att om det ska införas en bussgata borde den utgöras av en ringlinje som går igenom hela området. Vårt förslag skulle då vara att den går Helmerdalsvägen, Beckasinvägen, Ringsättravägen och ner till Vidjavägen. Nuvarande förslag ger inte berörda tomtägare mer än marginellt mindre promenadsträcka. Vi anser även att kostnaderna för att etablera denna nya väg inte på något sätt kan motiveras och stå i proportion till nyttan. Det kommer att behöva sprängas en väg upp till en av de högsta punkterna i Vidja. Det kommer att bli en brant backe som bussar och bilar kommer ha svårt att färdas på under vinterhalvåret. Detta ska ses i förhållande till att det i dag redan finns en väg som når samma position och som ändå ska upprustas till den nya vägstandarden. Kommentar: Strandskydd kommer inte införas på de fastigheter som idag saknar strandskydd. De tillkommande fastigheter som idag ligger på naturmark tillkommer ägaren av naturmarken. I vissa fall innebär detta Vidja Vägförening. De nya fastigheterna är med och delar på gatukostnaderna. Se sammanfattningarna om Vägdragning, Naturområden, Strandskydd, Fastighetsstorlekar, Byggrätter, Marklov för trädfällning, Vatten- och avloppssystem, Bussgata. Fastighet Vidja 1:551 Gäller för fastighet Vidja 1:551, Rositavägen 3 Förslaget som föreligger är mindre byggnadsarea än brukligt i Huddinge. Jag önskar att byggrätten skall vara som brukligt i övriga delar av Huddinge, dock minst 200 m 2 i ett plan. Studien som ligger till grund för övervägandet har gjorts för mycket länge sedan och antalet permanent boende har ökat kraftigt under tiden. Jag tycker att det förslag som finns 100M 2 2plan alt 150 M 2 i 1plan är för lite, och att förslaget endas baseras på ca 100 personers svar är för lågt för att anses som representativt för alla fastigheterna. Detta förslag kommer att leda till den typiska Villalådan som vi vill undvika utan möjlighet till variation på husens utseende. Byggytan är husets yttermått. När man bygger nytt idag måste man bygga ett energisnålt hus. Det vill säga det gäller nya regler nu än vad som gällde då undersökningen utfördes. Ska man bygga ett energisnålt hus måste väggarnas bredd öka. Ett energisnålt hus har en väggtjocklek på minst 36cm.

286 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Det betyder att 100M 2 i plan i själva verket ger en invändig plan yta på 86 m 2. Ta sedan bort ytan som trappa och innerväggar tar bort ca 5 m 2 per plan. Då har du ca 80 m 2 / plan kvar. För ett 150m 2 i ett plan blir innerytan 127 m 2 minus innerväggar ca 5 m 2 Dvs 100 m 2 2plan ger en invändig golvyta på 160m m 2 i ett plan ger en invändig golvyta på 120m 2 För att få husets yteffektivt kommer man att bli tvungen att bygga huset så fyrkantigt som det bara går. Detta förslag ger det de flesta inte ville ha, dvs. ett Villagetto med nästan identiska hus. En ny förfrågan där boende kan ange önskad byggyta bör skickas ut. I den förfrågan bör även de nya byggreglerna tydligt förklaras och vad det kommer att innebära i form av tillgänglig boendeyta. Kommentar: Samrådet är den möjlighet då fastighetsägarna har möjlighet att yttra sig över föreslagna byggrätter. Någon ytterligare förfrågan eller enkät har inte skickats ut från kommunens sida. Utifrån de yttranden som inkommit kommer ingen förändring av den föreslagna byggrätten att göras. Se även sammanfattningen Byggrätter ovan. Fastighet Vidja 1:556 Invändning/önskemål om förtydligande avseende tillfartsväg till fastigheten Vidja 1:556 Enligt detaljplanen föreslås omläggning av befintlig tillfartsväg till fastigheten Vidja 1:556. Utan att emotsäga sig förslaget som helhet enligt detaljplanen för Vidja etapp Il, önskas min inställning förtydligas vad avser ansvar för anläggning och kostnader för omläggning av vägens sträckning. Tolkningen av aktuellt förslag gör gällande att fastighetsägaren till Vidja 1:556 ansvarar för att bekosta omläggningen av tillfartsvägen till fastigheten, från där väg med kommunalt huvudmannaskap upphör. Det är vidare tolkat att det är Huddinge Kommun som ansvarar för själva entreprenaden/anläggningen av den nya vägsträckningen. Det vill säga, Huddinge Kommun ansvarar för entreprenaden och fastighetsägaren står för kostnaden(?). Det anses inte vara rimligt att utan invändning, enligt detta brev, godtycka till ett förslag där jag som fastighetsägare föreslås betala kostnaderna för arbeten/entreprenad som beställs och genomförs av annan part (Huddinge Kommun) där fastighetsägaren inte på förhand har insyn eller kontroll vad avser planering, genomförande och framför allt kostnader.

287 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Det är fastighetsägarens önskan att omläggningen av väg för tillfart till fastigheten Vidja 1:556,anläggs och bekostas av Huddinge Kommun. För det fall fastighetsägaren, trots denna invändning, begärs erlägga kostnaderna för omläggning av vägen, behöver Huddinge Kommun presentera förtydligande uppgifter vad avser nyttjanderätter, med hänsyn till bland annat slitage, åverkan, drift och underhåll. Jag ser fram emot en dialog för att reda ut eventuella frågetecken och hantera ovanstående frågeställningar. Kommentar: Tillfartsvägen till fastigheten 1:556 kommer att gå över naturmark där Ringsättravägen slutar. Kommunen anlägger denna del till standard gc-väg eftersom det är av allmänt intresse att kunna röra sig längs med vattnet, och gatan kommer därför att vara till nytta för fler än fastigheten 1:556. Kostnaden för att bygga vägen faktureras inte enligt gatukostnadsregementet, gc-standard betalas av kommunalskatten. Fastighet Vidja 1:570 och 1:12 Beträffande etapp 2: 1. Kommunen vill ta över en strandremsa tillhörande Vidja 1:12 med motivering att etablera en tilltänkt naturstig i enlighet med karta på sidan 17 av planbeskrivning etapp 2. I detta område finns några av Vidjas äldsta byggnader. Vidja1:570 som avstyckades från fastigheten Vidja 1:12 år 1965 byggdes på 20-talet förra seklet. Fastigheten Vidja 1:556 som också berörs av denna naturstig är byggd på 30- talet och grannfastigheten 1:576 tillhörande Vidja 1:13 på 20-talet. Sammantaget, alla dessa fastigheter som berörs av den tilltänkta underliga naturstigen tillhör den äldre bebyggelse i Vidja. Vägen som leder till dessa fastigheter faller under beteckningen Ga:2 och etablerades den 26 april 1976 enl. anläggningbeslut 99/75 och utgör en enskild anläggning som ägs och förvaltas av ovannämnda fastighetsägare. Större delen av denna väg kommer att tas i anspråk för denna naturstig. Denna privata väg har funnits i nästan 100 år och ska nu plötsligt bli naturstig!!!!. Sträckningen av denna korta onödiga naturstig går över fastigheterna Vidja 1:11, 1:12 och 1:13 alldeles inpå byggnaderna på fastigheterna 1:571, 1:556, 1:570 och 1:576. Jag motsätter mig tanken att omvandla befintliga gamla fastigheter till en sorts museum där intrång i det privata livet ju är uppenbart. Det är tydligt att den tilltänkta stigen är satt på kartan med syftet att berättiga övertagandet av hela det privata kavertersgrönområdet på Vidja 1:12, ett område som etablerades 1965 i enlighet med byggnadsplanen av 1962.

288 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) 2. Vidja 1:12 utgör park- och grönområde i enlighet med bygnadsplanen som fastälides i resolution av länsstyrelsen den 8 juni 1962 för fastigheterna 1:11 t.o.m. 1:16 och vars syfte alltså var att varje fastighet skulle ha sitt eget kvartersgrönområde. Ar 1965 styckades Vidja 1:12 och fastighetsägarna som köpt sina fastigheter inom stamfastigheten Vidja1:12, (14 fastigheter), fick tillträde till kvartersgrönområde, vägar och vattenområde i enlighet med servitut. V.g. se Bil. 1. Här framgår tydligt och klart att grönområdet på Vidja1:12 från början är ett kvartersgrönområde och ingenting annat. Att kommunen klassificierar området som natur i områdesbestämmelser kan inte ändra vad folk har köpt och betalt för i en marknadsekonomi. Tomterna är sedan lång tid tillbaka fastighetsbiidande och bebyggda. Vidare, att klassificiera området som Natur istället för Park, som det är idag betyder inget skötselåtagande för kommunen. Området ägs idag av mig och skötseln har ombesörjts av mig. Någon ändring på dessa villkor accepterar jag inte. Det ska vara möjligt i en marknadsekonomi att äga och förvalta ett grönområde Privat såsom det har varit i alla tider. 3. Vad beträffar trädfällningen och kravet på byggnadslov: Här utökar förslaget diametern för träd från tidigare 15 cm till 30 cm. Det handlar inte om Storlek: Jag hänvisar till beslutet från länsstyrelsen av den Onr , där kommunen fick avslag på kravet om byggnadslov för trädfällning. V.g. se Bil. 2. Kommunen tar inte ett nej för ett nej utan återkommer med nya varianter för all vidimera sin makt. 4. Strandskyddet som det nu utformas med hänvisningar till diverse lagar och förordningar utgår ifrån ett ritbord och inte från verkligheten. Vi har haft byggnadsplanen från 1962 gällande Vidja1:11-1:16 med stranden skyddad.v.g. se Bil. 3 (Aktnummer 0126k-5136), där det framgår att byggförbud gäller sedan den tiden för all skydda stranden och ingenting mer har behövts. Kommunen försöker göra museum av våra levnadsvillkor och detta är orimligt. Men syftet är ju uppenbart, kommunen vill tillskansa sig mark och stränder i samband med områdesplanering, detta lyser som en sol rättigenom.

289 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) 5. Jag anser vidare all de allmäna grönområden som idag ägs av vägföreningen, ga:4, ska klassas såsom allmän allmänning med fortsatt ägarskap för vägföreningen, ga:4. Skulle, mot förmodan, kommunen ta över dessa grönområden bör det ingås ett 50-årigt avtal med Skogsstyrelsen för all säkra all marken inte styckas och säljs efter 15 år. Vägföreningen består ju faktiskt av oss medlemmar och fastighetsägare. 6. Jag har noterat all kalkylerna avseende vägarna är överdrivna på ett oärligt sätt som man inte gör i kalkylsammanhang. Varför beräkna kostnaderna för vägarna med en längd som överstiger deras verkliga? 7. Varför ska kommunen sätta naturområdena i en separat plan som behandlas senare? Ytterligare ett sätt att komma över mark som kommunen efter 15 år kan stycka och sälja med stora vinster! Sammantaget är mina krav att: Kommunen sköter vägarna, Vägföreningen sköter de allmäna grönområdena Privata grönområden även i fortsättningen sköts privat med det engagemang, som kommunen aldrig kan stå till tjänst med. Planering av vägarna måste utgå från fysisk och ekonomisk verklighet, så att folk inte ska behöva gå ifrån sina fastigheter. Bilagor finns i planavdelningens arkiv. Kommentar: Se sammanfattningar Naturområden, Gatukostnader, Strandskydd och Vägstandard. Fastighet Vidja 1:571 Jag vill ha följande: Friliggande småhus med byggrätten 200 kvm byggnadsarea (BYA) i II våningar och 300 kvm BYA i 1 våning. Komplementbyggnader om max 100 kvm BYA En generell minsta tomtstorlek om 800 kvm Kommentar: Se sammanfattningen Byggrätter ovan. Fastighet Vidja 1:572 1) Större byggrätter, minst 200 kvm/1 plan eller 300 kvm/ 2 plan.

290 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) 2) Tidigarelägg byggstart för kommande bygglov så snart läget tillåter. Kommentar: Se sammanfattningarna Byggrätter och Förskjuten genomförandetid. Fastighet Vidja 1:579 Vi ställer oss helt bakom utlåtandet UTLÅTANDE daterat från Plan- och Byggforum AB. Kommentar: se svar UTLÅTANDE daterat från Plan- och Byggforum AB nedan. Fastighet Vidja 1:582 Som ägare av fastigheten Vidja 1: 582 lämnar jag följande synpunkter. Efter decennier av krångel är det nu dags att inse att Vidja är ett attraktivt läge nära Stockholms centrum. Med vatten och avlopp etablerat och goda kommunikationer kommer folk att vilja bosätta sig där. Då kommer det att produceras barn och skattekronor. Må vara att området består av stora tomter, men det betyder inte att husen behöver vara små - tvärtom borde husen kunna vara stora. Jag föreslår att kommunen tillåter samma husstorlek som vanligtvis ges vid nyplanerade småhusområden i Huddinge kommun. Skrivningarna om tomtstorlek på minst 1000 kvm är otydlig. Begreppet kvarter verkar irrelevant. Jag föreslår att skrivningen på sid 22 ändras till den skrivning som finns på sid 40: "Planförslaget anger generellt 1500 m2 som minsta tomtstorlek, men på vissa ställen där terrängen inte är så kuperad tilllåts 1000 m2 som minsta tomtstorlek. " Helt galen är väl skrivningen i det fyra-sidiga dokumentet "Sammanfattning av detaljplan för... ". Där står det"... men i vissa kvarter, främst i öster, föreslås 1000 m2." Jag delar absolut uppfattningen att bussen bör lämna Helmerdalsvägen innan den kommer till den branta backen. Den nybrutna bussgatan kan vara bästa lösningen för kollektivtrafiken. Ifråga om den gemensamhetsanläggning med Vidja 1:591, som jag diskuterat med planhandläggaren, så har jag inte fått gehör för den hos grannen. Jagkan eventuellt vilja påverka schaktningen av slänten på min tomt. Kan man tänka sig ett täckt dike för en tillfartsväg? Fastighet Vidja 1:582, yttrande 2 Som ägare av fastigheten Vidja 1: 582 lämnar jag följande synpunkter.

291 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Det är lovvärt att ta tillvara det engagemang som finns lokalsamhället. Där har engagerade människor i många år sörjt för områdets förvaltning till de boendes glädje. Det fel, som kommunen gör, är att kommunen vill tvinga till sig andra delar av de boendes egendomar. I denna omgång syftar jag närmast på Ringsättrabadet, där de boende under flera år finansierat att allmänt bad. Om kommunen tar över det förutsättes en kapitalöverföring från kommunen till de boende. Det bästa vore om gatukostnaden kunde krediteras med samma belopp, på det viset skulle fastighetsägarna kompenseras med lägre gatuavgifter. Jag tror tyvärr att den lösningen ej är genomförbar! Det gör nog inta att hantera i stadsplanen, utan det skulle ha gjorts ett politiskt beslut om en sådan lösning. Det jag nu anfört om Ringsättrabadet skulle ha anförts även beträffande de stora naturmarkområdena i stadsplanen för Vidja I, men då ansåg kommunen att jag inte hade med den saken att göra. Kommentar: Vi har valt att sätta minsta fastighetsstorlek till 1000 m 2 i kvarter där terrängen är mindre kuperad och där det av den anledningen lämpar sig med en mindre fastighetsstorlek. Planbestämmelsen har satts för hela kvarteret om det är lämpligt och inte på enskilda fastigheter. En gemensamhetsanläggning kan bildas när som helst även om den inte är utritad i detaljplanen. När det blir dags att bygga ut vägarna i området kommer Huddinge kommun ta kontakt med dig och gå igenom på plats hur din fastighet och eventuella infarter påverkas av vägombyggnaden. Se sammanfattningarna Naturområden och Gatukostnader ovan. Fastighet Vidja 1:598 Vidja 1:598 Jag emotsätter mig kommunens köp av 1:15. Detta fungerar ej då jag planerar att bygga 4m från tomtgräns mot vattnet. Grannen i 1:599 vill köpa 1:15 (påstår sig äga men det blev något formellt fel), och även erbjudit mig del däri. Ett intrång med allmän plats vill jag ej ha typ grillplats m.m. då vinden till 75% ligger mot min fastighet. Skulle dessutom vilja köpa markerade tårtbit på 1:15 i det fall kommunen tar över.

292 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Kommentar: Ytterligare kvartersmark kommer inte att läggas närmre strandkanten än i dagsläget. Se sammanfattningen Naturområden. Fastighet Vidja 1:599 (bilagor finns i planavdelningens arkiv) Varmt tack för två informativa och trevliga sammankomster, där vi Vidjabor fick möjlighet att diskutera och ställa frågor. Först i Farsta Gymnasium, därefter i kommunalhuset på Sjödalsvägen 29 i Huddinge, då varje fastighet fick egen tid för att ställa egna frågor. Fint initiativ! Här kommer nu vår egen berättelse, skriftligt: Ar 1989 köpte vi, Gertrud och Björn, fastigheten 1:599 i Vidja. Denna fastighet var avstyckad från stamfastigheten Vidja 1:15 den 31 augusti För att få köpa måste vi även köpa fastigheten Vidja 1:597, eftersom säljaren ägde båda dessa och de satt ihop. Vi sålde strax 1:597 med s.k. transportköp, då delningen av tomten redan var fastlagd och styckad. Mäklaren som ombesörjde försäljningen gav oss information om att ett grönområde samt eget fiskevatten hörde till vår tomt 1:599. Grönområdet var Vidja 1:15 och fick inte bebyggas. Dessa två tillägg i köpeavtalet var muntliga, vilket gällde vid denna tidpunkt. Dock fick vi inte lägga vår båt vid 1:15 och vi skulle hålla det snyggt, ta bort sly, plocka pinnar etc. Det fanns redan ett litet hus på 1:15. Mannen som byggde bostadshuset på 1:599 hade byggt det för att bo i under byggnationstiden. Huset är ca 120 cm i kvadrat. Fullt utrustat med bord, brits att sova på i fosterställning, litet fönster, regnbortstötande vägg- och takmaterial och över detta en riktigt vacker tapet. Mycket imponerande och intressant boplats. Det lilla huset har sedermera kallats för

293 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) "Kiosken". Hela 1:599-huset byggdes av träd som fälldes från egna tomten. Känns fint för oss att bo i ett hus som helt är byggt av träd från numera vår egen tomt. Denna lilla kiosk har vi bevarat och gjort ett Byggmonument av. "Samuelssons bostad". Vi har även hållit tomten 1:15 någorlunda städad och fin. Tagit bort sly och trimmat slänten till en kostnad av ca kronor varje år. Servitut finns för de fastighetsägare vars tomter är avstyckade från samma stamfastighet, att de får gå ner till vattnet samt fiska. Della har gällt i alla våra år. Detta har inte stört oss nämnvärt, då vi blev bekanta med de människorna och de visste vad som gällde. Efter några år fick vi meddelande om all 1:15 inte tillhörde oss. Ett tekniskt fel hade begåtts när bouppteckning skrevs efter kvinnan som vi köpte av. I bouppteckningen efter säljaren Clary Axelsson fanns inte 1:15 inskrivet. I hennes mammas, (som XX ärvde av) fru Samuelssons bouppteckning, står den mycket tydligt. Kopia medsändes här. Det var hennes man som byggde huset 1:599. "Bara att skriva en tilläggsbouppteckning" sade de kunniga på området som vi frågade. Kommunen ringde och sade att vi skulle köpa 1:15 eftersom vi nu hade stamfastigheten. 1:15 kallades nu för grönområde och alla grönområden efter stranden skulle tillhöra sin stamfastighet. Vi ringde då till dödsboet, till ett barnbarn till XX som var henne behjälplig vid försäljningen till oss: "Får vi köpa 1:15? Kommunen vill all vi skall äga den? Vi har ju stamfastigheten nu". "Självklart får ni det, vi har ju ingen nytta av den". "Tack så mycket, tänk efter hur mycket den skall kosta". "Den är O- taxerad och kostar alltså ingenting". "Men vi vill betala en slant för att ni hjälper oss. Det tycker vi är så snällt av er". "Jag ringer när jag talat med min syster, hon kommer inte att säga nej, det vet jag". Med detta avslutades samtalet och vi kände oss riktigt lyckliga över att alla var så fina och gulliga mot oss. Just här kom en syster till säljaren och en annan släkting (en svägerska) hem till oss och bad oss följa med ut. Tog oss med ner till Byggmonumentet på 1:15 och sade: "Vi vill bara att ni skall veta, att den här tomten är er och även det lilla huset. Glöm inte det". Sedan berättade de om huset som pappa Samuelsson bott i hela tiden han byggde 1:599. Ett par dagar senare hängde en påse på vår ytterdörr, med bilder från byggtiden.

294 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Vi flyttade hit till Vidja. Historiken var så fin och miljön så tilltalande. Mycket vackert och lugnt. Precis vad vi sökte. Och ändå nära till storstaden. Perfekt för en flicka från en liten by i Norrland och en herre från Göteborg. Tiden gick. Vid tre tillfällen bjöd vi hem barnbarnen till säljaren på middag, men alla gångerna var de upptagna. Inte konstigt men tråkigt. Vi tyckte ju att de var så supersnälla människor. Efter lång tid ringde vi och frågade om vi kunde träffas och göra klar affären. "Jag har droppat detta till en annan person", det var svaret vi fick! Vi fick inte veta vem personen var. Det vet vi inte ännu. Personen har inte ringt eller kontaktat oss över huvud taget. Inte heller frågat om vi vill köpa 1:15. Detta tycker vi är underligt. Då alla ville att vi skulle äga det. Så numera känner vi oss lurade. Och mycket oroliga. Vi vill inte ha allmänheten inpå knutarna. Men servituten får gärna finnas kvar. I början av vår tid här var det som nu är tänkt för utsiktsplats, en samlingsplats för ungdomar som väsnades och var högljudda under sommarnätterna. Mycket alkohol förekom. Man slängde vinflaskor, ölflaskor spritflaskor mot berget så de gick i kras. Detta var en sorts tidens lek. Några försökte var riktigt roliga och slängde en del glasflaskor med mjölk också. Då var det inte så kul att försöka hålla rent i området. Ibland dök någon från det höga bergstupet. Vi var då oerhört rädda att någon skulle slå i huvudet i berget, bli svårt skadad eller till och med dödas. Proceduren avtog när vi började sköta tomten 1:15, gå omkring och kontrollera ordningen. Samtidigt gjorde lantmäterikontoret en ny karta, där man kunde se att 1: 15 var privatägt. SÅ TILL VÅRA SKRIFTLIGA SYNPUNKTER: Vi är förvånade att kommunen ev. har för avsikt att köpa vår tidigare stamfastighet 1:15. Som vi skött så gott det går sedan 1991 (i 21 år), då vi flyttade in för helårsboende i vår fastighet 1:599. Vi fick då meddelande om att Vi nu hade stamfastigheten och att kommunen ville att 1:15 skulle tillhöra oss. 1:15 kallas därefter för grönområde. Vi accepterar inte att kommunen i detaljplan 2 river en del av vår häck och gör en väg rakt över en gräsmatta och ut på bergsklippan där det var så bråkigt förr. För att allmänheten skall besöka detta som utsiktsplats. Vi åberopar även privat, permanent Hemfridszon. Vårt hus ligger öppet mot sjön och 1:15. Vi vill inte ha allmänheten framför oss hela tiden. Det är redan många här som vi hör och ser. Många har hundar, en del lössläppta. Vi båda är mycket rädda för lösa hundar.

295 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Vi önskar även få kvartersmark ända ner till stranden, precis som alla våra grannar har. Gäller 1:12-1:16. Alla utom vi fick det vid samma tillfälle. Av det vi skrivit om ovan, hoppas vi att kommunen omprövar ovanstående detaljplaneförslag, så vi kan bo kvar här resten av våra liv. Huvudsyftet med dessa nedpräntade synpunkter är: Vi vill gärna fortsätta leva i stillhet i vår underbart vackra miljö. Snälla beslutsfattare - inte allmänheten hos oss. Men gärna servituten. Det finns redan många platser att gå ner till sjön på för allmänheten. Med hopp om förståelse, samt att sunt förnuft skall få råda, tecknar vi Högaktningsfullt Kommentar: Detaljplanen tar inte ställning till vilken privatperson som äger naturmarken. Oavsett fastighetsägare så ska naturmarken vara tillgänglig och därför är det viktigt att inte försvåra för folk att komma ned till vattnet. Förslaget har därför tagit ställningen att naturmarken i strandområdena ska ha ett kommunalt huvudmannaskap. Kommunen är även restriktiv med att lägga ut privat kvartersmark nära stränderna. Efter en lång diskussion med vissa privata fastighetsägare har vi ändå valt att göra det där naturmarken var så pass nära bostadshuset och så smal att den inte ansågs tillgänglig för allmänheten. Så är inte fallet mellan bostadshuset på fastigheten Vidja 1:599 och strandkanten. Bostadshuset står idag 20 meter från fastighetsgränsen och sen är det en udde på naturmarken som gör att naturmarken mellan vatten och fastigheten är 25 meter brett, vilket anses måste vara tillgängligt för allmänhet. Fastighet Vidja 1:600, 1:607 och 1:632 Vi tycker det är bra att vår fastighet Vidja 1:632 får utöka kvartersmarken fram till strandlinjen. Dock måste förslaget modifieras på 2 ställen p.g.a markförhållanden: l. mot öster ska kvartersmarken följa höjdlinjen så naturområdet börjar efter bergknallen som en naturlig avgränsning. Se bifogad kartskiss. 2. mot väster går vår gräns mot 1:500 rakt igenom en liten badvik. Vår fastighet Vidja 1:632 föreslås utöka kvartersmark till stranden pga hemfridszonen. Vi förslår att Vidja l:599 får utöka sin kvartersmark enligt bifogad skiss, alternativt att vår fastighet 1:632 får lösa in den biten från fastighetsägarna. På så sätt får naturområdet en naturlig avgränsning från kvartersmarken med en bergknalle. Risken är annars stora störningar på hemfridszonen eftersom vårt sovrum är endast några meter därifrån.

296 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Fastigheten Vidja 1:607 kommer att sjunka i värde då servitut till strand, fiske och båtplats kommer att försvinna enligt detaljplaneförslaget. Hur kommer vi fastighetsägare att kompenseras? Hur löser man båtplats och brygga för servitutägarna som funnits där sen avstyckningen på 1960-talet? Om och när gångvägstig/parkväg anläggs mellan 1:632 och l:607 kommer det att bli störningar på hemfridszonen för l:607 samt gäststuga på 1:632, vägen går endast enstaka meter från husen. I dagsläget är det endast servitutägarna som går där och enstaka andra. Strandlinjen m.m. på kartan stämmer inte med verkligheten. Bl.a. är vattenlinjen idag mycket högre. En båt har betecknats som ett litet hus och en pressening som tidigare fanns på tomten också. Vi har försökt rätta till på bifogade kartskiss. Fastighet Vidja 1:600, 1:607 och 1:632, yttrande 2 Synpunkter på samrådsförslag detaljplan för Vidjas naturområden Vi accepterar inte Huddinge kommuns planer på inlösen av gemensamhetsägda och enskilt ägda naturområden, Vi vill fortsätta vårda naturområdena med enskilt huvudmannaskap som det är idag, Allmänheten och Vidjaborna har redan idag god tillgång till Orlångens stränder och natur, Fastighet Vidja 1:600, 1:607 och 1:632, yttrande 3 l. Vi motsätter oss samrådsförslaget om ny busshållplats. Länken mellan Näktergalsvägen-Beckasinvägen medför orimliga kostnader. Vi motsätter oss denna placering även om den skulle innebära fördelar för våra 2 fastigheter.

297 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Det finns lämpligare ställen, t.ex Helmerdalsvägen-Näktergalsvägen vid brevlådesamlingen där det redan finns platt mark. 2. Vi motsätter oss samrådsförslaget om att göra Vidjavägens sträcka efter Helmerdalsvägen till Ll-gata. Det finns ingen anledning att göra denna del så bred om inte det finns baktankar om förlängning mot väg 259 i framtiden, vilket vi å det kraftigaste motsätter oss. 3. Vi motsätter oss samrådsförslaget att göra L3 standard eller högre på de flesta vägar i etapp 2. Det strider mot kap 2 2 i gamla plan och bygglagen (1987:10) och 2 kap 3 i den nya (2010 :900). Områdets karaktär förändras i struktur, ingen hänsyn tas till den lantliga karaktären som kännetecknas av smala slingriga vägar utan gatubelysning. 4. Vid Tärnmåsvägens breddande kommer l :632 att få intrång på avsevärt antal kvm samt intrång genom släntning på l :607. Våra anlagda parkeringsplatser kommer då att försvinna så jag förutsätter att kommunen bekostar de nya som måste anläggas. Kommentar: Fastighetsgränsen är utökad något åt öster men inte så mycket som är föreslaget i den bifogade skissen. Fastigheten kommer inte att utökas åt väster. Det är viktigt att stränderna behålls tillgängliga för allmänheten. Vissa undantag har gjorts där privata hus har legat väldigt nära privatägda naturområden där samma ägare har ägt naturområdet och den privata bostadsfastigheten. Även tidigare byggregler i områdesbestämmelser och byggnadsplan har angett att hus ska stå med ett visst avstånd till angränsande fastighet och om man har valt att inte följa det så kan problem uppstå. Samma sak gäller för den naturremsa mellan fastigheterna Vidja 1:632 och l:607. Avståndet mellan Vidja 1:607 och naturremsan är ca 9 meter vilket är mer än det minsta avstånd som gäller mellan till exempel väg och huvudbyggnad. Avståndet mellan gäststuga och naturremsan är ca 7 meter. Vad gäller det officialservitut som bildades i samband med avstyckningen och som ger rätt till fiske och vatten kommer inte att påverkas av detaljplanen. Något officialservitut som anger båtplats och brygga kan inte Huddinge kommun hitta. När detaljplanen har vunnit laga kraft kommer ett avtal att skrivas mellan fastighetsägarna och Huddinge kommun där ersättning för markintrång och eventuella anläggningar, t.ex. parkeringsplatser inom kvartersmark, fastställs. Se sammanfattningarna Bussgata, Vägstandard.

298 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Fastighet Vidja 1:601 Viktigt att få veta vilken lösning på avloppsfrågan. Kommer de som har eget vatten, borrade brunn, godkänd 3-kammarbrunn att tvångsanslutas? Den nuvarande bussträckningen fungerar utmärkt. Busstrafik inom området skulle innebära stor olycksfallsrisk för barnen då det finns mycket skog och häckar och barn är oberäkneliga och i ett nytt villaområde blir det ju mycket barn. PS. Ett tips, ett nytt villaområde som tidigare var sommarstugeboende är Trångsund. Där har man löst vägfrågan vettigt. Lagom breda vägar, inga bussar inne i villabebyggelsen, en skälig anslutningsavgift. Området har behållit sin karaktär, så när som för små tomter. Få barnolyckor i området. Kommentar: Stockholm Vatten AB erbjuder fastighetsägarna att ansluta sig till det utbyggda systemet, det är alltså frivilligt. Däremot ska fastighetsägarna vid bygglovsgivning visa på att det finns en godkänd VA-anläggning på fastigheten. Se sammanfattningen Bussgata, Vägstandard. Fastighet Vidja 1:603 mfl Ang. synpunkter på detaljplanen för Vidjas naturområden. Vid möte på Kommunalkontoret den 19 juni i år, angående detaljplanen för Vidja etapp 2, framförde vi önskemål om att få stycka mitt område med beteckning "Natur". Vi ansåg att man borde kunna få ut minst tre vettiga tomter inom området, men önskade få återkomma om antalet efter att närmare ha studerat detsamma. Då min far, som är mig behjälplig i ärendet, drabbats av en svår ryggskada och haft svårt att förflytta sig i naturen, har detta ej gått att genomföra tidigare. Han är nu opererad och vi ber att få återkomma, så fort han blivit något bättre. Jag önskar således att Kommunen ändrar mitt område betecknat "Natur" till kvartersmark för bostadsändamål, samt att jag inom området får avstycka minst tre (3) nya tomter. Vidare önskar jag att Kommunen ändrar minsta tomtstorlek för fgh Vidja 1:583 och 1:584, f rån nuv. förslag på m 2 till m 2. Detta skulle innebära att de två (2) fastigheterna blir fyra (4) st. Kommentar: Naturområdet är föreslaget att kunna styckas i tre nya bostadsfastigheter. Till detaljplanen ska ett avtal följ angående ägandet av den övriga naturmarken. Den minsta fastighetsstorleken kommer inte att minskas för fastigheterna Vidja 1:583 och 1:584 då resten av kvarteret är väldigt kuperat och lämpar sig inte för mindre fastigheter.

299 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Fastighet Vidja 1:605 Jag säger nej till markreglering med 1:14 då det ej finns ett överenskommet pris. (i det fall att det blir ett för mig acceptabelt pris är saken annorlunda). Kommentar: Värdering som visar på vad marken är värd är beställd och utförd. Värderingen är gjord efter expropriationslagens ersättningsbestämmelser. Fastighet Vidja 1:606 Vi accepterar inte heller kommunens inlösen av Vidja 1:600. Detta innebär ett intrång på vårt servitut och väsentligt minska värdet på vår fastighet. Strandpromenaden kommer att bli mycket dyr och utnyttjas av ett fåtal människor. Kommentar: Den strandpromenad som det diskuteras handlar snarare om att röja upp hinder och tydliggöra stigar så att fler hittar vägar utmed Orlången. Se sammanfattningen Naturområden. Fastighet Vidja 1:618 Vi vill ej öppna upp Vidjavägen mot Lännavägen då detta skulle öppna för genomfartstrafik och förstöra miljön i Vidja. kommentar: Det finns inget uppdrag att titta på möjligheten att öppna Vidjavägen mot Lännavägen/Haningeleden. Fastighet Vidja 1:620 Vi som bor här behöver inte busshållplats utanför dörren. Varför debiterar kommunen i förslagen olika gatukostnader inom samma kommun. Vi har fått de högsta beloppen i jämförelse med tex Glömsta. Kommentar: Se sammanfattningar Bussgata och Gatukostnader. Fastighet Vidja 1:622 Synpunkter på detaljplan etapp 2 Vidja från fastighet 1:622, samrådsförfarandet. 1. Vidjavägen sydväst om Helmerdalsvägen. Vi har, i tidigare skrivelse till Huddinge kommun , påtalat problemet med stor belastning med fortkörande trafik utan mål i området och begärt att detta skulle åtgärdas i det vidare planeringsarbetet. Det nu presenterade förslaget visar att våra synpunkter med hänsyn till trafiksäkerhet och trafikmiljö ej beaktats. För det aktuella vägavsnittet från korsningen med Helmerdalsvä-

300 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) gen och söderut till de längst bort belägna fastigheterna fram till vägbommen på bergskrönet är standarden L3 fullt tillräcklig. Att motivera standard L1 med hänvisning till cykelleden mot Skrovensborg är helt orimligt med hänsyn till ledens kvalitet över privat mark efter vägbommarna, 2 st. Vi anser att en utformning av vägavsnittet enligt standard L1 kommer att förvärra och förlänga problemen med dålig trafikmiljö. 2. Förslag om vägförbindelse mellan Vidjavägen och Långviksvägen. Vi motsätter oss definitivt förslaget. I slutet av 70-talet beslöt Vidja vägförening att stänga en sådan förbindelse på de kringboendes/drabbades begäran sedan trafiksituationen blivit problematisk med rundkörning och buskörning. Definitivt inte något vi vill uppleva igen. Kommunrepresentantens argument vid den allmänna information som har hållits i maj 2012 var att avsikten med öppningen är "att plog och sopbil kan få en smidig rutt". Det förtjänar att påpekas att under de år som förbindelsen varit avstängd har båda sidor av vägbanan plogats, plogen har kunnat vända. Sopbilen har likaledes tömt på båda sidor av vägen. För deras del behövs ingen rundkörning. Området, som i planen avsätts för en ny vägförbindelse med hårdgjord yta, är inritad på det lägst belägna partiet i området med ett öppet dike som avvattnar hela området från Helmerdalsvägen och omgivande höjder och ofta är översvämmat. I stället för en väg bör diket muddras för att få bättre avrinningskapacitet, i synnerhet som vi i framtiden av klimatskäl kommer att få mer nederbörd. 3. Förslag om cirkulationsplats i korsningen Helmerdalsvägen-Vidjavägen. Det är mycket viktigt att vägnätet utformas för god trafiksäkerhet och bra trafikmiljö. Efterlevnaden i området av gällande hastighetsgränser lämnar mycket att önska, speciellt Vidjavägens raka sträckning är problematisk med fortkörning. Korsningen Helmerdalsvägen/Vidjavägen ligger direkt nedanför en backe med skymd sikt. Det är idag en otäck korsning och skall busstrafik in på Helmerdalsvägen måste man göra en cirkulationsplats i denna korsning. En cirkulationsplats ökar trafiksäkerheten och bidrar till att förbättra trafikmiljön på omgivande gator som också har mycket skymd sikt pga områdets kuperade karaktär. 4. Man kan ifrågasätta varför bussen skall dras in i området. Är det verkligen god ekonomi med de stora ingrepp med sprängningar som måste till för att bereda plats för busstrafik?

301 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Kommentar: Gatustandard på Vidjavägen söder om Långviksvägen blir L3. Långviksvägen ansluter mot Vidjavägen för att underlätta för drift- och underhållsfordon. Ytor för dagvattenhantering ska avsättas alldeles intill vägen mellan Långviksvägen och Vidjavägen. Utformning av korsningen Helmerdalsvägen och Vidjavägen kommer ej att utföras av en cirkulationsplats eftersom utrymme för detta ej finns. Däremot är det kommunens avsikt att utforma korsningen så att den blir trafiksäker för samtliga trafikslag. Se även kommentar Bussgata. Fastighet Vidja 1:631 Vidjabo sedan 24 år, alla ville ha vatten och avlopp. Miljön var viktig då, idag är det bara pengar som styr hur mycket kan ingen svara på. Hade demokrati styrt hade det sett ut på ett bra sätt. Delaktighet och öppenhet. Vidja är unikt förstör det inte. Pensionär som vill kunna bo kvar. Kommentar: Synpunkterna noteras. Fastighet Vidja 1:634, 1:636 samt 1:475 Historik (Axnäs har funnits i släktens ägor i över 100 år). Genom "servitutavtal" " mellan min far och farbror fick min far en sjöbod (Fiskarstugan) och pumphus (efter byggnadsplanens tillkomst). De ägde tillsammans 4 fastigheter 1:633, 1:634, 1:635 och 1:636 samt grönområde 1:475 + fiskevatten delade de upp sina 4 fastigheter sinsemellan så de fick 2 tomter vardera, samt 50 % vardera av grönområdet 1:475 och fiskevatten. Min farbror fick sjötomten 1:633 och en landtomt 1:635 samt min far två landtomter 1:634 och 1:636. Min far fick i kompensation äganderätten (genom servitut ) till sjöboden och pumphuset, då han inte fick någon sjötomt (se bif. Servitutavtal). Sjöboden byggde min farfar 1953 som bostad (som har två fönster samt en eldstad) till sin familj och bodde där sedan. En båtplats har funnits där sedan farfars fars tid, och fiskedon mm fanns i den närbelägna, nu rivna ladan och ladugården. Pumphuset förser trädgårdsväxter på 1:634 med sjövatten från egen sjövattentäkt. El och vattenledning finns mellan pumphuset vid sjön, på grönområde 1:475 och fastighet 1:634. Se även vår skrivelse Nuläge Idag äger jag min (genom servitut) sjöbod, pumphus, en båt uppläggningsplats på land och båtplats i viken alldeles intill sjöboden. Sjöboden, pumphus mm. står på grönområde 1:475. Grönområde 1:475 äger jag tillsammans min kusin Anna-Lena Kanterud (50 % vardera).

302 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Jag, min far och min familj har stor glädje av sjöboden, vår roddbåt och att kunna fiska på eget vatten. Denna möjlighet har funnits i släkten i över 100 år. En stenpir har min far byggt ut i vattnet, som en barriär för att förhindra lösryckta "vassöar" skall kunna stanna i viken. Det har hänt tre gånger. Framtid Huddinge kommun vill ta över vårt grönområde 1:475 och omvandla den till naturmark enligt detaljplanen för Vidja, etapp 2. Detta förändrar tryggheten i att äga sjöboden, pumphuset mm. genom servitut. Det finns inga garantier för detta ägande genom servitut i framtiden. Efter genomförandetidens utgång (efter 15 år), kan Huddinge kommun ha andra planer och ev. säga upp servitutet. Mitt yrkande ang. min sjöbod, pumphus mm. 1) jag kräver att få behålla min sjöbod, pumphus, min båt uppläggningsplats på land och båtplats i viken alldeles intill sjöboden, in i framtiden. Jag yrkar att marken som sjöboden och pumphuset står på, samt markytan för båtuppläggningsplats på land och en båtplats i viken, alldeles intill fiskarstugan görs till kvartersmark. Platsen är väl vald då den utgör en "återvändsgränd" som avslutas med en bergvägg. Jag vet att liknade ärenden som mitt har löst på det sättet som jag yrkar, att omvandla mitt servitutsavtalet till kvartersmark enl. mitt förslag. Denna kvartersmark skall tillhöra fastighet 1:634 och dokumenteras i Vidjas genomförandeplan, etapp 2 (se bif. Karta). Samtidigt yrkar jag att få tillstånd att ha en el- och vattenledning från pumphuset på grönområdet 1:475 för bevattning av fastighet 1:634 från egen sjövattentäkt. Övriga önskemål. 2) På min tomt 1:634 önskar jag en mindre gränsjustering i det nordvästra hörnet på tomten. Från vår gränspåle där vill vi att gränsen skall förlängas så att den bildar en triangel med utanförliggande höjdkurva på kartan, som ligger på samma nivå. Denna höjdkurva sträcker sig även in i min tomt (se bif. Karta). 3) ~vill att kvartersmarken mellan 1:636 och Brushanevägen bara tangera och inte inkräktar på befintlig gångväg "gamla Axnäsvägen/ farfar fars väg" (se bif. Karta). Detta så att jag och min familj kan gå där till badplatsen mm. i fortsättningen, som vi alltid har gjort. Dessutom är det av nostalgiska orsaker som jag vill ha " farfar fars väg" orörd, med alla dess minnen. 4) Gränsen justeras på tomt 1:636 mot strandskyddsområdet (se bif. Karta). Jag önskar en liten utökning av min tomt 1:636 (på grönområde 1:475) med "en kil" från södra gränsstolpen till broövergången (vid utfallsdiket) på befintlig gångväg (gamla Axnäsvägen/ farfar fars väg). Där finns en naturlig gångstig från min stuga (25kvm) ner till befintlig gångväg (gamla Axnäsvägen/ farfar fars väg) Denna stig är framkomlig då den går

303 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) vid sidan av en bergknalle, och det är på den som vi går på när vi skall gå till lådan för morgontidning" badplatsen och Vidjas naturområden mm. Sammanfattning Eftersom jag ännu inte fått någon uppgift om ersättning för min andel 50 % av grönområde 1:475 (som utgör totalt ca 45 % av min mark) kan jag inte ta någon slutlig ställning till samrådsförslaget, dvs. kommunens förslag att lösa in min andel av grönområde 1:475. Jag avvaktar därför kommunens förslag till inlösning. Jag accepterar kommunens förslag på ny kvartersmark mellan fastighet 1:636 södra gräns fram till Brushanevägen. Dock med undantag av vad jag framfört under pkt 3. Beträffande naturen på mitt vackra berg, vill jag att den även i framtiden skall vara orörd. Detta med på kommunens eventuella planer, att göra en promenadstig där. Kommentar: Kommunen har som avsikt att träffa avtal med berörda fastighetsägare om markinlösen och egendomar när detaljplanen vinner laga kraft. En justering har gjorts mellan naturmarken och de nya fastigheterna så att stigen som beskrivs ska ligga på naturmarken. Justering kommer inte att ske så att kvartersmarken utökas ytterligare på höjden. Kommunen är restriktiv med att utöka kvartersmark i strandnära lägen och det är inte befogat att utöka bostadsfastigheten för att undvika intrång på fastigheten. Det är svårt att ta sig till den aktuella punkten utan att göra intrång på den privata fastigheten. Se sammanfattningen Naturområden. Fastighet Vidja 1:646 Jag vill ha servitut på vägen till mitt hus om kommunen köper 1:476 som jag idag har 25% av. Vägunderhåll vill jag ha till viss del. I det fall 1:477 bebyggs med flera fastigheter vill jag åka via de nya vägarna för att slippa den branta backen. Vid lågt pris kan jag ev köpa in marken till mitt hus = vägen till mitt hus. Har ej pratat med de övriga ägarna till 1:476. Deras synpunkter kan påverka mig angående försäljningen. Är de positiva är jag det. Kommentar: Kommunen kommer inte att underhålla den privata vägen på naturmark. Fastigheten har tillgång till kommunal gata via Axnäsvägen. Om det bildas nya fastigheter på Vidja 1:477 så kan eventuellt en gemensamhetsanläggning även serva fastigheten Vidja 1:646, detta är upp till fastighetsägarna själva.

304 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Fastighet Vidja 1:652 Bussvägen in i området väster om Vidjavägen är väldigt dyr att bygga p.g.a, stora höjdskillnader, mycket sprängning, utfyllnad samt inlösen av ett stort antal fastigheter längs vägens stäckning, Bussvägen ger stora negativa konsekvenser på områdets karaktär och på fastigheterna längs dess sträckning utan att de positiva effekterna är speciellt stora, Någon bussväg in i området ska inte byggas. Förslag är att förlänga bussträckningen så bussen vänder något längre söderut på Vidjavägen, i korsningen Vidjavägen - Dansbanevägen i stället för att dra den in i området. Förtäta antalet busshållplatser längs vidjavägen genom att ha en ny i korsningen Vidjavägen - Alängsvägen, På detta sätt får alla öster om Vidjavägen närmare till busshållplats samt att boende väster om Vidjavägen har fler alternativa busshållplatser att välja på, Detta i stället för att dra in bussen i området. Detta skulle göra att det bara är ett fåtal fastigheter som har längre än 900 meter till bussen vilket tydligen är en rekommendation från SL. Se bilaga 1 nedan. För att underlätta att ta sig till- och från bussen kan cykelparkeringsplatser byggas vid de två mest trafikerade busshållplatserna längs Vidjavägen, Mängden biltrafik på i Vidjavägens förlängning söder om Dansbanevägen är så låg att det inte motiverar någon stor väg med separat cykelbana. Alla naturområden inom detaljplaneområdet, även Ringsättrabadet, skall precis som nu ägas och förvaltas av Vidjaborna, inte kommunen. För att bygga den redovisade bussgatan mellan Helmerdalsvägen och Beckasinvägen måste 185 kvm av fastighet 1:652 tas i anspråk för att denna byggnation ska vara möjlig, Denna fastighet är i dag på 2766 kvm och har ett marknadsvärde på ca 1 mkr, Om kommunen ska lösa in denna mark kräver vi minst 362 kr/kvm i ersättning (1 mkr/2766). Vår skada om detta skulle ske är betydligt större än denna ersättning då vi planerat att köpa 234 kvm av vår granne för att på det sättet få 3000 kvm och en tomt som går att stycka. Att däremot köpa 419 kvm från grannen skulle inte gå, Ett alternativ till att lösa vår mark för 362 kr/kvm är att kommunen beviljar styckning av vår fastighet till 2 st tomter trots att minsta tomtstorlek på 1500 kvm underskrids. Eventuella strandpromenader anser vi inte ska utföras. Vi ser gärna att byggnadsarean utökas med ca 15 % mot gällande förslag för fastigheter som är 1500 kvm eller större. Detta för att nuvarande byggregler kräver tjocka och välisolerade väggar som tar mer byggnadsarea i anspråk

305 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Fastighet Lissma 4:43 Eftersom det inte föreligger något avtal om ersättning för inlösen av mark, reserverar vi oss tillsvidare mot den föreslagna detaljplanen. Kommentar: Kommunen har som avsikt att träffa avtal med berörda fastighetsägare när detaljplanen vinner laga kraft. Fastighet Lissma 4:48 Vi motstrider förslaget att bredda och höja sista delen av Vidjavägen från Britteviksvägen. Vi vill behålla den som enskild väg pga problem med obehörig trafik som ställer till problem. Kommentar: Då Vidjavägen söder om Britteviksvägen idag försörjer 5 fastigheter med möjlighet till fler i framtiden så kommer den att planeras som kommunal gata. Detta innebär att den klarar kraven på vägstandard för räddningsfordon och sophämtning. Fastighet Lissma 4:188 och 4:244 Lissma 4:188 I dagsläget sträcker sig Vidjavägen fram till den bom som spärrar av för fortsatt biltrafik. Där finns idag en naturlig vändplats samt viktigast av allt infarten till min fastighet. Enligt föreslagen plan så har Huddinge kommun för avsikt förkorta vägen ca: 60 meter och anlägga vändplan där det på ömse sidor av vägen är branta bergssluttningar. Därvidlag har man för avsikt att spränga sig relativt djupt in på min fastighet. Från föreslagen placering av vändplan finns det ingen möjlighet att nå fastigheten med bil. Jag anser att det är mer naturligt, med tanke på topografin; att anlägga en vändplan vid vägbommen. Och har inga invändningar mot att lämna ifrån den mark som behövs för att bredda vägen dit. Jag anser att Huddinge kommun måste säkerställa att jag kommer att få fortsatt tillgång till nuvarande infart till min fastighet (sommar som vintertid) för att jag skall kunna acceptera föreslagen plan. Fastighet 4:244 Fastigheten är idag obebyggd. Men om man skulle bygga så är den bästa placeringen för ett hus uppe på de högre belägna delarna av fastigheten. Infart till fastigheten blir samma som för fastighet 4:188. Om föreslagen plan blir

306 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) antagen så har jag för avsikt att köpa den mark som idag ligger mellan fastighet 4:244 och 4:188. och som Huddinge kommun planerar att lösa in som naturmark. Istället kan jag därefter tänka mig att låta Huddinge Kommun lösa in den sydvästra delen av fastigheten som ligger nedanför berget då den inte är till någon som helst nytta för mig. Sammantaget så är det idag och framöver två fastigheter som är beroende av den nuvarande infarten. Kommentar: Läget för vändplanen är justerat i plankartan. Marken mellan de två fastigheterna är planlagd som kvartersmark vilket gör det möjligt för dig att köpa marken från den privata fastighetsägaren. Istället är del av berget på fastigheten Lissma 4:244 planlagt som natur. Fastighet Lissma 4:479 och 4:482 Yttrande angående Detaljplanen Vidja etapp II samt Vidjas naturområden. Jag äger två fastigheter i Vidja och helårsbor här sedan Nedan följer mitt yttrande på Kommunens förslag. Först vill jag framföra att jag anser det mycket olyckligt av kommunen att mitt i sommar/ semestertider presentera dessa förslag. Kommunens utskick med senarelagd tid för inkomna synpunkter gällande endast en av totalt tre delar, gör att det lätt blir vilseledande och många kan tro att det senare datumet gäller för alla tre delarna. * Huddinge kommun tar över ägande och förvaltning av vägar Enligt uppgift från Vägverket är det troligen ingen skillnad i mängd trafikolyckor när man jämför bredare och smalare vägar. I ett sådant här område är det en försvinnande mängd olyckor. Smalare vägar har två fördelar. Den ena är att området behåller sin nuvarande karaktär av lummigt och trivsamt småhusområde, den andra fördelen är att kostnaden blir lägre. Att Vidjavägen skulle behöva vara totalt 12 (tolv!) meter bred är inget jag har förståelse för. Vidja är ju som en blindtarm ut i skogen och den förtätning kommer ej att ske som försvarar en sådan vägstandard. När en lägre vägstandard fungerar på andra ställen, bl a Mellansjö som är (var!) ett liknande område borde det ju fungera även för Vidja. Trottoar/cykelbana behövs inte på mindre vägar och på återvändsgator, det medför endast onödiga kostnader och släntintrång. Enligt 6 kap 27 Plan- och bygglagen skall gator för vilka kommunen är huvudman vara utförda på ett ändamålsenligt sätt och utformade enligt ortens sed. Den av Kommunen föreslagna standarden motsvarar inte ortens sed.

307 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) När Kommunen säger sig vilja värna områdets nuvarande karaktär borde även vägarnas utformning beaktas. Tillåt Vidja att ha en lägre gatustandard än övriga Huddinge. Jag förespråkar en varsam gatubelysning. En viss belysning längs bussens sträckning kan dock vara befogad. Bli en föregångare och spar in på energiförbrukning, kostnader och ljus förorening och låt oss få ha kvar möjligheten att få uppleva stjärnhimlen. Jag anser att kostnader och intäkter för den samtidiga dragningen av el, tele och vatten skall redovisas av Kommunen. - Vidja skall behålla ägande och förvaltning av vägarna. - Kommunen har föreslagit en onödigt hög vägstandard generellt i Vidja. - Endast gatubelysning längs bussens sträckning på Vidjavägen och ev längs uppsamlingsgatorna (Ringsättravägen och Helmerdalsvägen). * Huddinge kommun tar över ägande och förvaltning av naturområden som ligger utmed strandlinjen, inkl badplatser Det finns ingen anledning för Kommunen att ta över några naturområden för Detaljplanens genomförande. (Och i så fall borde man köpa den marken, en kostnad för kommunen som ej ska läggas på Vidjaborna i ett senare skede, läs gatukostnader). Kommunen vill säkra tillgängligheten till badplatserna och strandlinjen för allmänheten och, inte minst, för de nya fastigheterna i etapp III. För att kunna höja fastighetspriserna kan man gissa. Då Kommunen inför etapp II lyft ur vissa naturområden från kommunalt till enskilt ägande och förvaltning har man ju visat att det är en möjlighet, och borde så vara även för övrig naturmark. Jag motsätter mig Kommunens övertagande och förvaltning av dessa. Är man orolig, skriv ett avtal med Vidja vägförening om tillgängligheten, eller som arkitekt (namn borttaget, Vidja intresseförenings representant) föreslagit oss, kalla dem kvartersgrönområde, dvs att Vidja äger marken men upplåter den till allmänheten för vissa ändamål (Bilaga I). - Vidja skall behålla ägande och förvaltning av samtliga naturområden, inkl badplatser. * Strandskydd införs 100 meter från strandkant på naturmark Varför inte 300 meter som det väl har varit tidigare?? *De privata bostadsfastigheter som omfattas av strandskydd får ett minskat strandskydd till 50 m från strandkant För att få möjlighet att uppföra nya byggnader vid bl a avstyckning gissar jag. Viktigt att bevara känslan av natur kring strandlinjerna. från sjön sett. *Detaljplanen omfattar inte vattenområden

308 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Bra. Undrar dock hur Kommunen tänkt med ev bryggor vid baden. Vem skulle äga och förvalta dem om Kommunen övertar ägandet. *Naturområden som inte ligger vid vattnet fortsätter huvudsakligen ägas och förvaltas av en boendeförening Bra. *En generell minsta tomtstorlek om 1500 kvm, förutom i vissa kvarter där terrängen inte är så kuperad, där minsta fastighetsstorlek är 1000 kvm Från början ville Vidjaborna ha kvar sina stora fastigheter på 2000 kvm och större, men blev övertalade av Kommunen att gå ner till 1500 kvm. Nu pratar man om 1000 kvm. Om Vidjas karaktär något sånär ska bevaras behövs fastigheter på minst 1500 kvm. Minst. Det skall ej gå att slå ihop två fastigheter för att kunna stycka till tre fastigheter kvm som absolut minsta fastighetsstorlek. - Det ska ej gå att ex slå ihop två fastigheter för att kunna dela dem till tre fastigheter. *120 nya fastigheter kan på sikt bildas genom främst avstyckningar. Ett tiotal nya fastigheter tillkommer på naturmark kvm som minsta fastighetsstorlek. Värna naturmarken som natur. * Friliggande småhus med byggrätten 100 kvm byggnadsarea (BYA) i II våningar och 150 kvm BYA i 1våning Kommunens förslag att bygga hus med II våningar i suterräng, för anpassning till terräng och slippa onödiga schaktningar och utfyllnader, är glädjande. Protest mot två lägenheter på en fastighet, det betyder bl a större belastning på vägarna samt onödig förtätning. - Bygg II-våningshus i suterräng för minsta möjliga påverkan av kuperad tomt. - Endast en lägenhet per fastighet. * Komplementsbyggnader om max 40 kvm BYA Bra. Det är väl standard. * Befintligt fritidshus på max 55 kvm BYA får behållas som komplementsbyggnad men då kan inte ytterligare komplementsbyggnader byggas Behålls bef hus på 55 kvm anser jag att man får bygga sitt nya boningshus med 15 kvm mindre. Alltså 55 kvm minus 40 kvm (som är tillåtet) lika med minus 15 kvm. Så att den totala BY A på fastigheten inte överstiger 100 KVM resp 150 KVM.

309 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) - En maximal total BY A på =140 KVM resp =190 KVM inom fastigheten. * Utökad lovplikt för trädfällning av ädellövträd av en viss storlek Bra! Jag har läst två olika måttangivelser, 30 och 50 cm i diameter. Jag förordar 30 cm. Och att man kontrollerar detta och att det blir vite om bestämmelsen överträds. Se hur det ser ut på de tomter i Vidja som redan har förberetts för exploatering. l princip 10 träd av 10 är borta! Här har Kommunen ett stort ansvar om områdets nuvarande karatär ska bevaras i möjligaste mån. - Förordar lovplikt för trädfällning. Kommunen ansvarig för att det efterlevs. * Ett gemensamt vatten- och avloppsnät Inget som gagnar mig privat då jag redan har fungerande VA, men bra för Orlångens skull. * Bussgatan förlängs in i området via Helmerdalsvägen på ny gata fram till Beckasinvägen De förhållandevis få som gagnas av förlängd bussgata försvarar inte de markintrång, kostnader och förändringar av nuvarande karaktär i området som blir konsekvensen. - Ingen förlängd bussgata in i området. Behåll nuvarande ändhållplats. ÖVRIGT * Olika etapper Att dela Vidja i olika etapper har jag redan protesterat mot. Att fastighetsägarna i etapp II inte är sakägare i etapp I är enligt mig helt felaktigt. Jag läser exempelvis i etapp I att Kommunen vill inrätta en sopsorteringsplats längs Vidjavägen i höjd med nuvarande plats för Vidja vägförening. Detta borde väl rimligen även angå mig i etapp II. Jag vill inte ha någon sopsortering inne i Vidja pga bl a lukt och nedskräpning. Bygg ut den nuvarande anläggningen vid brandförsvaret istället. Etapp I kommer ju att vara prejudicerande för etapp Il vilket borde göra fastighetsägarna i etapp II till sakägare. Etapp I borde också vara sakägare i etapp Il, då frågor om förlängd bussgata, övertagande av naturområden m m även berör dem. Jag anser vidare att etapp I och II är sakägare i etapp III. Etapp III angränsar ju till etapp I och II, och kommer att påverka karaktären av området i stort. De boende i etapp III kommer ju också att nyttja våra badplatser, grönområden, vägar och andra anläggningar inom området. Detta borde vara tungt vägande skäl. Etapperna lyder dessutom under samlingsnamnet "Vidja etapp X" och inte ex "Ågesta etapp X". - Etapp I, II och III skall vara sakägare till varandra.

310 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) *Rundkörning på Vidjavägen Jag ser ett förslag att i södra Vidja öppna upp för en möjlighet att kunna köra runt med hjälp av Långviksvägen. Detta har tidigare varit en möjlighet som man sedan stängt av. Efter samtal med de som bodde här vid den tiden det var öppet, kan jag konstatera att det är inget man vill ha tillbaka. Det inbjuder bara till onödig bilkörning i området. - Ingen öppning för rundkörning i södra delen av Vidjavägen. *Förtätning En förtätning av Vidja med motivering att gatukostnaden skulle bli lägre är något jag starkt motsätter mig. Den kostnads minskning det medför gör det ändå inte försvarbart att exploatera området på föreslaget sätt. MINA EGNA FASTIGHETER *En transformatorstation är inritad i anslutning till min fastighet Lissma 4:479. Jag är starkt kritisk till att ha en elstation så nära ett boende, och jag är övertygad om att strålningsfältet från den är skadlig för människor. Dessutom ger den ifrån sig ett surrande ljud. Jag ber er att flytta den, helst någonstans där den inte stör någon, men åtminstone till en plats där det redan finns vissa ljud, typ biltrafik, där den då inte blir så störande åtminstone vad gäller ljud. Jag flyttade hit till "vägs ände" för så långt som möjligt komma ifrån föroreningar av ljud, ljus och el. - Flytta transformatorstationen som är placerad vid min tomtgräns. *Gatustandarden sista biten av Vidja vägen i söder I slutet av Vidjavägen i söder möts man av skylten "Här slutar allmän väg", 100 m längre fram bor jag. Längs resten av Vidjavägen ca 200 m som sedan slutar i en vändplan med en bom, finns totalt fem fastigheter om jag är rätt informerad. Plus en fastighet Lissma 4:43 som ej ingår i detaljplanen. Här vill Kommunen ha vägstandard LI vad jag förstått, vilket omfattar ett vägområde på 9,5 (nio och en halv!) meter. Jag anser inte att det står i proportion till nyttan det ger och de konsekvenser det får i form av släntintrång och kostnader. Jag vet att det finns förslag på en gång- och cykelbana som en förlängning av Vidjavägen genom skogen och ut till Ebbadalsvägen, men kan verkligen inte cyklisterna samsas på vägen tillsammans med totalt fem till sex fastigheter på ett vägavsnitt på ca 300 meter? - Förordar en betydligt enklare vägstandard på de sista 300 m av Vidjavägen i söder. * Bygga i strandskydd Strandskyddet för mina fastigheter blir 50 meter. På fastighet Lissma 4:482 står idag två byggnader som stått där sedan urminnes tider. Från början var

311 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) det tre byggnader, grunden från den tredje finns kvar. Jag vill ha möjlighet att kunna bygga till/restaurera dessa byggnader i framtiden. SLUTLIGEN Jag har tagit del av Samrådsredogörelsen för Detaljplan Vidja etapp l. Jag slås av den massiva opinionen emot Kommunens förslag (yttrande kom från 261 fastigheter!) och enigheten i protesterna är betydande. Huddinge Kommun vill exploatera Vidja till en befolkning som kommer att bo här om år har man sagt mig. Jag kan inte låta bli att hänföras över den brist på hänsyn och respekt för önskemålen från de nuvarande boende i området som har tänkt bo kvar och åldras här. Med en kommande kostnad för varje fastighet på totalt ca tusen kronor för VA och gatukostnader samt betydande förändring av områdets karaktär, kommer många att mer eller mindre tvingas flytta härifrån. Då flyttar de med den mindre plånboken, till förmån för de med större dito som kan och vill bygga stora fina hus och som ställer krav på bra standard. De som flyttar härifrån är de som en gång flyttade hit till det lantliga småhusområdet Vidja med sina stora naturrikedomar, och som njuter av och vill bevara det småskaliga och lummiga småhusområdet alldeles nära Storstaden. Och de som flyttar in har inte områdets historia med sig och värnar inte om de värdena, och vips så har vi fått ett nytt "villaghetto" med styckade tomter, stora moderna hus och med mycket få träd kvar. Har vi inte nog med sådana? Så här skriver Kommunen om Vidja under en rubrik "Påverkan" i Planbeskrivning samrådshandling för Detaljplan för Vidja etapp II: "Bedömningen är att landskapet ger en god och representativ bild av hur en förhistorisk bosättning utvecklats fram till det agrara landskapet vid talets slut och anses vara ett av de få områden i stockholmstrakten som undgått 1900-talets exploateringar." Och fortsätter: "Då området har genomgått en stor förändring sedan I940-talet då Vidja planerades som ett fritidshusområde och avstyckningar av tomter och en utbyggnad av vägnätet skedde, så anses den karaktären som beskrivs i kulturmiljöinventeringen redan ha påverkats i stor utsträckning." Påverkats, ja, men betydligt mindre exploaterat än många andra liknande områden. Alltså finns det fortfarande en historia värd att bevara i Vidja. I Huddinge Kommuns Översiktsplan från 2000 är Vidja utpekat som ett fritidshusområde. Arbetet med en ny Översiktsplan har påbörjats, kan jag läsa. Det borde betyda att det finns utrymme för varianter och undantag vad gäller Kommunens förslag angående detaljplanerna i Vidja.

312 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Om detaljplanen blir som de flesta av oss boende vill, dvs ett bevarande av Vidja med sin lantliga idyll (även om det blir ett villaområde) med stora tomter, minimal förtätning, gator efter ortens seder m m, så kommer Vidja att bli ett av Huddinges mest attraktiva områden. Kommentar: Samrådstiden började den 7 maj 2012 och pågick till den 9 juli Tiden, ca två månader, var väl tilltagen och pågick till större delen under en period som inte räknas som traditionell semestertid. Det gemensamma programmet anger inriktningen för den kommande detaljplaneringen. Båda detaljplanerna för Vidjas bebyggda delar utgår därför från de riktlinjer som angavs i den reviderade programmet. Alla har möjlighet att yttra sig under samråd och utställning oavsett var man bor men det är länsstyrelsen som i slutändan avgör vem som är sakägare. Kostnader för vatten, el och tele är enligt respektive bolags gällande taxa vid tillfället för utbyggnaden. Det är därför svårt att säga en siffra i det här läget då vi inte vet när området kommer att vara utbyggt. Hänvisning finns i planbeskrivningen till respektive ledningsägare. Platsen för en möjlig återvinningsstation fastställdes när detaljplanen för etapp 1 vann laga kraft. I ett så stort område som Vidja finns det behov av en egen återvinningsstation. Den är föreslagen i ett centralt läge i området nära busshållplatsen för att möjliggöra för de boende att gå dit istället för att ta bilen. I slutändan är det förpacknings- och tidningsindustrin som avgör var återvinningsstationer ska stå. Marklovet för trädfällning gäller ädellövträd med en stamdiameter på 30 cm. Planförslaget är reviderat. Transformatorstationen är flyttad i det reviderade förslaget. Långviksvägens anslutning mot Vidjavägen motiveras med att det förenklar för drift- och underhållsfordon att tillämpa rundkörning. Södra delen av Vidjavägen får ändrad gatustandard till L3 vilket betyder att samtliga trafikanter får samsas om utrymmet. Hastighetsbegränsningen blir 30 kn/h. Se även svar för Bussgata, vägstandard och strandskydd.

313 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Övriga Vidja intresseförening, genom ombud, yttrande 1 Om samrådsförslag till detaljplan för Vidja etapp 2._----- Jag har som sakkunnig rådgivare till enskilda och föreningar i Vidja påtalat allvarliga brister i planförslagen för Vidja etapp 2 och för naturmark. Helt oavsett tidsgränsen för samrådsyttranden när det gäller föreslagen byggrätt anmärker jag härmed på uppdrag av sakägare på att samrådsförslaget strider mot bestämmelsen i 5 kap. 2 ÄPBL. Däri föreslås begränsningar i tomtstorlekar, byggnadshöjd och placering och friliggande småhus ges byggrätt på 100 kvm byggnadsarea (BYA) i två våningar och 150 kvm BY A i en våning, komplementbyggnader om max 40 kvm BYA samt att befintligt fritidshus på max 55 kvm BY A får behållas som komplementbyggnad men då får inte ytterligare komplementbyggnader byggas. Korrigera byggrätterna i planförslaget! När en detaljplan görs ska enligt 5 kap. 2 ÄPBL hänsyn tas till befintliga/fastighets och bebyggelseförhållanden. Det gjorde inte planchefen Åke Andersson när områdesbestämmelserna gjordes och det har heller inte gjorts i planens samrådsförslag. För att ta hänsyn till befintlig bebyggelse måste man inventera den. Många huvudbyggnader är större och ändå föreslås en byggrätt utan att förutse de problem som uppstår när en sådan byggnad ska byggas till för att enligt planens syfte göras till en året om beboelig villa. Då är det inte tillåtet att ge bygglov och då har fastighetsägarna försatts i en situation som inte behandlats i plan- eller genomförandebeskrivningen. Om syftet är att stora huvudbyggnader ska minskas i volym så ska skälen för det anges i planbeskrivningen. Och i genomförandebeskrivningen ska anges hur det ska gå till. Om syftet inte är att stora byggnader ska minskas i volym så ska hänsyn tas husens storlek och behandlas i planförslaget med antingen en korrekt byggrätt eller med villkor och undantagsregler i planens bestämmelser. Finns nu påtalade brister kvar i nästa skede av planarbetet kan det att leda till omfattande invändningar under utställningen där varje invändning ska bemötas av er. Det kan även leda till överklaganden om byggrätterna inte korrigeras på tomter med befintliga större och/eller högre bostadshus än vad planförslaget tillåter. Kommentar: Detaljplanen har en planbestämmelse som anger att byggnad och fastighet som tillkommit i laga ordning och som inte överensstämmer med vad som ovan angivits får bestå och anses inte strida mot bestämmel-

314 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) sen. För de fastigheter som i områdesbestämmelserna är betecknade som helårsbostad finns ett bygglov som innebär att bebyggelsen överskrider den föreslagna byggrätten. I det fallet rör det sig om en lada som samhällsbyggnadsnämnden motsatte sig en rivning av med hänsyn till dess kulturhistoriska värde. Övriga givna bygglov faller inom den föreslagna byggrätten. Vidja intresseförening, genom ombud, yttrande 2 Utlåtande om skälen att ha icke kommunal park- och naturmark i Vidja Uppdrag Undertecknad har den 8 maj 2012 av styrelsen för Vidja Intresseförening fått i uppdrag att efter utredning avge ett utlåtande med utvecklade fakta om och syftet med natur- och parkmark inom Vidjaområdet som nu är föremål för detaljplaneläggning samt föreslå hur naturmarken kan ägas, skyddas och förvaltas samfällt av tomtägarna. Anledningen är kommunens krav på omfattningen av mark för allmänna platser inom pågående nya detaljplaner för Vidja och syftet med dessa krav. Jag som skrivit detta utlåtande är f.d. planarkitekt i Botkyrka kommun, stadsarkitekt i Salems kommun och PBL-specialist i Huddinge kommun, där jag slutade den 31 december Jag har hanterat tusentals bygglov hundratals strandskyddsärenden och åtskilliga översikts- och detaljplaner. Vid tiden när ÄPBL (1987: l0) sjösattes var jag avdelningsdirektör på dåvarande Planverket och medförfattare till vad som nu är Boverkets allmänna råd "Boken om lov, tillsyn och kontroll" samt till "Boken om detaljplan och områdesbestämmelser". Jag har även arbetat på länsstyrelsens planenhet i Uppsala län samt varit sakkunnig ledamot i tre miljödomstolar. Här är mina iakttagelser och slutsatser som jag har sammanställt efter plats besök, möten mer er, egna erfarenheter i Huddinge kommun och efter utredning med bl.a. arkivbesök i kommunen. De fastighetsägare som motsätter sig att Huddinge kommun ska ta deras naturområden för att senare exploatera dem och tjäna pengar på det kan i sina yttranden hänvisa till detta utlåtande, som jag skickar till kommunen och länsstyrelsen. Tidigare detaljplaner Tomterna i Vidja är från 1940-talet och har storleken ca kvm. Fjorton beslut i Vidja om äldre detaljplaner (byggnadsplaner) listades när områdesbestämmelser utarbetades i slutet av 1990-talet. En förteckning över dessa beslut finns på s. 3-4 i de antagna områdesbestämmelsernas beskrivning. De återges nedan på s. 2-3 med inledande text ur nämnda beskrivning. Planer som gällde när områdesbestämmelser antogs 1998

315 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Samtliga byggnadsplaner avses upphävas och huvudsakligen ersättas av dessa områdesbestämmelser. 1. Byggnadsplan för fasligheterna Vidja 1:56 och 1:57 samt del av Vidja 1:4 i Huddinge socken, Stockholms län. Aktbeteckning 118, alternativ aktbeteckning 23-A Fastställd Bestämmelser enligt 2. nedan. 2. Ändring av byggnadsplanebestämmelserna till den fastställda byggnadsplanen för fastigheterna Vidja 1:56 och 1:57 samt del av Vidja 1:4 i Huddinge socken, Stockholms län. Aktbeteckning 5150, alternativ aktbeteckning 23-A-2. Fastställd Ändring av nummer 1 ovan, plan 23-A. Bostadsändamål för fritidshus i högst en våning. Huvudbyggnad högst 35 m2 med källare högst 15 m2, uthus högst 45 m2. Minsta tomtyta 1500 m 2 3. Byggnadsplan för del av fastigheterna Vidja 1:56 och 1:57 i Huddinge socken, Stockholms län. Aktbeteckning 5151, alternativ aktbeteckning 23-A- 1. Fastställd Ändring av nummer 1 ovan, plan 23-A. Bostadsändamål för fritidshus i högst en våning. Huvudbyggnad högst 35 m2 med källare högst 15 m 2, uthus högst 45 m 2. Minsta tomtyta m Ändring av byggnadsplanen för fastigheterna Vidja 1:56 och 1:57 i Huddinge socken och kommun, Stockholms län. Aktbeteckning 5137, alternativ aktbeteckning 23-A-3. Fastställd Ändring av nummer 1 ovan, plan 23-A. Samma planbestämmelser som för nummer 2 ovan, plan 23-A Ändring av byggnadsplanen för fastigheterna Vidja 1:56, 1:57, 1:316 och 1:317 i Huddinge socken och kommun, Stockholms län. Aktbeteckning 5355, alternativ aktbeteckning 23-A-4. Fastställd Ändring av nummer 1 och 3 ovan, plan 23-A och 23-A-1. Samma planbestämmelser som för nummer 2 ovan, plan 23-A Ändring av byggnadsplanen för fastigheterna Vidja 1:56 och 1:57 i Huddinge socken och kommun, Stockholms län. Aktbeteckning 5356, alternativ aktbeteckning 23-A-5. Ändring av nummer 1 ovan, plan 23-A. Samma planbestämmelser som för nummer 2 ovan, plan 23-A Byggnadsplan för fastigheten Vidja 1:471 m fl (Axnäs) inom stadsdelen Vidja i Huddinge kommun samt förbud mot trädfällning enligt byggnadslagen st. Aktbeteckning 9980, alternativ aktbeteckning 23-A-6. Fastställd

316 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Bostadsändamål för fritidshus i högst en våning. Huvudbyggnad högst 55m 2, uthus högst 25m Byggnadsplan för fastigheterna Vidja 1:2, 1:43, 1:44, 1:47, 1:48, 1:49 och 1:50 i Huddinge socken, Stockholms län. Aktbeteckning 93, alternativ aktbeteckning 23-B. Fastställd Bebyggelse av friliggande enfamiljshus i högst två våningar. Huvudbyggnad högst 150m 2, uthus högst 40 m 2. Minsta tomtyta m Ändring av byggnadsplanen för fastigheterna Vidja 1:2, 1:43 m fl i Huddinge socken, Stockholms län. Aktbeteckning 121, alternativ aktbeteckning 23-B-1. Fastställd Ändring av nummer 8 ovan, plan 23-B. Samma planbestämmelser som för nummer 8 ovan, plan 23-B. Planstatus och huvudmannaskap Alla planerna var byggnadsplaner. År 1926 infördes i svensk lag möjligheten att göra avstyckningsplaner och 1932 infördes byggnadsplaner som en möjlighet att göra enklare planer på landsbygden utan stadsplanens obligatoriska innehåll och rättsverkningar. Då gjordes byggnadsplanerna av länsarkitekten, vann laga kraft genom länsstyrelsens beslut och genomfördes på markägarens initiativ med bl.a. bildande av en vägförening som samfälld huvudman för allmänna platser. Först i och med 1959 års byggnadsstadga fick kommunerna planmonopol över byggnadsplaner. Vid övergången år 1987 till den äldre plan- och bygglagen, ÄPBL (1987: l0) skulle dessa planer enligt 17 kap. 4 ÄPBL utgöra detaljplaner med icke-kommunalt huvudmannaskap för allmänna platser. Med huvudmannaskap för allmänna platser avsågs då liksom till 2011 planens status av stadsplan eller byggnadsplan. Men okunniga kommuner, m.fl. har blandat ihop juridisk planstatus med ekonomiskt ansvar för gatuhållning, gatubelysning, markskötsel och infrastruktur som vatten- och avlopp, etc. och så kom den i ÄPBL klara tanken, att man inte kan ha blandat huvudmannaskap i en och samma plan att omintetgöras. Och i nya PBL (2010:900), så är det tillåtet att ha allmänna platser med delvis kommunalt huvudmannaskap (där kommunens har expropriativ rätt och skyldighet att lösa in marken) och med delvis enskilt huvudmannaskap (med enskilt ägd mark) i en och samma plan. Fokus har därmed flyttat från juridisk planstatus till praktiskt och ekonomiskt ansvar, trots att det är frågor som regleras eller i vart fall ska regleras i planens genomförandebeskrivning. Det är ett exempel på att den nya "enklare PBL" enligt lagutredarnas slogan inte alls är enklare, tvärt om.

317 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Allmänna platser i de gamla Vidja-planerna Av de 14 planbesluten är de flesta ändringar och kompletteringar av dittills gällande planbestämmelser med hänvisning till redan gällande plankartor. Endast några få planer innehåller kompletta plankartor som visar omfattningen av allmänna platser och bebyggelseområden (kvartersmark). Lägger man ihop de plankartor till planerna som i ovanstående lista har nr 1, 7, 8, 11, 13 och 14 framträder bilden av en vägstruktur där vägarnas lutningsförhållanden, med några undantag är godtagbara och en grönstruktur som omfattar mark med läge och beskaffenhet som av i planbeskrivningarna angivna skäl har valts att inte göra till tomtmark. Störst till arean är plan nr l och näst störst är plan nr 8. I alla äldre planer användes enligt den tidens praxis planbeteckningen "park" för att ange naturområden trots att syftet var att bibehålla naturen med minsta möjliga inslag av skötsel. Någon parkvård i nutida mening var det inte fråga om. I dagens detaljplaner skiljer man mellan "park" som sköts och "natur" som får minsta möjliga inslag av skötsel. Naturmark som inte ska skötas av besparingsskäl måste förutsättas kunna bilda bestånd och föröka sig. Men Huddinge kommun anger "natur" t.o.m. på markremsor som bara är några meter breda för att ange att kommunen inte kommer att sköta marken trots att den är för liten för att sköta sig själv. Detta är ett uttryck för att Huddinge kommun inte är någon naturvän om naturen kostar pengar att sköta. I Vidja vill kommunen komma över mark som kan exploateras efter planens genomförandetid. I plan nr 8 i listan ovan står att allmän väg drogs fram till Vidja, att rikligt med lokala vägar föreslogs och att allmänna områden med vägar och parkmark omfattade 8,0 ha av områdets totala area på 34 ha. Bl.a. lades Skansbergets hela bergsplatå och del av Långberget med sina vackra utsikter över Orlången ut som parkmark. Dessutom reserverades mark för båt- och badplatser. Området avsågs bebyggas med "egna hem", vilket betyder att det var avsett för permanentbostadsbebyggelse. T.o.m. torgplats och affärsbyggnader föreslogs och förslag till anläggningar för vatten- och avlopp fanns utarbetade. Storleken på tilltänkt bostadsbebyggelse var, som anges i listan ovan, 150 kvm för enbostadshus och 40 kvm för uthus. Minsta tillåtna tomtarea var l 500 kvm.

318 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Bild l. Karta från Lantmäteriet med ett stort antal bildade men obebyggda tomter i NÖ kanten av Vidja. Av intresse i plan nr l är att mellan fastigheterna Vidja l:518 i norr, Vidarblicksvägen i väster och Vidjavägen i söder, föreslogs år 1944 ca tolv tomter som i plankartan till 1998 års områdesbestämmelser lades ut som natur. Den marken utgör nu del av den samfällda fastigheten Vidja l:603. Ett ännu större antal obebyggda fastigheter bl.a. från Vidja l:522 och l:523 i norr till Vidja l:552 och l:488-1 :492 i söder angavs i områdesbestämmelserna med "OB" som fritidshustomter (40 tomter). Se Bild l ovan och markeringen "A" i Bild 2 på nästa sida. Då dessa tomter undantogs redan 1945 från fastställelse av plan nr l, är det en anmärkningsvärd miss av Huddinge kommuns planchefen (namn borttaget) att i områdesbestämmelserna år 1998 bakom länsstyrelsens rygg lägga ut de från fastställelse undantagna fastigheterna och få kommunfullmäktige att besluta att de får bebyggas med fritidshus. De obebyggda tomterna inom område A ägs av Stockholms stad. Att i område A godta fritidshus är rent försumligt. När nya detaljplaner nu antas och områdesbestämmelserna inte upphävs så gäller de vidare och anger huvuddragen i tilltänkt markanvändning. Enligt 13 kap. 2 ÄPBL får en ny detaljplan för bostadsbebyggelse då inte överklagas när markens användning för bostadsbebyggelse redan avgjorts i hittills gällande områdesbestämmelser- utan att den markanvändningen har lämplighetsprövats...

319 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Samma kritik kan riktas mot tomterna i det område som jag på Bild 2 markerat med "B" i SO där den med områdesbestämmelserna upphävda planen inte genomförts. De tomterna ägs också av Stockholms stad. Där borde ett planupphävande ha skett när områdesbestämmelserna antogs och inte lagts områdesbestämmelser för fritidshus. Områdesbestämmelserna 2001 Områdesbestämmelser för Vidja har planbeteckningen 23-A-7, påbörjades 1998 och vann laga kraft den 15 februari På tillhörande karta markerades permanentbebodda fastigheter med "H" (helårsbostad) och byggrätten för fritidshus begränsades till max. 40 kvm för huvudbyggnad och max. 20 kvm för komplementbyggnad. Bild 2. Utdrag ur kartan med områdesbestämmelser som vann laga kraft Områdena A (undantaget från fastställelse 1945), B och C (Vidja 1:28) kommenteras i detta utlåtande.

320 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Felen i område A, B och C är amatörmässiga till följd av att kommunens planchef är otillräckligt kunnig för sin tjänst och inte ens var påläst om gällande planer när områdesbestämmelserna gjordes. Han missade att den år 1910 bildade, fastigheten Vidja 1:28 är ett jord- och skogsbrukshemman, som inte ingick i plan nr l från Den har inte någonsin varit en fritidsbostadstomt och den var permanentbebodd. Den behandlades i strid mot 5 kap. 16 ÄPBL när kommunen inte undantog den genom att markera den med "H" (=Helårsbostad) och i stället begränsade bostadsbebyggelsens storlek. Det påvisar inkompetens hos kommunens planerare och har lett till rättsövergrepp mot fastighetens ägare som köpte den i mars Fler övergrepp från samhällsbyggnadsnämnden har sedan följt mot ägarna, som är en ung barnfamilj i behov av att bygga till för sin växande familj. Kommunen anser att det är rätt att ange att ett helt jord- och skogsbrukshemman som "fritidstomt". Kommunens planchef och samhällsbyggnadsnämnden vet mycket väl att områdesbestämmelserna är lagstridiga. Kommunen gjorde ett tafatt försök att rätta dem inom område C i kartan på föregående sida men lyckades inte. Kommunen har därefter vägrat ge bygglov för ansökt tillbyggnad på Vidja l:28 (dnr ) med hänvisning till att felet i områdesbestämmelserna gäller och ska följas. Så lite kan kommunens planerare om fastighetsrätt att de i områdesbestämmelserna angav den 3,7 ha stora fastigheten Vidja 1:28 som en bostadstomt trots att 4 fastighetstaxeringslagen föreskriver att mark till fastighet, som är bebyggd med småhus ska i sin helhet utgöra tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har en total areal som inte överstiger 2,0 ha. Detaljplan för Vidja, etapp l Ett detaljplaneprogram utarbetades för Vidja och godkändes år Planarbetet har därefter uppdelats i tre etapper. Arbetet med nya planer var fram till 2007 inriktat på att de boende skulle, precis som i tidigare byggnadsplaner, ha huvudmannaskapet för allmänna platser. Men kommunen anlitade en exploateringskonsult, som har strategiskt bedömt vilken mark som kommunen kunde tjäna mest pengar på genom att köpa den som allmän plats för 10 kr/kvm och senare, när planens genomförandetid på 15 år gått ut, planändra och göra till tomter som kan säljas för uppskattningsvis kr/st. En möjlighet till så stor profit har stigit kommunen åt huvudet och planerarna har agerat huvudlöst samtidigt som exploateringskonsulternas utredningar har hemlighållits. Kommunfullmäktige i Huddinge kommun antog den 20 juni 2011, 134, detaljplan för Vidja etapp l. Antagandebeslutet överklagades av ett stort antal fastighetsägare och bl.a. av Vidja Vägförening, som i dag är huvudman för

321 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) allmänna platser. Syftet med den överklagade planen är att ge förutsättningar för en utbyggnad av gemensamt vatten- och avlopp och samtidigt skapa möjligheter för permanentboende i området genom utökade byggrätter på enskilda fastigheter. Planen omfattar 122 fastigheter i enskild ägo, varav alla utom en är bebyggda samt delar av Vidja l:4 och l:602 som ägs av Vidja Vägförening. Detaljplan för Vidja, etapp 2 Kommunen har i dagarna redovisat ett samrådsförslag till detaljplan för etapp 2 som är resten av det bebyggda Vidja, ett område med ca 540 fastigheter. Då samma program har gällt för etapp l och etapp 2, gäller samma inriktning för etapp 2 som för etapp l. De fastigheter, markerade "B" på Bild 2 ovan, som ligger söder om Vidjavägen är inte med i planen för Vidja etapp l och övriga obebyggda tomter som är markerade "A" i kartbilden är inte med i förslaget till detaljplan för etapp 2. Det är därmed sannolikt att Huddinge kommun avser att ge byggrätt för dessa fastigheter i en kommande ny plan eller i en planändring om 15 år för att göra dessa fastigheter till bostadstomter och sälja dem. Ännu en exploateringskonsult har anlitats, sannolikt för att befästa den tidigare konsultens rön. Vad båda konsulterna kan ha missat är att lagstiftningen på 1940-talet tillät branta lutningar på vägar och gångvägar medan dagens PBL och gatubyggnadsstandard ställer krav på att gator ska vara handikapptillgängliga. Det har i andra kommuner medfört att delar av fritidsområden inte har kunnat omvandlas till permanentbostadsområden. Kommunerna har då erbjudit ägare till branta och otillgängliga tomter annan mark att bygga villor på eller helt sonika löst in deras tomtmark och gjort den till allmän plats. Någon sådan omsorg om tillgänglighet har Huddinge inte visat i Vidja. Kommunens intresse av att tjäna pengar på nya tomter i Vidja efter att de nya planernas genomförandetid gått ut om 15 år är uppenbar. Kommunens exploateringstjänstemän har t.o.m. varit så profithungriga att de har erbjudit tomtägare i etapp l att köpa plan, gräsbevuxen allmän platsmark (som är inringad på Bild 3 nedan) nedanför fastigheterna Vidja l:464, 1:465, l:466 och l:467 till markpriset 400 kr/kvm för att införliva marken till sina starkt sluttande tomter.

322 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Bild 3. Detalj ur plankartan för Vidja etapp l. Gräsytan utgör allmän plats som Huddinge kommun exploateringstjänstemän i brev och vid enskilda kontakter har erbjudit tomtägarna längs lokalgatan att köpa till priset av tomtmark. Gällande rätt I den svenska fastighetsrätten finns möjligheter för det allmänna att tvångsvis överta ägandet eller nyttjandet av mark i syfte att tillgodose ett allmänt intresse. Om det allmänna har rätt att tvångsvis ta mark i anspråk förutsätter det i ett civiliserat samhälle att markägarna ska hållas skadeslösa. Vad som ofta är problemet är vilken ersättning som kommunen ska ge. Frågan om markåtkomst är direkt kopplad dels till det värde marken representerar och dels till syftet med markåtkomsten. Enligt l kap. 15 regeringsformen (1974:152) gäller sedan 1995 följande om egendomsskydd och allemansrätt: Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker an-

323 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) vändningen av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående markanvändning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag. Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan. Kravet i regeringsformen är att det ska föreligga angelägna allmänna intressen för att ett tvångsförfarande över huvud taget ska tillåtas enligt 2 kap. 15. En kompensation är av väsentlig betydelse vid bedömningar av huruvida ingreppet i egendomsrätten är proportionerligt i förhållande till det intresse som motiverar ingreppet. I motiven till 2 kap. 15 skriver lagstiftarna i prop. 1993/94: 117 (s.15-l6): "... med angelägna allmänna intressen avses främst sådana ingrepp som är motiverade med hänsyn till naturvårds- och miljöintressen men även till tiotalförsvarsintressen och ingrepp för att tillgodose samhällets behov av mark för bostäder och gator och andra kommunikationsleder". Vidare skriver man "att det slutliga ställningstagandet till vad som är angeläget allmänt intresse får göras från fall till fall i enlighet med vad som kan anses vara acceptabelt i ett demokratiskt samhälle." I 5 kap. 3 ÄPBL anges vilka områden som ska redovisas i en detaljplan och utgöra allmän platsmark i planen. I 2 kap. redovisas även ett antal allmänna intressen som ska beaktas vid planläggningen. Dessa redovisningar illustrerar kravet på väsentlighet. Bestämmelserna i 2 kap. l och 2 ÄPBL är grundläggande för valet av mark och markanvändning och manar till både hushållning och respekt för befintliga bebyggelse-, äganderätts- och fastighetsförhållanden. -Att ta mark till allmän plats för att senare göra den till tomtmark enligt hemlighållna exploateringsstudier kan inte anses utgöra ett angeläget allmänt intresse och kommunens avsikter ska därför starkt ifrågasättas. Problem och förslag till lösning Marken med park eller natur i de äldre planerna är enligt samstämmiga planbeskrivningar avsedd för Vidjabornas behov av natur- och strövområden. Samma gäller mark för festplats, mark och vatten för bad- och båtplatser etc. och friområden längs stranden. Även dessa områden har Huddinge kommun förklarat sig vilja ha utan att motivera med annat än att kommunen ska ha områdena för att göra dem "tillgängliga". Det var vad kommunen påstod för att med stöd av 6 kap. 19 ÄPBL (utan att ersätta ägarna) få ta l,6 ha skogsmark från Vidja l :28 för att "skydda" naturen och göra skogen "tillgänglig" enligt allemansrätten. Länsstyrelsen avslog kommunens begäran den 13 oktober 2010.

324 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Huddinge kommun har i själva verket inte det minsta intresse av att skydda naturen i Vidja. Vad kommunen framför allt vill är att för 10 kr/kvm komma över mark, som när detaljplanernas genomförandetid har gått ut efter femton år kan planläggas till tomter som säljs för ett par miljoner kr/styck. Därmed agerar kommunen inte enbart som planmyndighet utan också som profithungrig markspekulant som använder ÄPBL/PBL som affärsmetod i kraft av sitt planmonopol. Det utgör definitivt inte ett angeläget allmänt intresse att kommunen ska lura markägarna på deras gemensamma naturmark och ta den bara för att exploatera den när det blir tillåtet efter att planens genomförandetid gått ut. Ägarna till Vidja l:28 hade upprättat ett skogsvårdsavtal med Skogsstyrelsen men kommunen motsatte sig att avtalet undertecknades för då skulle kommunen bli skyldig att lämna skogsmarken i fred i hela 50 år som avtalet gäller. Nu säger kommunen samma sak och vill inte låta Vidjaborna behålla all skogsmark enligt tidigare byggnadsplaner och som skulle kunna skyddas mot framtida exploatering i 50 år. Kommunen har brutit ut flera skogsområden ur planetapp l och kommer att göra så även i etapp 2 för att slutligen anta en sista planetapp med bara sådan skogsmark som inte kan exploateras till tomtmark och som kommunen därför är beredd att låta Vidjaborna ha fortsatt huvudmannaskap för. Huddinge kommun agrar för att lägga beslag på naturområden som allmän platsmark. Den uppenbara faran är att kommunen, enligt exploateringskonsulterna, efter femton år exploaterar denna allmänna platsmark som kommunen nu vill bli huvudman för och senare tjäna grova pengar på. Intresset som kommunen utåt skyltar med är bevarande av natur och ökad tillgång till naturen enligt allemansrätten. Med detaljplan kommer den marken inte att skyddas i mer än 15 år. Exploateringsexperternas utredningar och förslag lär kommunen hemlighålla i väntan på att planernas genomförandetid går ut. Därefter skulle kommunen tjäna miljontals kronor, som med hänsyn till kommunens bedrägliga agerande mot Vidjaborna vore i högsta grad oförtjänta pengar. Motintresset och medlet att förhindra att kommunen lurar Vidjaborna och omintetgör ett långvarigt naturskydd för att exploatera Vidjabornas natur är att Vidjaborna själva får förvalta sina skogsområden i form av en eller flera samfälligheter. För att göra det ska områdena med skog/natur i detaljplanerna utgöra samfälld kvartersmark. Marken är då punktprickad enligt "Boken om detaljplan och områdesbestämmelser" och utgör inte tomtmark. För att ge allmänheten den tillgång till skogsområdena som kommunen påstår sig vilja

325 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) ge ska de samfällda skogsområdena på kvartersmark markeras med bestämmelsebeteckningen "x 1 vilken kopplas till en planbestämmelse med innebörd att med x 1 betecknade områden ska hållas tillgängliga för allmänheten enligt allemansrätten. Områdena är då allmänt tillgängliga och kan ges skydd i hela 50 år om samfälligheterna tecknar skogsvårdsavtal med skogsstyrelsen. Meddelande till Vidja Intresseförening Anslagstavlorna i Vidja (tas ned senast 30/ ) Om samrådsförslag till detaljplan för Vidja etapp 2 Jag har som sakkunnig rådgivare till enskilda och föreningar i Vidja påtalat allvarliga brister i planförslagen för Vidja etapp 2 och för naturmark. Helt oavsett tidsgränsen för samrådsyttranden när det gäller föreslagen byggrätt anmärker jag härmed på uppdrag av sakägare på att samrådsförslaget strider mot bestämmelsen i 5 kap. 2 ÄPBL. Däri föreslås begränsningar i tomtstorlekar, byggnadshöjd och placering och friliggande småhus ges byggrätt på l 00 kvm byggnadsarea (BYA) i två våningar och 150 kvm BYA i en våning, komplementbyggnader om max 40 kvm BYA samt att befintligt fritidshus på max 55 kvm BY A får behållas som komplementbyggnad men då får inte ytterligare komplementbyggnader byggas. Korrigera byggrätterna i planförslaget! När en detaljplan görs ska enligt 5 kap. 2 ÄPBL hänsyn tas till befintliga fastighets och bebyggelseförhållanden. Det gjorde inte planchefen (namn borttaget) när områdesbestämmelserna gjordes och det har heller inte gjorts i planens samrådsförslag. För att ta hänsyn till befintlig bebyggelse måste man inventera den. Många huvudbyggnader är större och ändå föreslås en byggrätt utan att förutse de problem som uppstår när en sådan byggnad ska byggas till för att enligt planens syfte göras till en året om beboelig villa. Då är det inte tillåtet att ge bygglov och då har fastighetsägarna försatts i en situation som inte behandlats i plan- eller genomförandebeskrivningen. Om syftet är att stora huvudbyggnader ska minskas i volym så ska skälen för det anges i planbeskrivningen. Och i genomförandebeskrivningen ska anges hur det ska gå till. Om syftet inte är att stora byggnader ska minskas i volym så ska hänsyn tas husens storlek och behandlas i planförslaget med antingen en korrekt byggrätt eller med villkor och undantagsregler i planens bestämmelser.

326 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Finns nu påtalade brister kvar i nästa skede av planarbetet kan det att leda till omfattande invändningar under utställningen där varje invändning ska bemötas av er. Det kan även leda till överklaganden om byggrätterna inte korrigeras på tomter med befintliga större och/eller högre bostadshus än vad planförslaget tillåter. Bilaga i planavdelningens arkiv Rättsutlåtande daterat , ställd till Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt, författad av samma författare Länsstyrelsens svar Beträffande skrivelse benämnd Utlåtande om skälen att ha icke kommunal park- och naturmark i Vidja Länsstyrelsens planavdelning har , via e-post, mottagit och tagit del av rubricerad skrivelse, daterad Länsstyrelsen har noterat att skrivelsen är ställd till Huddinge kommuns samhällsbyggnadsnämnd m.fl. I kommunen pågår f.n. etappvis planläggning av området Vidja. Med anledning av skrivelsen vill Länsstyrelsen anföra följande. Det är kommunens ansvar att planlägga och styra markanvändningen för samhällets utveckling. Länsstyrelsen har att ge råd och ansvara för att statens intressen tillgodoses i kommunernas planering. Enligt plan- och byggförordningen (2011:338), PBF, har Länsstyrelsen att ge tillsynsvägledning när det gäller tillsynen enligt plan- och bygglagen. Länsstyrelsen ska enligt 8 kap.14 PBF, bl.a. ge tillsynsvägledning i länet genom att ge byggnadsnämnden råd och stöd i nämndens tillsynsarbete och följa upp och utvärdera byggnadsnämndens tillsynsarbete. Efter att ha granskat skrivelsen har Länsstyrelsen bedömt att det inte är aktuellt att vidta någon åtgärd. Uppgifterna kan eventuellt komma att utgöra underlag vid framtida tillsynsvägledning enligt plan- och bygglagen. Skrivelsen föranleder ingen ytterligare åtgärd från Länsstyrelsen varför ärendet avskrivs. Kommentar: Synpunkterna på områdesbestämmelserna och hur de har antagits kommer inte att kommenteras då de vunnit laga kraft 2001 och har gällt sedan dess. För etapp Vidja etapp 1 har detaljplanen vunnit laga kraft 7 januari 2013 vilket innebär att synpunkterna för fastigheten Vidja 1:28 inte kommer att hanteras i denna samrådsredogörelse. I samband med den nya detaljplaneringen så görs nya bedömningar.

327 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Vid all god planläggning av bostadsområden planläggs förutom själva bostadsfastigheterna även gemensamhetsytor för de boende. I detaljplanerna för Vidja innebär detta att mark planläggs för vägar och naturområden respektive parkområden. I planläggningen har lämpliga lägen för fler bostadsfastigheter sökts och vissa har skapats på mark som setts som lämplig för detta ändamål. För ytorna närmast Orlången har kommunen varit restriktiv med att lägga ut mer kvartersmark än den som redan finns. Det är av största vikt att naturområdena längs med stränderna fortsätter att vara tillgängliga för de Vidjabor som inte har en fastighet som gränsar mot vattnet och för andra besökare som hittar till Vidja. Denna mark ska inte uppfattas som privatägd, vilket är viktigt i sjönära lägen i Stockholms län där exploateringstrycket på marken är stort. Det finns alltså inga planer på att lägga ut dessa ytor som privata bostadsfastigheter. Några hemliga exploateringsstudier existerar inte. Det är planmässigt enklare att omvandla privatägd kvartersmark till bostadsfastigheter än kommunalägd naturmark. Att planlägga marken som natur med ett kommunalt huvudmannaskap ses därför som ett mer långsiktigt skydd mot exploatering. Att i en planbestämmelse säga att mark ska vara allemansrättsligt tillgänglig är en planbestämmelse utan juridisk verkan. Skogsvårdsavtal med skogsstyrelsen som föreslås av författaren har diskuterats för fastigheten Vidja 1:28 som har utpekade höga naturvärden. Detta är alltså inget avtal som erbjuds generellt för skogsmark utan det ska finnas höga naturvärden på marken. För enkelhetens skull, avtalsmässigt, så planläggs alla Stockholms fastigheter, utom tre, i samma detaljplan det vill säga Vidja etapp III. I de två programmen för Vidja gick att utläsa att Stockholms befintliga fastigheter ska ersättas med mark som ligger mellan Vidja etapp 1 och Ågesta värmekraftverk. Detta på grund av de höga naturvärden som finns på de befintliga fastigheterna som istället ska skyddas som natur i kommande detaljplan. Samrådsyttrande på Detaljplan Vidjas naturområden Länsstyrelsen Ett förslag till detaljplan för Vidjas naturområden, daterat maj 2012, har översänts till Länsstyrelsen för samråd enligt 5 kap. 20 plan- och bygglagen (1987: 10), ÄPBL.

328 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Planområdet är beläget i Vidja som är ett äldre fritidshusområde vid sjön Orlångens sydöstra del. Detaljplanen för vissa av naturområdena är nära kopplad till detaljplanerna för Vidja etapp I och Vidja etapp II, där detaljplanen för Vidja etapp I är antagen men överklagad, och planarbetet för Vidja etapp II bedrivs parallellt med här aktuell detaljplan. I detaljplanen för Vidjas naturområden har vissa naturområden inom Vidja planlagts för att pröva enskilt huvudmannaskap för dessa. Enligt 5 kap. 22 ÄPBL ska Länsstyrelsen under samrådet bl.a. särskilt ta till vara och samordna statens intressen. Till Länsstyrelsens uppgifter hör även att medverka med rådgivning till kommunerna, bl.a. beträffande tillämpningen av plan- och bygglagen. Länsstyrelsens synpunkter Sammanfattande bedömning Länsstyrelsen bedömer utifrån nu kända förutsättningar att det inte finns skäl att anta att Länsstyrelsen kommer att pröva ett eventuellt antagandebeslut och upphäva föreliggande detaljplan med stöd av 12 kap. ÄPBL. Länsstyrelsen framför dock synpunkter angående den formella tillämpningen av lagen, framförallt med avseende på huvudmannaskapsfrågan och en uppdelning av området i två detaljplaner. Det är Länsstyrelsens uppfattning att kommunen bör överväga att lägga samman de båda pågående detaljplanerna, Vidjas naturområden och Vidja etapp Il, till en plan, med kommunalt huvudmannaskap. Huvudmannaskap, mm Vägar och naturområden ägs och förvaltas idag till stor del av Vidjas vägförening genom en gemensamhetsanläggning. Kommunen har valt att pröva enskilt huvudmannaskap för vissa delar av naturmarken i området, eftersom det har varit ett önskemål från både gemensamhetsanläggningen och enskilda fastighetsägare. Kommunen har bedömt att de områden det gäller främst är en angelägenhet för de närmast boende. De aktuella naturområdena är i föreliggande förslag planlagda som allmän plats, med enskilt huvudmannaskap. Detaljplanerna för etapp I och II, i vilka kvartersmark, vägar och vissa naturområden ingår, har kommunalt huvudmannaskap och är upprättade enligt plan och bygglagens äldre regler (1987: l 0), ÄPBL, som inte tillåter delat huvudmannaskap i en detaljplan. Den nya PBL, som trädde ikraft , möjliggör delat huvudmannaskap men är inte tillämpbar i detta fall. Eftersom planuppdrag för Vidjaområdet gavs redan 2005 ska enligt gällande övergångsregler, den äldre lagstiftningen tillämpas.

329 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Av 6 kap. 26 ÄPBL framgår att huvudregeln är att kommunen ska vara huvudman för gator och andra allmänna platser inom områden med detaljplan. Om det finns särskilda skäl kan dock annan än kommunen, t.ex. en anläggningssamfällighet, vara huvudman för de allmänna platserna. Som särskilt skäl kan räknas att ett område planläggs för t.ex. bebyggelse med fritidshuskaraktär. Syftet med bestämmelsen är att kommunen inte utan vidare ska kunna avsäga sig huvudmannaskapet. Enligt 5 kap. 4 ÄPBL inte är det möjligt att ha delat huvudmannaskap i en och samma detaljplan. Länsstyrelsen har i yttrande över samrådsförslaget till detaljplan för Vidja etapp II framfört att Länsstyrelsen inget har att invända mot att kommunen upprättar en separat detaljplan for Vidjas naturområden. Länsstyrelsen har emellertid under hösten tagit del av äldre domslut, och slutsatser som dragits av dessa, föranleder Länsstyrelsen att nu inta en mer restriktiv hållning till uppdelningen av planområdet i två detaljplaner. Förutsättningarna i de planärenden som domsluten handlar om och det nu aktuella planförslaget skiljer sig väsentligt åt på flera punkter men vissa slutsatser kan ändå dras beträffande uppdelning av ett geografiskt sanmanhållet område i två detaljplaner, på det sätt som här gjorts. Kommunen har här i en separat detaljplan valt enskilt huvudmannaskap för områden med naturmark som ligger insprängda i ett större sammanhållet omvandlingsområde, där det i den mer omfattande detalj planen, inom vilken det också finns stora områden med naturmark, föreslås kommunalt huvudmannaskap. Det är enligt Länsstyrelsens mening av väsentlig betydelse att den lösning som väljs inte framstår som godtycklig för de boende i området. I det här fallet finns, enligt Länsstyrelsens mening, risk för att lösningen kan uppfattas som godtycklig, eftersom vissa delar av naturmarken har enskilt huvudmannaskap, medan andra har kommunalt. Länsstyrelsen ställer sig också tveksam till att det är lagstiftarens mening att huvudregeln om kommunalt huvudmannaskap ska kunna kringgås genom att välja olika lösningar av huvudmannaskap för olika delar av ett större sammanhållet omvandlingsområde, på det sätt som här gjorts. Som framgår ovan ska det finnas särskilda skäl för att annan än kommunen ska vara huvudman. Länsstyrelsen kan utifrån föreliggande underlag inte se att något särskilt skäl för enskilt huvudmannaskap föreligger. Enligt Länsstyrelsens uppfattning bör kommunen överväga att lägga samman de båda pågående detaljplanerna, Vidjas naturområden och Vidja etapp II, till en plan, med kommunalt huvudmannaskap.

330 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Behovsbedömning Kommunen har bedömt att detaljplanens genomförande inte innebär betydande miljöpåverkan. Länsstyrelsen instämmer i den bedömningen. Övrigt Länsstyrelsen har noterat att ett av de områden med naturmark, som avses få enskilt huvudmannaskap, inte finns redovisat på plankartan. Kommentar: Länsstyrelsens invändningar mot upplägget med två detaljplaner härrör från grundtankarna i plan- och bygglagen om var, när och hur enskilt huvudmannaskap är lämpligt. Frågan har dock fler nyanser än vad som framgår i Länsstyrelsens yttrande. Bl.a. är delaktigheten från Vidjaborna en aspekt att beakta. Mot den bakgrunden bör kommunen närmare överväga hur områdena i Vidjas naturområden slutligt ska behandlas planmässigt. Planärendet drivs därför inte vidare i detta skede. 113 förordnande Fastighet Vidja 1:471 Ang. Upphävandet av förordnandet 113 byggnadslagen. Som fastighetsägare till "Axnäs", Vidja 1:471 vilken är en skafttomt med ca. 300m (ca.2.200kvm) långt skaft där nuförtiden 11 andra fastigheter använder sig av min fastighet för att komma till sina.ser jag inte någon vinning i och är inte intresserad av att ytterligare fastigheter skall bildas och använda sig av mini Jag motsätter mig detta med bestämdhet! Såvida inte kommunen löser in en del av min fastighet för vägändamål för en skälig penning och att jag får vara med att bestämma var fastigheten skall styckas av (vändplan på naturmark så jag kan bibehålla min parkering). Tilläggas bör att naturmarken till höger om Axnäsvägen som är tänkt för nya fastigheter är sank. Och att minst 5 fastigheter har bytt ägare sen -75,vilket då inte stämmer med motiveringen nr.2. Kommentar: I detaljplanen så föreslås Axnäsvägen köpas in av Huddinge kommun och fortsättningsvis förvaltas av kommunen. Ett avtal om ersättningen för detta kommer att upprättas med fastighetsägaren när detaljplanen har vunnit laga kraft.

331 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADS- FÖRVALTNINGEN SIDA PLA (155) Användningsgränsen mellan vägen och den privata bostadsfastigheten har ändrats till utställning så att mer mark ligger innanför bostadsfastigheten. Upphävandet av förordnandet rör även möjligheten för fastighetsägare att få ersättning för mark som planläggs som vägar eller natur. Som det ser ut idag så får inte fastighetsägare ersättning för sån mark. Johanna T Wadhstorp Planhandläggare

332 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2013/ (2) HANDLÄGGARE Lasses, Börje Kultur- och fritidsnämnden Borje.Lasses@huddinge.se Remiss: Utställning - Detaljplan för Gulsparven 4 m fl. Förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden godkänner förvaltningens remissvar enligt tjänsteutlåtande daterat den 28 oktober 2013 och skickar det till samhällsbyggnadsnämnden som sitt eget. Beskrivning av ärendet Detaljplanen för Gulsparven 4 m.fl. handläggs med normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen. I ett normalt planförfarande ingår momenten programsamråd, plansamråd, utställning och antagande. Föreligger ett förslag till utställning för Gulsparven 4 m.fl. som nu är ute på remiss där Kultur- och fritidsnämnden är en av remissinstanserna. Programområdet ligger vid Tjädervägen på nuvarande Västerängs idrottsplats. Syftet med planen är att skapa förutsättningar för uppförande av bostadsbebyggelse samt undersöka möjligheten och behovet av en förskola/skola. För att möjliggöra tillgång till planområdet har idrottsplatsen ersatts av konstgräsplaner samt en ishall vid Segeltorps idrottsplats. Förvaltningens synpunkter Förvaltningen har i tidigare samråd konstaterat att inom programområdet finns en scoutstuga som ägs av Segeltorps scoutkår. Scoutkåren har ca 100 medlemmar i åldrarna 8-18 år. Vid exploateringen föreslogs i programsamrådet att Scoutkåren samutnyttjar lokaler med den förskola/skola som planeras i området, en lösning som förvaltningen då ställde sig positiv till. Förvaltningen har tidigare konstaterat att området inte betraktas som kulturhistoriskt intressant och därmed inte berörs av kommunens kulturmiljöinventering. Inom rimligt avstånd från programområdet finns tillgång till två mötesplatser för ungdomar, bibliotek samt idrottsplats och ishall. Förvaltningen har inget i övrigt att tillägga än vad som framkommit i tidigare samråd. POSTADRESS Kultur- och fritidsförvaltningen HUDDINGE BESÖKSADRESS Kommunalvägen 28 TELEFON (VX) OCH FAX E-POST OCH WEBB kulturfritid@huddinge.se

333 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA KFN-2013/ (2) Marina Högland Förvaltningschef Börje Lasses Kansli- och ekonomichef Bilagor Detaljplanen för Gulsparven 4 m.fl. Beslutet delges Samhällsbyggnadsnämnden

334 HUDDINGE KOMMUN Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Remisslista DATUM DIARIENUMMER SBN PL 2010/ SIDA 1 (1) HANDLÄGGARE Raad alwajid raad.alwajid@huddinge.se Utställning Detaljplan för Gulsparven 4 m.fl. Översänt för yttrande till Länsstyrelsen i Stockholms län Lantmäterimyndigheten Stockholms läns landsting (regionplane- och trafiknämnden) Kommunstyrelsen Förskolenämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljönämnden Äldreomsorgsnämnden Huddinge hembygdsförening Segeltorps hembygdsförening Huddinge Naturskyddsförening Friluftsfrämjandet Segeltorps scoutkår För kännedom: Bygglovsavdelningen Gatu- och trafikavdelningen Gatu- och Parkdriftsavdelningen Lantmäteriavdelningen KS utvecklingsavdelning Lokalplaneringsavdelningen Mark- och exploateringsavd. Huddinge pensionärsråd Huddinge handikappråd Polisen, Södertörns polismästardistrikt Segeltorps villaägareförening Västerängs Vänner SRV återvinning AB Stockholm Vatten AB AB Storstockholms lokaltrafik Södertörns Brandförsvarsförbund Södertörns Fjärrvärme AB Vattenfall Eldistribution AB Tele 2 AB Sakägare enligt fastighetsförteckning Miljötillsynsavdelningen Naturvårdsavdelningen Informationsavdelningen Info Huddinge, Segeltorp.(biblioteket) Borätt AB Synpunkter lämnas senast Synpunkter lämnas skriftligen till Huddinge kommun. Samhällsbyggnadsnämnden HUDDINGE. Ange planärendets namn och i förekommande fall berörd fastighets beteckning. Vi ser gärna yttranden som e-post till plan@huddinge.se för att underlätta fortsatt handläggning. Utställningshandlingar finns utställda i Tekniska nämndhuset, Sjödalsvägen 29 och finns tillgängliga på kommunens hemsida Upplysningar lämnas av planarkitekt Raad Alwajid, tel POSTADRESS BESÖKSADRESS Huddinge kommun Sjödalsvägen 29 Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Planavdelningen Huddinge E-POST plan@huddinge.se TELEFON OCH TELEFAX

335 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN SBN PL 2010/ UTSTÄLLNINGSHANDLING Planbeskrivning Genomförandebeskrivning Plankarta med bestämmelser Illustration Detaljplan för Gulsparven 4 m.fl. inom kommundelen Segeltorp, Huddinge kommun Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, augusti 2013

336 - 2 -

337 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning Planens syfte och huvuddrag... 5 Behov av miljöbedömning... 5 Genomförande... 5 PLANBESKRIVNING... 6 Planens syfte och huvuddrag... 6 Plandata... 6 Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden... 6 Tidigare ställningstaganden... 7 Regionplan... 7 Översiktsplan... 7 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden... 7 Planuppdrag och program för detaljplanen... 7 Kommunala beslut i övrigt... 7 Planens förenlighet med miljöbalken... 7 Behovsbedömning... 8 Planen... 8 Platsen... 8 Påverkan... 8 Sammanfattning och motiverat ställningstagande... 8 Förutsättningar, förändringar och konsekvenser... 9 Natur... 9 Naturvärden Rekreation och friluftsliv Geotekniska förhållanden och markradon Hydrologiska förhållanden Miljökvalitetsnormer för vatten Bebyggelse Befintlig bebyggelse Föreslagen bebyggelse Landskapsbild/stadsbild Arbetsplatser, övrig bebyggelse Offentlig service Kommersiell service Ljusförhållanden och lokalklimat Tillgänglighet Kulturhistoriska miljöer Fornlämningar Friytor Lek och rekreation Gator och trafik Gångtrafik Cykeltrafik Kollektivtrafik Biltrafik Beskrivning av utformning enligt planförslaget Parkering

338 Utfarter Varumottagning Transporteffekter Störningar och risker Förorenad mark Luft, lukt Buller Störningar under byggtiden Riskhänsyn Teknisk försörjning Vattenförsörjning, spillvatten Dagvatten Energiförsörjning Elförsörjning Avfallshantering Räddningstjänst GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Planförfarande Tidplan Genomförandetid Ansvarsfördelning, huvudmannaskap Avtal Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Gemensamhetsanläggningar Servitut Ekonomiska frågor Kommunalekonomiska konsekvenser Kostnader för fastighetsägarna Vatten och avlopp Gatukostnader Bygglovavgift Planavgift Fastighetsbildning El och tele m.m Tekniska frågor Tekniska utredningar Administrativa frågor

339 Sammanfattning Planområdet har markerat med röd gräns på bilderna Planens syfte och huvuddrag Planens syfte är att pröva möjligheten att uppföra bostadsbebyggelse samt förskola/skola inom fastigheten Gulsparven 4 m.fl. Planområdet är beläget i Segeltorp och innefattar fastigheterna; Gulsparven 2, Gulsparven 3, Gulsparven 4 samt del av Kråkvik 2:5. Områdets ca 3 hektar omfattar Gulsparven 2 och Gulsparven 3 i enskild ägo, Gulsparven 4 ägs av Huge Fastigheter AB och del av Kråkvik 2:5 ägs av Huddinge kommun. Bebyggelsen föreslås uppföras av tre olika hustyper: kedjehus, radhus och flerbostadshus för att skapa dynamik inom området. Den blandade bebyggelsen med såväl flerbostadshus som gruppbyggda småhus är tänkt att innehålla ca 80 bostäder. Därutöver ingår fastigheterna Gulsparven 2 och 3 samt en förskola/skola med fyra avdelningar på en del av fastigheten Kråkvik 2:5. Förskolans/skolans byggnadsarea bedöms till cirka 600 kvm, och är tänkt att uppföras i två våningar. Bebyggelsen på fastigheten Gulsparven 4 föreslås kunna uppföras i högst två våningar samt tre våningar mot Skatvägen plus suterräng och beräknas omfatta ca kvm BTA. Bebyggelsen kommer väl att smälta in i befintlig villabebyggelse samt i områdets natur och terräng. Det är viktigt med gestaltning och volym på de nytillkomna byggnationerna och att en del av det uppvuxna träd- och buskbeståndet kan bevaras för att behålla en lummig och grön karaktär på området. Behov av miljöbedömning Genomförande av planen bedöms inte medföra en betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning därför inte behöver upprättas. Genomförande Kommunen får intäkter från försäljning av mark för förskola/skola i en del av fastigheten Kråkvik 2:5, försäljning av marken ska regleras i avtal

340 Planbeskrivning Planens syfte och huvuddrag Planen syftar till att pröva möjligheten att uppföra bostadsbebyggelse samt förskola/skola inom fastigheten Gulsparven 4 m.fl. I idéförslaget avses att nyproduceras såväl radhus, kedjehus och lägenheter i flerbostadshus innehållande ca 80 bostäder på nuvarande Västerängs idrottsplats samt på intilliggande mark. Bebyggelsen föreslås kunna uppföras i högst två våningar samt tre våningar mot Skatvägen plus suterräng och beräknas omfatta cirka m² BTA. Det är viktigt med gestaltning och volym på de nytillkomna byggnationerna och att en del av det uppvuxna träd- och buskbeståndet kan bevaras för att behålla en lummig och grön karaktär på området. Bebyggelsen ska i möjligaste mån vara energieffektiv. En förskola/skola med fyra avdelningar är tänkt att placeras på en del av fastigheten Kråkvik 2:5. Förskolans/skolans byggnadsarea bedöms till cirka 600 kvm, och är tänkt att uppföras i två våningar. Plandata Lägesbestämning, areal och markägoförhållanden Planområdet ligger vid Tjädervägen, på nuvarande Västerängs idrottsplats, i Segeltorp. Planområdet omfattar ca 3 ha och innefattar fastigheterna: Gulsparven 2, Gulsparven 3, Gulsparven 4 samt del av Kråkvik 2:5. Gulsparven 2 och Gulsparven 3 är i enskild ägo, Gulsparven 3 Gulsparven 2 Gulsparven 4 Planområdets geografiska omfattning Kråkvik 2:5 Gulsparven 4 ägs av Huge Fastigheter AB medan del av Kråkvik 2:5 ägs av Huddinge kommun. Planområdet gränsar i söder mot villabebyggelse vid Tjädervägen, i norr mot villabebyggelse vid Skatvägen och naturområde, i öster mot villabebyggelse vid Gökvägen och i väster mot villabebyggelse vid Orrvägen

341 Tidigare ställningstaganden Regionplan Gällande regionplan, RUFS 2010, antogs i maj 2010 av landstingsfullmäktige. Regionplanen anger programområdet som övrig regional stadsbygd. Aktuellt förslag bedöms vara förenligt med regionplanen. Översiktsplan I Översiktsplan 2000 antagen i december 2001 redovisas den största delen av området som utredningsområde. Aktuellt förslag bedöms vara förenligt med översiktsplanen. Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Området är planlagt med följande detaljplaner: 1-B Detaljplan för Stuvsta municipalsamhälle, fastställd , med officiell aktbeteckning 0126K-21. I detaljplanen är större delen av marken inom planområdet utlagt som I och A-område (idrott och allmänt ändamål) och kullen som parkmark. 1-A-4 Bestämmelseändring, fastställd , med officiell aktbeteckning 0126K-40. I detaljplanen är större delen av marken inom planområdet utlagt som Y och C-område (idrott och samlingslokal). 1-B-92 Detaljplan för Kråkvik 2:5, fastställd , med officiell aktbeteckning 0126K I detaljplanen är del av marken på fastigheten Gulsparven 4 planlagd som kvartersmark för idrott och samlingslokal. Genomförandetiden har gått ut för samtliga planer. Planuppdrag och program för detaljplanen Kommunstyrelsen beslöt att godkänna detaljplaneprogram för Gulsparven 4 m.fl. i Huddinge kommun. Samhällsbyggnadsnämnden gavs i uppdrag att ta fram detaljplan för Gulsparven 4 m.fl., enligt kommunstyrelsens förvaltnings tjänsteutlåtande. Kommunala beslut i övrigt Huge Fastigheter AB har i avtal med kommunen anordnat ny idrottsplats i Kolartorp för att kunna använda planområdet för bostadsbebyggelse. Planens förenlighet med miljöbalken Markanvändningen i planen är förenlig med bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken (1998:808), MB. Vid planering ska kommuner och myndigheter iaktta miljökvalitetsnormer enligt 5 kap 3 MB. Miljökvalitetsnormerna kommer inte att överskridas med föreslaget ändamål. Med hänvisning till nedanstående och miljöbeskrivningen under rubriken Förutsättningar, förändringar och konsekvenser bedöms ett genomförande av planen inte medföra betydande - 7 -

342 påverkan. Upprättande av detaljplan behöver därför inte kompletteras med miljöbedömning/mkb enligt MB och PBL. Behovsbedömning Enligt 5 kap.18 Plan- och bygglagen ska en miljökonsekvensbeskrivning för en detaljplan upprättas om den kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Med beaktande av kriterierna i bilaga 2 och 4 i förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar(mkb) ska kommunen göra en behovsbedömning och ta ställning till om ett genomförande medför en betydande miljöpåverkan eller ej. Planen Huddinge kommuns lokala agenda 21 (reviderad av kommunfullmäktige den 9 maj 2005) har som vision att Huddinge ska vara ett långsiktigt, hållbart, kretsloppsanpassat och trivsamt samhälle. Det nationella miljömålet God bebyggd miljö innebär att den fysiska planeringen ska möjliggöra ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur så att bilanvändningen kan minska och förutsättningarna för miljöanpassade och resurssnåla transporter förbättras. Genom att komplettera och förtäta inom befintlig bebyggelse samt att möjliggöra en bättre förutsättning för kollektivtrafik följs detta. Platsen I dag finns en fotbollsplan med omklädningsrum och en stuga samt två villor. Planen förväntas inte medföra betydande miljöpåverkan eftersom förändringen med tillkommande bebyggelse inte försämrar förutsättningarna för hushållningen av mark och vatten. Påverkan Planområdet är en före detta idrottsplats beläget i ett utpräglat villaområde. Med en utbyggnad enligt planförslaget kommer landskapsbilden att förändras till en tätare bebyggelse framförallt med avseende på föreslagna flerbostadshus. Planen bedöms inte medföra några risker för människors hälsa eller miljön. De största miljöeffekterna kommer att vara störningar från den ökade trafikmängden in i området. Sammanfattning och motiverat ställningstagande Genomförandet av planförslaget bedöms inte innebära någon betydande miljöpåverkan enligt Plan- och bygglagens 5 kap 18 och Miljöbalken 6 kap 11 med beaktande av förordningen 1998:905, bilaga 2 och 4. En miljöbedömning enligt miljöbalken bedöms därför inte behövas. Med hänvisning till nedanstående och beskrivningen av miljöfrågor under rubriken Förutsättningar, förändringar och konsekvenser, bedöms detta förslag till planläggning av Gulsparven 4 m.fl. inte medföra någon betydande miljöpåverkan. Upprättandet av planen behöver därför inte kompletteras med miljöbedömning/mkb enligt MB och PBL

343 Gulsparven 4 m.fl. är ett område som är obebyggt men som tidigare använts som idrottsplats kommer att bebyggas med blandad bebyggelse. Lokaliseringen enligt planförslaget är lämplig då den bedöms följa kommunens översiktsplan där det är utpekat som utredningsområde. Enligt översiktsplanen ska byggandet främst koncentreras till områden där infrastrukturen är utbyggd. Förslaget innebär en förtätning och utveckling i anslutning till kringliggande bebyggelseområden. Planens betydelse för en hållbar utveckling är främst kopplad till ett effektivt nyttjande av tätortens markresurser. Tillgängliga grönområden kommer inte att minska. Så långt det är möjligt kommer hänsyn tas till befintlig vegetation. Markanvändningen i planen är förenlig med bestämmelserna om hushållning med mark- och vattenområden enligt miljöbalken (MB) 3 och 4 kap. Planförslaget innebär ingen skada på ekologiskt känsliga områden eller riksintressen. Effekterna av den påverkan planförslaget kan ha på omgivningen samt den påverkan omgivningen kan ha på planförslaget bedöms som hanterbara. Inga nationella, regionala eller kommunala miljömål åsidosätts. Miljökvalitetsnormerna enligt 5 kap miljöbalken bedöms inte att överskridas med föreslaget ändamål. Miljökvalitetsnormer finns för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, bly, bensen, kolmonoxid, ozon och partiklar (PM 2.5 och 10) i utomhusluft samt vatten. Exploateringen av området får vissa konsekvenser för miljön men förändringarna bedöms inte innebära en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser enligt PBL 5 kap. 18. Förutsättningar, förändringar och konsekvenser Natur Planområdet söderifrån Planområdet är plant i söder och kuperat i väster och i nordost. Största delen av planområdet består idag av en naturgräsplan för fotboll. På fastigheten Kråkvik 2:5 finns c:a 15 meters nivåskillnad, som gör att planområdet är situerat mellan c:a +36 m och +51 m över nollplanet. Den kuperade delen av området utgör omkring 0,4 ha och kan fungera som lekyta. Skogspartiet med - 9 -

344 främst tallar och uppslag av lövträd skapar skönhets- och rekreationsvärden. Gles och grov tallskog med tätt lövuppslag mellan tallarna. I Huddinges grönstruktur (1997), ett underlag för översiktsplanen, beskrivs detta skogsparti: En kulle med gles och grov tallskog med tätt lövuppslag mellan tallarna. Ett fåtal ekar och hasselbuketter ligger insprängda här och där på kullen. Flera stigar korsar området Lättillgängligt. Lek, scouting. Det är viktigt att en del av det uppvuxna träd- och buskbeståndet kan bevaras för att behålla en lummig och grön karaktär på området. En trädinventering har utförts för att se till att uppvuxna träd på platsen i möjlig utsträckning ska bevaras. Naturvärden Inga särskilda naturvärden är påträffade inom planområdet. Planområdet är inte heller utpekat av Skogsstyrelsen (Skogens pärlor) och Länsstyrelsens GIS-databas eller i översiktsplanen. Konsekvenserna för biologisk mångfald bedöms bli relativt små. Planområdet förtätas från visserligen ianspråktagen men tidigare oexploaterad mark. Vegetationen påverkas av bland annat bebyggelsens täthet, lokalisering och utformning. För att minska denna förändring bör bebyggelsen natur anpassas och tillkomma utan stor naturpåverkan. Rekreation och friluftsliv Området är lättillgängligt och genomkorsas av ett flertal stigar. Tillgängligheten idag är också begränsad i och med att den befintliga idrottsplatsen är inhägnad, det nya förslaget medger en annan genomsläpplighet för gångtrafik. Skogen erbjuder möjligheter till lek och rekreation för barn och vuxna. En eventuell förskola/skola bör behålla så mycket natur som möjligt för lek och undervisning

345 Planområdet genomkorsas av ett antal stigar. Då idrottsplatsen är inhägnad och låst bedöms rekreationsvärdena i planområdet kunna gynnas genom att det nya förslaget medger en annan genomsläpplighet för gångtrafik. I anslutning till planområdet finns även fortsättningsvis markytor med naturmark för närlek och rekreation. Cirka 300 meter från planområdet ligger Gömmarens naturreservat som är ett större skogsområde av regional betydelse för det rörliga friluftslivet samt fungerar som undervisningsområde och utflyktsmål för skolor och barnomsorg. Geotekniska förhållanden och markradon Enligt Översiktlig byggnadsgeologisk karta över Huddinge kommun (Miljöteknik Sven Tyrén AB, 1975) består kvartersmarken av Lös jord (lerjord utan genomgående torrskorpa), fast jord (morän, sten, grus, sand och lerjord med genomgående torrskorpa på berg eller morän) samt berg (berg idagen eller berg på ringa djup). Markradon Sveriges Geologiska AB har utfört en markradonkartering Området har vid dessa mätningar bedömts som normalriskområde. Hydrologiska förhållanden Planområdet ligger inom Mälarens avrinningsområde, men avrinner i första hand till Långsjön och därifrån vidare till Mälaren. Långsjön är en övergödd sjö som har höga halter av fosfor och kväve. Det är viktigt att bidraget av näringsämnen inte ökar till sjön. Idag går en dagvattenledning längs Tjädervägen som når Långsjön via Sjöstigen, intill Långsjöbo. Denna dagvattenledning har tidigare varit ett öppet vattendrag och kommer från

346 Långängen i Gömmarens naturreservat. Någon rening av dagvatten vid Långsjön sker inte idag. Miljökvalitetsnormer för vatten Med avseende på dagvatten är det vid planering av bebyggelse viktigt att bedöma recipienten d.v.s. det vatten där dagvattnet släpps ut och slutligen kommer till. Dagvatten från planområdet rinner så småningom ut i Vårbyfjärden, som är en del av Mälaren, via Långsjön. Mälaren är en stor recipient med varierad känslighet. Östra Mälarens vattenskyddsområde Planområdet ligger inom den sekundära skyddszonen för Östra Mälarens vattenskyddsområde med skyddsföreskrifter för att skydda Mälaren som dricksvattentäkt. Mälaren omfattas även av miljökvalitets-normer. Miljökvalitetsnormerna ska beaktas vid prövning, tillsyn och planläggning och innebär att Mälarens vattenstatus inte får försämras och att den ekologiska och kemiska vattenstatusen ska vara god år Den östligaste delen av Mälaren uppnår i dagsläget god ekologisk status, men ej god kemisk status enligt miljökvalitetsnormerna. Av ovan nämnda skäl är det viktigt att inte öka avrinningen och mängden föroreningar från området. Långsjön Långsjön är en grund avlång sjö som ligger på gränsen mellan Huddinge och Stockholms kommun. Sjön har sitt utlopp i den norra delen. Tillrinningsområdet till Långsjön är ganska litet och består till drygt 60 % av bebyggelse, främst enfamiljshus. Långsjön är en mycket näringsrik sjö efter lång påverkan från omgivningen med höga halter fosfor och mycket höga halter kväve. Risk för skred/höga vattenstånd Planområdet ligger inte inom risk för översvämning kring Mälaren. Bebyggelse Befintlig bebyggelse Inom planområdet finns två villor men även omklädningsrum till fotbollsplanen samt en stuga som ägs av Segeltorps scoutkår. Scoutkåren arrenderar marken där stugan står. Scoutkåren har cirka 100 medlemmar och arbetar med barn i åldrarna 8-18 år. Scoutkåren bedriver företrädelsevis sin verksamhet på vardagskvällar. Husen i kringliggande villaområde är varierade i form och stil och byggda från 40-talet och framåt. De består till största delen av villor i två våningar på relativt stora tomter men även radhus med mindre tomter finns. Vid korsningen Orrvägen/Häradsvägen finns även flerbostadshus. Föreslagen bebyggelse Bebyggelsen avses uppföras av tre olika hustyper: kedjehus, radhus och flerbostadshus för att skapa dynamik inom området. Den blandade

347 bebyggelsen med såväl flerbostadshus som gruppbyggda småhus är tänkt att innehålla ca 80 bostäder. Bebyggelsen på fastigheten Gulsparven 4 föreslås kunna bebyggas på den befintliga vägstrukturen i Segeltorp. Ett finmaskigt nät av vägar som anpassar sig efter terrängen, där varje hus har sin entré mot gatan. Genom kvarteret anläggs nya vägar som följer det befintliga mönstret. De nya vägarna ska upplevas småskaliga. Vägarna utformas med smala asfaltytor som kantas av grus. Områdets gröna karaktär tas tillvara och utvecklas. Vegetation på tomtmark ska sparas där så är möjligt. Bevarad vegetation ger området en ombonad karaktär betydligt snabbare än om nyplantering sker. En inventering har gjorts för att kartera befintlig värdefull vegetation t.ex. ekar, tallar och aspar som finns i planområdet. Kompletterande vegetation på tomtmark anläggs där så är lämpligt. Speciell omsorg ägnas förgårdsmark och annan mark som är synlig från Tjädervägen respektive Orrvägen. Förgårdsmark ska planteras med gräs och/eller buskar. Markplanering på tomtmark ska ske med omsorg. Markplanering kan med fördel samordnas mellan intilliggande fastigheter. Idéförslag för fastigheten Gulsparven 4, ritat av Brunnberg & Forshed Arkitekter AB. Mot söder, på den tidigare bollplanen grupperas småhus i två nya kvarter. Ett av kvarteren formar sig runt ett samlande rum, en triangulär plats, som kan användas till bollspel, lek eller midsommarfest. Varje tomt avgränsas mot gatan och grannen med klippta häckar

348 Småhusen består av kedjehus och radhus och uppföras i två våningar för att smälta in i befintlig villabebyggelse. Husens högsta byggnadshöjd är 6,5 m. Kedjehusen parkerar på egen tomt, och radhusen har samfällda parkeringsplatser i carport. Infarten är från Tjädervägen. Husen får träfasader och takmaterialet är takpannor. Idésektion för kedjehus i fastigheten Gulsparven 4, ritat av Brunnberg & Forshed Arkitekter AB. Mot norr placeras tre punkthus som får stöd av den kuperade terrängen och den befintliga vegetationen. Här ligger husen i park, där endast bottenvåningens uteplatser får tydlig inramning. Husen är saxat placerade i nord-sydlig riktning. Detta ger bostäderna bra solvärden, samt det skapar även ett avstånd till villorna i norr, där befintliga trädbestånd kan bevaras. Terrängen sluttar ca en våning mot söder. Här möter suterrängvåningen ängen, med sina bevarade ekar. Husens placering och utformning ska ske med hänsyn till befintlig terrängen och vegetationen. Inom mindre delar av Gulsparven 4 samt del av Kråkvik 2:5 anges att marklov krävs för borttagande av träd med en stamdiameter > 0,2 m på en höjd 1,3 m över marken för att naturen ska sparas där så är möjligt. Idéperspektiv för flerabostadshus i fastigheten Gulsparven 4, som smältar in i naturen, ritat av Brunnberg & Forshed Arkitekter AB

349 Husen föreslås kunna uppföras i högst tre våningar mot Skatvägen plus suterräng för att få en bättre anpassning till terrängen och natur samt omgivande bebyggelse, där husens högsta taknockshöjd har begränsat till 12,5 m. Idésektion för flerbostadshus i fastigheten Gulsparven 4, ritat av Brunnberg & Forshed Arkitekter AB. Några parkeringsplatser placeras i närheten av husens entréer för att ge god standard åt husens äldre. Övriga parkeringsplatser placeras längs den nyanlagda gatan. Husens fasader är av puts med inslag av trä. Idéperspekti/fasader för flerabostadshus i fastigheten Gulsparven 4, ritat av Brunnberg & Forshed Arkitekter AB