Trafikverkets branschdagar 2013 Teknik och miljö

Transkript

1 Trafikverkets branschdagar 2013 Teknik och miljö

2 Program Kaffe och smörgås Inledning Mats Karlsson, Peter Lundman, Björn Eklund och Claes-Göran Rydén Gemensam förmiddagssession Renodlad beställarroll och uppdragsbeskrivningar, Mats Karlsson Ny planläggningsprocess, Olof Stenlund Paus Leveranskvaliteter inom underhåll, Mats Wendel Bim i Trafikverket, Anne Terése Albertsson Forskningsnyheter, Per Andersson Lunch

3 Program Session A D enligt följande: 14: Em fika A Gestaltning och utformning Sessionsledare, Sverker Hagberg Rum: Götheborg del 2 B Hållbart byggande, Urban Johnsson Rum: Ullevi C Anläggning Sessionsledare, Lahja Rydberg-Forssbeck Rum: Bankettsalen höga delen D Systemteknik Sessionsledare, Mats Fröjmark Rum: Götheborg del 1 Avslut

4 Peter Lundman

5 på infrastruktur Stora Projekt

6 Det här är våra anläggningsprojekt ERTMS (nationellt projekt) E4 Sundsvall Göteborg-Borås Marieholmsförbindelsen Västlänken E18 Hjulsta-Kista Förbifart Stockholm Citybanan Norra länken Mälarbanan Ostlänken BanaVäg Motala-Mjölby Hallandsås

7 Smarta affärer Fler totalentreprenader Fler utredningar och projekteringar till fast pris Ökad innovationsgrad, större konkurrens och ökad produktivitet Målet i korthet - mer nytta för pengarna

8 Även två förutsättningsskapande projekt

9 Anpassade regelverk Projektet: På en övergripande nivå hålla ihop arbetet med de portföljer som upphandlas och svara för en gemensam inriktning och nivå samt styra mot målet. Samordning med nuvarande styrning och krav i ledningssystem, kravdokument, AMA-systemet, inköpsmallar mm. Målet är ett modernt regelverk som inte styr på detaljerad lösning

10

11 Modell Byggherrerådet INTERNT EXTERNT Styrgrupp Trafikverket Trafikverkets expertgrupp Ansvar för att hantera processen att förankra och fastställa/besluta det nya förslaget till krav/rådsdokument Projektchef för regelverksanpassningen (ombud för portföljerna) En projektledare för varje portfölj Uppdragsledare (Konsultgruppen upphandlas separat) Ansvar för leverans av komplett förslag till krav/rådsdokument

12 Björn Eklund

13 Underhåll Avdelning Anläggningsutveckling - tekniskt stöd - förvaltar teknikslagen - stödjer och krav ställer vid byggande - kontrollerar och tar emot anläggning

14 På gång just nu Anpassade regelverk Teknisk systemstandard höghastighetsbanor (lev Ostlänkenprojektet) Förvaltning och dispenshantering regelverk Konsultupphandlingar AKJ paketeringar BVFF, JVTC, Charmek mfl Säkerhetsåret

15 Claes-Göran Rydén

16 Samordning och beslut av regelverk för anläggningsstyrning Samordning cus (funktionellt ansvar för sakområdet Trafikverkets strategiska utveckling, inklusive standardisering på strategisk nivå): Säkerställer att Trafikverket bedriver ett effektivt och ändamålsenligt arbete inom standardiseringsområdet. Arbetet med standardisering styrs och samordnas inom ramen för regelnätverket för anläggningsstyrning. Om krav och råd avser flera skeden/ steg beslutas dokumentet av chefen för det VO som närmast berörs i samråd med cheferna för övriga berörda VO Beslut Föreskrivande myndighet cs (transportsystemets funktion och samhällsnytta) och cuh (systemstandard och LCC), i vissa fall i samråd med cuh/s (not1) - cit (anläggningsstyrning för IT) - civ (investeringsverksamhet) i samråd med cpr - cpr (investeringsverksamhet) i samråd med civ - cuh (drift och underhåll) - cs (transportsystemets funktion och samhällsnytta) (not1) - cit (anläggningsstyrning för IT) - civ (investeringsverksamhet) i samråd med cpr - cpr (investeringsverksamhet) i samråd med civ - cuh (drift och underhåll) - cs (transportsystemets funktion och samhällsnytta) (not1) Not1: gäller även eventuella avsteg Vem fastställer dokument på olika nivåer i regelverkspyramiden? Övergripande krav Krav Råd Ansvar för dokumenttypen: cuh cuh cuh cuh ansvarar för stödprocessen Utveckla och utforma teknik- och systemkrav

17 Övergripande krav Internt dokument (används således inte i kontraktshandlingar) Övergripande krav är en del av direktivet till förvaltaren av krav och rådsdokument, samt ett stöd vid prövning av dispenser från krav. Om det är relevant kan man hänvisa till vissa tvingande externa krav; TSD harmoniserade standarder etc. Avsteg ej möjligt Normalt ej detaljerade Övergripande krav bör anges på funktionell nivå, dock behöver verifieringsmetod ej anges, ÖK används ju ej i kontrakt. Kravnivån däremot skall innehålla krav som kan användas i upphandlingar för utförandeentreprenader och där det är möjligt totalentreprenader ÖK för transportsystemets funktion, samhällsnytta, systemkrav och LCC skall ligga i samma struktur och dokument per teknikområde

18 Lagar och förordningar Struktur för Transportpolitiska mål Myndighetsföreskrifter Strategisk Plan Övergripande krav

19 Mats Karlsson

20 Renodlad beställarroll och uppdragsbeskrivningar för projekteringsuppdrag

21 Renodlad beställarroll Renodlad beställarroll på Trafikverket är i grunden ett förhållningssätt som innebär att vi som beställare ska skapa förutsättningar för marknaden och dess drivkrafter till ökad innovation och produktivitet, utveckla vår roll och vårt agerande som beställare i syfte att överlämna ett större åtagande och ansvar till leverantörerna ge förutsättningar för ökad konkurrens i anläggningsbranschen skapa ett nationellt enhetligt arbetssätt. Detta leder till såväl intern som extern effektivitet. skapa en tydlighet mot leverantörsmarknaden som eliminerar leverantörernas osäkerhet kring beställarens agerande. skapa en tydlighet i kravställande och efterföljande uppföljning, verifiering och validering

22 Uppdragsbeskrivningar - grundprincip Renodlad beställarroll påverkar uppdragsbeskrivningarna på bl.a. följande sätt: Ställda kravnivåer skall vara anpassade till respektive affärsform. Ingen hänvisning sker till AKJ och AKV utan selekterade krav i dessa som berör projekteringsuppdraget lyfts i klartext in i uppdragsbeskrivningen. Vald teknisk lösning skall redovisas tillsammans med en konsekvensanalys avseende kostnad, miljö och arbetsmiljö. Bedömning av LCC-kostnad skall göras vid val av teknisk lösning

23 Uppdragsbeskrivningar forts. Uppdragsstyrningen ges ökad fokus i uppdragsbeskrivningen när det gäller vad som skall göras i den kontraktsmässiga relationen med beställaren och inte hur styrningen av uppdraget skall ske. Beskrivning av genomförande av uppdraget inriktas på vad som skall göras i detta skede i form av redovisning och samråd mellan beställare och konsult och inte hur projekteringen skall genomföras. Krav på upprättande av Designbasis av konsulten vi uppdragets start. Byggplatsuppföljning ingår som en del i projekteringsuppdraget. Detta för att konsulten skall följa hela investeringsprocessen. Uppdragsbeskrivningen kommer att lägga ett tydligt fokus på leveransen avseende innehåll och kvalitet. Detta innebär bl.a. att varje leverans oberoende av status skall vara kvalitetssäkrad av konsulten före leverans. Underlätta och förenkla konsulters kalkylarbete avseende projekteringsuppdrag

24 Dokument i Inköpsmallar avseende projekteringsuppdrag 1. Uppdragskontrakt (UK) 2. Administrativa föreskrifter (AF) 3. Uppdragsbeskrivningar (UB)

25 Innehåll 1. Projekteringsföreskrifter 2. Objektet 3. Uppdraget 4. Uppdragsstart 5. Väg- och järnvägsplan 6. Systemhandling 7. Förfrågningsunderlag för utförandeentreprenad 8. Förfrågningsunderlag för totalentreprenad 9. Tillståndshantering, anmälningar etc. 10. Övrigt 11. Bilagor

26 Mall för uppdragsbeskrivning UB-mall Anpassad till planläggningsprocess som gäller fr.o.m Följer grundprinciperna i Renodlad beställarroll. På sikt kommer malldokumentet med tillhörande bilagor bli ett referensdokument liknande AMA AF Konsult. Uppdrag enligt planläggningstyp 2 och 3 sker som ett samlat uppdrag. För planläggningstyp 4 fram till och med samrådshandling val av lokaliseringsalternativ som ett samlat uppdrag där resterande kan läggas som option. Uppdatering kommer att ske regelbundet i juni resp. december

27 Olof Stenlund

28 Bygga väg och järnväg Ny planläggningsprocess

29 Upplägget i korthet Nytt och principer Lagar som styr Planläggningsprocessen Särskilt om miljö Något om planprövning Frågor

30 Nytt och viktiga principer Väglagen och lagen om byggande av järnväg mer lika varandra Enklare att samordna väg- och järnvägsprojekt Likheter med detaljplanering enligt PBL och ökade möjligheter till samverkan med kommunal planering Nya begrepp En planläggningsprocess i stället för flera skeden Samråd fortlöpande under hela processen

31 forts Nytt och viktiga principer Leder till vägplan eller järnvägsplan En plan ska alltid fastställas MKB obligatoriskt vid betydande miljöpåverkan, BMP Färre dubbelprövningar Små, okomplicerade projekt i befintlig anläggning fordrar inte alltid planläggning TRV förslår och regeringen avgör vilka projekt som ska tillåtlighetsprövas, inte typ av projekt

32 Då och nu

33 Viktiga lagar - några portaler Väglagen och lag om byggande av järnväg - läge och utformning så att ändamålet nås med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad - om en plan medför att mark tas i anspråk ska utformningen göras så att fördelarna överväger olägenheter som planen orsakar enskilda Miljöbalken - allmänna hänsynsregler - hushållningsbestämmelser - miljökvalitetsnormer

34 Den sammanhållna processens delar Vägplan/järnvägsplan Samrådsunderlag Samrådshandling Granskningshandling Fastställelsehandling Framtagning av underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Framtagning av planförslag med Miljöbeskrivning alt MKB Här sker det mesta av arbetet Kungörande och granskning Fastställelse Samråd Samråd Länsstyrelsens BMP-beslut Länsstyrelsens yttrande (tillstyrkan)

35 Undantag från krav på MKB Om ett projekt inte antas medföra betydande miljöpåverkan (BMP) behövs ingen MKB Länsstyrelsen fattar beslutet utgående från Samrådsunderlag I stället: Uppgifter om projektets förutsebara påverkan på människors hälsa och miljön Trafikverket har valt kalla detta Miljöbeskrivning

36 Byggande av väg/järnväg Begrepp i väglagen/lagen om byggande av väg/järnväg att anlägga en ny väg/järnväg att bygga om en väg/järnväg Den formella processen är obligatorisk om åtgärden utgör byggande av väg/järnväg i lagens mening Ombyggnad = att permanent förändra anläggningen och dess standard Vidmakthålla/återskapa standard o funktion räknas inte Tillfälliga förändringar räknas inte heller Men andra ombyggnader är i princip byggande av väg/järnväg

37 Undantag - som ändå inte är byggande av väg/järnväg små, okomplicerade åtgärder på befintlig väg/järnväg som medför endast marginell ytterligare påverkan på omgivningen och markåtkomst på frivillig väg (om mer mark behövs) Om dessa kriterier är uppfyllda är det inte fråga om byggande av väg/järnväg och därför krävs inte formell planläggning Reglerna gäller även driftåtgärder som kräver mer mark (28 väglagen)

38 Kriterierna förslag till tolkningar Åtgärder på befintlig väg/järnväg det kan alltså aldrig vara ny väg/järnväg Små, okomplicerade åtgärder måste tolkas utifrån hur det uppfattas av omvärlden, med normalt språkbruk. Ska inte tillskapa ny funktion eller medföra nämnvärt förändrad trafiksituation Åtgärden ska medföra högst marginell påverkan på omgivningen bedömning utifrån omgivningens karaktär och känslighet Ny mark ska inte behöva anskaffas med tvång skriftligt medgivande krävs. En skriftlig överenskommelse medför vägrätt

39 Trafikverkets upplägg - 5 planläggningstyper Åtgärdsval/ beställning Planläggningsprocess Nej Ja Plan 1 Typ 1 Små projekt på befintlig anläggning, endast marginell ytterligare påverkan på omgivningen, frivillig markåtkomst, ingen väg- eller järnvägsplan Miljöarbete med Formell planläggning Miljöbeskrivning 2 Typ 2 Ej betydande miljöpåverkan, ingen MKB, inga alternativa lokaliseringar, väg- eller järnvägsplan krävs En grannlaga bedömning 3 4 Typ 3 Betydande miljöpåverkan, MKB, inga alternativa lokaliseringar, väg- eller järnvägsplan krävs Typ 4 Betydande miljöpåverkan, MKB, alternativa lokaliseringar, väg- eller järnvägsplan krävs Val av alternativ, påbörja MKB 5 Typ 5 Betydande miljöpåverkan, MKB, alternativa lokaliseringar, tillåtlighetsprövning, väg- eller järnvägsplan krävs

40 Utan formell plan (planläggningstyp 1) Små åtgärder på en befintlig anläggning som endast medför marginell ytterligare påverkan på omgivningen och där mark kan tas i anspråk med frivillighet Huvudprocess Samla in och planera TRV, Samhälle har gjort en preliminär bedömning att åtgärden går att genomföra utan framtagande av vägeller järnvägsplan Leda och styra Investeringsprojekt Utred och analysera om byggande av väg/järnväg och omgivningspåverkan Dokumenterade bedömningar Utred och analysera markåtkomstbehov Underlag Markförhandling (annan process i Investera) Avtal om frivillig markåtkomst Läs mer TRVÖK kap Planläggningstyper Sammanställ underlag för fortsatt projektering Ställningstagande att genomföra projektet utan fysisk planläggning Leda och styra Investeringsprojekt

41 Viktigt! Råd inför bedömning om planläggningstyp 1 kan tillämpas! Använd metoden i TRVÖK-Anvisning, dokumentera Motivera resultatet i Underlag för ställningstagande Bifoga dokumentation Vid tveksamhet: föreslå samråd med länsstyrelse och kommun

42 Samrådsunderlag (för planläggningstyp 2-5) planläggningsprocessens inledning Plan med status samrådsunderlag om betydande miljöpåverkan (BMP) länsstyrelsens beslut Tidigare studier och beslut Inledande analys av behov och problem Förutsättningar och intressen som berörs Ändamål och projektmål Geografisk avgränsning Möjliga effekter för berörda intressen Grundas på befintlig och aktuell kunskap

43 Inte betydande miljöpåverkan (planläggningstyp 2) Projekt som av länsstyrelsen inte bedöms ha en betydande miljöpåverkan (ingen MKB krävs, inga lokaliseringsalternativ) Leda och styra Investeringsprojekt Ta fram, bearbeta och analysera underlag Underlag för beslut om BMP Begära länsstyrelsens beslut om BMP eller ej Länsstyrelsens beslut: Nej Utforma planförslag Plan med slutlig samrådsredogörelse Kungöra förslag till plan och möjliggöra granskning Plan med granskningsutlåtande Begära länsstyrelsens yttrande Länsstyrelsens yttrande Begära fastställelseprövning Begäran Genomföra fastställelseprövning Laga kraft vunnen plan Leda och styra Investeringsprojekt Läs mer TRVÖK kap Planläggningstyper

44 Miljöbeskrivning - miljösäkring av projekt utan MKB Miljöbalkens hänsynsregler ska efterlevas oavsett BMPbeslut Styrs av projektets storlek och komplexitet Miljöarbetet är i grunden samma oavsett BMP-beslut Förankring och samråd med länsstyrelse är viktig Något snabbare process: Mindre tid för att ta fram dokumentation Miljöbeskrivning godkänns inte av länsstyrelsen

45

46 Alternativa lokaliseringar (planläggningstyp 4) Projekt som av länsstyrelsen bedömts innebära betydande miljöpåverkan. Olika lokaliseringsoch utformningsalternativ föreligger. (MKB krävs, ingen tillåtlighetsprövning) Leda och styra Investeringsprojekt Ta fram, bearbeta och analysera underlag Underlag för beslut om BMP Begära länsstyrelsens beslut om BMP Länsstyrelsens beslut: ja Utarbeta lokaliseringsalternativ och påbörja MKB TRV valt alternativ Utforma planförslag och MKB Begära länsstyrelsens godkännande om MKB Godkänd MKB av länsstyrelsen Färdigställ plan med slutlig samrådsredogörelse Plan med slutlig samrådsredogörelse Kungöra förslag till plan och möjliggöra granskning Plan med granskningsutlåtande Begära länsstyrelsens yttrande Länsstyrelsens yttrande Begära fastställelseprövning Begäran Genomföra fastställelseprövning Laga kraft vunnen plan Leda och styra Investeringsprojekt Läs mer TRVÖK kap Planläggningstyper

47 Planläggningstyp 4 alternativa lokaliseringar (korridorer) Utarbeta lokaliseringsalternativ och påbörja MKB konsekvenser för alternativen, relevant kunskapsnivå krävs, allmänna intressen i fokus Metodik för påbörja MKB som tidigare för utredning som beskrivs i MKB-handboken Samråd och sammanvägda ståndpunkter från länsstyrelse och kommun Trafikverket fattar beslut om alternativval under processen

48 Tillåtlighetsprövning (planläggningstyp 5) MKB 1 MKB

49 Planläggningsbeskrivning Information om hur projektet är tänkt att bedrivas Beskriver arbetsläget vad som pågår och vad som kommer Uppdateras därför under arbetets gång Riktas till alla, både interna och externa parter Ej juridiskt dokument och inte formell inbjudan till samråd

50 Prövningar som nu kan hanteras i processen Generellt biotopskydd, strandskydd och samråd 12:6 Ska i ny process hanteras i planen, krav på särskild prövning utgår då Men skyddet i sig försvagas inte - formerna för beslutanderätten förändras Viktigt att tydliggöra i beskrivningen med särskild rubrik så det blir tydligt att sakprövning utgår Innebär att särskilt samråd kan behövas med länsstyrelsen i dessa frågor Bygglov Åtgärder som kan undantas från krav på bygglov, t ex upplag, murar, plank teknikbyggnader. Klaras ut i samråd med kommunen

51 Fastställelse Trafikverket fastställer planen efter länsstyrelsens yttrande (tillstyrkan) Beslutet vinner laga kraft om det inte överklagas Överklagas beslutet överlämnas ärendet till regeringen för prövning Beslutet giltigt i fem år efter det år det fick laga kraft Kan förlängas 2 år (synnerliga skäl) Beslutet omfattar inte Enskilda vägar, hastigheter m.m. Ersättningsfrågor

52 Tack för ordet Frågor?

53 Mats Wendel

54 Leverans-kvaliteter inom underhåll

55 Mål för ett gemensamt styrramverk Ett gemensamt fokus mot leveranskvalitet i kundernas resor och transporter Tydlighet i hur anläggningarnas tillstånd bidrar till leveranskvalitet Förbättrat kvalitet i rapportering mot Regeringskansliet En transparent styrning från strategisk till operativ nivå En röd tråd från långsiktig planering till uppföljning. Styrning av verksamheten baserat på verifierade effektsamband

56 Tillstånd, åtgärder och effekter är grundläggande för styrningen av verksamheten Åtgärder omfattar allt som utförs för att förändra ett inte önskat tillstånd på ett sådant sätt att efterfrågade effekter kan uppnås För att möjliggöra spårbara och tydliga prioriteringar krävs spårbarhet och transparens i informationsstrukturer och informationsinnehåll Pol. inriktn- Samhällsfunktioner Leveranskvalitet Tjänster Funktionell indelning väg- och järnvägsnätet Anläggningstyper Entreprenadkontrakt, material- och supportavtal Anläggningsindivider

57 Bild från remiss Nationell plan

58 Transportsystemets leveranskvalitet Transportsystemets förmåga att uppfylla eller leverera, Punktlighet planerade res- och transporttider samt förmågan att snabbt tillhandahålla rätt information vid störningar Kapacitet Transportsystemets förmåga att hantera efterfrågad volym av resor och transporter Robusthet Transportsystemets förmåga att stå emot och hantera störningar Användbarhet Transportsystemets förmåga att hantera kundgruppernas behov av transportmöjligheter Säkerhet Transportsystemets förmåga att minimera antalet omkomna och allvarligt skadade Miljö och hälsa Transportsystemets förmåga att minimera negativ påverkan på klimat, landskap och hälsa samt förmågan att främja den positiva utvecklingen av dessa

59 Sammanhang leveranskvaliteter Balans efterfrågan utbud Efterfrågan ställer krav på kapacitet Kapacitet Ställer krav på kapacitetsreglering Liv Säkerhet Kapacitet ställer funktionella krav Förändrad efterfrågan Förändrad kapacitet Förändrad belastningsgrad Ankomsttid Punktlighet Välmående Hälsa & miljö Ställer funktionella krav Tillgänglig anläggning Robusthet Ställer funktionella krav Avrapporterad punktlighet Informerat tillstånd Användbarhet Välmående Vidmakthålld Återställd Medborgare Näringsliv

60 För att kunna analysera och beskriva användandet och definiera lämpliga nivåer på leveranser, har väg- och järnvägsnätet delats in i olika väg- och bantyper Vägtyper Storstadsvägar Övriga stamvägar Pendlings- och servicevägar Övriga för näringslivet viktiga vägar Övriga lågtrafikerade vägar Uppgifter om väg- och bantyper och dess geografiska placering finns i Trafikverkets databaser och på kartor

61

62 Bantyper Banor inom storstadsområden Banor som bildar större sammanhängande stråk Banor för övrig viktig gods- och resandetrafik Banor med mindre trafik Banor med ringa eller ingen trafik

63

64

65 Anne-Terése Albertsson

66 BIM Teknikdagarna 7 november Ann-Therese Albertsson

67 Begreppet BIM? BIM, Building Information Model Substantivet BIM är en förkortning av ByggnadsInformationsModell, som är en digital representation av en byggnad BIM, Building Information Modeling Verbet BIM är en förkortning av ByggnadsInformationsModellering, dvs processen att skapa och använda en eller flera bygginformationsmodeller i byggprocessen

68 Hantera information i hela anläggningens livscykel Samla in & planera Investera Underhålla BIM-projektet PDB Invest ANDA-projektet NTL-projektet Trafikleda & Trafikinformera

69 Med hjälp av BIM ska vi förändra Sverige

70

71 Regeringen vill att Trafikverket ska agera draglok i den svenska strategin för att införa BIM som nytt arbetssätt i hela anläggningsbranschen

72 Januari 2013: GD och direktionen fattar ett beslut om införande av BIM i Trafikverket

73 Det 2015 är dagar månader dit

74 Verktyg Rena ritningar Datorstödd Samarbetsportal Anläggningsinformation Genom hela livscykeln Livscykelhantering Trafikverkets krav Leverantörens arbetssätt Nivå 0 Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 ibim Data Mognad CAD 3D 2D Svensk byggtjänst BH90 BSAB, TEiP etc BIM-guide BIM Interoperabilitet IFC? IFD? CityGML? GIS? Gemensamma modeller, begrepp och processer ISO-BIM Processer Ritningar, linjer, texter etc Modeller, objekt, samarbete Integrerad, interoperabel data Dokument Filbaserat samarbete Filbaserat samarbete & databashantering Integrerad webbservice BIM-hub

75 Leverantören Måste få tid att mobilisera Behöver utbildning Arbetsmetodik Push Hur kan vi underlätta för marknaden utan att tvinga eller störa? Kontrakt Utbildning Teknologi Juridik Pull Beställaren Köpa data Göra det konsekvent Lämna hur frågan till marknaden Hur kan vi garantera att vi får det data vi behöver för att underhålla den anläggning vi köpt? Göra klart vad vi vill ha När vi vill ha det Samla data elektroniskt Hålla det enkelt

76 Införande av BIM i Trafikverket Projektmål Alla investeringsprojekt ska använda sig av BIM i lämplig nivå från och med 2015 Effektivisera Trafikverkets verksamhet med ca 150 Mkr fram till 2015 Trafikverket ska vara en tydlig beställare av BIM vid projektering och entreprenad

77 Det har jag jobbat med sedan -96 Det är naturligt att hela tiden utveckla arbetsmetodik BIM verkar svårt och dyrt. Jag ser inte nyttan Detta är inte konstigare än när datorerna började användas BIM Jag kan inte det här. Vi har inte fått några pengar för att införa detta På hussidan är BIM en självklarhet Har vi inte alltid jobbat så här? Vi klarar oss med ritningar

78 Behövs BIM är väl det ett en Är BIM inte BIM samma 3D-modell ett projekteringsverktyg? vara för att sak som system? 3D-CAD? det ska BIM? BIM hanterar är inte ett information system utan om snarare objektet en BIM är handlar inte ett mer projekteringsverktyg om standardiserad utan samt standard dess (överenskommelse) egenskaper till skillnad för hur från vi sättet information information och informationsöverföring skapas och lagras CAD skapar som och enbart utbyter består information av sammansatta mellan under än om en 3D-visualisering! anläggnings livscykel! linjer! olika parter!

79 Nyttoeffekter med BIM Tillgång till rätt information genom hela anläggningens livscykel Bättre samordning och färre fel i projektering, produktion och förvaltning Minskad tidsåtgång och minskade kostnader Ökad produktivitet Analysera och iterera optimerad utformning Ökad kvalitet i process och produkt

80 %

81 ?%

82 BIM i Investeringsprojekt Ådalsbanan Hallandsås Nynäsbanan Västlänken Citybanan Flackarp-Arlöv Stenkumla-Dunsjö Förbifart Stockholm Marieholmsförbindelsen Röfors bro m fl

83 BIM Alliance Sweden Trafikverket är med och driver utvecklingen i hela branschen

84 Som beställare jobbar vi för en BIM strategi som bygger på ett neutralt förhållningssätt att utveckla en gemensam standard vi driver ett antal pilotprojekt med olika affärsformer vi är medlemmar i och sitter i styrelsen för BIM Alliance Sweden som verkar för en ökad standardisering vi är delaktiga i V-con

85 Om du inte redan har börjat så är det dags att förbereda sig

86 Per Andersson

87 Forskningsnyheter Per Andersson

88 Trafikverkets uppdrag Regeringen har, via näringsdepartementet, tillsatt Produktivitetskommittén och lagt uppdrag på Trafikverket att: Att verka för ökad produktivitet och innovationsgrad i anläggningsbranschen Att skapa effektivare planering Att ha en effektivare intern verksamhet

89 Ett samlat grepp Renodlad beställarroll Syftet är att utveckla ett förhållningssätt som ska prägla vårt sätt att bedriva verksamheten utifrån vår roll som renodlad beställare. PIA Syftet är att ta fram förslag på åtgärder inom olika produktkategorier för att öka produktiviteten och att utveckla upplägg och metoder för hur produktiviteten ska mätas (PIA-mätning). FOI Här pågår flera projekt för att bidra till en ökad produktivitet och möta behoven från såväl marknad som omvärld. SISU 2013 Projektet arbetar för en ökad produktivitet i anläggningsbranschen genom att se över våra arbetssätt och verktyg för strategiskt inköp och upphandling

90 Strategiska utmaningar FoI portföljer Ett energieffektiv transportsystem Väl fungerande resor och transporter i storstadregionerna Effektiva transportkedjor för näringslivet Robust och tillförlitlig infrastruktur Mer nytta för pengarna Trafikverket en modern myndighet (strategiskt initiativ)

91 Trafikverkets inriktning för Forskning och Innovation Om Trafikverket/ Forskning och innovation/ Trafikverkets Strategi och planer för Forskning och innovation/

92 Vad är forskning och innovation? Nytt till nytta Forskning efter ny kunskap Utveckling av befintlig kunskap utifrån ett nytt sätt Demonstrationer av den nya kunskapen Implementering till förvaltningen Förmåga till innovation

93 Former hur vi kan vässa utvecklingsverksamheten Trafikverket är inte forskningsfinansiär vi är en problemägare

94 Nödvändiga förbättringssteg Tillsammans med branschen

95 Exempel på Branschprogram BVFF (Väg- och bantekniska frågor som byggande, underhåll, och managementfrågor) BIG (Branschsamverkan i grunden) BBT (Byggnadsverk för Transportsektorn) GeoInfra (Hållbar utveckling av urban underjordisk infrastruktur) KAJT (Kapacitet i Järnvägstrafiken) Järnvägsgruppen (utveckling och ökad konkurrenskraft för järnvägen och svensk järnvägsindustri genom att skapa kunskap inom järnvägsrelaterade ämnen.) Charmec (Centre of Excellence in Railway Mechanics ) Järnvägsteknisk Centrum (drift och underhåll inom järnvägssektorn) FFI (Fordonsstrategisk Forskning och Innovation) FIFFI (Integrerad Fordons- och Infrastrukturutveckling inom FFI )

96 Innovationsupphandling: Demonstrationsanläggning för elvägar för tung trafik utveckla, demonstrera och utvärdera elvägar som en möjlig metod för att minska användningen av fossil energi i det svenska transportsystemet

97 Nödvändiga förbättringssteg Tillsammans med branschen Tidiga Implementeringsplaner

98 Kanon använd för tunneldrivningsexperiment av Physics International, Rapport PITR-391 (1972)

99 Nödvändiga förbättringssteg Tillsammans med branschen Tidiga Implementeringsplaner Riktade informationsinsatser

100 Skadereducerande effekter av ABS-bromsar på mc Maj 2009 Presskonferens med resultat från studien Oktober 2009 Publicering i Traffic Injury Prevention

101 Genomslag i media och åtagande från aktörer

102 ABS i nyförsäljning, från 15% till 70% på fyra år 100% Andel ABS på mc i nyförsäljning och trafik 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel trafikarbete Framskrivning Andel ABS i nyförsäljning Källa: McRF, SCB, Trafikverket

103 Nödvändiga förbättringssteg Tillsammans med branschen Tidiga Implementeringsplaner Riktade informationsinsatser Lyft fram de goda exemplen

104 Ny teknik för att minska/ optimera energiåtgång Ny belysningsteknik i tunnlar Smartare växlar och passivhus Energisnåla asfaltbeläggningar

105 Nya metoder Vad är hållbarhet? Vad är stort/smått i mitt projekt? Rullmotstånd Geokalkyl optmierad vägeller järnvägslinje

106 Utvärdering av fasta släcksystem i vägtrafiktunnlar Robustare infrastruktur pga färre rörliga delar med bibehållen funktion Föreskriven funktion uppnås med ett avsevärt billigare system. Lågt räknat har projektet inneburit 50 kr åter per satsad krona. Projektbudget har varit ca 4 miljoner med en potentiell besparing i enbart Förbifart Stockholm om ca 200 miljoner kr

107 Tack för uppmärksamheten Frågor?