PROJEKTiL Slutrapport

Transkript

1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION Syfte Bakgrund Projektnytta 4 2 PROJEKTORGANISATION Projektorganisation Organisationsschema 5 3 PROCESSER OCH METODER Målen 5 4 UTFALL RESULTATMÅL 5 5 UTFALL TIDPLAN 6 6 UTFALL KOSTNADER, INKLUSIVE RESURSER 8 7 INDIKATION EFFEKTMÅL 8 8 ÖVERLÄMNING/LEVERANS AV PROJEKT 8 9 FORTSATT ARBETE 8 10 ERFARENHETER OCH OBSERVATIONER 8 11 FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGAR 9 12 KOMMENTARER FRÅN PROJEKTET 9 13 REFERENSER 9 14 CHECKLISTOR 11 2 (12)

3 1 Grundläggande information 1.1 Syfte Syftet med projektet är förbättrad eftervård och bättre kontinuitet i vårdkedjan för nyblivna mödrar med tolkbehov eller har andra behov av extra stöd. Detta för att öka tillgången till jämlik vård och skapa större trygghet genom att bättre fånga upp dessa kvinnor. 1.2 Bakgrund I april 2017 publicerade Socialstyrelsen en ny kartläggning som visar på stora brister i vården av kvinnor efter förlossning. Det saknas kontinuitet i vården, det finns risk att psykisk ohälsa och amningsproblem inte upptäcks och det är otydligt vart kvinnor som upplever problem efter sin förlossning ska vända sig. Socialstyrelsen gör bedömningen att det finns behov av förändringar i vården efter hemgång från sjukhuset. De efterlyser kontinuitet i vårdkedjan, minskat glapp mellan avslutad eftervård via sjukhuset och mödravårdens efterkontroll (6-12 veckor efter förlossningen) samt tidigare uppföljning och vid fler tillfällen för att identifiera behov av amningsstöd och kvinnor som har fysiska eller psykiska komplikationer efter förlossningen. De ser särskilda utmaningar i vården av kvinnor som inte pratar svenska, till exempel nyanlända och asylsökande och konstaterar att socioekonomiska faktorer påverkar förlossningsutfallet så att kvinnor med högre social utsatthet löper större risk att drabbas av komplikationer under och efter förlossningen. Socialstyrelsen föreslår att mödrahälsovården får ett utökat uppdrag för att följa upp kvinnors hälsa samt erbjuda stöd och vård utifrån individuella behov. I Uppsala finns en väl utbyggd hembesöksverksamhet efter förlossningen med BB på väg för boende inom Uppsala kommun samt mödravårdscentralerna för boende i kranskommunerna. En svårighet finns för de föräldrar som inte kan svenska och som därigenom inte kan bli uppringda efter hemgång eller där man tvingas använda anhöriga som närståendetolk. Patientlagen säger att målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor (SFS 2014:821). Enligt svensk lag har alla som är i behov av det rätt att få tillgång till tolk i alla myndighetskontakter (SFS 1986:223). Användning av närståendetolk kan vara problematisk av flera skäl och bör undvikas om möjligt. I Gottsunda bor många nyanlända och asylsökande. Under graviditeten erbjuds kvinnorna en kontinuitet genom i huvudsak besök till en och samma barnmorska, samt kontakt med mottagningens alla sex barnmorskor via telefon, drop in-besök samt föräldragrupper. Detta skapar en trygghet för de kvinnor som har svårt att få hjälp på grund av språkproblem och kulturkrockar. Vid Gottsunda 3 (12)

4 barnmorskemottagning används ofta tolk och man har under 2017 börjat använda videotolk. Vid efterkontrollerna 6-12 veckor efter förlossningen har man på mottagningen noterat att ett antal kvinnor sökt akutsjukvård för sina post partum-besvär. Det har också framkommit att man vid amningsproblem inte vetat var man skulle få hjälp. Dessutom har det noterats ett behov av stöd i den psykiska hälsan. Då uppkom idén med en tidigare uppföljning genom hembesök hos nyförlösta kvinnorna. 1.3 Projektnytta Hembesöken syftar till att ge förbättrad eftervård, en mer jämlik vård och kontinuitet i vårdkedjan. Hembesöken fokuserar på amningsstöd, identifiering samt förebyggande av psykisk ohälsa och uppföljning av förlossningsskador. - Reglerstyrd satsning från SKL: ökad kontinuitet i vårdkedjan - Kundnytta: förbättrad eftervård efter förlossning - Verksamhetsnytta: förbättrad överrapportering mellan mödravård och BVC - Ekonomisk effekt: minskad belastning på akutsjukvården 2 Projektorganisation 2.1 Projektorganisation Två barnmorskor har utformat och kontinuerligt utvärderat projektet. Referensgruppen har stämt av regelbundet vid möten och genom mailkonversationer. Styrgruppen har sammankallats vid flera tillfällen inför projektstart samt vid avstämningar. Ytterligare två mottagningsbarnmorskor har genomfört hembesöken. En erfaren barnmorska har anställts för att ersätta den tid projektbarnmorskorna har varit tjänstlediga från mottagningsarbetet. En barnmorska har avsatt tid för hembesök på förmiddagen och bevaka de kvinnor vi har identifierat att ingå i projektet. Vi kommer kontakta dem ca en vecka efter förlossningen och erbjuda samt boka ett eller flera hembesök utifrån behov. Vi kan även i de fall BB/BB på väg ser ett behov av tidigare uppföljning, (t ex innan BVC tagit över) gärna göra det. 4 (12)

5 Organisationsschema Roll Namn Verksamhet Ansvar Kontakt info Projektägare/beställare Birgitta Segeblad MHV-enheten Uppsala Styrgrupp Birgitta Segeblad, Lena Axén, Patricia Lundén, Mia Klintbom, Eva Morell Referensgrupp Birgitta Segeblad, Lena Axén, Patricia Lundén, Hanna Waernér, Jenny Larsson, Mia Klintbom, Eva Morell Projektmedlemmar Mia Klintbom, Eva Morell, Gottsunda Hannah Eikman, Josefin Barnmorskemottagning Lundstedt 3 Processer och metoder Lista alla arbetsmodeller, metoder, processer och verktyg som användes i projektet. Projektresultat jämfört med projektmål 3.1 Målen Projektet innefattade till en början två delar (se delrapport ). Efter 1,5 månad förändrades projektet till dess nuvarande form. Målet med projektet är en förbättrad, tidigare och mer flexibel eftervård med erbjudande om hembesök 1-5 veckor efter förlossningen. Detta minskar glappet till ordinarie efterkontroll (som vanligtvis sker efter 6-8 veckor). En möjlighet att bättre följa upp behov av stöd (framför allt för de med tolkbehov, men även andra behov av extra stöd), fånga upp psykisk ohälsa, behov av samverkan med andra (BVC, Råd & stöd mm), ev. bristningsbesvär/bäckenbotten, amningsstöd mm. Det har även i flera fall varit en bra chans för tidig preventivmedelsrådgivning inför efterkontrollen. Projektet kan också fungera som en brygga mellan BB/BB på väg fram tills BVC har kontakt med familjen, om BB/BB på väg ser ett behov av det och vill rapportera något. 5 (12)

6 4 Utfall resultatmål Utfallet är här sammanställt genom en skriftlig utvärdering av varje hembesök, tillsammans med kvinnornas kommentarer till hembesöken insamlade vid efterkontrollen. 4.1 Känd barnmorska Vissa av besöken utfördes inte av patientansvarig barnmorska eftersom alla mottagningens barnmorskor inte deltog i projektet. Erfarenheten är att det blir annorlunda med besöken av känd barnmorska eftersom förtroendet redan är uppbyggt. Vi upplevde att det är en stor fördel, vilket även kvinnorna uttryckte. Det är så mycket som har hänt och den jag verkligen ville prata med var min barnmorska 4.2 Hembesök kontra mottagningsbesök Barnmorskornas upplevelse är att vid ett hembesök jämnas rangordningen mellan barnmorska och patient ut något. Många gånger upplevdes kvinnan och familjen mer avslappnade i sitt hem än vid mottagningsbesöken under graviditeten, vilket resulterade i att de berättade mer om sina känslor. Vi har varit tydliga med att berätta att hembesöket har fokus på kvinnan. Man har då kunnat se hur hon lutar sig tillbaka, tänker efter och på något vis slappnar av. Jag kände mig stärkt och fick energi av hembesöket Amningsstödet var värdefullt att ge i hemmiljö, dels för att det är där amningen ska fungera och dels för att man kunde visa både sittande amning i soffa/fåtölj och liggande amning i sängen och ta hjälp av kuddar/filtar och annat som fanns där. En fördel kan vara att barnmorskans amningsobservation och amningsstöd ges i anslutning och som komplement till BVC:s amningsrekommendationer, eftersom BVC ska hinna med så mycket vid sitt första besök. En kvinna uttryckte i samband med efterkontrollen: Hjälpen med amningen var mycket bra, jag helammar nu. Amningen fungerade inte förra gången. 4.3 Kvinnans behov Flera kvinnor uttryckte ett behov av att få veta vad som händer med kroppen efter förlossningen och få veta vad som är normalt. Framför allt om man inte kan svenska så att det är svårt att söka vård och hjälp på egen hand. Det visade sig också ett stort behov av att prata om den känslomässiga omställningen. Här hade vi barnmorskor en chans att informera om baby blues och fånga upp de som uppfattades riskera en post partum-depression eller annan psykisk ohälsa. Vi har i flera fall samverkat med eller hänvisat till BVC, Råd&Stöd, MHV-psykolog, vårdcentralens psykosociala team och Gottsundas båda öppna förskolor samt SFI. 6 (12)

7 Många kvinnor pratade om ensamhet. Familj, släkt och vänner som är kvar i hemlandet där det dessutom kan vara oroligt. Man har också en tradition att hjälpas åt när någon fått barn och här finns inget stöd. Jag hade önskat att jag fått ett sådant hembesök även efter första barnet. Det var så mycket man inte var beredd på och plötsligt blev allt fokus på barnet. Skönt att prata om hur man själv mår. 4.4 Fördelen med tidig uppföljning I vissa fall har det varit viktigt med tidig preventivmedelsrådgivning. Vid hembesöken har alternativa preventivmedel visats och beskrivits under telefontolksamtalet. På så sätt har valet av preventivmedel fattats redan innan efterkontrollen. Fick höra efter första förlossningen att amning var ett säkert skydd mot ny graviditet Bristningsbesvär och oro för att något är fel då det spänner eller känns svullet. Bra att hon tittade på bristningen och visade hur man gör isbindor. I samband med besöken har kvinnan fått skriftliga instruktioner för bäckenbottenträning på sitt eget språk, samt en muntlig genomgång med telefontolk. Det har framkommit ett stort behov av att prata om förlossningen. Detta behov har många gånger minskat till efterkontrollen och där ska så mycket annat hinnas med. Projektet har en bärbar dator för att man ska kunna läsa journalanteckningar i samband med hembesöket. En kvinna uttryckte efter en svår förlossning där hon upplevt att hon inte fick komma till förlossningen efter telefonsamtal, att hon önskade ytterligare förlossningssamtal med MHV-barnmorskan men inte med någon på förlossningen. Antal utförda hembesök: Totalt antal hembesök: 86 under 10 månader 2018 Kontaktade som valt mottagningsbesök: 11 Kontaktade som avböjt tidigt eftervårdsbesök: 9 Antal besök med telefontolk: 48 (samt 17 besök på engelska/franska utan tolk) Mottagningen hade 236 inskrivna gravida under samma period Vid besöken har följande områden besöken visat sig mest betydelsefulla: Amning Förlossningsupplevelse Bristning/bäckenbotten Psykosocialt Samverkan Preventivmedel 7 (12)

8 5 Utfall tidplan Den ursprungliga tidsplanen reviderades eftersom projektmedlen beviljades någon månad in i den tänkta projektstarten. Projektet startades således två månader senare än planerat. I övrigt har tidsplanen hållits. 6 Utfall kostnader, inklusive resurser 50% barnmorsketjänst hela 2018, varav januari och februari helt utgjordes av projektutformning, förberedelse och utbildning. Mars december lades 25% barnmorsketid på hembesök inklusive resor samt telefonkontakt och tolkbokning. 25% lades på administration såsom projektutveckling och rapportering. Utöver barnmorsketjänsten har projektet kostnader för telefonabonnemang och datorabonnemang. 7 Indikation effektmål Projektet har visat att behovet av hembesök finns. För att identifiera vilka kvinnor som endast behöver en telefonuppföljning, vilka som behöver ett extra eftervårdsbesök och vilka som har behov av hembesök vore det nödvändigt med en riskbedömning. Denna riskbedömning skulle utformas i det förlängda projektet men skulle innefatta tolkbehov, psykisk ohälsa, avvikelse från basprogram under graviditet, förlossningskomplikationer och amningssvårigheter. När projektet förlängs under 2019 kan man i samband med utvärdering utveckla en modell för hur projektet skulle kunna implementeras i mödravårdens uppdrag långsiktigt. 8 Överlämning/leverans av projekt en överlämnas till MHV-enheten i enlighet med projektplanen för lagring och eventuell implementering i ordinarie verksamhet. 9 Fortsatt arbete Det finns inte någon restlista kvar från projektet men för att få mer material att utvärdera inför en eventuell implementering av hembesök i ordinarie verksamhet har man önskat en förlängning under Erfarenheter och observationer Redan i inledningen av projektet upplevdes en risk för dubbelarbete då projektet tangerade BB på vägs verksamhet. Detta löstes genom att omforma projektet till att ta vid efter återbesök/utskrivning från Kvinnoklinikens ansvar. 8 (12)

9 Det visade sig vara svårt att identifiera behovet av stöd innan hembesöket. Besökens stora nytta har många gånger visat sig vara ett annat än vad som framkommit vid bokningssamtalet eller från journalanteckningarna. Därför har en önskan uppkommit om att erbjuda alla nyförlösta ett hembesök innan efterkontrollen på mottagningen. 11 Förslag till förbättringar Eftersom hembesöksprojektet fallit väl ut hade det varit önskvärt med en förlängning under 2019 i nuvarande format, men med utökningen att erbjuda hembesöket till alla kvinnor som själva känner ett behov av extra stöd efter förlossningen. Vi ser också ett behov av ytterligare amningsstöd i tidigt skede och ser möjligheten att ge amningsstöd på mottagningen i samband med tid för avstämning och bokning av hembesök. Vi har också en möjlighet att utöka samverkan mellan olika aktörer i samband med hembesöken såsom BVC, Råd & Stöd och Öppna förskolan. Det vore intressant att i framtida projekt följa upp partnerns behov av stöd efter förlossningen. Från årsskiftet 2019 inför Region Uppsalas mödravårdsbarnmorskor en telefonuppföljning av alla nyförlösta, med erbjudande om ett tidigt eftervårdsbesök på barnmorskemottagningen. Projektet har visat att behovet av hembesök finns. För att identifiera vilka kvinnor som endast behöver en telefonuppföljning, vilka som behöver ett extra eftervårdsbesök och vilka som har behov av hembesök vore det nödvändigt med en riskbedömning. Denna riskbedömning skulle utformas i det förlängda projektet men skulle innefatta tolkbehov, psykisk ohälsa, avvikelse från basprogram under graviditet, förlossningskomplikationer och amningssvårigheter. Dessutom behövs en kartläggning av vilka resurser som ska kopplas in utifrån de problem som upptäcks, såsom BVC, Socialtjänsten, Mödra- och barnhälsovårdspsykologer och primärvård. Detta planeras i det fortsatta projektet. När projektet förlängs under 2019 kunde man i samband med utvärdering utveckla en modell för hur projektet skulle kunna implementeras i mödravårdens uppdrag långsiktigt. 12 Kommentarer från projektet Gottsundas barnmorskor startade ett projekt i sitt område som på flera sätt lever upp till de mål som sammanfattats i regeringens tankar kring de satsningar som ska göras för kvinnors hälsa och förlossningsvård. Gottsunda är en förort som har många psyko-sociala utmaningar. Många familjer är dåligt integrerade och har ingen 9 (12)

10 kunskap om vart de ska ta vägen vid sjukdom eller symtom. Kommunikationssvårigheter gör att kvinnor söker akutvård för besvär som bättre kan lösas på vårdcentralen eller hos barnmorskan. Det som varit en stor fördel med detta projekt är att hembesöken har kunnat göras med tolk och då har man kunnat ge en helt annat omhändertagande än med exempelvis anhörigtolk. En viktig del i sammanhanget är att BM gör uppföljningen i hemmet i så stor utsträckning. Vård i kvinnans/familjens hem ger en helt annan möjlighet att nå varandra. Kvinnan och barnmorskan får ett mer jämbördigt förhållande till varandra. Det är också stora vinster med att kvinnan känner den person som kommer hem. Samtal och kvinnans trygghet i att dela med sig av det som kan kännas svårt ökar. Det är viktigt att tydliggöra vad ett hembesök från BMM är till skillnad från det uppdrag som BHV-sjuksköterska har. Förståelse och kunskap om varandras kompetenser och uppdrag är grundläggande. Tänk team! Framåt ser MHV-enheten att det är viktigt att steg för steg se hur detta projekt kan utvecklas till en modell som är möjlig att använda i områden med stora sociala utmaningar. Sammanfattningsvis överträffar projektets utfall hittills vida de förväntningar som MHV-enheten hade när det presenterades. Projektledarna har snabbt sett behoven och anpassat upplägget till rådande omständigheter. 13 Referenser Socialstyrelsen april 2017: Vård efter förlossning - En nationell kartläggning av vården till kvinnor efter förlossning. Svensk Författningssamling: SFS 1986:223 samt SFS 2014: (12)

11 14 Checklistor Checklista inför beslut, BP5 Alla ärenden och projekthandlingar är omhändertagna och diarieförda Projektets akt är avslutad Alla erfarenheter och observationer dokumenterade och avrapporterade Projektbiblioteket är uppdaterat med relevanta dokument Avvikelser från planerade mål är dokumenterade Effektmålen är dokumenterade i nyttokalkylen Ansvarig för uppföljningen av nyttoeffekterna är utsedd Nyttouppföljningsmetod är dokumenterad i överenskommelsen för realisering av nytta. Projektet är formellt avslutat JA NEJ Kryssa i rutan för vilket alternativ som gäller Beslut att GODKÄNNA och avsluta projektet BP5 Beslut att bordlägga beslutet JA NEJ KOMMENTAR: Datum och underskrift av projektägaren (finansiär av Initieringsfasen) 11 (12)

12 Namnförtydligande 12 (12)