Användaracceptans av videokonferensteknik för samordnad vårdplanering i primärvården

Transkript

1 Institutionen för ekonomi och IT Avdelningen för informatik Användaracceptans av videokonferensteknik för samordnad vårdplanering i primärvården En kvantitativ studie grundad på UTAUT-modellen Författare: Amel Dervisevic Robert Talos Kandidatuppsats, 15 hp Examensarbete i informatik Höst/vårterminen 2016 Handledare: Ulrika Lundh Snis Examinator: Ann Svensson

2 Sammanfattning Västra Götalandsregionen (VGR) började under 2000-talet införa en alternativ mötesform, distansmöte via video, för samordnad vård- och omsorgsplanering vid utskrivning från sjukhus i regionen. Sjukhus och kommun har börjat använda tekniken och mötesformen men oavsett tillgången till material och utbildning så har primärvården en låg användningsgrad. Syftet med denna studie har varit att ta reda på vilka faktorer som påverkar intentionen till användning av distansmöte via video inom primärvården. Forskningsfrågan för studien är; vilka faktorer påverkar vårdpersonalens intention till användningen av distansmöte via video inom primärvården? För att ta reda på vilka faktorerna är har studien baserats på användaracceptansteorin Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT). Studien använder sig av en kvantitativ metod med webbenkäter som verktyg för datainsamling eftersom det är bäst lämpat med en teori som UTAUT. Utifrån insamlade data från webbenkäterna framställdes ett resultat i Statistical Package for Social Sciences (SPSS) genom att visa deskriptiv statistik och utföra en korrelationsanalys och en regressionsanalys. Resultatet visar att de faktorer som påverkar intentionen till användning är förväntad prestation, förväntad ansträngning och socialt inflytande. Utöver det visar resultatet att underlättande förutsättningar som till exempel att ha utrustning på plats och lättillgängligt i verksamheten samt att inneha den kunskap som är nödvändig för att kunna använda systemet har en direkt påverkan på användarbeteendet. Nyckelord: Unified Theory of Acceptance and Use of Technology, Health Information Technologies, samordnad vård- och omsorgsplanering, videokonferens, videoteknik, Skype for business

3 Abstract Västra Götaland (VGR) began in the 2000s to introduce an alternative form of meeting, meeting remotely via video, for coordinated care planning at hospital discharge in the region. Hospitals and local authorities have started to use the technology and the format of the meetings but regardless access to materials and training to primary care have a low degree of use. The purpose of this study was to determine the factors that influence the intention to use remote meetings via video technology in primary care. The research question for the study is, what factors affect health professionals intention to use remote meetings via video in primary care? To find out which factors affect health professionals the study has been based on user acceptance theory called Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT). The study uses a quantitative approach with web surveys as a tool for data collection because it is best suited with the theory UTAUT. Based on data collected from web questionnaires a result was produced in the Statistical Package for Social Sciences (SPSS) by displaying descriptive statistics and perform a correlation analysis and regression analysis. The result shows that the factors that influence the intention to use the video technology is Performance Expectancy, Effort Expectancy and Social Influence. Beyond that the results show that Faciltitating Conditions have a direct impact on the Use Behavior. Keywords: Unified Theory of Acceptance and Use of Technology, Health Information Technologies, discharge planning, videoconferencing, Skype for business

4 Förord Vi vill tacka våra uppdragsgivare från Västra Götalandsregionens sjukvård för att de gav oss detta uppdrag och för den hjälp de givit oss. Vi vill även tacka vår handledare för det stöd och de värdefulla tips vi fått som verkligen satte oss på rätt spår. Ett stort tack vill vi också rikta till alla de som deltagit i studien och som tog sig tid att svara på våra enkäter.

5 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND PROBLEMDISKUSSION SYFTE FORSKNINGSFRÅGA TEORI VIDEOKONFERENSTEKNIK FÖR SAMORDNAD VÅRD- OCH OMSORGSPLANERING ANVÄNDARACCEPTANS LEDARSKAP OCH ANVÄNDARACCEPTANS FRIVILLIGHET OCH ANVÄNDARACCEPTANS BRISTANDE DATORERFARENHET OCH ANVÄNDARACCEPTANS UNIFIED THEORY OF ACCEPTANCE AND USE OF TECHNOLOGY Bakgrundsteorier till UTAUT Beskrivning av Unified Theory of Acceptance and Use of Technology TILLÄMPNING OCH ANPASSNING AV UTAUT METOD VETENSKAPLIG ANSATS VETENSKAPLIG METOD Urval Målpopulation Urvalsram och rampopulation Undertäckningsfel Utskick och svar Bortfall OPERATIONALISERING WEBBENKÄTER ANALYSMETOD ETISKA ÖVERVÄGANDEN VAL AV METOD VAL AV TEORI RELIABILITET OCH VALIDITET Reliabilitet Validitet RESULTAT DEMOGRAFISK DATA DESKRIPTIV STATISTIK KORRELATIONER REGRESSIONER ANALYS OCH DISKUSSION VALIDERING AV UTAUT-MODELLEN VALIDERING AV DEN ANPASSADE UTAUT-MODELLEN RESULTATDISKUSSION METODDISKUSSION SLUTSATS FORTSATT FORSKNING REFERENSER

6 Bilagor Bilaga A: UTAUT frågeformulär Bilaga B: Webbenkät Bilaga C: Samtyckesbrev Figurförteckning Figur 1. Modell över Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) Figur 2. Modell över den anpassade UTAUT-modellen Figur 3. Stapeldiagram över ålder på respondenter Figur 4. Cirkeldiagram över könsfördelningen på respondenterna Figur 5. Stapeldiagram över respondenternas datorerfarenhet Figur 6. Cirkeldiagram över respondenternas användarbeteende av distansmöte via video Figur 7. Cirkeldiagram över respondenternas svar gällande frivilligt användande av distansmöte via video Figur 8. Stapeldiagram över respondenternas förväntade prestation (PE) på systemet Figur 9. Stapeldiagram över respondenternas förväntade ansträngning (EE) på systemet Figur 10. Stapeldiagram över det sociala inflytande (SI) som påverkar respondenternas användning Figur 11. Stapeldiagram över hur respondenterna upplever att finns underlättande förhållanden i deras arbetsmiljö Figur 12. Stapeldiagram över respondenternas attityd gentemot distansmöte via video Figur 13. Stapeldiagram över intentionen till att använda distansmöte via video inom en 3 månaders period Figur 14. Validering av UTAUT modellen Tabellförteckning Tabell 1. Tabell över webbenkätens utformning Tabell 2. Deskriptiv statistik Tabell 3. Deskriptiv statistik över konstruktionerna Tabell 4. Korrelation över kärnkonstruktionerna Tabell 5. Regressionsanalys över de modererande faktorernas påverkan på sambandet mellan kärnkonstruktionerna

7 Begreppslista Förkortning Engelska Svenska AGE Age Ålder ATT Attitude Attityd BI Behavioral Intention Intention till användning EE Effort Expectancy Förväntad ansträngning EXP Experience Datorerfarenhet FC Facilitating Underlättande förhållanden Conditions GENDER Gender Kön PE Performance Förväntad prestation Expectancy SI Social Influence Socialt inflytande SVPL N/A Samordnad vård- och omsorgsplanering UB Use Behavior Användarbeteende UTAUT Unified Theory of N/A Acceptance and Use of Technology VU Voluntariness of Use Frivillighet till användande

8 1 Bakgrund Vi kommer i detta kapitel inleda med en bakgrund som beskriver vad samordnad vårdplanering är och mynna ut i ett mer specifikt sammanhang gällande Västra Götalandsregionens implementation av videoteknik för samordnad vård- och omsorgsplanering. Därefter övergår vi till en problemdiskussion där vi går djupare i att förklara de faktorer som är problematiska och visar på stödjande källor för detta. Problemdiskussionen mynnar sedan ut i syftet och frågeställningen för uppsatsen. Enligt hälso- och sjukvårdslagen har landstinget ett ansvar att utföra en individuell plan för de patienter som behöver fortsatt vård efter sjukhusvistelsen eller har behov av insatser från flera instanser (SFS, 1982:763). Socialstyrelsens författningssamling har också krav på att en samverkan mellan de tre instanserna, sjukhus- och hälsovård, primärvård och kommun, ska ske vid utskrivning av en patient (SOSFS, 2005:27). Denna samverkan upprättas genom det som heter samordnad vårdplanering (SVPL) och sker när en patient ska skrivas ut från sjuk-hus men behöver fortsatt vård. SVPL är ett möte mellan personal från de tre instanserna och patienten samt eventuellt anhöriga i syfte att säkra patienten en trygghet och delaktighet i sin fortsätta vård samt ge patienten inflytande över de vårdbeslut som tas. Enligt Västra Götalandsregionens rutiner och socialtjänstlagen ska den ansvarige sjukhusläkaren ta beslut om vårdplanering ska ske. Innan läkaren har fattat beslut så har hen informerat patienten/anhöriga angående vårdplanering och frågats om samtycke. Efter att beslutet är taget sammanställer en sjuksköterska ett skriftligt underlag för SVPL-mötet. I underlaget ska det framgå vilka åtgärder som har genomförts under vårdtiden i den slutna vården samt information om förhållanden i patientens vardag. En kallelse innehållande vårdplaneringsunderlag ska sedan skickas till kommun och primärvård. Nästa steg i vårdplaneringsprocessen är att en vårdplan ska upprättas där det ska framgå vem som ansvarar för de insatser som det beslutats om under vårdplaneringsmötet (SOSFS, 2005:27; VGRegion, 2007). Själva mötet kan genomföras på flera olika platser och inte bara sjukhus där patienten är inskriven vilket innebär att huvudmän, alltså representanter från de tre olika instanserna, och patient måste transportera sig till den plats där mötet sker. Transporteringen är oftast en tidskrävande faktor vilket kan resultera i att många SVPL-möten tar väldigt lång tid för de olika huvudmännen som måste ta sig till den utvalda platsen för mötet (Helgesson et al, 2005). SVPL-möten kan ske på olika sätt, de kan ske i fysisk form, de kan ske över telefon eller över video. Videokonferens, även kallat distansmöte via video, är det senaste tillägget som alternativ mötesform för SVPL. Distansmöte via video sker genom ett deltagande av de tre instanserna via hälsoinformationsteknologi (HIT). Programmet som används vid distansmöte via video är Skype för företag som tidigare var känt som Lync. Tanken bakom distansmöte via video är att huvudmän ska kunna slippa att transportera sig till sjukhuset eller annan plats där mötet sker och därmed spara tid samt att ge patienten ökad delaktighet i vårdprocessen (Helgesson et al, 2005). Även 1

9 om det finns många fördelar med att använda videoteknik så har det visat sig att personal inte använder det i full utsträckning eller överhuvudtaget (Hofflander et al, 2013). 1.1 Problemdiskussion Västra Götalandsregionen (VGR) började under 2000-talet införa en alternativ mötesform, distansmöte via video, för samordnad vård- och omsorgsplanering vid utskrivning från sjukhus i regionen. Idag har distansmöte via video implementerats och tekniken finns tillgänglig hos alla instanser i regionen. Det har skapats riktlinjer, mallar, lathundar, rutiner och checklistor som finns tillgängliga på regionens hemsida för hur deltagare ska gå tillväga inför och under mötena. Det finns även utbildningar och manualer för användningen av Skype för företag. Distansmöte via video ska ge primärvården möjlighet till en ökad delaktighet i vårdplaneringen och göra det lättare för de tre instanserna sjukhus, primärvård och kommun att upprätta en gemensam vårdplan. Sjukhus och kommuner har börjat använda tekniken och mötesformen men oavsett tillgången till material och utbildning så har primärvården en låg användningsgrad. Problematiken ligger alltså i att primärvården inte använder den teknik som har implementerats vilket resulterat i att primärvårdens delaktighet inte har ökat. Primärvårdens ökade delaktighet var en del av missivet för införandeplanen av videomöte vid samordnad vårdplanering inom Västra Götalandsregionen (VGRegion, 2014). Det framgår av minnesanteckningar från Gemensam IT samordningsfunktions (GITS) möten att svårigheter med primärvårdens deltagande beror på delade budskap gällande användning (VGRegion, 2016). Ett exempel är när samordnare meddelar sjuksköterskan att deltagande ska ske, men ledningen på primärvårdsanläggningen säger att sjuksköterskan ska prioritera patienter som är på mottagningen. Samordnare är personal anställd inom NU-sjukvården som har i uppgift att utveckla arbetssättet i kommun och primärvård gällande vårdplanering. Ledningens inflytande är något som Ahlan och Ahmad (2014) påpekat är en kritisk framgångsfaktor för att en implementation inom sjukvården ska lyckas. Ingebrigtsen et al (2014) visar också på att ledningen har ett inflytande på implementationen av informationsoch kommunikationsteknik (IKT) inom sjukvården och hur viktigt det är att ledningen proaktivt arbetar för en verksamhet där IT uppmuntras. Enligt GITS finns det en avsaknad av uppmuntran och stöd från ledningen på vårdcentralerna. Hofflander et al (2015) påpekar att ledningens och organisationens påverkan på och stöd vid implementering av videokonferensteknik är ett område som behöver mer forskning. GITS minnesanteckningar tar även upp att sjuksköterskor inom primärvården har olika kunskapsnivåer gällande videomöte och tekniken kring det. Eftersom VGR har en stor satsning och tillgänglighet på utbildning så kan man hävda att det inte är utbildningen som utgör de olika kunskapsnivåerna utan att det är sjuksköterskornas bristande datorvana. Topkaya och Kaya (2015) syftar på att just detta område är något som man måste forska mer inom eftersom sjukvården alltmer implementerar IKT och att en bristande datorvana kan leda till underanvändning av de nya systemen. 2

10 En annan faktor som kan vara problematisk för primärvården att börja använda systemet är att GITS valde att införa distansmöte via video som en alternativ mötesform. Alltså är distansmöte via video frivilligt att använda och en frivillighet till användande kan vara en påverkande faktor för sjuksköterskornas användande av systemet. Frivillighet är en faktor som är kopplad till användarens avsedda användning som i sin tur påverkar användarbeteendet av ett system (Venkatesh et al,2003; Chiu & Ku, 2015). Enligt Hofflander et al (2015) behövs det mer forskning i sin helhet kring sjukvårdpersonalens upplevelse och användning för att få en bredare förståelse av problemet. 1.2 Syfte Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer som påverkar användarens acceptans av videokonferensteknik (distansmöte via video) inom primärvården. Genom att identifiera dessa faktorers påverkan kommer vi sedan att undersöka vilka av dessa faktorer som är problem för användarnas acceptans av videokonferensteknik 1.3 Forskningsfråga Studien ämnar att undersöka vilka faktorer som påverkar vårdpersonalens intention till användning och genom detta se vilka faktorer som är problem för användarnas acceptans av videokonferensteknik. Vilka faktorer påverkar vårdpersonalens intention till användningen av distansmöte via video inom primärvården? 3

11 2 Teori Vi kommer i detta kapitel att presentera relaterad tidigare forskning om Health Information Technologies och den teori vi valt att använda för denna studie och vi kommer presentera föregångarna till den utvalda teorin. Den utvalda teorin är Unified Theory of Acceptance and Use of Technology och vi kommer att skriva om teorier kring användaracceptans och vad användaracceptans är, samt även gå in på vikten av ledarskap och fördelar med videokonferensteknik. 2.1 Videokonferensteknik för samordnad vård- och omsorgsplanering I Sverige har det börjat implementeras i sjukvården bland annat för ändamålet att ge en alternativ mötesform till samordnad vårdplanering. Dock är tanken med videokonferensteknik i det här fallet att det ska spara tid, mer specifikt i det här avseendet; restid (Hofflander et al, 2015). Om det kan spara pengar är ett osäkert antagande enligt Grundén (2001) eftersom det är svårt att översätta huvudmännens restid till direkta kostnader. Däremot visar Helgesson et al (2005) och Cilliers och Flowers (2014) att det sparar tid för alla inblandade parter. Förutom att spara tid är det enligt Hofflander et al (2015) att videokonferensteknik faktiskt kan förbättra processen vid samordnad vård- och omsorgsplanering genom att ge en ökad kvalité till själva planeringen samt ge en ökad delaktighet till den berörda patienten. Hofflander et al (2015) berättar även hur komplext det är att börja införa ett system inom vården eftersom man oftast stöter på organisatoriska svårigheter. Svårigheterna är exempelvis motsättningar från ledning att förändra sin verksamhet eller bristfällig kommunikation mellan de inblandade parterna. Hofflander et al (2015) visar fortsättningsvis att kommunikationen och förståelsen mellan sjukhus och primärvård är väldigt dålig vilket har lett till en försämrad implementation eftersom primärvården känner en brist av beaktande och kunskap från sjukhusets sida. Förutom problematiken mellan de två instanserna sjukhus och primärvård menar Hofflander et al (2015) att primärvårdens personal måste få bättre information kring hur videokonferensteknik kan hjälpa dem i deras arbete. Generellt har det visat sig att informationsspridningen varit ett stort problem vid implementationen av videokonferensteknik för samordnad vårdoch omsorgsplanering (Hofflander et al, 2015). 2.2 Användaracceptans Att användaren accepterar det implementerade systemet är en kritisk framgångsfaktor för att implementationen ska lyckas och kan definieras som en användares goda inställning till ett system och dess motivation till att utnyttja det (Allwood, 1998; Cilliers & Flowerday, 2014). Användaracceptans kan även vara en av de faktorer som avgör systemets fortsätta användande. Nilsson (2014) beskriver tillvägagångssättet vid en implementation och hur en användare fattar beslut om att använda systemet eller inte. Implementationens första fas börjar med en kunskapsfas där användaren ska få kunskap angående det system som ska implementeras. I den andra fasen är det av stor vikt att övertyga användarna att systemet är viktigt och värdefullt i deras arbete. Den tredje fasen är där användarna bestämmer sig för att använda systemet eller inte. Därefter är det dags att implementera systemet i verksamheten 4

12 och sedan se om användarna accepterar systemet fullt ut eller om det inte används över huvud taget. Vi kan se att det är en lång process fram till dess att systemet accepteras eller inte. Det är viktigt att under denna process se till att användarna inte upplever systemet som ett hot mot deras arbete utan att de istället ser det som en tillgång (Allwood, 1998). Om användarna inte accepterar systemet så betyder det en förlust i pengar och tid som lagts ner på projektet samt att man inom sjukvården kanske inte klarar av att uppfylla de krav som ställs på dem enligt författningar och rutiner (SOSFS, VGRegion). 2.3 Ledarskap och användaracceptans Ledarskap är en av de stora kritiska framgångsfaktorerna för att en implementering av ett system i vården och andra verksamheter ska lyckas (Cascio, Mariadoss, Mouri, 2010; Ahlan & Ahmad, 2014). Det är enligt Chen och Hsiao (2012) även en framgångsfaktor för att användarna faktiskt ska använda själva systemet eftersom ledningen direkt påverkar den uppfattade användbarheten. Det finns en del faktorer som ledningen behöver ta i beaktande för att användaracceptansen ska bli så hög som möjligt. En av de faktorer är enligt Ingebrigtsen et al (2014) att det är viktigt med ett ledarskap som har erfarenhet av informations- och kommunikationsteknik (IKT) sedan tidigare. Ledning med en sådan erfarenhet kommer med större sannolikhet utveckla en vision om ett långsiktigt engagemang mot det implementerade systemet vilket kommer leda till en bättre implementeringsprocess och högre användaracceptans (Chen & Hsiao, 2012; Ingebrigtsen et al, 2014). En annan faktor är enligt Avgar, Litwin och Pronovost (2012) att det på strategisk nivå av implementationen måste planeras så att systemet introduceras på ett sådant sätt så att det överensstämmer med verksamhetens modell för att ge vård. Det som kan krävas för att systemet ska förbli i användning är för ledningen att skapa en organisation som uppmuntrar sina anställda att söka efter ny kunskap och att dela kunskapen med sina kollegor. En sådan organisation som ständigt söker efter ny kunskap och nya vägar att uppnå kunskapen har det generellt lättare att adoptera ett system och att få ut det mesta av det nya systemet (Avgar, Litwin & Provonost, 2012). 2.4 Frivillighet och användaracceptans Frivillighet till användande av HIT inom vårdpersonal är enligt Chiu och Ku (2015) ett område som det råder osäkerhet kring. Chiu och Ku (2015) visar att de studier som gjorts inom området stödjer att frivillighet har en påverkande effekt på användningen av HIT men de kan inte avgöra åt vilket håll eller till vilken grad effekten uppnår. Chiu och Ku (2015) kom fram till samma konklusion när de utförde sin studie. Dock visar Kijsanayotin, Pannarunothai och Speedie (2009) att uppfattningen om valfrihet har en positiv effekt på intentionen att använda HIT. 5

13 Enligt Hofflander et al. (2013) har frivillighet även en påverkan på ledningen. De förklarar att om organisationens kultur tillåter individuella ledare att själva göra ett val om de ska följa beslut tagna från ledningen högre upp i organisationen, så kan det resultera i att de beslut som tagits aldrig kommer realiseras. 2.5 Bristande datorerfarenhet och användaracceptans Bristande datorerfarenhet eller Experience (EXP) är en av de avgörande faktorerna för intentionen att använda HIT inom sjukvården. Vårdpersonal som inte har en hög grad av datorkunnighet eller datorerfarenhet är mindre positivt inställda till HIT (Gürdas Topkaya & Kaya, 2015). Även Kijsanayotin, Pannarunothai och Speedie (2009) visar att datorerfarenhet har ett positivt inflytande på intentionen att använda HIT. I relation till UTAUT är datorerfarenhet en av de modererande faktorerna som kan minska eller öka intentionen till att använda HIT genom att reglera sambandet mellan faktorerna socialt inflytande, förväntad ansträngning och underlättande förhållande (Venkatesh et al, 2003). Det innebär att socialt inflytande från till exempel kollegor eller ledning spelar störst roll när datorerfarenheten är låg. Användarens förväntade ansträngning av att använda systemet är mindre när datorerfarenheten är hög. Ett exempel är om användaren använt Skype sedan tidigare så är den förväntade ansträngningen av Skype för företag inte lika hög. Underlättande förhållanden är också en faktor som blir mindre avgörande om datorerfarenheten är hög eftersom en datorvan individ inte behöver lika mycket stöd från organisationen (Venkatesh et al, 2003). 2.7 Unified Theory of Acceptance and Use of Technology Eftersom det har blivit allt vanligare med IKT i dagens samhälle och allt fler organisationer använder sig av IKT har det skett väldigt mycket forskning inom teknologiacceptans. Det har utvecklats flera teoretiska modeller som försöker påvisa vilka faktorer som avgör att en individ väljer att acceptera ny teknologi. Venkatesh et al. (2003) utförde en granskning av de teorier som tillkommit inom forskningen som handlar om teknologiacceptans där de identifierade åtta framträdande teorier med målet att skapa en gemensam teori av dessa. Teorin fick namnet Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) Bakgrundsteorier till UTAUT Theory of Reasoned Action (TRA) är en teori skapad av Martin Fishbein och Icek Ajzen Den har sina rötter i socialpsykologin och är en fundamental teori som förklarar mänskligt beteende. Teorin bygger på två kärnkonstruktioner; attityd mot beteende och subjektiv norm. Attityd mot beteende definieras som en individs positiva eller negativa känslor mot att utgöra ett beteende. Subjektiv norm definieras som en persons upplevelse att de flesta människor i individens närhet som är av vikt för individen tycker att denne ska utföra eller inte utföra ett specifikt beteende (Venkatesh et al, 2003). 6

14 Technology Acceptance Model (TAM) skapades av Fred Davis Den har, likt TRA, sin grund i socialpsykologi men den är riktad mot IKT-acceptans. TAM var alltså designad för att förutse IKT-acceptans och användning. Teorins kärnkonstruktioner är uppfattad användbarhet, uppfattad användarvänlighet och subjektiv norm. Subjektiv norm är tagen från TRA. Uppfattad användbarhet definieras som den grad en individ tror att ett visst system eller teknologi skulle förbättra dennes arbete. Uppfattad användarvänlighet definieras som den grad en individ tror hur lätt ett visst system eller teknologi är att använda. Subjektiv definieras som det gjordes för TRA (Venkatesh et al, 2003). Motivational Model (MM) är en teori som skapades av Fred Davis. I teorin skiljer man mellan två olika typer av motivation när man utför en aktivitet; extrinsic motivation (yttre) och intrinsic motivation (inre). Yttre motivation innebär att beteendet blir förstärkt genom yttre faktorer som belöning eller konsekvenser som följs av individens handlingar. Det kan exempelvis vara att vi får pengar för utfört arbete eller att vi blir befordrade. Inre motivation handlar om att handlingen blir förstärkt av sig själv, så det finns egentligen inte någon uppenbar förstärkning mer än att man vill utföra handlingen för sin egen njutning (Davis, Bagozzi & Warshaw, 1992; Venkatesh et al, 2003). Theory of Planned Behaviour (TPB) skapades av Icek Ajzen 1985 och är en vidareutveckling på TRA. TPB är alltså i helhet väldigt lik TRA men skillnaden är att TPB lade till en kärnkonstruktion utöver attityd mot beteende och subjektiv norm som heter uppfattad kontroll av ett beteende. Uppfattad kontroll av ett beteende definieras som den uppfattning en individ har över hur enkelt eller svårt det är att utföra ett specifikt beteende (Venkatesh et al, 2003). Combined TAM and TPB (C-TAM-TPB) är en teori som kombinerar kärnkonstruktionerna attityd mot beteende och subjektiv norm från TPB med kärnkonstruktionerna uppfattad användbarhet och uppfattad användarvänlighet från TAM (Venkatesh et al, 2003). Model of PC Utilization (MPCU) Thompson et al. (1991) skapade modellen för att försöka förstå sig på datoranvändande. Modellen är en anpassning av en tidigare modell som heter Theory of Human Behavior som skapades av Triandis 1977 och är uppbyggd på sex olika faktorer som hjälper till för att förutse individuell acceptans och användningen av informationssystem. De sex faktorerna är arbetslämplighet, komplexitet, långsiktiga konsekvenser, påverkan gentemot användning, sociala faktorer och underlättande villkor (Venkatesh et al, 2003). Innovation Diffusion Theory (IDT) är en teori som handlar om att försöka förklara hur, varför och i vilken takt nya idéer och tekniker sprids genom kulturer. Teorin är grundad inom psykologin och har används sedan 1960-talet i studier där man försökt undersöka en variation av innovationer. Moore och Benbasat (1991) vidareutvecklade modellen och ändrade variabler i syfte att använda modellen för att studera teknologiacceptans. IDTs faktorer är relativ fördel, lättanvändhet, kompatibilitet, demonstrera, frivillig användning. Relativ fördel beskriver till vilken grad en innovation bedöms av individen att vara bättre än dess 7

15 föregångare. Lättanvändhet beskrivs som i vilken grad innovationen är upplevd som svår att använda. Image beskriver i vilken grad användningen av innovationen upplevs som att den kommer att öka en sociala image eller status. Kompatibilitet beskriver i vilken grad innovationen upplevs som förenlig med tidigare erfarenheter och behov som funnits av tidigare innovation. Frivillig användning beskrivs till vilken grad innovationen upplevs som frivillig att använda (Venkatesh et al, 2003). Social Cognitive Theroy (SCT) är en psykologisk modell som handlar om beteende och skapades i första hand av Albert Bandura. Modellen appliceras på forskning kring datoranvändning av Compeau och Higgins (1995). Modellen utvecklades efter ett tag och man började undersöka IT-acceptans och acceptans av teknik mer generellt. Modellen bygger på fem faktorer som avgör om en individ accepterar teknik. Faktorerna är förväntat utfall från prestation, förväntat personligt utfall, självuppskattning, påverkan och oro. Förväntat utfall från prestation beskriver de prestationsrelaterade konsekvenserna av ett specifikt beteende, det kan handla om t.ex. förväntan på arbetsrelaterade resultat. Personlig förväntat utfall handlar mer om en individs känsla av fullbordan och beskriver alltså de personliga konsekvenserna av ett beteende. Självuppskattning handlar om huruvida individen bedömer sig egen förmåga att använda sig av en viss teknologi. Påverkan handlar om vad en individ tycker kring ett specifikt beteende och oro beskrivs som en individs känsla vid ett beteende. Alltså till exempel. vid dator användning, om huruvida användningen framkallar ängsliga reaktioner eller inte (Venkatesh et al, 2003) Beskrivning av Unified Theory of Acceptance and Use of Technology Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) är som tidigare nämnt en sammanställning av åtta andra teori-modeller och teorin sammanställdes av Venkatesh et al. (2003). Syftet med teorin är att förena alla tidigare modellerna till en enhetlig teori. Teorin har visat sig prestera bättre genom att den förklarar 70 procent av variansen vilket betyder att modellen inkluderar fler faktorer till individens intentioner att använda ett system (Venkatesh et al., 2003). Utifrån dessa enskilda modeller visade det sig att sju faktorer var mer betydande när man studerade avsikt och användning av IT. Venkatesh et al (2003) valde ut fyra direkt avgörande kärnkonstruktioner som har en påverkan på användaracceptans och beteende. De fyra kärnkonstruktionerna förväntad prestation (Performance Expectancy), förväntad ansträngning (Effort Expectancy), socialt inflytande (Social Influence) och underlättande förutsättningar (Facilitation Conditions) ser ni i figur 1 i vertikal linje. De fyra horisontella faktorerna kön (Gender), ålder (Age), erfarenhet (Experience) och frivilligt användande (Voluntariness of Use) är de som har en modererande effekt på sambanden mellan kärnkonstruktionerna och intention till användning (Behavioral intention) och användarbeteende (Use behavior). 8

16 Figur 1. Modell över Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT). Källa: Venkatesh et al (2003). Perfomance Expectancy (PE): Förväntad prestation; definieras som graden av vad användaren tror att användandet av systemet kommer att hjälpa individen att prestera bättre på arbetsplatsen. PE har en koppling med fem olika variabler; Perceived Usefullness (TAM/ TAM2), Extrinsic Motvation (MM), Job Fit (MPCU), Relative Advantage (IDT) och Outcome Expectations (SCT) som återfinns i de enskilda modellerna. Det har visat sig vara en skillnad i hur variabeln påverkar människor med olika kön och ålder. Utifrån undersökningar har man kunnat se att män har en tendens att påverkas mer av PE än kvinnor. Man har även kunnat konstatera utifrån undersökningar att ålder också är en faktor som påverkar i hur stor vikt människor sätter på PE, då det har en större påverkan på yngre män (Venkatesh et al., 2003). Effort Expectancy (EE): Förväntad ansträngning syftar till den grad människan uppfattar system svårt att använda. Denna variabel har en koppling till fyra enskilda modeller TAM/ TAM2; Percieved Ease of Use, MPCU; Complexity, och IDT; Ease of Use. EE har visat sig ha en större påverkan på användaren när han/hon använder system de första gångerna och avtar efter ett tag när de har använt systemet en längre tid. Även här har det visat sig ha olika påverkan beroende på kön. EE har en större påverkan på kvinnor än män. Ålder och erfarenhet har också visat sig påverka EE där äldre människor har en större tendens att ha svårigheter med komplexa processer som är associerade med användandet av ett informationssystem. EE har också en markant påverkan på människor med mindre erfarenheter, särskilt kvinnor (Venkatesh et al., 2003). Social Influence (SI): Socialt inflytande definieras som den grad av uppfattning individen har att andra människor som är viktiga för individen, till exempel ledningen, anser att han/hon borde använda det nya systemet. Social Influence har kopplingar till Subjective Norm som finns i TRA, TAM2, TPB, DTPB, och C-TAM-TPB samt Social Factors i MPCU modellen 9

17 och image i IDT. SI har en större påverkan i ett tidigt skedde av användningserfarenhet av teknik och har en mindre effekt över tid när användarna blir mer erfarna. Enligt UTAUT har kvinnor en tendens att påverkas mer av vad andra människor tycker om dem och därför påverkas de i högre utsträckning av SI när de ska bilda sig en åsikt om systemet (Venkatesh et al., 2003). Facilating conditions (FC): Underlättande förhållanden definieras som den grad av uppfattning en användare tror att organisatoriska och tekniska infrastrukturer existerar och är tillgängliga för användaren när han/hon ska hantera systemet. Det handlar om grupper som finns tillgängliga för användarna när stöd och hjälp behövs. FC har visat sig ha en större påverkan på äldre människor (Venkatesh et al., 2003) Tillämpning och anpassning av UTAUT För att ta reda på varför det är så låg användningsgrad av distansmöte via video inom primärvården kan man använda sig av användaracceptans teorier som Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT). Det finns enligt UTAUT tre kärnkonstruktioner som påverkar intentionen till användning och de är Performance Expectancy, Effort Expectancy och Social Influence. De tre kärnkonstruktionerna är direkt avgörande för användaracceptans och användarbeteende (Venkatesh et al., 2003). Det finns ytterligare en kärnkonstruktion som är Facilitating Conditions och denna har en direkt påverkan på användarbeteendet. Tillhörande till originalmodellen finns det fyra modererande faktorer som påverkar sambandet mellan kärnkonstruktionerna och intentionen till användning samt användarbeteendet. De modererande faktorerna är Gender, Age, Experience och Voluntariness of Use. Vi har dock valt att lägga till en till modererande faktor, nämligen Attitude (Figur 2). Enligt Venkatesh et al (2003) har faktorn attitude visat sig vara signifikant i vissa fall där Performance Expectancy och Effort Expectency inte har varit inkluderade i modellen. Venkatesh et al (2003) har utav denna anledning valt att ta bort faktorn Attitude ur deras modell. Vi har dock valt att ta med denna faktor för att se om vi skulle få ett annat utfall och att faktorn Attitude kanske skulle visa sig vara signifikant i vår studie. Genom att inkludera faktorn tycker vi även att vi får ett bredare perspektiv vilket ger en bättre helhetsbild över vilka faktorer som påverkar intentionen till att använda videoteknik eller inte. 10

18 Figur 2. Modell över den anpassade UTAUT-modellen. 11

19 3 Metod I detta kapitel kommer det visas hur undersökningen genomförts, vilken vetenskaplig ansats och vilka vetenskapliga metoder som valts att användas. Det framgår även hur man genomfört datainsamlingen och hur man konstruerat webbenkäten. 3.1 Vetenskaplig ansats En deduktiv ansats förutsätter att forskaren har förväntningar på hur världen ser ut och genom empiri ska bevisa eller motbevisa dem (Holme & Solvang, 1996; Patel & Davidson, 2011). Vi har i denna studie använt en deduktiv ansats för att svara på forskningsfrågan. Vi valde en deduktiv ansats eftersom studien baseras på vår teori UTAUT eftersom vi redan har våra förväntningar på hur världen ser ut och kommer alltså testa vår teori mot verkligheten. Vad vi menar är att vår förväntning på verkligheten är baserad på UTAUT. Vi anser att när en användare ska använda ett system för första gången så finns det en acceptans av detta system och vissa faktorer som påverkar denna acceptans. 3.2 Vetenskaplig metod En kvantitativ metod samlar in data som sedan analyseras med statistiska metoder för att sedan generaliseras (Holme & Solvang, 1996; Patel & Davidson, 2011). Vi har i denna studie använt en kvantitativ metod eftersom den valda teorin UTAUT är mer använd med denna metod och anpassad utefter kvantitativa beräkningar. Vi anser även att teorins färdiga formulär med slutna frågor (Bilaga A) är mer lämpad för en kvantitativ metod (Williams, Rana & Dwivedi, 2015). En kvantitativ metod valdes även eftersom frågeställningen var strikt utformad utifrån UTAUTs kärnkonstruktioner i åtanke. UTAUT undersöker bland annat faktorer som berör datorerfarenhet, frivillighet och ledningens inflytande, vilket var i enlighet med de faktorer som vi ville undersöka. UTAUT används som modell eftersom den har hög validitet gällande faktorer som påverkar användarens uppfattning om ett system (Venkatesh et al, 2003). 3.3 Datainsamling Insamlingen av data för denna studie har skett genom webbenkäter. Webbenkäter valdes eftersom det är enkelt att skicka ut enkäterna till respondenter. Det är även ett effektivt sätt att snabbt analysera data eftersom den kan föras över direkt till statistiska analysprogram. Det finns en del klara fördelar med webbenkäter som (Denscombe, 2014, s.259): De är ekonomiska; det krävs väldigt lite material och tid för att färdigställa dem. De är lätta att arrangera; respondenter kan själva välja när de vill fylla i formuläret. Standardiserade frågor; alla respondenter får samma frågor och respondenten fyller i formuläret själv vilket innebär att data inte påverkas av interpersonella faktorer. Mänskliga faktorn elimineras vid dataöverföring; svaren från enkäterna kan matas direkt in i ett statistik program genom en datafil. De ger lika möjligheter; formulären kan anpassas till individer med synnedsättning eller andra svårigheter som kan påverka förmågan att fylla i formuläret. 12

20 Man kan se att det finns klara fördelar med att använda ett webbformulär och att det underlättar väldigt mycket för forskaren i dess forskningsprocess. Dock måste man beakta att det även finns nackdelar och dessa bör uppmärksammas (Denscombe, 2014): Förkodade svar; respondenter kan bli frustrerade när de ska fylla i ett formulär där man bara ska kryssa rutor och detta kan hindra respondenten från att svara färdigt på formuläret. Förkodade frågor; sådana frågor kan spegla forskarens uppfattning om problemet. Alltså kan förkodade frågor leda bort respondenten från sin egen uppfattning till att bara välja bland alternativ som är av forskarens uppfattning. Sanningshalten i ett webbformulär kan inte ge forskaren stor möjlighet till att kontrollera sanningshalten i svaren eftersom de ges på distans och inte ansikte mot ansikte Urval Studien begränsas till området Fyrbodal som är ett av de fem delregionala områdena för vårdsamverkan i Västra Götaland. Urvalskriteriet för studien är personal som har erfarenhet eller ansvar för SVPL i primärvården. De som ingår i direkturvalet är de inom primärvården som är ansvariga för att utföra distansmöten, har genomfört ett distansmöte eller har fått en utbildning för distansmöte via video. Eftersom vi ämnade på att göra en totalundersökning av Fyrbodals primärvård så har vi valt att göra ett direkturval av element. Ett direkturval innebär att urvalsenheterna, alltså den enhet som existerar i urvalsramen, är identisk med elementen i målpopulationen (Dahmström, 2011). I enklare mening innebär ett direkturval att vårt register, alltså ram, innehåller personer som arbetar på en primärvård i Fyrbodal och har arbetsuppgifter som berör SVPL. Alltså att vårt register är identiskt med vår målpopulation och så var fallet med vårt register Målpopulation Målpopulationen är den population som vi ämnade att undersöka (Dahmström, 2011). I denna studie är målpopulationen personal inom primärvården i Fyrbodal som har arbetsuppgifter som berör SVPL, är ansvariga för att utföra distansmöten, har genomfört ett distansmöte eller har fått en utbildning för distansmöte via video Urvalsram och rampopulation Det register som användes för utskick av enkäter har inhämtats genom förfrågningar till verksamhetschefer på Fyrbodals vårdcentraler. Registret som skapades blev underlag för rampopulationen, alltså den population vi faktiskt undersökte som i detta fall var de 37 respondenter som deltagit i studien (Dahmström, 2011). Förfrågan bestod av ett samtyckesbrev som bad om tillåtelse att utföra studien, och om samtycke gavs, begäran av en lista på e- postadresser till respondenter Undertäckningsfel Uppskattningen av målpopulationen, det vill säga den population vi ämnade att undersöka, gjordes genom att räkna ut ett medelvärde. Medelvärdet togs fram genom att ta vår 13

21 rampopulation (37) dividerat på det antal verksamhetschefer som svarat (20). Medelvärdet multiplicerades sedan med totala antalet verksamhetschefer i Fyrbodal (33). Medelvärde = 1,85 Uppskattad målpopulation 1,85 33 = 61,05 61 Genom att jämföra vår rampopulation som består av våra 37 respondenter mot den uppskattade målpopulationen på 61 så kunde vi se att man har ett undertäckningsfel. Ett undertäckningsfel är ett ganska allvarligt fel och något som måste beaktas vid analys av data och presentation av resultat (Dahmström, 2011). Vi har gjort allt i sin makt för att förhindra ett sådant fel och det enda man kan göra i detta skede är att vara transparent Utskick och svar Målpopulationen uppskattades till 61 genom att räkna ut medelvärde. Enkäten skickades ut till 37 respondenter och 24 svar har mottagits. Antal svar ligger på en svarsfrekvens på cirka 65 procent och detta ger ett bortfall på 35 procent. Endast en respondent har tackat nej till att utföra enkäten Bortfall För att minska bortfallet har det vidtagits åtgärder i form av påminnelser, fysiska besök på vårdcentraler och telefonkontakt. Det skickades påminnelser dagligen till respondenterna eftersom att de arbetar i en miljö där det är lätt att glömma eller förbise en e-post. Påminnelserna innehöll en deadline för att få respondenten att genomföra enkäten fortare istället för att vänta, påminnelserna skickades inte till personer som redan svarat. Texten reviderades i innehållet så att det framgick vilka fördelar studiens resultat kan ge vårdpersonalen samt vilka uppdragsgivarna är. Det gjordes även fysiska besök ute på vårdcentraler för att få tag i så många respondenter som möjligt och enkäten genomfördes då på plats. De fysiska besöken ledde till att en respondent svarade på enkäten på plats. De resterande svaren samlades in på distans via webbenkäter. Vi valde att inte genomföra en bortfallsanalys eftersom bortfallet inte ansågs vara stort nog för att en sådan analys skulle ge en bättre bild av målpopulationens tycke. 14

22 3.4 Operationalisering En operationalisering innebär att man gör en översättning av ett teoretiskt begrepp till en enkät- eller intervjufråga. När man vill studera något som går att beskriva i form av en mängd är det adekvat att vara intresserad av information i numerisk form. Det kan till exempel vara frågor som besvaras på en numerisk skala som en likertskala (Patel & Davidson, 2011). Varje faktor i UTAUTs modell operationaliseras till en mätbar variabel genom att de har ett antal färdiga frågor tilldelade sig (Bilaga A)( Venkatesh et al, 2003). Frågorna är av sluten karaktär som graderas efter en likertskala för att man ska kunna göra en kvantitativ uträkning. Nedanstående är ett utdrag för vissa ett exempel på operationaliseringen, resterande faktorer återfinns i bilaga A på engelska och bilaga B på svenska. Förväntad prestation (PE): Jag tycker att distansmöte via video är användbart vid samordnad vård- och omsorgsplanering. Att använda distansmöte via video är tidsbesparande. Distansmöte via video ökar kvaliteten på vård och omsorgsplanering. Om jag använder distansmöte via video så ökar mina chanser för en löneförhöjning. Förväntad ansträngning (EE): Att använda distansmöte via video skulle vara klart och förståeligt. Jag har lätt för att använda distansmöte via video. Det skulle vara enkelt för mig att bli duktig på att använda distansmöte via video. Att lära sig att använda distansmöte via video är enkelt för mig. Socialt inflytande (SI): Personer som har inflytande på mig tycker att jag bör använda distansmöte via video. Mina kollegor tycker att jag borde använda distansmöte via video. Min chef stödjer mitt användande av distansmöte via video. Verksamheten stödjer användningen av distansmöte via video. Underlättande förhållanden (FC): Jag har nödvändig utrustning tillgängligt för att använda distansmöte via video. Jag har kunskapen som är nödvändig för att använda distansmöte via video. Videoteknik är kompatibelt med övriga system. Det finns någon/några att vända sig till om problem med distansmöte via video uppstår. Under min arbetsdag har jag den tid det behövs för att använda distansmöte via video. 15

23 3.5 Webbenkäter Webbenkätens frågor är baserade på modellen Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) (Venkatesh et al, 2003). UTAUT har 31 färdiga frågor specificerade för olika områden av användande (Bilaga A). Det gjordes ett val att ta bort åtta frågor som härstammar från faktorerna Self Efficacy (självuppskattning) och Anxiety (oro) eftersom dessa frågor enligt Venkatesh et al (2003) inte påverkar intentionen till användning av ett system. De återstående frågorna har anpassats så att de passar den teknik som ska undersökas och de översattes till svenska. Det lades till en fråga till enkäten för att behandla användarbeteendet (UB). Detta gav oss slutligen 25 frågor som utgjorde den del av enkäten som berör UTAUT. I sin helhet består enkäten av 30 frågor där demografiska frågor är inkluderade (Bilaga B). Enkäten är strukturerad efter UTAUTs faktorer där sida tre till nio omfattas av frågeindelningar som relaterar till de olika faktorerna av undersökningsvärde, se tabell 1. Sida nummer ett till två handlar om bakgrundsfrågor. Tabell 1. Tabell över webbenkätens utformning. Förväntad prestation (PE) Sida 3 Förväntad ansträngning (EE) Sida 4 Socialt inflytande (SI) Sida 5 Underlättande förhållanden (FC) Sida 6 Attityd (AT) Sida 7 Användar beteende (UB) Sida 8 Intention till användning (BI) Sida 9 Fråga 6 Fråga 10 Fråga 14 Fråga 18 Fråga 23 Fråga 27 Fråga 28 Fråga 7 Fråga 11 Fråga 15 Fråga 19 Fråga 24 Fråga 29 Fråga 8 Fråga 12 Fråga 16 Fråga 20 Fråga 25 Fråga 30 Fråga 9 Fråga 13 Fråga 17 Fråga 21 Fråga 26 Fråga 22 Frågorna är av sluten karaktär och graderas efter likertskalan vilket betyder att de har svarsalternativ på en skala från 1 till 5 där siffrorna står för (Denscombe, 2014): 1. Instämmer fullständigt 2. Instämmer delvis 3. Osäker 4. Tar delvis avstånd 5. Tar fullständigt avstånd Webbenkäterna skapades i ett internetbaserat verktyg som tillhör företaget Webbenkäter (Webbenkäter, 2016). Verktyget har funktionerna: Skapa enkäter Formatering av enkätens layout Flerspråkiga enkäter Anonymisera svar 16

24 Nedladdning av data till CSV-fil När man skapar en enkät är det viktigt att tänka på utformningen och utseendet av enkäten. Det är viktigt eftersom en dåligt utformad enkät kan få en respondent att inte fullfölja den. Vid skapandet av enkäten måste man därför ta i beaktande att strukturen på formuläret är klart och tydligt, att språket är begripligt och förståeligt och att enkäten har ett professionellt utseende. Om strukturen är otydligt kan det bli svårt för respondenten att följa enkäten, veta var man ska svara härnäst eller om man överhuvudtaget svarat på korrekt frågor. Om språket inte är tydligt och förståeligt kommer det också att påverka respondentens svar eller fullföljande. Om enkäten inte ser professionell ut kommer det att påverka respondentens välvillighet till att fullfölja enkäten (Denscombe, 2014). Genom att använda ett internetbaserat verktyg och en uppsättning färdiga frågor med vetenskaplig uppbackning anser vi att vi uppfyllt kraven för en väl utformad enkät enligt Denscombe (2014). Vi har valt att lägga till bakgrundsinformation och instruktioner till enkäten för att försöka få en så stor svarsfrekvens som möjligt, samt att ge respondenten insikt i vad vi vill studera och berätta för respondenterna vem vi är. Bakgrundsinformationen innehåller information om vem de som utför studien är, vad syftet med enkäten och studien är, att allting i enkäten är konfidentiellt, att det är frivilligt att utföra enkäten och ett tack för att respondenten genomförde enkäten. Instruktioner finns i början av enkäten som förklarar upplägget, svarsalternativen och ungefär hur lång tid det tar att genomföra enkäten. Förutom en introduktion har vi även lagt till frågor som berör demografisk information. Dessa frågor är om respondentens befattning, ålder, datorerfarenhet, kön och deras uppfattning om distansmöte via video är frivilligt eller inte. Innan utskicket av enkäten till respondenterna gjordes en pilotstudie för att testa om frågorna förstods av de som var utvalda till att genomföra pilotstudien. Pilotenkäten skickades till tre utvalda som är ansvariga för SVPL inom regionen. Efter återkoppling från pilotstudien omformulerades vissa frågor och utformning av webbenkäten justerades. Vi har efter justeringar skickat ut enkäten genom e-post till de som ingår i rampopulationen. Vi blev varnade av uppdragsgivarna att svarsfrekvensen kunde bli låg. Därför bestämdes en deadline för tillgänglighet till enkäten som var tre veckor. En första påminnelse skickades ut efter en vecka, därefter skickades en påminnelse varje dag fram tills att enkäten stängdes av. För att öka svarsfrekvensen ringde vi till verksamhetscheferna på vårdcentralerna och påminde dem att be deras anställda att svara på enkäten. 17

25 3.6 Analysmetod Alla svaren i enkäten har värderats efter en ordinalskala förutom två stycken som är dikotoma, det vill säga ja- och nej-frågor. Svaren i en ordinalskala är rangordnade vilket betyder att svaren i en kategori av frågor kan jämföras med svaren i en annan kategori av frågor. En ordinalskala använder medianen eller medelvärde som centralmått för att beräkna mittpunkten (Patel & Davidson, 2011; Denscombe, 2014). Medelvärde är det centralmått som använts i denna analys. Data från webbenkäten har förts över från internetverktyget som en Excel-fil till Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Den grundläggande statistiken visas som deskriptiv statistik. I SPSS gjordes också en sambandsanalys, specifikt en bivariat korrelation, som beräknades med Spearman s korrelationskoefficient för att se sambandet mellan kärnkonstruktionerna. Spearman s formel användes eftersom den är bäst lämpad när man hanterar data på ordinalskala (Dahmström, 2011). Det gjordes även en hierarkisk regressionsanalys på de modererande faktorerna för att se hur de påverkar sambandet mellan kärnkonstruktionerna. 3.7 Etiska överväganden Vi har följt god forskningssed enligt vetenskapsrådet (Vetenskapsrådet, 2011). Genom att följa vetenskapsrådets forskningsetiska krav har det skickats ut samtyckesbrev för att utföra studien till primärvårdsdirektör och verksamhetschefer för vårdcentraler (Bilaga C). Det finns även specificerat i samtyckesbrevet och introduktionen för enkäten att respondenter är anonyma samt att inget svar kan kopplas tillbaka till dem. Brevet informerar även respondenten om att enkäten är frivillig att utföra. Introduktionen i enkäten förklarar även studien och vad syftet med studien är. 3.8 Val av metod Efter en litteraturgenomgång av teorier som används av forskare för att försöka förklara vilka faktorer som avgör att en individ väljer att acceptera teknik, har vi kunnat se att TAM/TAM2 är två väldigt populära modeller inom området. Enligt Marangunic och Granic (2014) har TAM blivit en dominerande modell till att försöka ta reda på vilka faktorer som påverkar användarens acceptans av teknologi. Venkatesh et al (2003) utvecklade TAM eftersom de tyckte att modellen hade en del begränsningar eftersom man inte kunde förklara anledningarna till varför individer upplevde ett system som användbart. Detta ledde till uppkomsten av TAM2 och genom modellen kunde man förklara varför individer upplevde ett system som användbart på ett mer detaljerat sätt än tidigare (Chuttur, 2009). Den senaste utvecklingen av upphovsmannen Viswanath Venkatesh (2003) ledde till en enad teori som utgår från åtta tidigare modeller som används inom forskning med avsikt att kartlägga faktorer som påverkar en specifik individ till att använda teknik. I en undersökning som gjordes av Venkatesh et al. (2003) jämförde man UTAUT med de andra modellerna och resultatet visade att UTAUT presterade avsevärt mycket bättre. Som de flesta modellerna har även denna granskats kritiskt där Bagozzi (2007) tycker att modellen är alldeles för bred. Han kritiserar modellen för att ha alldeles för många oberoende variabler som kan leda till att forskare inom informations teknologi blir förvirrade och vilseledda genom alla faktorer som hänvisar till teknologi acceptans. De åtta modellerna som vi tidigare har nämnt visade en 18

26 spridning mellan procent när man gjorde undersökningar på fyra olika organisationer. UTAUT däremot visade en så hög siffra som procent (Venkatesh et al., 2003). En av anledningarna till att vi valde att arbeta med UTAUT var att den visat sig vara effektivare än någon annan modell men också att modellens frågor (Bilaga A) stämde överens med det vi ville undersöka i vår studie. 3.9 Val av teori Vi har valt ut vår litteratur genom att använda oss av sökverktyget Primo. Vi har i huvudsak sökt efter litteratur som berör vår valda teori UTAUT. Sökorden vi har använt är: Unified Theory of Acceptance and Use of Technology, leadership health information technology, leadership acceptance, voluntariness health information Reliabilitet och validitet Reliabilitet Enligt Holme och Solvang (1996) är det viktigt vid kvantitativ forskning att fundera på om den information man har samlat in är pålitlig. Hög reliabilitet uppnår man om det finns flera olika undersökningar där mätningar av ett och samma fenomen visar nästan samma eller liknande resultat. Det är också viktigt att de frågor man har skapat i sina formulär har gjorts på ett noggrant och korrekt sätt. En annan aspekt som är viktig att tänka på är att frågorna är utformade av en och samma person och att man använder samma metod men även att alla respondenter får exakt likadana frågor (Holme & Solvang, 1996). Vi har använt oss av teorin Unified Theory of Acceptance and Use of Technology som har färdigt utformade frågor som är vetenskapligt testade (Venkatesh et al, 2003). Reliabilitet bygger också på att man har ett tillförlitligt sätt att samla in data på (Patel & Davidson, 2011). Vi har i denna studie samlat in data genom webbenkäter som sköter datainsamlingen åt oss vilket eliminerar den mänskliga faktorn och på så sätt ökar reliabiliteten (Denscombe, 2014) Validitet Vi har stärkt validiteten i vår undersökning genom att göra en pilotstudie, där vi skickar ut UTAUTs frågor till en mindre grupp för att se om svaren visar att vi undersöker det vi avser att undersöka. Venkatesh et al. (2003) har gjort en undersökning där de har jämfört UTAUT med andra teorier. Resultatet visade att UTAUT presterade bättre än åtta andra teorier som används för att undersöka IT-acceptans. 19

27 4 Resultat I detta kapitel presenteras resultat av de insamlade data som bearbetats i SPSS. Kapitlet inleder med att visa en grundläggande statistik och därefter en djupgenomgång av frågorna var för sig. Här presenteras den data som samlats in. Enligt uppdragsgivaren används inte videoteknik i den utsträckning som organisationen hade velat. Mer specifikt så har vårdpersonalen inom primärvården en låg användningsgrad. Förutom att titta på vilka faktorer som påverkar intentionen och användarbeteendet av distansmöte via video kommer vi att presentera frågornas medelvärden, standardavvikelse och hur respondenternas svar ser ut. 4.1 Demografisk data Ålder Figur 3. Stapeldiagram över ålder på respondenter. Figur 3 visar antal respondenter som har genomfört studien samt deras ålder. Sammanlagt har 23 stycken respondenter deltagit och åldersspannet varierar mellan år. 20

28 Kön Figur 4. Cirkeldiagram över könsfördelningen på respondenterna. Figur 4 visar att samtliga respondenter som utförde enkätstudien är kvinnor. Denna homogena grupp är inte det man egentligen är ute efter vid en studie. Möjligheten att kunna analysera skillnader mellan män och kvinnor hade varit intressant i denna studie men vården är dominerad av kvinnor och detta är ett faktum som får accepteras. 4.2 Deskriptiv statistik Utifrån resultatet av varje fråga så har vi med hjälp av programmet SPSS tagit fram medelvärde, standardavvikelse och ett Cronbach s alpha värde. I konstruktionen Performance Expectancy (PE) är fjärde frågan borttagen. Den fjärde frågan undersöker om respondenten skulle få en löneförhöjning om de använder sig av systemet i fråga. När vi genomförde en reliabilitetsanalys så visade PE konstruktionen på ett lågt Cronbach s alpha värde och när vi tog bort den fjärde frågan så ökade värdet, därför är den frågan borttagen. Ett värde under 0,600 på Cronbach s alpha innebär att man inte kan skapa en konstruktion av de utvalda frågorna. 21

29 Tabell 2. Deskriptiv statistik. Frågor Antal respondenter Min Max Medel Standard avvikelse Cronbach s alpha EXP Q ,333 1,0072 VU Q ,5000 0,51075 PE Q ,542 0,8836 0,782 Q ,375 0,6469 Q ,792 0,8330 Q9 Borttagen EE Q ,125 0,8999 0,908 Q ,522 1,0388 Q ,333 0,9168 Q ,250 0,8969 SI Q ,500 0,9780 0,772 Q ,833 1,0902 Q ,792 0,8330 Q ,792 0,8836 FC Q ,042 1,0826 0,756 Q ,875 1,4540 Q ,083 0,9743 Q ,625 1,0135 Q ,542 1,1788 ATT Q ,583 0,8297 0,873 Q ,542 1,0206 Q ,708 1,0417 Q ,625 1,0135 UB Q ,5833 0,50361 BI Q ,417 1,4421 0,951 Q ,375 1,4689 Q ,667 1,4346 Tabell 2 visar en deskriptiv statistik av studien. Frågorna som visas (Q4-Q30) är de frågor som berör beräkningar för modellen. Fråga 1-3 är strikt demografiska frågor. Antal respondenter visar hur många som svarat på den frågan. Min visar det lägsta svarade värdet och Max visar det högsta svarade värdet. Medel visar medelvärdet för frågan och Standardavvikelse visar standard avvikelsen, det vill säga spridningen på svaren. Cronbach s alpha visar alphavärdet på varje kärnkonstruktion som skapades, vilket betyder att ett värde över 0,600 är acceptabelt för att bygga en konstruktion. 22

30 Med hjälp av medelvärdet i tabell 2 kan man generalisera att till exempel fråga 6 (Q6) Jag tycker att distansmöte via video är användbart vid samordnad vård- och omsorgsplanering. är något som respondenterna håller med om då det visar på ett lågt medelvärde (1,542). Detta kan man se genom att centralpunkten är 3 och att 1 står för Instämmer fullständigt och 5 står för Tar fullständigt avstånd. Fråga 5 och 27 är dikotoma frågor, det vill säga ja- och nej-frågor, och därför är deras värden lite annorlunda. De kan tolkas genom att ja = 0 och nej = 1. Medelvärdet på dessa frågor ger en indikation på procent; till exempel fråga 5 har ett medelvärde på 0,5000 vilket innebär att 50 procent svarat nej och man kan då se att 50 procent svarat ja. För att klargöra med ett annat exempel kan vi ta fråga 27 där man kan utläsa ett medelvärde på 0,5833 vilket innebär att 58,33 procent svarat nej och då beräkna att 41,67 procent svarat ja. Tabell 3. Deskriptiv statistik över konstruktionerna. Kärnkonstruktioner Antal Min Max Medel Standard respondenter avvikelse PE 24 1,00 3,00 1,5694 0,66288 EE 24 1,00 4,75 2,3056 0,82410 SI 24 1,00 3,75 2,2292 0,73321 FC 24 1,20 4,20 2,6333 0,82075 Konstruktioner BI 24 1,00 5,00 2,4861 1,38306 UB 24 0,00 1,00 0,5833 0,50361 VU 24 0,00 1,00 0,5000 0,51075 EXP 24 1,00 5,00 2,333 1,0072 I tabell 3 visas deskriptiv statistik över konstruktionerna och de modererande faktorerna. Det går att generalisera att Performance Expectancy (PE) med ett medelvärde på 1,5694 visar att respondenterna har en positiv förväntan på systemets egenskaper och hur det kan hjälpa dem i deras arbetsuppgifter vid samordnad vård- och omsorgsplanering. Effort Expectancy (EE) kan generaliseras, med ett medelvärde på 2,3056, till att respondenterna uppfattar systemet som ganska lätt att använda. Det måste dock beaktas att värdet ligger nära medelvärdet 3 som innebär att respondenterna är osäkra över hur lätt det är att lära sig använda systemet. Social influence (SI) har ett medelvärde på 2.2 vilket innebär att det sociala inflytandet är ganska positivt. Facilating Conditions (FC) kan generaliseras enligt värdet 2,042 att respondenterna tycker att de har den kunskap och utrustning som behövs för att använda 23

31 videoteknik. Vidare så visar den modererande faktorn Attitude (ATT) med ett medelvärde på 2,3646 att attityden gentemot systemet är bra. Kärnkonstruktionen Behavioural intention (BI) har ett värde på 2,4861 vilket tolkas som att respondenternas intention att använda systemet är osäker då den ligger ganska nära värdet 3. Man kan generalisera att attityden mot systemet är ganska positiv då värdet ligger närmare 2 än 3. BI har ett högt värde på standardavvikelsen vilket betyder att spridningen på de insamlade data är hög. Detta säger oss att de respondenterna ute i primärvården är osäkra och har olika åsikter gällande frågorna om de kommer att använda videoteknik inom den närmaste tiden eller inte. 4.3 Grafisk representation av frågorna Här kommer en djupare genomgång av frågorna att göras. Detta görs i huvudsyfte för att ge en god inblick i vad respondenterna tycker om distansmöte via video. Figur 5. Stapeldiagram över respondenternas datorerfarenhet. Datorerfarenhet / Experience (EXP) Figur 5 visar en överblick av respondenternas datorerfarenhet och diagrammet utläses genom att Y axeln (Antal) är antal respondenter som svarat och X axeln (Jag anser mig själv vara en van datoranvändare) är likertskalan. Alltså kan man utläsa att majoriteten av respondenter anser sig själva vara vana datoranvändare, dock anser även en del att de är osäkra på hur erfarna datoranvändare de är. 24

32 Figur 6. Cirkeldiagram över respondenternas användarbeteende av distansmöte via video. Användarbeteende / Use Behavior (UB) Figur 6 visar resultatet på frågan om huruvida användaren använder distansmöte eller inte. Utifrån cirkeldiagrammet kan man se att mer än hälften av respondenterna inte använder distansmöte via video i dagsläget. Figur 7. Cirkeldiagram över respondenternas svar gällande frivilligt användande av distansmöte via video. Frivilligt användande / Voluntary Use (VU) Videoteknik vid samordnad vårdplanering är en alternativ mötesform vilket innebär att det är frivilligt att använda videotekniken. Resultatet visar att 50 procent av respondenterna har svarat att det inte är frivilligt. Anledningen till att ansvariga för SVPL har svarat på detta sätt kan bero på att informationen om att det är frivilligt inte har nått fram till dem eller att de uppfattar det som ej frivilligt eftersom verksamhetschefen har beslutat att den här tekniken ska införas. Det kan också vara så att respondenterna har missuppfattat frågan. 25

33 Figur 8. Stapeldiagram över respondenternas förväntade prestation (PE) på systemet. Förväntad prestation / Performance expectancy (PE) Figur 8 visar medelvärdet (Medelvärde) på y-axeln och frågorna som tillhör PE på x-axeln. Resultatet visar att respondenterna har svarat att de inte tycker att distansmöte via video ökar deras chanser att få en löneförhöjning då medelvärdet nästan ligger på 4. Resterande frågor har låga medelvärden ner mot 1 och nära 2 vilket säger oss att användarna tycker att systemet är användarbart och hjälper dem att utföra sitt arbete. Figur 9. Stapeldiagram över respondenternas förväntade ansträngning (EE) på systemet. Förväntad ansträngning / Effort expectancy (EE) Figur 9 visar medelvärdet (Medelvärde) på y-axeln och frågorna som tillhör konstruktionen EE på x-axeln. Resultatet visar att respondenterna har svarat med ganska positivt på dessa frågor då de flesta ligger ganska nära värdet två. Det högsta medelvärdet som ligger närmast 3 är frågan om de tycker att distansmöte är lätt att använda eller inte, vilket säger oss att några är osäkra på den frågan. 26

34 Figur 10. Stapeldiagram över det sociala inflytande (SI) som påverkar respondenternas användning Socialt inflytande / Social Influence (SI) Figur 10 visar resultatet på medelvärdet på y-axeln (Medelvärde) där vi kan utläsa att respondenterna tycker att ledningen stödjer dem i att använda distansmöte via video. Respondenterna känner sig osäkra på om arbetskollegor och personer med inflytande tycker att de ska använda distansmöte via video eller inte. Figur 11. Stapeldiagram över hur respondenterna upplever att finns underlättande förhållanden i deras arbetsmiljö. Underlättande förhållande / Facilitating Conditions (FC) Figur 11 visar att respondenterna känner att det finns nödvändig utrustning för att använda sig av videoteknik men att de inte vet om de har tillräcklig kunskap för att använda sig av 27

35 videoteknik. Resultatet visar även att de inte vet om de finns någon som det går att vända sig till om man behöver hjälp med systemet samt att respondenterna känner att de inte finns nog med tid för att använda distansmöte via video. Alltså känner de att tiden inte räcker till och detta kan vara en avgörande faktor till varför tekniken inte används. Figur 12. Stapeldiagram över respondenternas attityd gentemot distansmöte via video. Attityd / Attitude (ATT) Figur 12 visar attityden gentemot tekniken där man kan utläsa att respondenterna är osäkra på tre frågor av totalt fyra som tillhör ATT konstruktionen. De tycker att videoteknik är en bra idé men är osäkra på om det är intressant, roligt och om de gillar att arbeta med tekniken. Detta kan bero på att respondenterna som har svarat på enkäterna kanske inte har så mycket erfarenhet av att arbeta med videoteknik vid samordnad vårdplanering. 28

36 Figur 13. Stapeldiagram över intentionen till att använda distansmöte via video inom en 3 månaders period. Intention till användning / Behavioral Intention (BI) Figur 13 visar intentionen att använda distansmöte via video inom den närmsta tiden. Medelvärdet ligger närmare värdet 2 vilket visar på en positiv intention till att använda sig av tekniken. 29

37 4.4 Korrelationer För att visa korrelationen mellan de olika kärnkonstruktionerna som finns i UTAUTmodellen har vi gjort en korrelationsanalys som visas i tabell 4. Resultatet visar oss att korrelationen mellan samtliga konstruktioner är statistiskt signifikant. Spearman s formel eller Spearman s rho ger ett sambandsmått som kan anta värde -1 eller säger att det finns ett perfekt negativt samband mellan variablerna och +1 säger att det finns ett perfekt positivt samband. Alltså desto närmare värdet är 1 desto starkare är sambandet; är värdet 0 eller nära 0 så finns det inget samband/korrelation (Dahmström, 2011). Tabell 4. Korrelation över kärnkonstruktionerna. Spearman's rho PE EE SI FC BI UB Korrelations Koefficient Korrelationer PE EE SI FC BI UB 1,000,781 **,597 **,666 **,544 **,563 ** Sig. (2-tailed).,000,002,000,006,004 N Korrelations Koefficient,781 ** 1,000,685 **,678 **,619 **,555 ** Sig. (2-tailed),000.,000,000,001,005 N Korrelations Koefficient,597 **,685 ** 1,000,637 **,742 **,581 ** Sig. (2-tailed),002,000.,001,000,003 N Korrelations Koefficient,666 **,678 **,637 ** 1,000,674 **,558 ** Sig. (2-tailed),000,000,001.,000,005 N Korrelations Koefficient,544 **,619 **,742 **,674 ** 1,000,738 ** Sig. (2-tailed),006,001,000,000.,000 N Korrelations Koefficient,563 **,555 **,581 **,558 **,738 ** 1,000 Sig. (2-tailed),004,005,003,005,000. N **. Korrelation är signifikant på en 0.01 nivå. 30

38 4.5 Regressioner Tabell 5 visar en regressionsanalys över de modererande faktorerna Age, Experience (EXP), Attitude (ATT), Voluntariness of Use (VU) och Facilating Conditions (FC). R 2 är koefficient värdet i kvadrat och det kan översättas till procent. Tar man ut första värdet i tabellen man se att PE har ett R 2 värde på 0,284. Detta kan översättas till att PE har 28,4 procent påverkan på BI. PE kan alltså ses som basvärdet och varje tillägg av en variabel visar oss om det sker en ökning i R 2. En ökning i R 2 innebär att den tillagda variabeln har en effekt på sambandet mellan den beroende variabeln och den oberoende variabeln. Tabell 5. Regressionsanalys över de modererande faktorernas påverkan på sambandet mellan kärnkonstruktionerna. Beroende Variabel: BI Beroende Variabel: UBddddd Oberoende variabel R 2 Oberoende variabel R 2 PE** 0,284 FC** 0,292 PE x AGE 0,309 FC x AGE 0,302 PE x EXP 0,285 FC x EXP 0,294 PE x ATT 0,297 FC x ATT 0,343 PE x AGE x ATT 0,326 FC x AGE x ATT 0,358 PE x AGE x EXP 0,310 FC x AGE x EXP 0,304 PE x EXP x ATT 0,297 FC x EXP x ATT 0,346 PE x EXP x ATT x AGE 0,326 FC x EXP x ATT x AGE 0,362 EE** 0,325 EE x AGE 0,336 EE x EXP 0,325 EE x ATT 0,325 EE x AGE x ATT 0,336 EE x AGE x EXP 0,336 EE x EXP x ATT 0,325 EE x EXP x ATT x AGE 0,336 SI** 0,475 SI x VU 0,475 SI x AGE 0,503 SI x EXP 0,477 SI x ATT 0,475 SI x AGE x ATT 0,503 SI x AGE x EXP 0,505 SI x AGE x VU 0,503 SI x EXP x ATT 0,477 SI x EXP x VU 0,477 SI x ATT x VU 0,475 SI x EXP x ATT x VU 0,477 SI x EXP x AGE x VU 0,505 SI x ATT x AGE x VU 0,503 SI x EXP x ATT x AGE 0,505 SI x EXP x ATT x AGE x VU 0,505 ** signifikant på en 0,01 nivå. 31

39 5 Analys och diskussion I detta kapitel kommer vi diskutera kring kärnkonstruktionerna och hur de påverkar användaracceptansen av distansmöte via video. 5.1 Validering av UTAUT-modellen Resultatet visar att Performance Expectancy (PE), Effort Expectancy (EE), Social Influence (SI) har en direkt påverkan på Behavioral Intention (BI) och att Facilitating Conditions (FC) har en direkt påverkan på användarbeteendet (UB). Resultatet visar att faktorerna PE, EE och SI har ett koefficientvärde som är över 0,5 och att alla är statistiskt signifikanta på nivå 0,01. Detta betyder att korrelationen mellan kärnkonstruktionerna och BI är starkt. Resultatet visar att alla de faktorerna som är tagna ur UTAUT-modellen har en signifikant påverkan på intentionen till att använda distansmöte via video. Detta är något som är i enlighet med Venkatesh et al (2003) modell. Figur 14. Validering av UTAUT modellen. 5.2 Validering av den anpassade UTAUT-modellen Performance Expectancy (PE) visar en ökning i R 2 värde när den analyseras mot den beroende variabeln Behavioral Intention (BI) med de modererande faktorerna Age (AGE) och Attitude (ATT). De andra modererande faktorerna, Experience (EXP) och Voluntariness of Use (VU) visar ingen effekt på PE. Effort Expectancy (EE) visar likt PE en ökning i R 2 värde när den analyseras med AGE och ATT. Men R 2 värdet visar ingen ökning när den vidare analyseras med de andra faktorerna EXP och VU. Social Influence (SI) visar identisk utkomst likt PE och EE, det vill säga att AGE och EXP är de enda modererande faktorerna som visar en ökning på R 2 värdet. Facilitating Conditions (FC) analyserades mot Use Behavior (UB) och visar en ökning i R 2 värde med de alla modererande faktorerna. 32

40 Dock är ingen av analyserna statistiskt signifikanta, vilket betyder att ökningen av R 2 värdet kan bero på slump. Alltså kan vi inte validera att de modererande faktorerna har någon effekt på sambanden mellan kärnkonstruktionerna överhuvudtaget. Det innebär däremot inte att det inte finns en möjlighet att de har en påverkan på dessa samband i verkligheten. Det är intressant att påpeka att enligt Venkatesh et al (2003) modell över UTAUT så har kön (GENDER) och AGE en modererande effekt på sambandet mellan PE, EE och SI mot BI. Deras modell visar även att EXP har en modererande effekt på sambandet mellan EE och SI mot BI samt att VU har en modererande effekt på SI mot BI. Det sista som modellen visar är att AGE och EXP har en modererande effekt på sambandet mellan FC och UB. Denna studie har dock visat att de modererande faktorerna Age (AGE), Experience (EXP), Voluntariness of Use (VU) och Attitude (ATT) inte påverkar sambanden mellan kärnkonstruktionerna och BI och UB. Detta betyder att faktorerna inte har någon modererande effekt på något av sambanden mellan kärnkonstruktionerna i detta specifika fall, eftersom de inte är statistiskt signifikanta. 5.3 Resultatdiskussion Insamlingen av de svar som tillhör kärnkonstruktionen Performance Expectancy (PE) och den modererande faktorn Attitude (ATT) har visat att de anställda inom primärvården har en positiv attityd och ser nyttan i att använda sig av videoteknik vid distansmöte. Det kan konstateras genom att titta på de tre frågorna som tillhör PE som granskar huruvida användarna tycker att systemet är användbart och hjälper dem i sitt arbete. Resultatet visar att denna fråga har det minsta medelvärdet och standardavvikelsen som syns i (tabell 3). Den fjärde frågan Om jag använder videoteknik så ökar mina chanser till att få löneförhöjning var den enda frågan som fick ett värde över 2 där resultatet nästan hamnade så högt som fyra vilket är mycket sämre än de resterande frågorna. Detta gjorde att vår konstruktion fick ett mycket sämre värde och därför valde vi att ta bort frågan ur beräkningen då vi såg att den frågan inte hade någon korrelation med resterande frågor. Vi valde ändå att ha kvar frågan och visa den grafiskt för att ge en helhetsbild. Användarnas attityd gentemot systemet är positivt då frågan som granskar om användarna tycker att videoteknik är en bra idé har ett medelvärde på ca 1.6 (figur 12) och det totala värdet på alla frågorna blev ganska lågt (2.3) med en standardavvikelse på ca 0.8 (tabell 3). Kärnkonstruktionen Effort Expectancy (EE) har medelvärdet (2.3) vilket säger oss att användarna uppfattar systemet lätt att använda och förstå. EE visade ett spridningsmått på 0.8 vilket säger oss att det inte var en stor spridning på svaren från respondenterna. Facilitating Conditions (FC) innehåller ett högt medelvärdet 2.6 (det högsta medelvärdet av alla konstruktionerna) och en standardavvikelse (0.8) som gör att vi kan generalisera att användarna är osäkra på om de har den utrustning och kunskap som behövs för att använda videoteknik. Det går att generalisera att de anställda skulle behöva få mer utbildning i hur man använder Skype för företag då de känner sig osäkra på just den frågan som granskar om de känner att de har nödvändig kunskap för att använda videoteknik (figur 11). Det mest intressanta resultatet var på den fjärde frågan som granskar om användarna känner att de har 33

41 den tid som krävs för att använda sig av videoteknik vid distansmöte. Denna fråga påvisade ett högt medelvärde (3.5) vilket tyder på att tiden är en faktor som behöver tas i åtanke när man funderar på vad det är som gör att tekniken inte används. Vad det är som faktiskt påverkar att personalen inte har tid är något vi inte kan se i denna studie men vi tror att lösningen på detta skulle kunna vara att förena distansmöte via video i personalens dagliga rutiner. Detta skulle resultera i att det inte längre upplever att de inte har tid till att utföra det utan att det istället är en del av deras huvudsakliga arbetsuppgifter. Konstruktionen Social Influence (SI) har fått ett sammanlagt medelvärde på tillhörande frågor på 2.2 och en standardavvikelse på 0.7 vilket är låga värden. På de enskilda frågorna som granskar socialt inflytande från kollegor och personer som har inflytande på användarna så blev resultatet högt, nära värdet 3, vilket säger oss att de är osäkra på vad kollegorna tycker. Dock så syns det att verksamheten och chefer stödjer personalen i att använda videoteknik eftersom värdena blev lägre än 2. Det går att konstatera att problemet inte ligger i chefernas stöd till deras användning av videoteknik som uppdragsgivarna trodde från början (figur 10). Konstruktionen Behavioral Intention (BI) innehåller intressant data då denna faktor visade på ett stort spridningsmått i standardavvikelse (1.3) vilket tyder på att det är en splittrad uppfattning bland de anställda inom primärvården. BI har även ett medelvärde på 2.4 vilket är ganska högt. Analyserar vi resultatet närmare ser vi att den tredje frågan har det högsta värdet som ligger på 2.6 vilket är lågt då den granskar om de anställda kommer att använda sig av videoteknik inom de kommande tre månaderna (Figur 13). Detta värde kunde ha varit högre och visar på problematiken som uppdragsgivarna har belyst. Användarna känner sig osäkra på om de kommer att använda sig av videoteknik. Enligt resultatet ser man att personalen har stöd från både chefer och verksamheten i sig, att personalen ser att det finns nytta i användningen och att personalen tycker det är enkelt att lära sig systemet och använda distansmöte via video. Personalen tycker även att det är en bra idé att använda distansmöte via video. Detta gör att man undrar varför distansmöte via video inte används. Det enda man kan se är att det möjligtvis skulle behövas mer utbildning men huruvida detta skulle öka användningen är oklart. Däremot ser personalens tid ut att vara en avgörande faktor som diskuterades tidigare. Vi funderar på om det kan vara så att det inte finns någon gedigen plan för förändring eftersom alla verkar positiva till distansmöte via video och att cheferna och verksamheten stödjer användningen. Dock är det 58 procent av personalen som inte använder det och att konstruktionen BI ligger generellt nära 3 (osäker) och med en väldigt hög standardavvikelse på 1,4 över alla frågor, vilket innebär att personalen tycker väldigt olika kring att använda det inom en tre månaders period. Alltså tror vi att informationen kring distansmöte via video har spridits och verksamheterna har mottagit informationen men arbetar inte aktivt för att införa det på lokal nivå. Verksamheterna har istället fastnat i en ond cirkel där alla är positiva till den nya mötesformen och ser nyttan i användningen men använder inte det. Det kan vara som Ingebrigtsen et al (2014) påpekar, att cheferna möjligtvis saknar erfarenhet kring 34

42 informations- och kommunikationsteknologi (IKT) sedan tidigare. Det innebär att en vision om ett långsiktigt användande uteblir och det kan leda till att användaracceptansen minskar. I en plan för förändring bör man fundera på hur man ska göra det lättare för personalen att använda sig av distansmöte via video. Man kan utgå ifrån Avgar, Litwin och Pronovost (2012) studie där de visar att det bör planeras på en strategisk nivå hur man introducerar systemet så att det överensstämmer med verksamhetens modell för att ge vård. Kan man till exempel på något sätt höja personalens förmåga och förändra situationen på arbetsplatsen som gör att det blir lättare för dem att använda sig av tekniken? Det kanske är så att cheferna behöver göra uppföljningar och sitta tillsammans med personalen för att säkerställa att de förstår hur de ska använda tekniken och på så sätt öka användningen. Hofflander et al (2015) påpekar att man till exempel behöver öka förståelsen av hur viktigt det egentligen är med samordnad- vård och omsorgsplanering och att videoteknik är något som kan underlätta denna process. Enligt Hofflander et al (2015) är det även viktigt att ledningen får utbildning och information om hur man stödjer sin personal vid förändring av arbetsrutiner när nya IKT lösningar implementeras. Tidsaspekten går kanske att lösa genom att verksamheterna uppmuntrar personalen till att schemalägga distansmöte via videoteknik eller göra det till en naturlig del av arbetsrutinerna. För som resultatet har visat räcker det inte med det man har gjort hittills, personalen ser nyttan med systemet men de använder ändå inte tekniken. Det är också intressant att se att enligt resultatet är ålder, datorerfarenhet, attityd och frivilligt användande något som inte påverkar personalens tycke i frågorna. Detta kan säga oss att personalen inom primärvården lägger sina egna begränsningar och organisationens resurser åt sidan till förmån för patientens centrala vårdplaneringsmöte. Resultatet visar också att den påstådda problematik med att mötesformen är alternativ skulle påverka användningen inte stämmer, frivilligt användande som modererande faktor har ingen statistisk signifikans och inte heller någon ökning i R 2 värdet och kan därför inte sägas påverka användningen. Likt föregående studier gällande frivilligt användande i vården så råder det osäkerhet kring dess påverkan, vi kan dock säga att i detta specifika fall så är inte frivillighet något som påverkar användningen (Chiu & Ku, 2015). 5.4 Metoddiskussion Det går att se hur tillvägagångssättet för insamling av data påverkat studiens resultat, främst genom det undertäckningsfel vi kan anta existerar. Ett undertäckningsfel är ett allvarligt fel eftersom det innebär att resultatet kan vara fullständigt missvisande om den icke deltagande populationen har totalt andra åsikter i frågorna. För att förbättra denna studie vid en replikering måste det beaktas att insamlingen av data bör genomföras på ett bättre sätt. Det som vi först och främst borde tänkt på är att inte vara beroende av en källa att ange en annan källa. Istället skulle man skaffat ett övergripande register med kontaktuppgifter som en väg direkt till målpopulationen, det vill säga personalen inom primärvården. På detta sätt hade man med största sannolikhet undvikit ett undertäckningsfel och endast behövt oroa sig över bortfallet vilket det går att göra en bortfallsanalys på. 35

43 6 Slutsats Studien syftade till att ta reda på vilka faktorer som påverkar intentionen till användning av distansmöte via video. Med hjälp av användaracceptansteorin Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) har kunnat konstatera vilka dessa faktorer är. Korrelationerna mellan kärnkonstruktionerna Performance Expectancy (PE), Effort Expectancy (EE) och Social Influence (SI) mot Behavioral Intention (BI) samt Facilitating Conditions (FC) mot Use Behavior (UB) visar på höga koefficientvärden och de är statistiskt signifikanta på en 0,01 nivå. Alltså är kärnkonstruktionerna PE, EE och SI faktorer som påverkar BI, det vill säga intentionen till användning av distansmöte via video. Kärnkonstruktionen FC är en faktor som påverkar UB, alltså användarbeteendet av distansmöte via video. Dock är inga av de modererande faktorerna Age (AGE), Experience (EXP), Voluntariness of Use (VU) och Attitude (ATT) något som påverkar sambanden mellan kärnkonstruktionerna och BI och UB. Det betyder att man kan besvara forskningsfrågan: Vilka faktorer påverkar vårdpersonalens intention till användningen av distansmöte via video inom primärvården? De faktorer som påverkar vårdpersonalen intention till användning är den förväntade prestationen (PE), den förväntade ansträngningen (EE) och det sociala inflytandet (SI). Underlättande förhållanden (FC) påverkar användarbeteendet (UB) och de modererande faktorerna ålder (AGE), erfarenhet (EXP), frivilligt användande (VU) och attityd (ATT) har ingen påverkan på sambanden mellan kärnkonstruktionerna vilket betyder att resultatet inte är överensstämmande med teori gällande de modererande faktorerna. Teorin säger nämligen att ålder, erfarenhet, frivilligt användande och attityd har en påverkan på intentionen till användning. Den modererande faktorn kön (GENDER) är borttagen eftersom alla respondenter är av samma kön och därför är detta resultat enbart ur kvinnors perspektiv. Däremot är resultatet överensstämmande med teori gällande intentionen till användning. Detta visar att åldern på personalen inom primärvården, deras datorerfarenhet och attityd till användning inte har någon effekt på deras användning och intention till användning av distansmöte via video. 6.1 Fortsatt forskning Utifrån studiens resultat tror vi att problematiken ligger i att det inte finns en plan för förändring. Framtida forskning bör därför involvera ledarskap och förändringteorier som kan påverka personalen att använda videotekniken eftersom vi fann att personalen hade en positiv attityd och ser nyttan i att använda sig av videoteknik. Personalen anser även att de har stöd från chefer, men ändå används inte tekniken. Det bör därför forskas kring ledarskap och chefernas roll på användningen av videoteknik. Vi tror att cheferna behöver utbildning i hur man kan påverka mänskliga beteenden. Detta leder till exempel fram till forskningsfrågan; hur kan ledningen påverka vårdpersonalen till att använda videoteknik? 36

44 Referenser Ahlan, A. & Ahmad, I. (2014). User Acceptance of Health Information Technology (HIT) in Developing Countries: A Conceptual Model. [Elektronisk]. Procedia Technology vol.16, pp Tillgänglig: Primo. Allwood, C. (1998). Människa Datorinteraktion: Ett psykologiskt perspektiv. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur AB. Avgar, A., Litwin, A. & Provonost, P. (2012). Drivers and Barriers in Health IT adoption A Proposed Framework. [Elektronisk]. Applied Clinical Informatics vol.3(4), pp Tillgänglig: Primo. Bagozzi, R.P. (2007), The Legacy of the Technology Acceptance Model and a Proposal for a Paradigm Shift, [Elektronisk]. Journal of the Association for Information Systems 8(4), pp Tillgänglig: Primo. Cascio, R., Mariadoss, J. & Mouri, N. (2010). The impact of management commitment alignment on salespersons adoption of sales force automation technologies: An empirical investigation. [Elektronisk]. Industrial Marketing Management vol.39(7), pp Tillgänglig: Primo. Compeau, D. and Higgins, C. (1995). Computer Self-Efficacy: Development of a Measure and Initial Test. MIS Quarterly, 19(2), p.189. Chen, R. & Hsiao, J. (2012). An investigation on physicians acceptance of hospital information systems: A case study. [Elektronisk]. International Journar of Medical Informatics vol.81(12), pp Tillgänglig: Primo. Chiu, TM & Ku, BP. (2015). Moderating effects of voluntariness on the actual use of electronic health records for allied health professionals. [Elektronisk]. JMIR medical informatics, vol.3(1), pp.7. Tillgänglig: Primo. Cilliers, L. & Flowerday, S. (2014). User acceptance of telemedicine by health care workers a case of the Eastern cape province, South Africa. [Elektronisk]. Electronic Journal of Information Systems in Developing Countries, Vol.65(1). Tillgänglig: Primo. Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport att göra en statistisk undersökning. 5.uppl. Lund: Studentlitteratur AB. Denscombe, M. (2014). Forskningshandboken. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur AB. Grundén, K. (2001). Evaluation of the use of videoconferences for healthcare planning. [Elektronisk]. Health Informatics Journal vol.7(2), pp Tillgänglig: Primo. Helgesson, A., Johansson, U-B., Walther-Stenmark, K., Eriksson, J., Strömgren, M & Karlsson, R. (2005). Coordinated care planning for elderly patients using videoconferencing. [Elektronisk]. Journal of Telemedicine and Telecare. 37

45 Hofflander, M., Nilsson, L., Eriksén, S., Borg, C. (2013). Discharge planning: Narrated by nursing staff in primary healthcar and their concerns about using videoconferencing in the planning sessions. [Elektronisk]. Journal of Nursing Education and Practice vol.3(1), pp Tillgänglig: Primo. Hofflander Malin, Nilsson Lina, Eriksén Sara, Borg Christel & Scandurra Isabella (2015). Implementing video conferencing in discharge planning sessions: Leadership and organizational culture when designing IT support for everyday work in nursing practice. Blekinge Institute of Technology Doctoral Dissertation Series. Holme, I. & Solvang, B. (1996). Forskningsmetodik Om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur AB. Ingebrigtsen, T., Georgiu, A., Clay-Williams, R., Magrabi, F., Hordern, A., Prgomet, M., Li, J., Westbrook, J. & Braithwaite, J. (2014). The impact of clinical leadership on health information technology adoption: Systematics review. [Elektronisk]. International Journal of Medical Informatics vol83(6), pp Tillgänglig: Primo. Moore, G. and Benbasat, I. (1991). Development of an Instrument to Measure the Perceptions of Adopting an Information Technology Innovation. Information Systems Research, 2(3), pp Nilsson, Lina. (2014). Social Challenges when Implementing Information Systems in a Swedish Healthcare Organization. [Elektronisk]. Blekinge Institute of Technology Doctoral Dissertion Series. Tillgänglig: Primo. Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4:e upplagan. Lund: Studentlitteratur. SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. SOSFS 2005:27. Socialstyrelsen föreskrifter om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Thompson, R., Higgins, C. & Howell, J. (1991). Personal Computing: Toward a conceptual Model of Utilization [Elektroniskt]. MIS Quarterly vol.15(1), pp Tillgänglig: Primo. Topkaya, S. & Kaya, N. (2015). Nurses computer literacy and attitudes towards the use of computers in health care. [Elektroniskt]. International Journal of Nursing Practice, 21 (Suppl. 2): Tillgänglig: Primo. Venkatesh, V., Morris, M., Davis, G. & Davis, F. (2003). User Acceptance of informations technology: Toward a unified view. [Elektronisk]. MIS Quarterly, Vol.27(3), pp Tillgänglig: Primo. Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. [Elektronisk]. Tillgänglig: 38

46 Västra Götalandsregionen (VGRegion) ( ). Samordnad vårdplanering SVPL- Gemensam rutin i Västra Götaland. [Elektronisk]. Västra Götaland. Tillgänglig: %20Samordnad%20vårdplanering%20i%20Västra%20Götaland/Styrande%20dokument/Gem ensamma%20rutinen.pdf Västra Götalandsregionen (VGRegion) ( ). Missiv och Införandeplan videomöte vid SVPL i VG. [Elektronisk]. Västra Götaland. Tillgänglig: %20Samordnad%20vårdplanering%20i%20Västra%20Götaland/Videomöte/MissivOchInfora ndeplanvideomotevidsvplivg.pdf Västra Götalandsregionen (VGRegion) (2016). Minnesanteckningar arbetsgrupp. [Elektronisk]. Västra Götaland. Tillgänglig: Webbenkäter (2016). Webbenkäter. [Elektronisk]. Tillgänglig: U9qB42vcroEzrlJHsTk5dhvOeE7ayciElgm5k5KsaAqkZ8P8HAQ Williams, M., Rana, N. & Dwivedi, Y. (2015). The unified theory of acceptance and use of technology (UTAUT): a litterature review. [Elektronisk]. Journal of Enterprise Information Management vol.28(3), pp Tillgänglig: Primo. 39

47 Bilagor Bilaga A Performance expextancy U6: I would fine the system useful in my job. RA1: Using the system enables me to accomplish tasks more quickly. RA5: Using the system increases my productivity. 0E7: If I use the system, I will increase my chances of getting a raise. Effort expectancy E0U3: My interaction with the system would be clear and understandable. E0U5: It would be easy for me to become skilful at using the system. E0U6: I would find the system easy to use. EU4: Learning to operate the system is easy for me. Attitude towards using technology A1: Using the system is a bad/good idea. AF1: The system makes work more interesting. AF2: Working with the system is fun. Affect1: I like working with the system. Social influence SN1: People who influence my behavior think that i should use the system. SN2: People who are important to me think that I should use the system. SF2: The senior management of this business has been helpful in the use of the system. SF4: In general, the organization ha supported the use of the system. Facilitating conditions PBC2; I have the resources necessary to use the system. PBC3: I have the knowledge necessary to use the system. PBC5: The system is not compatible with other systems I use. FC3: A specific person (or group) is available for assistance with system difficulties. Behavioural intention to use the system BI1: I intend to use the system in the next <n> months. BI2: I predict I would use the system in the next <n> months. BI3: I plan to use the system in the next <n> months. 40

48 Self-effiancy I could complete a job or a task using the system SE1: If there was no one around to tell me what to do as I go. SE4: If I could call someone for help if I got stuck. SE6: If I had a lot of time to complete the job for witch the software was provided. SE7: If I had just the bulit-in help facility for assistance. Anxiety ANX1: I feel apprehensive about using the system. ANX2: It scares me to think that I could lose a lot of information using the system by hitting the wrong key. ANX3: I hesitate to use the system for fear of making mistakes I cannot correct. ANX4: The system is somewhat intimidating me. 41

49 Bilaga B Enkätfrågor Frågornas svar är av sluten karaktär vilket innebär att ni som respondent endast har valmöjlighet att svara på en skala från 1 5 där siffrorna står för : Ex. 1. Instämmer fullständigt 2. Instämmer delvis 3. Osäker 4. Tar delvis avstånd 5. Tar fullständigt avstånd Jag ser fram emot att svara på denna enkät Bakgrundsfrågor. 1. Yrkeskategori T ex biståndshandläggare, sjuksköterska, läkare, sjukgymnast, arbetsterapeut 2. Kön: Man Kvinna 3. Jag är född år 4. Jag anser mig själv vara en van datoranvändare. 5. Det är frivilligt att använda distansmöte via video. Ja Kanske Nej Vi ber er att svara sanningsenligt på dessa frågor eftersom det är av stor vikt för studien. Inga svar kan på något sätt kopplas tillbaka till er som person. Performance Expectancy (Förväntad prestation) Frågor om hur distansmöte via video hjälper dig i ditt arbete: 6. Jag tycker att distansmöte via video är användbart vid samordnad vård- och omsorgsplanering. 7. Att använda distansmöte via video är tidsbesparande. 8. Distansmöte via video ökar kvaliteten på vård och omsorgsplanering. 9. Om jag använder distansmöte via video så ökar mina chanser för en löneförhöjning. Effort Expectancy (Förväntad ansträngning) Frågor om vilken svårighetsgrad det är att använda distansmöte via video: 10. Att använda distansmöte via video skulle vara klart och förståeligt. 11. Jag har lätt för att använda distansmöte via video. 12. Det skulle vara enkelt för mig att bli duktig på att använda distansmöte via video. 13. Att lära sig att använda distansmöte via video är enkelt för mig. 42

50 Social influence (socialt inflytande) Frågor om hur socialt inflytande påverkar användningen av distansmöte via video: 14. Personer som har inflytande på mig tycker att jag bör använda distansmöte via video. 15. Mina kollegor tycker att jag borde använda distansmöte via video. 16. Min chef stödjer mitt mitt användande av distansmöte via video. 17. Verksamheten stödjer användningen av distansmöte via video. Facilating conditions (Underlättande förutsättningar) Frågor om tillgänglighet av utrustning och utbildning: 18. Jag har nödvändig utrustning tillgängligt för att använda distansmöte via video. 19. Jag har kunskapen som är nödvändig för att använda distansmöte via video. 20. Videoteknik är kompatibelt med övriga system????? 21. Det finns någon/några att vända sig till om problem med distansmöte via video uppstår. 22. Under min arbetsdag har jag den tid det behövs för att använda distansmöte via video. Attityd Frågor om din attityd gentemot distansmöte via video. 23. Att använda distansmöte via video är en bra ide. 24. Distansmöte via video gör mitt arbete mer intressant. 25. Att arbeta med distansmöte via video är roligt. 26. Jag gillar att arbeta med distansmöte via video. Use behavior (Användar beetende) 27. Jag använder distansmöte Ja Nej BI to use the system Frågor om din avsedda användning av distansmöte via video: 28. Jag avser att använda distansmöte via video inom X månader. 29. Jag förutser att jag skulle använda distansmöte via video inom de kommande X månaderna. 30. Jag planerar att använda distansmöte via video de kommande X månaderna. 43

51 Bilaga C Informationsbrev för samtycke till att utföra studie [Högskolan Väst] Hej [namn]! Vi är två studenter från Högskolan Väst som läser Systemutveckling. Vi skriver en C uppsats gällande användaracceptansen av distansmöte via video vid samordnad vård- och omsorgsplanering. Studien görs för att se vilka faktorer som påverkar användningen av tekniken. Vårt urval är gällande primärvården endast. Vi söker därför efter personal inom vårdcentraler som har ansvar för SVPL eller har erfarenhet av distansmöte via video. Själva studien utförs genom webbenkäter som kommer skickas till de utvalda anställda inom primärvården. Enkäten tar ca min att genomföra och innehåller 24 frågor bortsett från bakgrundsfrågor. Vi samlar inte in namn eller identifierbar data. Enkäten är frivillig att genomföra och fullständigt anonym, inte på något sätt kan enkäten eller svaren kopplas tillbaka till respondenten. Verksamheten kommer också att anonymiseras, region är det enda som inte anonymiseras. Vi hade uppskattat en hög svarsfrekvens och är tacksamma för de svar vi får in eftersom det blir svårt för oss att få fram ett statistiskt säkerställt svar med låg svarsfrekvens. Härmed ansöker vi om samtycke för att utföra studien på vårdcentraler inom regionen. Med vänliga hälsningar Amel Dervisevic [amel.dervisevic@student.hv.se] Robert Talos [robert.talos@student.hv.se] 44

52 HÖGSKOLAN VÄST Institutionen för ekonomi och IT Avdelningen för informatik TROLLHÄTTAN Tel