Organiserad brottslighet inom ramen för MLG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Organiserad brottslighet inom ramen för MLG"

Transkript

1 Organiserad brottslighet inom ramen för MLG Vad gör Linköpings kommun för att organiserad brottslighet inte ska få fotfäste i kommunen? Vilka andra aktörer och myndigheter kan bidra till kommunens mål? Har den organiserade brottsligheten blivit påverkad av kommunens mål? Gäng - en typ av organiserad brottslighet Det finns ingen klar definition av vad som är gäng eller organiserad brottslighet. Däremot finns det gemensamma element som hittas i dem flesta forskares definition av gäng. Curry & Decker menar att de flesta kriminologer är överens om att ett gäng måste vara en grupp av individer som oftast har några slags symboler som kännetecknar detta gäng(symboler kan vara allt från klädesplagg, tatueringar, handtecken etc.). Medlemmarna skall även ha någon form av specifik kommunikation, vare sig det är verbal eller icke verbal (handsignaler eller graffiti). Ett gäng skall även vara beståndigt, alltså ha varat i minst ett år eller mer. Gängen skall även ha ett territorium som dem försvarar. Territoriumet kan vara området där gänget uppstod, där de bor eller där de opererar sin drog-och-vapen handel. Gängen måste även vara kraftigt hängivna till att begå brottsliga aktiviteter och likaså se brotten som målet med medlemskapet. (Sarnecki, 2009, s.192) Jerzy Sarnecki menar att gäng och organiserad brottslighet är det fenomen som har rönt det absolut största forskningsintresset för kriminologer. Främst är det både nordoch-syd amerikanska kriminologer som har skrivit om gäng/organiserad brottslighet, då detta är ett väldigt aktuellt samhällsproblem i områdena. I sin bok framför Sarnecki att olika kriminologer, i synnerhet amerikanska, lyfter fram organiserad brottslighet som en stor orsak till ungdomsbrottsligheten. Den teoretiska utvecklingen inom gängforskningen är en viktig stöttesten i vår kunskap av ungdomskriminalitetens orsaker. (Sarnecki, 2009, s.188) Det är dock viktigt att skilja på grupprelaterade brott samt gängrelaterat brott. Enligt kriminologen Knox är skillnaden mellan dessa att gängmedlemmarnas brottslighet oftast sker på grund av gängtillhörigheten och att brottet oftast är accepterat och stöttat av gänget. Däremot är inte ett brott alltid accepterat och omtyckt av brottsliga grupper/umgängeskretsar. (Sarnecki, 2009, s.188)

2 Fredric Thrasher har författat den kanske mest kända boken om gäng, kallad The Gang. Thrasher såg ett tydligt samband mellan gängets uppkomst samt de destruktiva omständigheterna under vilka de unga människorna lever i (i synnerhet ungdomar med gemensamma etnisk tillhörighet i drabbade områden). Han fortsätter med att skriva att dessa pojkar söker sig till dessa grupper för att uppnå den spännande känslan av delaktighet i en gemenskap, speciellt i kollektiva brottsliga handlingar som jakten efter pengar, innehavet av droger, olika konflikter samt flykt från myndigheter eller brottsbekämpande organisationer. Konflikter mot andra gäng och världen omkring dem tillhandahåller dem tillfälligheter att agera sina brottshandlingar. (Sarnecki, 2009, s.189). Thrasher menar att gäng oftast uppstår när banden mellan gruppen stärks som ett resultat av en intressekonflikt mot något annat gäng eller mot omvärlden. Processen till att ett gäng uppstår består av tre steg. I det första steget står gruppens utkast utan klara linjer och ledarskapet är oftast otydlig. Sådana gäng brukar oftast inte fortleva under längre perioder då dem har svårigheter med att etablera sig och då dem saknar klara riktlinjer. Vissa gäng fortsätter dock att utvecklas till nästa steg, där medleskapets och ledarskapets gränser blir tydligare. Detta brukar ofta ske som en följd till att gruppen blir utsatt för ett gemensamt hot. Om medlemmarna i gruppen i steget därpå inte behärskar övergången till ett vanligt vuxet liv i samhället, kan gruppens band stärkas ytterligare och gänget blir då en etablerad organisation som endast fokuserar sina aktiviteter och existens på det kriminella planet. (Sarnecki, 2009, s.189) Thrasher fortsätter sin text med förklaringen att trots att medlemmarna i ett gäng bedriver olika typer av verksamheter och brott så spelar våldsbrott den mest centrala rollen för gängen. Våldsbrotten, både det som man utsätter medlemmar från andra grupper för och detsom man själv utsätts för från andra grupper, verkar som ett anknytande element och ökar sammanhållningen i gruppen. Stämpling en samhällsprocess Stämplingsteoretiker menar att upphovet till brottslighet finns att söka hos det inrättade samhället och det kravet som samhället ställer på individen. De är dock tydliga med att förklara att brottsligheten inte är orsakad av samhället utan definierad

3 av dessa. Stämplingteoretikerna menar att fokus ställs på omgivningens reaktioner på den avvikande handlingen. Denna uppfattning kan man säga är den största konsekvensen av tanken att brott endast finns först när en handling i ett samhälle beläggs med ett straff. De första undersökningarna av självrapporterad brottslighet som genomfördes under 1950-talet av Short & Nye (då flertalet stämplingsteoretiker utvecklade sina tankar), blev en viktig förutsättning för stämplingsteoretikernas argumentation (Sarnecki, 2009, s.201). Den tidigare informationen man hadae om brottslighet byggde på ett registerdata som försökte bevisa att brottsligheten var ett ovanligt fenomen. Dock visade det sig vara fel uppfattning, då senare forskning indikerade att brottsligt beteende i själva verket var vanligt och att endast ett fåtal av dem som begick brott faktiskt blev straffade. Redan före 1950-talet har vissa stämplingsteoretiker varit aktiva och publicerat sina arbeten. Tannenbaum (1938) var en av dessa och han betraktade samhällets beskyllning av en brottslig individ som ond kunde leda till att denne till slut accepterar samhällets uppmålade bild av sig själv, uppfattar sig som avvikare och beter sig sedan utefter denna bild. I och med denna självuppfattning kommer individen med andra ord fortsätta att bryta mot samhällets normer, till och med i en större utsträckning. En individ kan begå brottsliga eller andra avvikande handlingar av olika anledningar, allt från kulturella eller psykologiska problem nämns som orsaker. År 1951 presenterade Lemert begreppsparet primär och sekundär avvikelse. Självrapporterade undersökningar visar att majoriteten av ungdomar begår brott, men de flesta ungdomar upptäcks dock inte och får då inga reaktioner från samhället för sina brott. I vanliga fall växer ungdomarna ur sina kriminella handlingar och begår oftast inte fler brott. Vissa hämmas av olika anledningar och dessa ungdomar begår nya brott. Processen där individens första avvikelse (primär avvikelse) möts med en vass respons från samhället, varpå individen avviker återigen och får en förstärkt och än vassare respons, kan leda till att individen så småningom får en negativ identitet och börjar avvika på löpande band på grund av sin nya självbild. Denna typ avvikelse kallar Lemert för sekundär avvikelse. Ur den yrkeskriminelles perspektiv

4 För att få ett bredare perspektiv på hur regler och lagar följs gjorde vi en intervju med en person som står på andra sidan lagen. Alla namn är fingerade och källan vill vara annonym, därför väljer vi att kalla denna för M. M definerar organiserad brottslighet som allt som bryter mot lagen och att individen/gänget då har en ekonomisk vinning i detta. Det märks att polisen har gjort hårdare insatser då flera av Ms kompisar har blivit inkallade på förhör och gripna. Detta medför att fler har börjat prata med polisen, fler och fler har börjat gola (tjalla till polisen). Att det har blivit svårare att få fotfäste i kommunen är det inget tal om. Flera som tidigare har varit väldigt verksamma i gäng börjar istället bli mer rädda eftersom polisen nu arbetar mer aktivt mot organiserad brottslighet och risken att bli dömd samt avtjäna ett fängelsestraff har blivit allt större. På frågan om avhoppare och gängens syn på dessa ville inte M svara på vad som händer med dem. Han förklarar dock att det är olika beroende på situation och på gäng. Folk som är högt uppe i hierarkin och som anses ha varit lojala mot gänget under en längre tid kan få en freepass om det handlar om familjära problem. Familjen är en central del och kommer alltid i första hand. Om en individ vill hoppa av på grund någon anledning så finns det idag mer stöd i samhället än vad det fanns för tio år sedan. Idag finns det mer resurser och stöd för att hjälpa avhoppare, såsom exempelvis KRIS (kriminellas rätt i samhället). M menar att han kunde ha hamnat på ett helt annat spår om tillräckligt med energi och stöd fanns i skolor. Informationen som presenterades av skolor gav inget resultat för M. Problemet med skolan var också att lärarna var mer rädda för eleverna än vad de försökte hjälpa dem. Den enda ljusglimten M hade i sin vardag var ungdomsgården han och hans kamrater hängde på, men den blev senare nedlagd på grund av att kommunen och politikerna inte ville lägga ekonomiska resurser för att hålla den öppen. Problematiken låg inte bara i skolan, utan även i hemmet. M kände att han inte fick tillräckligt med stöd hemifrån till att skärpa sig och umgänget gjorde heller inte saken bättre då alla kom från liknande förhållanden och grupptryck blev en vanlig utlösande faktor till hans brottsliga beteende. M säger att han inte tror att någon föds till att bli kriminell, utan att omgivningen formar detta beteende. Han är dock tydlig med att han inte vill skylla ifrån sig på andra. Slutligen avrundades intervjuven med en fråga om legalisering av cannabis och hur

5 det skulle påverka den organiserade brottsligheten. M tror att den organiserade brottsligheten skulle minska om politikerna röstade för legalisering av cannabis. Ungdomarna skulle inte ha en lika stor anledning att dra sig till kriminella kretsar om de såg att det gick att få tag på cannabis på ett lagligt sätt. M tror slutligen att Sverige skulle tjäna mer på det än förlora, för att staten skulle kunna ta ut skatt från cannabisanvändare. Vad är BRÅ? BRÅ (Brottsförebyggandet rådet) är centrumet för kunskap om brott och åtgärder mot brott. Det verkar för en minskning av brottsligheten och samtidigt en ökning av tryggheten i vårt samhälle. Detta sker genom att BRÅ tar fram fakta och sprider kunskap om brottslighet, för ett brottsförebyggande arbete och även sprider kunskap om rättsväsendets syn och reaktioner på brott i samband med de regler och lagar som finns i samhället. (Daniel Vesterhav, Anders Stenström, Lars Korsell Bekämpning av organiserad brottslighet. En utvärdering av den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet. Rapport 2011:20 ng_av_den_organserade.pdf) Trygghetsundersökning Den myndighet med störst förtroende hos allmänheten är polisen. BRÅ rapporterar att två tredjedelar av de tillfrågade i en studie har stort förtroende för polisen. Studien visar också att hälften av de tillfrågade har stort förtroende för åklagare och domstolar medan en oroväckande liten skara uppger stort förtroende för Kriminalvården (40%). De som tidigare vart utsatta för brott uppger ett lägre förtroende för såväl rättsväsendet i stort som för rättsväsendets myndigheter och deras förmåga att utföra sina arbetsupggifter. Detsamma sentiment gäller för personer med erfarenheter av att själva ha åtalats för brott. (http://www.bra.se/bra/brott--statistik/statistik/dennationella-trygghetsundersokningen.html) Vad sager BRÅ om organiserad brottslighet? Det finns otaligt många definitioner på organiserad brottslighet. Men organiserad brottslighet kan summeras genom att ta sikte på organisationen; det är en form av kriminell grupp som begår brotten. Oftast är syftet monetärt dvs. att tjäna pengar varför visa brott är mer givna än andra. Den organiserade brottsligheten verkar på marknader och därför är diverse smugglingsbrott centrala. Detta gäller även för narkotikabrott, koppleri, trafficking och häleri. Den organiserade brottsligheten är parallel med den kriminella affärsverksamheten av anledningen till att brottsligheten har en långsiktighet; affärerna handlar om brott för vinnings skull och de begås systematiskt. Den organiserade brottsligheten handlar till mycket om grupperingar och de tillkommer inte nödvändigtvis för sin egen skull utan de är ett verktyg för ett utförande av brotten. De olika delarna i grupperingarna de olika personerna, intar olika roller. Härmed ska dock utvecklas att begreppet organization ej ska tas alltför

6 bokstavligt ; grupperingarna är mycket pragmatiska och personer går in och ut, verksamheter kan avtas och mobiliseras när nästa projekt ros i hamn. Begreppet organisation passar dock in då dessa grupperingar faktiskt består av en fast kärna som drar igång verksamheten och styr den. BRÅ kallar dessa marknadsinriktade gruppering för ad hoc-grupper. Dessa håller en låg profil och är svåra att upptäcka. Dock finns en väsentligt synligare del nämligen organisationer där den kriminella affärsverksamheten är underordnad gemenskapen och brödraskapet. BRÅ:s exempel på detta är kriminella gang som Wolfpack, A.S.I.R, Original gangsters och Fucked For Life. Dessa gäng har blivit något av den organiserade brottslighetens ansikte utåt. Vid sidan av de ovan nämnda gängen finns många platser i landet med mc-gäng som Hells Angels och Bandidos med supportergrupperingar. Det är dock inte alls säkert att mc-gängen kan betraktas som brottsorganisation. Dock är det helt klart att enskilda gängmedlemmar är engagerade i hårdhänt indrivning av pengar och i otillåten påverkan i form av trakasserier och hot riktade mot myndighetspersoner och vittnen. Enskilda medlemmar kan också vara involverade i organiserad narkotikaförsäljning utan att det behöver vara huvudgängets affärer. Detta gäller även storskaliga svartarbeten och annan kriminalitet. Frågan kommer då hur man lättast skapar en indelning av den organiserade brottsligheten; det är genom att skilja på de mer profitinriktade och tillbakadragna ad hoc-grupperna och broderskaps -grupperna där grupptillhörigheten är det essentiella. Det är lätt att underskatta ad hoc-grupperna eftersom de är närmast osynliga och att överskatta de olika namngivna grupperna eftersom de syns och hörs. Samtidigt är gränsen mellan ad hoc-grupperna och broderskapen inte knivskarp, särskilt inte när det gäller de människor som befinner sig i dessa grupper. (http://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/ lokalorganiserad-brottslighet.html) BRÅ:s sammanfattning av den organiserade brottsligheten är att den förser marknaden med och i sin tur får inkomst från illegal varor och tjänster som narkotika, alcohol, svartarbete och sexuella tjänster. Ibland ligger den organiserade brottsligheten även bakom stöldbrott, rån- samt häleribrott och använder sig inte sällan av indrivningsverksamheter och likaså beskyddarverksamheter. Denna beskrivning och marknad passar in på både de tidigare nämnda ad hoc-grupperna samt broderskapsgrupperna. Bekämpningen av den organiserade brottslighetenett exempel som BRÅ tar upp med bekämpningen av organiserad brottslighet är ett lokalt projekt i Göteborg som just Göteborgs stad tagit initiativ till. Detta uppkom som respons på etableringen av fler gäng, välplanerade brott och kriminell påverkan riktad mot Göteborgs kommunala verksamhet. Kommunstyrelsen beslutade i 2008 att i samverkan med lokala myndigheter inrätta ett Kunskapscentrum som ska arbeta mot den organiserade brottsligheten. Vid sidan av Göteborgs stad ingår denna samverkan I polisen, skatteverket, länsstyrelsen, kronofogdemyndigheten, ekobrottsmyndigheten, säpo, kriminalvården, tullverket, åklagarmyndigheten och försäkringskassan.

7 Kunskapscentrumet och tillika samverkansprojektets uppdrag är att ta initiative till och driva samarbeten som leder till konkreta åtgärder mot organiserad brottslighet. Utöver detta är det tänkt att kunskapscentrumet ska informera enskilda personer och organisationer och även påverka bland annat lagstiftning, upphandling, försärkingssystem och tillståndsgivning. I Kunskapscentrumet arbetar personal med kompetens från olika förvaltningar och myndigheter. Kunskapscentrum arbetar utifrån fyra perspektiv: demokratiska perspektivet, arbetsgivarperspektivet, brottsoffer- och avhopparperspektivet samt ekonomiperspektivet. Det demokratiska perspektivet omfattar en stärkning av integriteten hos förvlatningar, bolag och myndigheter; detta ska upprätthålla medborgarnas tro på rättssamhället och en säkerställning av demokratiska principer och dess efterlevnad. Arbetsgivarperspektivet täcker kommunen som arbetsgivare och som ansvarig för sina anställdas arbetsmiljö samt säkerhet. Brottsoffer- och avhopparperspektivet innebär hjälp samt stöd till vittnen och enskilda personer som utsätts för hot och övergrepp; innefattar även personer som vill hoppa av sin kriminella karriär. Ekonomiperspektivet relaterar för kommunens del. Det täcker kommunens del inom upphandlingar, ekonomiskt bistån och utskänkingstillstånd. (Kajsa Eliasson, Lars Korsell, Johanna Skinnari, Anna Kers Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet. Idéskrift nr 18: om lokalt brottsförebyggande arbete från brottsförebyggande rådet. ng_av_den_organserade.pdf) EU 2005 togs beslutet Rådets rambeslut - om bekämpande av organiserad brottslighet fram. Detta rambeslut beskriver vad som skett efter 1998/1999 då Amsterdamfördraget togs fram. Rambeslutet fungerar som beskrivning av vad Amsterdamfördraget haft för positiv inverkan men även en utveckling på punkter som behöver förtydligas. Under den andra artikeln beskriver komissionen vad som anses vara ett brott som rör oganiserad brottslighet; varje medlemsstat ska vidtag åtgärder (om bekämpande av organiserad brottslighet 2005:11), detta skulle kunna tolkas som att varje medlemsstat bör lagstifta så att det som står i dennna artikel ska kunna följas enligt legalitetsprincipen. Under den andra punkten i denna artikel beskrivs bland annat om det existrerar en avsiktlig kännedom om organisationens kriminalitet eller dess handhavande med organiserad brottslighet. I denna ingår även en punk tom rekrytering av nya medlemmar. Detta kan då tolkas som följande; om en person är medveten om organisationens kriminalitet samt att organisationen klassas som organiserad brottslighet så är även den rekryteringen brottslig. (Om bekämpande av organiserad brottslighet 2005:11). Europeiska gemenskapernas kommission uppmanade rådet och Europaparlamentet 2004 att bekämpa och förebygga organiserad brottslighet. Amsterdamfördraget med dess olika handlingsplaner som täckte EU och dess medlemsländers hantering av brottslighet trädde i kraft och innebar ett hårdare tag med en uppmaning på 48 punkter som verkar för en minskning av den organiserade brottsligheten. Det här är bara ett exempel på vad EU har gjort för minimera organiserad brottslighet (Utarbetande av ett strategiskt koncept för bekämpande av organiserad brottslighet 2013).

8 Regeringen På regeringens hemsida finns ett pressmeddelande från Beatrice Ask som beskriver vad regeringen ska göra för att förstärka insatserna emot organiserad brottslighet. De punkter som tas upp är att: göra det underlätta för avhoppare och göra det svårare att nyrekrytera till kriminella grupper. Det som bör påpekas är att det inte finns någara konkreta förslag utan ordet åtgärder står istället (Åtgärder för att förhindra kriminella grupperingars etablering i samhället, 2005). (Kurslitteraturen som hänvisar att detta är för att kommunerna ska få bestämma själva hur de ska hantera detta) Den 5 februari 2009 kom det ett Komittédirektiv som är ett beslut vid ett regeringssammanträde. Direktivet sägerer precis som ovan om de två ovanstående punkterna dessa inleds med: Förslå åtgärder...(åtgärder för att förhindra kriminella grupperingars etablering i samhället Dir, 2009:8 Justidedepartimentet). Direktivet innehåller; sammanfattning av uppdraget, bakgrund, behovet av utredning, uppdraget och uppdragets genomförande. Under behovet av utreding framgår det att regeringen vill ha som mål att lagföra brottsaktiva som är involverade med organiserad brottslighet. När det blir svårare för organiserad brottslighet att få fotfäste kan det bli aktuellt för den aktiva brottsligen att lämmna sin grupp. Detta medför att regeringen yrkar på att det ska finnas stöd för personen inte bara ekonomisk och att personen ska kunna känna sig säker och trygg utan också få en möjlighet att bygga upp en fungerande livsstil. Under rubriken uppdraget presenteras att utredaren ska hitta åtgärder som är möjliga att genomföra med de myndighetsramar vi idag har. Åtgärderna handla om hur en individ ska få stöd när denna väljer att bryta sig ur ett kriminellt nätverk. Rubriken diskuterar hur samarbetet mellan olika aktörer och berörda myndigheter ska se ut. Sista rubrieken Uppdragets genomförande avslutas med att uppdraget ska redovisas senas 30 november 2009 (Åtgärder för att förhindra kriminella grupperingars etablering i samhället Dir, 2009:8 Justidedepartimentet). Detta paper kommer inte gå närmare in på hur utredning gått, utan fokus kommer ligga mer på redovisningen om hur organiseradbrottslighet går att bryta ner från EU till sista delen som är kommuner. Där imellan finns regeringen och riksdagen. Regional nivå Under 2013 har polismyndigheten i Östergötlands län gjort en verksamhetsbeskrivningn. Under rubriken Den grova organiserade och systemhotande brottsligheten finns en särskild ruta som beskriver vilka mål polisen ska verka för. Dessa är: * Östergötlands län ska tydligt framstå som ett län där det inte är gynnsamt för kriminella nätverk att verka och etablera sig. *Särskilt fokus ska läggas på att stoppa nyrekryteringen och öka avhoppen från kriminella gäng. *Särskilda insatser ska genomföras för att försvåra för strategiska personer i den kriminella miljön att kunna verka i Östergötland. (Verksamhetsplan 2013, Polismyndigheten i Östergötalands län.) Det finns även specifica strategier om vad som bör hända uner När det gällde EU och regeringen användes orden åtgärder, nu har ersatts med definitioner av åtgärder som under punkt tre.*motstrategiska personer, identifierademed den kriminalaboristiska metoden (Den kriminalaboristiska metoden är en analysmetod som kan identifiera strategiskt viktiga personer inom den organiserade brottsligheten), ska åtgärder vidtas i samverkan med andra statliga myndigheter och länets kommuner.

9 Åtgärderna ska försvåra personernas möjlighet att verka inom länet (Verksamhetsplan 2013, Polismyndigheten i Östergötalands län.). Återigen användsorden åtgärder. Vad innebär dessa då? I polismyndighetens framställande blir det mer lättöverskådligt genom att läsa de mål som är uppsatta. Genom att tex stoppa nyrekrytering genom att lägga stort fokus på det, där finns en formulering om vad och hur polisen ska gå tillväga. För att förstå det på ett tydligare plan går det att granska vad Linköpings kommun säger i ett av sina pressmeddelande. Linköpings Kommun 2011 kom ett pressmeddelan från Linköpings kommun. Detta innehåll ett fåtal punkter dock punkt nummer ett är intressant för detta paper. *Kommunerna i sitt brottsförebyggande arbete bland ungdomar särskilt ska uppmärksamma och motverka risker och tendenser till samröre med kriminella nätverk och annan organiserad brottslighet. Här kom tillsist den slutliga definitionen på vad som anses vara en åtgärd, brottsförebyggande och motverka ungdomar till att ha kriminella kontakter (Samverkan mot organiserad brottslighet 2011). Metod Hermeneutik/Diskursanalys Metoderna som är vald för att förklar tillvägagångs sättet i denna paperuppgift är Hermeneutik och Diskursanalys. Detta innebär att vi skribeneter har läst olika dokument, offentliga handlinagr och internetlänkar. Med den mäng av information som vi har hittat blir det svårt att säga vad som är rätt. Det speciella med hermeneutik är att denna metod handlar om att tolka. Genom alla dokumet finns en prägel av olika tolkningsgrader, en jurist kanske skulle tolka det på ett sätt, medans vi som studenter på grundnivå inte kan göra några sanna antaganden (Bryman 2009, 370:371). Med diskursanalysen förklara Bryman att det är hur tonvikten läggs i oilka situationer då det finns flera versioner som produceras fram (Bryman 2009:347). För att översätta detta till detta paper så jämförs olika myndigheter. Vad säger Eu och hur tolkas det till den minsta byggstenen kommunen? Genom att jämföra dessa olika aktörer så finns det möjlighet att se hur olika myndigheter har tolkat olika riktlinjer, ramar och regler (Bryman 2009:347). Detta blir då intressant för frågeställningen om den skulle utökas till, vem/vad är det som styr Linköpings kommun att arbeta på sitt specifika sätt preventivt gentemot organiserad brottslighet? Då ligger fokus på varför gör Linköpings kommuns som de gör och var ifrån kommer direktiven?genom att redan nu börja utöka frågeställningen visar båda metoderna att det finns luckor att fylla. Hur mycket utrymme ska det finnas för att tolka en propotision som regeringen har lagt ut? Om Beatrice Ask har gjort ett pressmeddelande och utfört ett direktiv vad finns det då att tolka?det som är beslutat i enlighet med legaliseringsprincipen är det som ska följas, men framväxten till beslutet Organiserad brottslighet kan defineras på olika sätt. På polisens hemsida beskriver de organiserad brottslighet på detta vis; två eller fler personer som sammarbetar på ett organiserat sätt, dessa ska ägnar sig åt allvarliga kriminella handlingar och aktiviteterna är systematiska. Det organiserad brottslighet ägnar sig åt är grova brott såsom narkotikabrott, rån, stölder, ekonomisk brottslighet, människosmuggling och människomisshandel (Polismyndigheten 2013.)

10 Redovisning av resultat från er undersökning. Norén Bretzer (Norén Bretzer 2010:18) skulle hävda att det som har framställts är en multi-level government (MLG), då det går att se hierarkiska lager. Eftersom Sverige är med i EU är det EU som står högst upp, riksdagen och regeringen är underställda. Sedan kommer regionsuppdelningen, städerna (i detta fall Linköping) och sist kommer kommunerna. Lägsta nivån inom den så kallade MLG:n är de olika stadsdelarna. Detta system ska ses ur ett vertikalt synsätt. Problem som uppstår med systemet ur en lodrät synvinkel är dess svårighet med analyser. Precis som jämförandet i detta papper så går det att se de olika stegen i direkt nerstigande led. EU som är den högsta nivån i MLG har regler som bör följas. I och med Lissabonfördraget sker lagstiftningen mellan ministerrådet och Europaparlamentet med så kallad medbeslutande. Europeiska unionens råd och Europaparlamenet är de som behandlar lagförslagen dock är det EU-Kommisionen som lägger fram förslagen. Besluten tas sedan gemensamt eller så tar rådet eller Europaparlamenet det själva (Norén Bretzer 2010:214) MLG:n visar på de olika nivåerna och hur de följer varandra. Varje del har mer sakliga inriktningar men för att besvara huvudtesen väljer vi att inte gå in mer speciikt utan mer att hänvisa på den långa processen och MLG:n. Intervjun Intervjun visar på att det som sker i kommunerna och i EU påverkar de kriminella på olika sätt. Dock tar det lång tid för ett beslut ska gå igenom från EU till kommunalnivå, men när polisen och kommunerna får sina ressurser så märks satsningarna tydligare med polisens olika nerslag. Detta leder till att det blir svårar för att rekryterna ny till verksamheten. Det som är viktigt att framhäva är det återkommande faktorn resurserna. Det fans inga resurser i skolan eller något bra stöd. Stödet dyer först upp när individen vill dra sig ur. Olika myndigheter I detta papper gjorde vi ett nerslag i BRÅ:s verksamhet. På deras hemsida går det att se vilka olika satsningar som gjort men där går det också att hämta information och statistik. Politiker och vanliga medborgare har på ett enkelt sätt lätt att komma åt infromationen. Detta medför att den som bryter lagen också kan hämta informationen och därför kan det kanske vara ett uppvaknade over att se statistiken. Årtalen följer inte varandra i kronologisk ordning utan är framförallt för en illustrering av beslutsprocessen. Slutsatser och diskussion Beslutsprocessen tar lång tid eftersom handlingar och beslut måste gå igenom flertalet led i den tidigare nämnda MLG:n. Detta skapar i sin tur en byråkratisk struktur och tidsförlängande beslutsprocess. Detta bör sättas i kontrast mot de kriminella organisationerna som inte förhåller sig till samma spelregler som myndigheterna måste göra varför de är mycket mer pragmatiska Andra slutsatser som går att dra är att kriminella blir påverkade av vad som sker innanför riksdagens väggar och även i Bryssel. Om någon tar ett litet beslut kan det

11 alltså påverka en människa. För att göra en djupare analys behövs mer information då detta papair är en pilotstudie till en pilotstudie. Resurser verkar vara ett återkommande tema. Det är alltid det som behövs och det är alltid det som saknas. För att minska den organiserade brotsligheten behövs mer ressureser både I hemmet och till skolan. Det behöver bli tydligare och mer lättförståliga instruktioner, inte bara att något är olaglit men utan en djupare försåelse. Det som också framkommer är att miljön har en påverkan. Det som då är bra med det svenska politiska systemet är att det går att påverka beslutframställandet på en nära nivå. I Sverige finns kommuner och där går det att ta beslut som kan förändra en persons liv. Källorna som har används I detta pappir är ganska säkra då de kommer från statsen olika utredningar. Det går att ställa fråga om statens document är sanna eller om de visar hela sanningen. Om vi skulle göra det går det att hävda att vi ifrågasätter demokratin och dess beslutsprocess. Källorna är dock inte hämtade från opålitliga källor som aftonbladet eller dylikt utan förhoppningsvis mer tillförlitliga myndigheter. Intervjuen går att se som oseriös, men vi väljer att tro att källan till intervjun är pålitlig och berättar sanningen då intervjupersonen svarade att det var visa frågor som denna inte fick eller kunde svara på. Källor: Polismyndigheten , granskad Utarbetande av ett strategiskt koncept för bekämpande av organiserad brottslighet, uri=celex:52005dc0232:sv:html Rådets rambeslut - om bekämpande av organiserad brottslighet KOM2005, hämtad 19/ uri=com:2005:0006:fin:sv:pdf Åtgärder för att förhindra kriminella grupperingars etablering i samhället Regeringen 5/ Justitedepartimentet, Hämtad Åtgärder för att förhindra kriminella grupperingars etablering i samhället Dir, 2009:8 Justidedepartimentethttp://regeringen.se/content/1/c6/11/99/90/50e5e664.pdf Samverkan mot organiserad brottslighet %20Avtal%20mot%20brottslighet.pdf A. Bryman, 2009, Samhällsvetenskapliga metoder, Sahara printing

12

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Föreläsningens innehåll Vad är organiserad brottslighet? Lokalt arbete mot organiserad brottslighet- vad kan man göra? Lokala exempel Hur ska man göra? Att

Läs mer

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län 1 (8) STRATEGISK PLAN FÖR SAMVERKAN Datum Diarienr (åberopas vid korresp) 2011-09-19 AA-483-5312/11 Strategisk plan för samverkan mellan Kommun och Polis mot organiserad brottslighet i Östergötlands län

Läs mer

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14

Kommittédirektiv. Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet. Dir. 2013:14 Kommittédirektiv Tillämpningen av reglerna om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet Dir. 2013:14 Beslut vid regeringssammanträde den 7 februari 2013 Sammanfattning Sedan den 1 juli 2008 finns det

Läs mer

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län

Grov organiserad brottslighet. Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län Grov organiserad brottslighet Jimmy Liljebäck, Polismyndigheten i Jönköpings län 1 2 Organiserad brottslighet enligt EU:s kriterier Samarbete mellan fler än två personer. Egna tilldelade uppgifter åt var

Läs mer

Problemet. Tillväxt av kriminella gäng, spektakulära händelser och uppgörelser. Behov av samverkan mot organiserad brottslighet

Problemet. Tillväxt av kriminella gäng, spektakulära händelser och uppgörelser. Behov av samverkan mot organiserad brottslighet Problemet Tillväxt av kriminella gäng, spektakulära händelser och uppgörelser Behov av samverkan mot organiserad brottslighet Behov av mer kunskap hur farliga är hoten? Hur skall vi bedöma riskerna? Hur

Läs mer

Utmaningen. Tillväxt av kriminella gäng och spektakulära händelser. Behov av fördjupad samverkan mot organiserad brottslighet

Utmaningen. Tillväxt av kriminella gäng och spektakulära händelser. Behov av fördjupad samverkan mot organiserad brottslighet Göteborg 2006 Utmaningen Tillväxt av kriminella gäng och spektakulära händelser Behov av fördjupad samverkan mot organiserad brottslighet Mer kunskap hur farliga är hoten för individ/samhälle? Hur knyta

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till

M115 Kommittémotion. 3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3228 av Beatrice Ask m.fl. (M) Brott mot äldre Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppdrag till Åklagarmyndigheten

Läs mer

Handlingsplan Trygg och säker

Handlingsplan Trygg och säker 1/7 Beslutad när: 2016-05-30 121 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016:215-003 Ersätter: Gäller fr o m: 2016-05-30 Gäller t o m: 2018-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: 2018 Säkerhetschef

Läs mer

Kopia. Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet

Kopia. Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma satsningen mot organiserad brottslighet Kopia Regeringsbeslut II:2 2015-12-01 Ju2015/09350/PO Justitiedepartementet Polismyndigheten Box 12256 102 26 Stockholm Uppdrag till Polismyndigheten och andra berörda myndigheter att utveckla den myndighetsgemensamma

Läs mer

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap

Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Lag och Rätt åk 7, samhällskunskap Vi ska under några veckor arbeta med rättssystemet i Sverige och principer för rättssäkerhet. Hur normuppfattning och lagstiftning påverkar varandra. Kriminalitet, våld

Läs mer

2008-02-12. 1 Allmänt

2008-02-12. 1 Allmänt HANDLINGSPLAN 1 (12) Handlingsplan i samverkan med kommuner och statliga myndigheter i Östergötlands län mot den organiserade brottsligheten i synnerhet mot kriminella motorcykelgäng. 1 Allmänt Polisen

Läs mer

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Betänkande av Utredningen mot kriminella grupperingar Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SÖU~2O1O:15 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 1 2014-08-28 Ett tryggare Sverige I Sverige ska människor kunna leva i trygghet, utan att behöva oroa

Läs mer

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan.

Vad som kan vara ett brott hänger alltså nära samman med hur samhället utvecklas. Det uppkommer nya brott, som inte kunde finnas för länge sedan. LAG & RÄTT VAD ÄR ETT BROTT? För att något ska vara ett brott måste det finnas en lag som beskriver den brottsliga handlingen. I lagen ska det också stå vilket straff man kan få om det bevisas i domstol

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 1 Bakgrund Fem Fokus Våren 2010 antogs en ny samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö.

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling ett nationellt brottsförebyggande program Angered 15 augusti, 2014 2014-03-23 MEDVERKANDE Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige Bengt-Olof Berggren, chef

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.7.2010 KOM(2010)399 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET om Konungariket Sveriges genomförande av de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att tobaksvaror

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott Preliminär version efter stämmans beslut oktober 2007 Trygghet från våld och brott Nolltolerans mot brott Brott innebär en kränkning av människors

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM53. Kommissionens förslag till rambeslut om bekämpande av organiserad. brottslighet. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2004/05:FPM53. Kommissionens förslag till rambeslut om bekämpande av organiserad. brottslighet. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria 004/05:FPM53 Kommissionens förslag till rambeslut om bekämpande av organiserad brottslighet Justitiedepartementet 005-03-31 Dokumentbeteckning KOM (005) 6 slutlig Kommissionens

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet

Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2649 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Brott som begås på internet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp

Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp Sammanfattning av förslagen från SOU 2010:15 Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp BETÄNKANDE AV UTREDNINGEN MOT KRIMINELLA GRUPPERINGAR SOU 2010:15 Kriminella grupperingar

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2986 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2015 inom utgiftsområde

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott. Dir. 2013:30. Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott Dir. 2013:30 Beslut vid regeringssammanträde den 14 mars 2013 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska överväga och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet

Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2305 av Beatrice Ask m.fl. (M) Tidiga och tydliga insatser mot ungdomsbrottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2014:3 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Rapport 2014:3 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Grov organiserad brottslighet

Grov organiserad brottslighet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3236 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) Grov organiserad brottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet

Strategiska brott bland unga på 00-talet. En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Strategiska brott bland unga på 00-talet En uppdatering och utvidgning av kunskapen kring brott som indikerar förhöjd risk för fortsatt brottslighet Bakgrund Brå publicerade år 2000 rapporten Strategiska

Läs mer

Justitieminister Johannes Koskinen

Justitieminister Johannes Koskinen Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets rambeslut (bekämpande av rasism och främlingsfientlighet) I enlighet med 96 2 mom. grundlagen översänds till riksdagen Europeiska

Läs mer

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden

PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden PROGRAM FÖR DET BROTTS- OCH DROGFÖREBYGGANDE RÅDET (Brå) Antaget av Socialnämnden 2008-11-27 MÅLSÄTTNING Brotts- och drogförebyggande rådet (Brå) i Kristianstad skall verka för att: Öka tryggheten i kommunen

Läs mer

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun

Brottsförebyggande program. för Ronneby kommun Brottsförebyggande program för Ronneby kommun Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Gäller från: 2012-04-26 Antagen: KF 121/2012 Innehållsförteckning Lokala brottsförebyggande rådets uppgift... 2 Ronneby

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2455. Krafttag mot miljöbrott. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2455. Krafttag mot miljöbrott. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2455 av Johan Hedin (C) Krafttag mot miljöbrott Sammanfattning Miljöbrott kan skada miljön och ekosystemtjänster som människan är beroende av. De kan också

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer

Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2973 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Stoppa våldet i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Läs mer

Göteborg i samverkan ett kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. 30 januari 2009

Göteborg i samverkan ett kunskapscentrum mot organiserad brottslighet. 30 januari 2009 Göteborg i samverkan ett kunskapscentrum mot organiserad brottslighet Helena Lans Ola Sabel Bertil Claesson Thomas Fuxborg Bakgrund Beslut i KS att genomföra en projektering med utgångspunkt från bred

Läs mer

Svar på motion om kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden

Svar på motion om kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden Kommunstyrelsen 2016-07-07 Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2016:119 Sara Molander 016-710 25 16 1 (3) Kommunstyrelsen Svar på motion om kameraövervakning i brottsutsatta bostadsområden

Läs mer

Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas

Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas DN Debatt Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas PUBLICERAD 2016-01-03 2014 utsattes 154 000 vuxna för misshandel i Sverige, enligt Brå. Endast 30 procent av fallen anmäldes. Foto: JESSICA GOW

Läs mer

Ställningstagande - Urvalet av S-gäldenärer

Ställningstagande - Urvalet av S-gäldenärer 832 6511-13/121 1(6) Ställningstagande - Urvalet av S-gäldenärer (Ersätter ställningstagande 9/08/IND) De riktlinjer för urvalet av S-gäldenärer som anges i bifogade promemoria ska tills vidare gälla för

Läs mer

Brottsförebyggande program

Brottsförebyggande program Brottsförebyggande program 2015-09-24 Antaget i Kommunstyrelsen 2016-03-07, 53 Innehåll Inledning 2 Bakomliggande strategiska dokument 2 Organisation av det brottsförebyggande arbetet 3 Syfte 3 Arbete

Läs mer

Kommunfullmäktige 11 juni

Kommunfullmäktige 11 juni KOMMUNFULLMÄKTIGE PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 11 juni 2013 33 Paragraf Diarienummer KS-2013/705.173 Sociala insatsgrupper - bordläggning av svar på interpellation ställd av Emil

Läs mer

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen.

- Hur länge finns han kvar i det registret? - I fem år från dagen för domen. När klassen arbetar med fallet om hot och våld i kärleksrelationen mellan Claes och Eva, kanske ni funderar kring det straff som Claes dömdes till. Vi har talat med Johan Ström, som är specialist på relationsvåld

Läs mer

Hot och våld. Om utsatthet i yrkesgrupper som är viktiga i det demokratiska samhället. Brottsförebyggande rådet

Hot och våld. Om utsatthet i yrkesgrupper som är viktiga i det demokratiska samhället. Brottsförebyggande rådet Hot och våld Om utsatthet i yrkesgrupper som är viktiga i det demokratiska samhället Uppdrag: Göra en kunskapsöversikt över hot, våld och trakasserier mot personer med uppdrag eller anställningar av särskild

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 18.12.2008 2008/2144(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-34 Förslag till betänkande Roberta Angelilli (PE414.011v01-00)

Läs mer

Webbilaga. Otillåten påverkan mot myndighetspersoner. Rapport 2016:13. En uppföljning

Webbilaga. Otillåten påverkan mot myndighetspersoner. Rapport 2016:13. En uppföljning Webbilaga Rapport 2016:13 Denna webbilaga innehåller vissa tabeller från rapporten. I dessa tabeller redovisades av platsskäl enbart andelen svarande, men i bilagan framgår även antalet. De har samma tabellnummer

Läs mer

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län

Sverige är på väg åt fel håll. Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län Sverige är på väg åt fel håll Så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län 1 Sverige är på väg åt fel håll så bryter vi det nya utanförskapet i Jämtlands län INLEDNING Sverige är på väg åt fel håll.

Läs mer

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet

Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Statistik Tryggt eller otryggt i rättsväsendet Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Vår undersökning visar att majoriteten av Juseks medlemmar

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet

Motion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:2972 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, FP, KD) Mobilisering mot grov organiserad brottslighet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen

Läs mer

En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015

En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan. Januari 2015 En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan Januari 2015 Datum Sida 2015-01-21 1 (5) Ert datum Dnr En myndighetsöverskridande handlingsplan för brottsutbytesarbete i samverkan

Läs mer

Kommittédirektiv. Dir. 2016:46. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016

Kommittédirektiv. Dir. 2016:46. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juni 2016 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism (Ju 2014:26) Dir. 2016:46 Beslut vid regeringssammanträde den

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016

Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten Juni 2014 Reviderad juni 2016 Ekobrottsmyndighetens inriktning för verksamheten 2015-2017 Juni 2014 Reviderad juni 2016 Datum 2014-06-27 2016-06-30 (uppdaterat) Ert datum Sida EKOBROTTSMYNDIGHETENS INRIKTNING 2015-2017 För att konkretisera

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Det övergripande målet för ANDTpolitiken ligger fast Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska

Läs mer

Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet (Ds 2010:9) och Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15)

Effektivare insatser mot ungdomsbrottslighet (Ds 2010:9) och Kriminella grupperingar motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 10-003/950 SID 1 (8) 2010-04-14 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 08 508 33 818 Till Utbildningsnämnden 2010-05-20 Effektivare insatser

Läs mer

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i..

Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Trygg i Göteborg - Trygg i Angered - Trygg i V Hisingen - Trygg i.. Långsiktig samverkan mellan Polisen och SDF inom Göteborgs stad 1 Arbetsprocessen 6. Uppföljning 1. Lägesbild 5. Aktivitet Åtgärd 4.

Läs mer

Hot mot förtroendevalda

Hot mot förtroendevalda Hot mot förtroendevalda Hot mot förtroendevalda Säkerhetspolisen, mars 2008 Innehåll: Säkerhetspolisen Foto: Säkerhetspolisen Beställning: Rapporten finns i pdf-format på Säkerhetspolisens webbplats www.sakerhetspolisen.se

Läs mer

Särskilda satsningar 2012. Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet

Särskilda satsningar 2012. Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet Särskilda satsningar 2012 Sociala medier Sociala insatsgrupper Avhopparverksamhet Sociala medier: Ökad synlighet på nätet Vill du veta vad din lokala polis gör, eller tipsa om något som händer i ditt område?

Läs mer

Kan den systemhotande brottsligheten

Kan den systemhotande brottsligheten Systemhotande brottslighet ett hot mot samhället? HANDLINGAR Inträdesanförande i Kungl Krigsvetenskapsakademien avd V den 21 april 2009 av Therese Mattsson Kan den systemhotande brottsligheten utgöra ett

Läs mer

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun

Handlingsplan 2015. Samverkansöverenskommelse mellan. Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun Handlingsplan 2015 Samverkansöverenskommelse mellan Polisområde Skaraborg och Grästorps Kommun ÖVERENSKOMMELSE Grästorps kommun och Polisområde Skaraborg tecknar en överenskommelse om samverkan i det brottsförebyggande

Läs mer

R-2008/0523 Stockholm den 25 juli 2008

R-2008/0523 Stockholm den 25 juli 2008 R-2008/0523 Stockholm den 25 juli 2008 Till Justitiedepartementet Ju2008/4221/L5 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 9 maj 2008 beretts tillfälle att yttra sig över promemorian om Sveriges antagande

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping

Överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping Överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping Beslut om åttapunktsprogrammet 1. Ungas tillgång till alkohol och droger ska minskas genom tidig upptäckt 2. Minska risken för

Läs mer

Kommittédirektiv. Skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet. Dir. 2013:19. Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2013

Kommittédirektiv. Skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet. Dir. 2013:19. Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2013 Kommittédirektiv Skärpta straffrättsliga åtgärder mot organiserad brottslighet Dir. 2013:19 Beslut vid regeringssammanträde den 21 februari 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera om det

Läs mer

Att göra en polisanmälan vad händer sen?

Att göra en polisanmälan vad händer sen? Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete

Läs mer

Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet

Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet Minnesanteckningar från konferens i Luleå den 23 april 2009 om grov organiserad brottslighet Inledning av länspolismästare Håkan Karlsson Finns det i Norrbotten ett hot från den grovt organiserade brottsligheten?

Läs mer

Riktlinje vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Norrköpings kommun

Riktlinje vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Norrköpings kommun Riktlinje 2012-05-02 Riktlinje vid hot, våld och trakasserier mot förtroendevalda i Norrköpings kommun Diarienummer: KS-257/2012 Beslutad av kommunstyrelsen den 2 maj 2012 Om riktlinjen Denna riktlinje

Läs mer

med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism

med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:255 av Andreas Carlson m.fl. (KD) med anledning av skr. 2014/15:146 Förebygga, förhindra och försvåra den svenska strategin mot terrorism Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Samverkansöverenskommelse

Samverkansöverenskommelse Samverkansöverenskommelse mellan Borås Stad och Polismyndigheten, Lokalpolisområde Borås Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten, lokalpolisområde Borås, träffar följande överenskommelse

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling?

Lag & Rätt. Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Lag & Rätt Rättssamhället Rättegången Straffskalan. Straff eller vård? Vilka brott begås? Statistik. Vem blir brottsling? Sverige ett rättssamhälle inget straff utan lag Alla är lika inför lagen ingen

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Det övergripande målet för ANDTpolitiken ligger fast Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska

Läs mer

Innehåll i kvällens information

Innehåll i kvällens information Innehåll i kvällens information Olycks- och brottsförebyggande arbete Handlingsplan för arbete mot grov och organiserad brottslighet Förebyggande arbete - hot och våld mot förtroendevalda Trygg politiker

Läs mer

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP

LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP LAG OCH RÄTT SAMHÄLLSKUNSKAP MÅL - Du kommer få en inblick i de lagar och regler som vår demokrati vilar på. - Du kommer efter arbetsområdet ha insikt i hur Sveriges rättsväsende fungerar. LAGAR OCH REGLER

Läs mer

Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott

Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3237 av Beatrice Ask m.fl. (M, C, L, KD) Motverka våld i nära relationer och hedersrelaterade brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151

Kommittédirektiv. Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år. Dir. 2007:151 Kommittédirektiv Översyn av de särskilda bestämmelser som gäller för lagöverträdare under 15 år Dir. 2007:151 Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2007 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Handlingsplan mot våldsbejakande

Handlingsplan mot våldsbejakande Handlingsplan mot våldsbejakande extremism November 2015 2 (6) Inledning Våldsbejakande extremism har blivit allt mer synligt i samhället de senaste åren och uppfattas ibland som ett hot mot vår demokrati.

Läs mer

Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv om en europeisk skyddsorder Riktlinjedebatt

Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv om en europeisk skyddsorder Riktlinjedebatt Rådspromemoria 2010-02-15 Justitiedepartementet Rådets möte (rättsliga och inrikes frågor) den 25-26 februari 2010 i Bryssel Dagordningspunkt 3 (lagstiftningsöverläggningar) Rubrik: Förslag till direktiv

Läs mer

Kvinnors rätt till trygghet

Kvinnors rätt till trygghet Kvinnors rätt till trygghet Fem konkreta insatser för kvinnofrid som kommer att ligga till grund för våra löften i valmanifestet Inledning Ett av svensk jämställdhetspolitisks viktigaste mål är att mäns

Läs mer

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad

Samverkansöverenskommelse. mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg och Borås Stad Samverkansöverenskommelse Borås Stad och Polismyndigheten i Västra Götaland, polisområde Älvsborg,

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Affärsetisk policy för Piteå kommun

Affärsetisk policy för Piteå kommun Affärsetisk policy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Affärsetisk policy Policy 2012-09-10, 148 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet

Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet Stockholms stad når inte hela vägen i kvinnofridsarbetet - en halvtidsavstämning av hur stadsdelarna når upp till målen i Stockholms stads program för kvinnofridmot våld i nära relationer Alla Kvinnors

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Kommittédirektiv. Dir. 2015:6. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2015

Kommittédirektiv. Dir. 2015:6. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om ett starkt straffrättsligt skydd vid människohandel och köp av sexuell handling av barn (Ju 2014:22) Dir. 2015:6 Beslut vid regeringssammanträde den

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Regeringskansliet Faktapromemoria Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Justitiedepartementet 2014-02-18 Dokumentbeteckning KOM (2013) 941 slutlig MEDDELANDE

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST. ETT NYTT VÄGVAL Ett längre program för ungdomar med risk för kriminell livsstil

ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST. ETT NYTT VÄGVAL Ett längre program för ungdomar med risk för kriminell livsstil ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMSTJÄNST ETT NYTT VÄGVAL Ett längre program för ungdomar med risk för kriminell livsstil PROGRAMBESKRIVNINGAR ATT GÅ VIDARE ETT PROGRAM FÖR UNGDOMAR SOM DÖMTS TILL UNGDOMSTJÄNST

Läs mer

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2017:2 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Rapport 2017:2 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse

Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse LULEÅ KOMMUN HANDLINGSPLAN 1 (6) 2011-04-11 Handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse Fastställt av kommunstyrelsen 2007-04-16 Reviderad 2011-04-11 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON/ VÄXEL MOBILTELEFON

Läs mer

UTREDNINGSENHETEN BARN OCH UNGDOM

UTREDNINGSENHETEN BARN OCH UNGDOM FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING UTREDNINGSENHETEN BARN OCH UNGDOM TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-04-01 Jämförande statistik Som det tidigare är återgivet är tjänsten socialsekreterare unga lagöverträdare

Läs mer

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun

Barn- och ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-11-21, 112 ungdomspolitisk handlingsplan för Kumla kommun Baserad på FN:s barnkonvention Bakgrund FN:s barnkonvention innebär

Läs mer

om åtgärder för att bekämpa sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt en promemoria om initiativet. Helsingfors den 10 maj 2001

om åtgärder för att bekämpa sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt en promemoria om initiativet. Helsingfors den 10 maj 2001 Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av Europeiska gemenskapernas kommissions initiativ till ett rambeslut av rådet (sexuell exploatering av barn och barnpornografi) I enlighet med 96 2 mom.

Läs mer

Rättigheter och Rättsskipning

Rättigheter och Rättsskipning Rättigheter och Rättsskipning Syfte: Lag och Rätt Att eleverna förstår delar av det svenska rättssystemet och sambandet mellan lagar och de skyldigheter vi medborgare har i vårt demokratiska samhälle.

Läs mer

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott.

Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Förslag för att öka tryggheten och förhindra sexuella kränkningar och hedersbrott. Nu räcker det. Det är betydligt vanligare att kvinnor känner sig otrygga när de går ensamma hem sent på

Läs mer