Budgetunderlag

Transkript

1 Budgetunderlag Brottsförebyggande rådet

2

3 Hemställan Utifrån denna redogörelse hemställer Brottsförebyggande rådet att regeringen beslutar att föreslå riksdagen att fastställa anslaget Brottsförebyggande rådet för år 2014 till tkr, för år 2015 till tkr och för år 2016 till tkr. att föreslå riksdagen att fastställa anslaget Stöd till lokalt brottsförebyggande arbete för 2014 till tkr, för år 2015 till tkr och för år 2015 till tkr. Detta budgetunderlag har beslutats av Brås generaldirektör Erik Wennerström. Föredragande var den administrativa chefen Riitta Perttunen-Elo. Erik Wennerström Generaldirektör Riitta Perttunen-Elo Administrativ chef

4 Innehåll Inledning 3 Verksamhetsåret Statistikverksamheten 4 Forsknings- och utvecklingsverksamheten 5 Lokalt brottsförebyggande arbete 5 Internt verksamhetsstöd 6 Verksamheten under åren Tre prioriterade utvecklingsområden 6 1. Utveckling av ny statistik, särskilt sådan som möjliggörs genom RIF 6 2. Utökade forsknings- och utvecklingsinsatser i nära samarbete med myndigheterna i rättsväsendet 7 3. Analyser av brottsutvecklingen och myndigheternas verksamhetsresultat 8 Förslag till finansiering av Brås verksamhet åren Översikt av anslagsfinansierad verksamhet samt lån i Riksgälden 10 2

5 Inledning Regeringens mål för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Som en av regeringens myndigheter inom rättsväsendet är det Brås uppgift att bidra till att målen uppnås. Brås roll är att vara ett centrum för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rättsväsendet. Därmed tar myndigheten ett särskilt ansvar för kunskapsutvecklingen inom det kriminalpolitiska området och stödjer såväl brottsbekämpande som brottsförebyggande arbete. Brå ansvarar för den officiella kriminalstatistiken och viss annan periodisk statistik, och har till uppgift att följa, analysera och rapportera om kriminalstatistiken, brottsligheten och samhällets reaktioner på brott. Myndigheten initierar och bedriver också forsknings- och utvecklingsarbete för att ge regeringen och myndigheterna i rättsväsendet konkreta underlag för åtgärder och prioriteringar, samt bistår löpande regeringen i kriminalpolitiska frågor. På detta sätt medverkar myndigheten till att verksamheterna på det kriminalpolitiska området utvecklas och effektiviseras. Brå kan beskrivas som ett stabsorgan på det kriminalpolitiska området, vilket innebär att regeringen är Brås viktigaste avnämnare. Brå bistår även regeringens myndigheter och kommittéer med kunskapsunderlag. Brås verksamhet bygger på ett nära och förtroendefullt samarbete med övriga myndigheter inom rättsväsendet. Myndighetens produktion av kunskap, fakta och statistik är effektiv och omfattande och resulterar i produkter som är lättillgängliga och användbara för målgrupperna. Den kontinuerliga anpassningen av Brås olika produkter till målgruppernas behov är en förutsättning för att Brås spridning av kunskap ska nå fram och göra avtryck i rättsväsendets verksamheter. Verksamhetsåret 2013 I budgetunderlaget för äskade Brå om ett utökat ramanslag för att kunna utveckla verksamheten och ge regeringen och rättsväsendets myndigheter största möjliga nytta. I budgetpropositionen för 2013 höjde regeringen anslaget med 12 miljoner kronor och aviserade fortsatta anslagshöjningar, med 6 miljoner kronor år 2014 och ytterligare 7 miljoner kronor Utifrån den respons som Brå fått i och med propositionen, regleringsbrevet för 2013 och i dialogen med Justitiedepartementet, gör Brå bedömningen att resurstillskottet framför allt ska användas till förstärkt verksamhet när det gäller utveckling av ny statistik, särskilt sådan som möjliggörs genom Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) utökade forsknings- och utvecklingsinsatser i nära samverkan med myndigheter i rättsväsendet, för att utveckla deras verksamheter analyser av brottsutvecklingen och myndigheternas verksamhetsresultat. Under 2013 blir därför utmaningen för myndigheten att dels fortsätta att utveckla och bedriva den omfattande och framgångsrika verksamhet som redan är på plats, dels initiera och införliva de tre särskilt identifierade utvecklingsområdena i den befintliga verksamheten. Den rådande platta organisationsstrukturen med sammanlagt nio enheter blir tillsvidare kvar, men kompletteras under 2013 med två funktioner för utveckling av rättsstatistik respektive för analyser av brottsutvecklingen och myndigheternas verksamhetsresultat. Något större resurser 3

6 avdelas också för den centrala ledningsfunktionen, för att säkerställa god samordning i utvecklingsarbetet. För att kunna motsvara regeringens förväntningar och Brås grundvärden, liksom för att förstärka några av myndighetens roller, har Brå tagit fram Strategi Strategin definierar både hur Brå ska arbeta och vilka områden som ska förstärkas under åren Dokumentet lyfter fram tre mål för verksamheten, liksom de strategiska åtgärder som kommer att prioriteras under de kommande åren. De tre målen är: Brå är en attraktiv arbetsplats med ett effektivt verksamhetsstöd av hög kvalitet. Brå producerar tillförlitlig och behovsanpassad löpande statistik. Brå producerar kunskap som bidrar till ökad effektivitet, ökad kvalitet och utveckling av verksamheten hos myndighetens målgrupper. Strategin genomsyras av ett ökat fokus på verksamheterna i rättsväsendet. Det är också rättsväsendets myndigheter som vid sidan av regeringen är Brås viktigaste målgrupper. Två inslag i strategin som ska realiseras under 2013 är att det inrättas en fast struktur för systematisk samverkan med de centrala myndigheterna i rättsväsendet och intensifierade insatser för effektiv kommunikation med målgrupperna. Syftet är att öka förutsättningarna för att projekten ska kunna läggas upp och genomföras på ett framgångsrikt sätt och för att resultaten ska komma till största möjliga nytta. Strategin tar också fasta på att Brås verksamhet kräver särskild kompetens som förutsätter högt kvalificerade medarbetare. För att ytterligare stärka förmågan att attrahera och behålla högpresterande personer fortsätter därför satsningarna på framför allt bra lönevillkor men även god arbetsmiljö, behovsanpassad kompetensutveckling och bra anställningsvillkor i övrigt. Brå har från och med 2013 fått ett påtagligt utökat ramanslag som framför allt ska generera mer målgruppsanpassad verksamhet. Anslagsökningen ska även räcka till sådana kostnadsökningar som myndigheten inte rår över. Det gäller bland annat debiteringar inom staten, vilket kan åskådliggöras med Brås största årliga inköp från Statistiska centralbyrån (SCB) som avser urvalsdragning, datainsamling med mera för Nationella trygghetsundersökningen (NTU), vars omfattning och karaktär gör att SCB är den enda tänkbara leverantören. Prisutvecklingen för denna typ av tjänster har ökat väsentligt. Under åren ökade priset på SCB:s tjänst från tkr till tkr, vilket motsvarar cirka 33 procent. Brå kommer att följa kostnadsutvecklingen när det gäller köp av tjänster från andra statliga aktörer under perioden och vid behov återkomma med underlag och bedömningar om vad denna kostnadsutveckling får för konsekvenser för anslagsbehoven. Brå disponerar sedan många år tillbaka ett särskilt anslag för arbetet till stöd för lokalt brottsförebyggande arbete. Storleken på detta anslag har varit oförändrad och alltså inte räknats upp i takt med kostnadsutvecklingen i staten. I realiteten innebär det att utrymmet för myndigheten att ge stöd på området minskat år för år. Statistikverksamheten Ett stort och grundläggande verksamhetsområde för Brå är statistik. Som ansvarig för den officiella kriminalstatistiken producerar myndigheten statistik avseende brottslighet och samhällets reaktioner på brott. I uppgiften ingår att utveckla innehållet och kvaliteten och att göra anpassningar till rättsväsendets och samhällets informationsbehov. Statistikverksamheten 4

7 innebär i stor utsträckning löpande produktion och publiceringen av den officiella kriminalstatistiken samt en IT-intensiv förvaltning och utveckling av statistiksystemen. Till statistikprodukterna hör även Nationella trygghetsundersökningen (NTU), statistiken över hatbrott och numera även statistik över politikers utsatthet för brott, genom Politikernas trygghetsundersökning (PTU). Det enskilt största utvecklingsinriktade arbetet under 2013 gäller samverkan inom Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Målet är att ärendena genom rättskedjan ska hanteras elektroniskt i ett strukturerat format, för effektivare ärendehantering med högre kvalitet och större möjligheter att följa ärenden genom rättskedjan. En huvuduppgift för Brå, utöver att säkerställa fortsatt produktion av kriminalstatistiken, är att ta tillvara de möjligheter som RIF innebär för framtidens statistik. Därför inrättas en ny funktion för utveckling av rättsstatistiken vid enheten för rättstatistik. En viktig uppgift blir att utveckla statistiken utifrån de möjligheter RIF-arbetet medför i form av ökad kvalitet, spårbarhet och effektivare produktion. Funktionen ska bidra till att utveckla kriminalpolitiskt relevant statistik enligt användarnas prioriterade behov. Ett särskilt fokus ligger på utveckling av statistik för styrning och uppföljning av verksamheterna inom rättsväsendets myndigheter. Forsknings- och utvecklingsverksamheten Ett annat stort och viktigt verksamhetsområde för Brå är forskning och utveckling. Myndighetens kunskaps- och faktaproduktion bygger i stor utsträckning på tillämpad forskning. Kunskapen, inklusive utvecklingen av nya kunskapskällor, tas fram med vetenskapliga metoder och förhållningssätt och forskningsrapporterna granskas av externa vetenskapliga experter. Merparten av den här verksamheten bedrivs i projektform och redovisas i rapporter och andra publikationer. Viktiga arbetsuppgifter är också att bistå andra myndigheter och aktörer genom att leverera, tolka och förklara forskningsresultat och statistik. För att möta förväntningarna i bland annat myndighetens regleringsbrev för 2013 byggs det under året upp en ny funktion för analys av brottsutvecklingen och rättsväsendets verksamhetsresultat. Sekretariatets uppgift blir att utifrån bearbetning av befintlig statistik göra företrädesvis snabba analyser av å ena sidan brottsutvecklingen och å andra sidan utvecklingen av verksamhetsresultaten inom rättsväsendet, som avser sådant som brottsuppklaring, åtalsfrekvens, utdömd straffmassa, återfall i brott efter verkställigheter etc. I syfte att stärka Brås roll som kunskapscentrum i rättsväsendet och för att säkerställa att den kunskap Brå genererar är efterfrågad, behovsanpassad och kan tas tillvara av målgrupperna, inrättas under 2013 en samrådsfunktion mellan Brå och flera av de centrala myndigheterna i rättsväsendet. Samrådet kommer att ske två gånger om året på verkschefsnivå och omfatta alla aktuella projekt och verksamheter som berör rättsväsendets myndigheter. Brå intensifierar under året arbetet med metodstöd till myndigheterna i rättsväsendet, i enlighet med förväntningar och återrapporteringskrav i myndighetens regleringsbrev. Med metodstöd avses rådgivning, inte minst utifrån forskningsverksamheten, i syfte att bidra till utvecklingen av de berörda myndigheternas verksamhet i olika avseenden. Det gäller ofta konkreta verksamheter på fältet, men även ledningsfunktioner. Lokalt brottsförebyggande arbete Den tredje av Brås kärnverksamheter är att bidra till att utveckla det lokala arbetet för att förebygga brott. Med fortsättning 2013 riktas utvecklingsstödet på ett tydligare sätt in på tre 5

8 spår. Det första är att det ekonomiska stödet koncentreras till prioriterade fokusområden, som under 2013 blir polisens brottsförebyggande arbete och lokala åtgärder mot organiserad brottslighet respektive mot återfall i brott. Det andra spåret är att utveckla en omvärldsbevakning för att mer systematiskt fånga upp dokumenterad kunskap om, praktiska erfarenheter av och nya tendenser i brottsförebyggande arbete. Det tredje spåret är att bearbeta insamlat material till användbar kunskap för målgrupperna och sprida kunskapen via webbplatsen, skrifter och möten med målgrupperna vid konferenser och seminarier. Internt verksamhetsstöd Utöver kärnverksamheterna finns en rad stödverksamheter, som är en förutsättning för att kärnverksamheten ska kunna bedrivas på ett bra sätt. Det är verksamheter som rör samordning, kommunikation, IT, förvaltningsstöd, personalfrågor, löneadministration och juridiska frågor. Verksamheten under åren Tre prioriterade utvecklingsområden Som framgått ovan har Brå fått klart besked om vad myndigheten bör prioritera under de kommande åren. Brå gör bedömningen att dessa prioriteringar bör styra verksameten även i det lite längre perspektiv som det här budgetunderlaget avser, alltså åren Nedan utvecklas vilka behov och lösningar som Brå ser framför sig på dessa områden. 1. Utveckling av ny statistik, särskilt sådan som möjliggörs genom RIF Statistik är ett stort och viktigt verksamhetsområde för Brå. Det är helt centralt att det finns tillgång till relevant statistik av god kvalitet som gör det möjligt att följa och bedöma såväl brottsligheten som rättsväsendets verksamheter. Inte minst ökar ständigt efterfrågan på statistik som kan ligga till grund för bedömningar av vilka konsekvenser som reformarbetet i rättsväsendet medför, och över huvud taget hur myndigheternas verksamhetsresultat utvecklas. Behoven märks inte enbart i ett dagligt ökande tryck, utan är högst påtaglig i regeringens styrning av Brå och inom ramen för det pågående RIF-arbetet. På regeringens uppdrag har Brå gjort en målgruppsanalys för den officiella kriminalstatistiken, och där identifierat ändamål och utvecklingsområden. Analysen kommer att utgöra underlag för det fortsatta arbetet med att anpassa statistiken till användarnas behov. Den ska också ligga till grund för en handlingsplan för utvecklingen av kriminalstatistiken de kommande åren. En av de stora utmaningarna under åren blir att ta till vara de möjligheter till att utveckla ny statistik som RIF innebär. Under perioden utvecklas och driftsätts allt fler delar som tas fram inom detta myndighetsgemensamma arbete, och den fulla nyttopotentialen när det gäller statistik ligger ännu flera år bort. För att så snabbt som möjligt få ut verksamhetsnytta är Brås nuvarande strategi att under början av perioden utveckla en så kallad sidodatabas med uppgifter från rättsväsendet enligt de nya formaten. Databasen ska användas för framställning av en ny löpande statistik över ärendeflödet inom rättsväsendet, av ett slag som tidigare inte varit möjligt att ta fram. Det gäller exempelvis mycket användbar statistik över handläggningstider genom olika faser i rättkedjan. Den nya databasen ska även möjliggöra uttag av mikrodata som kan användas för ingående analyser, inom och utanför Brå, av rättsväsendets utrednings- och forskningsverksamhet. Under förutsättning att det fortsatta 6

9 utvecklingsarbetet faller väl ut är Brås bedömning att det kan vara möjligt att börja producera den första nya verksamhetsinriktade statistiken under slutet av perioden Den kriminalstatistik som Brå ska viderautveckla under åren bygger på mycket omfattande, komplicerade och interrelaterade system vid myndigheterna i rättsväsendet. Dessa system förändras nu dessutom successivt, såväl i och med RIF som därutöver förändrade verksamhetssystem vid myndigheterna. De grunduppgifter som myndigheterna levererar till Brå ska sedan införlivas i Brås system för att sortera, lagra och ta fram uppgifter till den officiella kriminalstatistiken, samtidigt som detta system måste anpassas och utvidgas i enlighet med de pågående förändringarna. Förändringsarbetet är mycket komplext och IT-intensivt. Det ställer stora krav på planering och dagligt nära samarbete med de andra myndigheterna. Resultaten ska bli påtagliga nyttovinster, men vägen dit blir också kostsam. I dagsläget gör Brå bedömningen att finanseringen av huvuddelen av statistikverksamheten åren 2014 och 2015 kommer att rymmas inom de resursförstärkningar av ramanslaget som regeringen aviserat. Därutöver har myndigheten under senare år tillförts årliga medel för RIF-arbetet, vilket för 2013 innebär 20 miljoner kronor. Till saken hör också att väsentliga delar av det löpande arbetet med statistiken och tillhörande IT-arbete på Brå involveras i RIF-ansträngningarna, vilket finansieras över myndighetens ramanslag. Det är inte osannolikt att myndigheternas fortsatta arbete med att utveckla och implementera RIF-lösningarna inom några år helt och hållet ska finansieras inom ramanslagen. Det nuvarande uppdrag som sträcker sig längst fram i tiden löper till januari Utgångspunkten är här att arbetet med dessa uppdrag kommer att fortsätta in på verksamhetsåret 2015, och att det kommer fördelas särskilda medel till det arbetet. Mot den bakgrunden finns det skäl att redan nu göra ett försök att ta höjd för resursåtgången 2016, även om det idag inte närmare går att uppskatta vilken resursnivå det kommer att handla om. 2. Utökade forsknings- och utvecklingsinsatser i nära samverkan med myndigheterna i rättsväsendet Det krävs inte enbart grundläggande statistik av hög kvalitet för att kunna bedöma brottsligheten och rättsväsendets verksamheter. Till Brås viktigaste uppgifter hör att närmare följa och analysera olika aspekter av brottsligheten och myndigheternas arbete med att hantera den, genom rättskedjans olika faser och inom många av rättsväsendets verksamheter. Brå arbetar i dagsläget med ett trettiotal forsknings- och utvecklingsprojekt om året, varav vissa görs på uppdrag av regeringen, medan andra initierats efter förfrågan från andra myndigheter och ytterligare en del på eget initiativ. Grovt sett kan de indelas i studier om brottslighet, om polisverksamhet och om andra verksamheter i rättskedjan. En del av studierna är kartläggningar av brott och verksamheter, men många är utvärderingar eller uppföljningar av verksameter. I linje med regeringens styrning ska Brå under åren intensifiera sina forskningsinstatser och utveckla verksamheten så att den i ännu större utsträckning kan bidra till kunskaps- och metodutvecklingen inom rättsväsendet och kriminalpolitiken i stort. Regeringen och rättsväsendet ska ha tillgång till högkvalitativa beslutsunderlag i sitt arbete med att förbättra och effektivisera verksamheterna. En viktig pusselbit i arbetet med att öka målgruppsanpassningen är inrättandet av en samrådsfunktion mellan Brå och flera av de centrala myndigheterna i rättsväsendet, vilket 7

10 nämndes ovan. Genom ett löpande och nära samråd med de andra myndigheterna säkerställs att den kunskap som Brå tar fram är efterfrågad, anpassad till målgrupperna och kan komma till snar nytta som beslutsunderlag. En annan viktig pusselbit blir arbetet för att förstärka Brås metodstöd till rättsväsendets myndigheter, i form av råd som syftar till att bidra till att de berörda myndigheternas verksamhet utvecklas. Det kan avse myndigheternas ledningsfunktioner, men gäller oftare konkreta verksamheter på fältet. Stödet kan levereras i skriftlig form i, eller i anslutning till, de rapporter där resultaten av forskningen presenteras. Ofta handlar det dock om att överföra råden vid direkta möten med målgrupperna, exempelvis vid seminarier, utbildningar eller möten med referensgrupper. Brå inleder den här satsningen redan under 2013 genom att bland annat noga följa och dokumentera metodstödet, vilket i sig sätter detta stöd i fokus. Under åren som sedan följer avser Brå att återkomma med olika insatser som ytterligare kan förbättra myndighetens förmåga att bidra till att myndigheternas metoder i brottshanteringen utvecklas. Under perioden kommer det att krävas mer än bara bättre förankrad och mer målgruppsanpassad forsknings- och utvecklingsverksamhet. Det finns också behov av att dimensionera verksamheten så att den samlade kapaciteten att bedriva projekt och leverera användbara resultat växer. Det ska således bedrivas mer verksamhet som generar mer kunskap till grund för förbättringsåtgärder, både sådana som vidtas av regeringen och sådana som vidtas av rättsväsendets myndigheter. I dagsläget anser Brå att dessa satsningar ska rymmas inom de anslagsförstärkningar som regeringen aviserat för myndigheten för 2014 och Analyser av brottsutvecklingen och myndigheternas verksamhetsresultat Utöver uppgiften att ta fram ny kunskap genom djuplodande forsknings- och utvecklingsprojekt finns det ökande behov av att löpande följa och bedöma å ena sidan hur brottsligheten förändras och å andra sidan utvecklingen av myndigheternas arbete med att hantera brottsligheten. När det gäller brottsligheten gör Brå sedan tidigare fördjupningsstudier om enskilda brottskategorier, såväl på uppdrag av regeringen som efter förfrågan från andra myndigheter och på eget initiativ. Myndigheten publicerar också återkommande antologin Brottsutvecklingen i Sverige, med analyser av utvecklingen för ett urval brott. Det som därutöver behövs är tätare genomförda och redovisade uppföljningar av hur viktiga delar av brottsligheten utvecklas. Brå har också vana av att belysa myndigheters verksamhetsresultat, vilket inte minst förekommer i utvärderingssammanhang. Men som i fallet med brottsligheten finns det även på detta område en ökande efterfrågan på resultat från tätare uppföljningar och snabbare bedömningar av enskilda delar av myndigheternas löpande resultat. Det handlar här om verksamhetsresultat av typen brottsuppklaring, åtalsfrekvens, utdömd straffmassa, återfall i brott efter verkställigheter, för att bara nämna några exempel. Förutom att det finns ett stort allmänt intresse kring hur prestationerna i rättsväsendet utvecklas, är analysresultat av detta slag efterfrågade både av myndigheterna själva och av regeringen. Det finns flera omständigheter som förenar de tänkta analyserna av brottsligheten respektive myndigheternas verksamhetsresultat. En grundläggande förutsättning är att båda områdena främst tar sikte på utvecklingen över tid, vilket gör att de utförs genom analyser av tidsserier. Jämfört med sedvanliga forsknings- och utvecklingsprojekt är ledtiderna också avsevärt kortare, från någon vecka upp till som mest några få månader från start till redovisning. För 8

11 att kunna göras snabbt ska analyserna genomföras med hjälp av bearbetningar av befintlig statistik vid Brå och andra myndigheter, inte utifrån särskilt insamlade data. Satsningen på denna analysverksamhet inleds som nämnts under Uppbyggnaden fortsätter framför allt under början av perioden , och längre in i perioden ska den ha kapacitet att löpande leverera en förhållandevis stor mängd användbara resultat. På detta sätt stärks möjligheterna för Brå och för det övriga rättsväsendet, men även för regeringen, att dra slutsatser om utvecklingen av brottsligheten och om myndigheternas arbete med att hantera den. Satsningen 2014 och 2015 ska rymmas inom det utökade anslag som regeringen aviserat. Förslag till finansiering av Brås verksamhet åren Brå gör bedömningen att det under 2014 och 2015 behövs ett tillskott till anslaget som är i den storleksordning som aviserats i budgetpropositionen för 2013, för att arbetet med de tre prioriterade områdena ska kunna fullföljas och för att nyttan ska komma målgrupperna till godo. Det antas här att RIF-arbetet fortsätter under 2014 och 2015 med särskilda medel i storleksordningen 20 miljoner kronor per år. Hur stora resurser som därefter kommer att behövas är helt beroende av utformningen av eventuella framtida uppdrag och förväntningar på myndigheten. Utifrån en tidig och högst översiktlig bedömning ser dock Brå redan idag ett behov av 10 miljoner kronor 2016, varför den nivån används i detta äskande för ramanslaget. Brå avser att återkomma med närmare beräkningar om resursbehoven när större klarhet råder om vilka förväntningar som då kan ställas på myndigheten. Anslaget Stöd till lokalt brottsförebyggande arbete har varit detsamma sedan 2007 och inte räknats upp med inflationstakten. Verksamheten har effektiviserats, men realminskningen av anslaget försvagar Brås förutsättningar att ge de lokala brottsförebyggande aktörerna främst polis och kommun tillgång till goda exempel och det metodstöd de efterfrågar. Med hänsyn till de utmaningar som det lokala brottsförebyggande arbetet står inför, särskilt i samband med omorganisationen av polisen, föreslår Brå därför att detta anslag ska justeras med hänsyn till kostnadsutvecklingen inom statlig verksamhet. Brå bedömer mot denna bakgrund att det under treårsperioden finns ett behov av resursförstärkning, i enlighet med dels aviseringarna i budgetpropositionen för 2013, dels följande förslag om förstärkning (se tabell 1). 9

12 Tabell 1. Aviseringar och föreslagen höjning av anslagen år (tkr). Anslag År 2014 År 2015 År 2016 Avisering Föreslagen höjning Avisering Föreslagen höjning Avisering Föreslagen höjning Summa Översikt av anslagsfinansierad verksamhet samt lån i Riksgälden Tabell 2. Anslagsfinansierad verksamhet (tkr) År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 Anslag utfall prognos beräkn. beräkn. beräkn. Uo Ingående överföringsbelopp Indragning Uo Ingående överföringsbelopp Indragning 9 Uo Ingående överföringsbelopp 300 Indragning 285 Uo Ingående överföringsbelopp Indragning Avgiftsinkomster som disponeras Övriga inkomster som disponeras Summa Utgångspunkten för detta äskande är ett scenario med nya uppdrag och förväntningar på RIF-arbete som ska rymmas inom ramanslaget. 10

13 Tabell 3. Lån i Riksgälden (tkr) År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 utfall prognos beräkn. beräkn. beräkn. IB lån i Riksgälden Beräknad nyupplåning Beräknad amortering UB lån i Riksgälden Beslutad/föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) 2,1 1,75 1,75 2,0 2,0 Finansiering av räntor och amorteringar: Anslag

14 Brottsförebyggande rådet/national Council for Crime Prevention BOX 1386/TEGNÉRGATAN 23, SE STOCKHOLM, SWEDEN TELEFON +46 (0) FAX +46 (0) E-POST URN:NBN:SE:BRA-503