för åren Brottsförebyggande rådet

Transkript

1 Budgetunderlag för åren Brottsförebyggande rådet

2

3 Hemställan Utifrån denna redogörelse hemställer Brottsförebyggande rådet att regeringen beslutar att föreslå riksdagen att fastställa anslaget Brottsförebyggande rådet för år 2016 till tkr, för år 2017 till tkr och för år 2018 till tkr. att föreslå riksdagen att fastställa anslaget Stöd till lokalt brottsförebyggande arbete för 2016 till tkr, för år 2017 till tkr och för år 2018 till tkr. Detta budgetunderlag har beslutats av Brås generaldirektör Erik Wennerström. Föredragande var förvaltningschefen Björn Borschos. Erik Wennerström Generaldirektör Björn Borschos Förvaltningschef 1

4 Innehåll Inledning...3 Verksamhetsåren Tre ekonomiska förutsättningar av särskild betydelse...5 Statistikverksamheten...6 Forsknings- och utvecklingsverksamheten...7 Utveckling av brottsförebyggande arbete...8 Internt verksamhetsstöd...8 Verksamheten under åren Utveckling av ny och befintlig statistik Utökade forsknings- och utvecklingsinsatser för myndigheterna i rättsväsendet Utveckling av lokalt brottsförebyggande arbete...12 Förslag till finansiering av Brås verksamhet åren

5 Inledning Regeringens mål för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och öka människors trygghet, och som myndighet inom rättsväsendet har Brå till uppgift att bidra till att målen uppnås. Brås roll är att vara ett centrum för forskning och utveckling inom rättsväsendet. Därmed tar myndigheten ett särskilt ansvar för kunskapsutvecklingen inom det kriminalpolitiska området och stödjer såväl brottsbekämpande som brottsförebyggande arbete. Brå ansvarar för den officiella kriminalstatistiken och en del annan periodisk statistik, och har till uppgift att följa, analysera och rapportera om kriminalstatistiken, brottsligheten och samhällets reaktioner på brott. Myndigheten initierar och bedriver forsknings- och utvecklingsarbete för att ge regeringen och myndigheterna i rättsväsendet konkreta underlag för åtgärder och prioriteringar, samt bistår regeringen löpande i kriminalpolitiska frågor. Brå stödjer också utvecklingen av det lokala brottsförebyggande arbetet, tack vare ett särskilt anslag för ändamålet, bland annat genom att ge ett kunskapsbaserat och kvalificerat metodstöd till lokala aktörer, inom framför allt rättsväsendet. Internationellt arbetar myndigheten genom främst EU och FN, samt genom den årliga forskningskonferensen the Stockholm Criminology Symposium. Enskilda forskningsprojekt genomförs också i samarbete med aktörer i andra länder och med andra internationella institutioner. Brå kan beskrivas som ett stabsorgan på det kriminalpolitiska området, vilket innebär att regeringen är Brås viktigaste avnämare. Brå bistår regeringens myndigheter och även kommittéer med kunskapsunderlag. Brå medverkar till att verksamheterna på det kriminalpolitiska området utvecklas och effektiviseras, vilket bygger på ett nära och förtroendefullt samarbete med övriga myndigheter inom rättsväsendet. Myndighetens produktion av kunskap, fakta och statistik är effektiv och omfattande, och den resulterar i produkter som är lättillgängliga och användbara för målgrupperna. Den kontinuerliga anpassningen av Brås olika produkter till målgruppernas behov är en förutsättning för att Brås spridning av kunskap ska nå fram och göra avtryck i rättsväsendets verksamheter. 3

6 Verksamhetsåren I budgetpropositionen för 2013, 2014 och 2015 höjde regeringen ramanslaget med 12 miljoner, 6 miljoner respektive 7 miljoner kronor. I och med de signaler som Brå fått i budgetpropositionerna, regleringsbreven och i dialog med Regeringskansliet, har Brå bedömt att resurstillskottet framför allt ska användas till förstärkt verksamhet vad gäller utveckling av ny statistik, särskilt sådan som möjliggörs genom rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) forsknings- och utvecklingsinsatser i nära samverkan med myndigheter i rättsväsendet, för att utveckla deras verksamheter analyser av brottsutvecklingen och myndigheternas verksamhetsresultat. Prioriteringen av dessa tre särskilt identifierade utvecklingsområden har redan inletts sedan tidigare och fortsätter under kommande år. Regeringens satsning har bland annat möjliggjort etableringen av två viktiga funktioner. Den första av dem, funktionen för utveckling av rättsstatistik, ska bidra till att Brå under 2015 kan publicera ny så kalllad flödesstatistik över verksamheter i rättskedjan. Den andra, funktionen för analys av statistik om brottsutvecklingen och om myndigheternas verksamhetsresultat, tar fram dels så kallade kortanalyser, dels fördjupade analyser på uppdrag av regeringen. Funktionerna är centrala för myndighetens möjligheter att svara upp mot rättsväsendets behov och regeringens förväntningar. Därför förblir verksamheten vid de två funktionerna viktiga fokusområden under Satsningen har också inneburit att myndigheten har kunnat fokusera mer på samverkan och kommunikation med andra myndigheter i rättsväsendet, framförallt genom ett större inslag av metodstöd, vilket prioriteras även under Den befintliga platta organisationsstrukturen med sammanlagt nio enheter kvarstår. Dock pågår en utredning av hur styrningen och ledningen av myndighetens stödverksamhet kan förbättras. För att kunna motsvara regeringens förväntningar och Brås grundvärden, liksom för att förstärka några av Brås roller, arbetar myndigheten utifrån Strategi Strategin definierar både hur Brå ska arbeta och vilka områden som ska förstärkas under åren Dokumentet lyfter fram tre mål för verksamheten, liksom de strategiska åtgärder som prioriteras under perioden. De tre målen är: Brå är en attraktiv arbetsplats med ett effektivt verksamhetsstöd av hög kvalitet. Brå producerar tillförlitlig och behovsanpassad löpande statistik. Brå producerar kunskap som bidrar till ökad effektivitet, ökad kvalitet och utveckling av verksamheten hos myndighetens målgrupper. Strategin genomsyras av ett ökat fokus på verksamheterna i rättsväsendet. Utöver regeringen är det också rättsväsendets myndigheter som utgör Brås viktigaste målgrupper. Två inslag i strategin, som ska fortsätta att utvecklas, är dels en fast struktur för systematisk samverkan med de centrala myndigheterna i rättsväsendet, dels intensifierade insatser för effektiv kommunikation med målgrupperna. Syftet är att öka förutsättningarna 4

7 för att projekten ska kunna läggas upp och genomföras på ett framgångsrikt sätt och för att resultaten ska komma till största möjliga nytta. Strategin tar också fasta på att Brås verksamhet kräver särskild kompetens, som förutsätter kvalificerade medarbetare. För att ytterligare stärka förmågan att attrahera och behålla högpresterande personer fortsätter därför satsningarna på god arbetsmiljö, bra anställningsvillkor och behovsanpassad kompetensutveckling. Tre ekonomiska förutsättningar av särskild betydelse Särskilt tre ekonomiska förutsättningar behöver lyftas fram beträffande verksamheten Den första gäller finansieringen av myndighetens statistikutveckling, som bedrivs med utgångspunkt i det omfattande myndighetsgemensamma arbetet med att utveckla rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Förutom kompetens inom såväl statistik och statistiksystem som inom berörda myndigheters verksamhet och interna informationssystem, är Brås utvecklingsarbete i hög grad beroende av IT-insatser. Kompetenser som används gäller bland annat kravställning, systemutveckling och programmering. Verksamheten är kostsam och finansierades fram till och med 2013 till stor del genom särskilda medel som anslagits av regeringen. Inför verksamhetsåret 2014 framförde Brå önskemål om drygt 18 miljoner kronor i särskild tilldelning utöver ramanslaget, för att kunna hålla tempo och kvalitet i arbetet, men fick i stället anpassa insatserna till de 10 miljoner som anslogs. Medlen användes främst för att finansiera sex ITkonsulter. Från 2015 anslår regeringen inte några särskilda medel för att genomföra de omfattande utvecklingsinsatserna. Samtidig kvarstår myndighetsuppdragen att delta i RIF-arbetet och att utveckla ny statistik baserad på det utvecklade informationsutbytet. Utgångspunkten är därmed att allt RIF-relaterat arbete vid Brå från och med 2015 ska finansieras inom myndighetens ramanslag, inklusive hela IT-insatsen. Mot den bakgrunden har Brå inför 2015 gjort en total omväxling av IT-resurserna, från användning av konsulter till fast anställd personal, för att minska kostnaderna. Den kompetensväxling som gjordes på IT-sidan inom statistikverksamheten 2015 finansierades via ramanslaget. Den ökade IT-satsningen belastar ramanslaget med totalt tkr årligen. Av detta var tkr en medveten prioritering i 2015 års budget. Övergången till finansiering via ramanslaget innebär alltså att merparten av anslagsförstärkningen 2015 måste användas till att finansiera det ITintensiva RIF-arbetet, trots att Brå inte längre använder konsulter i ITverksamheten. Den andra ekonomiska förutsättningen handlar om att Brå har att hantera kostnadsökningar som myndigheten inte själv kan påverka, framför allt kostnaderna för att köpa tjänster. Det gäller inte minst debiteringar inom staten, där den enskilt största posten för Brå är den årliga upphandlingen av Statistiska centralbyrån (SCB) för datainsamling inklusive urvalsdragning med mera för Nationella trygghetsundersökningen (NTU). Insamlingsmetoden i form av telefonintervjuer, i kombination med frågornas känsliga natur, innebär att SCB i nuläget är den enda tänkbara leveran- 5

8 tören. Priset för SCB:s tjänst ökade åren från tkr till tkr, vilket motsvarar drygt 60 procent. Det är högst sannolikt att kostnaden även kommande år kommer att stiga ytterligare. Då avtalskostnaden för NTU årligen äter mer och mer av Brås anslag blir följden att Brå relativt snart behöver inleda ett arbete med att utvärdera undersökningens upplägg och insamlingsmetod, och eventuellt omforma undersökningen med en metodmässigt enklare och därmed mindre kostsam form av datainsamling. En sådan åtgärd är dock känslig med tanke på användarnas krav på bibehållen kvalitet och jämförbarhet med tidigare års resultat. Den tredje ekonomiska förutsättningen gäller det särskilda anslag som Brå sedan många år tillbaka disponerar för arbetet till stöd för lokalt brottsförebyggande arbete. Storleken på detta anslag har varit oförändrad och alltså inte räknats upp i takt med kostnadsutvecklingen i staten. I realiteten innebär det att myndighetens utrymme för att ge stöd på området minskat år för år. Det kan också konstateras att overheadkostnaden för verksamheten fullt ut belastat myndighetens ramanslag. Det är en kvarleva från tiden före 2004, då det inte var uttalat att anslaget fick användas till personalkostnader och övriga direkta kostnader kopplade till sådan verksamhet. Baserat på bokslutet för 2014 uppgick overheadkostnaderna för det brottsförebyggande arbetet till tkr. Statistikverksamheten Ett stort och grundläggande verksamhetsområde för Brå är statistik. Som ansvarig för den officiella kriminalstatistiken producerar myndigheten statistik över brottslighet och samhällets reaktioner på brott. I uppgiften ingår att utveckla innehållet och kvaliteten och att göra anpassningar till rättsväsendets och samhällets informationsbehov. Statistikverksamheten innebär i stor utsträckning löpande produktion och publiceringen av den officiella kriminalstatistiken samt en IT-intensiv förvaltning och utveckling av statistiksystemen. Till statistikprodukterna hör även Nationella trygghetsundersökningen (NTU), statistiken över hatbrott samt statistik över politikers utsatthet för brott, genom Politikernas trygghetsundersökning (PTU). Det enskilt största utvecklingsinriktade arbetet under 2015 är det omfattande och myndighetsgemensamma arbetet med att utveckla rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Ärendena genom rättskedjan hanteras i allt större utsträckning elektroniskt i ett strukturerat format, för effektivare ärendehantering med högre kvalitet och större möjligheter att följa ärenden genom rättskedjan. En huvuduppgift för Brå, utöver att säkerställa fortsatt produktion av kriminalstatistiken, är att ta tillvara de möjligheter som RIF innebär för framtidens statistik. Mycket av utvecklingsarbetet bedrivs inom den särskilt inrättade funktionen för utveckling av rättsstatistik. Den komplicerade praktiska situationen i myndighetssamarbetet, i kombination med Brås snäva resurser för IT-insatser, gör att arbetet får drivas långsammare än önskvärt och att det därför behöver sträckas ut i tiden. För att ändå möjliggöra en rapportering av ny statistik har en provisorisk lösning med högre grad av manuell hantering tagits fram. Siktet är dock fortfarande inställt på i första hand tre primära områden för ny statistik. Det första är verksamhetsstatistik, och då särskilt flödesstatistik 6

9 och indikatorer för uppföljning av resultat och effektivitet inom rättsväsendet, exempelvis statistik om handläggningstider. Senare kommer ny, individbaserad statistik att utvecklas, i första skedet om målsägare. Därefter kommer statistik om institutet kontaktförbud. Målsättningen är att den provisoriska lösningen ska kunna omfatta flödesuppgifter från 2014 och att de första nya statistiska uppgifterna ska kunna publiceras hösten Under 2015 fortsätter Brå att utveckla den relativt nya funktionen för analys av statistik om brottsutvecklingen och om rättsväsendets verksamhetsresultat. Funktionen gör så kallade kortanalyser, utifrån främst befintlig statistik, på kortare tid än myndighetens mer omfattande rapporter. Forsknings- och utvecklingsverksamheten Ett annat stort och viktigt verksamhetsområde för Brå är forskning och utveckling. Myndighetens kunskaps- och faktaproduktion bygger i stor utsträckning på tillämpad forskning. Kunskapen, inklusive utvecklingen av nya kunskapskällor, tas fram med vetenskapliga metoder och förhållningssätt, och forskningsrapporterna granskas av externa vetenskapliga experter. Merparten av denna verksamhet bedrivs i projektform och redovisas i rapporter och andra publikationer. Viktiga arbetsuppgifter är också att bistå andra myndigheter och aktörer genom att leverera, tolka och förklara forskningsresultat och statistik. En stor del av forsknings- och utvecklingsverksamheten bedrivs på direkt uppdrag av regeringen. Den resterande delen av verksamheten består av projekt som belyser angelägna utmaningar eller utvecklingsområden hos centrala målgrupper, som Brå identifierat tillsammans med berörda myndigheter. I likhet med föregående år kommer verksamheten även under 2015 att resultera i ny kunskap under de tre övergripande områdena brottslighet, polis- och åklagarverksamhet och senare övergripande delar av rättskedjan. Särskilt vikt kommer att läggas vid kunskapsstöd till rättsväsendets arbete i socialt utsatta områden. I kraft av sin storlek, betydelse och inte minst pågående omorganisation, kommer därtill polisens verksamhet att vara i fokus. I syfte att stärka Brås roll som kunskapscentrum för rättsväsendet, och för att säkerställa att den kunskap Brå genererar är efterfrågad, behovsanpassad och kan tas tillvara av målgrupperna, har Brå ett permanent samråd med flera av de centrala myndigheterna i rättsväsendet. Ambitionen är att Brå därigenom ska få del av myndigheternas centrala erfarenheter, bedömningar och önskemål inför att nya projekt ska startas upp och redan påbörjade projekt ska redovisas. Det ökar också Brås möjligheter att hitta rätt kanaler ut i myndigheterna, såväl under projekttiden som för de färdiga produkterna. Tanken med samrådet är också att Brå ska få kännedom om myndigheternas mest angelägna utvecklingsbehov, för att öka Brås möjligheter att bistå med kunskapsinsatser. På detta sätt blir det fördjupade samrådet en central del i den förstärkta förmågan att identifiera angelägna utvecklingsbehov i rättsväsendet. I enlighet med förväntningar och återrapporteringskrav i myndighetens regleringsbrev, fortsätter Brå att under 2015 ge myndigheterna i rätts- 7

10 väsendet stöd genom att överföra kunskap och därigenom bidra till att arbetssätt och verksamheter vid myndigheterna utvecklas. Föresatsen att ge stöd genomsyrar forskningsverksamheten, från planeringsstadiet och valet av analysobjekt till genomförandet och redovisningen. Som tidigare nämnts kommer dock de ökade kostnaderna för den statistikrelaterade IT-verksamheten att innebära att anslagsförstärkningen 2015 i praktiken inte kan utnyttjas för att förstärka resurserna för forskningsoch utvecklingsverksamheten. Utveckling av brottsförebyggande arbete Brås tredje viktiga verksamhetsområde är stödet till det lokala brottsförebyggande arbetet. Det finansieras inte av Brås förvaltningsanslag utan av ett särskilt anslag. Verksamheten består i att bevaka och hämta in forskning och praktiska erfarenheter, att ha en nära dialog med lokala brottsförebyggande aktörer om deras förutsättningar och behov samt att på ett målgruppsanpassat sätt kommunicera inhämtad kunskap som matchar aktörernas behov. Den bidragsgivning som verksamheten hanterar är fokuserad på uppföljning och utvärdering av lokala brottsförebyggande insatser, så att de lokala erfarenheterna kan komma till nytta även i andra delar av landet. Under 2015 påverkas Brås stödarbete i hög grad av implementeringen av den nya polismyndigheten. En ambition med omorganisationen är ju att den lokala nivån ska få ett större inflytande över sin verksamhet. De nya inslagen i arbetet i form av medborgardialog och medborgarlöften ska införlivas i den kunskapsbaserade samverkansprocess som utgjort modellen för lokalt arbete de senaste åren. Det kommer att innebära att polisens samverkan med andra aktörer på lokal nivå ställs inför nya utmaningar och även möjligheter. Under 2015 kommer Brå därför att bland annat samla in kunskap om hur medborgardialoger kan vara ett stöd i det lokala brottsförebyggande arbetet. Ett särskilt fokus kommer att riktas på arbetet i socialt utsatta områden. I planerna ingår att beskriva problem och framgångar i arbetet i några av de utsatta områden som det på senare år samlats särskild statistik om ( URBAN15 ). Generellt sett är dock ambitionen att ge ett brett stöd som tillfredsställer de olika behov som finns i landet. En högt prioriterad uppgift är därför att inleda arbetet med att skapa ett grundläggande webbstöd för kommunala samordnare och kommunpoliser. Syftet är att höja lägstanivån i det brottsförebyggande arbetet. Takten i det arbetet kommer att styras helt av hur Brås särskilda anslag för ändamålet utvecklas. Internt verksamhetsstöd Utöver kärnverksamheterna finns en rad stödverksamheter, som är en förutsättning för att kärnverksamheterna ska kunna bedrivas på ett effektivt, målinriktat och framgångsrikt sätt. Det är verksamheter som rör samordning, kommunikation, IT, förvaltningsstöd, ekonomi, personalfrågor, löneadministration och juridiska frågor. 8

11 Verksamheten under åren Som framgått ovan har Brå tidigare fått besked om vad myndigheten bör prioritera under det kommande året. Brå bedömer att dessa huvudprioriteringar även bör styra verksamheten i det lite längre perspektiv som detta budgetunderlag avser, det vill säga åren Nedan utvecklas de ekonomiska behov och lösningar som Brå ser, för vart och ett av myndighetens tre primära verksamhetsområden. 1. Utveckling av ny och befintlig statistik Statistik är ett stort och viktigt verksamhetsområde för Brå. Det är helt centralt att det finns tillgång till relevant statistik av god kvalitet som gör det möjligt att följa och bedöma såväl brottsligheten som rättsväsendets verksamheter. Efterfrågan ökar ständigt på statistik som kan ligga till grund för bedömningar av vilka konsekvenser som reformarbetet i rättsväsendet medför, och över huvud taget hur myndigheternas verksamhetsresultat utvecklas. De stora utmaningarna under åren blir att göra anpassningar till det stora pågående utvecklingsarbetet i rättsväsendet och att omsätta möjligheterna till ny registerbaserad statistik. I detta arbete ingår att hantera de successivt ökade produktions-, drifts- och förvaltningskostnader som följer av de nyutvecklade statistikprodukterna. Till saken hör att de nya statistikprodukter som Brå planerar att ta fram innebär ett påtagligt tillskott till Brås samlade produktflora. En grundläggande insats är alltså att Brå lägger stora resurser på anpassningar, för att säkerställa att myndigheten kan ta emot och använda information i de nya formaten. Det bedrivs i ett internt projekt, förkortat RÄLS. Det handlar här både om att säkerställa fortsatt produktion av befintlig statistik och att se till att de nya grunduppgifterna skapar möjligheter att utveckla helt nya statistikprodukter. Arbetet är förenat med omfattande koordinering och kontakt med de övriga medverkande myndigheterna. Brå ska fortsätta att driva på utvecklingen av flera helt nya statistikprodukter, anpassade till de centrala målgruppernas behov. Som angetts ovan är Brås målsättning att från och med 2015 publicera ny löpande statistik som beskriver flödet av brott och brottsmisstankar genom rättsväsendet med olika mått på utfall, exempelvis handläggningstider. Den nya statistiken, som till en början måste avgränsas till flödet i polis- och åklagarväsendet, ska också omfatta nya och tillförlitligare mått på polisens och åklagarnas förmåga att klara upp brott och lagföra personer. Ett annat prioriterat område för ny statistik gäller personer som utsatts för brott och som kommer i kontakt med rättsväsendet i egenskap av målsägare. Statistiken kan där föras över olika brottstyper som målsägare utsatts för, liksom deras kön och ålder, med mera. Brå avser även att utveckla ny statistik över kontaktförbud, vilket är mycket efterfrågat. Med tiden införlivas de nya statistikprodukterna i den officiella kriminalstatistiken. Samtidigt med detta utvecklingsarbete måste Brå även hantera driftsättningar och snabbt beslutade förändringar vid de levererande myndigheterna, vilket ofta medför förseningar, fel och kvalitetsbrister. Sådana 9

12 brister i leveranserna leder ovillkorligen till längre konstruktionsfaser för Brå. Därmed senareläggs också de kvalitetsförbättringar som förväntas för kriminalstatistiken. Detta gäller även möjligheterna att ta fram kunskapsbaserade underlag för regeringens styrning av rättsväsendets myndigheter. Resultaten av dessa satsningar blir till påtaglig nytta, men vägen dit blir kostsam. Den pågående anpassningen och utvecklingen inom myndighetens statistikverksamhet är mycket IT-intensiv och motsvarar en ansenlig insats i förhållande till Brås ordinarie verksamhet. Satsningen kräver specialistkompetenser som av kostnadsskäl fortsättningsvis måste utgöras av anställd personal. Arbetsbördan och därmed kostnaderna ökar under åtminstone 2016 och 2017, av flera skäl. Ett skäl är att Brå inte kan bygga sig fast i en provisorisk lösning för den nya statistiken. Under dessa år måste det bedrivas omfattande arbete med att ta fram en långsiktigt hållbar och robust lösning, vilket alltså måste ske parallellt med användningen av den provisoriska. Den ökade komplexiteten innebär på kort sikt ökade kostnader för arbetet, men förväntas under kommande år i stället leda till ökad kostnadseffektivitet i utvecklingen och förvaltningen. Ett annat skäl är att Brå under dessa år kommer igång med själva produktionen och publiceringen av ny statistik, vilket är förenat med ökade kostnader. Ett tredje skäl är att utvecklingsarbetet i rättsväsendet enligt den gemensamma planeringen går in i en konstruktionsfas under dessa år, vilket innebär ytterligare IT-intensivt och kostsamt anpassnings- och utvecklingsarbete för Brå. Med utgångspunkt i de anslagsnivåer som angetts i 2015 års budgetproposition för åren , och det faktum att regeringen inte längre anslår särskilda medel för RIF-arbetet, bedömer Brå att satsningarna förutsätter ytterligare anslagsförstärkningar motsvarande cirka tkr under 2016, cirka tkr under 2017 och cirka 650 tkr under Detta för att säkerställa genomförandet av satsningarna på alltifrån konstruktion och produktion till drift och förvaltning. En årlig statistikprodukt från Brå är Nationella trygghetsundersökningen (NTU), som är en frågeundersökning som vänder sig till ett slumpmässigt urval på personer i åldrarna år. Undersökningen ger besked om såväl omfattning som utveckling vad gäller människors utsatthet för brott, deras otrygghet och deras förtroende för och erfarenheter av rättsväsendet. Undersökningen har kommit att bli den främsta nationella källan till kunskap på området. För urvalsdragning och datainsamling anlitar Brå Statistiska centralbyrån (SCB). Huvudmetoden för datainsamlingen är telefonintervjuer, som kompletteras med post- eller webbenkäter. Liksom andra stora frågeundersökningar som riktar sig till allmänheten ökar bortfallet i NTU år för år. På de senaste åtta åren har svarsfrekvensen minskat från drygt 77 till 61 procent. Den minskande svarsfrekvensen innebär dock inte minskade kostnader. Tvärtom höjer SCB ständigt priset, och en allt större del av kostnaderna går till att leta upp respondenter och förmå dem att medverka. Det resulterar i en successivt dyrare undersökning med en samtidigt minskande svarsfrekvens, vilket är dubbelt problematiskt och potentiellt hotar undersökningens relevans. Därför kommer Brå att behöva utvärdera nuvarande upplägg av NTU och överväga andra sätt att genomföra undersökningen, inklusive andra datainsamlingsmetoder och leverantörer av tjänster. Ett sådant arbete inbegriper att ta fram 10

13 och värdera alternativa lösningar, och är förenat med kostnader. Om det visar sig lämpligt att förändra det sätt på vilket NTU genomförs, kommer det troligen att vara nödvändigt att inledningsvis bibehålla det tidigare tillvägagångssättet parallellt med det nya, under minst ett år, vilket kan innebära dubblerade kostnader jämfört ett normalt genomförande. Då användarna ställer stora krav på undersökningens kvalitet och jämförbarhet med tidigare års resultat, skulle en gedigen utvärdering av förändringarna dessutom krävas, för att säkerställa NTU:s fortsatta användbarhet. Om arbetet med att se över dagens lösning och ta fram en ny lösning genomförs 2016, kan det skapa merkostnader runt tkr. Om det exempelvis 2017 blir aktuellt att byta tillvägagångssätt, och under detta övergångsår tillämpa både det tidigare tillvägagångssättet och ett nytt, skulle det skapa merkostnader för det året på cirka tkr, grovt uppskattat. 2. Utökade forsknings- och utvecklingsinsatser för myndigheterna i rättsväsendet Till Brås viktigaste uppgifter hör att följa och analysera olika aspekter av brottsligheten och myndigheternas arbete med att hantera den, genom rättskedjans olika faser och inom många av rättsväsendets verksamheter. Brå arbetar i dagsläget med ett trettiotal forsknings- och utvecklingsprojekt om året, varav flertalet görs på uppdrag av regeringen, medan andra initieras efter förfrågan från andra myndigheter och ytterligare en del på eget initiativ. Grovt sett kan de indelas i studier om brottslighet, om polisverksamhet och om andra verksamheter i rättskedjan. En del av studierna är kartläggningar av brottslighet och verksamheter, men många är utvärderingar eller uppföljningar av verksamheter. I linje med regeringens styrning och intentioner ska Brå under åren intensifiera sina forskningsinsatser och utveckla verksamheten så att den i ännu större utsträckning kan bidra till kunskaps- och metodutveckling inom rättsväsendet och kriminalpolitiken i stort. Regeringen och rättsväsendet ska ha tillgång till beslutsunderlag av hög kvalitet i sitt arbete med att förbättra och effektivisera verksamheterna. I utvecklingsarbetet under perioden betonas särskilt tre inslag: 1. Det första inslaget är ett tydligare fokus på stöd, främst till rättsväsendets myndigheter. För att möjliggöra sådant stöd behöver Brå fortsätta att öka inslaget av projekt som inte bara belyser brottsligheten, utan även analyserar myndigheternas verksamheter. Själva stödet innebär sedan att Brå tar fram och överför kunskap om arbetssätt eller verksamheter som sedan kan ligga till grund för myndigheternas beslut om desamma. I vissa fall sker det genom att Brå i ett projekt följer och studerar en myndighets verksamhet och återkopplar kunskap till myndigheten i fokus. I andra fall sker det genom att Brå direkt för målgruppen sammanställer redan framtagen kunskap och presenterar resultaten genom att delta i expertgrupper, seminarier eller liknande. 2. Det andra inslaget ligger i linje med ovanstående och handlar om ett ökat genomslag för FoU-verksamheten. Arbetet med att sprida resultaten av Brås studier och verka för att de får betydelse ute i verksamheterna har kommit allt starkare i fokus inom myndigheten. Det ökade 11

14 inslaget av projekt som innebär ett direkt stöd till myndigheter är ett utslag av detta. Att ytterligare utveckla samarbetet mellan forskarna, kommunikatörerna och dem som arbetar med brottsförebyggande frågor på Brå, för att öka genomslag och spridning, kommer att vara en prioriterad uppgift under perioden. 3. Det tredje inslaget är en förstärkt kapacitet att identifiera angelägna utvecklingsbehov inom rättsväsendet. Myndigheten förväntas inte bara utföra uppdrag från regeringen, utan även kunna bedöma på vilka områden myndigheten kan bidra med ytterligare insatser för att rättsväsendet ska utvecklas. Det handlar om att kunna ta fasta på påtagliga förbättringsbehov i rättsväsendet, och se Brås möjligheter att bidra till förbättring på dessa områden, genom forskning och andra insatser. Utöver dessa åtgärder för att förbättra kvaliteten och målgruppsanpassningen behöver Brå under perioden också utveckla och förstärka sin kapacitet att bedriva och producera forskning, framför allt sådan som har myndigheternas verksamhet i fokus och som ger underlag för att ge myndigheterna stöd. Sammanfattningsvis behövs mer forskning som genererar kunskap till grund för stöd och förbättringar, och som underlag till beslut av såväl regeringen som rättsväsendets myndigheter. Detta särskilt med tanke på att en stor del av anslagsförstärkningen år 2015 gått till att täcka ökade IT-kostnader och inte till FoU-verksamhet. För att säkerställa FoU-verksamhetens utveckling åren kommer det att behövas en anslagsförstärkning med tkr från Utveckling av lokalt brottsförebyggande arbete Det är av stor vikt att det på den lokala nivån finns kunskap, kompetens och en fungerande organisation för ett brottsförebyggande arbete av hög kvalitet. Tyvärr finns ännu en hel del brister i detta avseende, och polisens omorganisation medför ytterligare utmaningar för det arbetet. Brå genomförde under 2014 en målgruppsundersökning, riktad till personer med strategiska funktioner för kommuners lokala brottsförebyggande arbete, och den påvisade stora skillnader mellan kommunerna, vad gäller prioritet och aktivitetsnivå på det lokala brottsförebyggande arbetet. Närmare 40 procent av de svarande ansåg inte att de hade tillräcklig kunskap för att arbeta kunskapsbaserat. Det finns alltså stora skillnader, en låg lägstanivå och en stor andel kommuner som befinner sig på denna lägstanivå. För att tackla detta behöver Brås arbete förstärkas. Det behövs insatser för att beslutsfattare, nya och gamla, ska få en ökad förståelse för vikten av brottsförebyggande arbete. För att motverka kunskapstapp vid personalomsättningar och omorganisationer behövs dessutom lättillgänglig kunskap om hur arbetet kan och bör bedrivas. För kommuner med mycket stora utmaningar, mycket eftersatt arbete eller särskilda utvecklingssatsningar behövs ett nära stöd, näst intill konsultativt och helst på plats. För detta krävs ett större anslag än vad Brå förfogar över i dag. För att i någon mån åtgärda detta bör Brås särskilda anslag, såsom redan påpekats i tidigare budgetunderlag, räknas upp med motsvarande cirka 2 procent per år från år Med en uppräkning över 9 år motsvarar detta en ökning av anslaget med tkr. 12

15 Förslag till finansiering av Brås verksamhet åren Den ekonomiska situationen inför perioden präglas i stor utsträckning av att myndigheten nu själv står för kostnaderna för RIFarbetet samt att kostnaderna för NTU gradvis ökar kraftigt. Brå klarar kostnadsökningen för 2015 bland annat genom externa intäkter för FoUverksamhet, som upphör 2016, samt genom ett planerat anslagssparande från Om ytterligare medel inte tillförs myndigheten de kommande åren, kommer Brå inte kunna göra de FoU-satsningar som regeringen lyft fram som önskvärda och som beskrivits tidigare. Istället skulle Brå tvingas reducera FoU-arbetet med beskuren kunskapsproduktion som resultat. Ett eventuellt uteblivet resurstillskott för statistiken skulle medföra stora förseningar av planerade nya statistikprodukter. Brå bedömer att det för åren behövs fortsatta förstärkningar av huvudanslaget för att säkerställa satsningarna på statistik, med tkr för 2016 och med tkr för 2017 samt 650 tkr för I bedömningen ingår de ökade kostnaderna för statistikutveckling, med anledning av det omfattande informationssamarbetet i rättsväsendet under treårsperioden liksom kostnaderna för översynen av NTU Däremot ingår inte de kostnader som kan följa av en övergång till en ny datainsamlingsmetod, och därmed dubbla tillvägagångssätt, för NTU Det är svårare att bedöma kostnadsläget och därmed finansieringsbehovet för statistiken avseende Brå ser i dagsläget inte några omständigheter som pekar mot att finansieringsbehovet skulle bli mindre än Mot den bakgrunden väljer Brå att tills vidare räkna med ett finansieringsbehov som bara är något över det som angetts för Brå bedömer att det för åren behövs anslagsförstärkningar för att göra nödvändiga forskningssatsningar, med tkr från Storleken på anslaget Stöd till lokalt brottsförebyggande arbete har varit oförändrat sedan För att arbetet med att utveckla det brottsförebyggande arbetet inte ska urholkas ytterligare, föreslår Brå att detta anslag justeras med hänsyn till kostnadsutvecklingen i statlig verksamhet med tkr. Mot denna bakgrund bedömer Brå att det under treårsperioden finns behov av förstärkningar av myndighetens anslag, enligt tabell 1. Tabell 1. Avisering och föreslagen höjning av anslagen (tkr). År 2016 År 2017 År 2018 Föreslagen Föreslagen Föreslagen Anslag Avisering höjning Avisering höjning Avisering höjning Varav för utveckling av ny statistik Summa

16 Översikt av anslagsfinansierad verksamhet samt lån i Riksgälden Tabell 2. Anslagsfinansierad verksamhet (tkr). Anslag År 2014 utfall År 2015 prognos År 2016 beräkn. År 2017 beräkn. År 2018 beräkn. Uo Ingående överföringsbelopp Indragning Uo Ingående överföringsbelopp Indragning Uo Ingående överföringsbelopp Indragning Uo Ingående överföringsbelopp Indragning 283 Avgiftsinkomster som disponeras Övriga inkomster som disponeras* Summa *Året 2014 innehåller RIF-medel. Tabell 3. Lån i Riksgälden (tkr) År 2014 utfall År 2015 prognos År 2016 beräkn. År 2017 beräkn. År 2018 beräkn. IB lån i Riksgälden Beräknad nyupplåning Beräknad amortering UB lån i Riksgälden Beslutat/föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantaganden för nyupplåning (%) 0,18 0,14 0,27 0,59 0,92 Finansiering av räntor och amorteringar: Anslag

17

18 Budgetunderlag Brottsförebyggande rådet/national Council for Crime Prevention BOX 1386, TEGNÉRGATAN 23, SE STOCKHOLM, SWEDEN TELEFON +46 (0) FAX +46 (0) E-POST URN:NBN:SE:BRA-596 Brottsförebyggande rådet