Verksamhetsplan 2015

Transkript

1 Verksamhetsplan 2015

2 Verksamhetsplan 2015

3 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder mot brott Brottsförebyggande rådet (Brå) verkar för att brottsligheten minskar och tryggheten ökari samhället. Det gör vi genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet, brottsförebyggande arbete och rättsväsendets reaktioner på brott. URN:NBN:SE:BRA-606 Brottsförebyggande rådet 2015 Författare: Anna Westphalen Produktion: Brottsförebyggande rådet, Box 1386, Stockholm Telefon , fax , e-post

4 Innehåll Myndighetens roll, mål och verksamhet... 5 Brås uppdrag... 5 Förstärkt roll som kunskapscentrum för rättsväsendet... 6 Brås mål och grundvärden... 7 Brås verksamhet... 7 Statistikverksamhet... 8 Forsknings- och utvecklingsverksamhet... 8 Utveckling av lokalt brottsförebyggande arbete... 9 Stöd till vidareutveckling av rättsväsendet... 9 Interna stödverksamheter Myndighetens enheter och funktioner Verksamhetsåret Statistikverksamhet Produktion av offentlig kriminalstatistik Utveckling av rättsväsendeinriktad statistik Surveybaserad statistik Andra statistiska verksamheter Forsknings- och utvecklingsverksamhet Brottsligheten Polis- och åklagarverksamhet Senare led i rättskedjan Andra och övergripande områden Internationell- och EU-finansierad verksamhet Utveckling av lokalt brottsförebyggande arbete Internt stöd och utveckling av myndigheten Staben Personal- och organisationsutveckling Juridiskt stöd Kommunikation Funktionen för ekonomi och budget Förvaltningsstöd IT Översikt över verksamheten 2014, i korthet Verksamhetsfinansiering... 56

5

6 Myndighetens roll, mål och verksamhet I detta kapitel presenteras myndighetens uppdrag och roll samt myndighetens mål och grundvärden. Vidare ges en översikt över myndighetens verksamhetsområden och en kort introduktion till myndighetens olika enheter och funktioner. Brås uppdrag Brottsförebyggande rådet (Brå) är centrum för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rättsväsendet och bistår löpande regeringen i kriminalpolitiska frågor samt med underlag för åtgärder och prioriteringar. Myndigheten bidrar till kunskapsutvecklingen inom det kriminalpolitiska området samt främjar brottsförebyggande arbete. En uppgift är att initiera, bedriva och informera om forsknings- och utvecklingsarbete, för att ge regeringen och myndigheterna inom rättsväsendet relevant och kvalitativ kunskap till stöd för utveckling. En annan uppgift är att ansvara för den officiella rättsstatistiken, vilket innefattar att följa, analysera och rapportera om rättsstatistiken, brottsligheten och samhällets reaktioner på brott. Brå tar också fram statistik som bygger på stora surveyundersökningar 1, som Nationella trygghetsundersökningen (NTU). Brå spri- 1 Surveyundersökningar (även kallade stickprovsundersökningar eller urvalsundersökningar) görs med en statistisk teknik som innebär att man studerar en del av en population. 5

7 der kunskap och ger kvalificerat stöd till brottsförebyggande aktörer för att de ska kunna bedriva ett effektivt och kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete utifrån sina lokala förutsättningar. Verksamheten som helhet bidrar till att utveckla och effektivisera arbetet inom myndigheterna i rättskedjan, bland annat genom att i ökad utsträckning erbjuda stöd när behov finns. Kraven på hög kvalitet förutsätter nära kontakter med universitet och högskolor, och med Brås vetenskapliga råd. Brås verksamhet styrs främst av regeringens instruktion och årliga regleringsbrev för myndigheten. Styrningen sker bland annat genom de återrapporteringskrav och de uppdrag som anges i regleringsbrevet samt de särskilda uppdrag som ges till myndigheten under verksamhetsåret. Grunden för myndighetens långsiktiga uppdrag utgörs av regeringens kriminalpolitiska mål: att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Myndigheten tar också initiativ till egna projekt och säkerställer att dessa svarar mot ett uttalat behov av metod- och kunskapsutveckling hos rättsväsendets myndigheter, genom en tät dialog med dessa. Dialogen förs bland annat genom kontaktpersoner på myndigheterna. Det vetenskapliga råd som är knutet till myndigheten är en viktig länk till svenska lärosäten och aktuell forskning som bedrivs där. Brå ska även säkerställa att internationell kunskap och forskning inhämtas och sprids till relevanta svenska aktörer. Myndigheten arbetar internationellt genom framförallt EU och FN, samt genom den årliga forskningskonferensen The Stockholm Criminology Symposium, som Brå arrangerar på regeringens uppdrag. Därutöver genomförs även enskilda forskningsprojekt i samarbete med andra internationella institutioner och med nationella aktörer i andra länder. Förstärkt roll som kunskapscentrum för rättsväsendet Brå tar fram och sprider kunskap som håller hög vetenskaplig nivå om brottsligheten, brottslighetens konsekvenser och samhällets åtgärder mot brott. På regeringens uppdrag utvärderar myndigheten bland annat satsningar och reformer, och bistår på så sätt regeringen med gedigen kunskap om utfallet av kriminalpolitiska åtgärder inom rättsväsendet. Brå bidrar, på bland annat detta sätt, till utvecklingen av rättsväsendet. Kunskapen omfattar såväl nationella som internationella erfarenheter. Regeringen understryker vikten av att verksamheten inom rättsväsendet är kunskapsbaserad, liksom Brås roll att kontinuerligt utveckla relevant och aktuell kunskap om effektiva metoder och arbetssätt. Ett aktivt arbete bedrivs för att identifiera angelägna utvecklingsområden inom rättsväsendets verksamheter, där ytterligare forskning eller andra insatser skulle kunna bidra till en positiv utveckling. Under 2014 identifierade Brå tre områden som särskilt angelägna för rättsväsendets utveckling och kommer under 2015 att fokusera särskilt på dessa områden. Det första huvudom- 6

8 rådet är socialt utsatta miljöer, som finns såväl i storstäderna som på mindre orter runt om i landet. I sådana miljöer där behoven är som störst är det särskilt viktigt att få till stånd väl utvecklade brottsförebyggande samarbeten, såväl inom rättsväsendet som mellan rättsväsendet och andra aktörer. För Brå är det därför angeläget att bidra till lösningar för framgångsrik samverkan som har förmåga att involvera lokalsamhället, men också att följa, analysera och stödja olika typer av rättsväsendeinsatser. Det andra huvudområdet är Polismyndigheten och dess verksamhet. Polismyndigheten är den enskilt största myndigheten i rättsväsendet och den myndighet som har mest omedelbar kontakt med befolkningen och betydelse för arbetet mot brott och otrygghet. Det faktum att polisen genomgår en omfattande förändring i samband med enmyndighetsreformen gör det särskilt angeläget för Brå att bidra till att verksamheten utvecklas och att resultaten förbättras. Det tredje huvudområdet är rättsväsendets arbete med IT-dimensionen av brott och brottmålsärenden. Brå bedömer, utifrån dialogen med andra myndigheter, erfarenheterna från den egna forskningen och den generella omvärldsbevakningen, att det finns ett stort behov av kunskap om nya typer av IT-relaterad brottslighet och hur IT-dimensionen i brottsligheten belastar rättsväsendet samt rättsväsendets förmåga att hantera ITinslaget i verksamheten. Brås mål och grundvärden Brå går in på sitt tredje och sista år med Strategi Strategin anger Brås prioriteringar och styr verksamheten i arbetet med att nå regeringens mål. Strategin definierar både hur vi ska arbeta och vilka områden och roller som ska förstärkas. Ett antal strategiska åtgärder kommer att prioriteras under de kommande åren, för att förverkliga de tre övergripande målen i strategin: 1. Brå är en attraktiv arbetsplats med ett effektivt verksamhetsstöd av hög kvalitet. 2. Brå producerar kunskap som bidrar till ökad effektivitet, ökad kvalitet och utveckling av verksamheten hos myndighetens målgrupper. 3. Brå producerar tillförlitlig och behovsanpassad löpande statistik. Fyra grundvärden ska genomsyra Brås verksamhet, såväl i det dagliga arbetet som i det strategiska: engagemang, integritet, relevans och utveckling. Ledningen och medarbetarna ska tillsammans verka för att leva upp till dessa grundvärden och uppfylla strategins mål. Brås verksamhet Brås kärnverksamhet kan huvudsakligen delas in i tre verksamhetsområden, som sammantaget levererar kunskap och stöd i olika form till rättsväsendets myndigheter. Därutöver tillkommer ett flertal väsentliga stödverksamheter. 7

9 Statistikverksamhet Ett stort verksamhetsområde för Brå är statistik, ett område som förstärkts genom regeringens satsning. Relevant statistik av hög kvalitet är avgörande för att man ska kunna följa och bedöma såväl brottsligheten som rättsväsendets verksamheter. Som ansvarig för den officiella kriminalstatistiken producerar myndigheten statistik om brottslighet och samhällets reaktioner på brott. I uppgiften ingår att utveckla statistikens innehåll och kvalitet samt göra anpassningar till rättsväsendets och samhällets informationsbehov. Särskilt fokus ligger på utvecklingen av ny statistik, i synnerhet sådan som möjliggörs genom det myndighetsgemensamma arbetet att utveckla rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Mycket av utvecklingsarbetet bedrivs inom funktionen för utveckling av rättsstatistik. Statistikverksamheten innebär i stor utsträckning löpande produktion och publicering av den officiella kriminalstatistiken, liksom en IT-intensiv förvaltning och utveckling av tillhörande statistiksystem. Till statistikprodukterna hör även Nationella trygghetsundersökningen (NTU), statistiken över hatbrott och numera även statistik över politikers utsatthet för brott, genom Politikernas trygghetsundersökning (PTU). Därtill kommer ett internationellt samarbete för att bland annat bidra till utvecklingen av en mer harmoniserad och internationellt jämförbar kriminalstatistik. Detta sker framförallt inom ramen för verksamhet i EU och FN. Funktionen för analys av statistik om brottsutvecklingen och rättsväsendets verksamhetsresultat utgår från befintliga datakällor för att göra så kallade kortanalyser av brottsutvecklingen och utvecklingen av verksamhetsresultaten inom rättsväsendet. Forsknings- och utvecklingsverksamhet I enlighet med regeringens instruktion för Brå är en betydande del av myndighetens samlade verksamhet forskning och utveckling. Kunskaps- och faktaproduktionen bygger i stor utsträckning på tillämpad forskning. Kunskapen, inklusive utvecklingen av nya kunskapskällor, tas fram med vetenskapliga metoder och förhållningssätt, och forskningsrapporterna granskas av externa vetenskapliga experter. Merparten av denna verksamhet bedrivs i projektform och redovisas bland annat i rapporter och andra publikationer. Den övervägande delen av Brås produktion sker på uppdrag av regeringen eller efter förfrågan från andra myndigheter, medan en mindre andel initieras av Brå. Brå vinnlägger sig om att genom dialog med centrala myndigheter i rättsväsendet säkerställa att den kunskap som myndigheten tar fram är efterfrågad och svarar upp mot angelägna behov. Viktiga uppgifter är också att ge stöd till regeringen, andra myndig- 8

10 heter och aktörer genom att leverera, tolka och förklara forskningsresultat och statistik. Medarbetare deltar exempelvis i arbetsgrupper, i utredningar eller som kunskapsförmedlare vid utbildningar och konferenser. Att på regeringens uppdrag och i samarbete med berörda myndigheter följa upp och utvärdera rättsväsendets insatser är en central uppgift för Brå. Brå arbetar i ökande utsträckning nära andra myndigheter med verksamhetsutveckling och utvärdering. På så sätt utvecklar Brå kontinuerligt sin kapacitet att dels formulera förslag på tillämpbara åtgärder, dels identifiera behov av vidare verksamhetsutveckling. I det löpande arbetet ingår också att delta i utvecklingen av rättsstatistiken, att besvara remisser samt att utföra kortare insatser på uppdrag av Justitiedepartementet. Utveckling av lokalt brottsförebyggande arbete Brå sprider kunskap och ger kvalificerat metodstöd till brottsförebyggande aktörer för att de ska kunna bedriva ett effektivt och kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete utifrån sina lokala förutsättningar. För att göra det behöver Brå på olika sätt samla in erfarenheter av lokalt arbete, för att sedan kunna sprida kunskapen vidare. Detta sker bland annat genom att ekonomiskt stöd tilldelas strategiskt utvalda utvecklingsprojekt, som följs på nära håll. Andra exempel på kunskapsbaserade, beprövade eller utvärderade brottsförebyggande insatser och initiativ samlas in genom en strukturerad omvärldsbevakning och punktinsatser på särskilt angelägna områden. Kunskapen hämtas från forsknings- och utvecklingsprojekt som bedrivs både nationellt och internationellt. De erfarenheter som inhämtas sprids sedan på olika sätt, främst via den del av Brås webbplats som heter Förebygga brott. Därutöver sker spridningen via egna arrangemang både seminarier och konferensen Råd för framtiden men även via olika utbildningar och nätverksträffar som anordnas av andra. Ett centralt syfte för Brå är att bidra till att höja lägstanivån i det brottsförebyggande arbetet. Under 2015 kommer Brå att särskilt ge sådant metodstöd för utveckling av förbättrade kunskapsunderlag i det lokala brottsförebyggande arbetet. Stöd till vidareutveckling av rättsväsendet Utifrån myndighetens kompetensområden forskning, utvärdering och statistik ger Brå ett betydande bidrag till rättsväsendets verksamhetsutveckling, genom att vid behov ge stöd till rättsväsendets myndigheter. Regeringen understryker i regleringsbrevet för 2015 att Brå särskilt ska uppmärksamma stöd till rättsväsendets myndigheter i det arbete som riktas mot socialt utsatta områden och miljöer. Stödet innebär bland annat överföring av kunskap om arbetssätt och verksamheter som kan bidra till utveckling och förändring hos berörda myndigheter. Kunskapen som överförs handlar alltså om respektive målgrupps egen verksamhet och syftar till att bidra till en 9

11 önskvärd utveckling. Stödet kan vara mer eller mindre omfattande och stora delar av Brås verksamhet inkluderar allt oftare någon form av stöd, eller är renodlade stödprojekt. Inom ramen för Brås lokala brottsförebyggande uppdrag ger Brå stöd till rättsväsendets lokala brottsförebyggande aktörer och till dem som dessa samverkar med, främst kommunerna. Regeringens önskemål om ett mer omfattade stöd från Brå ställer krav på ett allt närmare samarbete mellan Brå och rättsväsendets myndigheter. Brås samråd med centrala myndigheter syftar till att fånga upp kunskapsbehov och utvecklingsbehov hos myndigheterna för att säkerställa att Brås produktion är efterfrågad och behovsanpassad. Interna stödverksamheter Brås arbete med forskning och analys, statistik och lokalt brottsförebyggande arbete bistås av en rad för myndigheten helt avgörande verksamheter, som definieras som stödverksamheter. Detta omfattar kommunikation, personal- och organisationsutveckling, juridik, IT samt övrigt förvaltningsstöd som ekonomi och kontorsservice. Myndighetens enheter och funktioner Myndighetens verksamhet är organiserad i enheter och funktioner, med en betydande samverkan över enhetsgränserna. Enheten för rättsstatistik (Ers) ansvarar i huvudsak för att producera och utveckla Sveriges officiella kriminalstatistik med tillhörande system. Funktionen för utveckling av rättsstatistik (Fur) är knuten till denna enhet. Enheten för statistiska undersökningar (Esu) ansvarar för de periodiska undersökningar som genomförs med särskild datainsamling. Funktionen för analys av statistik om brottsutvecklingen och rättsväsendets verksamhetsresultat (Bov) är knuten till denna enhet. Enheten för utvärdering och polisforskning (Upo) genomför främst utvärderingar och studier av reformer och verksamheter inom och i anslutning till rättsväsendet. Enheten för forskning och utveckling (FoU) är i stor utsträckning inriktad på traditionell brottslighet och rättsväsendets åtgärder mot sådan brottslighet. Enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet (EkoOrg) är i stor utsträckning inriktad på nya eller tidigare outforskade former av brottslighet och samhällets åtgärder mot sådan brottslighet. Enheten för utveckling av brottsförebyggande arbete (Uba) ger kvalificerat stöd till lokalt brottsförebyggande arbete. Enheten för kommunikation (Kom) ansvarar för den interna och externa kommunikationen och utvecklingen av Brås kommunikationskanaler samt för Stockholm Criminology Symposium. 10

12 Enheten för IT (IT) ansvarar för myndighetens interna ITsystem, samt den tekniska förvaltningen av systemen för kriminalstatistiken och annan statistik. Enheten för förvaltningsstöd (FS) ansvarar för myndighetens övergripande styrning och utveckling inom områdena registratur och arkiv, kontorsstöd och säkerhet. Funktionen för ekonomi och budget (EkoBud) ansvarar för myndighetens övergripande styrning och utveckling inom området ekonomiadministration. Funktionen för juridiskt stöd har ett övergripande ansvar för juridiska frågor inom myndigheten och ansvarar för myndighetens remissyttranden. Funktionen för personal- och organisationsutveckling utvecklar strategier, policyer och processer inom personal- och arbetsmiljöområdet. 11

13 Verksamhetsåret 2015 I detta kapitel presenteras Brås planerade verksamhet under 2015 i detalj, uppdelad i fyra övergripande block: statistikverksamhet, forsknings- och utvecklingsverksamhet, utveckling av lokalt brottsförebyggande arbete, samt internt stöd och utveckling av myndigheten. Verksamheten inom respektive block är i sin tur uppdelad i tematiska avsnitt. Statistikverksamhet Regeringens instruktion och regleringsbrev definierar stora delar av den omfattande statistiska verksamhet som genomförs på myndigheten. Verksamheten presenteras under rubrikerna Produktion av officiell kriminalstatistik, Utveckling av rättsväsendeinriktad statistik, Surveybaserad statistik samt Andra statistiska verksamheter. Produktion av offentlig kriminalstatistik Löpande produktion av den officiella kriminalstatistiken Brå ansvarar för att löpande producera och förvalta Sveriges officiella kriminalstatistik och det tillhörande systemet för rättsstatistik (SOR). Den officiella kriminalstatistiken består av åtta slutliga statistikprodukter som årligen publiceras på myndighetens webbplats och i ett urval i årsboken Kriminalstatistik. I syfte att öka statistikens kvalitet och användbarhet har Brå genomfört en revidering av produkten Uppklarade brott. År 2015 kommer Brå publicera den första årgången av den reviderade statistiken under namnet Handlagda brott. På webbplatsen publicerar Brå även preliminära uppgifter om anmälda och handlagda brott för innevarande år, liksom preliminära uppgifter över återfall i brott med kortare periodisering samt årlig statistik över konstaterade fall av anmält 12

14 dödligt våld. I arbetet med kriminalstatistiken ingår även en löpande förvaltning av statistikprodukterna och statistiksystemet. Under 2015 kommer Brå att genomföra förvaltningsåtgärder av produktionsstoppande karaktär som är nödvändiga exempelvis till följd av systemomläggningar inom RIF. Det kan även bli aktuellt att genomföra förvaltningsåtgärder mot bakgrund av resultat i genomförda kvalitetsstudier. En nödvändig förvaltningsåtgärd under året omfattar anpassning av SOL, statistikverktyget på webben, i syfte att från och med 2015 års statistik möjliggöra utsökning av anmälda brott efter region. Initiativ: Regeringen (följer av instruktionen). Målgrupp: Regeringen, riksdagen och rättsväsendets myndigheter, samt statistikens övriga användare. Startår: Löpande. Redovisningsår: Löpande. Prioriterat kvalitetsarbete inom den officiella kriminalstatistiken Utöver den löpande produktionen ansvarar Brå för att kontinuerligt utveckla kvaliteten i den officiella kriminalstatistiken och det underliggande produktionssystemet. År 2015 fortsätter myndigheten sitt långsiktiga arbete med att kvalitetsäkra och målsgruppsanpassa statistiken. Arbetet tar sin utgångspunkt i de lagar, förordningar och riktlinjer som reglerar produktionen av officiell statistik samt de förbättringsområden som Statskontoret med flera identifierat för Brås statistikverksamhet. Till de prioriterade områdena hör den fortsatta revideringen av brottsstatistiken, med sikte på statistiken över misstänkta personer och brottsdeltaganden samt, relaterat till detta, slutförandet av en påbörjad kvalitetstudie om misstankestatistiken. Ett särskilt fokus kommer läggas på hur produkterna inom brottsstatistiken påverkats av de senaste systemomläggningarna hos polis och åklagare. Vidare kommer Brå att påbörja en förstudie med målsättningen att finna en långsiktig lösning för den geografiska indelningen av brottsstatistiken. Brottsstatistiken påverkas av de omorganisationer som genomförts inom Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, och förstudien syftar bland annat till att utreda om man på sikt kan införa fler och lägre regionala indelningar i statistiken. I detta arbete ryms även frågan om hur statistiken kan delas in efter handläggande myndighet respektive brottsplats. Därtill påbörjas förberedelserna för att under 2016 införa regionindelning och ersätta län i lagföringsstatistiken, så att den lättare ska kunna användas i kombination med brottstatistiken. Aktiviteter för att förbättra statistikens tillgänglighet kommer också att vara högt prioriterade. Initiativ: Regeringen (följer av instruktionen). Målgrupp: Regeringen, riksdagen och rättsväsendets myndigheter, samt statistikens övriga användare. Startår: Löpande. Redovisningsår: Löpande. 13

15 Utveckling av rättsväsendeinriktad statistik RIF etapp 2 Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) är ett samarbete mellan rättsväsendets myndigheter, med målet att förbättra och utveckla informationsutbytet, genom att skapa en ändamålsmässig informationsförsörjning mellan myndigheterna. Under 2015 fortsätter Brå uppdraget med den andra etappen av RIF, tillsammans med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården, Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket. Målet med den andra etappen är att vidareutveckla det informationsutbyte som etablerats i och med slutförandet av etapp 1. Utbytet ska bland annat utökas med att omfatta fler ställningstaganden till brott, men även kvaliteten och spårbarheten i den strukturerade informationen som redan utbyts ska förbättras. Under 2015 kommer målen och ambitionsnivån att fastställas för etappen, och arbetet går därefter in i en detaljerings- och planeringsfas, vilket omfattar ett noggrant grundarbete med att framställa och precisera myndigheternas behov enligt de fastställda målen. Brå har en central roll för realiserandet av kunskapsdimensionen i RIF. En särskilt viktig uppgift för myndigheten är därmed att löpande säkerställa att etappen medger goda möjligheter till fortsatt utveckling av kriminalstatistiken i den riktning som förväntas från regeringen och andra viktiga målgrupper. Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen, riksdagen och rättsväsendets myndigheter samt statistikens övriga användare. Samarbetspartners: Rättsväsendets myndigheter. Startår: Redovisningsår: Räls Rättsväsendets leveranser till SOR (etapp IX) Inom projektet Räls hanterar Brå all anpassning av det interna statistiksystemet som följer av systemomläggningarna inom RIF. Projektets primära mål är att minimera negativa konsekvenser på statistikproduktionen, exempelvis produktionsstopp, bristande kontinuitet i statistiska mått och svårigheter att hantera historiska data, så att myndigheten fortlöpande kan publicera kriminalstatistiken utan problem. Ett annat viktigt mål med projektet är att effektivisera samt på olika sätt förbättra statistiksystemet, i syfte att underlätta för den framtida förvaltningen och vidareutvecklingen av systemet. En annan långsiktig målsättning med Räls-projektet är att även utveckla statistiksystemet och skapa en så kostnadseffektiv och kvalitetssäkrad produktions- och förvaltningsprocess som möjligt, samtidigt som krav på integritetsskydd och informationssäkerhet säkerställs. Under 2015 kommer projektet till stor del att koncentreras till den fortsatta anpassning av myndighetens statistiksystem som följer av de systemomläggningar som genomförts inom polisen och Åklagarmyndigheten under senare år, inom ramen RIF. Ett särskilt fokus under året ligger på att omhänderta planerade förbättringar i 14

16 ID-hanteringen hos de levererande systemen. Det är ett högprioriterat arbete, eftersom ID-hanteringen har en negativ påverkan, såväl på kvaliteten i den löpande kriminalstatistiken som på förutsättningarna att utveckla ny verksamhetsstatistik. Vidare kommer utveckling av granskningsförfarandet av information som levereras på nya format att prioriteras. Ett nytt kontrollramverk kommer att implementeras och befintligt IT-stöd för hantering av fel och registervård anpassas. Initiativ: Regeringen (följer av instruktionen). Målgrupp: Regeringen, riksdagen och rättsväsendets myndigheter, samt statistikens övriga användare. Samarbetspartners: Rättsväsendets myndigheter. Startår: Utveckling av ny statistik samt databas för verksamhetsuppföljning i rättsväsendet Brå har sedan 2013 i uppdrag av regeringen att, mot bakgrund av den potential som rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) kommer innebära, utveckla ny löpande verksamhetsrelevant statistik, nya typer av indikatorer och nya former för verksamhetsuppföljning. I och med driftsättningarna inom etapp 1 har grunden lagts för nyutveckling av statistik som belyser den första delen av rättskedjan, och Brå har därför startat upp det fleråriga utvecklingsprojektet Spurt (System och produktutveckling inom rättsstatistiken) med målsättningen att publicera flera nya löpande statistikprodukter. Projektet bedrivs vid en funktion för utveckling av rättstatistiken (Fur), som inrättats för att omhänderta all nyutveckling av statistik mot bakgrund av RIF, i nära samarbete med IT-enheten. I syfte att skapa optimala förutsättningar för utvecklingen av de nya statistikprodukterna, liksom för en framtida löpande produktion, ska projektet även ta fram en ny lösning för datalagring. Tanken är att datalagret på sikt ska kunna utgöra grunden för all nyutveckling av statistiken. Inom ramen för projektet ligger även att utveckla konkreta förslag på löpande produktionsprocesser inklusive IT-stöd för de nya statistikprodukterna. Utvecklingen av den nya lösningen för datalagring har blivit mer omfattande än planerat och kommer. För att säkerställa en robust och långsiktigt hållbar lösning kommer arbetet behövas sträckas ut i tiden. För att ändå möjliggöra viss utveckling och rapportering av nya statistikprodukter som tar tillvara de möjligheter som RIF-arbetet ger, har en interimslösning med en hög grad av manuell hantering tagits fram. Därmed kommer utvecklingen i första hand att koncenteras till att ta fram en ny statistikprodukt som beskriver flödet av brott och brottsmisstankar inom och mellan Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. En första lansering av den nya flödesstatistiken, som även kommer omfatta nya och tillförlitligare mått på polisens och åklagarnas förmåga att klara upp brott och lagföra personer, är planerad till slutet av året. Under året kommer Brå även att påbörja utvecklingen av ny statistik över målsägare respektive kontaktförbud. 15

17 Initiativ: Regeringen Målgrupp: Regeringen, riksdagen och rättsväsendets myndigheter (främst Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten) samt statistikens övriga användare. Startår: Redovisningsår: Pågående. Surveybaserad statistik Nationella trygghetsundersökningen (NTU) Den årliga Nationella trygghetsundersökningen mäter sedan 2005 utsatthet för olika typer av brott, trygghet, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av mötet med rättsväsendet. De centrala resultaten redovisas, förutom på nationell nivå, även på regional nivå och i vissa fall för större kommuner. I början av 2015 redovisas resultatet från den nionde undersökningsomgången i publikationen NTU 2014 (avseende 2013). Därefter förbereds och genomförs den nästföljande datainsamlingen, NTU 2015 (avseende 2014), och en första delrapportering av utsatthet för brott 2014 görs hösten Under året görs också uttag av data och särskilda analyser till underlag av olika slag, rapporter och presentationer som produceras på Brå. Initiativ: Regeringen (följer av instruktionen). Målgrupp: Regeringen, riksdagen, rättsväsendets myndigheter samt statistikens användare Startår: Årligen. Redovisningsår: Årligen. Politikernas trygghetsundersökning (PTU) Brå fick 2011 i uppdrag av regeringen att utveckla och genomföra en periodiskt återkommande undersökning som mäter omfattningen och utvecklingen av exempelvis hot, våld, trakasserier mot politiskt förtroendevalda. Förutom utsatthet mäts även oro, konsekvenser av utsatthet och rutiner för att hantera utsatthet. En första datainsamling, ett fullskaletest, genomfördes 2012 och därefter genomfördes den första ordinarie insamlingen Våren 2015 genomförs den andra ordinarie insamlingen, då cirka ledamöter i riksdag, kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige eller regionfullmäktige tillfrågas om utsattheten valåret Resultatet av denna insamling redovisas i december Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen, riksdagen, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket liksom politiskt förtroendevalda. 16

18 Skolundersökningen om brott (SUB) Brå genomför regelbundet en nationell skolundersökning om brott (SUB). Undersökningen utgör ett viktigt kunskapsunderlag om brottslighet bland ungdomar i årskurs 9 i Sverige, och omfattar både ungdomars utsatthet för brott och brottsutövande bland ungdomar. Den senaste datainsamlingen genomfördes 2012, och resultaten publicerades Under våren 2015 sker planering och utveckling av kommande insamling som är tänkt att genomföras under senhösten Initiativ: Brå. Målgrupp: Rättsväsendets myndigheter, främst Polismyndigheten, och även Socialtjänsten och andra som intresserar sig för ungdomsfrågor. Redovisningsår: 2016 (preliminärt). Andra statistiska verksamheter Urbant utvecklingsarbete Myndigheten har 2015 fått ett förnyat uppdrag från regeringen att publicera årliga statistiska uppgifter över anmälda brott samt uppgifter om utsatthet för brott och trygghet i stadsdelar som omfattas av urbant utvecklingsarbete. Statistikuppgifterna kommer att publiceras den 31 mars 2015, i samband med publiceringen av den slutliga brottsstatistiken. Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen, riksdagen, rättsväsendets myndigheter, enskilda kommuner samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Startår: Analys av statistik om brottsutvecklingen och om rättsväsendets verksamhetsresultat Det finns ett ökande behov av analyser av brottsutvecklingen, såväl övergripande som inom enskilda brottskategorier. På motsvarande sätt ökar behovet av att kunna följa och bedöma flödet genom rättsväsendet och myndigheternas prestationer. Därför inrättade Brå 2013 en funktion för analys av statistik om brottsutvecklingen och rättsväsendets verksamhetsresultat. Funktionens uppgift är att utifrån befintliga datakällor göra kortanalyser av brottsutvecklingen och av utvecklingen av verksamhetsresultaten inom rättsväsendet. Vissa analyser återkommer regelbundet, t.ex. en kortfattad redogörelse för brottsutvecklingen i Sverige, dels på övergripande nivå, dels för enskilda brottskategorier. En sådan redogörelse, om olika typer av brott mot person, kommer under våren 2015, och under hösten 2015 publiceras en om brott mot egendom samt så kallade spaningsbrott. Eftersom uppgiften är att utföra snabba analyser och beskrivningar av aktuella områden, går det inte att specificera exakt vilka projekt som kommer att genomföras under 2015, men som 17

19 exempel kan nämnas prevalens av lagförda i befolkningen och hur polisanmälan via internet påverkat anmälningsstatistiken. Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen, rättsväsendets myndigheter och allmänheten. Startår: Redovisningsår: Löpande under året. Hatbrott Brå har sedan 2006, på uppdrag av regeringen, tagit fram en årlig statistik över hatbrott. Statistiken redovisar antalet polisanmälningar med främlingsfientliga/rasistiska och antireligiösa motiv, liksom hatbrott motiverade av gärningspersonens inställning till en persons sexuella läggning eller könsidentitet. Även uppgifter om andelen uppklarade brott samt uppgifter om målsägare och gärningspersoner ingår i statistiken. Dessutom redovisas uppgifter från frågeundersökningarna Nationella trygghetsundersökningen (NTU), Politikernas trygghetsundersökning (PTU) och Skolundersökningen om brott (SUB). Brå är kontaktpunkt för hatbrottsarbete gentemot ett internationellt organ på området, Office for Democratic Institutions and Human Rights (ODIHR). Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen, riksdagen, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och andra aktörer inom området. Startår: Årligen. Redovisningsår: Årligen. Handläggningstider i rättskedjan Med regleringsbrevet för år 2014 fick Brå i uppdrag att i mars 2015 redovisa handläggningstider i rättskedjan utifrån Rättsväsendets uppföljningssystem (Rus). Motsvarande uppdrag gavs även i regleringsbrevet för år 2015, att redovisa i mars Regeringsuppdragen gäller handläggnings-tiderna i rättskedjan för brottstyperna misshandel, rån, våldtäkt, stöld och utpressning. Eventuella förändringar jämfört med tidigare analyser ska lyftas fram. Brå ska också särskilt redovisa handläggningstiderna för mål och ärenden som avser unga gärningspersoner. Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket. Startår: 2014 respektive Redovisningsår: 2015 respektive Prognoser över verksamhetsvolymerna i rättsväsendet Sedan 2008 har Brå arbetat med årliga prognoser över in- och utflödet i rättsväsendets framtida verksamhetsvolymer, på regeringens uppdrag och tillsammans med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården. År 2013 tillkom 18

20 dessutom Ekobrotts-myndigheten i samarbetet. Brås roll är främst att stödja de övriga myndigheterna i att utveckla prognos- och analysmetoderna och att bidra till att analysmetoderna håller hög kvalitet. En rapport med 2014 års prognoser publiceras i början av 2015, och därefter påbörjas arbetet med de prognoser som ska ingå i 2015 års rapport, som offentliggörs i början av Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen, riksdagen, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Ekobrottsmyndigheten. Samarbetspartner: Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Domstolsverket och Ekobrottsmyndigheten. Startår: Årligen. Redovisningsår: Årligen. Statistikservice Till de löpande huvuduppgifterna för Brå, som statistikansvarig myndighet, hör att framställa specialanpassad statistik och mikrodata från de register som ligger till grund för den officiella statistiken och annan statistik på begäran från statistikens användare. I arbetet med statistikservice ingår dels informationsarbete med att besvara telefon- och e-postförfrågningar eller genomföra seminarier för statistikens huvudanvändare, dels att lämna ut mikrodata från Brås statistikregister till forskning eller sammanställa specialanpassad statistik på beställning av statistikens användare. Efterfrågan på specialbeställningar är svår att förutse och planera, men förväntas öka mot bakgrund av satsningen med att förstärka analysverksamheten inom myndigheten. Myndigheten fortsätter även initiativet att förbättra och effektivisera det arbete med specialbeställningar som påbörjades under Initiativ: Regeringen (följer av instruktionen). Målgrupp: Statistikens användare. Startår: Löpande. Redovisningsår: Löpande. Internationellt samarbete Som statistikansvarig myndighet medverkar Brå aktivt i det internationella samarbetet på statistikområdet rättsväsendet, med det yttersta syftet att skapa en mer harmoniserad och internationellt jämförbar kriminalstatistik. Arbetet bedrivs bland annat genom att myndigheten representerar Sverige i arbetsgrupper, främst inom EU, men även inom FN och andra internationella organ. Inom ramen för det internationella samarbetet ansvarar myndigheten även för genomförandet, såväl löpande som i samband med enskilda uppdrag rörande statistik om brott och rättsväsendet, på begäran eller initiativ från olika internationella organ. Initiativ: Regeringen (följer av instruktionen). Målgrupp: Regeringen, riksdagen och statistikens användare. 19

21 Samarbetspartners: EU, FN och andra internationella organ. Startår: Löpande. Redovisningsår: Löpande. Forsknings- och utvecklingsverksamhet Brås forsknings- och utvecklingsverksamhet presenteras i detta kapitel utifrån forskningens inriktning och huvudsakliga målgrupper, under rubrikerna Brottsligheten, Polis- och Åklagarverksamhet, Senare led i rättskedjan, samt Andra och övergripande områden. Utöver dessa lyfter vi fram ett antal projekt under rubriken Internationell- och EU-finansierad verksamhet. Brottsligheten Hot mot personer som arbetar i verksamheter av särskild betydelse för demokratin Brå har i september 2014 fått ett särskilt uppdrag av regeringen att genomföra en kunskapsöversikt över förekomsten av hot, våld och trakasserier mot personer med uppdrag eller anställningar av särskild betydelse för det demokratiska samhället. Även studier rörande försök till korruption av dessa grupper ska belysas. Uppdraget ska redovisas senast den 30 april Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen, politiker, rättsväsendets myndigheter, kommuner samt medierna, med flera. Bedrägerier Till skillnad från mycket annan brottslighet ökar antalet bedrägerier. Bedrägerier har kommit att bli ett av de vanligaste så kallade mängdbrotten, som i stor utsträckning drabbar privatpersoner och förorsakar stora ekonomiska skador. I denna studie hanteras omfattningen och strukturen på bedrägeribrottsligheten, karaktären och tillvägagångssättet för ett antal särskilt relevanta typer av bedrägerier, med särskilt fokus på användning av datorer och internet. Användningen av identitetsstölder som ett led i brottsligheten kommer att belysas. Polisens och åklagarnas hantering av denna brottslighet analyseras också. Förslag till förebyggande insatser kommer att lämnas till rättsväsendet och andra relevanta samhällsaktörer. Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Redovisningsår:

22 Nätkränkningar Det saknas systematisk kunskap om olika former av hot, kränkningar och trakasserier mot enskilda individer som sker via nätet och andra elektroniska kommunikationsmedel. Studien kommer att ge en övergripande bild av polisanmälda hot och kränkningar, och belysa eventuella skillnader mellan olika grupper, exempelvis barn/ungdomar kontra vuxna, pojkar/män kontra flickor/kvinnor. Studien kommer också att fokusera på rättsväsendets arbete med dessa fall, exempelvis hur många som leder till någon form av lagföring och vilka motveringar som anges för att de övriga fallen läggs ner samt olika problem som kan uppstå under rättsväsendets arbete med att utreda och lagföra de polisanmälda hoten och kränkningarna. Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Startår: Penningtvätt Brå ska genomföra en undersökning av omständigheterna och tillvägagångssätten vid penningtvätt i Sverige. Undersökningen ska identifiera de sektorer där penningtvätt äger rum i särskilt stor utsträckning och göra en fördjupad riskbedömning gällande den penningtvätt som finns inom dessa sektorer, mot bakgrund av relevanta illegala marknader och brottstyper. I den mån det framkommer internationella inslag ska även dessa analyseras. I uppdraget ingår att analysera och kartlägga tillvägagångssätten vid penningtvätt, för att identifiera hur centrala sektorer kan vara exponerade för risker för penningtvätt. Det ingår även att nivåbedöma riskerna kopplade till dessa tillvägagångssätt, i syfte att skapa en samlad bild av hur stora riskerna för penningtvätt är i Sverige rent allmänt och inom de identifierade sektorerna specifikt. Det ingår också att göra en framåtblick i fråga om vilken utveckling av penningtvättsaktiviteter som kan förväntas med beaktande av de trender och risker som identifierats vid analysen av nuläget. Vidare ska Brå analysera vilka faktorer som skapar tillfälle till penningtvätt i den legala ekonomin, och utifrån det lämna förslag på hur riskerna för penningtvätt kan minskas. Undersökningen ska ge en grund för överväganden och åtgärder för att stärka kontrollen och bekämpningen av penningtvätt. Initiativ: Regeringen. Målgrupper: Regeringen, Finanspolisen, Finansinspektionen, länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne, Polismyndigheten, Skatteverket, Tullverket samt Ekobrottsmyndigheten. Samarbetspartner: Polismyndigheten, Finansinspektionen och länsstyrelserna i Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Startår:

23 IT-relaterad brottslighet Det saknas en översikt över hur stor andel av den anmälda brottsligheten som har en IT-koppling. Det saknas också försök att kvantifiera utvecklingen på ett sätt som ger ett tillförlitligt underlag för beslut om eventuella omfördelningar av resurser för att täcka upp det ökade inslaget av IT-relaterade underlag i utredningssammanhang. Studien ska besvara frågor om utvecklingen av IT-relaterade inslag i de polisanmälda brotten i olika brottskategorier. Studien ska även besvara frågor gällande utvecklingen av allokeringen av polisens resurser till polisens utredningar med IT-relaterat stöd och forensiska IT-undersökningar. Det kommer också att undersökas om det är möjligt att skapa ett relativt enkelt system som ger polisen ett statistiskt underlag för att framöver själva följa utvecklingen av IT-relaterade inslag i de anmälda brotten. Initiativ: Regeringen. Målgrupp: Regeringen, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Startår: Redovisningsår: Uppgjorda matcher Uppgjorda matcher är ett fenomen som under de senaste åren uppmärksammats mer och mer. För idrottsrörelsen är uppgjorda matcher en förtroendefråga, eftersom de bygger sin existens och sitt berättigande på fair play. Risken är att idrottsevenemang hamnar i vanrykte. Följden kan bli svårigheter att rekrytera ungdomar till idrottsrörelsen, att supportrar stöts bort, sponsorer sviker, färre matchbesökare och ett minskat intresset från medierna. För spelbolagen innebär uppgjorda matcher ekonomisk skada genom att felaktiga vinster betalas ut samtidigt som förtroendet för spelboagen minskar hos spelarkollektivet. Det finns också en risk att uppgjorda matcher kan utnyttjas för exempelvis penningtvätt och utgöra en inkomstkälla för organiserad brottslighet. Syftet med studien är att få ökad kunskap om hur uppgjorda matcher fungerar (vad gäller struktur, logistik, aktörer etc.). Det insamlade empiriska datamaterialet kommer sedan att utgöra underlag för brottsförebyggande och brottsbekämpande åtgärder. Initiativ: Riksidrottsförbundet. Målgrupper: Svenska fotbollförbundet, Riksidrottsförbundet, Svenska Spel, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Regeringen. Samarbetspartner: Svenska fotbollförbundet, Riksidrottsförbundet, Svenska Spel, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Regeringen. Otillåten påverkan mot Migrationsverket Migrationsverket är utförare av samhällets migrations- och asylpolitik, vilket är ett konfliktfyllt område i svensk politik. Migrationsver- 22

24 kets personal är rimligtvis utsatt för de former av otillåten påverkan som uppkommer i klientnära relationer och i sådan myndighetsutövning som kan vara avgörande för en individs framtid. Syftet med undersökningen är kartlägga den påverkan och den press som Migrationsverket och dess medarbetare utsätts för och formulera lämpliga strategier och metoder för att förebygga, motverka och lindra detta. Frågeställningarna gäller i vilka sammanhang detta sker, vad försöken får för konsekvenser, vilken typ av påverkan som bedöms ha störst effekt samt hur man kan förebygga och motverka framtida försök. Den otillåtna påverkan mot Migrationsverkets anställda kommer att undersökas med hjälp av intervjuer, fokusgrupper, genomgång av polisanmälningar, deltagande observationer samt seminarier med en referensgrupp. Migrationsverket är i behov av kunskap om otillåten påverkan. En fördjupad studie av detta slag genererar ökad kunskap såväl till den enskilda myndigheten som till samhället i stort. Initiativ: Migrationsverket. Målgrupper: Regeringen, Migrationsverket samt andra myndigheter. Samarbetspartner: Migrationsverket. Startår: Redovisningsår: Otillåten påverkan mot myndighetspersoner Sedan mitten av 2000-talet har Brå studerat olika former av otillåten påverkan det vill säga trakasserier, hot, skadegörelse, våld och korruption i syfte att påverka myndighetspersoner och andra, som vittnen och målsägare. En rad rapporter inom detta ämne har publicerats (exempelvis Brå 2005:18, Brå 2008:8, Brå 2009:7, Brå 2009:13, Brå 2012:12, Brå 2014:4). Viktiga frågor som beskrivits i dessa rapporter är vilka myndighetspersoner som löper störst risk att drabbas, i vilka situationer det sker och vilka typer av påverkare som använder olika påverkansmetoder. Mot bakgrund av detta har förebyggande och motverkande förslag formulerats. I dagsläget saknas emellertid uppdaterade studier om hur vanligt otillåten påverkan är. För att få en nulägesbild och visa på förändringar över tid är det därför angeläget att följa upp Brås enkätstudie från Resultatet av undersökningen ger de deltagande myndigheterna en uppdaterad bild av problemet. Genom fördjupade intervjuer ger vi myndigheterna nödvändig kunskap och verktyg för att motverka och vidareutveckla arbetet mot otillåten påverkan. Initiativ: Brå. Målgrupper: Regeringen, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Migrationsverket, Kustbevakningen, Tullverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt arbetslöshetskassorna. Samarbetspartner: Rättsväsendets myndigheter och kontrollmyndigheter. 23

25 Redovisningsår: Tre städer Under 2012 fick Brå ett regeringsuppdrag att beskriva den organiserade brottslighetens struktur i de tre städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Regeringsuppdraget avrapporterades till regeringen i maj I det nya projektet Tre städer används det insamlade datamaterialet från regeringsuppdraget till en rapport om organiserad brottslighet som tydligare svarar mot kunskapsbehovet hos rättsväsendets myndigheter än den promemoria som togs fram inom ramen för regeringsuppdraget. Initiativ: Brå. Målgrupp: Regeringen, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrotts-myndigheten, Kriminalvården, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket och Försäkringskassan. Samarbetspartner: Polismyndigheten i Skåne, Polismyndigheten i Västra Götaland, Polismyndigheten i Stockholms län. Startår: Personrån Det finns ett behov av en uppdaterad bild av personrånens struktur, utveckling och karaktär. I denna studie analyseras brottstypens struktur, men även gärningspersonerna lyfts fram, för att hitta mönster vid upprepade brott. I studien används bland annat uppgifter från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) och Skolundersökningen om brott (SUB) som inte tidigare redovisats. Denna studie utgör också en del i ett utvecklingsarbete för att förstå skillnaden mellan olika datakällor (officiell kriminalstatistik och NTU) och på sikt minska denna skillnad. En primär målgrupp för studien är polisen, som också kommer att kunna använda resultaten för att utveckla sina arbetsmetoder gällande personrån. Initiativ: Brå Målgrupper: Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Dödligt våld Dödligt våld är en brottstyp som får stor uppmärksamhet i Sverige liksom i andra länder. Brottstypen har också en särskild relevans i den kriminologiska forskningen och är central vid studier av brottsutveckligen. Brå gör kontinuerligt djupgående analyser av det dödliga våldets struktur och utveckling. Under 2015 kommer Brås databas att uppdateras med de senaste årens fall och utvecklingen analyseras. Brå har också ett samarbete med Finland och Nederländerna beträffande databaser över denna brottstyp som möjliggör jämförel- 24

26 ser. Som en del i arbetet kommer skillnader och olikheter i det dödliga våldets struktur i de tre samarbetsländerna att belysas och analyseras. Initiativ: Brå. Målgrupp: Rättsväsendets myndigheter. Försäkringsbedrägerier en selektionsstudie Undersökningen handlar om vilka gärningar och gärningspersoner som filtreras fram och vilka som filtreras bort i olika kontrollsystem för försäkringsbedrägerier. Fokus ligger på sakförsäkringar, även om enskilda fall och ärenden av relevans kan beröra även allmänna försäkringar. Studien omfattar såväl företag och privatpersoner som försäkringstagare. Datainsamlingen sker med kvalitativa metoder. Relevanta dokument, såsom försäkringsbolagens och polisens beslutsunderlag, polisanmälningar, förundersökningsprotokoll och domar, kommer att analyseras. En annan källa är intervjuer med företrädare för försäkringsbranschen samt aktörer inom rättsväsendet, främst poliser och åklagare. Genom att bidra till en ökad förståelse för vilka brott som filteras fram är undersökningen en värdefull kunskapsbas för att formulera strategier för att effektivisera kontroll- och rättskedjan mot försäkringsbedrägerier. Initiativ: Brå. Målgrupp: Försäkringsbolag, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten. Samarbetspartner: Svensk Försäkring. Brottsutvecklingen Sedan slutet av 1970-talet har Brå löpande gett ut rapporten Brottsutvecklingen. Rapporten ger viktig kunskap om utvecklingen och omfattningen över tid beträffande ett antal centrala brottstyper, vilket kan ligga till grund för prioriteringar av åtgärder och insatser. Rapporten har blivit en av myndighetens mest lästa och använda produkter. Den senaste publicerades 2012 och rör brottsutvecklingen under 2000-talet fram till år I den kommande upplagan, som publiceras 2016, beskrivs och analyseras utvecklingen över olika brottstyper fram till år En viktig informationskälla är Nationella trygghetsundersökningen (NTU), där utsattheten för olika typer av brott undersöks. Även den officiella kriminalstatistiken kommer att användas. Initiativ: Brå. Målgrupp: Rättsväsendets myndigheter och allmänheten. Startår: Redovisningsår: