Innehåll. Myndighetens roll och verksamhet. Verksamhetsåret 2016

Transkript

1 Verksamhetsplan2016

2

3 Innehåll Myndighetens roll och verksamhet Brås uppdrag kunskapscentrum i rättsväsendet... 5 Angelägna utvecklingsområden för rättsväsendet och fokusområden för Brå... 6 Brås övergripande mål... 7 Brås verksamhet... 7 Myndighetens organisation Verksamhetsåret 2016 Statistikverksamhet Forsknings- och utvecklingsverksamhet Utveckling av lokalt brottsförebyggande arbete Internt stöd och utveckling av myndigheten Översikt över verksamheten 2016, i korthet

4 4

5 Myndighetens roll och verksamhet Brås uppdrag kunskapscentrum i rättsväsendet Målet för kriminalpolitiken är att minska brottsligheten och att öka människors trygghet, och regeringen ställer höga krav på att utvecklingen av rättsväsendet ska baseras på kunskap. Brås bidrag till arbetet mot målet är att som kunskapscentrum ta fram och tillhandahålla kunskapsunderlag till nytta för regering och rättsväsendet till stöd för utveckling av rättsväsendets verksamheter. Brå ansvarar för den officiella kriminalstatistiken, vilket innefattar att följa, analysera och rapportera om rättsstatistiken, brottsligheten och samhällets reaktioner på brott. Brå ansvarar också för att kontinuerligt utveckla och kvalitetssäkra kriminalstatistiken. Brå tar därtill fram statistik som bygger på stora surveyundersökningar och annan särskild datainsamling, som Nationella trygghetsundersökningen (NTU), Skolundersökningen om brott (SUB) och hatbrottsstatistiken. En annan lika central uppgift för Brå är att initiera, bedriva och informera om forsknings- och utvecklingsarbete. På regeringens uppdrag utvärderar myndigheten bland annat satsningar och reformer, och bistår på så sätt regeringen med gedigen kunskap om utfallet av kriminalpolitiska åtgärder inom rättsväsendet. Myndigheten förväntas föra en tät dialog med rättsväsendets centrala myndigheter för att säkerställa att myndighetens verksamhet svarar mot ett uttalat behov av metod- och kunskapsutveckling hos rättsväsendets myndigheter. Dialogen förs bland annat genom kontaktpersoner på myndigheterna. Regeringen har stärkt sin prioritering av det kunskapsbaserade brottsförebyggande arbetet, och Brå har fått ett utökat anslag och ansvar inom detta område. Brå förväntas bidra till en förstärkt samordning av det brottsförebyggande arbetet, både nationellt och lokalt. Myndighetens verksamhet som helhet bidrar till att utveckla och effektivisera arbetet inom myndigheterna i rättskedjan, bland annat genom att i ökad utsträckning erbjuda stöd när behov finns. Kraven på hög kvalitet i Brås produktion förutsätter samarbete med universitet och högskolor, och med det vetenskapliga råd som är knutet till Brå. Brås verksamhet styrs främst av regeringens instruktion och årliga regleringsbrev för myndigheten. Styrningen sker bland annat genom de återrapporteringskrav och de uppdrag som anges i regleringsbrevet samt de särskilda uppdrag som ges till myndigheten under verksamhetsåret. Brå ska även säkerställa att internationell kunskap och forskning inhämtas och sprids till relevanta svenska aktörer. Myndigheten arbetar internationellt genom framförallt EU och FN, samt genom den årliga forskningskonferensen The Stockholm Criminology Symposium, som Brå arrangerar på regeringens uppdrag. Därutöver genomförs även enskilda forskningsprojekt i samarbete med internationella institutioner och med nationella aktörer i andra länder. Brå deltar regelbundet i internationella konferenser och inhämtar kunskap genom bland annat studiebesök i andra länder. 5

6 Angelägna utvecklingsområden för rättsväsendet och fokusområden för Brå Brå förväntas bedöma vilka områden inom rättsväsendet som är i särskilt behov av utveckling, samt bidra med kunskap som svarar upp mot de angelägna utvecklingsområden som identifierats. Brås bedömning baseras på resultaten från ett systematiskt arbete med bland annat uppslag från den egna forskningen och statistiken, kontinuerlig och generell omvärldsbevakning samt workshops med centrala myndigheter om rättsväsendets behov av utveckling och kunskap. Tre utvecklingsområden som Brå lyfte fram redan 2014 var socialt utsatta områden och miljöer, polisens verksamhet samt IT-dimensionen i brott och brottsärenden, vilket föranledde Brå att fokusera särskilt på dessa områden under De är fortsatt mycket angelägna, och Brå kommer därför att behålla fokus i verksamheten på dem även under Därutöver framträder två uppgifter som särskilt angelägna för rättsväsendet, nämligen att studera omfånget och utvecklingen av stora brottmål liksom att utveckla bättre och mer enhetliga mått på verksamhetsresultaten i rättskedjan. Brå kommer att på olika sätt arbeta även med detta under Socialt utsatta områden En förhöjd problematik i socialt utsatta områden och miljöer utgör utmaningar för både polisen och det övriga rättsväsendet. Polisen har identifierat ett antal områden där man anser att relationen mellan invånare och rättsväsendet och även andra samhällsinstitutioner är sämre än på andra platser, och där tryggheten för befolkningen är lägre. Flera myndigheter i rättsväsendet menar att det är svårt att få befolkningen i dessa områden att vittna. Där anses också polisen och andra, som sjukvården och räddningstjänsten vara särskilt utsatta i sin yrkesutövning. Det gör att det finns ett behov av mer kunskap om socialt utsatta områden, om eventuell förekomst av så kallade parallellsamhällen och om vilka åtgärder och förhållningssätt som kan aktiveras. Polisens verksamhet Polisens verksamhet är fortsatt ett särskilt angeläget utvecklingsområde, eftersom polisen är rättsväsendets största myndighet, med mest omedelbar kontakt med befolkningen. Polisen är också den myndighet som har störst betydelse för arbetet mot brott och otrygghet. De förändringar polisen genomför i och med enmyndighetsreformen är fortsatt viktiga att följa och stötta för att bidra till att verksamheten utvecklas. Områden som kan nämnas är polisens arbete i socialt utsatta områden, polisens arbete med medborgardialog och medborgarlöften, polisens brottsförebyggande arbete i samverkan med kommuner, och inte minst polisens utredande verksamhet och resultatmåtten på den. IT-dimensionen i brott och brottsärenden Det finns ett fortsatt stort behov av kunskap om IT-dimensionen i brott och brottsärenden. Rättsväsendets myndigheter behöver kunskap om hur nya IT-möjligheter används i brottsupplägg och påverkar möjligheterna att utreda och lagföra, liksom kunskap om hur rättsväsendets 6

7 förmåga att hantera IT-dimensionen kan utvecklas. Mer kunskap behövs också vad gäller hantering av sekretessfrågor när stora datamängder förekommer i brottsärenden. Brås övergripande mål Brå bidrar till att minska brottsligheten och öka människors trygghet genom att försörja framförallt regeringen, rättsväsendets myndigheter och kommuner med kunskap och stöd av hög kvalitet. Brå har identifierat tre övergripande mål för att kontinuerligt utveckla verksamheten: 1. Brå är en attraktiv arbetsplats med ett effektivt verksamhetsstöd av hög kvalitet. Detta första mål innebär att Brå är en kunskapsintensiv, modern och attraktiv arbetsplats, där medarbetarna tydligt känner att de är en del av myndigheten som helhet och att deras engagemang och kompetens tas tillvara och utvecklas. Verksamhetsstödet är effektivt, håller hög kvalitet och bidrar till verksamhetens framgång och utveckling. 2. Brå producerar kunskap som bidrar till ökad effektivitet, ökad kvalitet och utveckling av målgruppernas verksamhet. Detta andra mål innebär att Brås verksamhet är behovsanpassad, håller hög kvalitet och genom kunskap bidrar till ökad effektivitet, ökad kvalitet och utveckling av målgruppernas utveckling. 3. Brå producerar tillförlitlig och behovsanpassad löpande statistik. Detta tredje mål innebär att Brås statistikverksamhet lever upp till högts ställda krav på kvalitet och säkerhet. Den tillgodoser i hög grad regeringens, rättsväsendets, forskarnas och allmänhetens behov av löpande statistik över trygghet och utsatthet för brott, över brottslighet och över verksamheten inom rättsväsendet. Fyra grundvärden ska genomsyra Brås verksamhet, såväl i det dagliga arbetet som i det strategiska: engagemang, integritet, relevans och utveckling. Ledningen och medarbetarna ska tillsammans verka för att leva upp till dessa grundvärden och uppfylla strategins mål. Brås verksamhet Brås kärnverksamhet kan huvudsakligen delas in i tre verksamhetsområden, som sammantaget levererar kunskap och stöd i olika form till rättsväsendets myndigheter: statistikverksamhet, forsknings- och utvecklingsverksamhet samt utveckling av lokalt brottsförebyggande arbete. Regeringens uppdrag till Brå att jämställdhetsintegrera myndighetens verksamhet kommer att genomsyra samtliga verksamhetsområden under året. Därutöver tillkommer ett flertal väsentliga interna stödverksamheter. Statistikverksamhet Brås mest resurskrävande verksamhetsområde är statistik. Relevant statistik av god kvalitet är en förutsättning för att man ska kunna följa och bedöma brottsligheten och rättsväsendets verksamheter. Som ansvarig för Sveriges officiella kriminalstatistik producerar Brå flera statistikprodukter om framför allt samhällets reaktioner på brott. Utmärkande för officiell statistik från en statistikan- 7

8 svarig myndighet är att den tas fram löpande enligt fastlagda kriterier och processer. Dessutom tar Brå fram en del andra statistikslag och produkter som bygger på analys av särskilt insamlade data och som inte ingår i den officiella statistiken, exempelvis Nationella trygghetsundersökningen (NTU), Skolundersökningen om brott (SUB) och statistiken över hatbrott. Som ansvarig för den officiella kriminalstatistiken ska Brå utveckla statistikens innehåll och kvalitet samt göra anpassningar till rättsväsendets och samhällets informationsbehov. Särskilt fokus ligger på utvecklingen av ny statistik, i synnerhet sådan som möjliggörs genom det myndighetsgemensamma arbetet att utveckla rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Mycket av utvecklingsarbetet bedrivs inom funktionen för utveckling av rättsstatistik. Statistikverksamheten innebär i stor utsträckning löpande produktion och publicering av den officiella kriminalstatistiken, liksom en IT-intensiv förvaltning och utveckling av tillhörande statistiksystem. Därtill kommer ett internationellt samarbete för att bland annat bidra till utvecklingen av en mer harmoniserad och internationellt jämförbar kriminalstatistik. Detta sker framförallt inom ramen för verksamhet i EU och FN. Funktionen för analys av statistik om brottsutvecklingen och rättsväsendets verksamhetsresultat utgår från befintliga datakällor för att göra kortanalyser av brottsutvecklingen och utvecklingen av verksamhetsresultaten inom rättsväsendet. Forsknings- och utvecklingsverksamhet I enlighet med regeringens instruktion för Brå är en betydande del av myndighetens samlade verksamhet forskning och utveckling. Kunskaps- och faktaproduktionen bygger i stor utsträckning på tillämpad forskning. Kunskapen, inklusive utvecklingen av nya kunskapskällor, tas fram med vetenskapliga metoder och förhållningssätt, och forskningsrapporterna granskas av externa vetenskapliga experter. Merparten av denna verksamhet bedrivs i projektform och redovisas bland annat i rapporter och andra publikationer. Den övervägande delen av Brås produktion sker på uppdrag av regeringen eller efter förfrågan från andra myndigheter, medan en mindre andel initieras av Brå. Brå vinnlägger sig om att genom dialog med centrala myndigheter i rättsväsendet säkerställa att den kunskap som myndigheten tar fram är efterfrågad och svarar upp mot angelägna behov. Viktiga uppgifter är också att ge stöd till regeringen, andra myndigheter och aktörer genom att leverera, tolka och förklara forskningsresultat och statistik. Medarbetare deltar exempelvis i arbetsgrupper, i utredningar eller som kunskapsförmedlare vid utbildningar och konferenser. Brå bedriver forskning om både brottsligheten och rättsväsendets verksamheter, och arbetar i ökande utsträckning nära andra myndigheter med verksamhetsutveckling och stöd. På så sätt utvecklar Brå kontinuerligt sin kapacitet att dels formulera förslag på tillämpbara åtgärder, dels identifiera behov av vidare verksamhetsutveckling. Utveckling av lokalt brottsförebyggande arbete I budgetpropositionen för 2015 uttalar regeringen en ambition att förstärka och utveckla det brottsförebyggande arbetet, och i linje med detta har det särskilda anslag för bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete (anslag 1:15) som Brå förfogar över ökat betydligt. I september 2015 fick Brå i uppdrag av regeringen att ta fram ett förslag till förstärkt stöd och samordning av det brottsförebyggande arbetet (Ju2015/06464/KRIM), som myndigheten i 8

9 enlighet med uppdraget redovisade i november. Brå föreslår bland annat att det stöd som myndigheten ger idag, förstärks och utgör en nationell stöd- och samordningsfunktion för lokalt brottsförebyggande arbete i Sverige samt att den särskilda samordnaren, som regeringen antas fatta beslut om, knyts till denna funktion. Utöver detta kommer Brå framförallt att utvidga, förstärka och utveckla det stöd som myndigheten redan bidrar med till lokalt brottsförebyggande arbete. Brå ska sprida kunskap och ge kvalificerat stöd till brottsförebyggande aktörer för att de ska kunna bedriva ett effektivt och kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete utifrån sina lokala förutsättningar. En central uppgift för Brå inom detta område är att bidra till att höja kompetensen och ge metodstöd i det brottsförebyggande arbetet. För att göra det behöver Brå på olika sätt samla in erfarenheter av lokalt arbete, för att sedan kunna sprida kunskapen vidare. Detta sker bland annat genom att ekonomiskt stöd tilldelas strategiskt utvalda utvecklingsprojekt, som följs på nära håll. Andra exempel på kunskapsbaserade, beprövade eller utvärderade brottsförebyggande insatser och initiativ samlas in genom en strukturerad omvärldsbevakning och punktinsatser på särskilt angelägna områden. Kunskapen hämtas från forsknings- och utvecklingsprojekt som bedrivs både nationellt och internationellt. De erfarenheter som inhämtas sprids sedan på olika sätt, och bland annat kommer Brå att ta fram en ny basutbildning, ge processtöd till ett antal typkommuner samt bedriva utvecklingsarbetet på några angelägna tematiska fokusområden. Brå sprider även kunskap genom den del av Brås webbplats som heter Förebygga brott. Därutöver sker spridningen via egna arrangemang både seminarier och konferensen Råd för framtiden men även via olika utbildningar och nätverksträffar som anordnas av andra. Stöd till vidareutveckling av rättsväsendet Utifrån myndighetens kompetensområden statistik, forskning och utveckling av lokalt brottsförebyggande arbete ger Brå ett betydande bidrag till rättsväsendets verksamhetsutveckling, genom att vid behov ge stöd till rättsväsendets myndigheter. Regeringen understryker i regleringsbrevet för 2016 att Brå särskilt ska uppmärksamma stöd till rättsväsendets myndigheter i det arbete som riktas mot socialt utsatta områden och miljöer. Stödet innebär bland annat överföring av kunskap om arbetssätt och verksamheter som kan bidra till utveckling och förändring hos berörda myndigheter. Kunskapen som överförs handlar alltså om respektive målgrupps egen verksamhet och syftar till att bidra till en önskvärd utveckling. Stödet kan vara mer eller mindre omfattande, och stora delar av Brås verksamhet inkluderar allt oftare någon form av stöd, eller är renodlade stödprojekt. Inom ramen för Brås lokala brottsförebyggande uppdrag ger Brå stöd till rättsväsendets lokala brottsförebyggande aktörer och till dem som dessa samverkar med, främst kommunerna. Regeringens önskemål om ett mer omfattade stöd från Brå ställer krav på ett allt närmare samarbete mellan Brå och rättsväsendets myndigheter. Brås samråd med centrala myndigheter syftar till att fånga upp kunskapsbehov och utvecklingsbehov hos myndigheterna för att säkerställa att Brås produktion är efterfrågad och behovsanpassad. Interna stödverksamheter Brås arbete med forskning och analys, statistik och lokalt brottsförebyggande arbete bistås av en rad för myndigheten helt avgörande verksamheter, som definieras som stödverksamheter. Detta 9

10 omfattar kommunikation, personal- och organisationsutveckling, juridik, IT samt övrigt förvaltningsstöd som ekonomi och kontorsservice. Myndighetens organisation I myndighetens stab ligger bland annat ansvaret för att driva den övergripande utvecklingen av myndigheten, kvalitetssäkring av verksamheten och ledningsstöd samt intern styrning och kontroll. I staben återfinns även den nya befattningen forsknings- och utredningsråd, som ska bedriva forskning under ledning av generaldirektören. Sakverksamheten är indelad i sex enheter och två funktioner: Enheten för rättsstatistik (Ers) ansvarar i huvudsak för att producera och utveckla Sveriges officiella kriminalstatistik, med tillhörande system. Funktionen för utveckling av rättsstatistik (Fur) är knuten till denna enhet. Enheten för statistiska undersökningar (Esu) ansvarar för de periodiska undersökningar som genomförs med särskild datainsamling. Funktionen för analys av statistik om brottsutvecklingen och rättsväsendets verksamhetsresultat (Bov) är knuten till denna enhet. Enheten för utvärdering och polisforskning (Upo) genomför främst utvärderingar och studier av reformer och verksamheter inom och i anslutning till rättsväsendet, med tyngdpunkt på polisen. Enheten för forskning och utveckling (FoU) genomför studier om rättsväsendets verksamheter och brottsligheten. Enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet (EkoOrg) genomför studier om rättsväsendets verksamheter och brottsligheten, med tyngdpunkt på ekonomisk och organiserad brottslighet. Enheten för utveckling av brottsförebyggande arbete (Uba) samordnar och ger stöd till lokalt brottsförebyggande arbete. De delar av Brås organisation som utgör stödverksamheten utreddes och förändrades under För att möjliggöra en sammanhållen och strategisk styrning av verksamheten inrättades en ny avdelning, benämnd förvaltningsavdelningen, ledd av en förvaltningschef. Förvaltningsavdelningen är indelad i fyra enheter och ett kansli: Enheten för ekonomi och administration (EkAd) ansvarar för myndighetens övergripande styrning och utveckling inom områdena ekonomiadministration, registratur och arkiv, kontorsstöd, lokaler och säkerhet. Enheten för kommunikation (Kom) ansvarar för den interna och externa kommunikationen och utvecklingen av Brås kommunikationskanaler samt för Stockholm Criminology Symposium. Enheten för IT (IT) ansvarar för myndighetens interna IT-system samt den tekniska förvaltningen av systemen för kriminalstatistiken och annan statistik. Enheten för personal (PE) utvecklar strategier, policyer och processer inom personaloch arbetsmiljöområdet och driver det löpande personalarbetet. Förvaltningsavdelningens kansli (FAK) har ett övergripande ansvar för juridiska frågor inom myndigheten och ansvarar för myndighetens remissyttranden. 10

11 Till organisationen hör även Brås insynsråd. Ledamöterna, som förordnas av regeringen, kommer från riksdagen och rättsväsendet. Brås generaldirektör är ordförande. Rådets uppgift är att stå för samhällets insyn i myndighetens organisation och verksamhet, och att bistå generaldirektören med råd för att verksamheten ska bedrivas effektivt och i överensstämmelse med målen. Brås vetenskapliga råd består av personer med vetenskaplig erfarenhet från ämnesområden som har betydelse för Brås verksamhet. Det är generaldirektören som utser ledamöter i rådet som framför allt bidrar till myndighetens genom vetenskapliga granskningar av rapporter och statistiska publikationer. 11

12 Verksamhetsåret 2016 I detta kapitel presenteras Brås planerade verksamhet under 2016 i detalj, uppdelad i fyra övergripande block: statistikverksamhet, forsknings- och utvecklingsverksamhet, utveckling av lokalt brottsförebyggande arbete, samt internt stöd och utveckling av myndigheten. Verksamheten inom respektive block är i sin tur uppdelad i tematiska avsnitt. Statistikverksamhet Regeringens instruktion och regleringsbrev definierar stora delar av den omfattande statistiska verksamhet som genomförs på myndigheten. Verksamheten presenteras under rubrikerna Produktion av officiell kriminalstatistik, Utveckling av rättsväsendeinriktad statistik, Periodiska undersökningar som genomförs med särskild datainsamling, samt Andra statistiska verksamheter. Produktion av offentlig kriminalstatistik Löpande produktion av den officiella kriminalstatistiken Brå ansvarar för att löpande producera och förvalta Sveriges officiella kriminalstatistik och det tillhörande systemet för rättsstatistik (SOR). Den officiella kriminalstatistiken består av sex slutliga statistikprodukter som årligen publiceras på myndighetens webbplats och i ett urval i årsboken Kriminalstatistik. På webbplatsen publicerar Brå även preliminära uppgifter om anmälda och handlagda brott för innevarande år, liksom preliminära uppgifter över återfall i brott med kortare periodisering. I arbetet med kriminalstatistiken ingår även en löpande förvaltning av statistikprodukterna och statistiksystemet. Under 2016 prioriteras förvaltningsåtgärder av produktionsstoppande karaktär, som är nödvändiga exempelvis till följd av systemomläggningar inom rättsväsendet, samt aktiviteter för att förbättra statistikens tillgänglighet. Under året fortsätter även arbetet med justeringar av statistiken till följd av polisens och Åklagarmyndighetens organisationsförändringar. Bland annat kommer länsredovisningen i lagföringsstatistiken att ersättas av en indelning efter regioner från och med 2015, i syfte att öka samanvändbarheten med brottstatistiken. Initiativ: Regeringen (följer av instruktionen) Målgrupp: Regeringen, riksdagen, rättsväsendets myndigheter samt statistikens övriga användare Startår: Löpande Redovisningsår: Löpande Prioriterat kvalitetsarbete inom den officiella kriminalstatistiken Utöver den löpande produktionen ansvarar Brå för att kontinuerligt utveckla kvaliteten i den officiella kriminalstatistiken och det underliggande produktionssystemet. År 2016 fortsätter myndigheten sitt långsiktiga arbete med att kvalitetssäkra och målgruppsanpassa statistiken, i syfte att öka dess användbarhet. Arbetet tar sin utgångspunkt i de lagar, förordningar och rikt- 12

13 linjer som reglerar produktionen av officiell statistik samt de förbättringsområden som identifierats för Brås statistikverksamhet. Till de prioriterade områdena hör den fortsatta revideringen av brottsstatistiken, med sikte på statistiken över misstänkta personer och brottsdeltaganden samt, relaterat till detta, genomförandet av en kvalitetsstudie om misstankestatistiken. Fokus kommer därutöver att läggas på justeringar i lagföringsstatistiken till följd av att produktionen av narkotikastatistiken upphör. En mindre översyn av återfallsstatistikens respektive kriminalvårdsstatistikens innehåll och omfattning planeras även att genomföras under året. Initiativ: Regeringen (följer av instruktionen) Målgrupp: Regeringen, riksdagen, rättsväsendets myndigheter samt statistikens övriga användare Startår: Löpande Redovisningsår: Löpande Utveckling av rättsväsendeinriktad statistik RIF etapp 2 Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) är ett samarbete mellan rättsväsendets myndigheter, med målet att digitalisera och utveckla informationsutbytet mellan myndigheterna. Brå har i egenskap av statistikansvarig myndighet en central roll för realiserandet av kunskapsdimensionen i RIF, och en viktig uppgift är därmed att säkerställa att samarbetet medger goda möjligheter till fortsatt utveckling av kriminalstatistiken i den riktning som förväntas från regeringen och andra viktiga målgrupper. Under 2016 fortsätter Brå uppdraget att genomföra den andra etappen av RIF tillsammans med Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården, Tullverket, Kustbevakningen och Skatteverket. Arbetet bedrivs enligt de mål och den ambitionsnivå som fastställts för etappen, där fokus för 2016 ligger på att ta fram en generell lösning för digital överföring av dokument i ostrukturerad form mellan myndigheterna. Ett annat fokus för myndigheterna under året handlar om att förbättra samverkan samt utveckla och konkretisera samarbetsformerna för det fortsatta arbetet. Initiativ: Regeringen Målgrupp: Regeringen, riksdagen, rättsväsendets myndigheter samt statistikens övriga användare Samarbetspartners: Rättsväsendets myndigheter Startår: 2012 Redovisningsår: 2018 Räls Rättsväsendets leveranser till SOR (etapp IX) Inom projektet Räls hanterar Brå all anpassning av det interna statistiksystemet som följer av systemomläggningarna inom RIF. Projektets primära mål är att minimera negativa konsekvenser på statistikproduktionen, som till exempel produktionsstopp, bristande kontinuitet i statistiska mått och svårigheter att hantera historiska data, så att myndigheten fortlöpande kan publicera kriminalstatistiken utan förhinder. Ett annat viktigt mål med projektet är att effektivisera och på olika sätt förbättra statistiksystemet, i syfte att underlätta för den framtida förvaltningen och vidareutvecklingen av systemet. En mer långsiktig målsättning med Räls-projektet är att möjliggöra en så kostnadseffektiv och kvalitetssäkrad produktionsprocess som möjligt, samtidigt som 13

14 krav på integritetsskydd och informationssäkerhet säkerställs. Under 2016 kommer projektet till stor del att koncentreras till den fortsatta anpassning av myndighetens statistiksystem som följer av de systemomläggningar som planeras för systemen RAR/Dur-Två och Cåbra inom Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten. Vidare ska projektet hantera förändringar i leveranser med anledning av polisens migrering av RI-10 systemen och införandet av systemet POST som ersätter RIOB-systemet. Därutöver kommer åtgärder att behöva vidtas med anledning av den interims-lösning som tagits fram inom RIF för hantering av stora ärenden i brottmålsprocessen. Initiativ: Regeringen (följer av instruktionen) Målgrupp: Regeringen, riksdagen, rättsväsendets myndigheter samt statistikens övriga användare Samarbetspartners: Rättsväsendets myndigheter Startår: 2016 Utveckling av ny statistik samt databas för verksamhetsuppföljning i rättsväsendet För att tillvarata den potential som rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) innebär för utvecklingen av kriminalstatistiken, bedriver Brå sedan 2013 det fleråriga utvecklingsprojektet Spurt (System och produktutveckling inom rättsstatistiken). Projektet bedrivs vid funktionen för utveckling av rättsstatistiken (Fur) i samarbete med IT-enheten, och har som målsättning att utveckla flera nya löpande statistikprodukter som ska kunna användas för att bättre följa upp rättsväsendets verksamheter. I ett första steg ska projektet utveckla en ny statistikprodukt som beskriver brottmålsprocessen från anmälan om brott till beslut om åtal, inkluderat mått på utfall och handläggningstider. Under 2015 har den grundläggande utformningen av den nya statistikprodukten tagits fram. Denna kommer att vidareutvecklas successivt fram till utgången av 2017, då en slutlig version ska vara färdigställd. Inom ramen för projektet ligger även att utveckla ny statistik över målsägare och över kontaktförbud, något som kommer att påbörjas i mindre skala under året. I syfte att skapa en stabil grund för produktionen av de framtida statistikslagen, ska projektet även ta fram en lösning för datalagring av statistikens grunduppgifter. Primärt riktas lösningen mot de nya produkterna och de nya formaten på data, men ambitionen är att datalagret på sikt ska kunna utgöra grunden för all statistikproduktion såväl befintliga som nya statistikslag. Det innebär att arbetet kommer behöva sträckas ut flera år i tiden. För att inte försena arbetet med produktutveckling har en interimslösning för datalagringen, med en hög grad av manuell hantering, tagits fram. Den driver projektet framåt, men innebär samtidigt att en implementering av de nya statistikprodukterna i den officiella statistiken skjuts framåt i tiden och kan realiseras först efter projektets utgång. Initiativ: Regeringen Målgrupp: Regeringen, riksdagen, rättsväsendets myndigheter (främst Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten) samt statistikens övriga användare Startår: 2013 Redovisningsår:

15 Periodiska undersökningar som genomförs med särskild datainsamling Nationella trygghetsundersökningen (NTU) Den årliga Nationella trygghetsundersökningen mäter sedan 2005 utsatthet för olika typer av brott, trygghet, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av mötet med rättsväsendet. De centrala resultaten redovisas, förutom på nationell nivå, även på regional nivå och i vissa fall för större kommuner. I början av 2016 redovisas resultatet från den tionde undersökningsomgången i publikationen NTU 2015 (avseende 2014). Därefter förbereds och genomförs den nästföljande datainsamlingen, NTU 2016 (avseende 2015), och en första delrapportering av utsattheten för brott 2015 görs hösten Under året görs också uttag av data och särskilda analyser till underlag för olika slags publikationer och presentationer som görs på Brå. Initiativ: Regeringen (följer av instruktionen) Målgrupp: Regeringen, riksdagen, rättsväsendets myndigheter samt statistikens användare Startår: Årligen Redovisningsår: Årligen Utveckling av Nationella trygghetsundersökningen (NTU) Under kommer Brå att bedriva ett internt utvecklingsprojekt för att förändra datainsamlingsmetoden och eventuellt utöka urvalet till Nationella trygghetsundersökningen (NTU). Syftet med projektet är att utveckla och effektivisera datainsamlingen för att förbättra kvalitet, användarbarhet och framförallt kostnadseffektivitet. Under senare år har kostnaderna för att genomföra undersökningen ökat kraftigt, vilket bland annat beror på att det blivit allt svårare att nå respondenterna. Den nya polisorganisationen gör det motiverat med resultatredovisning på mer lokal nivå än vad som hittills kunnat redovisas, vilket kräver ett större urval än i dagens NTU. Initiativ: Brå Målgrupp: Regeringen, riksdagen, rättsväsendets myndigheter samt statistikens användare Startår: 2016 Redovisningsår: 2018 Skolundersökningen om brott (SUB) Brå genomför regelbundet en nationell skolundersökning om brott (SUB). Undersökningen utgör ett viktigt kunskapsunderlag om brottslighet bland ungdomar i årskurs 9 i Sverige, och omfattar både ungdomars utsatthet för brott och brottsutövande bland ungdomar. Den senaste datainsamlingen genomfördes 2012, och resultaten publicerades Under 2015 planerades och utvecklades undersökningens genomförande, inklusive enkätens innehåll. Den nionde datainsamlingen påbörjades i slutet av 2015 och avslutas i januari Under våren 2016 sker bearbetning och analys, och under hösten publiceras resultaten i en rapport. En tillhörande teknisk rapport kommer också att publiceras. Initiativ: Brå Målgrupp: Rättsväsendets myndigheter (främst Polismyndigheten), liksom socialtjänsten och andra som intresserar sig för ungdomsfrågor 15

16 Startår: 2014 Utveckling av ett surveystatistiksystem Brå samlar årligen in data via surveyundersökningar, och behöver nu utveckla hanteringen av surveydata med syfte att säkerställa kvalitet och effektivitet. En förstudie genomfördes under 2015, och baserat på denna kommer Brå under 2016 att utveckla och implementera ett surveystatistiksystem för en mer standardiserad, automatiserad produktion av surveystatistiken. Data från Nationella trygghetsundersökningen (NTU), Politikernas trygghetsundersökning (PTU) och Skolundersökningen om brott (SUB) är i första hand aktuella att införliva i systemet. Initiativ: Brå Målgrupp: Brå Startår: 2016 Andra statistiska verksamheter Urbant utvecklingsarbete Myndigheten har 2016 fått ett förnyat uppdrag från regeringen att publicera årliga statistiska uppgifter över anmälda brott samt uppgifter om utsatthet för brott och trygghet i stadsdelar som omfattas av urbant utvecklingsarbete. Statistikuppgifterna publiceras den 31 mars 2016, i samband med publiceringen av den slutliga brottsstatistiken. Initiativ: Regeringen Målgrupp: Regeringen, riksdagen, rättsväsendets myndigheter, enskilda kommuner samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Startår: 2016 Analys av statistik om brottsutvecklingen och rättsväsendets verksamhetsresultat Brå inrättade 2013 en funktion för analys av statistik om brottsutvecklingen och rättsväsendets verksamhetsresultat. Funktionens uppgift är att utifrån befintliga datakällor göra kortanalyser, varav vissa återkommer regelbundet, t.ex. kortfattade redogörelser av brottsutvecklingen i Sverige, dels på övergripande nivå, dels för enskilda brottskategorier. En sådan redogörelse, om olika typer av brott mot person, publiceras under våren 2016, och under hösten 2016 publiceras motsvarande om egendomsbrott. Eftersom funktionens uppgift är att utföra snabba analyser och beskrivningar av aktuella områden, går det inte att specificera exakt vilka projekt som kommer att redovisas under 2016, men som exempel kan nämnas blod- och urinprovstagning vid ringa narkotikabrott liksom utvecklingen av elektronisk övervakning (fotboja). Initiativ: Regeringen Målgrupp: Regeringen, rättsväsendets myndigheter och allmänheten Startår: 2016 Redovisningsår: Löpande under året 16

17 Hatbrott Brå har sedan 2006, på uppdrag av regeringen, tagit fram en årlig statistik över hatbrott. Statistiken redovisar antalet polisanmälningar med främlingsfientliga/rasistiska och antireligiösa motiv, liksom hatbrott motiverade av gärningspersonens inställning till en persons sexuella läggning eller könsidentitet. Även uppgifter om andelen uppklarade brott samt uppgifter om målsägare och gärningspersoner ingår i statistiken. Dessutom redovisas uppgifter från frågeundersökningarna Nationella trygghetsundersökningen (NTU), Politikernas trygghetsundersökning (PTU) och Skolundersökningen om brott (SUB). Brå är kontaktpunkt för hatbrottsarbete gentemot ett internationellt organ på området, Office for Democratic Institutions and Human Rights (ODIHR). Initiativ: Regeringen Målgrupp: Regeringen, riksdagen, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och andra aktörer inom området Startår: Årligen Redovisningsår: Årligen Handläggningstider i rättskedjan Med regleringsbrevet för år 2015 fick Brå i uppdrag att i mars 2016 redovisa handläggningstider i rättskedjan utifrån Rättsväsendets uppföljningssystem (Rus). Regeringsuppdragen gäller handläggningstiderna i rättskedjan för brottstyperna misshandel, rån, våldtäkt, stöld och utpressning. Eventuella förändringar jämfört med tidigare analyser ska lyftas fram. Brå ska också särskilt redovisa handläggningstiderna för mål och ärenden som avser unga gärningspersoner. Initiativ: Regeringen Målgrupp: Regeringen, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket Startår: 2015 Prognoser över verksamhetsvolymerna i rättsväsendet Sedan 2008 har Brå arbetat med årliga prognoser över in- och utflödet i rättsväsendets framtida verksamhetsvolymer, på regeringens uppdrag och tillsammans med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården. Brås roll är främst att stödja de övriga myndigheterna i att utveckla prognos- och analysmetoderna och att bidra till att analysmetoderna håller hög kvalitet. Utgångspunkten är att prognoserna ska ge en gemensam och rättvisande bild av flödet i alla brottmålsprocessens centrala delar. En rapport med 2015 års prognoser publiceras i början av 2016, och därefter påbörjas arbetet med de prognoser som ska ingå i 2016 års rapport, som offentliggörs i början av Initiativ: Regeringen Målgrupp: Regeringen, riksdagen, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården Samarbetspartner: Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Kriminalvården, Domstolsverket Startår: Årligen Redovisningsår: Årligen 17

18 Statistikservice Till de löpande huvuduppgifterna för Brå, som statistikansvarig myndighet, hör att framställa specialanpassad statistik och mikrodata från de register som ligger till grund för den officiella statistiken och annan statistik, på begäran av statistikens användare. I arbetet med statistikservice ingår dels informationsarbete med att besvara telefon- och e-postförfrågningar och att genomföra seminarier för statistikens huvudanvändare, dels att lämna ut mikrodata från Brås statistikregister till forskning och att sammanställa specialanpassad statistik på begäran av statistikens användare. Efterfrågan på specialbeställningar är svår att förutse och planera, men har ökat i och med satsningen på att förstärka analysverksamheten inom myndigheten. Myndigheten fortsätter även att förbättra och effektivisera det arbete med specialbeställningar som påbörjats tidigare år. Initiativ: Regeringen (följer av instruktionen) Målgrupp: Statistikens användare Startår: Löpande Redovisningsår: Löpande Internationellt samarbete Som statistikansvarig myndighet medverkar Brå aktivt i det internationella samarbetet på statistikområdet rättsväsendet, med det yttersta syftet att skapa en mer harmoniserad och internationellt jämförbar kriminalstatistik. Arbetet bedrivs bland annat genom att myndigheten representerar Sverige i arbetsgrupper, främst inom EU, men även inom FN och andra internationella organ. Inom ramen för det internationella samarbetet ansvarar myndigheten även för genomförandet, såväl löpande som i samband med enskilda uppdrag, rörande statistik om brott och rättsväsendet, på initiativ från olika internationella organ. I det internationella samarbetet ingår även att bistå Statistiska centralbyrån (SCB) i några av de samarbetsprojekt de bedriver för att utveckla statistikkapaciteten i låg- och medelinkomstländer. Arbetet innebär att Brå tillhandahåller expertis och genomför korttidsmissioner för utveckling av kriminalstatistik i ett antal länder, däribland annat Albanien. Därutöver kommer Brå under året att medverka i ett internationellt utbildningsprogram (International Training Program) rörande jämställdhetsstatistik i SCB:s regi. Verksamheten, som bedrivs av International Consulting Office (ICO) vid SCB, är till största delen finansierad av den svenska biståndsbudgeten genom Sida. Initiativ: Regeringen (följer av instruktionen) Målgrupp: Regeringen, riksdagen och statistikens användare Samarbetspartners: EU, FN och andra internationella organ samt SCB Startår: Löpande Redovisningsår: Löpande Forsknings- och utvecklingsverksamhet Brås forsknings- och utvecklingsverksamhet presenteras i detta kapitel utifrån forskningens inriktning och huvudsakliga målgrupper, under rubrikerna Brottsligheten, Polis- och åklagarverksamhet, Senare led i rättskedjan, samt Andra och övergripande områden. Utöver dessa lyfter vi fram ett antal projekt under rubriken Internationell och EU-finansierad verksamhet. 18

19 Brottsligheten Bedrägerier Till skillnad från mycket annan brottslighet ökar antalet bedrägerier. Det har kommit att bli ett av de vanligaste så kallade mängdbrotten, som i stor utsträckning drabbar privatpersoner och förorsakar stora ekonomiska skador. I denna studie hanteras omfattningen och strukturen på bedrägeribrottsligheten, karaktären och tillvägagångssättet för ett antal särskilt relevanta typer av bedrägerier, med särskilt fokus på användning av datorer och internet. Användningen av identitetsstölder som ett led i brottsligheten kommer att belysas. Polisens och åklagarnas hantering av denna brottslighet analyseras också. Förslag till förebyggande insatser kommer att lämnas till rättsväsendet och andra relevanta samhällsaktörer. Initiativ: Regeringen Målgrupp: Regeringen, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten Startår: 2014 IT-relaterad brottslighet Det saknas en översikt över hur stor andel av den anmälda brottsligheten som har en IT-koppling. Det saknas också försök att kvantifiera utvecklingen på ett sätt som ger ett tillförlitligt underlag för beslut om eventuella omfördelningar av resurser för att täcka upp det ökade inslaget av IT-relaterade underlag i utredningssammanhang. Studien ska besvara frågor om utvecklingen av IT-relaterade inslag i de polisanmälda brotten i olika brottskategorier. Studien ska även besvara frågor gällande utvecklingen av allokeringen av polisens resurser till polisens utredningar med IT-relaterat stöd och forensiska IT-undersökningar. Det kommer också att undersökas om det är möjligt att skapa ett relativt enkelt system som ger polisen ett statistiskt underlag för att framöver själva följa utvecklingen av IT-relaterade inslag i de anmälda brotten. Initiativ: Regeringen Målgrupp: Regeringen, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten Startår: 2015 Indikatorer över organiserad brottslighet Det finns begränsade möjligheter att närmare följa utvecklingen av organiserad brottslighet och vilka resurser rättsväsendet lägger ner på att stävja sådan brottslighet. Brå ska undersöka förutsättningarna att ta fram indikatorer som syftar till att följa utvecklingen av olika former av organiserad brottslighet och rättsväsendets insatser mot denna brottslighet, och att i den mån det är möjligt utarbeta sådana indikatorer. Indikatorerna ska i så stor utsträckning som möjligt kunna produceras kontinuerligt och möjliggöra jämförelser över tid. De ska om möjligt belysa utvecklingen sedan en tid tillbaka. Indikatorerna ska omfatta såväl den organiserade brottslighetens karaktär och omfattning som de resurser som rättsväsendet, och specifikt Polismyndigheten, använder för att motverka sådan brottslighet. Initiativ: Regeringen Målgrupp: Regeringen och rättsväsendets myndigheter Startår: 2016 Redovisningsår:

20 Otillåten påverkan mot Migrationsverket Migrationsverket är utförare av samhällets migrations- och asylpolitik, vilket är ett konfliktfyllt område i svensk politik. Migrationsverkets personal är rimligtvis utsatt för de former av otillåten påverkan som uppkommer i klientnära relationer och i sådan myndighetsutövning som kan vara avgörande för en individs framtid. Syftet med undersökningen är kartlägga den påverkan som Migrationsverket och dess medarbetare utsätts för, och att formulera lämpliga strategier och metoder för att förebygga, motverka och lindra detta. Frågeställningarna gäller i vilka sammanhang detta sker, vad försöken får för konsekvenser, vilken typ av påverkan som bedöms ha störst effekt samt hur man kan förebygga och motverka framtida försök. Den otillåtna påverkan mot Migrationsverkets anställda kommer att undersökas med hjälp av intervjuer, fokusgrupper, genomgång av polisanmälningar, deltagande observationer samt seminarier med en referensgrupp. Migrationsverket är i behov av kunskap om otillåten påverkan. En fördjupad studie av detta slag genererar ökad kunskap såväl till den enskilda myndigheten som till samhället i stort. Initiativ: Migrationsverket Målgrupper: Regeringen, Migrationsverket och andra myndigheter Samarbetspartner: Migrationsverket Startår: 2015 Otillåten påverkan mot myndighetspersoner Sedan mitten av 2000-talet har Brå studerat olika former av otillåten påverkan det vill säga trakasserier, hot, skadegörelse, våld och korruption i syfte att påverka myndighetspersoner och andra, som vittnen och målsägare. En rad rapporter inom detta ämne har publicerats (exempelvis Brå 2005:18, Brå 2008:8, Brå 2009:7, Brå 2009:13, Brå 2012:12, Brå 2014:4). Viktiga frågor som beskrivits i dessa rapporter är vilka myndighetspersoner som löper störst risk att drabbas, i vilka situationer det sker och vilka typer av påverkare som använder olika påverkansmetoder. Mot bakgrund av detta har förebyggande och motverkande förslag formulerats. I dagsläget saknas emellertid uppdaterade studier om hur vanlig otillåten påverkan är. För att få en nulägesbild och visa på förändringar över tid är det därför angeläget att följa upp Brås enkätstudie från Resultatet av undersökningen ger de deltagande myndigheterna en uppdaterad bild av problemet. Genom fördjupade intervjuer ger vi myndigheterna nödvändig kunskap och verktyg för att motverka och vidareutveckla arbetet mot otillåten påverkan. Initiativ: Brå Målgrupper: Regeringen, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Migrationsverket, Kustbevakningen, Tullverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassorna Samarbetspartner: Rättsväsendets myndigheter och kontrollmyndigheter Startår: 2014 Tre städer Under 2012 fick Brå ett regeringsuppdrag att beskriva den organiserade brottslighetens struktur i de tre städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Regeringsuppdraget avrapporterades till regeringen i maj I det nya projektet Tre städer används det insamlade datamaterialet från regeringsuppdraget till en rapport om organiserad brottslighet som tydligare svarar mot kun- 20

21 skapsbehovet hos rättsväsendets myndigheter än den promemoria som togs fram inom ramen för regeringsuppdraget. Initiativ: Brå Målgrupp: Regeringen, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket och Försäkringskassan Samarbetspartner: Polismyndigheten i Skåne, Polismyndigheten i Västra Götaland, Polismyndigheten i Stockholms län Startår: 2012 Kriminell infiltration av företag Som en utlöpare av EU-projektet Ariel, tar Brå fram en rapport om hur gärningspersoner med koppling till organiserad brottslighet utövar kontroll över svenska företag för att utnyttja dessa för brott. Syftet är att beskriva och analysera denna infiltration av företag. Tonvikten ligger på infiltrationsprocessen. Den klarläggs genom att undersöka infiltratörernas motiv samt infiltrationsprocessens modus, djup och tidshorisont. Genom att på det sättet öka kunskapen om detta fenomen, skapas ett nytt perspektiv på organiserad brottslighet och legal ekonomi, vilket bör få betydelse för att identifiera infiltration. Härigenom fördjupas förståelsen av mera komplexa former av organiserad brottslighet, med fokus på sammanflätningen av kriminella aktiviteter och legal näringsverksamhet. Det ger i sin tur en grund för att föreslå åtgärder som motverkar infiltration, och därmed den brottslighet som annars hade följt i infiltrationens spår. Initiativ: Brå Målgrupper: Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Bolagsverket samt näringslivet och dess organisationer Startår: 2015 Brottsutvecklingen Sedan slutet av 1970-talet har Brå återkommande gett ut rapporten Brottsutvecklingen. Rapporten ger viktig kunskap om utvecklingen och omfattningen över tid beträffande ett antal centrala brottstyper, vilket kan ligga till grund för prioriteringar av åtgärder och insatser. Rapporten har blivit en av myndighetens mest lästa och använda produkter. Den senaste publicerades 2012 och rör brottsutvecklingen under 2000-talet fram till år I den kommande upplagan, som publiceras 2016, beskrivs och analyseras utvecklingen över olika brottstyper fram till år En viktig informationskälla är Nationella trygghetsundersökningen (NTU), där utsattheten för olika typer av brott undersöks. Även den officiella kriminalstatistiken kommer att användas. Initiativ: Brå Målgrupp: Rättsväsendets myndigheter och allmänheten Startår: 2015 Redovisningsår: 2017 Förstudie om förutsättningar för en svensk Eko/org-monitor I samverkan med andra myndigheter och med forskarsamhället ska Brå göra en förstudie för att undersöka förutsättningarna för att skapa en svensk eko/org-monitor, ett system för att löpande 21

22 dokumentera större förundersökningar inom organiserad och ekonomisk brottslighet. Förstudien ska innehålla en beskrivning av olika aspekter som behöver beaktas inför beslut om att eventuellt inrätta en sådan monitor, såsom urvalet av förundersökningar, vilka uppgifter som skulle lagras, vilken nytta systemet skulle kunna medföra för olika målgrupper samt frågor om förvaltning och kostnader. Förebilden är det nederländska Organized Crime Monitor, som sedan 1996 lagrar uppgifter från större förundersökningar. Hittills har databasen fyllts på med uppgifter från fler än 150 förundersökningar och om fler än tusen gärningspersoner. Med jämna mellanrum publiceras sedan rapporter som belyser olika aspekter av brottsligheten. Initiativ: Brå Målgrupper: Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Skatteverket (Skattebrottsenheten), Brå och forskarsamhället Startår: 2016 Redovisningsår: 2017 Svensk marknad för kulturföremål från krigs- och konfliktområden Brå kartlägger den svenska marknaden för föremål från krigs- och konfliktområden, där arkeologisk rovplundring antas finansiera parter i konflikten. Inledningsvis kommer Brå 2016 att ta fram ett underlag för en fördjupad studie som ger detaljerad information om handels- och föremålstyper, prisklasser osv till brottsbekämpande myndigheter och tullmyndigheter, myndigheter inom kulturarvsområdet och handel med kulturföremål inom Skandinavien. Initiativ: Brå och Riksantikvarieämbetet Målgrupper: Regeringen, Polismyndigheten, Nordiska ministerrådet, UNESCO, Tullverket, berörda museer med flera Startår: 2016 Polis- och åklagarverksamhet Samlad bedömning av resultatutvecklingen avseende utredning och lagföring Brå har fått i uppdrag av regeringen att analysera hur olika faktorer kan ha påverkat rättsväsendets resultatutveckling avseende utredning och lagföring. Analyserna ska omfatta utvecklingen sedan 2006, men särskilt fokus ska läggas på utvecklingen under senare år. Uppdraget omfattar tre separata analyser, på följande tre områden (uppdragen presenteras mer detaljerat nedan): Användningen av förundersökningsbegränsning (redovisats 2015). Förändringar i brottens karaktär. Förändrade krav på bevisning. I samband med slutredovisningen ska Brå ge en samlad bedömning av hur man kan tolka resultatutvecklingen inom rättsväsendet avseende utredning och lagföring. Den samlade bedömningen ska utgå från de tre uppdragen samt från övrig kunskap som finns på området. Initiativ: Regeringen Målgrupper: Regeringen, Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten och domstolarna Startår:

23 Förändringar i brottens karaktär Brå har i uppdrag av regeringen att analysera om och hur de anmälda brotten (det vill säga de brottsärenden som rättsväsendet har att hantera) har ändrat karaktär över tid. Syftet är att undersöka om ärendena har blivit mer svåruppklarade. Enligt uppdraget bör Brå till exempel belysa om det numera är fler eller färre inslag av grov brottslighet eller om brottslighet med internationella förgreningar har ökat, om brott med IT-relaterade inslag har ökat eller om fler mindre grova och därmed svåruppklarade brott anmäls. I uppdraget ingår att analysera vilken betydelse eventuella förändringar kan ha haft för utvecklingen av personuppklarade brott. Initiativ: Regeringen Målgrupper: Regeringen, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten Startår: 2015 Förändrade krav på bevisning Brå har i uppdrag av regeringen att analysera om och hur domstolarnas krav på bevisning i brottmål har förändrats. Det gäller inte minst kraven på teknisk bevisning, men även kraven på annan form av bevisning. I uppdraget ingår också att belysa orsakerna till eventuella förändringar i kraven på bevisning samt att belysa vilken betydelse de eventuella förändringarna kan ha haft för utvecklingen av personuppklarade brott. Initiativ: Regeringen Målgrupper: Regeringen, Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten och domstolarna Startår: 2015 Kartläggning av åtgärder mot kriminalitet i socialt utsatta områden Brå har i uppdrag av regeringen att identifiera framgångsfaktorer och fungerande metoder och arbetssätt för att förebygga och beivra brottslighet samt öka tryggheten i socialt utsatta områden. Brå ska även studera vilka åtgärder som kan bidra till att stärka relationen mellan befolkningen och rättsväsendet, liksom mellan befolkningen och övriga myndigheter och aktörer som medverkar i det brottsförebyggande arbetet. Uppdraget ska ta sin utgångspunkt i befintlig nationell och internationell forskning och beprövad erfarenhet, liksom i Brås och andra relevanta aktörers pågående arbete på området. Undersökningen bör omfatta insatser på både lokal och nationell nivå och såväl rättsväsendespecifika åtgärder som åtgärder som bedrivs av andra aktörer. Initiativ: Regeringen Målgrupper: Regeringen, polisen och andra brottsförebyggande aktörer på lokal och nationell nivå Startår: 2015 Stora brottmål Under senare år har rättsväsendet ställts inför utmaningar med en ökad hantering av stora förundersökningar och omfattande brottmål. Brå har fått i uppdrag av regeringen att mot denna bakgrund kartlägga och analysera utvecklingen av förundersökningarnas och brottmålens om- 23

24 fång och komplexitet under de senaste tio åren. Karaktären på särskilt stora förundersökningar och brottmål ska kartläggas och en uppskattning av resursåtgången för dessa ska göras, liksom en bedömning av vad som ligger bakom utvecklingen. Brå ska även analysera utvecklingens eventuella påverkan på resultatutvecklingen så som den kommer till uttryck i olika kvantitativa indikatorer. Initiativ: Regeringen Målgrupper: Regeringen, Åklagarmyndigheten och Sveriges domstolar Startår: 2016 Redovisningsår: 2017 Relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden Brå har i uppdrag av regeringen att öka kunskapen om socialt utsatta områden ifråga om kvinnors och mäns trygghet, förtroendet för rättsväsendet och relationen till rättsväsendet. Brå ska även belysa om det förekommer parallella samhällsstrukturer i sådana områden. I uppdraget ingår att visa hur dessa strukturer i så fall ser ut och fungerar, samt hur de påverkar rättsväsendets möjligheter att beivra och förebygga brott. Initiativ: Regeringen Målgrupper: Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och socialtjänsten Startår: 2016 Redovisningsår: 2018 Trygg i Angered metodstödsprojekt Brå stödjer polisens och stadsdelsnämndens satsning Trygg i Angered, genom att löpande följa upp genomförandet av utvalda specificerade åtgärder i polisens och stadsdelsnämndens gemensamma åtgärdsplan i syfte att identifiera flaskhalsar, hinder och framgångsfaktorer. Seminarier och workshoppar arrangeras sedan för polisen och Göteborg stad, för att presentera resultatet av kartläggningen och diskutera justeringar, förbättringar och utmaningar kopplade till insatsen. Initiativ: Polismyndigheten i Västra Götaland. Målgrupper: Polismyndigheten och kommunerna. Samarbetspartner: Polismyndigheten och Göteborgs stad. Startår: Slutår: Projektet kan dock komma att förlängas. Södertäljesatsningen Brå genomför en fallstudie av Södertäljesatsningen mot organiserad brottslighet. Syfte med projektet är att beskriva, analysera och följa upp genomförandet och resultatet av myndigheternas samverkansform mot organiserad brottslighet i Södertälje samt att ge en bild av varför satsningen uppkom. Brå ska sondera hur samverkan sker på de olika nivåerna och hur myndigheterna arbetar för att uppfylla sina respektive mål, samtidigt som de delar ett övergripande mål. Goda exempel ska lyftas fram och hinder och möjligheter identifieras. Projektet inkluderar även metodstöd, till exempel genom att Brå bidragit med att utforma och utveckla Södertäljesatsningens uppföljningsmall, som används för att utvärdera respektive ärende. Initiativ: Polismyndigheten i Stockholms län samt Brå. Målgrupper: Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket och Försäkringskassan 24

25 Samarbetspartner: Rättsväsendets myndigheter samt kontrollmyndigheter och förvaltningar som ingår i det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet Startår: 2011 Utvärdering av projekt Fenix i Södra Järva I regleringsbrevet för 2015 anges att Brå ska ge stöd till rättsväsendets myndigheter, och då särskilt till det arbete som riktas mot socialt utsatta områden och miljöer, där polisen har svårare att utföra sitt arbete. Södra Järva i Stockholm är ett sådant socialt utsatt område. Utmärkande för dessa områden är att brottsligheten är högre och tryggheten hos invånarna lägre än i övriga delar av landet, och att förtroendet för polisen är lågt. Polisen i Stockholm inledde en särskild insats, kallad Fenix, som pågått under 2015, med syftet att förbättra möjligheterna för polisen att utföra sitt arbete i de berörda områdena. Det huvudsakliga målet för arbetet är att brottsligheten där ska minska, tryggheten ska öka och allmänhetens förtroende för polisen ska förstärkas. Under 2015 har Brå arbetat dels genom att ge metodstöd, dels med en mätning av brottslighet och trygghet i området. Under 2016 kommer Brå att redovisa en slutrapport som beskriver hur polisen arbetat inom ramen för Fenix och vilka resultat det gett. Initiativ: Brå Målgrupper: Polismyndigheten, kommunen (främst inom socialtjänsten och skolan), liksom föreningar, företag och organisationer i närområdet Startår: 2014 Samarbete mellan poliser och åklagare Både Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten lyfter fram att ett bra samarbete mellan polis och åklagare är centralt. Brå kommer att kartlägga samarbetet och studien avser att fånga upp goda exempel som kan vara vägledande för polisregioner där samarbetet inte fungerar optimalt. Studien ska kunna fungera som ett bra kunskapsunderlag till myndigheternas fortsatta arbete med att förbättra samarbetet. Initiativ: Brå Målgrupper: Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Regeringen. Startår: Redovisningsår: 2017 Senare led i rättskedjan Kartläggning av situationen i häkte När det gäller häktning har Sverige bland annat fått kritik för långa häktningstider, avsaknad av tidsgränser, isolering, få alternativ och omfattande restriktioner. För att öka kunskapen om användningen av häktning och restriktioner samt tillämpningen av isoleringsbrytande åtgärder har Brå fått i uppdrag av regeringen att kartlägga situationen i häkte. Brå ska också redovisa eventuella identifierade hinder för en human, säker och effektiv häktesverksamhet och vid behov ge förslag på hur verksamheten kan utvecklas. Initiativ: Regeringen 25

26 Målgrupper: Regeringen, Kriminalvården och Åklagarmyndigheten Startår: 2015 Redovisningsår: 2017 Utslussning inom Kriminalvården Utslussningsarbetet är en central del av Kriminalvårdens återfallsförebyggande arbete. Brå har därför i regleringsbrevet för 2016 fått i uppdrag att följa upp Kriminalvårdens arbete med utslussning. Parallellt med uppdraget till Brå gav regeringen i slutet av 2015 också i uppdrag till Kriminalvården att utveckla och förstärka myndighetens arbete med utslussning av klienter i anstalt och frivård. I Brås uppdrag ingår att kartlägga arbetets omfattning och karaktär, att bedöma hur arbetet utvecklas i samband med regeringens satsning samt att redovisa eventuella hinder för ett välfungerande och kunskapsbaserat utslussningsarbete. Eventuella skillnader i arbetet och dess förutsättningar i olika delar av landet samt för män respektive kvinnor och för personer med olika språkbakgrund ska särskilt uppmärksammas. Hur brottsofferaspekter uppmärksammas inom utslussningsarbetet ska belysas i de delar det är relevant. Förslag på hur utslussningsarbetet kan vidareutvecklas ska vid behov lämnas. Initiativ: Regeringen Målgrupper: Regeringen, Kriminalvården, Arbetsförmedlingen samt anställda inom socialtjänsten som arbetar med personer som frigivits från anstalt eller frivård. Startår: 2016 Redovisningsår: 2017 Andra och övergripande områden Målsägare i rättsprocessen Det är väl känt att målsägares medverkan i rättsprocessen påverkar möjligheten att driva denna framåt. Brå har i uppdrag att studera målsägares medverkan i rättsprocessen, med fokus på hur denna kan öka, för att förbättra förutsättningarna att nå framgång i rättsprocessen. Studien ska belysa hur rättsprocessen påverkas av att målsägaren medverkar alternativt inte medverkar fullt ut. Framgångsfaktorer för att öka målsägares medverkan ska identifieras, liksom vilket stöd målsägaren är i behov av före, under och efter rättsprocessen samt hur dessa behov tillgodoses och hur stödet kan utvecklas. Initiativ: Regeringen Målgrupp: Regeringen, Polismyndigheten, domstolarna, Brottsoffermyndigheten, Åklagarmyndigheten, vissa frivilligorganisationer samt Advokatsamfundet Startår: 2014 Avhopparverksamhet Brå har i regleringsbrevet för 2015 fått i uppdrag att kartlägga avhopparverksamheter, där individer som önskar lämna kriminella och extremistiska grupperingar kan få stöd. Brå ska kartlägga tillgången till stöd för avhoppare från kriminella och extremistiska grupperingar över landet och redovisa hur stödinsatserna är uppbyggda hos polis, kommuner och andra aktörer. I uppdraget ingår också att bedöma i vilken utsträckning den avhopparverksamhet som finns tillgängligt täcker de behov som finns på området. Brå ska också identifiera framgångsfaktorer 26

27 i arbetet och lämna förslag på hur avhopparverksamheten kan utvecklas. Förslagen ska utgå från de behov av stöd och skydd som avhoppare har. Uppdraget ska redovisas senast den 15 april Initiativ: Regeringen Målgrupper: Regeringen, Polismyndigheten, kommuner och andra som arbetar med avhoppare Startår: 2015 Antologi om ekonomisk brottslighet Den 20 april 1995 lade regeringen fram skrivelsen Samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten (skr. 1994/95:217). Den blev upphov till ett omfattande reformarbete, som bland annat resulterade i att Ekobrottsmyndigheten inrättades och att Skatteverket bildade skattebrottsenheter. En bidragande orsak till skrivelsen var den kritik som Riksdagens revisorer tidigare hade riktat mot svensk ekobrottsbekämpning (1994/95:RR4). År 2015 har tjugo år gått sedan den kriminalpolitiskt tongivande strategin sjösattes. I en antologi belyser en rad författare olika aspekter av ekobrottsligheten. Det gemensamma avstampet är regeringens strategi; sedan går blickarna fram till idag, och för några går de ännu längre fram i tiden. Syftet med antologin är att skapa en grund för diskussion om framtidens ekobrottsbekämpning. Initiativ: Brå Målgrupper: Regering och riksdag samt alla myndigheter i kontroll- och rättskedjan som upptäcker, förebygger, utreder och lagför ekobrott Startår: 2014 Internationell och EU-finansierad verksamhet The Stockholm Criminology Symposium Brå ansvarar för genomförandet av The Stockholm Criminology Symposium, som årligen har runt 500 deltagare och i år genomförs den juni Brå ansvarar även för prisceremonin för The Stockholm Prize in Criminology, och 2016 års vinnare är Travis W. Hirschi (USA), Cathy Spatz Widom (USA) och Per-Olof Wikström (Sverige och England) för deras forskning om vad som påverkar ungdomar att begå brott och vad som får dem att avstå. Deras forskning ligger även till grund för årets huvudtema Parents, peers, and prevention. Ett ytterligare tema är Contemporary Criminology, som täcker in ett bredare område inom kriminologin. Initiativ: Regeringen Målgrupper: Forskare, beslutsfattare och praktiker inom kriminologi eller för temat närliggande områden, inom rättsväsendet och regeringskanslier, inom organisationer och institut i Sverige och i andra länder Startår: 2015 Organiserad brottslighet på nätet Tillsammans med Bundeskriminalamt (BKA) i Tyskland och Wetenschappelijk Onderzoek- en Documentatiecentrum (WODC) i Nederländerna genomför Brå ett EU-projekt om den organi- 27

28 serade brottslighetens inblandning i kriminalitet på internet. Syftet med projektet är att utifrån polisdata beskriva på vilket sätt den organiserade brottsligheten använder internet för brottslig verksamhet. Projektet förbereddes med en större konferens i Wiesbaden i september 2013, då framför allt bedrägeribrotten lyftes fram. Syftet med projektet är att kartlägga strukturen på den internetrelaterade brottsligheten med koppling till organiserad brottslighet och att undersöka vilka gärningspersonerna är, vilka medhjälpare de behöver, varifrån brotten sker, hur brotten går till, vilka som drabbas och vilka skadorna är. Mot denna bakgrund ska sedan brottsförebyggande och brottsbekämpande strategier och metoder utvecklas. Initiativ: Brå, BKA (Tyskland) och WODC (Nederländerna) Målgrupp i Sverige: Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, EU och Europol Samarbetspartner: BKA (Tyskland) och WODC (Nederländerna) Startår: 2014 Projektet MORE Projektet handlar om organiserad brottslighets infiltration av näringslivet och är en fortsättning på EU-projektet ARIEL. Projektets syfte är att ta fram en riskbedömningsmodell för denna infiltration, att operationalisera modellen med bland annat riskkartor (branscher) samt att testa dessa inom några av EU:s medlemsländer. Många av faktorerna i modellen har bäring på samhällets åtgärder mot penningtvätt. Förutom Sverige ingår Italien och Tyskland i projektet. Materialet som ligger till grund för riskmodellen består av förundersökningar, domar och myndighetsrapporter. Även expertintervjuer kommer att genomföras. Initiativtagare: Transcrime Italien (EU-finansierat) Samarbetspartners: Bundeskriminalamt och Europol Målgrupp: Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Tillsynsmyndigheten i konkurser, Bolagsverket och företagarorganisationer Startår: 2016 Redovisningsår: 2017 Projektet PROTON Med EU-medel (Horizon 2020) genomför ett stort antal universitet, institutioner och företag ett treårigt forskningsprojekt där syftet är att ta fram ett IT-baserat modelleringssystem för att förebygga organiserad brottslighet och terrorism. Modelleringssystemet ska bland annat användas för att simulera vad som sker med organiserad brottslighet och terrorism vid olika samhälleliga och miljömässiga förändringar samt vid olika policybetonade åtgärder. Särskilt betonas systemet för att motverka rekrytering. I projektet ingår olika steg för att ta fram modelleringssystemet. Grundläggande är att undersöka de faktorer av social, psykologisk och ekonomisk natur som påverkar uppkomsten av organiserad brottslighet och terrornätverk. Det gäller också betydelsen av internet och sociala medier samt ekonomisk ojämnlikhet. Vidare undersöks uppkomsten av kriminella karriärer. Brå tillhör den så kallade policygruppen i projektet (bedriver inte operativ verksamhet), som är tänkt att använda modelleringssystemet. De andra i gruppen är bland annat UNODC (United Nations Office on Drugs and Crime), EUPN (European Crime Prevention Network) och WODC (Wetenschappelijk Onderzoek en Documentatiecentrum). Uppgiften är att bedöma de resultat som kommer fram i de olika stegen i projektet. Det gäller både den bakomliggande 28

29 forskning som sker och själva modelleringssystemet. För Brås del kommer det att ske med hjälp av seminarier där relevanta myndigheter bjuds in. Initiativ: Università Cattolica del Sacro Cuore, Transcrime i Milano och The Hebrew University of Jerusalem Målgrupper: Regeringskansliet, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Säkerhetspolisen och kommuner Startår: 2016 Redovisningsår: 2019 Utveckling av lokalt brottsförebyggande arbete Basutbildning i brottsförebyggande arbete I den målgruppsanalys som Brå genomförde 2014 och 2015 uppgav 40 procent av de tillfrågade lokala brottsförebyggarna att de saknade förmåga att arbeta kunskapsbaserat med frågorna. Brå kommer därför att prioritera att ta fram ett kunskapsstöd i form av en främst webbaserad basutbildning. Syftet med utbildningen är att höja lägstanivån hos kommun och polis om kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete. Tanken är att de lokala aktörerna efter att ha genomgått utbildningen ska ha förmågan att arbeta kunskapsbaserat. En projektgrupp på Brå kommer att ta fram utbildningens innehåll med stöd av en referensgrupp bestående av lokala brottsförebyggare och centrala aktörer, såsom polisens HR-avdelning och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Detta innehåll kommer sedan att formateras i lämpliga lektionsmoduler för inlärning främst via ett e-learningsystem.initiativ: Regeringen (följer av instruktionen). Målgrupp: Lokala beslutsfattare och samordnare av lokalt brottsförebyggande arbete inom kommun och polis Samverkan: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Polismyndigheten, Stödskyddsföreningen, Socialstyrelsen, Boverket, Folkhälsomyndigheten med flera Startår: 2016 Redovisningsår: 2018 Ekonomiskt stöd Årets utlysning av ansökningar om ekonomiskt stöd avser brottsförebyggande insatser som utgår från en tydlig problembild. Till det ekonomiska stödet knyts ett tätt metodstöd, där de aktörer som tilldelats medel får kontinuerlig återkoppling om hur arbetet kan förbättras eller utvecklas. Den täta kontakten och handläggningen av inkomna del- och slutrapporter utgör en del i en kunskapsuppbyggnad om det lokala brottsförebyggande arbetet. För att sprida dessa erfarenheter vidare kommer främst Brås webbplats att användas. Initiativ: Regeringen (följer av instruktionen) Målgrupp: Lokala brottsförebyggande aktörer inom främst kommun och polis Startår: 2016 Inriktningar för utvecklingsarbete Det finns ett behov av att utveckla spetskunskap om nya konkreta brottsförebyggande arbetssätt. För att möta behovet kommer Brå att påbörja ett arbete som sträcker sig över flera verk- 29

30 samhetsår, och initialt fokusera detta arbete på tre utvalda områden. Inom varje inriktning kommer Brå att göra välja ut vilka brottstyper eller områden där spetskunskap i första hand behöver utvecklas. Brå kommer att kunna ge ekonomiskt stöd för att stimulera utvecklingen, omvärldsbevaka, göra kunskapsgenomgångar, ta fram särskild statistik och utvärdera eller ge bidrag till utvärderingar inom de olika områdena. Utvecklingsarbetet kommer i hög grad att rikta sig utåt till den lokala nivån, men även till andra samhällsinstanser som kan bidra i arbetet, exempelvis forskningsmiljöer, näringslivet och civilsamhället. De första tre områden som satsningen omfattar är socialt utsatta områden, situationell brottsprevention och IT-relaterad brottslighet. Initiativ: Regeringen (följer av instruktionen) Målgrupp: Lokala brottsförebyggande aktörer inom främst kommun och polis, forskningsmiljöer och näringslivet m.fl Startår: 2016 Redovisningsår: 2018 Stöd i typkommuner Brå har goda erfarenheter av att samarbeta nära med kommun och polis genom hela processen för det lokala brottsförebyggande arbetet, från kartläggning, val av instanser, implementering, genomförande och uppföljning. Eftersom ett sådant stöd kräver mycket stora resurser kommer Brå att välja ut ett antal typkommuner som kan antas representera olika lokala problembilder, till exempel ett socialt utsatt område, en mellanstor kommun, en kommun med litet invånarantal och en turistnäringskommun, där ett kontinuerligt och fullt stöd kan ges. Ett visst ekonomiskt stöd kommer också att riktas till dessa typkommuner. Till stöd för andra kommuner kommer Brå att fånga upp lärdomar och insikter under arbetet i dessa typkommuner och sprida erfarenheterna, bland annat genom att publicera dessa på Brås webplats. Initiativ: Regeringen (följer av instruktionen) Målgrupp: Lokala brottsförebyggande aktörer inom främst kommun och polis samt andra aktörer som berörs av arbetet Startår: 2016 Redovisningsår: 2018 The European Crime Prevention Award (ECPA) Brå har i uppdrag att ta fram det svenska bidraget till den europeiska tävlingen i brottsförebyggande arbete, The European Crime Prevention Award (ECPA). Den nationella deltävlingen utgår från de riktlinjer och teman som bestäms av EU:s ordförandeland. Utlysning och sonderingar för att hitta och nominera verksamheter och projekt sker under våren Utifrån temat görs också en kort vägledande information som presenteras i samband med den svenska prisceremonin, som sker på hösten. Initiativ: Regeringen (följer av instruktionen) Målgrupp: Lokala beslutsfattare inom kommun och polis samt European Crime Prevention Network (EUCPN) Samverkan: Rikspolisstyrelsen (RPS), Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och de som berörs av det ämne som juryn valt ut 30

31 Startår: 2016 Konferensen Råd för framtiden Råd för framtiden En nationell konferens om brottsförebyggande arbete, arrangeras i år i samarbete med Halmstads kommun, den april. Det lokala brottsförebyggande arbetet påverkas av den nya polisorganisationen, och fokus för konferensen är därför lägesbilden för det brottsförebyggande arbetet. Dessutom kommer diskussioner att föras om innovation och nya lösningar på nya och gamla brottsproblem. Konferensen sprider såväl nationella som internationella erfarenheter och forskning samt tillgodoser samtidigt det behov av erfarenhetsutbyte mellan aktörer som så ofta påtalas. Det förberedande planeringsarbetet för 2017 års konferens inleds under hösten Initiativ: Regeringen (följer av instruktionen) Målgrupp: Lokala brottsförebyggande aktörer, främst polis och kommuner. Samarbetspartner: Halmstads kommun Startår: 2015 (Råd för framtiden 2016) respektive 2016 (Råd för framtiden 2017) (Råd för framtiden 2016) respektive 2017 (Råd för framtiden 2017) Brottsförebyggarblad utifrån brottstyper Det finns en stor efterfrågan på goda metoder som kan användas för att förebygga en viss brottstyp. Eftersom lösningen inte återfinns i en specifik metod som kan passa brottet i varje situation, utvecklade Brå under 2015 ett koncept med kortinformation som ska kunna ge brottsförebyggare stöd till att själva utveckla metoder som passar för specifika brottstyper i den föreliggande situationen. Informationen kommer främst att inriktas på samverkansprocessen och hur denna bör användas för att kartlägga problemet, för att identifiera relevanta samarbetspart-ners och belysa lagstiftning på området. Ibland kan nya rön som framkommit ur forskning om det specifika brottet även finnas med. Initiativ: Regeringen (följer av instruktionen) Målgrupp: Lokala brottsförebyggande aktörer, främst polis och kommuner Startår: 2016 Omvärldsbevakning Brå fortsätter att utveckla sitt system för omvärldsbevakning. I syfte att strategiskt utveckla och stödja det lokala brottsförebyggande arbetet, samlas exempel in på kunskapsbaserade, beprövade eller utvärderade brottsförebyggande insatser inom olika samhällssektorer. Kunskapen ska hämtas ur forsknings- och utvecklingsprojekt som bedrivs nationellt och internationellt. Initiativ: Regeringen (följer av instruktionen) Målgrupp: Lokala beslutsfattare inom kommun och polis samt samordnare för lokalt brottsförebyggande arbete Startår:

32 Internt stöd och utveckling av myndigheten Staben Under 2016 kommer ett antal projekt att sortera under staben. Bland annat kommer myndigheten, i enlighet med regleringsbrevet, att genomföra den handlingsplan som togs fram 2015 för utveckling av arbetet med jämställdhetsintegrering för att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Handlingsplanen innehåller identifierade utvecklingsbehov, mål och aktiviteter som myndigheten avser att vidta, och kommer att genomföras under Brå kommer bland annat att se över statistikprodukterna, genomföra genomlysningar av ett urval rapporter och av myndighetens kommunikation för att identifiera förbättringsområden. Myndigheten kommer att genomföra ett antal utbildningar för att stärka samtliga medarbetares förmåga att integrera ett jämställdhetsperspektiv i det egna arbetet och därmed i myndighetens produktion. Brå kommer också att medverka till att ett jämställdhetsperspektiv integreras i det lokala brottsförebyggande arbetet. Därutöver kommer de projekt som bedrivs av den nya befattningen forsknings- och utredningsråd att sortera under staben. Förvaltningsavdelningen Inom förvaltningsavdelningen ryms personalenheten, kommunikationsenheten, IT-enheten, enheten för ekonomi och administration, samt avdelningens kansli, där myndighetens jurister är placerade. Nedan beskrivs de olika enheternas prioriterade arbete under Ekonomi och administration Enheten för ekonomi och administration ansvarar för myndighetens övergripande styrning och utveckling inom områdena ekonomiadministration, registratur och arkiv, kontorsstöd och lokaler samt fysisk säkerhet och informationssäkerhet. Enhetens uppdrag är att ge råd, stöd och service inom ansvarsområdena för att underlätta effektiva arbetssätt på Brå. Enheten ska ständigt förbättra och utveckla processer, rutiner och arbetssätt samt säkerställa att arbetet utgår från och följer gällande lagar, avtal och bestämmelser. Inom ekonomiområdet ska enheten under 2016 genomföra en förstudie av inköpsorganisationen på myndigheten tillsammans med bl.a. förvaltningsavdelningens kansli, för att därefter implementera e-beställningar genomgående. Enheten ska även genomföra en förstudie av ett nytt tidredovisningssystem, för att under 2016 implementera detta. Arbetet sker bl.a. i samarbete med personalenheten. Inom arkivområdet ska enheten fortsätta arbetet med att införa elektronisk arkivering (e-arkiv), i samarbete med bl.a. IT-enheten. Enheten ska också se över och säkerställa hanteringen av Brås gemensamma informationstillgångar. Personalfrågor Under 2016 kommer Brå att fortsätta med arbetet att skapa en kunskapsintensiv, modern och attraktiv arbetsplats där medarbetarnas engagemang och kompetens tas tillvara och utvecklas. Inom arbetsmiljöområdet görs fortsatta insatser inom friskvårdarbetet. Erfarenhetsutbytet med våra viktigaste målgrupper utvecklas i form av praktik hos till exempel Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten, där flera medarbetare haft möjlighet att följa verksamheterna under en 32

33 eller ett par dagar. Brå kommer att fortsätta samarbetet med andra myndigheter för att möjliggöra för fler medarbetare att öka kunskapen om Brås målgrupper. Därutöver planeras utbildningsinsatser inom till exempel projektledning. Kommunikation Under 2016 fortsätter Brå att utveckla sitt kommunikationsarbete, både internt och externt. Fokusområdena är förbättrad kunskapsspridning och kommunikation med målgrupperna, liksom höjt internt stöd. Myndigheten har en omfattande kunskapsproduktion. Kommunikationsenheten stöttar vid behov med insatser under hela processen, såväl genom att diskutera målgrupper som att producera rapporter och att ta fram strategier och budskap för att kommunicera myndighetens framtagna kunskap i lämpliga kanaler. Genom interna föreläsningar och kurser, inom bland annat rapportskrivning, presentationsteknik och mediekontakter, får medarbetarna ytterligare stöd i att förmedla Brås kunskap. En viktig del i enhetens arbete under 2016 är att med hjälp av kommunikation bistå med att stimulera och utveckla det brottsförebyggande arbete där Brå har fått ett förstärkt uppdrag. Förutom handböcker och konferenser kommer kommunikationsenheten att stötta vid de särskilda satsningar som görs på utbildningar och processtöd, liksom implementering av det nya nationella brottsförebyggande programmet. I övrigt fortsätter enheten att vidareutveckla Brås externa kommunikationskanaler såsom webb, medier, digitalt nyhetsbrev, twitter och poddsändningar. Brå fortsätter med de populära poddsändningarna även under 2016 och planerar mellan fyra och sex avsnitt. En annan viktig insats under 2016 är att se över och anpassa de löpande statistikrapporterna liksom den kriminalstatistiska årsboken till webben. Målsättningen är att effektivisera processen internt liksom att öka tillgängligheten externt. Samtidigt ser enheten över den interna grafiska profilen för tabeller, diagram och figurer samt tar fram mallar utifrån den nya profilen. Brås kunskap sprids också genom föreläsningar eller med informationsbord på relevanta konferenser, liksom genom egna seminarier och konferenser. Förutom konferensen Råd för framtiden, Stockholm Criminology Symposium och arrangemang under Almedalsveckan planeras fler egenarrangerade seminarier under Slutligen kommer Brå att genomföra en målgruppsundersökning riktad till rättsväsendet, för att se hur målgruppen använder Brås kunskap och kommunikationskanaler. IT IT-frågorna på Brå omfattar myndighetens interna nätverk, IT-relaterad utrustning, IT-relaterat supportstöd, IT-säkerhet, förvaltning och nyutveckling av myndighetens statistiksystem och interna stödsystem, men även externa förbindelser mot internet och utlokaliserade servrar liksom med andra myndigheter inom rättsväsendet. Därtill kommer det IT-intensiva arbetet med kriminalstatistiken, såväl den löpande driften med att samla in och producera den officiella statistiken som att genomföra mer komplicerade uttag ur systemet. Verksamheten 2016 kommer att färdigställa det delvis genomförda omfattande arbetet med att införa en ökad mobilitet för Brås personal på och utanför arbetsplatsen. Den strategiska utvecklingen av myndighetens ITplattform och tjänster som inleddes 2014 kommer även bedrivas under 2016, vilket också kan ses som ett led i myndighetens kontinuerliga informationssäkerhetsarbete. Förvaltningsavdelningens kansli Vid kansliet finns myndighetens jurister, som främst hanterar förvaltningsrättsliga frågor. De biträder generaldirektören samt ger råd, stöd och service till myndighetens olika enheter. Juris- 33

34 terna har även en kontrollerande uppgift och ska se till att myndighetens arbete är förenligt med gällande rätt. Myndighetens personuppgiftsombud sköter de kontrollfunktioner som följer av lagstiftningen. Bland de vanligaste uppgifterna finns frågor kring hantering av personuppgifter och sekretessfrågor samt avrop och upphandlingar. Kansliet har också det övergripande ansvaret för arbetet med att besvara remisser och har till uppgift att samordna myndighetens yttranden och se till att remisserna handläggs på ett ändamålsenligt sätt. Särskilt utrymme kommer under 2016 att ges till att kartlägga, analysera och utveckla myndighetens anskaffningsprocesser. 34

35 Översikt över verksamheten 2016, i korthet Verksamhet Initiativ Målgrupp STATISTIKVERKSAMHET Produktion av offentlig kriminalstatistik Löpande produktion av den officiella kriminalstatistiken R Regeringen, riksdagen, rättsväsendets myndigheter samt statistikens övriga användare. Prioriterat kvalitetsarbete inom den officiella kriminalstatistiken R Regeringen, riksdagen, rättsväsendets myndigheter samt statistikens övriga användare. Utveckling av rättsväsendeinriktad statistik RIF etapp 2 R Regeringen, riksdagen, rättsväsendets myndigheter samt statistikens övriga användare. Räls Rättsväsendets leveranser till SOR (etapp IX) R Regeringen, riksdagen, rättsväsendets myndigheter samt statistikens övriga användare. Utveckling av ny statistik samt databas för verksamhetsuppföljning i rättsväsendet R Regeringen, riksdagen, rättsväsendets myndigheter (främst Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten) samt statistikens övriga användare. Periodiska undersökningar som genomförs med särskild datainsamling Nationella trygghetsundersökningen (NTU) R Regeringen, riksdagen, rättsväsendets myndigheter samt statistikens övriga användare. Utveckling av Nationella trygghetsundersökningen (NTU) E Regeringen, riksdagen, rättsväsendets myndigheter samt statistikens övriga användare. Redovisn. år Ansv. enhet Löpande Ers Löpande Ers 2018 Ers, IT 2016 Ers, IT 2017 Ers Årligen Esu 2016 Esu Sida

36 Verksamhet Initiativ Målgrupp Redovisn. år Ansv. enhet Skolundersökningen om brott (SUB) E Rättsväsendets myndigheter (främst Polismyndigheten), liksom Socialtjänsten och andra som intresserar sig för ungdomsfrågor Esu Utveckling av ett surveystatistiksystem E Brå 2016 Esu, IT Andra statistiska verksamheter Urbant utvecklingsarbete R Regeringen, riksdagen, rättsväsendets myndigheter, enskilda kommuner samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Ers Analys av statistik om brottsutvecklingen och om rättsväsendets verksamhetsresultat R Regeringen, rättsväsendets myndigheter och allmänheten. Löpande Esu Hatbrott R Regeringen, riksdagen, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och andra aktörer inom området. Årligen Esu Handläggningstider i rättskedjan R Regeringen, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket Esu Prognoser över verksamhetsvolymerna i rättsväsendet R Regeringen, riksdagen, Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården. Årligen Esu Statistikservice R Statistikens användare. Löpande Ers, Esu Internationellt samarbete R Regeringen, riksdagen och statistikens användare. Löpande Ers, Esu FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSVERKSAMHET Brottsligheten Bedrägerier R Regeringen, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten FoU och EkoOrg IT-relaterad brottslighet R Regeringen, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten FoU Indikatorer över organiserad brottslighet R Regeringen och rättsväsendets myndigheter EkoOrg Sida

37 Verksamhet Initiativ Målgrupp Redovisn. år Ansv. enhet Otillåten påverkan mot Migrationsverket F Regeringen, Migrationsverket och andra myndigheter EkoOrg Otillåten påverkan mot myndighetspersoner E Regeringen, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Migrationsverket, Kustbevakningen, Tullverket, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassorna EkoOrg Tre städer E Regeringen, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket och Försäkringskassan EkoOrg Kriminell infiltration av företag E Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Bolagsverket samt näringslivet och dess organisationer Staben Brottsutvecklingen E Rättsväsendets myndigheter och allmänheten FoU Förstudie om förutsättningar för en svensk Eko/org-monitor E Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket, Skatteverket (Skattebrottsenheten), Brå och forskarsamhället Staben Svensk marknad för kulturföremål från krigs- och konfliktområden E Regeringen, Polismyndigheten, Nordiska ministerrådet, UNESCO, Tullverket, berörda museer, med flera Staben Polis- och åklagarverksamhet Samlad bedömning av resultatutvecklingen avseende utredning och lagföring R Regeringen, Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten och domstolarna Upo Förändringar i brottens karaktär R Regeringen, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten Upo Förändrade krav på bevisning R Regeringen, Polismyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten och domstolarna Upo Kartläggning av åtgärder mot kriminalitet i socialt utsatta områden R Regeringen, polisen och andra brottsförebyggande aktörer på lokal och nationell nivå Upo Sida

38 Verksamhet Initiativ Målgrupp Redovisn. år Ansv. enhet Stora brottmål R Regeringen, Åklagarmyndigheten och Sveriges domstolar FoU Relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden R Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och socialtjänsten FoU Trygg i Angered metodstödsprojekt F Polismyndigheten och kommunerna. 2016* EkoOrg Södertäljesatsningen F Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Skatteverket, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Tullverket och Försäkringskassan EkoOrg Utvärdering av projekt Fenix i Södra Järva E Polismyndigheten, kommunen (främst inom socialtjänsten och skolan), liksom föreningar, företag och organisationer i närområdet Upo Samarbete mellan poliser och åklagare E Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Regeringen Upo Senare led i rättskedjan Kartläggning av situationen i häkte R Regeringen, Kriminalvården och Åklagarmyndigheten FoU Utslussning inom Kriminalvården R Regeringen, Kriminalvården, Arbetsförmedlingen samt anställda inom socialtjänsten som arbetar med personer som frigivits från anstalt eller frivård Upo Andra och övergripande områden Målsägare i rättsprocessen R Regeringen, Polismyndigheten, domstolarna, Brottssoffermyndigheten, Åklagarmyndigheten, vissa frivilligorganisationer samt Advokatsamfundet FoU Avhopparverksamhet R Regeringen, Polismyndigheten, kommuner och andra som arbetar med avhoppare Upo Antologi om ekonomisk brottslighet E Regering och riksdag samt alla myndigheter i kontroll- och rättskedjan som upptäcker, förebygger, utreder och lagför ekobrott Staben Internationell och EU-finansierad verksamhet *) Projektet kan komma att förlängas. Sida

39 Verksamhet Initiativ Målgrupp Redovisn. år Ansv. enhet The Stockholm Criminology Symposium R Forskare, beslutsfattare och praktiker inom kriminologi eller för temat närliggande områden, inom rättsväsendet och regeringskanslier, inom organisationer och institut i Sverige och i andra länder Kom Assessing the Risks of Infiltration of Organised Crime in the EU F Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Tillsynsmyndigheten i konkurser, Bolagsverket och företagarorganisationer EkoOrg Organiserad brottslighet på nätet F Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, EU och Europol EkoOrg Projektet MORE F Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket, Tillsynsmyndigheten i konkurser, Bolagsverket och företagarorganisationer EkoOrg Projektet PROTON F Regeringskansliet, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Säkerhetspolisen och kommuner Staben Utveckling av lokalt brottsförebyggande arbete Basutbildning i brottsförebyggande arbete R Lokala beslutsfattare och samordnare av lokalt brottsförebyggande arbete inom kommun och polis Uba Ekonomiskt stöd R Lokala brottsförebyggande aktörer inom främst kommun och polis Uba Inriktningar för utvecklingsarbete R Lokala brottsförebyggande aktörer inom främst kommun och polis, forskningsmiljöer och näringslivet m.fl Uba Stöd i typkommuner R Lokala brottsförebyggande aktörer inom främst kommun och polis samt andra aktörer som berörs av arbetet Uba The European Crime Prevention Award (ECPA) R Lokala beslutsfattare inom kommun och polis samt European Crime Prevention Network (EUCPN) Uba Konferensen Råd för framtiden R Lokala brottsförebyggande aktörer, främst polis och kommuner Uba Brottsförebyggarblad utifrån brottstyper R Lokala brottsförebyggande aktörer, främst polis och kommuner Uba Sida

40 Verksamhet Initiativ Målgrupp Redovisn. år Ansv. enhet Omvärldsbevakning R Lokala beslutsfattare inom polis och kommun samt samordnare för lokalt brottsförebyggande arbete Uba INTERNT STÖD OCH UTVECKLING AV MYNDIGHETEN Jämställdhetsintegrering R Regeringen, rättsväsendets myndigheter och andra användare av Brås produktion Staben Ekonomi och administration E-arkiv V Brå EkAd Hantering av Brås gemensamma informationstillgångar V Brå EkAd E-beställningar V Brå EkAd Nytt tidredovisningssystem V Brå EkAd Personalfrågor Utredning gällande ev. outsourcing av lönehantering till Statens servicecenter V Brå PE Projektledarutbildning V Brå PE Arbetsmiljöutbildning V Brå PE Kommunikation Förbättrad internkommunikation V Brå Kom Utvecklat internt kommunikationsstöd V Brå Kom Sida

41 Verksamhet Initiativ Målgrupp Redovisn. år Ansv. enhet Ökad kontakt med Brås målgrupper V Brå Kom Förbättrade kanaler V Rättsväsendets myndigheter och andra intresserade av Brås verksamhet Kom IT RIF etapp 2 R Regeringen, riksdagen, rättsväsendet IT, Ers Räls R Regeringen, riksdagen, rättsväsendet, forskare, allmänheten IT, Ers Spurt R Regeringen, riksdagen, rättsväsendet, forskare, allmänheten IT, Ers Utveckla myndighetens infrastruktur V Brå IT Löpande IT-drift V Brå IT Löpande IT-förvaltning V Regeringen, riksdagen, rättsväsendet, forskare, allmänheten IT Surveystatistiksystem V Brå, Rättsväsendets myndigheter, forskare, allmänheten IT, Esu Förvaltningsavdelningens kansli Översyn och uppdatering av styrdokument V Brå FAK Utreda rättsliga frågor kring Brås trygghetsundersökningar V Brå FAK Öka engagemang för remissarbetet V Brå FAK Löpande internt stöd V Brå FAK Förkortningar: E = egeninitierade projekt; F = förfrågan från annan aktör; R = regeringsuppdrag och uppdrag som följer av regeringens instruktion; V = verksamhetsstöd. EkAd = Enheten för ekonomi och administration; EkoOrg. = Enheten för ekonomisk och organiserad brottslighet; Ers = Enheten för rättsstatistik; Esu = Enheten för statistiska undersökningar; FoU = Enheten för forskning och utveckling; IT = Enheten för IT; FAK = Förvaltningsavdelningens kansli; Kom = Enheten för kommunikation; Uba = Enheten för utveckling av brottsförebyggande arbete; Upo = Enheten för utvärdering och polisforskning; PE = Personalenheten. Sida

42 Verksamhetsfinansiering Intäkter (tkr) Anslagsmedel Avgiftsinkomster Externa medel Summa intäkter Kostnader (tkr) Personalkostnader Driftkostnader Lämnade bidrag Summa kostnader

43

44 Brotsförebygganderådet box1386/tegnérgatan23,se-193stockholm telefon fax urn:nbn:se:bra-653