Årsredovisning Brottsförebyggande rådet

Transkript

1 Årsredovisning 2012 Brottsförebyggande rådet

2 Innehåll Resultatredovisning Generaldirektören om året som gått 1 Några händelser under året 3 Kunskapsmyndighet i rättsväsendet 5 Relevanta kunskapsunderlag på angelägna områden 7 Statistikverksamheten 9 Forsknings- och utvecklingsverksamheten 14 Verksamheten till stöd för lokalt brottsförebyggande arbete 19 Internationell verksamhet 21 Intern utveckling av stödfunktioner 23 Verksamheten i siffror 24 Personal och kompetens 25 Finansiell redovisning Sammanställning över väsentliga uppgifter 28 Resultaträkning 29 Balansräkning 30 Anslagsredovisning 31 Tilläggsupplysningar 33 Noter 35 Underskrift 39 Bilagor 40

3 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING Generaldirektören om året som gått Brottsligheten är en av samtidens viktigaste samhällsfrågor, och hanteringen av den är en av statens mest centrala uppgifter och verksamheter. Brottsförebyggande rådet (Brå) är en av myndigheterna i rättsväsendet, den sfär inom statsförvaltningen som hanterar brottsligheten. Brå skiljer sig dock från sina närmaste grannar genom att inte bedriva operativ verksamhet, utan vara helt inriktat på kunskapsutveckling. Brås uppgift är att producera och utveckla kriminalstatistik av olika slag, att bedriva forskning om brott och om samhällets insatser på området, liksom att stå för kunskapsstöd till brottsförebyggande arbete. Så bidrar Brå med centrala underlag till regeringen och till att rättsväsendets arbete med att hantera brottsligheten kan utvecklas och bli effektivare och mer ändamålsenligt. På statistikområdet publicerades under det gångna året stora mängder statistik som spänner över allt från brottslighet och otrygghet till domslut och kriminalvård. Ett nytillskott var statistiken över återfall i brott som är betydligt mer avancerad än sin föregångare. En annan nyhet var uppgifter om politikers utsatthet för brott, som redovisades för första gången under Störst energi ägnade Brå åt det stora gemensamma arbetet med Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). I första skedet säkerställer Brå att den befintliga statistiken kan leva vidare och lägger grunden för att de nya system och informationsmängder som byggs upp ska kunna omsättas i bättre statistik. I princip hela statistikproduktionen och tillhörande utvecklingsprojekt bedrevs på beställning av regeringen.

4 2 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING 2012 Även en stor del av forsknings- och utvecklingsverksamheten mötte direkta beställningar från regeringen, som fick redovisningar om sådant som brottsligheten i landets storstäder, hanteringen av ungdomsärenden i rättskedjan och olika frivårdsverksamheter i kriminalvården. Därtill redovisade Brå många analyser som faller inom myndighetens bredare uppdrag på området, bland annat om de senare årens utveckling för ett tiotal olika brottskategorier och fördjupade studier om utpressningsbrottsligheten och polisens utredningar av hedersbrottsligheten. Brås generella uppdrag att ge stöd till lokalt brottsförebyggande arbete ledde även detta år till fördelning av ekonomiskt stöd till särskilda verksamheter samt insamling, bearbetning och spridning av användbar kunskap till målgrupperna via internet, skrifter och arrangemang. Brås verksamhet kräver särskilda kompetenser och skulle inte vara möjlig utan insatser från högt kvalificerade medarbetare. För att ytterligare vässa för mågan att attrahera och behålla högpresterande personer fortsatte satsningarna på den fysiska och sociala arbetsmiljön och på specialanpassad kompetensutveckling. Nu och i framtiden är personalens kompetens myndighetens mest värdefulla och unika resurs. Den myndighet jag haft förmånen att styra under nästan hela 2012 har ett minst sagt engagerande uppdrag, och mycket av det som behövs är på plats och fungerar väl. Produktionen är stor och håller hög kvalitet, och resultaten används av regeringen och myndigheterna. Det är bästa tänkbara utgångsposition nu när myndigheten tar sats inför de språng som framtiden kräver. Stockholm i februari 2013 Erik Wennerström

5 x +46 (0) e-post Urn: nrn: Se: bra 455 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING Några händelser under året Januari Februari Mars April Maj Den 12 januari publicerades den samlade preliminära statistiken över anmälda brott för Den 22 februari publicerades årsrapporten från Nationella trygghets undersökningen (NTU) 2011 om utsatthet för brott, otrygghet, förtroende för och kontakter med rättsväsendet. Den 30 mars publicerades rapporten Rättsväsendets hantering av ungdomsärenden. Handläggningstid och personuppklaring. Den 31 mars publicerades den slutliga statistiken över anmälda brott, uppklarade brott och misstänkta personer för Den 2 april publicerades rapporten Lokala poliser. Hinder och möjlig heter med lokala poliskontor. Den 3 april publicerades rapporten Samhällstjänst. Dagens situation och framtidens möjligheter. Den 4 maj publicerades rapporten Polisens utredningar av hedersrelaterat våld. Rapport 2012:1 Rapport 2012:6 stecestrum nectatiis alibus eaquatiamus experro uamus cum haruptibus explautaque venis entium volestis non plab illorem qui dolut accus endit audam ullor adi de es nos ut et eatus conrferro occat. necep rorehenisqui sedis qui tore pratiosae. sequam id explace ptaqui utem non et, tem id e re, od utatistem sed que peribustis et offic to a natet ex et laut ut rest, et ut mo mo voluptaim velibus aut labores trupta et, cumquatem t eumquid quae prem lit, nulparu ntusam cus eveni ilignih illiquuntem. Ibus a nossit qui i odit quaepro videliam into estrum illorumet libus, eaque offictios cum labo. Nat earchicit i omnimo corerum eatem. Dis que labores iur sercias digenih ilibus ab ipsuntis esti et in nusa vollatur asimpor ehendem autate os ex et voluptas doluptaquam ipsam et ab ut eum si idunt maximpe repereh endebit polisens utredningar av hedersrelaterat våld rapport 2012:1 Ord står mot ord i utpressningsrättegång HACKARE pressar flera på pengar HÄMND 30-årig utpressad efter sexchatt Tre män åtalas för hot och utpressning ational Council fosr Crime Prevention STockholm, Sweden Polisens utredningar av hedersrelaterat våld Utpressning i Sverige Tvistelösning, bestraffning och affärsidé Den 12 maj publicerades rapporten Utpressning i Sverige. Tvistelösning, bestraffning och affärsidé. Den 31 maj publicerades den officiella statistiken över lagförda personer, kriminalvård och återfall i brott för år Juni Den juni arrangerade Brå den internationella konferensen the Stockholm Criminology Symposium med över 500 deltagare.

6 4 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING 2012 Juni Juli September Den 12 juni publicerades rapporten School Bullying, Depression and Offending Behaviour Later in Life. Den 28 juni publicerades statistiken över hatbrott Den 3 juli publicerades rapporten Förebygga illegal utförsel av kulturföremål. Den 12 juli publicerades den preliminära statistiken över anmälda brott första halvåret Den 25 september publicerades rapporten Otillåten påverkan mot före tag. En undersökning om utpressning. Den 28 september publicerades årsboken Kriminalstatistik 2011 med ett urval av den slutliga officiella kriminalstatistiken. Rapport 2012:11 Rapport 2012:12 Kriminalstatistik Konkurs 2011 Otillåten påverkan mot företag En undersökning om utpressning Oktober November December Den 23 oktober publicerades idéskriften Lokala insatser mot återfall i brott. Den oktober arrangerades den nationella konferensen Råd för framtiden i Norrköping med cirka 500 deltagare. Den 6 november publicerades resultaten om utsatthet för brott från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) Den 10 december publicerades den första resultatredovisningen från Politikernas trygghetsundersökning (PTU). Den 14 december publiceras rapporten Brottsutvecklingen i Sverige

7 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING Kunskapsmyndighet i rättsväsendet Brå är en myndighet under Justitiedepartementet och ett kunskapscentrum inom rättsväsendet. Myndigheten ska bidra till att utveckla kunskapen inom det kriminalpolitiska området och främja brottsförebyggande arbete. I uppdraget ingår att ansvara för både den officiella rättsstatistiken och annan kriminalstatistik, vilket innefattar att producera, följa, analysera och rapportera om statistiken. En viktig del i Brås uppdrag är också att initiera och bedriva forsknings- och utvecklingsarbete som ger regeringen och myndigheterna i rättsväsendet ett kvalificerat underlag för åtgärder och prioriteringar samt att löpande bistå regeringen i kriminalpolitiska frågor. I det ingår också att myndigheten följer och analyserar brottsligheten och samhällets reaktioner på brott och utvecklar nya kunskapskällor på området. På så sätt bidrar Brå till att utveckla och effektivisera verksamheterna vid myndigheterna i rättsväsendet, som myndigheten har ett nära och förtroendefullt samarbete med. Därutöver ger Brå aktivt stöd till lokalt brottsförebyggande arbete. Organisation Brå är en förhållandevis liten myndighet med ett stort och viktigt uppdrag. För att utföra sitt uppdrag var myndigheten under året organiserad i nio enheter enligt följande: enheten för rättsstatistik enheten för statistiska undersökningar enheten för forskning och utveckling enheten för utvärdering och polisforskning enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet enheten för lokalt brottsförebyggande arbete enheten för information och förlag enheten för IT enheten för administration. Vetenskapligt råd Generaldirektör Insynsråd Administration Information och förlag IT Personal Juridik Forskning och utveckling Utvärdering och polisforskning Forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet Rättsstatistik Statistiska undersökningar Lokalt brottsförebyggande arbete

8 6 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING 2012 Vid myndigheten finns också en personalfunktion som ansvarar för att utveckla strategier, policyer och processer inom personal- och arbetsmiljöområdet och ger stöd till chefer och medarbetare i personalfrågor. Därtill finns ett juridiskt sekretariat som bistår generaldirektören och ger stöd till enheterna i juridiska frågor. Till organisationen hör även Brås insynsråd, där general direktören är ordförande och som i övrigt under året bestod av utomstående, av regeringen förordnade, ledamöter från rättsväsendet och universitet. Rådets uppgift är att stå för samhällets insyn i myndighetens organisation och verksamhet, och att bistå generaldirektören med råd för att verksamheten ska bedrivas effektivt och i överensstämmelse med målen. Under 2012 hade insynsrådet fyra protokollförda möten. Brå har också ett vetenskapligt råd med sex ledande företrädare från det akademiska fältet. Ledamöterna informeras om Brås produktion och engageras återkommande för att vetenskapligt granska rapporter och för att rekommendera andra experter som kan bistå myndigheten med granskning.

9 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING Relevanta kunskapsunderlag på angelägna områden Brå har i uppgift att vara ett kunskapscentrum inom rättsväsendet. Det innebär att målområdet sträcker sig över nära nog hela det kriminalpolitiska sakområdet. Schematiskt kan det uttryckas som att myndigheten ska bistå med statistik och forsknings- och utvecklingsbaserad kunskap längs linjen brottsligheten otryggheten lagstiftningsförändringar polisverksamhet i allmänhet brottsutredande verksamhet åklagarverksamhet påföljdssystemet dömande verksamhet kriminalvård. Verksamheten vid Brå består på statistiksidan av en grund med löpande produkter och därutöver utveckling av nya produkter i projektform. Forskning och utveckling bedrivs nästan helt i projektform som främst redovisas i enskilda rapporter. Stödet till lokalt brottsförebyggande arbete består av en blandning av projekt och återkommande löpande arbete som ger upphov till olika produkter och aktiviteter. Rapport 2012:14 I flertalet av de delar som nämndes ovan har Brå många enskilda projekt och löpande verksamheter på gång under ett år som Enbart när det gäller sakområdet brottsligheten analyserade och redovisade Brå utvecklingen för ett tiotal enskilda brottskategorier i en rapport av typen antologi. Brå redovisade också en analys av återfall i brott, en genomgång av ungdomars brottslighet, en studie om utpressningsbrottet, en specialstudie om utpressning mot företag, en kartläggning av brottsligheten i storstäderna och en internationell forskningsgenomgång av relationen mellan tidig mobbning och senare brottslighet. Inom området statistik tog Brå fram helt nya sätt att mäta brott i nära relationer och brott mot politiker, och producerade stora mängder statistik om brottsligheten ned på detaljerad nivå, baserat såväl på frågeundersökningar riktade till tiotusentals personer som på omfattande registerbaserad statistik. Å ena sidan är behoven och de teoretiska möjligheterna att ta fram statistik och analyserad kunskap om, i det här fallet, brottsligheten i princip oändliga, och i det perspektivet är Brås insatser begränsade. Å andra sidan är mängden kvalificerad kunskap från Brå om exempelvis brottsligheten högst påtaglig, större än från andra kunskapsmiljöer på området och jämfört med vad som finns tillgängligt i de flesta andra länder. Det gör att Brås främsta målgrupper regeringen och myndigheterna i rättsväsendet har tillgång till och kan dra nytta av mycket omfattande statistik och mer fördjupad kunskap om brottsligheten. Kunskapen om brottsligheten används för att göra bedömningar och prioriteringar inom rättsväsendet och för att rikta in verksamheterna efter brottslighetens beskaffenhet. Kunskapen används vidare av regeringen, myndigheterna och forskningen för att följa upp och bedöma utfallet av genomförda insatser. Det finns inga möjligheter att kvantifiera den här typen av användning. Men enbart på området brottsligheten är materialen som Brå tar fram mycket använda och responsen och frågorna från användarna överväldigande i sin omfattning. Myndigheten är Politikernas trygghets undersökning 2012 Förtroendevaldas utsatthet och oro för hot, våld och trakasserier Sanna Wallin och Lisa Wallin har under året arbetat med att undersöka politikers trygghet och utsatthet för brott.

10 8 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING 2012 i den lyckliga situationen att den har förmåga att ta fram produkter som det finns en stark efterfrågan på. Ändå är området brottsligheten bara ett i raden av sakområden där Brå är verksamt. På motsvarande sätt skulle det vara möjligt att tala om kunskapsbidragen och deras användning inom polisverksamhet, kriminalvårdsverksamhet och så vidare. I en årsredovisning som denna är det inte möjligt att närmare gå in på alla enskilda produkter och insatser som myndigheten bidragit med under året. I många fall omnämns omfattande produkter som kan ha haft stor inverkan på målgrupperna endast i någon enstaka mening. För att öka förståelsen av verksamheten följer redovisningen en särskild prioritering och ordning. I huvudsak är det nytillskott av fakta och kunskap som lyfts fram. En i och för sig omfattande, men årligen återkommande, produktion omnämns i liten utsträckning. De många regeringsuppdrag som myndigheten avslutar under ett år redovisas vanligtvis i fristående rapporter, vilket gör att årsredovisningen inte är platsen för att rapportera själva resultaten. Av utrymmesskäl kommenteras endast de projekt och verksamheter som redovisats genom en publicering under året. Därutöver bedrevs många projekt vilkas resultat publiceras under kommande år. I bilaga 3 redovisas dock samtliga projekt och verksamheter (inom statistik och forskning och utveckling) som bedrevs under året, uppdelat i om bakgrunden är regeringsuppdrag eller motsvarande, förfrågningar från andra aktörer eller eget initiativ av Brå. Ordningsföljden i den här årsredovisningen innebär att statistikverksamheten redovisas först, med betoning på nytillskott och förändringar. Därefter redovisas forsknings- och utvecklingsverksamheten, med start i studier om brottsligheten, fortsättning i polisforskning och avslutning i forskning om andra delar av det straffrättsliga systemet och rättsväsendet. Sedan redovisas stödet till lokalt brottsförebyggande arbete och internationell verksamhet och sist beskrivs de interna stödverksamheterna, vilket gäller information, IT, administration och ekonomi samt juridisk service. Som nämnts är det svårt och inte alltid meningsfullt att kvantitativt beskriva Brås verksamhet för att ta fram statistik och kunskap genom forskning. Men myndigheter förväntas redovisa sin verksamhet i termer av antalet produkter eller tjänster som lämnat myndigheten. I bilaga 4 redovisas därför ett antal prestationsindikatorer, trots att de endast ger en begränsad och inte särskilt upplysande bild av verksamhetens innehåll, omfattning och betydelse. Den nya webbplats som Brå introducerade under året innebär att flera tidigare indikatorer har fått bytas ut mot nya, vilket redogörs för i bilagan.

11 Brottsförebyggande rådet/national Council for Crime Prevention BOX 1386/TEGNÉRGATAN 23, SE STOCKHOLM, SWEDEN TELEFON +46 (0) FAX +46 (0) E-POST ISBN ISSN BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING Statistikverksamheten Statistik är ett stort verksamhetsområde för Brå. Relevant statistik av god kvalitet är central för att kunna följa och bedöma såväl brottsligheten som rättsväsendets verksamheter. Som ansvarig för den officiella kriminalstatistiken producerar myndigheten statistik avseende brottslighet och samhällets reaktioner på brott. I uppgiften ingår att utveckla innehållet och kvaliteten och att göra anpassningar till rättsväsendets och samhällets informationsbehov. Statistikverksamheten innebär i stor utsträckning löpande produktion och publicering av den officiella kriminalstatistiken samt en IT-intensiv förvaltning och utveckling av statistiksystemen. Till statistikprodukterna hör även Nationella trygghetsundersökningen (NTU), statistiken över hatbrott och numera även Den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) belyser frågeställningar som Hur vanligt är det att den som utsätts statistik över politikers utsatthet för brott, genom Politikernas trygghetsundersökning (PTU). brottsutsattas erfarenheter av kontakter med för misshandel känner gärningspersonen? Hur stor andel av brotten anmäls till polisen? Vilka grupper är mest utsatta för olika typer av brott? Är man olika trygg beroende på var i landet man bor? Ökar eller minskar svenska folkets förtroende för Polisen? I rapporten presenteras resultat om utsatt - het för brott, trygghet, förtroende för rättsväsendet och rättsväsendet, Underlaget utgörs av över personer som i telefonintervjuer svarat på frågor om utsatthet för brott, trygghetsupplevelse, förtroende för rättsväsendet och erfarenheter av kontakter med rättsväsendet. Rättsväsendets informationsförsörjning För den specialintresserade finns metodbeskrivning och frågeformulär samlade i NTU 2012 Teknisk rapport, som går att ladda ner på Brå:s webbplats (2013:2). Det enskilt största utvecklingsinriktade arbetet gällde även under 2012 samverkan inom Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Målet är att ärendena genom rättskedjan ska hanteras elektroniskt i ett strukturerat och gemensamt format. Det ska leda till effektivare ärendehantering med högre kvalitet och större möjligheter att följa ärenden genom rättskedjan, från det att polisen upprättar en anmälan, via förundersökning och åtal till avgörande i domstol och verkställighet i kriminalvård. RIF-arbetet innebär att man tar fram en gemensam struktur för informationen och bestämmer vilken information som ska ingå och att var och en av myndigheterna sedan bygger upp de IT-tekniska lösningar som gör hela hanteringen möjlig. Här ingår att anpassa och förändra ärendehanteringssystemen hos samtliga berörda myndigheter. Som ansvarig för kriminalstatistiken måste Brå se till att de uppgifter som behövs för nuvarande och framtida statistik finns i informationsmassan och kan översändas till och tas om hand av Brå. både på nationell och på regional nivå, med redovisningar för Sveriges län och vissa av landets kommuner. NTU är en årligen återkommande nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning, och i denna publikation redovisas resultaten för den sjunde undersökningen, NTU 2012, tillsammans med jämförelser med resultaten från tidigare år. Under ett antal år har det gemensamma arbetet framför allt handlat om att specificera vilken information som ska ingå och hur den ska vara strukturerad. Det arbetet fortgår, och Brå är med i flera arbetsgrupper som tar fram lösningar. År 2012 har varit ett år där Brå och de övriga berörda myndigheterna ökat insatserna för att bygga systemen och också satt flera delar i drift. Det konkreta konstruktionsarbetet fortsätter under kommande år, och efterhand sätts fler delar i drift. Redan 2013 går arbetet in i nya och viktiga faser. Dels påbörjas arbetet med att komplettera systemet så att det täcker in fler delar av ärendehanteringen genom rättskedjan och så att mer förfinade uppgifter kan ligga till grund för statistik som tas fram av Brå, dels ska flera tekniska delar byggas klart och driftsättas. Brå ser stora möjligheter med de nya systemen och arbetar för att ta tillvara de möjligheter som de kommer att innebära. Ett övergripande mål som Brå NATIONELLA TRYGGHETSUNDERSÖKNINGEN 2012 RAPPORT 2013:1 Rapport 2013:1 NTU 2012 Om utsatthet, trygghet och förtroende Thomas Hvitfeldt och Åsa Irlander har arbetat med NTU.

12 10 BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING 2012 tar sikte på i RIF-samverkan är att kunna fortsätta att producera och leverera dagens statistikserier som ingår i den officiella kriminalstatistiken och som används mycket i samhället. Ett annat övergripande mål är att lägga grunden för helt ny och efterfrågad statistik som det tidigare inte har varit möjligt att ta fram. En risk som Brå ser inför de närmaste årens arbete är att de system som de enskilda myndigheterna bygger upp till följd av RIF kan visa sig vara svåra att synkronisera och därför måste justeras och att förseningar i tidigare led gör att Brås tid för att utveckla lösningar blir för kort eller måste skjutas upp. Förberedelser för framtida statistikutveckling Under 2012 har Brå i enlighet med återrapporteringskrav i regleringsbrevet arbetat med förberedelser för att kunna utveckla statistik som kan användas för styrning och uppföljning av verksamheterna i rättsväsendet. Mycket av förberedelsearbetet är integrerat i Brås pågående arbete inom RIF. Därutöver har Brå genomfört en målgruppsanalys av kriminalstatistiken (se nedan) och en utredning om de tekniska förutsättningarna för ny verksamhetsinriktad statistik, vilken redovisas i samband med den här årsredovisningen. För att så snabbt som möjligt få ut verksamhetsnytta är den nuvarande strategin att utveckla en sidodatabas med uppgifter från rättsväsendet enligt de nya formaten. Databasen ska användas för framställning av en ny löpande statistik över ärendeflödet inom rättsväsendet med mått på handläggningstider och andra utfall. Den ska även möjliggöra uttag av mikrodata, som kan användas för ingående analyser av rättsväsendets utrednings- och forskningsverksamhet inom och utanför Brå. En viktig avgränsning blir att den nya statistiken kommer att utgå från data med de nya formaten som utvecklas inom RIF och att ingen hänsyn initialt ska behöva tas till historiska data. Detta anses nödvändigt för att snabba upp utvecklingsarbetet, men innebär också att tidsserier kommer att få byggas upp successivt i takt med att den nya statistiken publiceras. Om det fortsatta utvecklingsarbetet faller väl ut är Brås bedömning att det ska vara möjligt att börja publicera den första nya verksamhetsinriktade statistiken inom ett par år. Utifrån ett återrapporteringskrav har Brå under 2012 gjort en målgruppsanalys och då analyserat ändamål och utvecklingsområden för den officiella kriminalstatistiken, med utgångspunkt i en granskning från Statskontoret. Arbetet redovisas i anslutning till denna årsredovisning (Målgruppsanpassning av kriminalstatistiken). Analysen kommer att bilda underlag för det fortsatta arbetet med att anpassa statistiken till användarnas behov. Den ska också ligga till grund för en handlingsplan för utvecklingen av kriminalstatistiken de kommande åren. Effektivisering av hatbrottsstatistiken I enlighet med ett återrapporteringskrav tog Brå fram statistiken över hatbrott (rapport 2012:7) och gjorde insatser för att effektivisera produktionen av denna statistik. I den statistik som publicerades under året utgick vissa uppgifter som tar stora resurser i anspråk utan att vara starkt efterfrågade, vilket främst gällde uppgifter om målsägare och misstänkta. Å andra sidan tillkom efterfrågade redovisningar av utvecklingen samt om det kristofobiska motivet. Fler frågor om hatbrott infördes också i de stora frågeundersökningar som Brå genomför, vilket inför framtiden förbättrar möjligheterna att rapportera om befolkningens utsatthet för hatbrott. Brå vidtog också åtgärder för att ef-

13 Brottsförebyggande rådet/national Council for Crime Prevention box 1386/tegnérgatan 23, se stockholm, sweden telefon +46 (0) fax +46 (0) e-post isbn issn BROTTSFÖREBYGGANDE RÅDET ÅRSREDOVISNING fektivisera produktionen av statistiken över anmälda hatbrott som publiceras från och med Från att ha varit en totalundersökning övergår den delen till att bli en urvalsundersökning, där 50 procent av alla aktuella anmälningar genomsöks. På så sätt reduceras antalet anmälningar som Brå behöver läsa Utanför mataffären hörde målsägande någon ropa jävla invandrare, stick tillbaka till ditt land, jag hatar er! Mannen var väldigt och detaljgranska från över till i storleksordningen Ändringar aggressiv och målsägande kände sig oerhört kränkt. Ovanstående citat är ett typiskt exempel på ett främlingsfientligt hatbrott hämtat ur Hatbrott Rapporten kan betraktas som en årsbok över hatbrottsstatistiken. Den utgörs främst av polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv, men även av i samband med övergången till urvalsundersökning får till följd uppgifter om att självrapporterad vissa utsatthet för hatbrott från Nationella Trygghetsundersökningen (NTU). Ett hatbrott kan vara allt tillläggsmetoder avvecklas, som att söka efter fall genom medierapporteringen, brott råder internationell enighet om att händelsen är ett resultat från kränkande klotter till mord det är motivet till brottet som avgör om det är ett hatbrott eller inte. Även om oenighet råder om vad som bör inkluderas i termen hat- av bristande respekt för mänskliga rättigheter och människors lika värde. Statistik om hatbrott i Sverige har redovisats årligen sedan I Hatbrott 2011 redovisas uppgifter ur polisanmälningar med att inhämta kompletterande information från utredningspersonal olika identifierade hatbrottsmotiv per samt utsatthet telefon för främlingsfientliga och homofobiska hatbrott utifrån NTU. I rapporten ges även information om hur stor andel av anmälningarna från föregående år som klarats upp, huruvida de anmälda hatbrotten är vit makt-ideologiskt motiverade samt hatbrottens regionala fördelning. och att granska alla anmälningar om hets mot folkgrupp och olaga diskriminering. Trots övergången till en urvalsundersökning kommer de övergripande resultaten att kunna presenteras som tidigare, inklusive uppdelningar på de centrala hatbrottsmotiven. En följd av förändringen blir dock att möjligheterna till mer finfördelade nedbrytningar begränsas. Men bedömningen är att det är försvarbart i ljuset av de stora effektiviseringsvinster som uppnås. En förändring som påverkar den statistik som publiceras under 2013, är att det inte kommer att vara möjligt att granska uppgifter från polisens hatbrottsmarkering. Det beror på pågående omläggningar i polisens ärendehanteringssystem. HATBROTT 2011 RAPPORT 2012:7 Rapport 2012:7 Hatbrott 2011 Statistik över polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv Nytillskott av statistik Inom statistikverksamheten tar Brå återkommande fram ny statistik, såväl register- som surveybaserad. På uppdrag av regeringen har Brå utvecklat en ny, mer tillförlitlig och relevant återfallsstatistik, som under året publicerades för första gången. Förbättringar är bland annat att återfallet mäts från frigivning, att det korrigeras för dödsfall och att det redovisas detaljerade uppgifter om tid till återfall. Aktualiteten har förbättrats genom att den slutliga statistiken kompletteras med en betydligt snabbare producerad preliminär statistik. Förändringarna ökar påtagligt möjligheterna att följa och analysera återfallsutvecklingen. På uppdrag av regeringen genomförde Brå för första gången en stor statistisk undersökning som mäter omfattningen av och karaktären på politikers utsatthet för brott och som sedan kommer att följa utvecklingen över åren (rapport 2012:14). Det är starten på den första löpande undersökningen i sitt slag i världen. Resultaten kan ligga till grund för överväganden om hanteringen av utsatta och om förebyggande insatser. I enlighet med myndighetens instruktion fortsatte arbetet med att årligen genomföra och ytterligare utveckla den stora frågeundersökningen Nationella trygghetsundersökningen, NTU, (rapport 2012:2 och Utsatthet för brott 2012). På uppdrag av regeringen togs en ny frågemodul i NTU fram som ska mäta omfattningen och karaktären på brott i nära relationer. De första resultaten presenteras Likaså på uppdrag av regeringen tog Brå fram statistik över anmälda brott i stadsdelar som omfattas av det urbana utvecklingsarbetet (Brottsstatistik och resultat från NTU i URBAN15-områden). Därutöver producerades och publicerades den officiella kriminalstatistiken som Brå är ansvarig för enligt den fastställda publiceringsplanen, bland annat i Kriminalstatistik 2011 (rapport 2012:11). Det handlar i princip om sex Carina Djärv och Fredrik Aspling har arbetat med rapporten om hatbrott.