Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län

Transkript

1 1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter Tel: BESLUT Ärendenr: NV Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Södermanlands, Gotlands, Kalmar och Blekinge län Beslut Naturvårdsverket beslutar att utöka antalet gråsälar som far fällas i skyddsjakt i Södermanlands, Gotlands och Blekinge län. Naturvårdsverket beslutar att utöka befintligt skyddsjaktområde till att även innefatta hela Kalmar län, förutom Blå Jtmgfinns nationalpark. Detta beslut ska gälla även om det överklagas. VUlkorför skyddsjaktens genomförande Villkoren for skyddsjaktens genomförande återges i Naturvårdsverkets beslut den 30 mars 2015, s 1-4 (NV ), se bilaga 2. Utöver vad som anges där gäller följande för de gråsälar som far fällas enligt detta beslut. Antal djur som får fällas Utöver vad som anges i tidigare beslut utökas antalet gråsälar som far fällas i skyddsjakten enligt följande: Södermanlands lån Gotlands län Blekinge län 15 gråsälar 15 gråsälar 15 gråsälar Jaktid Skyddsjakten enligt detta beslut far bedrivas från den 10 september till och med den 31 december BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVAOEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET:

2 NATURVÅRDSVERKET 2(10) Jaktområde Skyddsjakten far ske inom de områden som tidigare angivits i tidigare beslut (s 2), samt i hela Kalmar län. Undantagna områden anges nedan. Undantagna områden Utöver de oiru-åden som undantas i Naturvårdsverkets tidigare beslut (s 2) får ingen skyddsjakt efter gråsäl enligt detta beslut ske inom: - Gotska Sandöns nationalpark, Gotlands län - Blå Jimgfruns nationalpark, Kalmar län Jaktmetod och tillåtna medel Skyddsjakten får bedrivas med de metoder och medel som anges i tidigare beslut (s 3). Bland aimat anges att skyddsjakten i möjligaste mån ska riktas mot gråsälar som observerats orsaka skada och befinner sig inom 50 meter fi:ån skadedrabbade redskap. Bärgning och provtagning Fällda sälar ska så långt som möjligt bärgas. Prover fi&i den fällda sälen ska skickas in till Naturhistoriska riksmuseet enligt de instruktioner som museet ger. Dettafi-amgårav tidigare beslut (s 3). Bakgrund Pågående skyddsjakt efter gråsäl Naturvårdsverket har den 30 mars 2015 fattat beslut om skyddsjakt efter totalt 350 gråsälar i hela landet. Av dessa far 20 gråsälar fallas i Södermanlands län, 10 i Gotlands län och 15 i Blekinge län. Skyddsjakten pågår imder tiden 20 april till 31 december 2015 och syftar till att minska allvarliga skador för fisket orsakade av gråsäl. Sedan starten för skyddsjakten har 14 gråsälar fällts i Gotlands län, vilket överskrider det antal Naturvårdsverket beslutat om för länet. För Södermanlands och Blekinge län väntas samtliga gråsälar Naturvårdsverket gett tillstånd till fällas imder september månad. Då skadoma även fortsättningsvisförväntas bli allvarliga har Naturvårdsverket utrettförutsättningarnaföratt utöka antalet gråsälar som får fällas i skyddsjakt i dessa tre län. Naturvårdsverket har i utredningen om utökat antal gråsälar som far fällas i skyddsjakt valt att även inkluderafiråganom skyddsjaktsområdet. I de senaste årens beslut om skyddsjakt efter gråsäl har ingen skyddsjakt tillåtitis i Kabnar, Mörbylånga och Torsås kommuner i Kahnar län, samt inom området i Blekinge län öster om Torshamns udde. Anledningen till det har varit att inte riskera förväxlingar mellan individer ur knubbsälspopulationen i Kalmarsund med gråsälar. Enligt uppgifterfirånsåvälfiskarei området som Länsstyrelsen i Kalmar län ökar skadoma orsakade av gråsäl i detta område, varför Naturvårdsverket utrett om skyddsjakt kan tillåtas i hela eller delar av området.

3 NATURVÄRDSVERKET 3(10) I Utredningen om utökat antal gråsälar som far fällas i skyddsjakt samt utökat skyddsjaktsområde har Naturvårdsverket gett Havs- och vatteimijmdigheten, berörda länsstyrelser, Sveriges lantbruksuniversitet och Naturhistoriska riksmuseet möjlighet att yttra sig i ärendet. Yttrande från Havs- och vattenntyndigheten Havs- och vatteimiyndigheten förslår i sitt yttrande att en omfördelning av tilldelningen mellan Östersjölänen är att föredra istället för en utökad tilldelning. Om det av juridiska orsaker inte är möjligt tillstyrker Havs- och vatteimiyndigheten en begränsad utökad tilldelning om ett fätal djur per län. Myndigheten avstyrker på grund avförväxlingsriskenmellan gråsäl och knubbsäl i dagsläget en utökning av skyddsjaktsområdet. Frågan bedöms enligt yttrandet inte som akut och man föreslår att frågan bereds inför ett eventuellt beslut nästa år. Yttrande från Naturhistoriska riksmuseet Hur en ökad tilldelning påverkar Östersjöns gråsälspopulation behöver, enligt Naturhistoriskariksmuseets (NRM) yttrande, ställas i relation till tilldelning och hur många djur som fällts på given tilldelning i övriga länder kring Östersjön. Eftersom dessa data inte är tillgängliga är det enligt NRM svårt att överblicka effektema av en eventuell ökad tilldehiing utan att ta hänsyn till avskjutningen i övriga delar av Östersjön. Diskussioner om en ökad total tilldelning bör därför ske inom ramen för Helcom-samarbetet. NRM anser att om tilldelningen lokalt skulle behöva ökas bör det därför i första hand ske genom att tilldehiingen minskas i ett annat län i motsvarande grad. Jakt på gråsäl i de delar av Kalmar och Blekinge som även hyser knubbsäl har sedan jakt på gråsäl introducerades i Sverige 2001 bedömts som mindre lämplig, enligt NRM. Risken att förväxla ung gråsäl med knubbsäl är uppenbar, särskilt vid jakt på säl som befirmer sig i vattnet. Med tanke på den uppenbarariskenatt fel art fälls i samband med skyddsjakten bedömer NRM att skyddsjakt på gråsäl i detta område är direkt olämplig. Yttrande från Sveriges lantbruksuniversietet Sveriges lantbruksuniversietet (SLU) tillstyrker en utökad tilldelning i de aktuella länen. SLU tillstyrker även en utökning av skyddsjaktsområdet till att omfatta hela Kalmar och Blekinge län. SLU anger i sitt yttrande att gråsälspopulationen i Östersjön i dagsläget uppgår till mellan och individer. Den årliga tillväxten är enligt universitetet sju till åtta procent vilket innebär en faktisk ökning med till individer varje år. Skadebilden är fortsatt hög och skadoma i Blekinge och Gotlands län ökar. Samtidigt sköts i dessa län få sälar inom fjolårets skyddsjakt. Atttilldelningeni dessa län utökas avsevärt anses därförrimligt,enligt SLU. När det gällerfi-åganom utökat skyddsjaktsområde anger SLU i sitt yttrande att artkunskap är en central del i säljaktsutbildingar. Begränsningen av skyddsjaktsområdet irmebär i praktiken att jägare misstros kmma skilja mellan en gråsäl och en knubbsäl, enligt SLU. SLU påpekar att det i all jakt alltid är

4 NATURVÅRDSVERKET 4(10) den enskilde jägarens ansvar att inte skjuta djur av fel art. Detfinnsenligt SLU knappt något område efter svenska kusten där det barafinnsen enda sälart, varför derma problematik fmns överallt. Vidare skriver SLU att om skyddsjakt tillåts i detta område kommer detta saimolikt underlätta att få in mer kunskap om knubbsälsbeståndet via bifångade och dränkta djur. Bifängster av knubbsäl anses idag som mycket känsligt i fiskarkåren, enligt SLU, eftersom de har ett högt skyddsvärde. Forskningen går därmed miste om viktig informationskanal om populationen. Mot den bakgrunden tillstyrker SLU att skyddsjaktsområdet utökas till att irmefatta hela Kalmar och Blekinge län. Yttrande från Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gotlands län har den 24 juni 2015 ansökt om utökad skyddsjakt om jrtterligare 10 djur. I länsstyrelsens skrivelse framförs attförekomstenav gråsäl inom länet varierar under året med tydliga toppar som kan kopplas till migration av gråsäl mellan svenska fastiandet och Baltikum. Efter milda vintrar sker migration firån kutningsområdena i Baltikum, och Gotland ligger på bekvämt avstånd för dygnsförflyttning om upp till 15 landmil per dygn. Detta innebär enligt länsstyrelsen att den fasta sälpopulationen inom länet uppvisar en mindre ökning än vad det reella antalet baserat på migration utgör och ökningen av antalet sälar på skär har varit mycket stor, enligt länsst)telsen. Mot bakgrund av att fisket i länet i allt väsentiigt är småskaligt och fi-ämst försörjer den lokala marknaden med fisk är det enligt länsstyrelsen viktigt att motverka fortsatta allvarliga skador påfisket.då det länet redan skjutits 14 djur ochtilldelningenvar 10 tyder det på ett starkt behov av utökad skyddsjakt för att motverka kommande allvarliga skidor. Länsstyrelsen hemställer därför om en utökad tilldelning om 10 djur. Yttrande från Länsstyrelsen i Södermanlands lån 1 sitt yttrande till Naturvårdsverketfi-amhållerLänsstyrelsen i Södermanlands län att tilldehiingen för länet bör utökas och att skyddsjakt är den i dag bästa tillgängliga metoden för att minska allvarliga skador påfisketjämte sälsäkra redskap och metoder. Länsstyrelsen bedömer att en ökad tilldelning inte förväntas ge en mätbar påverkan på populationsutvecklingen. Däremot bedöms sälamas beteende ändras av skyddsjakten så att de skyggar undanförfiskebåtar och fiskeredskap. Yttrande från Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kabnar län tillstyrker i sitt yttrande att skyddsjakt efter gråsäl tillåts i hela länet. Länsstyrelsen ser att de allvarliga skadoma orsakade av säl ökar i de kommuner som undantas skyddsjakt på gråsäl enligt gällande beslut från den 30 mars. Anspråken om ersättning för sälskador har ökat kraftigt de senaste åren och steg från 1,9 miljoner kronor år 2013 till 2,8 miljoner kronor år Knubbsälspopulationen i Kalmarsund uppgår till nära 1000 djur och har enligt länsstyrelsen ökat med 14 procent de senaste åren. Grupper ur populationen rör

5 NATURVÅRDSVERKET 5(10) sig normt ochförekommeridag även i kommunema Mönsterås och Borgholm, där skyddsjakt efter gråsälförövrigt redan är tillåten. Länsstyrelsen har inga uppgifter om att knubbsäl skjutits av misstag i det området och bedömer det som osannolikt att någon skulle missta en knubbsälfören gråsäl på grund av skilhiader i utseendet. Samtidigt har antalet rapporterade bifängster och drunkningar av knubbsäl ökat i området, vilket enligt länsstyrelsen tyder på att populationen rör sig i ett större område än tidigare. Sammantaget ser Länsstyrelsen i Kalmar län ingen risk att utöka skyddsjaktsområdet och tillstyrker därför en sådan förändring. Yttrande från Länsstyrelsen i Blekinge län I sitt yttrande föreslår Länsstyrelsen i Blekinge län en totaltilldelningförlänet om totalt 30 djur. Länsstyrelsen är enligt yttrandet inte beredd att svara på frågan om utökning av skyddsjaktsområdet utan ber att fä återkomma i frågan inför en eventuell skyddsjakt övrigt hänvisar länsstyrelsen till den skrivelse som skickats till Naturvårdsverket i februari 2015 därförslagomtilldelningoch jakttider berörs. Skäl for beslutet Aktuella bestämmelser Naturvårdsverket får besluta om skyddsjakt efter säl på eget initiativ om det behövsförattförhindraallvarlig skada. Naturvårdsverket ska innan beslutet samråda med Havs- och vattenmyndigheten. Dettafi-amgårav 23 b jaktförordningen (1987:905). Naturvårdsverket kan även be andra myndigheter yttra sig i ärendet, med stöd av 6 och 7 förvaltningslagen (1986:223). Tillstånd till skyddsjakt far gesförattförhindraallvarlig skada på exempelvis fiske. Skyddsjakt far beviljas om det intefinnsnågon arman lämplig lösning. Skyddsjakten får inteförsvåraupprätthållandet av gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturuga utbredningsområde. Detta framgår av 23 a jaktförordningen. Om Naturvårdsverket fattar beslut om skyddsjakt framgår det av 9 b jaktförordningen att ska vi ange - vilka arter som berörs och antalet djur som får fällas, - vilka medel och metoder som får användas, - vilken tid och vilket område som avses, - de villkor som i övrigt behövsföratt så långt som möjligt undvika skador eller olägenheter av betydelseförden berörda artens bestånd, och den kontroll som kommer att ske. Naturvårdsverket far besluta om hur man ska förfara med dödade djur och att ett fäut djur ska tillfalla arman än den som innehar jakfrätten, vilket framgår av 24 d 1 st jaktförordningen. Naturvårdsverket kan besluta att ett skyddsjaktbeslut ska gälla även om det överklagas, detta med stöd av 59 jaktförordningen.

6 NATURVÅRDSVERKET 6(10) Kungörelsedelgivning av beslutet far ske om en obestämd krets ska delges, vilket framgår av 49 delgivningslagen (2010:1932). Skyldigheter somföljerav Sveriges EU-medlemskap Crråsälen är upptagen i det så kallade art- och habitatdirektivet, bilagoma 2 och 5 till rådets direktiv (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Det innebär att Sverige som EU-land måste vidta vissa åtgärder, exempelvis - utse särskilda bevaråndeområden och inom dessatillståndsprövaalla verksamheter och åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön och - säkerställa att exempelvis jakt på gråsäl ärförenligmed upprätthållandet av gynnsam bevarandestatusförarten. Rekommendationerfrån Helsingforskomissionen Helsingforskonventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö slår fast att viss jakt på säl kan tillåtas för populationer som uppnått gjoinsam bevarandestatus. Detta innebär att skyddsjakt kan få bedrivas om populationen haft en stadig positiv tillväxt under lång tid. Jakten far inte äventyra denna tillväxt eller ge andra problemförförvaltningenav arten. Helsingforskomissionenföreslåratt det undre referensvärdet för arten bör ligga på minst gråsälar per bestånd. Därmed säkras den biologiska nivån som krävs för att upprätthålla ett livskraftigt bestånd. Överstiger populationen gråsälar kan jakt tillåtas om arten har långsiktig positiv tillväxt. Nationellförvaltningsplan Havs- och vattenmyndigheten anger i Nationellförvaltningsplanförgråsäl i Östersjönfirån2012 att populationen för gråsäl ska ha en gynnsam bevarandestatus. Gråsälspopulationen ska ha en neutral eller positiv utveckling. Sedan år 2000 har arten haft en stabil utveckling med en årlig tillväxt om i genomsnitt 7-8 procent och antalet faktiska räknade djur är enligt Havs- och vattenmyndighetens uppgifter djur. Det beräknas finnas mellan och gråsälar i Östersjön, enligt Sveriges lantbruksuniversitet. Naturvårdsverkets bedömning Förhindrande av allvarlig skada Naturvårdsverket konstaterar attfisketi stora delar av Östersjön i stor omfattning allvarligt skadas av angrepp av gråsäl och att skadoma fortsätter fröts insatser med skadeförebyggande åtgärder, bland armat skyddsjakt. De allvarliga skadoma väntas fortsätta under helafiskesäsongenoch på de arter som är avgörandeförfisketi de aktuella länen. När det gäller Gotiands län har det antal gråsälar Naturvårdsverket tidigare beslutat om skyddsjakt efter redan fällts. Fyra gråsälar har dessutom fällts utöver detta antal. För de övriga länen väntas hela det antal gråsälar som får fällas i skyddsjakt fällas inom kort.

7 NATURVÅRDSVERKET 7(10) Mot bakgrund av den faktiska ökningen av såväl gråsälspopulationen som antalet sälskador gör Naturvårdsverket därför bedömningen att det är sannolikt med fortsatta allvarliga skador påfisketunder resten av året. En utökning av antalet gråsälar som far fällas i skyddsjakt inom de aktuella länen är därmed motiveradföratt förhindra och minska fortsatta allvarliga skador. Gynnsam bevarandestatus Referensvärdetförgråsäl som Sverige rapporterat till EU år 2013 är djur. Detta motsvarar den biologiskt säkra nivån som krävs för att upprätthålla en livskraftig populationförarten. Jakt kan tillåtas utan att gynnsam bevarandestatusförarten äventyras om populationen överstiger denna nivå och har haft en långsiktig positiv tillväxt. Enligt Instutionenförakvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet uppgår den totala gråsälspopulationen i Östersjön idag till mellan och djur. Det totala antalet gråsälar i Östersjön har ökat med i genomsnitt sju till åtta procent sedan år Då den faktiska gråsälspopulationen överstiger det till EU rapporterade referensvärdet med uppemot fem gånger bedömer Naturvårdsverket att upprätthållandet av gynnsam bevarandestatus inte äventyras av att upp till 45 individer fälls inom ramenfören begränsad skyddsjakt. Vissa remissinstanser harföreslagitatt Naturvårdsverket iställetföratt utöka tilldehiingen bör omfördelatilldehiingenmellan Östersjölänen. På grund av rådande rättspraxis om att ett gynnande myndighetsbeslut inte kan ändras till det sämre kan en sådan omfördelning inte ske. Annan lämplig lösning Detfinnsfleraolika skadeförebyggande åtgärder som generellt sett vidtasföratt minska sälskadoma påfisket,exempelvis; fiske vid olika tidpunkter på dygnet försök att skrämma sälar vid fiskeplatsema vakt av näten fiske i kortare perioder byte av fängstplatser Trots skadeförebyggande åtgärder och den skyddsjakt som verket beslutat om den 30 mars 2015 har skadoma fortsatt. Havs- och vattenmyndigheten har tidigare konstaterat att samma skadegörande individer trotsförsök tillförebyggandeåtgärder återkommer och fortsätter orsaka allvarliga skador. Det är alltså saimolikt ett begränsat antal individer som återkommer till redskapen och söker föda, och att dessa individer inte påverkas av skadeförebyggande åtgärder. Vidare har Program Sälar & Fiske under längre tid arbetatföratt utvecklafiskeredskapochfiskemetodersom ska vara säkra för sälangrepp. Detfinnsdock fortfarande fa altemativa fängstmetoder som är lämpliga i Sverige och som inte drabbas av sälskador.

8 NATURVÅRDSVERKET 8(10) Då skadeförebyggande åtgärder i stort konstaterats verkningslösa gällande skadegörande individer i det aktuella området bedömer Naturvårdsverket att skyddsjakt även fortsättningsvis är det enda kvarvarande altemativet för att förhindra fortsatta allvarliga skador. Utökning av skyddsjaktområdet När det gäller de södra kommunema i Kalmar län har skyddsjakt efter gråsäl normalt inte tillåtits i dessa delar enligt Naturvårdsverkets beslut om skyddsjakt efter gråsäl de senaste åren. Anledningen till detta är att det har bedömts finnas en risk att individer ur knubbsälspopulationen i Kalmarsund förväxlas med gråsälar och därför av misstag skjuts. Detsamma gäller området i Blekinge län öster om Torshamns udde. Remissinstanserna i ärendet har olika uppfattningar om hur man bör hantera frågan om en utökning av skyddsjaktsområdet. Av Havs- och vattenmyndighetens ytfrande framgår myndighetens inställning att en förändring av skyddsjaktsområdet inte är akut och att en utökning av skyddsjaktsområdet skulle kuima vänta till ett senare tillfälle. Länsstyrelsen i Blekinge ytfrar sig på ett liknande sätt. Enligt Länsstyrelsen i Kalmar läns j^ttrande framgår att skadorna i de södra delarna av Kabnar län är allvarliga och ökande. Länsstyrelsen i Kalmar län anger vidare att individer ur knubbsälspopulationen i Kahnarsund redan idag rör sig i delar av länet där skyddsjakt efter gråsäl redan ärtillåtenenligt tidigare beslut. Detta har inte orsakatförväxlingaroch det finns inga reporter om att knubbsäl skjutitis av misstag. Sveriges lantbruksuniversitet fi^mnhåller det faktum att överlappande populationerförekommerefter så gott som hela kusten och att artkunskap i säljaktsutbildningen är en central del. Naturvårdsverket gör mot denna bakgrund den sammanvägda bedömningen att det är väl motiverat att under en kortare tid tillåta skyddsjakt efter gråsäl i hela Kalmar län för att hanterariskenförallvarlig skada. Naturvårdsverket kan då också göra en djupare bedömning vilka effektema blir av en utökning av skyddsjaktsområdet inför eventuella kommande beslut om skyddsjakt efter gråsäl. Naturvårdsverket bedömer samtidigt att det nu intefinnstilbäckligaskäl att utöka skyddsjaktsområdet i Blekinge län. Den filgan kan hanteras i beslut angående skyddsjakt efter gråsäl Naturvårdsverket påminner samtidigt om att det alltid är den enskilde jägaren som bär ansvaret att förvissa sig om att inte djur av fel art fälls eller påskjuts. Verkställighet och kungörelse Med hänsyn till att skadoma fortsatt räknas som allvarliga är det viktigt att skyddsjakten kan inledas så snart som möjligt. Det behövs för att förhindra att ytterligare allvarliga skador uppstår. Naturvårdsverket bedömer därför att det finns skäl att beslutet ska gälla även om det överklagas. Med hänsyn till berördas möjlighet att ta del av beslutet beslutas att skyddsjakten enligt detta beslut far inledas tio dagar efter beslutsdatum.

9 NATURVÄRDSVERKET 9(10) Beslutet ska delges genom så kallad kungörelsedelgivning. Beslutetfinnsunder överklagandetiden tillgängligt hos Naturvårdsverket på Forskarens väg 5 i Östersund. Upplysning om hur man överklagar, se bilaga 1. Beslut i ärendet har fattats av sektionschefen Gunilla Ewing Skotnicka efter föredragning av handläggaren Petter Mahrs. 1 ärendets slutliga handläggning har även handläggaren Per Risberg deltagit. För Naturvårdsverket Gunilla Ewing Skotnicka Petter Mahrs Kopia per e-post till: Havs- och vattenmyndigheten Kustbevakningen Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Södermanlands län Naturhistoriska riksmuseet Polismyndigheten Statens Fastighetsverk Sveriges lantbmksuniversitet HELCOM Lantbrukamas Riksförbund Program Sälar och Fiske Svenska Jägareförbundet Svenska Naturskyddsföreningen Sveriges Fiskares Riksförbund Sveriges Fiskevattenägareförbund Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Viltskadecenter

10 NATURVÅRDSVERKET 10(10) Bilaga 1 Var ska beslutet överklagas? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen främgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till Förvaltningsrätten i Stockholm. När ska beslutet senast överklagas? Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsverket inom tre veckorfirånden dag ni fick del av beslutet. Vad ska överklagandet innehålla? Överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat. I skrivelsen ska ni ange: - ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, - vilket beslut som ni överklagar t.ex. genom att ange beslutsdatum och ärendenummer, - hur ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt - om det finns motparter i ärendet bör ni ange deras namn, adress och telefonnummer.

11 1(10) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Mahrs, Petter BESLUT Tel: Ärendenr: ^ NV Beslut om skyddsjakt efter gråsälför2015 Beslut Naturvårdsverket beslutar att tillåta skyddsjakt efter 350 gråsälar. Naturvårdsverket beslutar att skyddsjakten får ske på annans jaktområde. Naturvårdsverket beslutar att skyddsjakten får skefirånstillaliggande båt med motom igång. Naturvårdsverket beslutar att skyddsjakten, vid sidan av klass 1^ även fär ske med kulammunition av klass 2. Naturvårdsverket beslutar att detta beslut ska gälla även om det överklagas. Villkorförsl^ddsjaktens genomförande Jakttid Skyddsjakten far ske under tiden 20 april till och med 31 december Jaktområde Skyddsjakten får ske inom svenskt territorialvatten inom - Norrbottens län - Västerbottens län - Västemorrlands län - Gävleborgs län - Uppsala län - Stockholms län - Södermanlands län - Östergötlands län - Gotiands län BESÖK: STOCKHOLM - VALHALLAVAGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB POST: STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST:REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET:

12 NATURVÅRDSVERKET 2(10) Hfl I - följande kommuner i Kabnar län o Västervik o Oskarshamn o Mönsterås o Borgholm - följande del i Blekinge län o området väster om sydligaste spetsen på Torhamns udde - Skåne län Jakträttsinnehavare ska informeras om skyddsjakten och få. ta del av det här beslutet innan skyddsjakten börjar. Undantagna områden Inom skyddsjaktområdet kan detfinnasskyddade områden där andra regler för skyddsjakt efter säl gäller. Det kan exempelvis vara sälskyddsområden, Natura 2000-områden, naturreservat eller nationalparker. Länsstyrelsen i aktuellt län kan lämna information om var sådana områdenfinnsoch vilka regler som gäller där. Inom vissa områden, som inte omfattas av annat områdesskydd, sker inventering av sälar under våren. För dessa områden tillåts endast skyddsjakt efter gråsäl under tiden 16 juni till och med den 31 december 2015: (!) III J T'i U'l - ivi. Ni Si '!<!! ailli i Norrbottens län Västerbottens län Gävleborgs län Uppsala län Stockholm län Östergötlands län Kalmar län Vidbrännan Lördagshällan Yttre Jämäsgmnd S:t Olofshällan Märketshällan Märketskallen Bränningsbråten Skvalbådan, Gillöga skärgård Stänkbådan, Gillöga skärgård Svartkobben, Gillöga skärgård Torrbådan, Gillöga skärgård Ägglösen Dromgrunnan Karvasen, Landsort Löimbådan, Landsort Roxen, Landsort Tuvan Märkbåden Höga ören Runsten

13 NATURVÅRDSVERKET 3(10) Antal gråsälar som fårfällas Naturvårdsverket beslutar att totalt 350 gråsälar far fällas under skyddsjakten. Tilldelningen för antalet gråsälar mellan länen fördelas enligt följande: > Norrbottens län 60 gråsälar ^Västerbottens län 30 gråsälar 9 Västemorrlands län 30 gråsälar * Gävleborgs län 60 gråsälar * Uppsala län 40 gråsälar «Stockholms län 40 gråsälar «Södermanlands län 20 gråsälar ^Östergötlands län 10 gråsälar «Gotlands län 10 gråsälar «Del av Kalmar län 20 gråsälar Del av Blekii^e län 15 gråsälar.> Skåne län 15 gråsälar Vem som får jaga Den som jagar gråsäl från båt ska ha gått utbildning i sälj akt. Utbildningen ska vara organiserad av jägarorganisation i Sverige eller Finland. Den som jagar ska betala viltvårdsavgift för statiigt jaktkort till Kammarkollegiet. Jaktmetod och tillåtna jaktmedel Skyddsjakten fär bedrivas - fiån land - från is - från konstruktion som ärftlstpå botten - firån stillaliggande båt (antingen med motom på eller av) - med typgodkänt fångstredskap Skyddsjakten ska i möjligaste mån ske mot gråsälar som observerats orsaka skada och befinner sig inom 50 meterfirånskadedrabbade redskap. Bärgning och provtagning Fällda sälar ska så långt som möjligt bärgas. Den som bärgar gråsäl ska skicka in prover till Naturhistoriska riksmuseet. Handledning och instruktioner för provtagningfinnstillgängligtgenom Naturvårdsverkets kundtjänst. Webbplats: E-post: viltforvaltning@naturvardsverketse Telefon: (öppettider vardagar 08:00-16:30) Kontakta Naturvårdsverket innan och efter skyddsjakt Innan skyddsjakten Den som avser att delta i skyddsjakten efter gråsäl ska kontakta Naturvårdsverket närmaste vardag innan jakten inleds. Detta för att få infonnation om hur många djur som återstår av tilldelningen i aktuellt län.

14 NATURVÅRDSVERKET 4(10) m Efter skyddsjakten Den som skjutit säl inom ramen för skyddsjakten ska meddela detta till Naturvårdsverkets kundtjänst närmaste vardag efter en säl skjutits. Vid kontakt om fälld säl ska dessa uppgifter lämnas: 'I - skyttens namn, adress, telefonnummer och e-postadress.i - exakt plats ochtidpunktdå sälen sköts - om sälen bärgades!^ Kontaktuppgifter till Naturvårdsverkets kundtjänst \j\ E-post: viltforvaltning@naturvardsverket.se j, Telefon: (öppettider vardagar 08:00-16:30) Återrapportering efter skyddsjakten!) Om länsstyrelsen i respektive län vill tar Naturvårdsverket gäma emot en redogörelse över erfarenheterfirånskyddsjakten samt vilka effekter skyddsjakten fl haft på sälskadomas omfattning i aktuellt län. ['ij! Uppgifterna kan mejlas tiu registrator@natiirvardsverket.se senast den 29 februari Märk mejlet med ärendenummer NV ii) W Bakgrund YttrandefrånHavs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten ställer sig bakom skyddsjakt efter gråsäl under liknande omfattning som tidigare år. Havs- och vattenmyndigheten skriver i sitt yttrande till Naturvårdsverket att antalet inrapporterade sälskador för 2013 har ökat med drygt 15 procentfråntidigareår sett till hela landet. Myndigheten bedömer även att mörkertalet för rapportering av sälskador är stort och att det faktiska antalet skador sannolikt är betydligt högre. I Bottenviken drabbasfirämstfiskemed fasta redskap av skador. Myndigheten nämner attfritidsfisketmed nät är mycket skadedrabbat. För södra delarna av Östersjön har skadoma påfiskeinomskärs ökat. Skadoma på ålfiske och fiske med sillgamförekonmier,men har minskat i omfattning. Yttrande från Naturhistoriska riksmuseet Naturhistoriskariksmuseetser att en skyddsjakt på gråsäl kan utföras under liknandeförutsättningarsomtidigareår vad gäller jakttid och jaktområde samt att ett något högre uttag kan ske utan att det äventyrar gynnsam bevarandestatus för arten. En höjning avtilldelningenfrån290 djur tiu 350 djur skulle med fördel läggas till Stockholms och Uppsala län där tilldehiingen varit lägre men möjligheterna till skyddsjakt är goda. Skrivelse från Svenska Jägareförbundet Svenska Jägareförbundet föreslår i en skrivelse till Naturvårdsverket att skyddsjakt efter totalt 350 gråsälar ska tillåtas. Som jakttid föreslås 16 april 2015

15 NATURVÅRDSVERKET 5(10) till 31 januari Förbundet föreslår även att provtagningskrav ska motsvara Naturvårdsverkets förslag till regeringen år Skälförbeslutet Aktuella bestämmelser Naturvårdsverketfårbesluta om skyddsjakt efter säl på eget initiativ om det behövsförattförhindraallvarlig sl^a. Naturvårdsverket ska innan beslutet samråda med Havs- och vattenmyndigheten. Dettaframgårav 23 b jaktförordningen (1987:905). Naturvårdsverket kan även be andra myndigheter yttra sig i ärendet, med stöd av 6 och 7 förvaltningslagen (1986:223). Tillstånd tul skyddsjaktfårgesförattförhindraallvzirlig skada på exempelvis fiske. Skyddsjakt får beviljas om det intefitmsnågon annan lämplig lösning. Skyddsjakten får inteförsvåraupprätthållandet av gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde. Detta framgår av 23 a j aktförordningen. Om Naturvårdsverket fattar beslut om skyddsjakt framgår det av 9 b jaktförordningen att ska vi ange - vilka arter som berörs och antalet djur som får fällas, - viuca medel och metoder som far användas, - vilkentidoch vilket område som avses, - de viukor som i övrigt behövsföratt så låiogt som möjligt undvika skador eller ölägenheter av betydelseförden berörda artens bestånd, och - den kontroll som kommer att ske. Huvudregehi är att jakt inte får bedrivasfirånfordon där motom är igång. Det framgår av 31 jaktlagen (1987:259). Naturvårdsverket får dock besluta om undantag från detta. Naturvårdsverket får även besluta att skyddsjakt får bedrivas på annans jaktområde. Dessa undantag får ges med stöd av 24 d jaktförordningen. Naturvårdsverket kan ge tillstånd att skyddsjakt efter säl, vid sidan av klass I-, ävenfårske med klass 2-ainmunition och därmed medge undantag från 16 Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd (NFS 2002:18) om jakt och statens vilt. Undantaget får medges med stöd av 43 samma föreskrift. Naturvårdsverket kan besluta att ett skyddsjaktbeslut ska gälla även om det överklagas, detta med stöd av 59 jaktförordningen. Kungörelsedelgivning av beslutet får ske ora en obestämd krets ska delges, vilketfiramgårav 49 delgivningslagen (2010:1932). Skyldigheter som följer av Sverres EU-medletnskap Gråsälen är upptagen i det så kallade art- och habitatdirektivet, bilagoma 2 och 5 till rådets direktiv (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Det innebär att Sverige som EU-land måste vidta vissa åtgärder, exempelvis

16 NATURVÄRDSVERKET, 6(10)' - utse särskilda bevarandeområden och inom dessa tillståndspröva aua verksamheter och åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön och - säkerställa att exempelvis jakt på gråsäl ärförenligmed upprätthållandet I av gynnsam bevarandestatusförarten Rekommendationer från Helsingforskomissionen Helsingforskonventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö slår fast att viss jakt på säl kan tillåtas för populationer som uppnått gynnsam bevarandestatus. Detta innebär att skyddsjakt kan få bedrivas om populationen haft en stadig positiv tillväxt under lång tid. Jakten får inte äventyra denna tillväxt eller ge andra problemförförvaltningenav arten. Helsingforskomissionen, konventionens styrande organ,föreslåratt det undre referensvärdetförarten bör ligga på minst gråsälar. Därmed säkras den biologiska nivån som krävsföratt upprätthålla ett livskraftigt bestånd. Överstiger populationen gråsälar kan j akt tillåtas om arten har långsiktig positiv tillväxt. Nationellförvaltningsplan och miljöövervakningsdata Havs- och vattenmyndigheten anger i Nationellförvaltningsplanförgråsäl i Östersjönfirån2012 att populationen för gråsäl ska ha en gynnsam bevarandestatus. Gråsälspopulationen ska ha en neutral eller positiv utveckling. Sedan år 2000 har arten haft en stabil utveckling med en årlig tillväxt om i genomsnitt 7-8 procent och antalet faktiska räknade djur var år 2011 nära gråsälar. Idag bedöms det firmas nära gråsälar i Östersjön, enligt nationella miljöövervakningsdata. Naturvårdsverkets bedömning Förhindrande av allvarlig skada Sälskadoma i Sverige har de senastetioåren fortsatt att öka. Redan 2005 uppskattade dåvarande Fiskeriverket att kostnader för skador orsakade av säl till cirka 55 miljoner kronor. Enligt Havs- och vattenmyndighetens yttrande till Naturvårdsverket har skadorna orsakade av sälar det senaste året ökat med minst 15 procent. Ökningen av skadoma sker samtidigt som Program Sälar & Fiske under en längre tid arbetat för att utvecklafiskeredsk^ochfiskemetodersom ska vara säkra för sälangrepp. Naturvårdsverket konstaterar attfisketi stora delar av Östersjön i stor omfattning allvarligt skadas av angrepp av gråsäl. De allvarliga skadoma uppkommer tmder helafiskesäsongenoch på de arter som är avgörande för fiskerinäringen och fiitidsfisket i landet. Deflestafiskemetoder drabbas av allvarliga sälskador, såsomfiskemed fasta redskap, nät, gam, krok och även burfiske. til i! Si:!. n4; 0. *; W'! i i ii '(I H

17 NATURVÅRDSVERKET 7(10) I Bottenviken drabbasfrämstfiskemed fasta redskap av skador och fiitidsfisket med nät är mycket skadedrabbat. För södra delarna av Östersjön har skadoma på fiske inomskärs ökat Skadoma på ålfiske ochfiskemed sillgam förekommer fortfarande, men i minskad omfattning. Mot bakgrund av denfåktiskaökningen av såväl gråsälspopulationen som antalet sälskador gör därför NaturvårdsvCTket bedömningen att detfinnsen stor sannolikhetförfortsatta allvarliga skador påfisketunder kommande år. Naturvårdsverket gör därför bedömningen att skyddsjakt efter gråsäl är motiveradförattförhindrafortsatta allvarliga slador. Gynnsam bevarandestatus Referensvärdetförgråsäl som Sverige rapporterattill EU år 2013 är djur. Detta motsvarar den biologiskt säkra nivån som krävsföratt upprätthålla ett livskraftigt beståndförarten. Jakt kantillåtasutan att gynnsam bevarandestatus för arten äventyras om populationen överstiger denna nivå och har haft en långsiktig positiv tillväxt. Enligt Havs- och vattenmjtidighetens senaste marina miljöövervakningsdata firån år 2013 finns det cirka gråsälar i Östersjön. Det totala antalet gråsälar i Östersjön har ökat med i genomsnitt 7-8 procent sedan år Naturvårdsverket bedömer därför att upprätthållandet av gynnsam bevarandestatusförgråsäl inte äventyras av att upp till 350 individer fälls. Annan lämplig lösning Detfinnsfleraolika skadeförebyggande åtgärder som generellt sett vidtasföratt minska sälskadoma påfisket,exempelvis; fiske vid olikatidpunkterpå dygnet försök att skrämma sälar vid fiskeplatsema. vakt av näten fiske i kortare perioder byte av fangstplatser Trots skadeförébyggande åtgärder ökar skadoma. Havs- och vattenmyndigheten konstaterar även att samma skadegörande individerfrötsförsöktill förebyggande åtgärder återkommer och fortsätter orsaka allvarliga skador. Det är alltså sannolikt ett begränsat antal individer som återkommer till redskapen och söker föda, och att dessa individer inte påverkas av skadeförebyggande åtgärder. Vidare har Program Sälar & Fiske under längretidarbetatföratt utveckla fiskeredskap ochfiskemetodersom ska vara säkraförsälangrepp. Det fmns dock fortfarandefåaltemativa fängstmetoder som är lämpliga i Sverige och som inte drabbas av sälskador. Då skadeförebyggande åtgärder i stort är verkningslösa gällande skadegörande mdivider bedömer Naturvårdsverket att skyddsjakt är det enda kvarvarande altemativetförattförhindrafortsatta allvarliga skador.

18 NATURVÅRDSVERKET 8(10) l Övrigt Jakttiderna har sattsföratt minskariskenförallvarliga skadorförfisketoch samtidigt ta hänsyn till sälamas behov av ro under kutningstiden. För attförhindraallvarliga skador på fångst och redskap bör skyddsjakten i första handriktasmot sälar som befinner sig nära fiskeredskap. För att skyddsjakten ska kunna ske på ett effektivt ochfiamgångsriktsätt kan det vara nödvändigt att skyddsjakten efter gråsäl bedrivs på annans jaktområde. Exempelvis om fiskeredsk^ ligger nära gräns till armans jaktonuråde men skadegörande sälar i huvudsak befinner sig i detta område. ^ För att snabbt kommafiramtillenfålldsälföratt bärga den far jakten ske från, båt med motom påslagen. Jakten far även ske med ammunition av klass 2föratt i möj liggöra användningen av ammunition som minskarriskenförrikoschetter. Verkställighet och kungörelse Med hänsyntillatt skadoma är allvarliga och pågående är det viktigt att skyddsjakten kan inledas så snart som möjligt. Detta är nödvändigtföratt ' ;' förhindra att ytterligare allvarliga skador uppstår. Naturvårdsverket bedömer därför att detfinnsskäl att beslutet ska gälla även om det överklagas. Med hänsyn till berördas möjligheter att ta del av beslutet bestäms att jakten får inledas den 20 april. Beslutet ska delges genom så kallad kungörelsedelgivning. Beslutetfinnsunder överklagandetiden tillgängligt hos Naturvårdsverket på Forskarens väg 5 i Östersund. Upplysning om hur man överklagar, se bilaga 1. Beslut i ärendet har fattats av biträdande avdelningschefen Rikard Janson efter föredragning av handläggaren Petter Mahrs. I ärendets handläggning har även enhetschefen Ingela Hiltula, sektionschefen Carl Mikael Strauss och juristen Camilla Frisch deltagit. FötNaturvårdsverket I Petter Mahrs

19 n' NATURVÅRDSVERKET / 9(10) Kopia till: Fiiilands Viltcentral Havs- och vattenmyndigheten HELCOM Jord- och Skogbruksministeriet, Helsingfors Kustbevakningen Näringsdepartementet Lantbrukamas Riksförbund Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Gotiands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västemorrlands län Länsstyrelsen i Östergötlands län Miljödepartementet Miljöministeriet, Helsingfors Naturhistoriska riksmuseet Program Sälar och Fiske Svenska Jägareförbundet Svenska Naturskyddsföreningen Svenska Rovdjursförenii^en Sveriges Fiskares Riksförbund Sveriges Fiskevattenägareförbund Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Viltskadecenter Världsnatiirfonden WWF Ålands Landskapsstyrelse

20 NATURVÅRDSVERKET \, t. 10(10)' fl) i' $1- Bilaga 1 ^. Var ska beslutet överkl^as? Naturvårdsverkets beslut kan överklagas hos Förvaltningsrätten i Stockholm. Överklagandet ska dock skickas eller lämnas till Naturvårdsverket. Adressen framgår av beslutet. Har överklagandet kommit in i rätt tid överlämnar Naturvårdsverket överklagandet och handlingarna till Förvaltningsrätten i Stockholm. När ska beslutet senast överklagas? Överklagandet ska ha kommit in till Naturvårdsvei-ket inom tre veckor från den dag ni fick del av beslutet Vad ska överklagandet innehålla? överklagandet ska vara skriftligt och det ska vara undertecknat. I skrivelsen ska ni ange: - ert namn, adress, personnummer/organisationsnummer och telefonnummer, 'SI is,; i Kil ty i m - vilket beslut som ni överklagar tex. genom att ange beslutsdatum och ärendenummer, - hur ni anser att Naturvårdsverkets beslut ska ändras och varför det ska ändras samt - om detfinnsmotparter i ärendet bör ni ange deras namn, adress och telefonnummer.