Goda recept för integration och demokrati En bok i serien Nytt liv i Sverige LOs kraftsamling för integration i arbetslivet

Transkript

1 Engagemang mat och möten Goda recept för integration och demokrati En bok i serien Nytt liv i Sverige LOs kraftsamling för integration i arbetslivet

2 2006 Landsorganisationen i Sverige Efter en idé och dagboksanteckningar av Sari Niku Recept: Deltagarna i studiecirkeln Redaktörer: María-Paz Acchiardo och Kerstin Gidfors Illustrationer: Hans Hoffmann Grafisk form: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm ISBN

3 Innehåll Förord...5 Så började vi...6 Saris kesellatårta...10 Vad är en studiecirkel?...12 Vad är ABF?...14 Berjani...17 Kycklingsoppa...17 Facket en folkrörelse i Sverige...18 Cevapcici...21 Somunbröd...22 Sallad...23 Yoghurtsås till cevapcici...23 Vad är Hyresgästföreningen?...24 Hur arbetar Hyresgästföreningen?...25 Ris och köttfärsfyllda dolmar à la Saira och Bernadette...27 Vad gör kommuner och landsting?...28 Invånarna väljer...30 Vem får rösta och vem kan bli vald?...31 Kebab på spett...33 Vad gör Arbetsförmedlingen?...34 Sardars och Lindas irakiska kobba...37 Vad gör Fastighets?...38 Medlem i Fastighets hur ser organisationen ut?...39 Fastighets engagemang i stadsdelen Bergsjön...41 Kyckling som groda...45 Renskav à la Conny och Christer...47 Potatismos...47 Tusenbladstårta från Chile...50 Goda exempel ska spridas...52 En bok i serien Nytt liv i Sverige...56

4 Engagemang, mat och möten

5 Förord Det finns många goda recept för integration och demokrati. Människors vilja, engagemang och alla de möjligheter som vi har runt omkring oss är en bra grund. Att skapa goda förutsättningar för möten på våra arbetsplatser, i våra bostadsområden eller där vi har våra fritidsintressen är också en bra början. När man har ett gemensamt intresse är det lättare att mötas och gå från ord till handling. Och när vi gör något tillsammans kan vi lättare lära av varandra, växa som människor och uppleva gemenskap. Så tänkte Sari Niku, fackligt aktiv inom Fastighetsanställdas Förbund. Sari bor i Eskilstuna, och tillsammans med andra medlemmar i facket, grannar, vänner och bekanta startade hon två studiecirklar. Cirkeldeltagarna träffades varannan helg, lagade mat, diskuterade samhälle och arbetsliv och avnjöt olika maträtter. De tog vara på varandras erfarenheter och kunskaper, och i god folkbildningsanda bestämde de tillsammans vad som skulle undersökas och studeras. Samtidigt fick de som ännu inte fått fotfäste på den svenska arbetsmarknaden ett bättre kontaktnät och en större kännedom om det svenska arbetslivet och samhället. Idén bakom Saris studiecirklar var anspråkslös och enkel att genomföra. Det blev en givande och lärorik upplevelse för alla. Så småningom växte erfarenheterna från studiecirkeln till både utställningar och denna bok. Engagemang, mat och möten goda recept för integration och demokrati är en liten värdefull och användbar bok för dig som vill hämta inspiration och starta eller vara med i en studiecirkel i mötets, matens och demokratins tecken. Smaklig måltid! María-Paz Acchiardo Integrationsansvarig Landsorganisationen i Sverige Goda recept för integration och demokrati

6 Så började vi Det talas, och har talats, mycket om integration de senaste åren. När jag för första gången hörde om LOs kulturprojekt Nytt liv i Sverige började jag fundera på om vi i facket skulle kunna arbeta för integration direkt ute i bostadsområdena. Det är på arbetsplatserna och bland medlemmarna som facket har sin huvuduppgift men vi har också ett ansvar att engagera oss, påverka resten av samhället och göra något åt den sociala och etniska segregationen. Jag bor i Årby, ett bostadsområde i Eskilstuna. Vi är runt invånare i området och vi kommer från olika delar av världen. De flesta av oss bor i lägenheter med hyresrätt men det finns också bostadsrätter i området. Många som bor i Årby är arbetslösa och har varit det länge, fast de inget hellre vill än att arbeta och försörja sig. De känner sig utanför samhällsgemenskapen och saknar ofta närmare kontakt med människor som är inne i arbetslivet. Min tanke var att vi i facket borde hjälpa till att skapa möten mellan fackliga medlemmar och dem som ännu inte fått fotfäste på den svenska arbetsmarknaden. På så sätt kunde vi kanske skapa ett fackligt fadderskap och samtidigt hjälpa till att förmedla kontakter med olika arbetsplatser. Studiecirkeln som redskap för demokrati Jag kommer själv från Finland och flyttade från Helsingfors till Eskilstuna hösten När jag började arbeta som lokalvårdare några år senare blev jag medlem i Fastighetsanställdas Förbund. Jag har sedan dess haft tillfälle och förmånen att delta i många intressanta och lärorika fackliga studiecirklar, kurser och konferenser först som medlem i förbundet och sedan som förtroen- Engagemang, mat och möten

7 devald. Detta har inte bara gett mig kunskap om facket och samhället utan det har också utvecklat mig som person. Idag är jag studieansvarig och integrationsansvarig i Fastighets avdelning 4. Jag ser facket som en kamporganisation men också som en fantastisk folkbildningsorganisation och studiecirkeln som ett redskap för demokrati. Människor har i alla tider samlats kring mat Jag fick idén att starta en studiecirkel där de som hade arbete och de som var arbetssökande skulle kunna träffas och lära känna varandra över en bit mat. Vid varje träff skulle vi laga en maträtt, lära oss lite om ingredienserna och om varandras matkulturer. Människor har ju i alla tider och i alla länder samlats kring mat. Varje träff skulle också ha ett tema med anknytning till samhället som vi kunde diskutera. Jag presenterade min idé för styrelsen i LO-facken i Eskilstuna som uppmuntrade mig att gå vidare. Jag kontaktade därför ABF, och i december 2003 startade vi vårt projekt. Till att börja med frågade jag runt i Årby om det fanns intresse för cirkeln, och det fanns det. Snart hade jag så många intresserade att det fick bli två cirklar. Jag kontaktade Lena Edlund som är lokalvårdare, kassör i sin Fastighetsklubb och även sekreterare i sektionen. Lena och jag blev cirkelledare och bestämde oss för att ha cirklarna tillsammans. Kunskap och förståelse Den 10 januari 2004 hade vi våra första träffar i Nytt liv i Sverigecirklarna. Då började vi vår matkulturella kringresa i kunskap och förståelse. Mötesplatsen blev Unga Örnars lokal i Årby. Där träffades vi varannan lördag mellan klockan två och fem på eftermiddagarna under vintern och våren. Arbetssökande, medlemmar från Fastighetsanställdas Förbund, människor med rötter i Irak, Kurdistan, Bosnien, Montenegro, Finland, Danmark och Sverige lagade mat, diskuterade, utbytte erfarenheter och lärde av varandra. Goda recept för integration och demokrati

8 Två personer var ansvariga för maten vid varje träff. Det var mycket skalande, styckande, stekande och kokande under de här lördagarna. Både barn och vuxna hjälpte till. Nyfikna lyfte på grytlocken, och kokerskor och kockar berättade om mat och traditioner. Några av oss gjorde ivriga försök att hänga med och skriva ner alla ingredienser och moment. Vi valde även ut ett antal ämnen som vi tyckte var intressanta att ta upp i våra cirklar, och till varje träff bjöd vi in en speciell gäst till den gemensamma måltiden. Det kunde vara en representant från en myndighet, organisation eller förening som vi ville veta mer om. Efter att vår gäst berättat om sin verksamhet ställde vi frågor, och vi kom också med en del idéer om hur man kunde göra saker och ting bättre. Första träffen ABF och kesellatårta Våra träffar var inte bara ett trevligt avbrott i vardagen. De var också en mötesplats och ett forum där vi sökte efter kunskap och förståelse för varandras villkor, Sverige och världen. Till vår första träff bjöd vi in Peter Sköldin från vår lokala ABFavdelning. Deltagarna ville veta mer om Arbetarnas Bildningsförbund, ABF och vilka regler som gäller för en studiecirkel. Jag hade bakat en kesellatårta som vi brukar äta i Finland vid påskhögtiden. Sari Niku Engagemang, mat och möten

9 Goda recept för integration och demokrati

10 Saris kesellatårta Receptet räcker till en långpanna Deg 25 gr jäst för söta degar 2 ½ dl fingervarm mjölk 7 ½ dl vetemjöl 1 dl socker 1 nypa salt 1 tsk malen kardemumma 75 gr smält smör Till pensling 1 vispat ägg Fyllning 300 gr kesella 2 ägg ½ dl gräddfil Saft och rivet skal från ½ citron 1 dl socker 100 gr smält smör 1 tsk vanilj 1 dl russin eller konserverade aprikoshalvor alt. konserverade ananasringar 10 Engagemang, mat och möten

11 Gör så här: Smula ner jästen i en bunke. Häll över den fingervarma mjölken och rör om så att jästen löser sig. Blanda försiktigt ner hälften av mjölet samt socker, kardemumma och salt. Häll i det smälta smöret och blanda i resten av mjölet. Arbeta ihop allt till en smidig deg. Täck över degen med en bakduk och låt jäsa i 30 minuter. Ta upp degen och lägg den på en mjölad arbetsbänk. Arbeta degen smidig och kavla ut så den är något större än botten på en långpanna. Lägg den utkavlade degen i långpannan, dra upp den över kanterna. Sätt ugnen på 200 grader. Låt degen jäsa ytterligare 15 minuter på plåten övertäckt med en bakduk. Blanda ihop ingredienserna till fyllningen och bred ut över degen. Om du väljer aprikoshalvor eller ananasringar istället för russin vänta med att lägga i dem tills du brett ut fyllningen över degen. Vänd försiktigt ner kanterna över fyllningen och pensla kanterna med uppvispat ägg. Grädda i 200 grader i 30 minuter tills kanterna fått en vacker guldbrun färg. Gott till kaffet! Goda recept för integration och demokrati 11

12 Vad är en studiecirkel? En studiecirkel består av en grupp människor som träffas regelbundet och söker kunskap tillsammans. Cirklarna kan se mycket olika ut. Det krävs att man är minst tre deltagare, men för det mesta är man mellan sex och tolv deltagare och en cirkelledare. Det är deltagarna som gemensamt kommer överens om vad som ska studeras, hur det ska studeras och i vilken takt. Lära av varandra Studiecirkeln ger en möjlighet att fortsätta lära sig saker hela livet. Tanken är att vi kan lära oss av varandra, och i en studiecirkel är deltagarnas erfarenheter och kunskaper viktiga för hela gruppen. Där kan också människor som kanske aldrig annars skulle få kontakt med varandra mötas. Att många människor går i studiecirklar stimulerar det demokratiska samtalet i samhället. En studiecirkel hos ABF Sång, fackliga studier, arabiska, historia, hantverk, odling eller hur kommunen fungerar. Det går att studera nästan vad som helst i en studiecirkel. Vem som helst kan också föreslå ett ämne. När ämnet är valt vänder man sig till ett studieförbund, till exempel ABF. Den lokala ABF-avdelningen kan hjälpa till att lägga upp studiecirkeln, tipsa om cirkelledare och om det behövs leta fram och välja ut lämpligt studiematerial. ABF kan även hjälpa till med att utarbeta en studieplan, så att alla som deltar får ut så mycket som möjligt av cirkeln. Studieplanen ska sedan kunna användas både av cirkelledaren och deltagarna, och den ska kunna omarbetas om cirkeln tar en ny vändning. Så länge studieplanen och studiematerialet är godkända av ABF 12 Engagemang, mat och möten

13 behöver inte studiecirkeln begränsa sig till traditionella träffar i en möteslokal. Kanske vill man träffas genom Internet, åka på studiebesök eller bjuda in någon som berättar om sin verksamhet över en bit mat, precis som cirkeldeltagarna i Årby gjorde. Hur startar vi en studiecirkel? Så här startar du en cirkel hos ABF 1. Ta kontakt med eller besök din lokala ABF-avdelning. Är du med i facket kan du tala med ditt kontaktombud eller den som är studieansvarig på din arbetsplats. Du kan få hjälp med tips och råd om olika finansieringsmöjligheter för de som deltar i cirkeln och även tips om lämpliga cirkelledare. 2. Gör en studieplan och välj studiematerial. 3. Fyll i en anmälningsblankett. 4. Studiecirkeln ska godkännas och registreras hos ABF. 5. Samla deltagarna och sätt igång! Vem som helst kan bli cirkelledare. Vill du gå i en cirkelledarutbildning kan ABF också hjälpa till. Goda recept för integration och demokrati 13

14 Vad är ABF? Arbetarnas Bildningsförbund, ABF, är Sveriges första studieförbund. ABF grundades 1912 av Socialdemokraterna, Landsorganisationen och Konsumentkooperationen. Tanken var att organisationernas medlemmar genom folkbildningen skulle få verktyg och möjligheter att påverka sin egen situation och förändra samhället. Idéerna byggde då, och bygger än i dag, på klassiska arbetarvärderingar, som att varje människa har rätt till ett meningsfullt liv, oavsett yttre omständigheter. Att utjämna klasskillnaderna är ett viktigt uppdrag för ABF. Det handlar om att ge alla samma möjligheter oavsett kön och oberoende av kulturell bakgrund, ålder, bostadsort eller ekonomisk situation. Övertygelsen om att demokratin ständigt måste erövras är en av grundtankarna inom organisationen. I dag är ett 60-tal föreningar och organisationer medlemmar i ABF, varav många är invandrarorganisationer. Folkbildning kan vara ett livsviktigt steg på vägen för den som vill ändra sin livssituation. Då ska inte sociala, språkliga eller ekonomiska hinder stå i vägen. Folkbildningen bidrar till att bygga upp ett samhälle för alla, och studiecirkeln är basen i ABFs verksamhet. ABF och den fackliga utbildningen ABF samverkar med LO och LO-förbunden i den grundläggande fackliga medlemsutbildningen. Hundratals studiecirklar genomförs varje år med intresserade medlemmar som vill stärka sina kunskaper om fackets idé och möjligheterna att påverka. ABF ansvarar också för att erbjuda utbildning för fackliga studieorganisatörer, uppsökare och cirkelledare. På många håll finns ABF-skolor 14 Engagemang, mat och möten

15 där fackets medlemmar på arbetstid kan gå i studiecirklar och läsa svenska, matematik, samhällskunskap och engelska på grundnivå eller gymnasienivå. Andra prioriterade ämnen är facklig-politisk samverkan och arbetsmiljö. ABF och kulturen Övertygelsen om att kulturen betyder mycket för varje enskild människa och för hela vårt samhälle är stark inom ABF. På många ställen i landet kan en studiecirkel vara den enda möjligheten för människor att till exempel få lära sig spela gitarr eller prata om skönlitteratur. Hundratusentals människor utvecklar sin kreativitet i ABF, både genom att själva skapa och delta i olika arrangemang. ABF vill sprida kultur som ger oss ökade insikter och på det sättet motverka den kommersiella syn som präglar mycket av dagens kulturutbud. ABF stöder därför även den kultur som har svårt att överleva utan samhällsstöd. En mötesplats för alla På många orter är ABF en mötesplats där inga andra ställen finns tillgängliga. ABF kan även vara ett första steg in i samhällsgemenskapen för dem som nyligen kommit till Sverige, ett sätt att träffa nya människor och göra något tillsammans. I ABFs kurskatalog finns det en mängd olika intressanta studiecirklar som ABF anordnar. Källa: ABFs hemsida, och Enheten för facklig utbildning, LO. Goda recept för integration och demokrati 15

16 Ur Saris dagbok Vår andra träff När Lena och jag närmade oss Unga Örnars lokal möttes vi av de varma härliga dofterna av välkryddad mat som spred sig i den kalla vinterluften. Kockarna Saed och Nazir var i full fart med sina grytor. Dessa herrar hade också ett antal hjälpredor. Dagens rätt var Berjani som man brukar äta på helgerna i norra Irak, och då deltar hela familjen i matlagningen. Den här rätten tar tid att laga och det gick ett par timmar innan vi kunde sätta oss och äta. Men gott blev det! 16 Engagemang, mat och möten

17 Berjani Cirka 6 portioner 250 gr nötkött, kokas först och steks sedan i små bitar i olja 2 lökar och några vitlöksklyftor hackas i så bitar och steks tillsammans med köttet 1 stor kyckling, kokas och finfördelas spara buljongen av kött och kyckling till soppa 1 paket russin, steks i olja ½ kg potatis, skala, koka, dela i små bitar och stek 250 gr kokta ärter 4 kokta och delade ägg 1 msk Sju sorters krydda (finns att köpa i arabiska affärer) salt efter smak 2 dl kokt rispasta, steks i olja 1 tsk gurkmeja till riset 4 dl ris, kokas efter anvisning på paketet tillsammans med gurkmejan 1 dl nötter eller mandel som skalas och steks hela i olja Blanda alla ingredienser utom riset i en gryta. Lägg upp på ett fat tillsammans med det nykokta riset. Spara några kycklingbitar till soppan. Kycklingsoppa som förrätt eller att avnjuta till berjani som sås buljongen från koket av köttet och kycklingen kycklingbitar, lite större 6 färska tomater, hackade 2 burkar skalade tomater Häll i en kastrull, rör om, koka upp soppan och smaka av. Goda recept för integration och demokrati 17

18 Facket en folkrörelse i Sverige Det var viljan att göra något åt de ovärdiga arbetsvillkoren, utsattheten och orättvisorna som för mer än 100 år sedan svetsade människor samman i facklig kamp och fackliga ideal. Arbetarrörelsen i Sverige föddes när arbetarna valde att organisera sig på olika sätt, ställa fackliga och politiska krav och kämpa för att kunna leva ett värdigare liv. Sverige var då ett fattigt och utsatt land, där många drömde om ett bättre samhälle där alla människor skulle ha en plats och ett värde. Ett fackligt löfte När arbetarna gick samman i fackliga organisationer gav de varandra ett löfte att inte sälja sitt arbete till mindre betalt eller sämre villkor än det de kommit överens om. Arbetarna samlade pengar till strejkaktioner och arbetslöshetskassor. Det var enigheten som gav styrkan och de olika fackföreningarna bestämde sig för att bilda en landsomfattande facklig organisation för alla arbetare. Så föddes LO, Landorganisationen i Sverige. I dag anses LO vara världens starkaste fackliga organisation. Hälften kvinnor och hälften män Nu som då är det medlemmarnas förmåga att hålla samman och ställa upp för varandra som utgör styrkan. Närmare två miljoner arbetare är medlemmar i de olika LO-förbunden. Åtta av tio arbetare är med i ett LO-förbund, och medlemmarna finns på så gott som varje arbetsplats i Sverige. Av alla LOs medlemmar är hälften kvinnor och hälften män. Var sjunde medlem är född i utlandet och närmare , alltså var fjärde medlem, har utländsk bakgrund, det vill säga har minst en förälder som är född i utlandet. 18 Engagemang, mat och möten

19 Engagerade medlemmar och en stark organisation Att vara många och eniga ger styrka, men en facklig organisation kan aldrig ta sin styrka för given. Ytterst är det medlemmars engagemang och arbete som avgör. Det är direkt på arbetsplatserna som medlemmarna själva väljer sina förtroendevalda. Det finns förtroendevalda inom LO och av dem är drygt födda utomlands. Den svenska fackföreningsrörelsen unika ställning beror framför allt på den höga organisationsgraden, på den stora förankringen lokalt på arbetsplatserna och på kraftfulla organisationer på nationell nivå som förhandlar fram avtal med arbetsgivarna. Därutöver gör LOs och dess förbunds nära samverkan med Socialdemokraterna i politiska frågor det möjligt att påverka villkoren i hela samhället inte bara i arbetslivet. Ingen ska behandlas illa Ingen medlem ska kunna behandlas godtyckligt, orättvist eller diskrimineras. Facket kan inte tillåta att någon ska behöva sälja sitt arbete till lägre betalt och sämre villkor än de som facket avtalat med arbetsgivarna. Arbetarna ska inte tvingas konkurrera med varandra genom att acceptera allt sämre betalt och allt sämre arbetsvillkor. Alla har rätt till ett arbete och till lika lön för lika arbete samt till möjlighet att utvecklas och vara trygg på jobbet. Det är också viktigt att människor har en inkomst som räcker till att leva på vid sjukdom eller arbetslöshet Allas lika värde och allas lika rätt LOs grundvärderingar utgår från övertygelsen om alla människors lika värde och lika rätt. Denna djupa övertygelse är den drivkraft som präglar det fackliga arbetet för att skapa rättvissa och värdiga arbets- och levnadsvillkor. Källa: Rapporten Facket som folkrörelse samt studiematerialet Sverige den fackliga vägen. Goda recept för integration och demokrati 19

20 Ur Saris dagbok En kall och blåsig fredag i februari Desanka, Olga och jag var och handlade mat till lördagens träff. Vi köpte kyckling, köttfärs, lök, vetemjöl, jäst, sallad och mycket annat. Desanka och Olga hade med sig barnvagn så vi skulle klara att ta hem alla varor på snöiga vägar. Lördag kväll efter vår cirkelträff Tema för dagen var Hyresgästföreningens arbete och organisation. Ivan Jonsson kom och berättade. Det blev mycket frågor kring boende, skyldigheter och rättigheter som hyresgäst. Vi bestämde oss för att fortsätta med samma tema nästa gång och vi frågade Ivan om han kunde komma tillbaka. 20 Engagemang, mat och möten

21 Cevapcici Av det här receptet blir det cevapcici beroende på hur stora man gör dem. 2 kg blandfärs 150 gr ströbröd 4 tsk vegeta eller fant, (finns att köpa i arabiska affärer), kan ersättas med salt 3 ägg 2 gula lökar, skalade, rivna eller fint hackade vitlök efter smak, skalad, riven eller fint hackad ½ msk bikarbonat 2 3 dl Ramlösa Gör så här: Blanda samman alla ingredienser till en jämn smet. Ställ in smeten i kylskåpet och låt den stå ett par timmar. Forma stavar av typ tjock cigarr och grilla eller stek i olja grilla. Bjud med somunbröd, finhackad lök, sallad och yoghurtsås. Goda recept för integration och demokrati 21

22 Somunbröd Av den här degen blir det runt 20 stycken bröd. 5 dl fingervarm mjölk 2 kg vetemjöl 50 g jäst 50 g margarin 1 msk olja 1 msk salt 4 dl sodavatten Gör så här: Blanda 1 dl fingervarm mjölk och 1 tsk mjöl med jästen. Rör om så jästen löser sig. Smält margarinet och häll i tillsammans med resten av mjölken. Blanda i övriga ingredienser (spara lite mjöl till utbakningen) och arbeta ihop dem ordentligt till en smidig deg. Täck degen och låt jäsa 20 minuter. Häll ut degen på ett mjölat bakbord. Rulla små bullar (cirka 20 stycken) och platta ut dem till en diameter på cirka 15 cm. Lägg de utplattade bullarna på en bakplåt som är täckt med bakplåtspapper och låt jäsa under bakduk cirka 20 minuter. Grädda brödet i 250 grader mitt i ugnen cirka minuter. 22 Engagemang, mat och möten

23 Sallad Gurka i bitar Tomat i skivor Hackad salladskål Paprika i bitar Fetaost Olivolja Yoghurtsås till cevapcici 2 dl naturell yoghurt vitlök efter smak, riven salt 1 msk fin hackad dill Häll yoghurt i ett kaffefilter och låt vätskan rinn ur. Häll yoghurtmassan i en skål och blanda i de övriga ingredienserna och rör ihop. Goda recept för integration och demokrati 23

24 Vad är Hyresgästföreningen? Hyresgästföreningen är en demokratisk medlemsorganisation för alla som hyr sin bostad. Hyresgästföreningen arbetar för allas rätt till en god bostad till rimlig kostnad. Alla hyresgäster ska också garanteras ett boende med trygghet, inflytande och gemenskap. Hyresgästföreningen bildades för närmare 100 år sedan. I början av 1900-talet flyttade många människor in till städerna för att arbeta inom industrin. Bostäder var då en bristvara och många bodde trångt i dåliga bostäder med drag, fukt och kyla. Det var inte ovanligt att tio personer bodde i ett enda rum. Det fanns också nödbostäder, baracker och skjul. Många människor bodde i vad vi i dag skulle kalla slum. På den tiden var hyresgästerna maktlösa inför sina hyresvärdar. Tack vare att välfärden i Sverige utvecklades, hyreslagarna förbättrades, nya bostäder byggdes och hyresgästerna gick samman och kämpade för bättre villkor, ser bostadssituationen i Sverige nu helt annorlunda ut än för 100 år sedan. Hyresgästföreningen är i dag en av Sveriges största folkrörelser och den främsta företrädaren för hyresgästerna. Över en halv miljon hushåll är medlemmar i Hyresgästföreningen. 24 Engagemang, mat och möten

25 Hur arbetar Hyresgästföreningen? Hyresgästföreningen arbetar på flera olika sätt: Bildar opinion på olika nivåer för allas rätt till en god bostad till rimlig kostnad. Verkar för att alla hyresgäster garanteras ett boende med trygghet, inflytande och gemenskap, Stödjer medlemmarna, enskilt eller kollektivt, när hyran och avgifter som har samband med hyran ska fastställas. Stödjer medlemmarna i deras relationer till hyresvärden. Arbetar för att bostadens standard, kvalitet och hyra står i rimligt förhållande till varandra. Informerar och utbildar medlemmarna om deras rättigheter och skyldigheter som hyresgäster och om bostadsmarknaden. Underlättar för medlemmarna att i former som de själva avgör bedriva verksamhet för ett bra boende. Eftersom Hyresgästföreningen är en demokratisk folkrörelseorganisation är det medlemmarna själva som bestämmer hur man jobbar lokalt i den egna föreningen. Därför kan verksamheten se mycket olika ut i olika bostadsområden. Allt arbete som görs ska dock utgå från boende, trygghet, inflytande och gemenskap. Vill du veta mer? Vill du veta mer eller bli medlem vänd dig till Hyresgästföreningen där du bor. Du kan även söka information på Internet Goda recept för integration och demokrati 25

26 Ur Saris dagbok En lördag med flera gäster Vi hade flera gäster den här lördagen. Ivan från Hyresgästföreningen kom tillbaka och Alar Kuutman som är fritidspolitiker i Landstinget berättade om sjukvården och äldreomsorgen. Vi hade också med oss författaren Kerstin Gidfors. Hon är cirkelledare för en annan Nytt liv i Sverige-cirkel. Det är en webbaserad skrivarcirkel med över 50 fackligt förtroendevalda kvinnor och män med rötter i Sverige och världen. De skriver om sin egen historia via Internet och berättar med egna ord varför de blev fackligt aktiva och vad de gör och vill med sitt fackliga arbete. Det ska bli en bok Medlemmar från när och fjärran. Kerstin berättade lite om studiecirkeln och vi fick också tips om att vi kunde se hur boken växer fram på LOs hemsida. Tänkt vad roligt det skulle vara om vi kunde göra en liten bok om vår cirkel med våra goda recept! 26 Engagemang, mat och möten

27 Ris och köttfärsfyllda dolmar à la Saira och Bernadette 4 6 portioner 1 squash 1 aubergine 4 vita paprikor 3 gula lökar 250 gr nötkött 6 dl kokt ris 100 gr vitkål 1 msk dill 1½ tsk citronsyra 1 msk salt 2 msk tomatpuré 2 tsk buharakrydda eller Sju sorters krydda (finns i arabiska affärer) vitlök och svart paprikapulver efter egen smak Att koka dolmarna i: 250 gr kycklingvingar eller kycklinglår 1 dl olja 5 dl vatten Gör så här: Skär squash och aubergine på i 5 7 cm stora bitar och gröpa ur kärnhuset så att du kan fylla dem senare. Skär av ett lock på paprikorna och ta försiktigt bort kärnhuset. Skala lökarna och gröpa ur dem. Spar den urgröpta löken till fyllningen. Fyllning Skär köttet i små tärningar och bryn det i en stekpanna tillsammans med det som är kvar av lök, finhackad vitlök och vitkål och lite salt. Tillsätt det kokta riset och blanda i kryddor, tomatpuré och dill. Fyll aubergine, lökar, squash och paprikor med blandningen. Häll oljan i en stor kastrull. Lägg i kycklingen och lägg dolmarna ovanpå. Häll i vattnet och låt det koka i cirka minuter. Servera med grönsallad och ett gott bröd. Goda recept för integration och demokrati 27

28 Vad gör kommuner och landsting? I Sverige finns en mycket lång tradition av att människor som bor i ett område ska vara med och besluta om lokala angelägenheter. Därför har kommuner och landsting en mycket stark ställning och ansvarar för en stor del av verksamheten inom den offentliga sektorn. År 2006 fanns det 290 kommuner, 18 landsting och 2 regioner i Sverige. Kommunerna skiljer sig både i storlek och i antal invånare. Stockholm, med sina över invånare, räknas till exempel som landets största kommun även om den till ytan inte är stor. Eskilstuna, där det bor drygt människor, räknas som en medelstor kommun. Sorsele, som ligger i norra Sverige och är stort till ytan, räknas ändå till de allra minsta kommunerna med färre än invånare. Staten har beslutat om de lagar och förordningar som gäller kommuner, landsting och regioner. Kommunerna, landstingen och regionerna styrs av folkvalda politiker som väljs av invånarna. Det betyder att invånarna har stora möjligheter att påverka och följa hur kommunerna, landstingen och regionerna utför sina uppdrag. 28 Engagemang, mat och möten

29 Kommunernas uppgifter Kommunerna sköter de lokala uppgifterna och har enligt kommunallagen ansvar för: socialtjänsten vård och omsorg av äldre och funktionshindrade barnomsorg och förskoleverksamhet det offentliga skolväsendet för barn och ungdom plan- och byggfrågor hälso- och miljöskydd renhållning och avfallshantering räddningstjänst vatten och avlopp krisberedskap. All annan verksamhet i kommunerna är inte obligatorisk enligt lagen utan sker på frivillig grund, till exempel: fritidsverksamhet kultur, bortsett från biblioteken bostäder (till exempel de allmännyttiga bostadsföretagen) energi näringsliv. Landstingens och regionernas uppgifter Landstingen och regionerna ansvarar för uppgifter som är gemensamma för stora geografiska områden och som ofta kräver stora resurser och som omfattar många kommuner. Den viktigaste är bedriva hälso- och sjukvård samt att stärka regionernas tillväxt och utveckling. Landstingen och regionerna ansvarar också kollektivtrafik och regionala satsningar när det gäller kultur, näringslivsutveckling, turism och utbildningar av olika slag. Regionerna, Skåne och Västra Götaland är geografisk större än landstingen och ansvarar för ytterliga arbetsuppgifter. Vissa regionala uppgifter har dock staten ansvar för till exempel polis och körkortsregister. Goda recept för integration och demokrati 29

30 Invånarna väljer Lagen ger stort utrymme för det som kallas kommunalt självstyre, som är en viktig princip i det svenska samhället. Det kommunala självstyret innebär att politikerna i kommuner, landsting och regioner har stor rätt att bestämma hur olika arbetsuppgifter ska skötas och hur resurserna ska fördelas. Politikerna beslutar till exempel hur hög kommunal- och landstingsskatten ska vara. Val i Sverige Var fjärde år hålls allmänna val i Sverige. Då väljer medborgarna vilka politiska partier som ska företräda dem i riksdagen, i landstingsfullmäktige eller regionfullmäktige samt i kommunfullmäktige. De flesta kommun- och landstingspolitiker är fritidspolitiker, det vill säga sköter sina politiska uppdrag vid sidan av sina vanliga jobb. Några få kommunal-, landstings- och regionråd är heltidspolitiker. Alla heltidspolitiker utses av fullmäktige. Alla fullmäktiges möten är öppna för allmänheten. I Sverige väljer också medborgarna företrädare till Europaparlamentet. Är man medlem i Svenska kyrkan har man också rätt att rösta i det svenska kyrkovalet. För valet till Europaparlamentet och kyrkovalet gäller särskilda valdagar. Vill du veta mer? Vänd dig till Valmyndigheten eller sök på. eller 30 Engagemang, mat och möten