Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
|
|
|
- Ellinor Pettersson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
2 Sedimentologiska och geokemiska bevis för och emot hypotesen Lagerföljd Sedimentära strukturer och fossil Paleoklimat och miljö Mn 2+ Fe 2+ Mineralogi och mineralkemi Mg/Ca disotoper 18 O och d 13 C grundämnes- d 11 B d 2 H koncentrationer paleosearch.com; University of Auckland; irocks.com
3 Snowball Earth lagerföljd Sjunkande havsnivå Stigande havsnivå Växthus Snowball Earth Glaciation/er Kalksten Dolosten med järnformation/er En eller fler diamiktit/er Ishus Dolosten Växthus Kalksten
4 Ghaub Formation, Namibia Dolosten Diamiktit Dolosten P. Hoffmann
5 Snowball Earth lagerföljd Sjunkande havsnivå Stigande havsnivå Växthus Snowball Earth Glaciation/er Kalksten Dolosten med järnformation/er En eller fler diamiktit/er Ishus Dolosten Växthus Kalksten
6 Kalksten Stratigrafi eller dolosten: Garvellachöarna Kalksten Kalcit CaCO 3 Dolosten Dolomit CaMg(CO 3 ) 2 Kalksten Dolosten Temperatur Låg Hög CO 2 Låg Hög Mg/Ca Låg Hög
7 Köppen-Geiger klimatklassifikation Af Am As Aw BSh BSk BWh BWk Cfa Cfb Cfc Csa Csb Csc Cwa Cwb Cwc Dfa Dfb Dfc Dfd Dsa Dsb Dsc Dsd Dwa Dwb Dwc Dwd EF ET Tropiska klimat Arida klimat Varmtempererade klimat Polarklimat Kalltempererade klimat Nederbörd W = öken S = halvöken f = fuktig s = torra somrar w = torra vintrar m = monsun Temperatur h = varmöken k = kallöken a = hett b = varmt c = milt d = kallt F = glacialt T = tundra koeppen-geiger.vu-wien.ac.at
8 Ökenrosor: Garvellachöarna D. Descouens
9 Ökenrosor Arid klimat
10 Ooider: Islay Sandatlas.org
11 Ooider: Bahamas Tropiskt klimat
12 Stromatoliter (uppifrån): Islay
13 Stromatoliter (från sidan): Gavellachöarna
14 Stromatoliter: Australien P. Harrison
15 Stromatoliter Arid klimat
16 Kindtandsstrukturer: Islay
17 Snowball Earth lagerföljd Sjunkande havsnivå Stigande havsnivå Växthus Snowball Earth Glaciation/er Kalksten Dolosten med järnformation/er En eller fler diamiktit/er Ishus Dolosten Växthus Kalksten
18 Bottenmorän Is Bottenmorän
19 Bottenmorän: Ghaub Formation, Namibia
20 Bottenmorän: Islay Diamiktit Kalksten
21 Vattenavsatt morän Is Vattenavsatt morän
22 Vattenavsatt morän: Ghaub Formation, Namibia P. Hoffmann
23 Vattenavsatt morän: Garvellachöarna
24 Vattensorterade sediment med dropstenar Is Vattensorterade sediment med dropstenar
25 Vattensorterade sediment med dropstenar: Ghaub Formation, Namibia P. Hoffmann
26 Vattensorterade sediment med dropstenar: Ghaub Formation, Namibia P. Hoffmann
27 Vattensorterade sediment med dropstenar: Garvellachöarna
28 Polar (glacialt) klimat
29 Permafrost Is Permafrost
30 Iskilar: Garvellachöarna Permafrost Laboratory
31 Iskilar Simon Frazer University; Norfolk Museums
32 Frostsprängda stenar: Garvellachöarna F. Cooney
33 Polar (tundra) klimat
34 Snowball Earth lagerföljd Sjunkande havsnivå Stigande havsnivå Växthus Snowball Earth Glaciation/er Kalksten Dolosten med järnformation/er En eller fler diamiktit/er Ishus Dolosten Växthus Kalksten
35 Dolosten (cap carbonate): Ghaub Formation, Namibia Cap carbonate Vattensorterade sediment med dropstenar Hoffmann och Schrag (2002)
36 Korsskiktning, böljeslagsmärke och stromaliter: Raventhroat Formation, Kanada P. Hoffmann
37 Korsskiktning och böljeslagsmärke: Islay
38 Stromatoliter: Islay
39 Stromatoliter: Islay Stormatolit
40 Stromatoliter Arid klimat
41 Anhydritnoduler: Islay 0 cm 5 cm West et al., cm Gips (CaSO 4.2H 2 O) = Anhydrit (CaSO 4 ) + 2 H 2 O
42 Anhydritnoduler Arid klimat
43 Biofilmpolygoner, Islay UIC Organic Geochemistry Laboratory
44 Biofilmpolygoner Arid klimat
45 Järnformation: Sayunei Formation, Kanada G. Gross
46 Järnformation: Islay
47 Hematit, siderit och kvarts: Garvellachöarna
48 Hematit, magnetit, siderit och pyrit Eh Fe 3+ Fe 2+ Fe 2 O 3 Hematit Fe 2 O 3 Magnetit Fe 3 O 4 Siderit FeCO 3 Pyrit FeS ph Fe 3 O 4
49 Aragonit och barit: Raventhroat Formation, Kanada Barit BaSO 4 Aragonit CaCO 3 Kalcit CaCO 3 Aragonit CaCO 3 Aragonit Barit Kalksten Dolosten P. Hoffmann, University of Auckland; irocks.com
50 Kalcit eller aragonit P (GPa) Aragonit Kalcit Temperatur ( C)
51 Mg/Ca (molar) Aragonit eller kalcit? 6? 5 4 Ishus Växthus Aragonit Kalcit Miljoner år sedan Ries (2010)
52 Kolisotoper C 13 C
53 Isotopisk fraktionering 12 C 13 C Bild: ucmp.berkeley.edu
54 d 13 C som en proxy för klimat/liv Sturtian Snowball Earth Marinoan Snowball Earth 10 d 13 C Karbonat Shuram anomaly Miljoner år sedan Påverkan av borttagning av organisk material på karbonater Hydrotermal d 13 C Borttagning av organisk material Data: Halverson et al. (2005)
55 d 13 C carb data och Snowball Earth -istider Sturtian Snowball Earth Marinoan Snowball Earth 10 5 d 13 C Karbonat Miljoner år sedan Data från Svalbard ( ) och Namibia ( ), Halverson et al (2005)
56 Positiv d 13 C innan Snowball Earth-istider Sturtian Snowball Earth Marinoan Snowball Earth 10 5 d 13 C Carb Miljoner år sedan Data från Svalbard och Namibia, Halverson et al (2005)
57 Cyanobakteria: Lake Erie T. Archer
58 Positiv d 13 C innan Snowball Earth-istider Cyanobakteria Dolomit Hav Dolosten Organisk sediment Positiv d 13 C Negativ d 13 C
59 Organisk sediment: Islay Negativ d 13 C
60 d 13 C Karbonat och d 13 C Organisk data, Namibia Marinoan d 13 C Karbonat 0 0 d 13 C Organisk Johnston et al (2012)
61 d 13 C Karbonat och d 13 C Organisk data, Mongolia Sturtian Sturtian 10 d 13 C Karbonat d 13 C Organisk -40 Johnston et al (2012)
62 Negativ d 13 C anomalier innan Snowball Earth-istider Sturtian Snowball Earth Marinoan Snowball Earth 10 5 d 13 C Carb Miljoner år sedan Data från Svalbard och Namibia, Halverson et al (2005)
63 Negativ d 13 C anomalier innan Snowball Earth-istider Dolomit Dolosten CH 4 Negativ d 13 C Positiv d 13 C Organisk sediment Negativ d 13 C
64 Kindtandsstrukturer: Islay Negativ d 13 C
65 Negativ d 13 C anomalier efter Snowball Earth-istider Sturtian Snowball Earth Marinoan Snowball Earth 10 5 d 13 C Carb Miljoner år sedan Data från Svalbard och Namibia, Halverson et al (2005)
66 Negativ d 13 C anomalier efter Snowball Earth-istider 13 C HCO 3 - (positive d 13 C) CO 2 (negative d 13 C) O 2 Fe 2+ CO 2 (d 13 C = -6 )
67 Cap -dolosten: Ghaub Formation, Namibia Cap -dolosten Vattensorterade sediment med dropstenar Hoffmann och Schrag (2002)
68 Järnformation: Sayunei Formation, Kanada G. Gross
69 Snowball Earth lagerföljd Sjunkande havsnivå Stigande havsnivå Växthus Snowball Earth Glaciation/er Kalksten Dolosten med järnformation/er En eller fler diamiktit/er Ishus Dolosten Växthus Kalksten
70 Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Sedimentologisk bevis för och emot hypotesen Bergarter Sedimentärastrukturer Paleoklimat och miljö Lagerföljd Fossil
Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Geokemisk bevis för och emot hypotesen Grundämneskoncentrationer Fe Mg/Ca Mn 2+ Mineralogi 2+ Paleoklimat och miljö
Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Islay, 1 mars 2018 (-12 C med vindavkylning) Bevis för och emot Snowball Earth-hypotesen från Islay och Garvellachöarna
Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Geologisk tid Marinoan Sturtian 0 4000 1000 3000 2000 700 600 500 400 300 200 100 1 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Temperatur
Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Dina lärare Om kursen Orienteringskursen Snowball Earth-hypotesen handlar om ett flertal världsomfattande - s.k.
Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper - kemi och sprickbildning
Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper - kemi och sprickbildning Projekt inom MinBaS Innovation Leif Johansson, Lunds universitet, Kenneth Fjäder, Nordkalk Jessica Jennerheim, Lunds universitet
LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.
OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll
Afrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter.
Afrika Afrika är den näst största världsdelen. Afrika ligger i söder, alltså längst ned i mitten på kartan. Här bor 14% av världens alla människor. Det är ungefär 922 011 000 stycken. I Afrika är det mycket
LIVETS UPPKOMST? Livets uppkomst? Livets uppkomst? P r e k a m b r i u m. Hur? Var? Hur? Var?
Prekambrium Livets gryning - Prekambrium Ca 90% av geologisk g tid 4600 Ma till ca. 540 Ma Ca 90% av geologisk tid 4600 Ma till ca. 540 Ma Sedimentära bergarter metamorfoserade eller eroderade Prekambriska
Kapitel 9. Jordens klimathistoria
Kapitel 9 Jordens klimathistoria 178 Klimathistoria Organismer uppstod på jorden kort efter att den bildats, men alla kända organismer behöver vatten Temperaturen på jorden har antagligen under hela denna
Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper i kalksten för styrd
Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper i kalksten för styrd produktionsplanering Projekt inom MinBaS Innovation Leif Johansson, Lunds universitet, Kenneth Fjäder, Nordkalk MinBaS-dagen 18
Bachelor Thesis. Degree Project in Geology 30 hp. Maria Strand. Stockholm 2019
Bachelor Thesis Degree Project in Geology 30 hp Petrologiska och geokemiska proxier för kemisk och fysisk vittring efter Snowball Earth Maria Strand Stockholm 2019 Department of Geological Sciences Stockholm
Förra föreläsningen Introduktion - Principer
Förra föreläsningen Introduktion - Principer Fossil & tafonomi Evolution Darwin - Naturligt urval artbildning - mikroevolution Makroevolution Stora evolutionionära förändringar över artnivån Utveckling
Pannotia (~600 ~540 Ma) Rodinia (~1.1 Ga ~750 Ma) Svalbard Columbia (~ Ga) Nena (~1.8 Ga)
Prekambrium Livets gryning - Prekambrium Ca 90% a av geo geologisk og s tid d 4600 Ma till ca. 540 Ma Prekambriska superkontinenter? Ca 90% av geologisk tid 4600 Ma till ca. 540 Ma Sedimentära bergarter
KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
De fyra klimatzonerna
De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar
MinBas-dagen 14 dec 2017
Kenneth Fjäder, Nordkalk & Leif Johansson, Lunds universitet MinBas-dagen 14 dec 2017 Presenterat av Matias Eriksson Nordkalk AB och Umeå Universitet Målsättning Ta fram ny kunskap om de kemiska och fysiska
Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).
Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning
Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan
Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Leif Anderson Inst. Kemi och Molekylärbiologi Göteborgs universitet Atmosfärens k ldi idh l koldioxidhalt 400 pc CO2 (µatm) Global tem mperature anomaly
Det hydrologiska kretsloppet i stora drag
Det hydrologiska kretsloppet i stora drag Till atmosfären: Evaporation från hav+evapotranspiration från land=419+69 = 488 Nederbörd: Över hav 382, över land 106 = 488 Evaporationen + Evapotranspirationen
Klimat och hållbar utveckling 7A
Klimat och hållbar utveckling 7A I detta arbetsområde ska vi arbeta med klimat och väder. Vi kommer att undersöka vilket klimat de har på olika platser och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Vi
Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.
Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Flöden av näringsämnen från land till hav är viktigt för att kunna förbättra miljötillståndet i kustnära områden.
Kisaska - geokemiska egenskaper
Kisaska - geokemiska egenskaper (2013-2015) David Bendz, C.Tiberg, D.Berggren Kleja, C.Toomväli, A-C Hågeryd, G.Ndayikengurukiye Foto: Gunnar Hedmans samling På säker grund för hållbar utveckling Allmänt
Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader.
62 LIVSMILJÖER JORDENS KLIMATZONER De tre viktigaste faktrerna sm bestämmer klimatet på en plats är: O O O breddgraden (avstånd till ekvatrn), höjden över havet ch avståndet till havet. Wladimir Kppen
Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus
Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete
Vattnets egenskaper och innehåll
Vattnets egenskaper och innehåll 2010-09-14 1 Några egenskaper hos vatten Större volym i fast fas Hög ytspänning Hög förmåga att lösa salter och polära molekyler pga vattnets struktur (dipol). Transportör
0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm
Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper
Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt
REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER
KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li
Innehåll V.3.1.1 2015-06-16
Innehåll V.3.1.1 2015-06-16 Biologi FOTOSYNTESEN Ett löv Klyvöppningarna med dag och natt Celler i lövet Den kemiska reaktionen i växtcellen Celldelning Förstoring av kloroplast Kloroplastens insida Kloroplastens
KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7
KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7 1 KLIMATZONER GEOGRAFI ÅR 7 PLANERING TID Vecka 47 48 genomgångar och eget arbete. (Obs! Allt är cirka tider.) Vecka 49 51 grupparbete. ARBETSSÄTT Lektioner med genomgångar,
Cu- och Zn-former i bottenaskor från avfallsförbränning
Cu- och Zn-former i bottenaskor från avfallsförbränning Charlotta Tiberg, SGI Carin Sjöstedt, SLU Karin Karlfeldt-Fedje, Renova Anette Hälldal, Vattenfall 2019-04-05 Syfte Att identifiera huvudsakliga
Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Bindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB
för stabilisering av muddermassor Sven-Erik Johansson Cementa AB Inledning Vad vill vi åstadkomma? Täthet Hållfasthet Miljöegenskaper Beständighet Grundprinciper för funktion Struktur Grundprinciper för
Semesterväder vad säger statistiken
Semesterväder vad säger statistiken Juni är den ljusaste av de tre sommarmånaderna, och normalt sett är den också lite torrare och mindre molnig. Juli brukar vara den varmaste månaden men också den regnigaste.
Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik
Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,
1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år
1. Kan du din historia? Hur gammalt är universum, jorden och människan? Med andra ord, för hur länge sedan inträffade Big Bang, när bildades vår planet och när uppstod vår egen art, Homo sapiens? 1. Universum
Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20
Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession
Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem.
Kapitel 2 Här hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart
Utvärdering av sekventiella lakförsök
Upprättad av: Henrik Eriksson, Envipro Miljöteknik, Göteborg Bakgrund och syfte Inom ramen för huvudstudien av Valdemarsviken har sekventiella lakförsök utförts på tre stycken sedimentprover. Syftet med
Stensamling Art.nr: 30422
Förrådsgatan 33A Tel +46-(0)501 163 44 sagitta@sagitta.se SE-542 35 Mariestad Fax +46-(0)501 787 80 www.sagitta.se Stensamling Art.nr: 30422 Materiel Stensamling, Instuderingsark och Sorteringsark. Sorteringsarket
Klimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Ämnen runt omkring oss åk 6
Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering
GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)
GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den
Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd
Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd 1 1 Bestäm atommassan för a) Syre b) Barium c) N 2 d) 8 S 2 2 Bestäm formelmassan för: a) Natriumklorid b) Aluminiumoxid c) Ag 2 SO 4 d) ZnHg(SCN) 4 e) UO 2 (NO
Närkes högsta berg - som ryker?
Närkes högsta berg Närkes högsta berg - som ryker? Alunskiffer - avfall eller råvara? Vittring och lakbarhet inom naturliga ph-intervall Bert Allard Människa-Teknik-Miljö, Örebro universitet Mälardalens
Mineral & bergarter. Den hårda systematike"
Mineral & bergarter Den hårda systematike" Jonas Arvidsson, 2004 Mål med avsnittet När vi är färdiga med genomgången av mineral och bergarter skall du kunna: Skilja mellan ett mineral och en bergart Kunna
Det fria vattnet 1 grundläggande förutsättningar, 7,5 hp, (MAR102) Introduktion: Kopplingen mellan biologi-fysik-kemi
Det fria vattnet 1 grundläggande förutsättningar, 7,5 hp, (MAR102) Introduktion: Kopplingen mellan biologi-fysik-kemi En förenklad bild av ämnens omsättning i det marina systemet Eller om vi fokuserar
Bentonitbufferten. KÄRNAVFALLSRÅDET Swedish National Council for Nuclear Waste. Montmorrilonitens struktur
Bentonitbufferten Montmorrilonitens struktur 2008-12-17 www.karnavfallsradet.se 1 Bakgrund till rådets rekommendationer Bentonitens sammansättning Component Chemical formula Content (mass %) Clay minerals*
SULFIDJORD Vad är det och hur karaktäriserar vi den? Lars G Eriksson Mark & Miljö AB
SULFIDJORD Vad är det och hur karaktäriserar vi den? Lars G Eriksson Mark & Miljö AB markomiljo@telia.com 070-3301285 2 4 Februari 1994 3 5 Februari 1994 4 Vad är sulfidjord - Bakgrund 5 Svartmocka, är
Crafoordpriset 2006. Klimatförändringen och det stora oplanerade koldioxid-experimentet
P o p u l ä r v e t e n s k a p l i g i n f o r m a t i o n Crafoordpriset 2006 Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Crafoordpriset i geovetenskaper 2006 till Wallace S. Broecker, Lamont-Doherty
KALK FÖR VATTENRENING
KALK FÖR VATTENRENING Vatten vårt viktigaste livsmedel SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter. Vi har lång erfarenhet av kalk och kalkhantering. Kalk är en naturprodukt och den
Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien
Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.
NATURVÅRDSVERKET Rapport Metallers mobilitet i mark. b) Beräkning med hjälp av kemisk jämviktsmodell
b) Beräkning med hjälp av kemisk jämviktsmodell Det finns ett flertal olika specieringsmetoder att tillgå, men de flesta har det gemensamt att de är krångliga att utföra och att osäkerheterna ännu så länge
Natursten. ger karaktär och identitet till våra offentliga rum. Kurt Johansson. Landskapsutveckling, SLU, Alnarp 2010
Natursten ger karaktär och identitet till våra offentliga rum Kurt Johansson Landskapsutveckling, SLU, Alnarp 2010 1 Natursten som bygg- och anläggningsmaterial ger stora MÖJLIGHETER men har vissa BEGRÄNSNINGAR
Scarlet Runner Shiraz
Scarlet Runner Shiraz 1 Scarlet Runner Shiraz en ekologisk australiensare SCARLET RUNNER SHIRAZ kommer från McLaren Vale och produceras av Spring Seed Wine Co. Vinet är ekologiskt och odlas enligt gammaldags
Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling
Prov i kemi kurs A Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling Lösningar och svar skall ges på särskilt inskrivningspapper för de uppgifter som är skrivna med kursiv stil. I övriga fall ges svaret och
4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?
Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:
Tabeller för mineralbestämning
Tabeller för mineralbestämning Tabell 1. Specifik vikt (G) G Mineral G Mineral G Mineral
Havsytan och CO 2 -utbytet
Havsytan och CO 2 -utbytet Anna Rutgersson 1, Gaelle Parard 1, Sindu Parampil 1 Tiit Kutser 2, Melissa Chierici 3 1 Air-Water Exchange Platform, Uppsala University, anna.rutgersson@met.uu.se 2 Estonian
KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE DEN VETENSKAPLIGA GRUNDEN FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGAR
DEMOKRATI och VETANDE Lars Cornell vit@tjust.com 2015-04-10 2015-04-11 Det här dokumentet finns på URL: www.tjust.com/vit/2015/kva-granskning.pdf KVA har nu publicerat det efterlängtade AKADEMIUTTALANDE
Tundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr.
Alpint klimat Kallt, snöigt och blåsigt. Det alpinska klimatet är vanligt förekommande i berg. På latin står alpes för höga berg, vilket förklarar binomets lokalisation. Alpint klimat förekommer i de högre
Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa
Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Regnvatten strömmar som ytavrinning till vattendrag. Stanna
Georange Environmental Test Site Vad händer inom gruvmiljöforskningen? Projektet Georange
Georange Environmental Test Site Vad händer inom gruvmiljöforskningen? Projektet Georange Projektägare: Georange Ideella Förening Period: 1 juli 2008 30 juni 2011 Fem insatsområden En återkommande internationell
Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)
IV. TEST RESULTAT MED LOCAGREEN 1.TESTER PÅ SKÖRD (VETE, BETOR och SÄD) Material och metoder Allmänt protokoll: Spanmål: en applikation / på sista lövet stadiet / dos 1.5 kg/ha Betor.: en applikation /
BILAGA RA8:4 BILAGA RA8:3. Brunnar - dagvatten, mm Y10 DNB301 DNB293 DNB562 DNB561 DNB560. Klippans kommun
BILAGA RA8:3 Brunnar - dagvatten, mm Y10 Y9 DNB301 DNB293 BILAGA RA8:4 DNB562 DNB561 DNB560 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 m WSP Environmental Laholmsvägen 10 302 48 Halmstad Klippans kommun Kompletterande
Nyheter inom betongområdet!
Nyheter inom betongområdet! Betong med mineraliska tillsatser Nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Oskar Linderoth Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola
Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
ALLMÄNNA EGENSKAPER ///////////////////////////////////////////////////////////////
ALLOY 400 UNS N04400, NiCu30Fe, 2.4360 ALLMÄNNA EGENSKAPER /////////////////////////////////////////////////////////////// //// Alloy 400 (UNS benämning N04400) är en nickel-koppar legering med hög mekanisk
Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi
Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många
Framtidsklimat i Hallands län
1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel
Södra Hallands geologi
Södra Hallands geologi Om man reser genom Halland lägger man märke till att landskapet skiftar karaktär från norr till söder och från väst till öst. Norra Halland är mer bergigt med dalar mellan bergknallarna,
Ke2 forts jämvikt. Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4
Ke2 forts jämvikt Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4 Buffertsystem (buffertlösningar) Motverkar förändringar av ph, håller ph konstant (står emot tillsatser av H + och OH - ) Består av ett jämviktssystem
Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen
Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen CATERMASS Life+-projektet 2010-2012 Climate Change Adaptation Tools for Environmental Risk Mitigation of
Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström
Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen
Klimatet på tre platser i Sverige i jämförelse med Europas klimat med fokus på temperatur, nederbörd och avdunstning.
Klimatet på tre platser i Sverige 2071-2100 i jämförelse med Europas klimat 1961-1990 med fokus på temperatur, nederbörd och avdunstning. - En analytisk studie från en simulering av Rossby Centres regionala
Soil quality - Determination of organic and total carbon after dry combustion (elementary analysis)
Soil quality - Determination of organic and total carbon after dry combustion (elementary analysis) Markundersökningar - Bestämning av organiskt kol efter torrförbränning (elementaranalys) This Swedish
BRUNARE VATTEN. i Möckeln, Helge å och i världen. Emma Kritzberg. Enheten för Akvatisk Ekologi Biologiska institutionen
BRUNARE VATTEN i Möckeln, Helge å och i världen Emma Kritzberg Enheten för Akvatisk Ekologi Biologiska institutionen Brunt vatten en naturlig del av landskapet Myrmark Skogsbygd Brunt vatten en naturlig
ICH Q3d Elemental Impurities
ICH Q3d Elemental Impurities Douglas Baxter, Lina Helin, Lars-Gunnar Omberg, Karin Ylinenjärvi, Kristina Svedenbjörk, Heidi Bernas, Ilia Rodushkin Right Solutions Right Partner www.alsglobal.com 1 Right
Samrådsunderlag. Samråd. Mellanlagring av järnsand på Näsudden, Skelleftehamn, Skellefteå kommun
Samråd Mellanlagring av järnsand på Näsudden, Skelleftehamn, Skellefteå kommun Innehåll 1 Kontaktuppgifter uppgifter... 1 2 Vad ska genomföras... 2 3 Lokalisering... 2 4 Planerad verksamhet... 3 5 Järnsand...
Självständigt arbete Nr 62
Klimatet på tre platser i Sverige 2071-2100 i jämförelse med Europas klimat 1961-1990 med fokus på temperatur, nederbörd och avdunstning. - En analytisk studie från en simulering av Rossby Centres regionala
Blandade Övningar Stökiometri och Gaslagen 1
Blandade Övningar Stökiometri och Gaslagen 1 1) 1 Då man upphettar 6,820 g zinkspat, som är ett mineral som innehåller zinkkarbonat, ZnCO 3, bildas 1,182 g CO 2. Hur många % rent ZnCO 3 innehåller mineralet?
Gränsvärde * Ämne/Egenskap Enhet Antal tagna prover. Resultat Medianvärde
Vattenkvalitet vid Nånö vattenverk, Norrtälje (Försörjer även Bergshamra, Finsta, Furusund, Gräddö, Köpmanholm/Yxlan, Nysättra, Rimbo, Rånäs, Spillersboda och Svanberga) Koliforma bakt 35 C cfu/100ml 39
Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar
Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar överförbart till vete och raps? Mats Höglind, Bioforsk Många typer av vinterstress vilka sortegenskaper är viktiga i instabilt klimat?
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3
Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt
Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten
Anläggning VA Inledning Vatten Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten Jordens vatten 27 maj 2013 Sara Bäckström 3 Vattentillgång 27 maj 2013 Sara Bäckström 4 Gott om
Bakgrundsupplysningar for ppt1
Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt
Metallåtervinning från avfallsaska
Metallåtervinning från avfallsaska Britt-Marie Steenari Fredrik Björefors Linköpings Universitet Uppsala Universitet Avfall Sverige Bakgrund till projektet Avfallsaska produceras i allt större mängder
Spridning av klorerade alifater
Spridning av klorerade alifater Källa SGF 2:2011 Lena Torin, Golder Associates AB, Göteborg Spridning av klorerade lösningsmedel Spillets storlek och jordlager avgör hur djupt klorerade lösningsmedel når
Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Lördag 17 maj Grupp 5. SL. Start kl. 9.30. Inv. 7.30. Grupp 6. SL. Start kl. 9.30. Inv. 7.30.
Lördag 17 maj Grupp 5. SL. Start kl. 9.30. Inv. 7.30. Johanna Silverwall 57 Dam Senior 851212js Sundsvalls AK Andrea Nordling 72 Dam Junior 910405an Luleå AK Linda-Marie Persson 72 Dam Junior 910522lp
Min bok om hållbar utveckling
Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att
ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson
Föroreningsspridning vid översvämningar (del 1) Ett uppdrag för klimat- och sårbarhetsutredningen Yvonne Andersson-Sköld Henrik Nyberg Gunnel Nilsson Preliminär rapport 2006-12-21 Dnr M2005:03/2006/39
Vad hände egentligen när den senaste
Vad hände egentligen när den senaste inlandsisen bildades och sedan smälte? Varför fick vi istider under kvartärtiden? Vad är det som styr istidscyklerna? Hur har vår kunskap om istidscyklerna utvecklats?