Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC"

Transkript

1 Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

2 Sedimentologisk bevis för och emot hypotesen Bergarter Sedimentärastrukturer Paleoklimat och miljö Lagerföljd Fossil paleosearch.com; sandaltlas.com

3 Snowball Earth lagerföljd Sjunkande havsnivå Stigande havsnivå Växthus Snowball Earth Glaciation/er Kalksten Dolosten med järnformation/er En eller fler diamiktit/er Ishus Dolosten Växthus Kalksten

4 Ghaub Formation, Namibia Dolosten Diamiktit Dolosten P. Hoffmann

5 Snowball Earth lagerföljd Sjunkande havsnivå Stigande havsnivå Växthus Snowball Earth Glaciation/er Kalksten Dolosten med järnformation/er En eller fler diamiktit/er Ishus Dolosten Växthus Kalksten

6 Köppen-Geiger klimatklassifikation Af Am As Aw BSh BSk BWh BWk Cfa Cfb Cfc Csa Csb Csc Cwa Cwb Cwc Dfa Dfb Dfc Dfd Dsa Dsb Dsc Dsd Dwa Dwb Dwc Dwd EF ET Tropiska klimat Arida klimat Varmtempererade klimat Polarklimat Kalltempererade klimat Nederbörd W = öken S = halvöken f = fuktig s = torra somrar w = torra vintrar m = monsun Temperatur h = varmöken k = kallöken a = hett b = varmt c = milt d = kallt F = glacialt T = tundra koeppen-geiger.vu-wien.ac.at

7 Kalksten Stratigrafi eller dolosten: Garvellachöarna Kalksten Kalcit CaCO 3 Dolosten Dolomit CaMg(CO 3 ) 2 Kalksten Dolosten Temperatur Låg Hög CO 2 Låg Hög Mg/Ca Låg Hög

8 Ökenrosor: Garvellachöarna D. Descouens

9 Ökenrosor Arid klimat

10 Ooider: Islay Sandatlas.org

11 Ooider: Bahamas Tropiskt klimat

12 Stromatoliter (uppifrån): Islay

13 Stromatoliter (från sidan): Gavellachöarna

14 Stromatoliter: Australien P. Harrison

15 Stromatoliter Arid klimat

16 Kindtandsstrukturer: Islay

17 Snowball Earth lagerföljd Sjunkande havsnivå Stigande havsnivå Växthus Snowball Earth Glaciation/er Kalksten Dolosten med järnformation/er En eller fler diamiktit/er Ishus Dolosten Växthus Kalksten

18 Bottenmorän Is Bottenmorän

19 Bottenmorän: Ghaub Formation, Namibia

20 Bottenmorän: Islay Diamiktit Kalksten

21 Vattenavsatt morän Is Vattenavsatt morän

22 Vattenavsatt morän: Ghaub Formation, Namibia P. Hoffmann

23 Vattenavsatt morän: Garvellachöarna

24 Vattensorterade sediment med dropstenar Is Vattensorterade sediment med dropstenar

25 Vattensorterade sediment med dropstenar: Ghaub Formation, Namibia P. Hoffmann

26 Vattensorterade sediment med dropstenar: Ghaub Formation, Namibia P. Hoffmann

27 Vattensorterade sediment med dropstenar: Garvellachöarna

28 Polar (glacialt) klimat

29 Permafrost Is Permafrost

30 Iskilar: Garvellachöarna Permafrost Laboratory

31 Iskilar Simon Frazer University; Norfolk Museums

32 Frostsprängda stenar: Garvellachöarna

33 Polar (tundra) klimat

34 Snowball Earth lagerföljd Sjunkande havsnivå Stigande havsnivå Växthus Snowball Earth Glaciation/er Kalksten Dolosten med järnformation/er En eller fler diamiktit/er Ishus Dolosten Växthus Kalksten

35 Dolosten (cap carbonate): Ghaub Formation, Namibia Cap carbonate Vattensorterade sediment med dropstenar Hoffmann och Schrag (2002)

36 Cap carbonates Ca + Mg + CO 2 CaMg(CO 3 ) 2 [Dolosten] Ca,Mg CO 2

37 Korsskiktning, böljeslagsmärke och stromaliter: Raventhroat Formation, Kanada P. Hoffmann

38 Korsskiktning och böljeslagsmärke: Islay

39 Stromatoliter: Islay

40 Stromatoliter: Islay Stromatolit

41 Stromatoliter Arid klimat

42 Biofilmpolygoner, Islay UIC Organic Geochemistry Laboratory

43 Biofilmpolygoner Arid klimat

44 Anhydritnoduler: Islay 0 cm 5 cm West et al., cm Gips (CaSO 4.2H 2 O) = Anhydrit (CaSO 4 ) + 2 H 2 O

45 Anhydritnoduler Arid klimat

46 Järnformation: Sayunei Formation, Kanada G. Gross

47 Järnformation: Islay

48 Järnformationer Fe + O 2 Fe 2 O 3 [Järnformation] O 2 Fe

49 Snowball Earth lagerföljd Sjunkande havsnivå Stigande havsnivå Växthus Snowball Earth Glaciation/er Kalksten Dolosten med järnformation/er En eller fler diamiktit/er Ishus Dolosten Växthus Kalksten

50 Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Sedimentologiska och geokemiska bevis för och emot hypotesen Lagerföljd Sedimentära strukturer och fossil Paleoklimat

Läs mer

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Geokemisk bevis för och emot hypotesen Grundämneskoncentrationer Fe Mg/Ca Mn 2+ Mineralogi 2+ Paleoklimat och miljö

Läs mer

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Islay, 1 mars 2018 (-12 C med vindavkylning) Bevis för och emot Snowball Earth-hypotesen från Islay och Garvellachöarna

Läs mer

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Geologisk tid Marinoan Sturtian 0 4000 1000 3000 2000 700 600 500 400 300 200 100 1 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Temperatur

Läs mer

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.

LEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor. OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll

Läs mer

Afrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter.

Afrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter. Afrika Afrika är den näst största världsdelen. Afrika ligger i söder, alltså längst ned i mitten på kartan. Här bor 14% av världens alla människor. Det är ungefär 922 011 000 stycken. I Afrika är det mycket

Läs mer

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC

Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Dina lärare Om kursen Orienteringskursen Snowball Earth-hypotesen handlar om ett flertal världsomfattande - s.k.

Läs mer

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt

KLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard

Läs mer

De fyra klimatzonerna

De fyra klimatzonerna De fyra klimatzonerna Klimatzoner Klimatzoner är en betäckning på vad för sorts klimat som finns i ett område. Klimat påverkas av vilken longitud eller latitud området befinner sig, eftersom solens strålar

Läs mer

Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper - kemi och sprickbildning

Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper - kemi och sprickbildning Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper - kemi och sprickbildning Projekt inom MinBaS Innovation Leif Johansson, Lunds universitet, Kenneth Fjäder, Nordkalk Jessica Jennerheim, Lunds universitet

Läs mer

Klimat och hållbar utveckling 7A

Klimat och hållbar utveckling 7A Klimat och hållbar utveckling 7A I detta arbetsområde ska vi arbeta med klimat och väder. Vi kommer att undersöka vilket klimat de har på olika platser och hur det påverkar människors levnadsvillkor. Vi

Läs mer

Kapitel 9. Jordens klimathistoria

Kapitel 9. Jordens klimathistoria Kapitel 9 Jordens klimathistoria 178 Klimathistoria Organismer uppstod på jorden kort efter att den bildats, men alla kända organismer behöver vatten Temperaturen på jorden har antagligen under hela denna

Läs mer

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus

Målbeskrivning Geografi. Klimat. Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Målbeskrivning Geografi Klimat Namn: Läxa: Onsdag V. 41 sid 45-49 i Sol 2000 eller 40-43 i Focus Läxa: Torsdag V.42 sid 45-49 i Sol 2000 eller 44-47 i Focus Prov: Hela Målbeskrivningen förutom grupparbete

Läs mer

Bachelor Thesis. Degree Project in Geology 30 hp. Maria Strand. Stockholm 2019

Bachelor Thesis. Degree Project in Geology 30 hp. Maria Strand. Stockholm 2019 Bachelor Thesis Degree Project in Geology 30 hp Petrologiska och geokemiska proxier för kemisk och fysisk vittring efter Snowball Earth Maria Strand Stockholm 2019 Department of Geological Sciences Stockholm

Läs mer

LIVETS UPPKOMST? Livets uppkomst? Livets uppkomst? P r e k a m b r i u m. Hur? Var? Hur? Var?

LIVETS UPPKOMST? Livets uppkomst? Livets uppkomst? P r e k a m b r i u m. Hur? Var? Hur? Var? Prekambrium Livets gryning - Prekambrium Ca 90% av geologisk g tid 4600 Ma till ca. 540 Ma Ca 90% av geologisk tid 4600 Ma till ca. 540 Ma Sedimentära bergarter metamorfoserade eller eroderade Prekambriska

Läs mer

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7

KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7 KLIMATZONER - GEOGRAFI ÅR 7 1 KLIMATZONER GEOGRAFI ÅR 7 PLANERING TID Vecka 47 48 genomgångar och eget arbete. (Obs! Allt är cirka tider.) Vecka 49 51 grupparbete. ARBETSSÄTT Lektioner med genomgångar,

Läs mer

Innehåll V.3.1.1 2015-06-16

Innehåll V.3.1.1 2015-06-16 Innehåll V.3.1.1 2015-06-16 Biologi FOTOSYNTESEN Ett löv Klyvöppningarna med dag och natt Celler i lövet Den kemiska reaktionen i växtcellen Celldelning Förstoring av kloroplast Kloroplastens insida Kloroplastens

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt

Läs mer

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader.

KOPPENS KLIMATZONER. Beskrivning Vattenövcrskott (mer nederbörd än avdunstning) och varmt. Medeltemperatur över ^18^C alla månader. 62 LIVSMILJÖER JORDENS KLIMATZONER De tre viktigaste faktrerna sm bestämmer klimatet på en plats är: O O O breddgraden (avstånd till ekvatrn), höjden över havet ch avståndet till havet. Wladimir Kppen

Läs mer

MinBas-dagen 14 dec 2017

MinBas-dagen 14 dec 2017 Kenneth Fjäder, Nordkalk & Leif Johansson, Lunds universitet MinBas-dagen 14 dec 2017 Presenterat av Matias Eriksson Nordkalk AB och Umeå Universitet Målsättning Ta fram ny kunskap om de kemiska och fysiska

Läs mer

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien

Tobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.

Läs mer

Pannotia (~600 ~540 Ma) Rodinia (~1.1 Ga ~750 Ma) Svalbard Columbia (~ Ga) Nena (~1.8 Ga)

Pannotia (~600 ~540 Ma) Rodinia (~1.1 Ga ~750 Ma) Svalbard Columbia (~ Ga) Nena (~1.8 Ga) Prekambrium Livets gryning - Prekambrium Ca 90% a av geo geologisk og s tid d 4600 Ma till ca. 540 Ma Prekambriska superkontinenter? Ca 90% av geologisk tid 4600 Ma till ca. 540 Ma Sedimentära bergarter

Läs mer

Tundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr.

Tundra. Var finns biomet? Formad för 10000 år sedan är biomet tundra lokaliserat vid latituderna 55 till 70 grader norr. Alpint klimat Kallt, snöigt och blåsigt. Det alpinska klimatet är vanligt förekommande i berg. På latin står alpes för höga berg, vilket förklarar binomets lokalisation. Alpint klimat förekommer i de högre

Läs mer

Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper i kalksten för styrd

Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper i kalksten för styrd Karaktärisering och optimering av karbonategenskaper i kalksten för styrd produktionsplanering Projekt inom MinBaS Innovation Leif Johansson, Lunds universitet, Kenneth Fjäder, Nordkalk MinBaS-dagen 18

Läs mer

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär).

Växthuseffekten. Kortvågig solstrålning passerar genom glaset i växthuset (jordens atmosfär). Växthuseffekten Temperaturen i ett solbelyst växthus är högre än i luften utanför. Det beror på att strålningen in i växthuset inte är densamma som Strålningen ut. Solens strålar är kortvågig strålning

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik Varför elda spannmål? Lågt pris på havre,

Läs mer

Semesterväder vad säger statistiken

Semesterväder vad säger statistiken Semesterväder vad säger statistiken Juni är den ljusaste av de tre sommarmånaderna, och normalt sett är den också lite torrare och mindre molnig. Juli brukar vara den varmaste månaden men också den regnigaste.

Läs mer

Klimatet på tre platser i Sverige i jämförelse med Europas klimat med fokus på temperatur, nederbörd och avdunstning.

Klimatet på tre platser i Sverige i jämförelse med Europas klimat med fokus på temperatur, nederbörd och avdunstning. Klimatet på tre platser i Sverige 2071-2100 i jämförelse med Europas klimat 1961-1990 med fokus på temperatur, nederbörd och avdunstning. - En analytisk studie från en simulering av Rossby Centres regionala

Läs mer

Det hydrologiska kretsloppet i stora drag

Det hydrologiska kretsloppet i stora drag Det hydrologiska kretsloppet i stora drag Till atmosfären: Evaporation från hav+evapotranspiration från land=419+69 = 488 Nederbörd: Över hav 382, över land 106 = 488 Evaporationen + Evapotranspirationen

Läs mer

Självständigt arbete Nr 62

Självständigt arbete Nr 62 Klimatet på tre platser i Sverige 2071-2100 i jämförelse med Europas klimat 1961-1990 med fokus på temperatur, nederbörd och avdunstning. - En analytisk studie från en simulering av Rossby Centres regionala

Läs mer

Södra Hallands geologi

Södra Hallands geologi Södra Hallands geologi Om man reser genom Halland lägger man märke till att landskapet skiftar karaktär från norr till söder och från väst till öst. Norra Halland är mer bergigt med dalar mellan bergknallarna,

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Ingenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Läs mer

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa

Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vatten infiltreras genom jordlager och blir till grundvatten. Stanna kvar på stationen: Nordeuropa Vid växtens cellandning frigörs vattenånga. Regnvatten strömmar som ytavrinning till vattendrag. Stanna

Läs mer

KALK FÖR VATTENRENING

KALK FÖR VATTENRENING KALK FÖR VATTENRENING Vatten vårt viktigaste livsmedel SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter. Vi har lång erfarenhet av kalk och kalkhantering. Kalk är en naturprodukt och den

Läs mer

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år

1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år 1. Kan du din historia? Hur gammalt är universum, jorden och människan? Med andra ord, för hur länge sedan inträffade Big Bang, när bildades vår planet och när uppstod vår egen art, Homo sapiens? 1. Universum

Läs mer

Ämnen runt omkring oss åk 6

Ämnen runt omkring oss åk 6 Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Österrike. Österrikes huvudstad är Wien, några andra stora städer är Salzburg, Linz, Graz och Innsbruck.

Österrike. Österrikes huvudstad är Wien, några andra stora städer är Salzburg, Linz, Graz och Innsbruck. Österrike Österrike Österrike ligger i den centrala delen av Europa och grannländerna är Tyskland, Schweiz, Italien, Liechtenstein, Slovenien, Ungern, Slovakien och Tjeckien. Österrikes huvudstad är Wien,

Läs mer

FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?

FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN? 1 Anpassning till framtidens klimat FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN? Framtida havsnivåer i Stockholms län Framtida havsnivåer i Stockholms län 2 Nynäshamn 25 500 invånare 357 km 2 60 km kust +

Läs mer

Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd

Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd 1 1 Bestäm atommassan för a) Syre b) Barium c) N 2 d) 8 S 2 2 Bestäm formelmassan för: a) Natriumklorid b) Aluminiumoxid c) Ag 2 SO 4 d) ZnHg(SCN) 4 e) UO 2 (NO

Läs mer

Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan

Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Leif Anderson Inst. Kemi och Molekylärbiologi Göteborgs universitet Atmosfärens k ldi idh l koldioxidhalt 400 pc CO2 (µatm) Global tem mperature anomaly

Läs mer

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström

Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO. Marcus Löfverström Storskaliga fenomen: Monsun, jetströmmar, Rossbyvågor, NAO och ENSO Marcus öfverström marcus@misu.su.se Dagens föreläsning behandlar... Storskaliga fenomen: Monsun Jetströmmar och Rossbyvågor Walkercirkulationen

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

FÖRSAMLINGSBLADET. Räck ut din skära och skörda! Skördetiden har kommit, ty jordens gröda är mogen. KALMAR ADVENTKYRKA OKTOBER 2014.

FÖRSAMLINGSBLADET. Räck ut din skära och skörda! Skördetiden har kommit, ty jordens gröda är mogen. KALMAR ADVENTKYRKA OKTOBER 2014. FÖRSAMLINGSBLADET KALMAR ADVENTKYRKA OKTOBER 2014 Räck ut din skära och skörda! Skördetiden har kommit, ty jordens gröda är mogen. upp 14:15 Årstiderna Vi alla är mycket medvetna om årstidernas återkommande

Läs mer

Nyheter inom betongområdet!

Nyheter inom betongområdet! Nyheter inom betongområdet! Betong med mineraliska tillsatser Nödvändiga materialegenskaper för uttorkningsberäkningar Oskar Linderoth Peter Johansson Avdelning Byggnadsmaterial Lunds Tekniska Högskola

Läs mer

Afrikas klimat med fokus på Västafrika

Afrikas klimat med fokus på Västafrika Afrikas klimat med fokus på Västafrika Examensarbete vid Institutionen för geovetenskaper ISSN 1650-6553 Nr 272 Eric Sönnert Då de flesta människor i Västafrika, framför allt de som bor innanför kustzonen,

Läs mer

Crafoordpriset 2006. Klimatförändringen och det stora oplanerade koldioxid-experimentet

Crafoordpriset 2006. Klimatförändringen och det stora oplanerade koldioxid-experimentet P o p u l ä r v e t e n s k a p l i g i n f o r m a t i o n Crafoordpriset 2006 Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Crafoordpriset i geovetenskaper 2006 till Wallace S. Broecker, Lamont-Doherty

Läs mer

Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen

Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen CATERMASS Life+-projektet 2010-2012 Climate Change Adaptation Tools for Environmental Risk Mitigation of

Läs mer

Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar

Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar Vallväxter - egenskaper som säkrar övervintring under moderna vintrar överförbart till vete och raps? Mats Höglind, Bioforsk Många typer av vinterstress vilka sortegenskaper är viktiga i instabilt klimat?

Läs mer

Beteendeförändringar och uppfattningar mellan 2005 och 2008

Beteendeförändringar och uppfattningar mellan 2005 och 2008 Beteendeförändringar och uppfattningar mellan och Fråga 65.5: Hur troligt är det, anser du, att vi i Sverige kommer att märka av nedanstående förändringar Att havsytan stiger Total Mycket troligt 31% 34%

Läs mer

Anteckningar Va rldens delar

Anteckningar Va rldens delar Anteckningar Va rldens delar 1. Tanken med detta arbete är att klara eventuellt nationellt prov i Geo och att få en hel del VA 2. Homo Sapiens uppstod för ca 200 000 år sedan 3. I östra Afrika, vi är alla

Läs mer

HGU Arbete - Zeoliter

HGU Arbete - Zeoliter HGU Arbete - Zeoliter Roger Strömgren, Banchef, Botkyrka Golfklubb Botkyrka Golfklubb bildades 1980 och har idag drygt 1400 medlemmar fördelat på en 18 hålsbana och en 9 hålsbana som är pay & play. 18

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar

Läs mer

-₃₀ -₂₀ ₁₀ ₀ -₁₀ -₄₀

-₃₀ -₂₀ ₁₀ ₀ -₁₀ -₄₀ Klimatologi 81 D-klimat D-klimatet har en snörik vinter. Det är minst en sommarmånad som har en medeltemperatur över +10 C och minst en vintermånad understigande -3 C. D-klimat är mycket vanligt förekommande

Läs mer

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN

VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många

Läs mer

BRUNARE VATTEN. i Möckeln, Helge å och i världen. Emma Kritzberg. Enheten för Akvatisk Ekologi Biologiska institutionen

BRUNARE VATTEN. i Möckeln, Helge å och i världen. Emma Kritzberg. Enheten för Akvatisk Ekologi Biologiska institutionen BRUNARE VATTEN i Möckeln, Helge å och i världen Emma Kritzberg Enheten för Akvatisk Ekologi Biologiska institutionen Brunt vatten en naturlig del av landskapet Myrmark Skogsbygd Brunt vatten en naturlig

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION YTTRE OCH INRE MILJÖ. Produkt: Platsgjuten terrazzobetong. Företagsinformation: AB Strängbetong Box 858 131 25 NACKA

BYGGVARUDEKLARATION YTTRE OCH INRE MILJÖ. Produkt: Platsgjuten terrazzobetong. Företagsinformation: AB Strängbetong Box 858 131 25 NACKA Miljöhandbok 06900 Avser Dokumentnr Sida MH12 2003384/5 1 (5) Fastställd av, datum, sign Skapad/Ändrad av Skapad datum Ändrad datum Tommy Liefvendahl, 2002-09-02 Lars Åberg 1998-03-17 02-09-02 BYGGVARUDEKLARATION

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20

Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20 Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i

Läs mer

Förra föreläsningen Introduktion - Principer

Förra föreläsningen Introduktion - Principer Förra föreläsningen Introduktion - Principer Fossil & tafonomi Evolution Darwin - Naturligt urval artbildning - mikroevolution Makroevolution Stora evolutionionära förändringar över artnivån Utveckling

Läs mer

Bindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB

Bindemedel för stabilisering av muddermassor. Sven-Erik Johansson Cementa AB för stabilisering av muddermassor Sven-Erik Johansson Cementa AB Inledning Vad vill vi åstadkomma? Täthet Hållfasthet Miljöegenskaper Beständighet Grundprinciper för funktion Struktur Grundprinciper för

Läs mer

Scarlet Runner Shiraz

Scarlet Runner Shiraz Scarlet Runner Shiraz 1 Scarlet Runner Shiraz en ekologisk australiensare SCARLET RUNNER SHIRAZ kommer från McLaren Vale och produceras av Spring Seed Wine Co. Vinet är ekologiskt och odlas enligt gammaldags

Läs mer

BILAGA RA8:4 BILAGA RA8:3. Brunnar - dagvatten, mm Y10 DNB301 DNB293 DNB562 DNB561 DNB560. Klippans kommun

BILAGA RA8:4 BILAGA RA8:3. Brunnar - dagvatten, mm Y10 DNB301 DNB293 DNB562 DNB561 DNB560. Klippans kommun BILAGA RA8:3 Brunnar - dagvatten, mm Y10 Y9 DNB301 DNB293 BILAGA RA8:4 DNB562 DNB561 DNB560 0 25 50 75 100 125 150 175 200 225 250 m WSP Environmental Laholmsvägen 10 302 48 Halmstad Klippans kommun Kompletterande

Läs mer

Isens uppbyggnad och känslighet

Isens uppbyggnad och känslighet Isens uppbyggnad och känslighet för förändring Anders Omstedt Göteborg University Earth Sciences Centre Ocean Climate Group www.oceanclimate.se Tips Stockholms Skridskoseglarklubb, SSSK, Johan Porsby http://www.sssk.se/kunnande/iskunskap.h

Läs mer

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar

Läs mer

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat

Elin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario

Läs mer

Klimatzoner & växtlighet

Klimatzoner & växtlighet Klimatzoner & växtlighet Klimatzoner och växtlighet Olika växter har olika krav på sin miljö. Till exempel kräver träden i den tropiska regnskogen en varm och fuktig miljö medan barrträden klarar sig bäst

Läs mer

Geogr afi 7-9. Capensis förlag ab

Geogr afi 7-9. Capensis förlag ab Geogr afi 7-9 Jan Wiklund K arin Wakeham Capensis förlag ab Språkgranskning Elin Herrmann Värdefulla synpunkter på innehållet Minna Hansson, Julia Lindholm, Lennart Malmborg och Simon Wiklund Capensis

Läs mer

Temperaturen ständigt under 0ºC I praktiken Arktis och Antarktis Rikt djurliv i havet, baserat på planktonproduktion Sälar och pingviner i Antarktis

Temperaturen ständigt under 0ºC I praktiken Arktis och Antarktis Rikt djurliv i havet, baserat på planktonproduktion Sälar och pingviner i Antarktis Världens biom Istäckta områden Temperaturen ständigt under 0ºC I praktiken Arktis och Antarktis Rikt djurliv i havet, baserat på planktonproduktion Sälar och pingviner i Antarktis Isbjörnar, valross och

Läs mer

Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi.

Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur den ser ut och hur vi lever på jorden. Man brukar skilja mellan naturgeografi och kulturgeografi. De flesta skolämnen är lätta att förstå vad de handlar om - det hörs ju på namnet (t.ex. historia och engelska), men vad lär man sig om när man läser geografi? Geografi är kunskapen om vår jord. Om hur

Läs mer

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt?

Earth Hour krysset! Bilden: Natt över jorden - massor av lampor som är påslagna, är det en bra idé och ser det ut att vara lika mycket ljus överallt? Earth Hour krysset! Energi är det i den mat vi äter, värmen i ett hus, bensinen som driver bilen framåt och elen vi måste ha för att våra mobiltelefoner och lampor ska fungera. Energi som vi kan använda

Läs mer

Vad hände egentligen när den senaste

Vad hände egentligen när den senaste Vad hände egentligen när den senaste inlandsisen bildades och sedan smälte? Varför fick vi istider under kvartärtiden? Vad är det som styr istidscyklerna? Hur har vår kunskap om istidscyklerna utvecklats?

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Large Valorisation on Sustainability of Steel Structures

Large Valorisation on Sustainability of Steel Structures Large Valorisation on Sustainability of Steel Structures BAKGROUNDSDOKUMENT: BRUKSSKEDE OPERATIV ENERGI Juni 2014 Agenda Introduktion Byggnadens plats och klimat Beräkningsmetod för energibehov Algoritm

Läs mer

Extrema väder v ett ökande problem? Markku.Rummukainen@smhi.se Rossby Centre Om Extrema väder v ett ökande problem Har vädret blivit mer extremt? Har samhället blivit mer utsatt? Vad väntar vi oss se mer

Läs mer

Meteorologi. Läran om vädret

Meteorologi. Läran om vädret Meteorologi Läran om vädret Repetition Repetition Vad händer på partikelnivå? Meteorologi Meteorolog Är en person som arbetar med vädret SMHI Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Ligger i

Läs mer

URNBRYGGARE. Installations- och bruksanvisningar

URNBRYGGARE. Installations- och bruksanvisningar URNBRYGGARE PERCOSTAR 6, 12, 15 4157250, 4157252, 4157254 Installations- och bruksanvisningar Översättning av tillverkarens engelska anvisningar Innehållsförteckning 1. ALLMÄNT...1 2. TEKNISKA DATA...1

Läs mer

Grundvattenkvaliteten i Örebro län

Grundvattenkvaliteten i Örebro län Grundvattenkvaliteten i Örebro län I samband med en kartering som utförts (1991) av SGU har 102 brunnar och källor provtagits och analyserats fysikaliskt-kemiskt. Bl.a. har följande undersökts: Innehåll...

Läs mer

Ke2 forts jämvikt. Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4

Ke2 forts jämvikt. Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4 Ke2 forts jämvikt Jämviktssystem i olika miljöer Kap 4 Buffertsystem (buffertlösningar) Motverkar förändringar av ph, håller ph konstant (står emot tillsatser av H + och OH - ) Består av ett jämviktssystem

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

DEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY

DEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY Filmhandledning DEN STORA AMERIKARESAN 7-9, GY USA:s geografi USA är ett stort land och täcker stora delar av Nordamerika. Befolkningen är nästan 320 miljoner till antalet och landets geografi skiljer

Läs mer

SR2. Hur bra är anlagda och restaurerade våtmarker på att rena vatten från kväve och fosfor? EviEM Sammanfattning. Systematisk utvärdering

SR2. Hur bra är anlagda och restaurerade våtmarker på att rena vatten från kväve och fosfor? EviEM Sammanfattning. Systematisk utvärdering SR2 Systematisk utvärdering EviEM Sammanfattning Magnus Land Wilhelm Granéli Anders Grimvall Carl Christian Hoffmann William J. Mitsch Karin S. Tonderski Jos T.A. Verhoeven 2016 Hur bra är anlagda och

Läs mer

Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur. Johan Silfwerbrand

Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur. Johan Silfwerbrand Klimatförändringar, byggnader & infrastruktur Johan Silfwerbrand CBI Betonginstitutet & KTH SBU:s konferens, Skokloster, 22 aug. 2012 Innehåll Ø Något om klimatförändringar Ø Exempel från en litteraturstudie

Läs mer

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Allmän klimatkunskap. Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket. 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency Allmän klimatkunskap Fredrik von Malmborg Naturvårdsverket 2008-10-30 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Växthuseffekten Växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden

Läs mer

2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer.

2. Vilka naturgivna faktorer avgör var människor bosätter sig? Ange minst tre olika faktorer. 1. Vad beror det på att det finns olika klimat på jorden? Ange minst tre olika faktorer. 1. Solens olika instrålning. Vid ekvatorn faller solens strålar rakt på området vilket ger varmare klimat. Ju längre

Läs mer

Framtidsklimat i Hallands län

Framtidsklimat i Hallands län 1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC

Läs mer

Evolution 1 elevuppgift

Evolution 1 elevuppgift Evolution 1 elevuppgift Du ska med hjälp av de olika klimatrummen i Botaniska trädgårdens växthus, få lära dig mer om: Evolutionens mekanismer, till exempel naturligt urval och samevolution, samt deras

Läs mer

Stadsutveckling med ekosystemtjänster

Stadsutveckling med ekosystemtjänster Sollentuna 11 december 2014 Stadsutveckling med ekosystemtjänster Christina Wikberger CAREOFCITY.COM 11 DECEMBER 2014 Stadsutveckling med ekosystemtjänster Christina Wikberger CAREOFCITY.COM Norra Djurgårdsstaden

Läs mer

Spridning av klorerade alifater

Spridning av klorerade alifater Spridning av klorerade alifater Källa SGF 2:2011 Lena Torin, Golder Associates AB, Göteborg Spridning av klorerade lösningsmedel Spillets storlek och jordlager avgör hur djupt klorerade lösningsmedel når

Läs mer

Sårbara platser. Sårbara platser

Sårbara platser. Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser Sårbara platser är platser som är känsliga och utsatta för risker. Det kan vara till exempel: torka översvämningar jordbävningar vulkaner stormar Rika länder har mer resurser

Läs mer

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9

Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Våra världsdelar och kontinenter 1. Hur många är de stora kontinenterna och vad heter de? 2. Hur många världsdelar finns det? 3. Vilka två världsdelar ligger

Läs mer

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick

Läs mer