Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
|
|
- Elsa Fredriksson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
2 Dina lärare
3 Om kursen Orienteringskursen Snowball Earth-hypotesen handlar om ett flertal världsomfattande - s.k. snowball - glaciationer som antas ha skett för miljoner år sedan (Neoproterozoikum). Som kursdeltagare kommer du få lära dig om de geologiska processer som styr Jordens klimat samt orsakerna bakom extrema klimathändelser och du kommer att få ta del av ett ämne med pågående vetenskapsdebatt samt aktuell forskning. Kurslitteratur är Earth s climate: past and future av Ruddiman och ett flertal vetenskapliga artiklar. Geology of Islay av Webster, Anderson och Skelton rekommenderas som extra läsningsmaterial för exkursionsdelen.
4 Kunskapskontroll Ditt betyg baseras på: En skriftlig tentamen (80%) En exkursionsrapport (20%) Vi använder en 7-gradig betygskala (A-F): Godkänt: A: 90%; B: 80%; C: 70%; D: 60%; E: 50% Ej godkänt: Fx: 40%; F: <40%
5 Ditt schema 16/1. Geologin bakom klimatsystemet Alasdair Skelton 23/1. Extrema klimathändelser i Jordens historia (växthus och ishus) Helen Coxall 30/1. Den pågående istiden Sarah Greenwood 6/2. Snowball Earth-hypotesen Alasdair Skelton 13/2. Arktiska oceanen finns det analogier för Snowball Earth-hypotesen under de senaste årmiljonerna? Martin Jakobsson 20/2. Sedimentologiska bevis för och emot hypotesen Alasdair Skelton 6/3. Geokemiska bevis för och emot hypotesen Alasdair Skelton 13/3. Bevis för och emot hypotesen från Islay och Garvellachöarna Alasdair Skelton 20/3. Livets utveckling och Snowball Earth-hypotesen Otto Hermelin 24-26/3. Exkursion till Islay, Skottland 3/4. Kan en Snowball Earth händer igen? Alasdair Skelton 10/4. Tentamen (Omtentamen 28/5)
6 Exkursion till Islay, Skottland 24-26/3-2019
7 Exkursion till Islay, Skottland Exkursionen är fysisk krävande exkursion med vandringar på km (alt. 4-6 km) i ojämn terräng. Bilder från Cotswold Outdoors och Hostelling Scotland
8 Anmälan Du anmälar dig på plats genom att fylla i och lämna in blanketten som du får på föreläsning. Du får endast anmäla dig själv. Du lämnar in anmälningsblanketten idag eller vid nästa föreläsningen (23/1). Du får en bekräftelse att du har fått en plats på exkursion senast 24/1. Du ordnar din resa till och från Islay efter att du har fått denna bekräftelse. Du infomerar Alasdair Skelton (alasdair.skelton@geo.su.se) om (1) ankomsttid och plats (Islay flygplats, Port Ellen eller Port Askaig) och (2) avgångstid och plats.
9 Du ordnar egen transport till/från Islay Ut- och hemresa: Alt. 1. Flyg till/från Islay via London/Amsterdam och Glasgow (t ex BA, KLM)** Alt. 2. Flyg till/från Edinburgh*,** (t ex SAS, Norwegian, BA, KLM); Buss från flygplatsen via Glasgow till Kennacraig (bokas på Färja från Kennacraig till Islay ( * Vi rekommenderar att du inte flyger hem på samma dag som du lämnar Islay i fall färjan ställs in pga vädret. ** Vi rekommenderar att du har lämnat Storbritannien senast 28/3 pga Brexit.
10 Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
11 Ishus, istider och glaciationer Ett ishus är en kall period av Jordens historia som vanligtvis kännetäcknas av att istäcken finns i polarregionerna. Ett ishus varar 10-tals miljoner år. En istid är en kallare period med upprepade omfattande nedisningar. En istid varar i miljontals år. En glacial eller glaciation är nedisning under en istid. En glaciation kan vara i tusentals år. Ett ishus kan innehålla således istider som i sin tur kan innehålla flera glaciationer.
12 Vilken planet är varmaste och varför? Venus Jorden T = 460 C T = 15 C Bilder: NASA
13 Solenergi Bild: Walmart
14 Solenergi 645 W/m 2 Venus T = 340 C 342 W/m 2 Jorden T = 52 C Bilder: NASA
15 Albedo Svart stol Vit katt
16 Albedo 645 W/m 2 Venus 130 W/m2 515 W/m 2 T = -136 C 342 W/m W/m 2 Jorden 242 W/m 2 T = -18 C Bilder: NASA
17 Växthuseffekten Svart täcke Vit katt
18 Solenergi och växthuseffekten 0,04% CO 2 T = 15 C Jorden Bild: NASA
19 Växthuseffekten 96,5% CO 2 T = 460 C Venus Bild: phys.org
20 Svag solen paradox Solenergi för 750 miljoner år sedan = 0,9 Idag
21 Temperaturförändring under geologisk tid Temperatur ( C) ,8 0,6 0,4 0,2 0, Miljoner år sedan Miljoner år sedan Modified after Merritts et al. (1997)
22 ,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Temperatur ( C) Kallare Varmare Temperaturförändring under geologisk tid 30 Paleocen-eocen-termalmaximum 56 miljoner år sedan ?? 2100 (RCP 8,5) Snowball Earth och miljoner år sedan Miljoner år sedan Miljoner år sedan Kenozoikum: 18 O: Zachos et al. (2008); T: Hansen et al. (2013) Fanerozoikum: 18 O: Veizer et al. (2000); T: Royer et al. (2004) Neoproterozoikum: 13 C: Halverson et al. (2005)
23 Temperaturmättningar och proxier Historiska mättningar Stockholm Geologiska proxier Data/bilder: Moberg et al. (2002;2003), Bolincentret för klimatforskning; NASA
24 Syreisotoper O 18 O
25 18 O δ 18 O = 18 O 16 O sample 18 O 16 O standard O 16 O VSMOW = Craig (USGS) 18 O VSMOW = O VPDB VSMOW = Vienna Standard Mean Ocean Water VPDB = Vienna Pee Dee Belemnite
26 T( C) Isotopisk fraktionering O O O PDB Epstein et al. (1953) T = 16,5 4,3[ 18 O PDB ] + 0,146 [ 18 O PDB ] 2 Bild: UCL
27 T( C) Isotopisk fraktionering O O O PDB Epstein et al. (1953) T = 16,5 4,3[ 18 O PDB ] + 0,146 [ 18 O PDB ] 2 Bild: UCL
28 Isotopisk fraktionering 16 O 18 O 18 O 16 O 16 O 16 O 16 O 18 O 16 O 16 O 18 O
29 18 O som en proxy för klimat 18 O 6 Nedisningar Miljoner år sedan Zachos et al. (2008)
30 18 O som en proxy för klimat 18 O Växthus Ishus Miljoner år sedan Zachos et al. (2008)
31 18 O som en proxy för klimat 18 O 5 Ishus Växthus Miljoner år sedan Veizer et al. (2000)
32 Kolisotoper C 13 C
33 Isotopisk fraktionering 12 C 13 C Bild: ucmp.berkeley.edu
34 13 C som en proxy för klimat (?) Sturtian Snowball Earth Marinoan Snowball Earth C Karbonat Shuram anomaly Miljoner år sedan Påverkan av borttagning av organisk material på karbonater Hydrotermal 13 C Borttagning av organisk material Data: Halverson et al. (2005)
35 ,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Temperatur ( C) Kallare Varmare Temperaturförändring under geologisk tid 30 Paleocen-eocen-termalmaximum 56 miljoner år sedan ?? 2100 (RCP 8,5) Snowball Earth och miljoner år sedan Miljoner år sedan Miljoner år sedan Kenozoikum: 18 O: Zachos et al. (2008); T: Hansen et al. (2013) Fanerozoikum: 18 O: Veizer et al. (2000); T: Royer et al. (2004) Neoproterozoikum: 13 C: Halverson et al. (2005)
36 Temperaturförändring under geologisk tid Kallare Varmare ?? Temperaturförändring enligt proxier Temperaturförändring enligt svag solen-hypotes Miljoner år sedan Kenozoikum: 18 O: Zachos et al. (2008); T: Hansen et al. (2013) Fanerozoikum: 18 O: Veizer et al. (2000); T: Royer et al. (2004) Neoproterozoikum: 13 C: Halverson et al. (2005)
37 Le Chateliers princip...
38 CO 2 och växthuseffekten Temperatur ( C) CO 2 i atmosfären (ppm) År 275 Data: IPCC (2013)
39 Kolcykeln kg Modifierad från Geisler (1997) och CDAC (1993)
40 Kolcykeln ,2 74, ,6 0, kg/år 0,2 Modifierad från Geisler (1997) och CDAC (1993)
41 Fältspat + H 2 O + CO 2 = Lera + Katjoner + HCO 3 -
42
43 Katjoner + HCO 3- = Kalksten
44 En negativ feedback (återkoppling) Ökad växthuseffekt Jorden blir varmare Snabbare vittring Mer CO 2 kvar i luften Jorden får mer energi från Solen Mindre CO 2 kvar i luften Långsammare vittring Jorden blir kallare Minskad växthuseffekt
45 Temperaturförändring under geologisk tid Kallare Varmare ?? Miljoner år sedan Temperaturförändring enligt proxier Temperaturförändring enligt svag solen-hypotes med vitringseffekten medräknad Kenozoikum: 18 O: Zachos et al. (2008); T: Hansen et al. (2013) Fanerozoikum: 18 O: Veizer et al. (2000); T: Royer et al. (2004) Neoproterozoikum: 13 C: Halverson et al. (2005)
46 Geologisk tid
47 Geologiskt tid i ett dygn :00 12:
48 :00 24:
49 Sturtian 20:12: :00 24:
50 Marinoan 20:36: :00 24:
51 Plattektoniksteori Bild: Marshak (2015)
52 Alfred Wegners kontinentaldrift-hypotes Glossopteris Mesosaurus Kaledoniderna Tilliter Bild: Alfred Wegener Institute for Polar and Marine Research
53 Alfred Wegners kontinentaldrift-hypotes Glossopteris Mesosaurus Kaledoniderna Tilliter Bild: Alfred Wegener Institute for Polar and Marine Research
54 Patrick Blacketts polvandringskurvor Nordamerikansk kurva Europeisk kurva 520Ma Bild: Nobelprisarkivet
55 Patrick Blacketts polvandringskurvor Europeisk kurva Nordamerikansk kurva 400Ma 180Ma Bild: Nobelprisarkivet
56 Tharp och Hezeens karta och Hess uppsats om geopoesi Bilder: Marie Tharp Maps; USGS; Princeton University
57 Vein, Matthews och Morleys magnetiska anomalier Bilder: USGS; Vine och Matthews 1963; Vine 1967
58 Plattektoniksteori Bild: Marshak 2015
59 Temperaturförändring under geologisk tid Kallare Varmare ?? Temperaturförändring enligt proxier Miljoner år sedan Kenozoikum: 18 O: Zachos et al. (2008); T: Hansen et al. (2013) Fanerozoikum: 18 O: Veizer et al. (2000); T: Royer et al. (2004) Neoproterozoikum: 13 C: Halverson et al. (2005)
60 När låg kontinenter på polarna? Animation: Cambridge Paleomap Services Limited
61 En positiv feedback (återkoppling) Ökad Jorden blir växthuseffekt varmare Snabbare vittring Kontinenter på polarna Mer CO 2 kvar i luften Snabbare istillväxt Mindre CO 2 kvar i luften Mer Albedo Långsammare vittring Jorden blir kallare Minskad växthuseffekt
62 Gondwana Antarktis Kallare Varmare Temperaturförändring under geologisk tid Pangaea?? Temperaturförändring enligt proxier Miljoner år sedan Kenozoikum: 18 O: Zachos et al. (2008); T: Hansen et al. (2013) Fanerozoikum: 18 O: Veizer et al. (2000); T: Royer et al. (2004) Neoproterozoikum: 13 C: Halverson et al. (2005)
63 Pangaeas växthus Bild: Cambridge Paleomap Services Limited
64 Modellering av Pangaeas växthusklimat Bild: Kutzbach 1994
65 Pangaeas vinter Pangaeas sommar Bilder: Kutzbach 1994
66 En positiv feedback (återkoppling) Ökad Jorden blir växthuseffekt varmare Snabbare vittring Mer CO 2 kvar i luften Mer CO2 från vulkaner Snabbare oceanbottenspridning Mindre CO 2 kvar i luften Långsammare vittring Jorden blir kallare Minskad växthuseffekt
67 Har spridningshastighet ändrats? Animation: Cambridge Paleomap Services Limited
68 Temperaturförändring under geologisk tid Kallare Varmare ?? Temperaturförändring enligt proxier Miljoner år sedan Kenozoikum: 18 O: Zachos et al. (2008); T: Hansen et al. (2013) Fanerozoikum: 18 O: Veizer et al. (2000); T: Royer et al. (2004) Neoproterozoikum: 13 C: Halverson et al. (2005)
69 När bildades bergskedjorna? Animation: Cambridge Paleomap Services Limited
70 Kaledoniderna ( 450 Ma) Bild: Bolincentret för klimatforskning
71 Pyrenéerna ( 300 Ma) Bild: El Fosilmaníaco
72 Himalaya (Idag) Bild: Pavel Novak
73 En positiv feedback (återkoppling) Ökad Jorden blir växthuseffekt varmare Snabbare vittring Bergkedjesbildning Mer CO 2 kvar i luften Mer relief Snabbare vittring Mindre CO 2 kvar i luften Långsammare vittring Jorden blir kallare Minskad växthuseffekt
74 Temperaturförändring under geologisk tid Kallare Varmare Kaledoniderna Pyrenéerna Himalaya 0?? Temperaturförändring enligt proxier Miljoner år sedan Kenozoikum: 18 O: Zachos et al. (2008); T: Hansen et al. (2013) Fanerozoikum: 18 O: Veizer et al. (2000); T: Royer et al. (2004) Neoproterozoikum: 13 C: Halverson et al. (2005)
75 Snowball Earth-hypotesen Under geologisk tid regleras Jordens temperatur av: Solenergi Kemisk vittring Kontinentaldrift Oceanbottenspridning Bergkedjesbildning Vad hänt med Jordens temperaturreglering under Snowball Earth? Bild: BBC
Snowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Geologisk tid Marinoan Sturtian 0 4000 1000 3000 2000 700 600 500 400 300 200 100 1 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Temperatur
Läs merSnowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Geokemisk bevis för och emot hypotesen Grundämneskoncentrationer Fe Mg/Ca Mn 2+ Mineralogi 2+ Paleoklimat och miljö
Läs merJordbävningar. Bild: CNN
Jordbävningar Bild: CNN Dina lärare Bild av Erik Sturkell: Filippa Rosenberg/SR; ovriga bilder: Stockholms universitet Om kursen Orienteringskursen Jordbävningar handlar om Jordens struktur, plattektonik,
Läs merJordbävningar. Bild: CNN
Jordbävningar Bild: CNN Exkursion till Akureyri, norra Island 25-30/6-2019 Det praktiska... Bilder från Cotswold Outdoors och Hostelling Scotland Anmälan Du anmälar dig på plats genom att fylla i och lämna
Läs merJordbävningar. Bild: CNN
Jordbävningar Bild: CNN Exkursion till Akureyri, norra Island 26/6 1/7-2018 Det praktiska... Bilder från Cotswold Outdoors och Hostelling Scotland Anmälan Du anmälar dig på plats genom att fylla i och
Läs merSnowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Sedimentologiska och geokemiska bevis för och emot hypotesen Lagerföljd Sedimentära strukturer och fossil Paleoklimat
Läs merSnowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Islay, 1 mars 2018 (-12 C med vindavkylning) Bevis för och emot Snowball Earth-hypotesen från Islay och Garvellachöarna
Läs merKapitel 9. Jordens klimathistoria
Kapitel 9 Jordens klimathistoria 178 Klimathistoria Organismer uppstod på jorden kort efter att den bildats, men alla kända organismer behöver vatten Temperaturen på jorden har antagligen under hela denna
Läs merSnowball Earth-hypotesen. Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC
Snowball Earth-hypotesen Att jorden var helt istäckt för 700 miljoner år sedan. Bild: BBC Sedimentologisk bevis för och emot hypotesen Bergarter Sedimentärastrukturer Paleoklimat och miljö Lagerföljd Fossil
Läs merINSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER GV1410 Geovetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Geosciences, Basic Level Course, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för geovetenskaper 2011-11-02
Läs merVäxthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Läs merAtt förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)
Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans
Läs merInlandsisar och värmeperioder vad styr jordens föränderliga klimat?
Inlandsisar och värmeperioder vad styr jordens föränderliga klimat? Mats Rundgren Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Kvartärgeologi 1 Jordens klimatsystem: processer 2
Läs merRapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20
Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession
Läs merINSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER GV1410 Geovetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Geosciences, Basic Level Course, 30 credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för geovetenskaper
Läs merMöjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata
Möjligheter och utmaningar i användandet av klimatscenariodata Patrick Samuelsson och kollegor Rossby Centre, SMHI patrick.samuelsson@smhi.se Agenda Kunskapsläget sedan IPCC AR4 (4th assement report) 2007
Läs merVÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN
VÄXTHUSEFFEKT OCH GLOBAL UPPVÄRMNING DEN GLOBALA UPPVÄRMNINGEN - NÅGOT SOM BERÖR ALLA MÄNNISKOR PÅ JORDEN KLIMAT Vädret är nu och inom dom närmsta dagarna. Klimat är det genomsnittliga vädret under många
Läs merKommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen
David Hirdman Kommunicera klimatförändring och klimatanpassning i undervisningen Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?
Läs merAtt navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste
Läs merSimulering av möjliga klimatförändringar
Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning
Läs merPåverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström
Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning 2014 Sten Bergström IPCC 2014 Människans påverkan på klimatsystemet är tydlig. Påverkan är uppenbar utifrån stigande halter av växthusgaser i
Läs merKursen är en valbar kurs på avancerad nivå för en naturvetenskaplig masterexamen i geologi.
Naturvetenskapliga fakulteten GEON07, Kvartärgeologi: Kvartär klimat- och glaciationshistoria, 15 högskolepoäng Quaternary Geology: Quarternary Climate and Glaciation History, 15 credits Avancerad nivå
Läs merKlimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies
Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel
Läs merStorskalig cirkulation (Hur vindar blåser över Jorden)
! http://www.matnat.org Klimatmodeller Klimatmodeller Klimatmodeller, eller GCM s (General Circulation Models, även lite slarvigt kallade Global Climate Models), är ett viktigt arbetsredskap när forskare
Läs merEtt undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med
Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag. Tunn oceanskorpa Det finns två typer av
Läs merVad hände egentligen när den senaste
Vad hände egentligen när den senaste inlandsisen bildades och sedan smälte? Varför fick vi istider under kvartärtiden? Vad är det som styr istidscyklerna? Hur har vår kunskap om istidscyklerna utvecklats?
Läs merLIVETS UPPKOMST? Livets uppkomst? Livets uppkomst? P r e k a m b r i u m. Hur? Var? Hur? Var?
Prekambrium Livets gryning - Prekambrium Ca 90% av geologisk g tid 4600 Ma till ca. 540 Ma Ca 90% av geologisk tid 4600 Ma till ca. 540 Ma Sedimentära bergarter metamorfoserade eller eroderade Prekambriska
Läs merAtmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes
Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.
Läs merBakgrundsupplysningar for ppt1
Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt
Läs merKlimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI
Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka
Läs merGEKA01, Geobiosfären - en introduktion, 15 högskolepoäng The Geobiosphere - An Introduktion, 15 credits Grundnivå / First Cycle
Naturvetenskapliga fakulteten GEKA01, Geobiosfären - en introduktion, 15 högskolepoäng The Geobiosphere - An Introduktion, 15 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merKol och klimat. David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet
Kol och klimat David Bastviken Tema Vatten, Linköpings universitet Kort om mig Docent i Biogeokemi Aktiv forskning om bl.a. Kolets och klorets kretslopp Växthusgasflöden Föreläsningens innehåll 1. C-cykeln
Läs merKursplanen är fastställd av Naturvetenskapliga fakultetens utbildningsnämnd att gälla från och med , höstterminen 2017.
Naturvetenskapliga fakulteten GEOB24, Geologi: Från istid till nutid och Sveriges regionalgeologi, 15 högskolepoäng Geology: From the Ice Age to the Present and Swedish Regional Geology, 15 credits Grundnivå
Läs merFysik C & D Projekt i klimatfysik
Fysik C & D Projekt i klimatfysik Första timmen: Föreläsning: Strålning och klimat Andra timmen: Projektintroduktion Temperaturstrålning Total temperaturstrålning från svart kropp: Φ = σt ; Enhet för Φ:
Läs merDen globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige?
Den globala vattencykeln i ett varmare klimat Vad kan detta innebära för Sverige? Lennart Bengtsson Medlem av KVA International Space Science Institute, Bern University of Reading Det globala klimatproblemet
Läs merElin Sjökvist och Gustav Strandberg. Att beräkna framtidens klimat
Elin Sjökvist och Gustav Strandberg Att beräkna framtidens klimat Koldioxidkoncentration Idag 400 ppm Tusentals år sedan Temperaturökningen fram till idag Källa: NOAA Vad är ett klimatscenario? Koncentrationsscenario
Läs merBolincentrets klimatfestival!
Foto: Martin Jakobsson Bolincentrets klimatfestival! Vad är klimatförändringar och vad kan vi göra åt dem? Bolincentret för klimatforskning bjuder in till aktiviteter, föreläsningar och medborgarvetenskap.
Läs merVäxthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad
Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor
Läs merGeologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu
1. Naturens processer gör att landskapet ständigt förändras, bland annat genom att floder kan hitta nya vägar och att material kan transporteras från en plats till en annan. Vad kallas den geologiska process
Läs merHav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut
Hav möter Land I ett förändrat klimat, men var? Erik Engström Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what
Läs merRCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier
RCP, CMIP5 och CORDEX Den nya generationen klimatscenarier Erik Kjellström Rossby Centre, SMHI Rossby Centre Day Forskarsamverkan för anpassningsstudier 16 november 2011, SMHI NORRKÖPING Innehåll RCP CMIP5
Läs merVad händer med jordens klimat?
Vad händer med jordens klimat? University of Reading, UK ISSI, Bern, Schweiz Week of March 11, 2012: 394. 3 ppm 1960-70: + 10 ppm 2000-10: + 20 ppm Radiation effect from human greenhouse gas emission 1979-2009
Läs merEtt undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med
Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag. Jordklotets byggnad Jordskorpan Jordskorpan
Läs merFörra föreläsningen Introduktion - Principer
Förra föreläsningen Introduktion - Principer Fossil & tafonomi Evolution Darwin - Naturligt urval artbildning - mikroevolution Makroevolution Stora evolutionionära förändringar över artnivån Utveckling
Läs merFÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Läs merFAKTABLAD I5. Varför blir det istider?
Världsarv i samverkan 63 N ISTID fakta I 5 Tema 2. Vi har legat under samma is FAKTABLAD I5. Varför blir det istider? Det finns många olika teorier om varför det blir istider. Exakt vad som utlöser och
Läs merFramtidsklimat i Hallands län
1 Exempel på sidhuvud - ÅÅÅÅ MM DD (Välj Visa, Sidhuvud sidfot för att ändra) Falkenberg 15 april 2016 Framtidsklimat i Hallands län Gunn Persson Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC
Läs merKlimatet i framtiden Våtare Västsverige?
Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari
Läs merMånd 2 juni: Vi anländer till Skottland Tisd 3 juni: Islay med Laphroaig, Lagavulin, Ardbeg och Bruichladdich
31 maj 8 juni 2014 Följ med på en fantastisk whiskyresa till Skottland. I denna underbara miljö får du prova denna ädla dryck på flera av världens mest uppskattade destillerier. Vi åker över till Islay
Läs mer2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI
2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med
Läs merErik Engström. Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma
Erik Engström Global uppvärmning och framtidens klimat i Lomma Är den globala uppvärmningen över nu? Foto: Erik Engström 2 Nej, globalt sett fortsätter uppvärmningen! Avvikelse i globala medelyttemperaturen
Läs merKlimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI
Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition
Läs merMiljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008. Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell
Miljöinspiratörsträff Skövde 10 april 2008 Koldioxid! Kan man räkna ut golfanläggningens påverkan på klimatet? Magnus Enell Vem är Magnus Enell? Idag, sedan september 2003- Grundare av Enell Sustainable
Läs merom det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030.
Klimatfakta DN 18/2 2007 Varmaste januarimånaden hittills på jorden om det inte införs nya styrmedel förutspås utsläppen av växthusgaser öka med ytterligare 25-90 procent till 2030. IPCC visar att den
Läs merOm växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna
Om växthuseffekten och koldioxiden ett försök att bringa klarhet i de många missuppfattningarna Att växthuseffekten är koncentrerad till ekvatorsområdet, borde inte vara så svårt att förstå! Läroboksförfattarna
Läs merIngenjörsmässig Analys. Klimatförändringarna. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Ingenjörsmässig Analys Klimatförändringarna Föreläsning 2 Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se
Läs merDavid Hirdman. Senaste nytt om klimatet
David Hirdman Senaste nytt om klimatet Länsstyrelsedagarna i Umeå, 25 april 2012 Sveriges klimat nu och i framtiden Nya klimatindikatorer RCP den nya generationens klimatscenarier. 2 Sveriges klimat -
Läs merEnergi- och miljöfysik, FAFA15, 9 hp.
Energi- och miljöfysik, FAFA15, 9 hp carina.fasth@ftf.lth.se torsten.akesson@hep.lu.se kevin.fissum@nuclear.lu.se Energi- och miljöfysik, FAFA15 Introduktion Administration o Lärare o Litteratur o Schema
Läs merNorra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan
Norra Ishavet och spåren av människans klimatpåverkan Leif Anderson Inst. Kemi och Molekylärbiologi Göteborgs universitet Atmosfärens k ldi idh l koldioxidhalt 400 pc CO2 (µatm) Global tem mperature anomaly
Läs merKlimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv
Klimatförändringar och jordbruk i Norden i ett historiskt perspektiv Fredrik Charpentier Ljungqvist 1,2,3 1 Historiska institutionen, Stockholms universitet 2 Centrum för medeltidsstudier, Stockholms universitet
Läs merLångvarig torka kontra extrem nederbörd
Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga
Läs merFrågor och svar. om polarforskning
Frågor och svar om polarforskning Vad är polarforskning? Polarforskning är forskning som handlar om eller utförs i polarområdena. Varför forskar man i polarområdena? I polarområdena är människans direkta
Läs merVad händer med väder och klimat i Sverige?
Vad händer med väder och klimat i Sverige? Vad händer med väder och klimat i Sverige? SMHI förvaltar och utvecklar information om väder, vatten och klimat Vi bedriver tillämpad forskning inom de olika
Läs merGeografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april
Geografi Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio 14KL5 Fredagen den 15 april Är berget fast? Fast som berg eller??? Ur Liten avhandling om stenar Det leva Niklas Rådström 1987
Läs merEvaluation GEOA72. Den enda invändning jag har är att det var väldigt många diagram som var svåra att följa i efterhand när man skulle repetera hemma.
Hur har den här kursen ökat din kunskap om klimatförändringar utifrån ett geologiskt perspektiv? Var vänlig och nämn de delar av kursen som var mest och minst värdefulla i detta hänseende. Utvalda men
Läs merNaturkunskap 1a1 4-13
Naturkunskap 1a1 4-13 I klassrummet Ta med böcker, papper och penna Vid sen ankomst, knacka på dörren och vänta på att bli insläppt vid lämpligt tillfälle Sen ankomst registreras i 5 minuters intervall
Läs merIsens uppbyggnad och känslighet
Isens uppbyggnad och känslighet för förändring Anders Omstedt Göteborg University Earth Sciences Centre Ocean Climate Group www.oceanclimate.se Tips Stockholms Skridskoseglarklubb, SSSK, Johan Porsby http://www.sssk.se/kunnande/iskunskap.h
Läs merErik Engström. Klimatförändring i undervisningen
Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Alvesta 13 november 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973, Time
Läs merKlimatvariationer. Vad vet vi om gångna klimat?
Klimatvariationer Vad vet vi om gångna klimat? Har varit 8-10 grader varmare än nu 2300 milj. år istid (gamla isräfflor m.m.) 350-250 milj. år: istid igen på Pangea men även varmt i delar av världen (Karbontiden)
Läs merModellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.
Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Flöden av näringsämnen från land till hav är viktigt för att kunna förbättra miljötillståndet i kustnära områden.
Läs merKlimatförändringen inverkan idag och i framtiden
Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader
Läs merKLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Läs merOm klimatbluffen, eller en obekväm sanning
Om klimatbluffen, eller en obekväm sanning Staffan Wohrne Fil.dr. Inledning Jordens klimat styrs av mycket komplicerade processer. Människan känner inte till alla dessa, men med hjälp av pågående klimatforskning
Läs mer2. Järnoxid, vätgas och förångad saltsyra.
1. Jorden värms delvis upp av växthuseffekten, dvs. mycket av den strålning som kommer in från solen stannar kvar kring jorden och i atmosfären. Vilka av följande brukar klassas som de vanligaste växthusgaserna
Läs merNågra höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt
Några höjdpunkter från IPCCs femte utvärdering Lars Bärring, forskare, SMHI IPCC kontaktpunkt IPCCs femte utvärdering (AR5) Stockholm september 2013 1535 sidor, >9 200 referenser Specialrapporter SREX
Läs mer2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan
Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De
Läs merBegäran om komplettering av ansökan om slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall Klimat
Begäran om komplettering 2013-03-19 Svensk Kärnbränslehantering AB Box 250 101 24 Stockholm Handläggare: Lena Sonnerfelt Telefon: 08 799 43 48 Vår referens: SSM2011-2426-107 Intern referens: 4.5.h,i,k
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merLEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.
OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll
Läs merDen svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side
Den svenska klimatdebatten har blivit överpolitiserad och vetenskapen riskerar att hamna i off-side Lennart O. Bengtsson Professor, University of Reading, UK Medlem av Vetenskapsakademien Klimatpolitik
Läs merVad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström
Vad vet vi om klimatfrågan? Sten Bergström Den globala bilden Strålningsdrivning SOLEN Strålningsdrivning [W/m 2 ]: JORDEN Inkommande utgående strålning IPCCs rapporter 2000-2015 AR5 AR4 AR3 2000 2001
Läs merSolaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över?
Solaktivitet och klimat under de senaste 1 000 åren när började den mänskliga växthuseffekten ta över? Raimund Muscheler Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Enheten för geologi Lunds universitet
Läs merSkotska smaker i vackra miljöer Islay - Inveraray - Edinburgh
Club Eriks noga utvalda upplevelser Skotska smaker i vackra miljöer Islay - Inveraray - Edinburgh Karaktäristiska whiskydestillerier i vackra miljöer Följ med Club Eriks på vår välkomponerade whiskyresa
Läs merMOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING
MOLN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING En rapport av Stefan Oros, Teknisk Fysik 10, LTH stefan.oros.719@student.lu.se Sebastian Nöbbelin, Teknisk Fysik 10, LTH atf10sno@student.lu.se Handledare: Staffan Sjögren Avdelningen
Läs merMiljöfysik. Föreläsning 2. Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad
Miljöfysik Föreläsning 2 Växthuseffekten Ozonhålet Värmekraftverk Verkningsgrad Två viktiga ekvationer Wiens strålningslag : λ max max = 2.90 10 4 3 [ ] σ = Stefan-Boltzmanns konstant = 5.67 10 mk = våglängdens
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merKlimatförändringar genom jordens historia
Klimatförändringar genom jordens historia Lärande för hållbar utveckling ht 2008 Mikael Berglund Institutionen för naturvetenskap, MIUN Mikael.Berglund@miun.se 060-148797 Sammanfattning: Dagens situation:
Läs merMarin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen
Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C
Läs merVåren kommer tidigt i Andalusien
Mandelblomsvandring i Andalusien 1 7 februari 2017 1 Våren kommer tidigt i Andalusien i södra Spanien. Redan i slutet av januari/början av februari blommar mandelträden på bar kvist. Doften från tusentals
Läs merPatrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola. Vad väger ismoln?
Patrick Eriksson Rymd- och geovetenskap Chalmers tekniska högskola Vad väger ismoln? Med bidrag ifrån: Stefan Buehler (Kiruna) Salomon Eliasson (Kiruna) Bengt Rydberg (Chalmers, now Molflow) Marston Johnson
Läs merErik Engström. Klimatförändring i undervisningen
Erik Engström Klimatförändring i undervisningen Örnsköldsvik 15 oktober 2014 Vad är det för skillnad på klimat och väder? Climate is what you expect, weather is what you get (Robert A. Heinlein, 1973,
Läs merKursplan. Kursens benämning: Militärteknik, Metod och självständigt arbete. Engelsk benämning: Military-Technology, Methods and Thesis
1 (5) Kursplan Kursens benämning: Militärteknik, Metod och självständigt arbete Engelsk benämning: Military-Technology, Methods and Thesis Kurskod: 1OP302 Gäller från: VT 2016 Fastställd: Denna kursplan
Läs merHavsytan och CO 2 -utbytet
Havsytan och CO 2 -utbytet Anna Rutgersson 1, Gaelle Parard 1, Sindu Parampil 1 Tiit Kutser 2, Melissa Chierici 3 1 Air-Water Exchange Platform, Uppsala University, anna.rutgersson@met.uu.se 2 Estonian
Läs merTvå klimatmodeller, motsatta slutsatser
Två klimatmodeller, motsatta slutsatser Geilo, september 2010 Wibjörn Karlén Prof. em. naturgeografi Det anses råda koncensus beträffande koldioxidens (CO 2 ) betydelse för klimatet; mer CO 2 leder till
Läs merVilken hjälp kan du få av oss vid längre förseningar, inställda flyg och överbokade flygningar?
Vilken hjälp kan du få av oss vid längre förseningar, inställda flyg och överbokade flygningar? Denna information är utformad i enlighet med Europaparlamentets och Europeiska unionens råds förordning nr
Läs merKlimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet
Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Ben Smith med bidrag av Wenxin Zhang och Paul Miller Inst för naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Klimatmodeller är fortfarande
Läs merVad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting?
David Hirdman Vad innebär klimatförändringarna för riskbilden i kommuner och landsting? Norrköping 19 november 2 Länsstyrelsen Västra Götaland 2014 11 19 - Norrköping Småröd december 2006 Vad säger IPCCrapporterna?
Läs merRegeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av
Regeringsuppdrag till SMHI (I:6, M2011/2166/Kl); 2011-05-31 Uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet En översyn av naturvetenskapliga aspekter Färdplan 2050 svenska klimatmål Minska svenska
Läs merKlimathistoria. Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat. idag Senaste istiden
Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur, koldioxid, och metan har varierat likartat idag Senaste istiden Klimathistoria Skillnad dagens klimat/istid, globalt 6ºC Temperatur,
Läs mer