Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med
|
|
- Ann-Christin Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag.
2 Jordklotets byggnad
3 Jordskorpan Jordskorpan är det tunna fasta yttre skalet på vår planet.
4 Manteln Jordskorpan är det tunna fasta yttre skalet på vår planet. Under jordskorpan finns manteln. Denna består i huvudsak av fasta bergarter, men genom hettan och trycket blir dessa plastiska (ungefär som deg eller glaciäris) och kan röra sig runt i långsamma strömmar.
5 Kärnan Jordskorpan är det tunna fasta yttre skalet på vår planet. Under jordskorpan finns manteln. Denna består i huvudsak av fasta bergarter, men genom hettan och trycket blir dessa plastiska (ungefär som deg eller glaciär-is) och kan röra sig runt i långsamma strömmar. Längst in finns kärnan, som består av järn och nickel. Den yttre kärnan är flytande, den inre däremot fast pga det höga trycket. I kärnan bildas jordens magnetfält.
6 Tunn oceanskorpa Det finns två typer av jordskorpa. Oceanskorpan är mycket tunn, bara 5-10 km tjock. Den består främst av tunga järn- och magnesiumrika bergarter (gabbro, diabas och basalt), med ett tunt lager sediment på toppen.
7 Tjock kontinentalskorpa Kontinentskorpan är mycket tjockare, mellan 30 och 70 km, men samtidigt lättare, eftersom den domineras av lättare kiselrika bergarter, såsom granit.
8 Rörelser i jordskorpan Figur från U.S Geoligcal Survey
9 Mitt-oceana ryggar Oceanskorpan nybildas ständigt längs de mitt-oceana ryggarna, vulkaniska undervattensbergskedjor på havsbottnen. Därifrån rör sig oceanskorpan utåt åt båda hållen med några centimeter per år, driven av långsamma s.k. konvektionsströmmar i den underliggande heta manteln. Den yttersta energikällan för dessa rörelser är radioaktivt alstrad värme i jorden inre. Figur från U.S Geoligcal Survey
10 Subduktionszoner När oceanskorpan når kontinentens kant pressas den tillbaka ner i manteln längs en s.k. subduktionszon. I själva havsbottnen bildas en djuphavsgrav längsmed subduktionszonen. Nere i manteln smälter oceanskorpan upp eller blandas med mantelns bergarter. Ovanför subduktionszonen bildas en serie vulkaner där uppsmält material tränger upp till jordytan. Ett exempel är Anderna med sina vulkaner. Figur från U.S Geoligcal Survey
11 Ibland sker subduktionen i stället en bit från kontinenten, och då bildas en vulkanisk öbåge i oceanen utanför kontinenten. Ett exempel är Japan. Genom att oceanskorpan ständigt nybildas och förstörs finns ingen oceanskorpa äldre än ca 250 miljoner år bevarad. All tidigare oceanskorpa har försvunnit ner i manteln och förstörts. Figur från U.S Geoligcal Survey
12 Kontintenterna flyter Den kontinentala jordskorpan är mycket tjockare och består till sin huvuddel av granitiskt material, som är för lätt för att sjunka tillbaka i manteln. Kontinenterna fungerar därför ungefär som stora isflak, som flyter ovanpå oceanskorpan och manteln. Figur från U.S Geoligcal Survey
13 Gamla kontinenter Kontinenternas bergarter är i genomsnitt betydligt äldre än oceanskorpan. De äldsta delarna är så gamla som 4 miljarder år, nästan lika gamla som jordklotet (som är 4,5 miljarder år gammalt). Figur från U.S Geoligcal Survey
14 med unga kanter Men delar av kontinenterna är betydligt yngre. Längs vulkankedjorna och de vulkaniska öbågarna utmed kontinenternas kanter skapas hela tiden ny kontinentskorpa. Figur från U.S Geoligcal Survey
15 ? Innebär det att kontinenterna verkligen växer och blir större med tiden? Det är en omdebatterad fråga. Eventuellt uppvägs denna nytillväxt av sådant material som eroderas från kontinenterna ner i havet, och som sedan försvinner tillbaka ner i manteln i någon subduktionszon igen.
16 Plattektonik
17 Jordskorpan är uppdelad i sju stora plattor, och en handfull mindre. De flesta stora plattorna består av en kärna av kontinentskorpa, omgiven av oceanskorpa. Stilla Havsplattan består dock bara av oceanskorpa.
18 Plattorna består egentligen av jordskorpan plus den övre, fasta delen av manteln, vilka tillsammans kallas lithosfären. De rör sig i förhållande till varandra med hastigheter på några centimeter om året. Rörelserna drivs av långsamma strömmar i den underliggande, plastiska delen av manteln, kallad asthenosfären.
19 Mer om plattektonik och kontinentaldrift Plattornas rörelser kallas med ett finare ord för plattektonik (ordet tektonik har med rörelser i jordskorpan att göra). Plattektoniken ger upphov till kontinenternas ständigt pågående rörelser, den s.k. kontinentaldriften.
20 Alfred Wegener Begreppet kontinentaldrift myntades av meteorologen Alfred Wegener, som i en bok år 1912 föreslog att kontinenterna rörde sig ungefär som isflak, och en gång hade suttit samman i en enda superkontinent, kallad Pangaea ( allt land på grekiska).
21 Genomslag på 1960-talet Få samtida geologer trodde på Wegeners teori om kontinentaldrift. På 1960-talet ledde dock undersökningar av havsbottnarnas struktur till att oceanbottenspridningen upptäcktes. Därmed lades grunden för den moderna plattektoniska teorin, som givit en förklaring till hur kontinenterna rör sig. Denna teori gör att en lång rad geologiska fenomen, såsom jordbävningar och vulkanism, malmbildning och bildning av höga bergskedjor kan sättas in i sitt sammanhang. På så sätt har vi fått en sammanhängande bild av hur planeten Jorden fungerar.
22 Kollisioner, vulkaner och höga berg
23 Vulkaner och jordbävningar Kartan är hämtad från En karta över världens vulkaner (röda trianglar) och jordbävningscentra (svarta prickar) visar att dessa till största delen är belägna längs skarvarna mellan jordskorpans plattor (gula linjer), som är svaghetszoner i jordskorpan. Här kan het magma tränga upp från jordens inre, och plattornas rörelser ger upphov till jordskalv i berggrunden.
24 Ny oceanbotten Utmed spridningszonerna längs de mittoceana ryggarna driver plattorna isär och ny oceanbotten bildas. De mittoceana ryggarna löper som ett nätverk av undervattensbergskedjor på oceanernas botten.
25 Oceanskorpa som försvinner Längs subduktionszoner utmed kontinenternas kanter försvinner denna oceanskorpa ner i manteln igen. Det största systemet av subduktionszoner finns runt Stilla Havet, den s.k. Eldsringen med alla sina vulkaner.
26 Kontinentkrockar Om två kontinenter kolliderar längs en kollisionszon, veckas kontinenternas kanter samman och en hög bergskedja bildas. Det tydligaste exemplet är det system av bergskedjor som från Alperna löper österut till Himalaya, och som avspeglar Afrikas, Arabiens och Indiens pågående kollision med den stora Eurasiska plattan.
27 Kontinenter som skaver mot varandra Ytterligare en typ av plattgräns finns, en s.k. snedförkastning eller transform förkastning, där två plattor rör sig i sidled förbi varandra. Det mest kända exemplet är San Andreas-förkastningen i Kalifornien.
28 Den plattektoniska cykeln Plattektoniken kan beskrivas som ett cykliskt förlopp, den plattektoniska cykeln. Röda havet Östafrikanska riftdalen Till att börja med börjar en kontinent spricka upp längs en s.k. riftdal, ett system av djupa dalgångar och gravsänkor, ofta fyllda med långsträckta sjöar. Längs riftdalen förekommer också aktiv vulkanism. Ett modernt exempel är den Östafrikanska riftdalen (Rift Valley), där Afrika håller på att spricka itu. Denna övergår norrut i en smal nybildad havsarm, Röda havet. Att en kontinent spricker itu kallas på engelska för rifting.
29 Lake Tanganyika och omgivande sjöar i den Östafrikanska riftdalen, sedda från rymden. Satellitfoto från NASA.
30 Plattorna glider isär Den smala havsarmen vidgar sig med tiden till en bred ocean, exempelvis Atlanten. Längsmed denna löper en mitt-ocean rygg, t.ex. den Mittatlantiska ryggen, där ny oceanskorpa bildas. På så sätt vidgas Atlanten med ca 5 cm per år, och kontinenterna på ömse sidor (Nordamerika och Europa, eller Sydamerika och Afrika), driver allt längre från varandra.
31 På Island är vulkanismen extra kraftig, så kraftig att en stor ö har bildats. Tvärs över Island, från nordöst mot sydväst, löper den Mittatlantiska ryggen, gränslinjen mellan den Nordamerikanska och Eurasiska plattan. Längs denna ligger Islands vulkaner. På bilden syns denna gränslinje i form av förkastningen Allmannagja vid Thingvellir.
32 Djuphavsgravar och ny kontinentskorpa Med tiden bildas djuphavsgravar och subduktionszoner vid oceanens kanter där oceanskorpan glider tillbaka ner i manteln. Material som smälter tränger upp som magma och bildar en vulkankedja eller vulkanisk öbåge ovanför subduktionszonen. Där bildas ny kontinentskorpa. Så sker i våra dagar runt Stilla Havet, i Indonesien och i Karibiens övärld.
33 Plattorna närmar sig varandra igen Allteftersom subduktionen tar överhand över spridningen längs den mittoceana ryggen, så börjar oceanen krympa i bredd. Det innebär att kontinenterna på ömse sidor närmar sig varandra igen.
34 Fuji, Japans heliga berg, visar den klassiska koniska vulkanformen, typisk för vulkaner ovanför subduktionszoner, såsom vulkanerna i Eldsringen runt Stilla Havet.
35 Unga, höga bergskedjor bildas Till sist sluts oceanen och försvinner helt, och kontinenterna på ömse sidor kolliderar med varandra. En hög bergskedja bildas när unga vulkaniska bergarter och sediment avsatta på havsbotten skjuts upp på kontinentkanterna. Bergskedjan består av en komplex blandning av unga vulkaniska och sedimentära bergarter, och gamla kontinentbergarter, hopveckade och överskjutna ovanpå varandra.
36 och vittrar ned Med tiden eroderas bergskedjan ner och planas ut. Bara rötterna till den gamla bergskedjan är synliga i berggrunden. Ofta tycks uppsprickning av kontinenten ske längs sådana gamla bergskedjor, och den plattektoniska cykeln kan starta på nytt.
37 Höga bergskedjor, som Alperna (bilden) och Himalaya, finns i områden med pågående kollision mellan olika plattor. Ett brett bälte med sådan pågående kollision löper från Medelhavsområdet genom Turkiet och Iran bort till Himalaya och Centralasien.
38 Dessa bergskedjor består av hoppressade, uppveckade och omvandlade bergarter av olika slag. På djupet kan granitmagma ha trängt in och stelnat till granit.
39 Vår fjällkedja utgör de nederoderade resterna från en tidigare kontinentkollision, när Grönland kolliderade med Skandinavien för 400 miljoner år sedan.
40 Foto Thomas Lundqvist, SGU. I vårt urberg finns spåren efter ännu äldre kontinentkollisioner, rötterna till för länge sedan nederoderade bergskedjor. Bilden visar gnejs och granit från Härnön utanför Härnösand i Ångermanland.
41 En föränderlig värld Karta från project PALEOMAP :
42 Karta från project PALEOMAP : Den moderna världen, med sitt mönster av kontinenter och oceaner som vi är vana att se den, är således bara en ögonblicksbild av en ständigt föränderlig världskarta.
43 Skandinavien Karta från project PALEOMAP : För 250 miljoner år sedan låg nästan alla kontinenter samlade i en enda superkontinent, kallad Pangaea (grekiska för allt land ).
44 Skandinavien Karta från project PALEOMAP : Ännu längre tillbaka i tiden, för över 500 miljoner år sedan, låg de sydliga kontinenterna samlade i superkontinenten Gondwana. Skandinavien och nordöstra Europa ( Baltica ) var på väg norrut för att kollidera med Grönland och Nordamerika ( Laurentia ).
45 Skandinavien Karta från project PALEOMAP : Denna kollision inträffade för drygt 400 miljoner år sedan, och ledde bl.a. till att vår fjällkedja bildades. Skandinavien befann sig vid denna tid nära ekvatorn.
46 Skandinavien Karta från project PALEOMAP : Under karbon-tid, för ca 300 miljoner år sedan, kolliderade de sydliga och nordliga kontinenterna längsmed Appalacherna så att Pangaea bildades. Även i Centraleuropa bildades höga berg vid denna tid. I söder rådde samtidigt istid.
47 Skandinavien Karta från project PALEOMAP : För ca 250 miljoner år sedan, under den geologiska perioden Perm, låg kontinenterna maximalt samlade i en nord-sydlig superkontinent. I öster var dock det nuvarande Asien uppdelat i en rad separata mindre landmassor och vulkaniska öbågar.
48 Skandinavien Tethyshavet Karta från project PALEOMAP : För 200 miljoner år sedan har Kina och Sydostasien börjat samla ihop sig i öster. Afrika skiljs från Asien och Europa av ett hav som kallas Tethys-havet. Medelhavet är en rest av detta hav.
49 Skandinavien Karta från project PALEOMAP : För 100 miljoner år sedan, mot slutet av perioden Krita, börjar Pangaea spricka upp. De sydliga kontinenterna skiljs åt, Indien börjar sin resa mot norr, Tethys-havet börjar slutas, och Atlanten börjar öppna sig.
50 Skandinavien Karta från project PALEOMAP : För 50 miljoner år sedan börjar vi känna igen vår tids kartbild. Atlanten vidgar sig. Afrika, Arabien och Indien närmar sig den stora Eurasiska kontinenten, Medelhavet är en rest av Tethys-havet. Ett grunt hav täcker stora delar av Ryssland och Centralasien (sådana grundhav är översvämmade delar av kontinenten, precis som Nordsjön och Östersjön idag).
51 Skandinavien Karta från project PALEOMAP : Nu är vi framme vid den moderna världen igen. Indien har kolliderat med Eurasien, Afrika närmar sig Europa, och Australien är på väg norrut mot Sydostasien. Syd- och Nordamerika förenas av en smal landbrygga, medan Östafrika börjar spricka upp och Röda Havet öppnar sig.
52 Skandinavien Karta från project PALEOMAP : På Geologins Dags hemsida finns en animation över Pangaeas uppsprickning, från 250 miljoner år till nutid, och sedan vidare 250 miljoner år in i framtiden, till en hypotetisk framtida superkontinent. Till Geologins Dag: Från Pangaea till nutidens och framtidens värld
53 Nordamerika Sydamerika Europa Pangaea var förmodligen bara den senaste i en rad av superkontinenter som existerat under Jordens långa historia. Vi kan ana ett återkommande mönster av bergskedjeveckning och ansamling av jordens kontinenter till en superkontinent, vilken sedan spricker itu så att delarna driver isär. Bilden visar en rekonstruktion av superkontinenten Rodinia, som antas ha existerat för ca 1000 till 600 miljoner år sedan. Men ju längre tillbaka i tiden vi går, ju osäkrare blir rekonstruktionerna.
54 När Sverige var granne med Amazonas Vår del av världen, Baltica (nordöstra Europa), hängde förmodligen ihop med Nordamerika ( Laurentia ), centrala Sydamerika ( Amazonia ), och Västafrika som delar i en ännu tidigare superkontinent, för ca 1800 till 1300 miljoner år sedan. Bilden visar en geologisk rekonstruktion, baserad på hur områden med berggrund av likartad ålder (samma färg på kartan), kan följas från kontinent till kontinent. Naturhistoriska riksmuseet (Johansson 2009)
55 NRM:s faktasidor om geologi SGU:s faktasidor om geologi Geologins Dag:s hemsida Project PALEOMAP.
Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med
Ett undervisningsmaterial för grundskolans högstadium och för gymnasiet, producerat av Åke Johansson, Naturhistoriska riksmuseet, i samarbete med Geologins Dag. Tunn oceanskorpa Det finns två typer av
Läs merHej alla blivande geografer!
Hej alla blivande geografer! Under ett antal lektioner har vi arbetat med endogena processer, vad de är, vart de finns och dess påverkan på jorden och även lite vad de får för konsekvenser för människorna
Läs merLäxa till torsdag v. 48
Läxa till torsdag v. 48 Du ska repetera det vi arbetat med på lektionerna. Till din hjälp har du ett antal frågor och fakta som jag gått igenom i skolan. Det blir ett skriftligt läxförhör på torsdag. Lycka
Läs merMeteorit gav plattektoniken en kickstart: jorden är i evig rörelse
Inblick Meteorit gav plattektoniken en kickstart: jorden är i evig rörelse För över 30 år sedan blev det vetenskapligt erkänt att kontinenterna driver runt på jordens yta. En amerikansk geolog har i dag
Läs merJordens inre krafter
1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln, och när gasmolnet förtätades bildades ett glödande klot. Klotet stelnade och fick en fast yta.
Läs merPlattektonik och jordbävningar
Plattektonik och jordbävningar Plattektonik och kontinentaldrift På bilden nedan ses jordklotet i genomskärning. Längst in i jordklotet finns den inre kärnan och den är i fast form. Kan tyckas märkligt
Läs merHistorisk geologi. Det fasta berget vi har under våra fötter är i ständig rörelse. Det finns stora krafter i jordens inre som får våra
93 Historisk geologi Byrums raukar, Öland. Raukarna på Öland består av nästan 500 miljoner år gammal kalksten och har formats av havsvågorna. Uppkomsten av raukar beror på att det funnits extra lera inlagrad
Läs mer1. Universum är ca 14 miljoner år gammalt. Planeten Jorden är ca 4,6 miljoner år gammal Människan har funnits i ca år
1. Kan du din historia? Hur gammalt är universum, jorden och människan? Med andra ord, för hur länge sedan inträffade Big Bang, när bildades vår planet och när uppstod vår egen art, Homo sapiens? 1. Universum
Läs merGeografi. Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio. 14KL5 Fredagen den 15 april
Geografi Grundläggande fenomen inom fysisk geografi Undervisning i klass nio 14KL5 Fredagen den 15 april Är berget fast? Fast som berg eller??? Ur Liten avhandling om stenar Det leva Niklas Rådström 1987
Läs merStenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
BERGARTER Vår berggrund ligger som ett hårt skal runt hela vår jord. Gräver man bort jord, sand och grus kommer du så småningom ner till fast berg = berggrunden. Stenar är bitar ur berggrunden som lossnat.
Läs merInre krafter - Geografi Gleerups
Lärarmaterial Inre kra!er Krafter som får energi från jordens inre kallas inre krafter. Det handlar till exempel om bergskedjeveckning, vulkaner och jordbävningar. Dessa krafter kan också sägas vara uppbyggande
Läs merSveriges berggrund. HUR, VAR och NÄR
Sveriges berggrund HR, VAR och NÄR Framsida: Berggrunden på Sydkoster omvandlades till ådrad gnejs vid bergskedjebildning för många, många hundratals miljoner år sedan. Kalkstenen i raukarna på Gotland
Läs merEUROASISKA PLATTAN JUAN DE FUCAPLATTAN ARABISKA FILIPPINSKA PLATTAN
CRAFOORDPRISET I GEOVETENSKAPER 2014 P O P U L Ä R V E T E N S K A P L I G I N F O R M AT I O N Bergens mysterier Crafoordpriset i geovetenskaper 2014 går till Peter Molnar för hans bidrag till kunskapen
Läs merJordbävningar. Bild: CNN
Jordbävningar Bild: CNN Exkursion till Akureyri, norra Island 25-30/6-2019 Det praktiska... Bilder från Cotswold Outdoors och Hostelling Scotland Anmälan Du anmälar dig på plats genom att fylla i och lämna
Läs merVulkaner. CINEBOX MEDIA Vretenvägen 12 171 54 Solna Tel: 08-445 25 50 Fax: 08-445 25 60 Epost: cinebox@tvi.se
Vulkaner Dags att träffa den kloke professorn igen och få lära sig mer om hur vulkaner fungerar! För vulkanutbrott är verkligen ingen lek det är mäktiga krafter som samverkar när ett vulkanutbrott blir
Läs merKort om Islands geologi och lite om geodetiska referenssystem Torsten Allvar
Kort om Islands geologi och lite om geodetiska referenssystem Torsten Allvar 2017-11-22 På Internet finns mycket att läsa om Islands geologi och om vulkaner. Det är ett ämne som intresserar och som bl.a.
Läs merDiamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av?
1. Diamanter Diamanter är det hårdaste ämnet som finns i naturen. Vad består diamanter av? 1. Hårt glas x. Kol 2. Kåda 2. Hur varm är lava? När det är tillräckligt varmt smälter berget. Så varmt är det
Läs merTrots att det är farligt bor många människor nära vulkaner. Det beror på att det är bra att odla i askan, det växer bra.
2 Vulkaner. Vulkaner hittar man i sprickzonerna mellan jordskorpans plattor. Av jordens flera tusen landvulkaner är endast 450 aktiva. En vulkan ser ut som ett vanligt berg när den inte får utbrott. De
Läs merJordbävningar. Bild: CNN
Jordbävningar Bild: CNN Exkursion till Akureyri, norra Island 26/6 1/7-2018 Det praktiska... Bilder från Cotswold Outdoors och Hostelling Scotland Anmälan Du anmälar dig på plats genom att fylla i och
Läs merJORDENS INRE KRAFTER JORDBÄVNINGAR
JORDENS INRE KRAFTER Man kan tro att jorden är en stabil planet som för länge sedan hittat sitt slutliga utseende. Så är det inte. En tunn jordskorpa, ungefär som skalet på ett äpple, omsluter jorden.
Läs merGeologins Dags tipsrunda 2015 för vuxna och andra nyfikna Mer om geologi finns på
1. Marmor är en så kallad metamorf bergart. Det innebär att den tidigare var en annan bergart som omvandlats genom höga tryck och höga temperaturer. Marmor ofta används till att göra golv, trappor och
Läs merGEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)
GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den
Läs merVad är magma? 1 Ett mineral X En bergart 2 Flytande berg. Geologins Dags tipsrunda för barn och andra nyfikna.
1. Illustration: Pia Niemi Vad är magma? 1 Ett mineral X En bergart 2 Flytande berg 2. Vad är betong gjort av? 1. Cement, grus, sten och vatten x. Ättika, silver och grus 2. Järnpulver, mjöl och vatten
Läs merAnläggning. Berggrunden Jordarter
Anläggning Berggrunden Jordarter Anläggning-NE anläggningsverksamhet, uppförande av kraftverk, befästningar, industrianläggningar o.d. samt anläggningar för vatten, avlopp, el och gas och för kommunikationer,
Läs merExtramaterial till Geografi 7-9
Extramaterial till Geografi 7-9 Livsmiljöer s. 53-126 Här finns gratis extramaterial som hör till Capensis Geografi 7-9. Allt extramaterial har en tydlig koppling till geografiboken, men för att kunna
Läs merUppgift 1.1. Berätta kortfattat vilka plattektoniska miljöer de tre områdena representar? (2 p)
UPPGIFT 1. (10 p) Namn: Personbeteckningen: På den bifogade världskartan har tre områden märkts ut (A, B och C). Noggrannare kartor finns på följande sidorna. Besvara frågorna som hänför sig till de olika
Läs merGissa vilket ämne! Geologins Dags tipsrunda 2012 för ungdomar och vuxna. Mer geologi finns på:
1. Gissa vilket ämne! Det näst vanligaste grundämnet i jordskorpan är en förutsättning för det informationssamhälle vi har idag. Detta ämne ingår i transistorradion, i dioder och i integrerade kretsar
Läs merJordens inre och yttre krafter
Jordens inre och yttre krafter Namn Camilla Gustafson, Frödingskolan, Karlstad www.lektion.se 1 Jordens inre krafter Jorden bildades för cirka 4.6 miljarder år sedan. Till en början var den ett gasmoln,
Läs merGeologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson.
Geologi och landformer Text och bild när inget annat sägs: John Henrysson. Berggrund Hallands Väderös berggrund består, liksom de skånska horstarnas, av ådergnejs och insprängda partier av gnejsgraniterna
Läs merDen arktiska regionens plattektoniska utveckling
Den arktiska regionens plattektoniska utveckling Mattias Jansson Mattias Jansson Teoretisk Geoekologi 15 hp Rapporten godkänd: 21 Mars 2016 Handledare: Kerstin Abbing Plate tectonic evolution of the Arctic
Läs merAtt kunna inför Kartgeografin
Sida 1 E C A Eleven har grundläggande kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven
Läs merGeologins Dags tipsrunda 2014 för barn och andra nyfikna Mer om geologi finns på www.geologinsdag.nu
1. Naturens processer gör att landskapet ständigt förändras, bland annat genom att floder kan hitta nya vägar och att material kan transporteras från en plats till en annan. Vad kallas den geologiska process
Läs merEuropa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9
Europa - vår egen världsdel GRUNDBOKEN sid. 5-9 Våra världsdelar och kontinenter 1. Hur många är de stora kontinenterna och vad heter de? 2. Hur många världsdelar finns det? 3. Vilka två världsdelar ligger
Läs merJordens historia Jordens bildande
Jordens historia Jordens bildande Planetens Jorden bildades tillsammans med övriga planeter och solen för ca 5 miljarder år sedan. Jorden var färdigbildad som planet för åtminstone 4,5 miljarder år sedan.
Läs merKLIMAT. Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt
Klimat är inte väder Klimat är väder på lång sikt KLIMAT Variationer av t.ex. temperaturer och istäcken Klimat är inget annat än medelmeteorologin under en längre period 30 år är internationell standard
Läs merMETEORITKRATERN M I E N
METEORITKRATERN M I E N Text och bilder: Herbert Henkel Den ovanligt runda och djupa sjön Mien visade sig vara platsen för ett stort meteoritnedslag som inträffade för ca 50 miljoner år sedan. I detta
Läs merTentamen i Geovetenskap planeten jorden 30hp. 5/10/07,
Tentamen i Geovetenskap planeten jorden 30hp. 5/10/07, 0800-1200 Berggrunden 1 a) Vilka fem kriterier måste ett material uppfylla för att klassas som ett mineral? (3) b) Vilken uppdelning av silikatmineral
Läs merJordens temperamentsfulla skönheter
Jordens temperamentsfulla skönheter Text: Lennart Björklund, Doc. i berggrundsgeologi, Inst. för Geovetenskaper, Göteborgs Universitet De enorma naturkrafterna som släpps lösa under vulkanutbrott upphör
Läs mer2. Järnoxid, vätgas och förångad saltsyra.
1. Jorden värms delvis upp av växthuseffekten, dvs. mycket av den strålning som kommer in från solen stannar kvar kring jorden och i atmosfären. Vilka av följande brukar klassas som de vanligaste växthusgaserna
Läs merKEMI modellsvar a) CaCO3(s) CaO(s) + CO2(g) (1 p) b) CaO(s) + H2O(l) Ca(OH)2 (s) (1 p) c) m(ca(oh)2) = 1 ton = 1000 kg = g M(Ca(OH
KEMI modellsvar 2019 1. 2. a) CaCO3(s) CaO(s) + CO2(g) (1 p) b) CaO(s) + H2O(l) Ca(OH)2 (s) (1 p) c) m(ca(oh)2) = 1 ton = 1000 kg = 1000 000 g M(Ca(OH)2) = MCa + 2MH + 2MO = 40,08 + 2*1,008 + 2*16,00 =
Läs merEn geologisk orientering
Foto Lennart Johansson En geologisk orientering Skäralid från norr Beskrivning Berggrunden Berggrundgeologiskt är Söderåsen en förhållandevis homogen struktur av urberg, framför allt gnejs, men även med
Läs merMarkera ut det här på kartan som heter Afrikas stater:
Afrika 2. Markera Victoriasjön med namn och blått 3. Markera bergskedjan Atlasbergen med brunt och namn 4. Markera ut godahoppsudden på kartan 5. Markera Ön madagaskar med röd färg 6. Markera ut Saharaöknen
Läs merDet finns vulkaner, vulkaner, vulkaner, och supervulkaner
Det finns vulkaner, vulkaner, vulkaner, och supervulkaner Var finns vulkaner? Subduk&onszoner Hotspots över mantelplymer Mittoceana spridningsryggar (ca 80% dagens vulkanism) & kontinentala rifter Explosivt
Läs merUnder Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn.
1. Fossil på Gotland Under Silurtiden för ca 400 miljoner år sedan låg nästan hela Gotland under vatten, nära ekvatorn. Vilka fossil kan man med lite tur hitta på en gotländsk strand? 1. svampdjur, koraller,
Läs merKlimat, vad är det egentligen?
Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer
Läs merGEOLOGI. Istiderna kom och gick och mejslade ut detaljerna i landskapet. Och de geologiska rörelserna bara fortsätter, i sakta mak
GEOLOGI SE UTE: 1. HORST & SPRICKDAL; 56,0349 N, 13,2385 Ö 2. DIABAS; 56,0344 N, 13,2402 Ö 3. VULKANEN RALLATE; 56,0276 N, 13,2653 Ö 4. SPRICKDAL & RASBRANT; 56,0366 N, 13,2470 Ö 5. SPRICKDAL & RASBRANT;
Läs merSaltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera
Saltvattenavsatta leror i Sverige med potential för att bilda kvicklera Kristian Schoning SGU-rapport 2016:08 juni 2016 Omslagsbild: Varvig glaciallera avsatt under Yoldiahavets brackvattenfas. Fotograf:
Läs merGeologi. 2005 Erik Cederberg
Geologi 2005 Erik Cederberg Erik Cederberg 2005 Är jorden stendöd? Jorden är inte som det ser ut helt stendöd, i stället så förändras den ständligt, det tar bara lite längre tid än när du växer eller än
Läs merProblemsamling. Geofysik inom Geovetenskap Planeten Jorden 30 hp. (delkurs: Berggrunden och Livets Utveckling 10 hp) Uppsala universitet
Problemsamling Geofysik inom Geovetenskap Planeten Jorden 30 hp (delkurs: Berggrunden och Livets Utveckling 10 hp) Uppsala universitet Innehåll 1. Jordens ursprung och universums uppkomst 1 2. Absolut
Läs merGeofysik. Geovetenskap Planeten Jorden, 30 hp (delkurs Bergrunden och livets utveckling, 10 hp) Uppsala Universitet.
Geofysik Geovetenskap Planeten Jorden, 30 hp (delkurs Bergrunden och livets utveckling, 10 hp) Uppsala Universitet Föreläsning II Jordbävningar och Jordens Inre Struktur Tohoku, Japan 11/3 2011, M w 9.0
Läs merSolsystemet samt planeter och liv i universum
Solsystemet samt planeter och liv i universum Kap. 7-8, Solsystemet idag och igår Kap. 9.2, Jordens inre Kap. 10, Månen Kap 17, asteroider, kometer Kap 30, Liv i universum Jordens inre Medeltäthet ca 5500
Läs merGeologi på Stenshuvudeld och is
Exkursionsguide för Geologins Dags Arrangörsworkshop Stenshuvud 4-5 maj 2018 Geologi på Stenshuvudeld och is av Dr. Emma F Rehnström- Geologica Consult Sweden Innehåll Skånes geologi... 5 Tektonisk utveckling...
Läs merINSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER
INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER GV1410 Geovetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Geosciences, Basic Level Course, 30 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen för geovetenskaper 2011-11-02
Läs merYlioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden
Ylioppilastutkintolautakunta S tudentexamensnämnden PROVET I GEOGRAFI 22.3.2013 BESKRIVNING AV GODA SVAR De beskrivningar av svarens innehåll som ges här är inte bindande för studentexamensnämndens bedömning.
Läs merUngefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut?
1. Illustration: Tomas Lifi Ungefär hur många år är det sedan dinosaurierna dog ut? 1. 65 miljoner år X. 6,5 miljoner år 2. 6000 år 2. Foto: SGU Sverige är en av Europas främsta gruvnationer och svarar
Läs merFoto Lennart Lundwall
Mörtlösahagen. Berghäll som slipats rund av inlandsisen och bördig lera på slätten nedanför, exempel på avgörande karaktärer för landskapet som studeras inom ämnet geologi. Grunden för allt Foto Lennart
Läs merVäxthuseffekten och klimatförändringar
Växthuseffekten och klimatförändringar Växthuseffekten växthuseffekten, drivhuseffekten, den värmande inverkan som atmosfären utövar på jordytan. Växthuseffekten är ett naturligt fenomen som finns på alla
Läs merSammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka
Sammanställning av geologin kring Östra Sallerups kyrka Ulf Sivhed 20171117 Under hösten 2017 startade en studiecirkel med syfte att klargöra om det är möjligt att inplantera rudor i de dammar, som finns
Läs merSamtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Läs merVår livsmiljö jorden och havet. Facit
Vår livsmiljö jorden och havet. Facit A. VÅR PLANET 1a. Jordens galax heter Vintergatan. b. En galax är en samling av stjärnor. c. Jorden har kanske skapats genom en jätteexplosion i rymden, Big bang",
Läs merHuvudansökan, kandidatprogrammet i geovetenskaper Urvalsprov kl
Huvudansökan, kandidatprogrammet i geovetenskaper Urvalsprov 2.5.2019 kl. 10.00 14.00 Skriv ditt namn och dina personuppgifter med tryckbokstäver. Skriv ditt namn med latinska bokstäver (abcd...), inte
Läs merVulkanologi. Börje Dahrén, Doktorand i berggrundsgeologi, borje.dahren@geo.uu.se
Vulkanologi Börje Dahrén, Doktorand i berggrundsgeologi, borje.dahren@geo.uu.se Föreläsningens innehåll Magma, lava, vulkaniska bergarter Vulkaniska miljöer. Var finns vulkaner? Typer av vulkaner Typer
Läs mer3 Urberget en bra miljö för ett säkert slutförvar för använt kärnbränsle 1
3 Urberget en bra miljö för ett säkert slutförvar för använt kärnbränsle 1 3.1 Inledning Det svenska urberget har sedan i början av 1980-talet varit huvudalternativet som plats för ett slutförvar för det
Läs merLEKTIONENS MÅL: Centralt innehåll geografi: Jordens klimat och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans levnadsvillkor.
OLIKA KLIMATOMRÅDEN LEKTIONENS MÅL: Förstå skillnaden mellan klimat och väder Kunna namnge de olika klimatzonerna Ge exempel på vad som kännetecknar de olika klimatzonerna och deras läge Centralt innehåll
Läs merAfrika. Några länder som ligger i Afrika är Kenya, Sydafrika och Egypten. Några djur som bor här är zebror, lejon, giraffer och elefanter.
Afrika Afrika är den näst största världsdelen. Afrika ligger i söder, alltså längst ned i mitten på kartan. Här bor 14% av världens alla människor. Det är ungefär 922 011 000 stycken. I Afrika är det mycket
Läs merSol och månförmörkelser
Sol och månförmörkelser 2010 2015 Sol och månförmörkelser 2010 2015 Här följer en sammanställning över de sol och månförmörkelser som kommer att synas från Borlänge åren 2010 2015. Notera att alla tider
Läs merBerättelsen om Forsmark
Berättelsen om Forsmark Berättelsen om Forsmark Berättelsen om Forsmark 1 ISBN 978-91-977862-3-2 Foto: Göran Hansson, Alf Linderheim, Curt-Robert Lindqvist, Lasse Modin, Alf Sevastik, William Shilts, Björn
Läs merTektonik (plattektonikens resultat)
Tektonik (plattektonikens resultat) Tektonik: strukturell byggnad av jordens yttre delar i alla skalor Strukturgeologi: bergartrenas strukturer insamling av mätdata och analys (Kapitel 10 Crustal deformation)
Läs merDetaljplan norr om Brottkärrsvägen, Askim
Beställare: Att. Ola Skepp Sweco Infrastructure AB Gullbergs Strandgata 3 Box 2203 403 14 Göteborg Detaljplan norr om Brottkärrsvägen, Askim Bergteknisk besiktning Bergab Berggeologiska Undersökningar
Läs merDetaljplan Volrat Thamsgatan
Beställare: Fastighetskontoret, Göteborgs stad Detaljplan Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvariga Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel i Innehållsförteckning 1 Allmänt... 1 1.1 Uppdraget...
Läs merDetaljplan Finntorp. Bergteknisk utredning. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Rådhuset Arkitekter AB UG14053 2014-05-19
Beställare: Rådhuset Arkitekter AB Detaljplan Finntorp Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Detaljplan Finntorp\Text\Arbetsmaterial\Rapport
Läs merKOSMOS PLANETEN JORDEN JORDENS VULKANER STEFFI BURCHARDT SÄRTRYCK UR: SVENSKA FYSIKERSAMFUNDETS ÅRSBOK 2018
SÄRTRYCK UR: KOSMOS PLANETEN JORDEN SVENSKA FYSIKERSAMFUNDETS ÅRSBOK 2018 JORDENS VULKANER STEFFI BURCHARDT Artikeln publiceras under Creative Commons-licensen CC BY-NC-SA 4.0 För bildmaterial med källhänvisning
Läs merDecember Februari Under mitten av seklet förväntas i stort sett hela Arktis ha ökat med 4 grader.
Arktis Arktis är det nordligaste området på Jorden och omfattar nordpolen. Arktis har genomgått den snabbaste förändringen vad det gäller uppvärmning och man talar om Arktisk förstärkning av den globala
Läs merDetaljplan för bostäder, Gullvivevägen, del av Hällebäck 1:6 m fl
Beställare: EQC Karlstad AB Detaljplan för bostäder, Gullvivevägen, Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Peter Danielsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Detaljplan Hällebäck\Text\Arbetsmaterial\Rapport
Läs merExkursion till São Miguel, Azorerna maj, 2019
Information Exkursion till São Miguel, Azorerna 14-21 maj, 2019 Världens vulkaner 7,5 hp Exkursionsledare: Otto Hermelin NÅGRA PRAKTISKA DETALJER: Teknisk arrangör för flygresan är Solresor Avresa: 07:00
Läs merGEOGRAFI. År 1 år 3. Kunna räkna upp årstiderna, dess klimat och tidslängd i Sverige.
LOKAL KURSPLAN I SO ANNERSTASKOLAN 2006 Utarbetad av: GEOGRAFI År 1 år 3 LPO 94 Eleven skall Att uppnå Arbetssätt Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Eleven skall: Ha förvärvat
Läs merGrundämne Kontinental Oceanisk jordskorpa jordskorpa Syre (O) 46,8% 44,0. Kalcium (Ca) 3,0 8,4. Övriga 1,7
2007-06-05 Berggrundens uppbyggnad Grundämnena i jordskorpan bildar genom olika kemiska kombinationer ett stort antal olika mineral som i sin tur bildar de bergarter som bygger upp vår berggrund. Jordskorpan
Läs merUnder ytan BERG JORD GRUNDVATTEN
Under ytan BERG JORD GRUNDVATTEN 2 Illustrationer: Tomas Lif Foton sidan 23: Anders Damberg Kartutsnitt sidan 20 22: Berggrundskartan 11G Västerås NO, skala 1:50 000 (Af 217) Jordartskartan 4C Halmstad
Läs merPLATÅBERGENS GEOPARK. Seminarium Ålleberg, Falköping, 2015-05-12. Rapport 2015:3
PLATÅBERGENS GEOPARK Seminarium Ålleberg, Falköping, 2015-05-12 Rapport 2015:3 BIOSFÄROMRÅDE VÄNERSKÄRGÅRDEN MED KINNEKULLE Ove Ringsby, Biosfärkontoret 2015 Aktiviteten genomfördes i projekt Förstudie
Läs merRapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6. Kurs innehåll SOL 20
Rapport om Solenergikurs Sol 20 Sida 1 av 6 Kurs innehåll SOL 20 Växthuseffekt och klimat Solsystemet och vintergatan 20-a sid 1 Jordens rörelser runt solen, Excentricitet 20-b sid 2 Axellutning och Precession
Läs merSödra Hallands geologi
Södra Hallands geologi Om man reser genom Halland lägger man märke till att landskapet skiftar karaktär från norr till söder och från väst till öst. Norra Halland är mer bergigt med dalar mellan bergknallarna,
Läs merVälkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! att vattnet avdunstar, kondenseras till moln och regnar ner.
JÄRNRALLY Välkommen att spela på Heurekas utställning Gå under jorden! I järnrallyt ska du på utställningen försöka hitta verkliga järnportioner av information som gäller geologi, gruvverksamhet och underjordiska
Läs merEuropas klimat. I Europa finns som vi berättade tidigare alla klimatzoner utom tropiskt klimat.
Europas klimat I Europa finns som vi berättade tidigare alla klimatzoner utom tropiskt klimat. Subtropiskt klimat finns vid Medelhavet och Svarta havet. Här ligger länder som Portugal, Spanien, Portugal,
Läs merÖversiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet
Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Densitet (1000 kg/m 3 ) Varför har Uranus och Neptunus högre densitet än Saturnus? Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius
Läs merUpptäck Jordens resurser Lgr 11
Upptäck Jordens resurser Lgr 11 Facit och kommentarer till Arbetsboken Till dig som använder det här materialet Sidnumren hänvisar till sidan i Arbetsboken. På en del frågor står det Elevens eget svar
Läs merReningsverk Bydalen - Geologi
Geokonsult Åre Strandvägen 28 83005 Järpen Telefon 072 7192086 Johan.kjellgren@geokon.se www.geokon.se SWECO Environment Kjell Jonsson Reningsverk Bydalen - Geologi 2014-09-19 Bakgrund Med anledning av
Läs merUgglum 8:22. Bergtekniskt utlåtande för bygglov. Bergab Berggeologiska Undersökningar AB. Beställare: Jagaren Fastigheter AB UG13109 2013-08-29
Beställare: Jagaren Fastigheter AB Ugglum 8:22 för bygglov Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Joakim Karlsson Handläggare Helena Kiel i Innehållsförteckning 1 Allmänt... 1 2 Geologi...
Läs merTobias Kjellström. DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien
Tobias Kjellström DEL 1: Övningsuppgifter om Indonesien Mangroveskogarna i Indonesien Intressekonflikter i Indonesien Vad är mangrove? mangrove är en sorts skog som växer i sand och gyttja vid kusten.
Läs merBERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT
BERGGRUNDSGEOLOGIN I STENSJÖSTRANDS NATURRESERVAT LEIF JOHANSSON GEOLOGISKA INSTITUTIONEN LUNDS UNIVERSITET 2011-01-20 Sammanfattning av geologiska fältarbeten utförda inom Stensjöstrands naturreservat
Läs merJORDBÄVNINGAR. Innehåll. 1. Jordbävningars orsak. Lars Fougstedt, Urban Dahlin, Peter Holmén (Grupp 2a) Högskolan Dalarna 2013
JORDBÄVNINGAR Lars Fougstedt, Urban Dahlin, Peter Holmén (Grupp 2a) Högskolan Dalarna 2013 GG1016 Delkurs 3, Människan och naturkatastrofer Innehåll 1. Jordbävningars orsaker sid 2 2. Jordbävningars konsekvenser
Läs merGeografi åk 7. Lycka till!
Geografi åk 7 För nästan fem miljoner år sedan bildades planeten Jorden. Sedan dess förändras jordytan ständigt. De flesta förändringar av jordytan sker så långsamt att det knappast märks under en människas
Läs merNorra halvklotet. Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter
Norra halvklotet Norden Sverige, Norge, Finland, Island och Danmark Norr om 52:a breddgraden Fyra årstider Vår, sommar, höst och vinter Klimatet Milt Atlanten Golfströmmen Fungerar som en värmebehållare
Läs merHärnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun... 2. Kommunens naturvårdsorganisation... 2. Underlag... 2. Datahantering...
Bilaga 1 Härnösands kommun Innehåll... 2 Kommunens naturvårdsorganisation... 2 Underlag... 2 Datahantering... 2 Översiktlig beskrivning av Härnösands kommun... 3 Naturen... 4 Friluftsliv... 5 Sidan 1 av
Läs merSolsystemet II: Banplanet. Solsystemet I: Banor. Jordens magnetfält I. Solsystemet III: Rotationsaxelns lutning mot banplanet. Solvind 11.
Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius Venus Mars Jupiter Saturnus Uranus Neptunus Planeternas Asteroider och kometer Meteorer
Läs merKapitel 9. Jordens klimathistoria
Kapitel 9 Jordens klimathistoria 178 Klimathistoria Organismer uppstod på jorden kort efter att den bildats, men alla kända organismer behöver vatten Temperaturen på jorden har antagligen under hela denna
Läs merBoken om Sveriges, Nordens och Europas geografi
Boken om Sveriges, Nordens och Europas geografi Enligt Lgr 11 och kursplanen i geografi ska eleverna ha kunskaper om namngeografi, känna till namn och lägen på Sveriges landskap, samt orter, berg, hav
Läs merBEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.
1 (8) Samtliga Födda i Danmark Födda i Finland Födda i Norge Födda i 448 1 6 6 2 13 19 27 29 62 185 35 17 11 6 6 1 644 1 9 1 5 18 9 14 25 37 74 277 57 32 26 29 12 7 59 6 6 4 1 2 2 1 2 3 3 18 34 4 6 2 2
Läs mergrundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne
Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan
Läs merHur trodde man att universum såg ut förr i tiden?
Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv
Läs merDetaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun
Beställare Tjörns kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 471 80 SKÄRHAMN Detaljplan Nordviksgärde, Tjörns kommun Berggeologisk/Bergteknisk besiktning och rasriskutvärdering Bergab Projektansvarig Elisabeth
Läs mer