Gråfjell vid Rena elv, Åmot kommune i Hedmark Fylke

Transkript

1 Gråfjell vid Rena elv, Åmot kommune i Hedmark Fylke Slitspårsanalyser av materialen från fyndplatserna Bjørkeli, Melle, Rød terrasse och Stene terrasse Helena och Kjel Knutsson Inledning Under våren 2007 fick Stoneslab i uppdrag av Universitet i Oslo, Kulturhistorisk Museum, Fornminessektionen, att, motsvarande veckors arbete, undersöka möjligheter för slitspåranalyser av fyra material utgrävda i Gråfjell vid Rena elv i Åmott kommune (Avtale: Ref 05/5398). Fynden sändes till oss i mars 2007 och i avtalet sades att undersökningen skulle vara färdig före maj månads utgång. På grund av krångel med vår mjukvara har rapporten försenats. En preliminär rapport sändes dock till uppdragsgivaren i rätt tid. Vi har undersökt materialet med avseende på dess kvalité för en mikroskadeanalys. Redskapsmaterialet (främst kvarts) är av olika kvalitéer, vilka troligen varit olika lämpliga som råmaterial till redskap. Förutom kvartsen finns i materialet stenar som vi klassificerar som kvartsit och andra både metamorfa och vulkaniska bergarter, sannolikt även de valda mot bakgrund av funktionalitet. Vi antar således att redskapens kvalité spelade viktig roll under stenåldern och att människorna då var noga med urvalet av råmaterialen. Det betyder att en slitspårsanalys kan vara till hjälp vid försök att sortera ut de råmaterial som faktiskt uppfattades som dugliga till redskap och som också användes. Vi vet ännu så länge ganska lite om hur man tänkte vid val av råmaterial för redskap med olika ändamål, därför kan en uppdelning av kvalitéerna vara en utgångspunkt i förståelsen av de forntida teknologierna och redskapsanvändningen. Vi har delat de oss tillsända råmaterialen i sju (7) olika sorters kvarts, tre (3) olika sorters kvartsit, och fyra () olika sorters finkorniga bergarter, troligast leptiter och/eller hälleflinta (silikarika (sura) metavulkaniter) och någon typ av kiselbergart, närmast att kalla hornsten (chert). Kvartsen spänner från bergkristall till småkristallig vit kvarts och kvarts med ansenlig pegmatitinblandning. Bergarterna har samma klyvningssätt som flinta, men de är grovkornigare och metavulkaniten har strökorn av kvarts och fältspat. Det är ett blandat material med olika egenskaper för både användning och för, som vi skall se, bevarande av slitspåren. Slitspår påträffades i vår undersökning på alla typer av föremål, på de lägre belägna platserna närmast älvstranden, är föremålen dock täckta med en ansenlig mängd mekaniska erosionsspår. Vi har gjort en del försök (simuleringar i artificiella erosionsmiljöer) för att förstå hur erosionsspåren kan ha uppkommit och om de döljer eller framhäver, eller skiljer sig från slitspår som uppstått genom användning. Analyserna görs så att vi bestämmer föremålens form utifrån den fraktursortering som Kjel Knutsson utvecklat för de mellansvenska materialen (Callahan et al 1992) och studerar sedan utvalda områden på dem (framförallt eggar, spetsar och åsar) under mikroskop i 00 ggrs förstoring. Eftersom nötningen alltid uppkommer på högre partier i mikrotopografin, undersöks dessa först. Om ingen nötning påträffas där, uppfattas redskapet som oanvänt. En översiktlig undersökning görs även av föremålets hela yta för att få en allmän uppfattning om bevarandegr Eftersom en slitspårsanalys kräver att de ytor man analyserar på mikroskopisk nivå är absolut fria från både mineralpartiklar och fett, krävs en noggrann rengöringsprocedur i minst två steg. Det bör påpekas att försök har visat att de procedurer som redovisas här, inte skadar stenens yta. Första steget i rengöringsprocedurerna består i att föremålen placeras i glasskålar med 3 %- ig Saltsyra under ca ett dygn. Detta lösgör eventuella mineralpartiklar som fästs vid föremålens yta. Därefter sköljs föremålen under rinnande vatten. Varje föremål tvättas därvid var för sig med en tvållösning, tex vanligt diskmedel och sköljs i kranvatten. Därefter hålls föremålen i en pincett som doppas i en skål med destillerat vatten som i sin tur är placerad i ett ultraljudsbad. Föremålet hänger sas i skålen med vatten för att inte nötas mot glasets insida. Efter ultraljudsbadet torkas kvartsbitarna på en pappersserviett och är så färdiga för analys. Under analysens gång kan tvättningsförfarandet upprepas flera gånger om det anses nödvändigt. Kemiskt ren aceton används vidare för att rengöra föremålen under arbetet vid mikroskopet då handfett snabbt täcker föremålets yta. Vi har valt ut och gått igenom 76 artefakter av olika råmaterialkvalité (17 från Bjørkeli, 8 från Rød terrasse, 21 från Melle och 30 från Stene terrasse). I denna första genomgång kunde vi hitta slitspår från vad vi uppfattar som förhistorisk användning framförallt på materialet från Melle (Tab och fig ). Det ser även ut som där finns slitspår på några bergartsredskap från Rød terrasse. Materialen från Stene terrasse och Bjørkeli har tämligen omfattande mikroskopiskt observerbara skador, som vi (beroende på deras omfattning, utbredning och riktning) antar kommer från mekanisk erosion skapad genom naturliga markprocesser och således inte är att betrakta som mikroskador uppkomna

2 genom förhistorisk användning. Bland dessa finns det även mikroskopiska skador som vi aldrig observerat tidigare, dvs i samband med de analyser av ett 20-tal boplatsmaterial vi genomfört i Sverige under åren Vi genomförde därför några experiment med simulerad erosion, för att kunna undersöka om sådana slitspår verkligen kom från markprocesser snarare än från mänsklig användning och om dessa markprocesser kunde definieras något mer i detalj. Experiment med erosion Tre experimentserier genomfördes, där vi försökte att skapa slitspår som liknade de som påträffades på originalmaterialen. Utgångspunkten var en hypotes om att de uppkommit genom omlagring av artefakterna i samband med fluviala processer, något som verkade rimligt så det var de i terrängen lägre liggande fyndmaterialen som främst uppvisade dessa skador. Experimenten är att betrakta som inledning till en förståelse för hur kvartsen på mikroskopisk nivå slits framförallt genom mekanisk påverkan. Kemisk och eolisk inverkan på kvartsytorna och även på tidigare slitspår från användning har delvis utretts av Kjel Knutsson (1988a, b); Knutsson & Lindé (1989). Det rör sig alltså om mycket enkla försök som tillkom efter att vi observerat skador vi inte sett tidigare på experimentellt använda verktyg och även på de tidigare analyserade förhistoriska redskapen. I den första serien skakades kvartsföremål för hand i en större behållare fylld med grus sand och vatten. De plockades upp i turordning efter 15, 30 och 5 minuter. I den andra serien tumlades föremålen tillsammans med vatten, sand, grus och sten i 35 minuter i vattenfylld tvättmaskin. Vi tillsatte också kemikalier för att skapa en svagt basisk (NaOH) och svagt sur miljö (citronsyra). Experimentet efterliknade situationer där sammanpressade sediment utsätts för en översvämning liknande vad man kan förvänta sig i en strandnära miljö under vattennivåförändringar. Den tredje serien gjordes under samma typ av tumling i 70 minuter. Föremålen lades i detta fall i behållarna med mera vatten och mindre sand och grus så att de skulle kunna rotera friare. Här försökte vi efterlikna en miljö med strömmande vatten där en del av de sammanpressade sedimenten har försvunnit och materialet rör sig friare. Vattnet i behållarna var dels svagt basiskt (kraftigt kalkhaltigt kranvatten), dels svagt surt (vatten med tillsatt citronsyra). Ytterligare två experiment utfördes vilka gav mycket magrare resultat. I det ena slipades de torra stenytorna med olika typer av slippapper och sliptrissor. Stenarna i etta experiment uppvisade enbart marginella skador, i form av framförallt gropar. Inga repor har kunnat upptäckas. Det tyder på att enbart markrörelser utan vatten som tredje agent inte kan ha påverkat kvartredskapen nämnvärt. Resultaten från experimenten utökades också med observationer på naturligt växta kvarts/bergkristaller och kvarts och bergkristall tumlad och slipad till smyckestenar. Slutsatser Den i mikroskop synliga erosionen verkar uppstå genom att små korn av omgivande material och små korn som brutits av styckets yta, åsar och framförallt eggpartier skaver mot både de släta och de utstickande kristallfacetterna och brottytorna. Här och var efterlämnar de oregelbundna gropar och gropsystem ibland åstadkommer de band av repor, flertalet parallellt med varandra, både ifyllda och pärlformade, som om någon dragit med en kratta över ytan. Som kan ses i bilagda figurer ligger ofta skadorna (till skillnad från de som uppkommer genom användning) i korsande riktningar. De experimentellt eroderade föremålen uppvisade skador som i en svagare form motsvarade det som upptäckts på originalföremålen. De sura miljöerna skadade stenytorna strakare än de basiska. Föremålen som utsattes för den längre tumlingen visade upp fler mekaniska skador. Eggranden och spetsarna (utstickande partier på stenbitarna) har rundats av. På mikroskopisk nivå visar de framförallt krosskador, nerslitning och retuscher. Några av de flata kristallplanen intill eggarna verkar opåverkade, eller ytterst lite påverkade, då främst med kortare eller längre pärlformade repor (eller band av gropar). På flera ställen finns dock liknande typer av slitspår som på redskapen från Stene och Björkeli (se bilagd CD-skiva med illustrationer). Sammanfattningsvis kan sägas att de handhållna experimenten förändrade ytorna högst marginellt. Det var svårt att hitta några repor eller krossade ytor. Skakning och tumling i vatten åstadkom större påverkan på stenytorna. Men först när surheten i vätskan ökade och rörelserna förstärktes genom tumlig i tvättmaskin, som skador som liknar de på framförallt kvartsföremålen från Stene och Björkeli skapades. Det var framförallt den friare tumlingen med det svagt sura vattnet som skadade ytorna med skador liknande de som hittade på redskapen och avslagen från Stene och Björkeli. Mot bakgrund av dessa initiala försök, antar vi att problemen med att identifiera kulturell nötning på Stene och Björkeli-materialen beror på att dessa artefakter omlagrats i sand och vatten. Det vore av stort intresse att genomföra mikroskopiska analyser av

3 de sedimentkorn vilka bygger upp de sediment i vilket artefakterna från dessa två fyndplatser ligger inlagrade. Detta skulle ge ytterligare materiel till en diskussion av de nyupptäckta skadorna på Stene och Björkeli fynden och på sikt ge ett verktyg för att snabbt, genom en mikroskopisk undersökning, avgöra om ett material är lämpligt för slitspårsanalyser. Vår slutsats så här långt är att analyser av denna typ knappast på ett trovärdigt sätt kan genomföras på de artefakter som utsatts för så svår post depositionell åverkan som flertalet från Stene och Björkeli. Använda Oanvända Eroderade Stene Björkeli 3 1 Melle 3 1 Röd terrasse Antal Använda Oanvända Eroderade Stene Björkeli Melle Röd terrasse Figur 1. Antal föremål bedömda som använda, oanvända och eroderade på de olika platserna i Gråfjell. Potential för vidare analyser Under hösten 2007 har Per Persson, Fornminnessektionen vid Historisk museum i Oslo undersökt fördelningen

4 av erosionsskador på boplatserna vid Gråfjell och sammanfattat sina resultat i form av två kartor som han sände till oss. Kartorna bifogas denna rapport. De är baserade på endast de artefakter som definierats som säkert eroderade och säkert använda. Vår inledande hypotes var att de lägre belägna boplatserna, troligen mera påverkade av vattennivåförändringar i älven skulle innehålla de flesta eroderade föremålen. Så verkar det inte vara. Per skriver att den viktigaste faktorn vid uppkomsten av erosion på föremålen från Gråfjell är förekomst av mycket sten i jordlagren. Detta borde, enligt hans mening, undersökas närmare genom studier av andra material från området. Referenser Callahan E., Forsberg L., Knutsson K. & Lindgren C Frakturbilder: Kulturhistoriska kommentarer till det säregna sönderfallert vid berabetning av kvarts. Tor Vol 2: Knutsson K. 1988a Patterns of tool use. Scanning electron microscopy of experimental quartz tools. Aun 10. Uppsala. Knutsson K. 1988b Making and using stone tools. The analysis of the lithic assemblages from Middle Neolithic sites with flint in Västerbotten, northern Sweden. Aun 11. Uppsala. Knutsson K. & Lindé, K., Post-depositional alterations of wear marks on tools of quartz. Preliminary observations on an experiment with aeolian abrasion. Proceedings of the 5th international flint symposium. Bordeaux.

5 Slitspårsanalyserna Slitspårsanalyserna gjordes med hjälp av Nikon Epiphot inverterat metallografiskt mikroskop med förstoringsgrader 100x 00x. Dokumentationen av slitspåren skedde med digitalkamera av märket Nikon DS-U1 och programmet Eclipsenet Alla föremålen behandlades inför analyserna i svag lösning av saltsyra, svag diskmedelslösning och i ultraljudsbad med destillerat vatten. Under analysens gång tvättades de kontinuerligt med ren aceton, för att avlägsna fettet från hantering. De geologiska bestämningarna gjordes av oss, enligt ett schema utarbetat tillsammans med docent Per Nysten, Institutionen för geovetenskaper, Uppsala Universitet. Till denna rapport bilägges en utförligare lista med kommentarer till enskilda föremålsanalyser och sammanfattning områdesvis. En CD-skiva med exempelbilder på experimentellt framställda slitspår och slitspår på föremål från Bjørkeli och Rød terrasse. Råmaterialkvalitéer på Gråfjellboplatserna Det totala materialet i vår studie sorterades utifrån de skillnader vi kunnat fastställa ifråga om genomskinlighet, färg, kornighet, brottyper, osv. De olika typerna finns ibland i större mängder (som t ex på Melle) ibland i enstaka fragment. Ibland förefaller det som om alla fragment och avslag kommer från samma ämne (nodul). En kort beskrivning av de olika varieteterna av framförallt kvarts och kvartsit ges nedan. Det är viktigt, eftersom de olika typerna är olika mycket användbara i slitspårsanalysen. De verkar eventuellt också ha reagerat olika på eventuella mekaniska postdepositionella processer. De olika nodulnumren finns i analystabellerna, kopplade till respektive fyndnummer och andra bedömningar av föremålen. Kvarts Typ 1. Gråvit opak genomskinlig kvarts med glansiga och matta ytor, inklusioner av pegmatit/hornblände. De glansiga ytorna är lätta att analysera. På Melle verkar den här typen inte ha varit utsatt för erosion. (Melle: nodul1) Typ 2. En variant av kvartsen på Melle har många inlagrade gråbrunsvarta skikt av pegmatit. De uppträder på mikronivå ibland som trådar i oordnade formationer runt åstoppar och eggar, ibland som sammanhängande gråa ytor. Kvartskristallerna i detta råmaterial är stora och de förefaller mera mjukt välvande än i de renare kvartssorterna. Kan vara spår av kontakt med andra material. Det finns en liknande variant med färre pegmatitskikt på Björkeli. (Melle: nodul 2, Björkeli: nodul 3). Typ 3. En variant av kvarts på Stene terrasse består av mycket små kristaller vita och genomskinliga Föremålen 55557:5-7, 9,10, är tillverkade av denna sort. Avslagen är stora och har på motsidorna spår av rundade (svallade eller rullade) nodulutsidor. I mikroskopet har de små kristallerna samma utseende som kristallfacetter på de sorter som är uppbyggda av större kristaller. Denna kvartsvarietet verkar särskilt utsatt för erosionsprocesser i form av ursplittringar från eggar och åsar och parallella repor. (Stene: nodul ) Typ. Småkristallig kvarts ( rökkvarts med missfärgningar av järnoxid?). Som exempel kan nämnas ett stort bipolärt avslag i Björkeli (Björkeli (C5556:23): nodul 6 ej analyserat) Typ 5. Vitrandad helt genomskinlig variant av kvarts (bergkristall) och en lite mera ogenomskinlig variant av denna. Båda glansiga, glasiga med ojämna brottytor och kristallplan. (Bjørkeli: nodul 5, Stene: nodul 3) Typ 6. Mjölkig, ogenomskinlig mycket slät variant av kvarts, med glansigt porslinslikt brott. (Bjørkeli: nodul 1, Stene: nodul 2) Typ 7. Mjölkig ogenomskinlig kvarts med matta till svagt glansiga ytor, ojämna brottytor, inga kristallplan, få pegmatitrester. (Stene: nodul 1; Björkeli : nodul 2) Kvartsit Typ 1. Vit-grönvit och brunstrimmig kvartsit. Svår att analysera pga att matrix (dvs ett finkornigare material som binder samman strökorn av kvarts) dominerar materialet och det finns få tillräckligt stora ytor av kvarts för analys. Möjligen skulle större förstoringar med annat än optiska mikroskop bättre kunna urskilja slitspår. (Melle: nodul 3) Typ 2. Vit fin- till grovkornig kvartsit med både släta ytor och mussliga brott. Brunfärgade (järnoxid?) nodulutsidor tyder på att råämnen var stora och oregelbundna men kan ha haft skiffrig/skivig struktur. Stora, fläckvis förekommande strökorn av kvarts kan göra det möjligt att analysera slitspåren just på dessa. (Stene: nodul 6)

6 Typ 2a. Vit ogenomskinlig, matt, finkornig kvartsit med bruna fläckar järn/fältspat (?) finns på Melle (nodul ) och ett ex på Stene (nodul 5). Typ 3. Grå grovkornig kvartsit från rundad morännodul. Flera avlsag som verkar komma från samma (rundslipade) nodul finns i materialet från Björkeli (nodul ). Andra bergarter Hälleflinta/sur metavulkanit, leptit/hornsten(chert), eventuellt vulkanisk asktuff. Dessa material är företrädda i de prover vi fått från Röd terrasse. Här finns ytterligare en sorts kvartsit, mycket finkornig, mörkgrå (C55561:17:5) och med röda fläckar (C55561:18:1). De här bergarterna har olika geologisk ursprung. Det som är gemensamt för alla verkar vara deras likhet med flinta avseende klyvningskvalitéer. Alla klyvs med mussliga brott och har också haft egenskapen att forma skarpa sega eggar. Materialbedömning - analysresultaten Några generella slutsatser Kvartsen går utmärkt att analysera i de flesta fallen. Kvartsiten, dvs det vi kallar kvartsit i denna text är mycket svårare att undersöka, där i nuläget man får fokusera på strökornen. De enligt vår bedömning patinerade bergarterna kan inte bedömas utifrån våra nuvarande kunskaper. Bergarter där tillräckligt stora kvartskristaller ingår kan överhuvudtaget analyseras och verkar även de här och där ha varit utsatta för markerosion. Kvartsen verkar ha varit utsatt för postdepositionell påverkan, särskilt på Björkeli och Stene. I vissa fall finns i alla fall delar av tidigare slitspår (troligen från människors användning) ligga kvar under spåren som uppstått genom mekaniska processer i marken. Slitspårsanalysens resultat redovisas i tabellerna. Vi har där avstått från att göra tolkningar av bearbetade material, eftersom uppdraget var att undersöka bevarandegraden av slitspåren. Det förra kräver att vi får bättre kontroll över postdepositionella skador. I beskrivningen nedanför infogar jag förslag till tolkningar, även om de är lite osäkra på grund av den nya postdepositionella bilden. har spår av postdepositionella processer. Fyra är så rena från alla spår att vi tolkat dem som oanvända. C55559: 2 2 avslag med konvex retusch (utgrävarens kommentar) C 55559:2:1. Skrapa av kvarts typ 1, avbruten i 1, cm bakom skrapeggen. Väl ägnad för analys. Skrapeggen är använd i skrapriktning. På ytan verkar finnas fläckar av erosionsspår. C 55559:2:2. Skrapa gjord av plattformsavslag kvartsit typ 1. Plattformen är ojämn, förefaller ha varit facetterad, retuscheringen från avspaltningssidan börjar vid plattformsresten på vänstra sidan och löper runt distaländen till högra sidokanten. Svår att analysera på grund av att matrix dominerar materialet och det finns få tillräckligt stora ytor av kvarts. Inga sammanhängande ytor av slitspår har kunnat hittas. Oanvänd? C55559:27:1. Proximal del av plattformsavslag av kvarts typ 2. Den har en potentiell skrapegg och en spets. Skrapeggen har inte använts, men väl spetsen, i sticklande, ristande rörelse. C55559:27:2. Höger/vänsterfragment. Skrapfragment? Av kvart typ 1. Den korta skrapeggresten verkar ha varit använd till skrapning och skadorna tyder på att den användes på trä. C55559:28:1a. Bipolärt proximalfragment av kvarts typ 1. Inga användningsspår funna. C55559:28:1b. Bipolärt höger/vänsterfragment av kvarts typ 1. Inga användningsspår funna. C55559:28:2. Proximalt fragment av kvartsit typ 2a. Inga användningsspår funna. Melle C föremål har analyserats. Två typer av kvarts och två typer av kvartsit ingår i det analyserade materialet. Tre redskap har mer eller mindre säkert använts, ett av dem

7 Melle Nummer På påsen Material Använd Eroderad Fraktur/Kommentar C55559:2:1 C55559:2:2 C55559:27:1 C55559:27:2 C55559:27:3 C55559:27: C55559:28:1a C55559:28:1b C55559:28:2 Avslag /konvex retusj Avslag /konvex retusj Avslag Avslag Avslag Avslag ? Skrapa konvex avbruten - Skrapa? Proximalt plattformsfragment Höger/vänsterfragment Skrapfragment? Bipolärt höger/ vänsterfragment Ej analyserbar Mittfragment Ej analyserbar - Bipolärt proximalfragment - Bipolärt höger/ vänstefragment - Proximalt fragment Stene terrasse C föremål har analyserats. Av dessa visar 18 stycken tydliga spår av erosion, och ytterligare två eventuella erosionsspår. Endast ett redskap uppvisar spår av enbart användning. Ytterligare fem stenar har mer eller mindre säkra slitspår från användning och fem har eventuellt använts. Fyra typer av kvarts och en typ av kvartsit ingår i det undersökta materialet. Fyra olika typer av kvarts och två typer kvartsit har använts till att tillverka föremålen från denna fyndplats. C55557:a-b är två plattformsavslag av typ två kvarts som har passning. På ett av dessa, det större (a) finns några få slitspår längs den vassa eggen, som jag bedömde vara från möjlig användning. Det andra, mindre avslaget (b) är varken eroderat eller använt. C55557:5 är ett bipolärt proximalt av kvarts av typ 3. På vissa av kvartskristallerna finns ganska mycket linjärt formade gropsystem, men det förekommer andra skador som tyder på att redskapet på en del a kanten nötts av användning snarare än av postdepositionella processer. C 55557: 10, ett proximalt-medialt av typ 3 kvarts har mycket erosionsskador, men slitspåren på dess ena kortända kan vara resultat av användning. De uppträder i ett mer ordnat och systematiskt skick än de på resten av redskapskroppen. I så fall har redskapet använts både i ett skrapande och skärande rörelsemönster. C 55557: 13 är ett bipolärt av kvarts av typ 7-. Dess slitspår tyder på att det använts som såg eller täljkniv. C55557:17 tillverkat av typ 5 kvarts är ett höger/vänster. Den ena avspruckna sidan bildar en stickelegg, denna tycks ha använts. Spåren är ganska otydliga och det förekommer erosionsspår på andra sidan av redskapet, på dess vassa knivegg. Användningsspår eller spår av erosion finns eventuellt även på C55557:16a-b, men de är mycket få och därför svåra att tyda. Just i dessa fall rör det sig enbart om några parallella korta rader av pärlformade repor. C55557:8a är ett i kvartsit av typ 2a. De slitspår vi kunnat registrera kan eventuellt komma från skrapande rörelse och finns på fragmentets distaldel. Även C55557:8b av samma typ av kvarts kan ha använts, skadorna är dock inte särskilt tydliga. Däremot 8c är kraftigt påverkat av erosion på delar av fragmentet.

8 Stene Nummer På påsen Material Använd Eroderad Fraktur/Kommentar C55557:1 Avslag C55557:2 Avslag C55557:3 C55557:a C55557:b Avslag/rett enderetusj Avslag Avslag C55557:5 Avslag C55557:6 Avslag C55557:7 Avslag C55557:8a C55557:8b C55557:8c C55557:9 Plattformskjerne C55557:10 C55557:11 C55557:12 Avslag C55557:13 Avslag C55557:1a C55557:1b C55557:1c C55557:15a C55557:15b C55557:16a C55557:16b C55557:16c Avslag Avslag Avslag C55557:17 Avslag ? Plattformsavslag? -? Bipolär kärna Plattformsavslag Plattformsavslag Passning: 2 bitar Plattformsavslag Passning: 2 bitar Proximalt bipolärt Proximalt Avslagsfragment Avslagsfragment Avslagsfragment Plattformsavslag Rundad nodulutsida Proximalt-medialt Höger/vänster Plattformsavslag Bipolära Höger/vänster Proximalt mittfragment Höger/vänster Mittfragment bipolärt???? (?) Höger/vänster

9 Bjørkeli C bitar har analyserats. Av dessa bär 12 stycken spår av erosion. Ett verkar ha slitspår från mänsklig användning. Två av redskapen har partier vilka kunnat användas och vilka är så pass rena från skador att vi tolkar dem som oanvända. Ytterligare två tolkas på samma sätt, men med större osäkerhet. Två har eventuella slitspår från användning och postdepositionella slitspår sammanblandade. Det är egentligen förekomst av slitspår som inte kunnat observeras på experimentellt nötta stenar som utgör skillnaden. Tre eller fyra olika sorters kvarts och en sorts kvartsit har använts till redskapen här. Redskapen tillverkade av den grovkorniga kvartsiten av typ 3 var svåra att analysera. C55556:3, bipolärt höger/vänsterfragment av typ 7 kvarts. Erosionsspår förekommer fläckvis och emellan dem är ytorna så opåverkade att jag vågar mig på förslaget att avslaget ej varit använt. Samma gäller också C 55556:, ett bipolärt avslag av samma typ av kvarts. C55556:7 och C55556:9 kan kallas plattformskärna eller handtagskärna och båda är tillverkade av kvarts typ 6. Den första har inga spår av användning, men erosionsskador, medan den andra kan ha varit brukad vilket grundar sig på förekomst av slitspårstyp vi inte kunnat binda till erosion genom experiment. C55557:10 ett högerfragment av plattformsavslag av karts typ 6 har få erosionsskador och i övrigt inget på ytorna, vilket gör det troligt med tolkning som oanvänd. C55557:11, ett bipolärt avslag av kvarts av typ 7 är det enda redskapet vi med säkerhet vill kalla använt. Vassa skäreggar på båda sidor av redskapet verkar ha använts i skärande och täljande rörelser. C55557:15 kan definieras som handtagskärna eller hög skrapa och är tillverkad av kvarts typ 7. Den har lätta erosionsskador framförallt gropsystem, men verkar i övrigt inte använd.

10 Björkeli Nummer På påsen Material Använd Eroderad Fraktur/Kommentar C55556:1 Avslag 1 Plattformsavslag C55556:2 Avslag 3 Avslagsfragment retuscherat C55556:3 Bipolär kjerne 2 -? Bipolärt höger/vänsterfragment C55556: Bipolär kjerne 2? Bipolärt avslag C55556:5 Bipolär kjerne 1 Bipolär kärna fragmentarisk C55556:6 C55556:7 Avslag med konvex kanrretusje Uregelmessig kjerne 2 C55556:8 Avslag C55556:9 Flersidig kjerne med en plattform C55556:10 Avslag 1 - Lätt Plattformskärna/ handtagskärna/högskrapa 1 -? Plattformskärna/handtagskärna Plattformsavslag svåranalyserat 1? Plattformskärna/handtagskärna Högerfragment av plattformsavslag C55556:11 Avslag 2 Lätt Bipolärt avslag C55556:12 Bipolar kjerne 2 alt 5 C55556:13 C55556:1 Avslag med konvex kantretusj 3 C55556:15 Bipolar kjerne 1 - C55556:16 Avslag med rett og konvex kantretusj Plattformsavslag Plattformsavslag svåranalyserat Bipolärt mittfragment sekundärt retuscherat Bipolärt mitt/höger/ vänsterfragment 2 Handtagskärna/hög skrapa Röd terrasse C föremål har analyserats. Materialet från denna plats består av material andra än kvarts. Vi har gjort några försök att analysera sådana material tidigare. Oftast har vi kunnat hitta skador som rundning av eggranden kombinerade med slitspår eller erosionsspår på eventuella kvartskorn som ingår i bergarten. Vi vill påpeka att resultaten i nuläget är ganska osäkra. Det mesta av materialet verkar ha blivit patinerat. Patinan verkar som färgförändring och samtidig pulvrisering av ytan genom kemisk omvandling av ytskikt. Sådana ytor kan naturligtvis inte analyseras. Patinan uppstår antagligen under olika processer som kan definieras som erosiva. Alla föremålen har

11 retuscherats så att de kan definieras som skrapor. C 55561:17:1 och C55561:17:. Två av föremålen har spår som tyder på användning. Dels finns en viss rundning av eggranden dels förekommer det slitspår på kvartskornen bakom denna. C55561:17:5 av kvartsit verkar opåverkat. Röd terrasse Nummer På påsen Material Använd Eroderad Fraktur/Kommentar C55561:17:1 C55561:17:2 C55561:17:3 Avslag/konvex retusj Avslag/konvex retusj Avslag/konvex retusj Hälleflinta/ Sur metavulkanit Asktuff? Asktuff? C55561:17: Avslag/kantretusj Kvartsit? C55561:17:5 C55561:17:6 Avslag/konvex retusj Avslag/konvex retusj Kvartsit - - Metavulkanit? C55561:18:1 Avslag/kantreusj Kvartsit? Skrapa Skrapa Patinerad Plattformsavslag Skrapa Patinerad Bipolärt? Avslag Skrapa Plattformsavslag (höger fragment) retuscherat (Skrapa?) Skrapa Patinerad Bipolärt kärnfragment Skrapretusch C55561:18:2 Avslag/kantreusj Asktuff Bipolärt höger/ vänsterfragment Patinerad

12 Bilaga Kompletterande tabeller med koordinater för slitspårsundersökta föremål i Gråfjell Stene Nummer Koordinater Använd Eroderad Kommentar/Fraktur C55557:1 C55557:2 98x 55y sv/1? Plattformsavslag 97x 5 y nø/1 Bipolär kärna C55557:3 101x 53y sø/1 Plattformsavslag C55557: 97x 5y nv/1? C55557:5 98x 53y nv/1? C55557:6 Plattformsavslag Passning: 2 bitar Proximalt bipolärt 98x 56y nø/1 C55557:7 98x 55y nø/1 C55557:8a Proximalt 98x 5y nv/1 Avslagsfragment C55557:8b C55557:8c 98x 5y nv/1 Avslagsfragment 98x 5y nv/1 Avslagsfragment C55557:9 C55557:10 98x 55y sø/1 98x 5y sø/1 C55557:11 98x 53y nø/1 C55557:12 Plattformsavslag Rundad nodulutsida Proximalt+medialt Höger/vänster 98x 5y sv/1 Plattformsavslag C55557:13 C55557:1a C55557:1b C55557:1c C55557:15a C55557:15b 98x 55y nø/1 Bipolära 98x 5y nv/1 Höger/vänster 98x 5y nv/1 Proximalt mittfragment 98x 5y nv/1 Höger/vänster 98x 55y sv/1 Mittfragment bipolärt 98x 55y sv/1

13 C55557:16a 100x 55y nv/1?? C55557:16b 100x 55y nv/1?? C55557:16c 100x 55y nv/1 C55557:17 102x 50y nø/1 (?) Höger/vänster C55559:28:2 9x 5y nø/1 - Melle Nummer Koordinater Material Använd Eroderad Kommentar C55559:2:1 52x 50y sø/1 1 C55559:2:2 6x 56y sø/1 3 - C55559:27:1 53x 9y sv/2 2? C55559:27:2 51x 52y sv/1 1 C55559:27:3 52x 53y sv/1 2 Ej analyserbar C55559:27: 52x 51y sø/1 Ej analyserbar C55559:28:1a 53x 8y nø/1 2 - C55559:28:1b 53x 8y nø/1 2 -

14 Björkeli Nummer Koordinater Material Använd Eroderad Kommentar C55556:1 102x y sv/1 1 C55556:2 C55556:3 C55556: C55556:5 C55556:6 C55556:7 C55556:8 C55556:9 C55556:10 C55556:11 C55556:12 C55556:13 C55556:1 C55556:15 C55556:16 107x 6y sø/1 3 92x 52y sv/1 2 -? 106x y sv/1 2? 99x 9y sv/1 1 99x 6y sv/ x y nø/1 1 -? 89x 50y nv/1 svåranalyserad 101x y sø/1 1? 101x 9y sv/2 1 - Lätt erosion 100x 8y sø/3 2 Lätt erosion 102x 9y sø/3 2 alt 5 87x 9y sv/1 svåranalyserad 99x y sv/ x y sø/ x 6y sv/1 2

15 Röd terrasse Nummer Koordinater Använd Eroderad Kommentar C55561:17:1 98x 10y sø/1? C55561:17:2 101x 102y nø/1 Patinerad C55561:17:3 105x 103y sø/1 Patinerad C55561:17: 103x 103y sv/1 C55561:17:5 10x 102y nv/1 - C55561:17:6 101x 103y sv/1 Patinerad C55561:18:1 101x 106y nø/1 Patinerad C55561:18:2 92x 100y sø/1 Patinerad

16 Illustrations documentation in microscope C 55556:3 Repbildning. C 55556: Repbildning.

17 C 55556:6 Repbildningar. C 55556:6B Repbildning, ursplittringar. C 55556:9 Repor och kross

18 C 55556:9 Repbildningar och krossad eggrand. C 55556:10 Repbildningar. C 55556:10 C Repbildningar.

19 C 55556:12 Repbildning. C 55556:12 B Repbildningar. C 55556:16 Repbildningar.

20 C :17:1 Originaleggen, repor och skavsår. C :17. Eggranden med skador, foto av eggranden. C :17. Triafolavgjutning av eggranden med skador.

21 C 55556:7. Eggranden med skador. C 55556:10 B. Repbildningar strax ovan eggrand.