Högmossen i Vendel sn, Uppland Slitspårsanalyser av kvartsredskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högmossen i Vendel sn, Uppland Slitspårsanalyser av kvartsredskap"

Transkript

1 Högmossen i Vendel sn, Uppland Slitspårsanalyser av kvartsredskap Kommentarer till fragmenttyper och deras användning Kjel Knutsson, Stoneslab Introduktion Jag fick under sommaren 2006 i uppdrag av Raä UV mitt genom arkeolog Karl-Fredrik Lindberg, att genomföra en uppföljningsstudie av en slitspårsanalys av ett antal kvartsföremål från en av de grävningar av sten- och bronsålderskaraktär som undersökts i samband med E:4:a dragningen fältsäsongerna Från platsen, Högmossen, valdes ett 30-tal kvartsavslag och kvartsföremål för analys. Resultatet av min analys redovisas i denna rapport. Föregående års analys hade som främsta syfte att undersöka möjligheterna till och relevansen av den här typen av undersökning för de aktuella fyndmaterialen, slitagets bevarandegrad, de eventuella slitspårens kvalité och tidsåtgång för analysen. De frågor som ställdes i början av det lilla projektet kunde på ett bra sätt också besvaras. Slitspåren var välbevarade, slitaget var tydligt och distinkt och jag kunde göra en realistisk bedömning av tidsåtgången för en analys av den här typen. Den första studien 2005 gjordes mot bakgrund av ett rikatat urval av föremål med tydlig redskapskaraktär. Allt för att vara säker på att finna eventuelle redskap, nödvändigt för att kunna utreda de frågor som ställdes till materialet detta år. Uppföljningsstudien i år riktade sig mer mot att bättre förstå den totala variabiliteten i kvartsanvändningen på en lokal av Högmossens typ. Då föregående års analys visade att de identifierade redskapstyperna fördelade sig någotsånär lika över ett antal delområden, valdes ett av dessa, område D, för en fördjupad analys. Rengöringsförfarande Eftersom en slitspårsanalys kräver att de stenytor man analyserar är absolut fria från både mineralpartiklar och fett krävs en noggrann rengöringsprocedur i minst två steg. Det bör påpekas att försök har visat att de procedurer som redovisas här, inte skadar stenens yta. Första steget i rengöringsprocedurerna består i att föremålen placeras i glasskålar med 3% ig Saltsyra under ca ett dygn. Detta lösgör ev mineralpartiklar som fästs vid föremålens yta. Därefter sköljs föremålen under rinnande vatten. Varje föremål tvättas därvid var för sig med en tvållösning, tex vanligt diskmedel och sköljs i kranvatten. Därefter hålls föremålen i en pincett som doppas i en skål med destillerat vatten som i sin tur är placerad i ett ultraljudsbad. Föremålet hänger sas i skålen med vatten för att ej nötas mot glasets insida. Efter ultraljudsbadet torkas kvartsbitarna på en pappersserviett och är så färdiga för analys. Under analysens gång kan tvättningsförfarandet upprepas flera gånger om det anses nödvändigt. Kemiskt ren aceton används vidare för att rengöra föremålen under arbetet vid mikroskopet då handfett snabbt täcker föemålets yta. Allmänna observationer Slitaget på föremålen i år var lika tydliga, välbevarade och distinkta som föregående år. Av totalt 33 föremål utgick 3 stycken som icke analyserbara då de var tillverkade i ett råmaterial (kvartsit) som kräver ett annat angreppssätt vid analysen. Totalt 18 föremål var till synes oanvända. Återstående 9 avslag, kärnor och avslagsfragment uppvisade spår av användning som redskap. Jämfört med föregående år är andelen använda föremål litet, 33% jämfört med 70%. Orsaken till detta kan möjligen sökas i det faktum att urvalen gjordes på helt olika sätt. Analysresultat Ej nötta 18 Utgår 3 Med nötningsskador 9 Antal Jämfört med i fjol framstår ett resultat som särskilt signifikant, de färre redskapstyperna indikerar en annan population ur vilken de analyserade föremålen togs. Knivar och/eller sågar dominerar totalt. Som i fjolårets analys visar det sig att en del föremål uppvisar 1

2 sekundär modifiering som sannolikt gjorts i syfte att skapa en lämplig egg. I årets redovisning har jag valt att sammanföra redskapen till typ av aktivitet och eggform i sex kategorier. Av dessa påträffades fem förra året, 4 detta år. Jag redovisar här beskrivningen av fjolårets redskapstyper och kommenterar årets undersökning i relation till denna. Analysen av bearbetat material, som den försöksvis redovisades i fjolårets rapport, kommer i år att omtolkas genom en mer kvantitativ bearbetning. Årets bestämningar kommer således inte att kommenteras vidare i denna rapport utan får vänta tills arbetet genomförts. Detta ryms dock inte inom nuvarande projekts kostnadsramar utan utförs av mig på ledig tid under vintern 2006/2007. Högmossens redskapstyper i ljuset av slitspårsanalysen Knivar består nära nog uteslutande av tunna avlag eller avslagsfragment, något som delvis ligger i identifikationen av just slitage som tyder på användning som kniv. Även om det inte alltid kan bedömas med säkerhet tycks de komma från bipolär sönderdelning. Dvs tunna, raka avslag valdes för skärande moment vilket i och för sig inte förvånar. I 2006 års undersökning påträffades 9 knivar, av dessa var 5 hela bipolära avslag. Mönstret från i år påminner om föregående års undersökning och förstärker således den bild av urvalskriterier som då erhölls. Ser vi till de övriga knivarna utgörs de av de skarpa eggarna till fragmentariska bipolära avslag. Dvs det var eggen som var det centrala, inte om avslaget blev helt eller inte vid sönderdelningen. Endast ett plattformsavslag hade i 2006 års material nyttjats som kniv. En mer kontextuell analys av knivarna avslag för avslag visade i 2005 års undersökning att de större avslagen (c. 5 cm) har nyttjats på trä eller gräs, de mindre avslagen på något mjukt material. De har alla de gemensamt att eggvinkeln är liten vilket gett en skarp egg ( mellan 10och 30grader). Två stora knivar ( 470; 525) har båda en skarp utstickande näbb som fungerande egg använd så att näbben skar in i det bearbetade materialet som en knivsudd. I detta fall var det bearbetade materialet en fuktig, kiselrik vegetabilie som trä eller gräs. Denna näbb eller udd måste ha varit viktig som signal vid urvalsförfarandet. Det stora avslaget kan i övrigt förstås som ett handtag. Som vi skall se nedan behöver denna näbb inte nödvändigtvis vara resultatet av ett urvalsförfarande, utan kopplas till en medveten tillformning. I 2006 års analys påträffades som visas i tabell 2, 9 st knivar varav två pga skadornas placering och riktning tolkats som en täljkniv (1109). Något liknande påträffades inte i fjol. Jag har i det här fallet valt att lägga dem samman med stiklarna, då de tycks ha använts till samma ändamål som nr 1109, dvs en i en rak täljande rörelse.. De övriga knivarna kan indelas i två grupper. Som i fjolårets analys påträffades knivar där man utnyttjat befintliga, näbbliknande egghörn som en knivsudd (nr 1523, 2324, 5663 och 5688) eller där man genom en retusch skapat ett egghörn (798). De förra är vanligen gjorda av större avslag. De avslag som tolkats som stiklar beroende på användningsspår och eggtyp uppvisar av dessa skäl också en likartad konvention i urvalet av avslag för denna användning. De har samma allmänna form (rektangulär) och storlek (2-3 cm långa). De uppvisar vidare identiska eggtyper i alla tre fallen orsakade av att ett bipolärt avslag eller kärna klyvts på mitten genom en höghastighetsfraktur. På detta sätt har ett stikelliknande föremål bildats. Stiklar används vad vi idag vet på två sätt. Antingen nyttjas spetsen för att gravera med, alternativt nyttjas den trubbiga men rätvinkliga eggen orsakad av stikelslaget eller i vårt fall av höghastighetsfrakturen, som en hyvel. Båda användningssätten har nyttjat på stiklarna från Högmossen, i ett fall (fnr 1560) med båda användningarna på samma redskap. Även här återkommer jag och diskuterar de kulturella konventioner och normer som aktivt format stiklar som redskapsgrupp. Några nya stiklar påträffades inte i årets undersökning, dock påträffades verktyg med samma tillverkningsteknik (5563). Dock påträffades en ny redskapsgrupp som är känd både experimentellt och i etnohistoriska källor. Det är trubbvinkelhyveln (nr 476). Ofta nyttjas stikelslagets trubbiga vinklar hos de formella stiklarna till just hyvling med denna trubbiga vinklar. Denna ty av egg förekommer dock naturligt ymnigt i kvarts då varje rätvinklig brottyta som bildas vid ett avslags sönderfall vid tillslagning, kan användas i denna form av arbete. Det som kallats sågar liknar knivarna men har nyttjats så att en längre del av en rak eller något vågig men kraftig egg nyttjats i en fram och åter rörelse. De material som bearbetats antyder hårda material och trä är sannolikt ett av dem. Urvalskriteriet är här delvis storleken i och med att förhållandevis stora avslag valts. Jämfört med frakturklassifikationen finns inget synligt system. Samtidigt är det uppenbart att eggen är det viktiga då en 2-3 cm lång stabil egg med eggvinklar mellan 20 och 30 grader systematiskt valts oberoende av fragmenttyp. Återigen bör det stora avslaget fungerat som handtag. 2

3 Tre av årets knivar kan möjligen inordnas i denna grupp även jag tillsvidare tolkat dem som knivar. Det gäller knivarna nummer 772; 4338 samt Här har i två fall en retuscherad egg använts i en längsgående rörelse, i ett fall (772) en icke modifierad men vågig egg. Det är den vågiga eggen med utstickande spetsar och kanter som pekar för sågtolkningen. Den detaljerade analysen av slitspåren i samband med dokumentationen kommer möjligen framöver att ge bättre svar. Två prylar har med viss tvekan definierats i materialet. De är två större triangulära avslag med en stadig spets. Jämfört med andra avslag är här spetsen framträdande och då ett visst slitage påträffades koncetrerart till dessa fick de definitionen pryl. Denna redskapstyp måste undersökas experimentellt. Jag har själv begränsad erfarenhet av det och har i nuläget svårt att tolka nötningsskadorna. Inga prylar påträffades i 2006 års undersökning Ser vi till eggvinklarna i relation till använding utbildades i 2005 års undersökning vissa mönster även om vinklarna överlappar för de skilda redskapsgruppern. Stiklarna skiljer sig ut av naturliga skäl då själva stikelfunktionen definieras med hänvisning till eggvinkeln om 90 grader. Detsamma gäller för den trubbvinkelhyvel som observerades i 2006 års undersökning. Knivarna varierade i 2005 års undersökning mellan 10 och 30 grader, dvs de föremål med en näbb som nyttjats som kniv har i regel mycket tunna skarpa eggar års knivar har generellt sett tunnare eggar med en eggvinkelvariation mellan grader. Sågarna/knivarna varierade 2005 mellan grader men men huvuddelen mellan grader. Årets sågande/skärnade eggar varierar vad gäller eggvinkeln mellan grader. Skraporna uppvisade 2005 ett spektrum mellan grader vilket inte kan relateras till deras användningsområde som torrhudsskarpa respektive fuktig hudskrapa. Här får man nog titta närmare på enskildheter i eggens utseende. Täljkniven (fnr SN 1905) passar väl in i den typ av redskap med något kraftigare egg som nyttjats för täljning. Liknande knivar har påträffats på Bjurselet i Västerbotten (Knutsson 1988: 128). Den täljkniv som observerades i 2006 års undersökning (nr 1109) har dock en tunn egg (10 grader) vilket antyder att redskapet kan ha nyttjats till att tälja ett mjukare material. Normativa reduktionsstrategier i kvarts enligt 2005 års undersökning. Kvartsmaterial som dominerande redskapsmaterial under stenålder i östra Mellansverige har pga sitt naturliga sönderfallsmönster vid sönderdelning i samband med verktygstillverkning, varit svårt för forskarna att diskutera i termer av handlingar och handlingssammanhang (Knutsson et al 1999; Lindgren 2004). Grundtyper som florerar i den sydskandinaviska stenålderslitteraturen som stikel, såg, kniv spets borr etc etc. har inte kunnat nyttjas i detta område. Försök som gjorts har ofta gett som resultat att flintans kategoriseringsformer felaktigt nyttjats och projicerats över på kvartsens naturliga sönderfall (Knutsson 1998). Sedan 10 år har ett frakturschema upprättats för kvarts som gjort det möjligt att i ett första steg sortera materialet i teknologiskt begripliga kategorier (Callahan et al 1993). Mot bakgrund av frekvensen av dessa fragmenttyper har boplatsmaterial grovt kunnats ge mening inom ramen för en funktionell klassifikation (Knutsson och Melchert (manuskript); Rankamaa 2002). Det har framförts tankar om att de icke modifierade kvartsfragmenten genom en urvalsprocess nyttjats som verktyg av de förhistoriska människorna, en hypotes som får visst stöd av de undersökningar av nötningsskador på kvartseggar som genomförts på den senmesolitiska lokalen Skumparberget i Glanshammars socken i Närke samt den mellanneolitiska lokalen Bjurselet i Byske socken i Västerbotten (Knutsson & Melchert (manuskript); Knutsson 1988a). Resultatet av funktionsanalysen från de lokaler som presenteras i den här rapporten, ägnar sig också väl åt en reflektion över den typen av kognitiva strategier, dvs aspekter den förhistoriska intentionens uttryck. Som jag diskuterade i rapporten för 2005 års undersökning är kopplingen mellan typ av användning och frakturbild inte alltid närvarande även om vissa typiska fall finns som tex stiklar (se också tabellen om frakturtyper och nötning nedan). Därför gjorde jag en kortare undersökning av hur de föremål som jag identifierat som kniv, såg etc eventuellt modifierats sekundärt i syfte att forma ett verktyg enligt en inlärd konvention. Här visade det sig att de ej modifierade avslagsfragmenten, kärnorna och kärnresterna var i minoritet. Flera redskap var faktiskt medvetet modifierade, ofta efter ett utarbetat grundschema. Stiklarna utgjordes av delade avslag eller kärnor, dvs föremål med rätvinkliga frakturer som uppkommit direkt vid tillslagningen. En närmare analys av de tre föremål som bedömts som stiklar visar dock att alla dessutom även formats genom sekundär bearbetning. H 619 har således ett rätvinkligt brott i ena änden vilket skapar en stikelliknande egghörn. På samma sätt har H 1560 tillformats i ena änden så att ett rätvinkligt hörn bildats, här dock genom två slag snarare än ett enda brott. Den tredje stikeleggens hörn har i stället formats genom ett klassiskt stikelslag där den plana 3

4 höghastighetsfrakturen utgjort plattform. Två avslag med ett typiskt stikelutseende med den karaktäristiska retuschen eller brottytan som möter en trubbvinkelfacett undersöktes i 2006 års analys. Nr 5563 var oanvänd och nr 5554 hade brukats som kniv/såg, där en tunn egg, inte trubbvinkeleggen nyttjats. Knivarna, som enligt 2005 års analys sanno-likt nyttjats på ett kiselrikt material som trä eller gräs, uppvisar på samma sätt medvetna tillform-ningsstrategier. Man har nyttjat en klassisk strategi med anor tillbaka till Homo erectus dagar då en alternerande, bifacial metod nyttjats. Tanken här har varit att genom ett flackt avslag som tränger långt in på avslagets sida skapa en skarp eggvinkel. Genom ett slag från motsatta sidan skapas så ett hörn som blir själva eggen (se tex fnr 525). I vissa fall har man, beroende på styckets form nöjts sig med att bara nyttjat ett existerande egghörn (fnr 470). Den aktiva tillformningen av egghörn ser vi på nr 5554 i 2006 års undersökning även just detta föremål tyckas ha i en sågande skärande rörelse. I vissa fall har man ansträngt sig att forma stycket utan att detta påverkat den använda eggen. Här kan man tänka sig att man försökt göra avslaget greppvänligt eller lämpligt att placera i ett handtag. Detta gäller avslagen 358; 553; 567; Någon sådan sekundärtillfomning har inte påträffats i 2006 års undersökning. Ett stort, helt och ej nött avslag i 2005 års undersökning (fnr 2237) kan kanske betraktas som de ämnen till verktyg som togs till platsen eller möjligen tillverkades där (det senare får den teknologiska analysen utvisa). Ett liknande onött avslag påträffades i 2006 års undersökning (nr 1523:2). Utan tvekan finns här mycket mer att göra. Kvartsens betydelse som källmaterial till diskussionen av livsomständigheter i förhistorisk tid kommer att öka avsevärt om vi kan börja arbeta med en kombination av slitspår, teknologi och kontexter. Så identitetslösa som de i förstone kan tyckas vara, är en feltolkning. De kognitiva strategier som låg bakom kvartsen som råmaterial för eggredskap under stenåldern var väl så komplexa som de som gällde för flinta längre söderut. Sättet att angripa problemet var bara en aning annorlunda. 06 års undersökning talar inte mot 2005 års resultat. Förvånande är dock att inte fler av de typer som upptäcktes 2005 framkom. Jag tror detta slumpurval med all tydlighet visar att det va vassa avslag av vilken typ som helts som nyttjades som knivar och att detta var den allt överskuggande betydelsen för kvartsen som redskapsmaterial på platsen. De kärnor som analyserades 2006 var alla oanvända. Den typ av hästhovsskrapa som var typisk tex i Bjurselet, har inte existerat här. Vidare kan man säga att de naturligt skarpa och svagt konvexa sidor som skapas på en uttjänt bipolär kärna, och som så frekvent nyttjats som skrapor och skrapämnen i Bjurselet ej nyttjats på Högmossen. Sammanfattning En slitspårsanalys har genomförts av ett dryga trettiotal avslag av kvarts från en stenålderslokal från grävningarna längs E:4 an i Uppland. Huvudfrågan var om en djupanalys av det slagna kvartsmaterialet inom en representativ delyta på lokalen Högmossen, skulle visa ett annorlunda brukningsmönster än de som upptäckts genom analys av ett material från en riktad sampling i materialet säsongen Det slumpurval om 33 föremål från område D, som låg till grund för analysen, visade att bipolära avslag brukade som knivar på längsgående eggar eller egghörn, måste ha varit den i särklass vanligaste redskapsformen på Högmossen. Ca 30% av de analyserade avslagen kunde tolkas som knivar. Analysen visar även att den stratifierade samplinen baserat på hos avslagen storskaliga formkriterier som genomfördes 2005, fångade upp ett antal faktiska redskap. Hela 70% av fjolårets avslagsmaterial visade sig vara verktyg. Sammantaget kan man säga att undersökningen har visat att vissa föremålsformer på Högmossen varit så få att de inte fångades upp av en ca 10% slumpsampling av avslag. Men det har också visats att bipolära avslag nyttjade som knivar var så vanliga på Högmossen att slumvalsstrategin fångade upp dem. Om vi antar att samplingen täckt in variabiliteten bör ca 30% av hela Högmossens avslagsmaterial vara redskap, främst knivar/ sågar av skilda slag. Vad gäller övriga typer kan inget sägas annat än att de bör ha varit färre. Litteratur Knutsson, K., Patterns of tool use. Scanning electron microscopy of experimental quartz tools. AUN 10. Uppsala. Knutsson, K., Making and using stone tools. The analysis of the lithic assemblages from Middle Neolithic sites with flint in Västerbotten, northern Sweden. AUN 11. Uppsala. Callahan, E., Forsberg, L., Knutsson, K & C. Lindgren Frakturbilder. Kulturhistoriska kommentarer till kvarts säregna sönderfall vid bearbetning. Tor 24. Uppsala Knutsson, K., Convention and lithic 4

5 analysis. In: Holm, J. & Knutsson, K. (eds.). Third flint alternatives conference at Uppsala. OPIA 16, Department of archaeology and ancient history, Uppsala: Knutsson, K., Lindgren, C., Hallgren, F. & Björck, N The Mesolithic in Eastern central Sweden. In: Boas, J. (ed.) The Mesolithic in central Scandinavia. Universitetets Oldsakssamlings Årbok 22. Oslo: Knutsson, K & P Melchert (manuskript) Ett jaktpass för 7000 år sedan vid Skumparberget II. Lindgren, C., Människor och kvarts. Coast to coast books 11. Avdelningen för arleologi och antik historia, Uppsala universitet, Uppsala. Rankama, T., Analyses of the Quartz Assemblages of Houses 34 and 35 at Kauvonkangas in Tervola. In: Ranta, H (ed.). Huts anmd Houses. Stone Age and Early Metal Age Buildings in Finland. Helsinki:

6 NYCKEL TILL LÄSNING AV SLITSPÅRSTABELLER Nötningstyper: 1) 2) 3) 4) 5) Hårt och torrt material med många sleeks och kraftig erosion av ytan Medelhårt med kiselinslag. Poleringar, sleeks och trärepor (trä, växter) Mjuka material få men systematiskt orienterade repor (hud, kött etc) Torrt och mjukt. Starkt erosivt, rundad eggrand samt sleeks ( torrhud) Mjukt och vått. Polerad eggrand, korta ngt oregelbundna repor (våt hud) Frakturtyper: 1) Bip nodul biplär kärna med krusta 2) Bip k - bipolär kärna 3) Bip k del fragmentarisk och/eller delad bipolär kärna 4) Fr nodul fragmentarisk kärna med krusta 5) Frag k fragmentarisk kärna av okänd typ 6) Pf avslag med plattformsrest 7) Prox pf proximaldel av avslag med plattform 8) Med a medialdel av avslag 9) Dist a distaldel av avslag 10) Bip a bipolärt avslag 11) Bip a frag fragment av bipolärt avslag 12) Bip a del delat bipolärt avslag 13) Bearb a bearbetat avslag av okänt ursprung 14) Frag a fragmentariskt avslag utan närmare definition. 15) Triang splitter Triangulärt splitter 16) V/H Vänster höger fragment 17) Pf k Plattformskärna 18) Mittf Mittfragment 19) Lat lateralt fragment (fragmenttyperna kan med svårighet relateras till frakturbilderna enligt Callahan et al 1993 och Rankamaa 2001på grund av den otydliga teknologin. Men de som kan numrerats har gjorts det enligt enligt följande: B= whole flakes D5, F, G, G1; C prox. fragments C1, F1; D= lateral fragments A2, B4, B5, B6, E2/3, G2; E= prox. lat. frags B1; F= middle fragments är A1, A4, D2; G= prox. side fragments är A5; H= medial fragments är A6, B2, C2, F2; I= distal fragments är A7, B3, C3, D3/4, F3; J= sec. high speed f. A3, D1, E1 6

7 Databas Högmossen 2006 Fyndlokal Fyndnummer Kontext Typ Fraktur Anv 1 Anv 2 Högmossen Bip a prox Onött Högmossen Pf prox Trubbvinkelhyvel Högmossen Bip nodul Onött Högmossen Ej analys Högmossen Bip a Triang. splitter Kniv/såg Högmossen Pf Ej analys Högmossen Bip a L/R Retusch Kniv/hörn Kniv Kniv Högmossen Bip a Triang. splitter Oanvänd Högmossen Bip k Cortex Oanvänd Högmossen Bip a Täljkniv Högmossen Ej analys Högmossen 1523: Bip a Delad nodul Kniv/hörn Högmossen 1523: Pf V/H Oanvänd Högmossen Pf k Oanvänd Högmossen Bip a Oanvänd Högmossen Bip a Oanvänd Högmossen Pf Kniv/hörn Högmossen Pf Oanvänd Högmossen Bip a Kniv/såg Högmossen Pf k Oanvänd Högmossen Bip k Oanvänd Högmossen Av frag prox Oanvänd Högmossen 5546 A3944 Bip a prox Oanvänd 7

8 Högmossen 5547 A3944 Pf prox Oanvänd Högmossen Bip a Ret och lat. frakt Kniv/såg Kniv Högmossen Bip a prox Oanvänd Högmossen Bip a V/H Oanvänd Högmossen A frag Mittfr Oanvänd Högmossen 5605: Bip a prox Oanvänd Högmossen 5605: Pf Lat Oanvänd Högmossen Ej analys Högmossen Bip a Kniv/hörn A7375 Bip a Kniv/hörn Slitagetyper och eggvinklar Fyndlokal Fyndnr Slitage Eggvinkel L B Högmossen 476 Hyvel Högmossen 772 Kniv/såg A20 B Högmossen 798 Kniv/hörn A10 B Högmossen 1109 Täljkniv Högmossen 1523:1 Kniv/hörn Högmossen 2324 Kniv/hörn Högmossen 4338 Kniv/såg Högmossen 5554 Kniv/såg A20 B Högmossen 5663 Kniv/hörn Högmossen 5688 Kniv/hörn

9 Totalt för Högmossen 2006 Redskap KNIV/ SÅG Bip nodul Bip k Bip k del Fr nodul - - Frag k Pf 1-1 Pf prox Bip a prox 3 Med a Dist a HYVEL ONÖTT TÄLJA Bip a Bip a frag Bip a del Bearb a Frag a Bip a Triang sp Pf V/H 1 1 Pf k 2 Mittf Pf Lat 1 Prox bip 1 Bip a V/H 1 1 Summa Sammanställning av identifierade användningsområden och därmed redskapstyper i kvarts relaterat till teknologisk typ 9

10 Illustrationer Redskap där ett egghörn använts: Högmossen 470, 525 A, 798, 1523:1, 2324, 5663, Högmossen 798 detalj av skada eggrand. 10

11 Redskap som gör bruk av en lång tunn skäregg till en längsgående rörelse: H 1390 B, H 761 A, H 5554 A, H 624 A, H 2187 A, H 2212 A, H 4032 A, H 772 B, H 4338 A. 11

12 Sammansatt bild av använd eggdel på H 4338 A. Sammansatt bild av använd eggdel på H

13 Redskap använda i rak täljande rörelse: H 795 B, H 1109 A, H 1560 B. Redskap använt i skärande rörelse: H 2207 A Sammansatt bild av använd eggdel på H 2207 A. 13

14 Redskap använda i sned täljande rörelse: H 358 A, H 567 A, H 610 B. Trubbvinkelredskap: H 476 B. 14

15 15

Undersökningens resultat redovisas i tabell 1 och figurer 1-3. Några kommentarer till resultaten görs nedan.

Undersökningens resultat redovisas i tabell 1 och figurer 1-3. Några kommentarer till resultaten görs nedan. Rapport Slitspårsanalys av stenfynd från Fembäcke 1:6, RAÄ 292, Vendel sn, Uppland av Helena Knutsson, Stoneslab, stenslab@telia.com Sju fynd valdes ut för analys. De var gjorda av flera olika råmaterial,

Läs mer

Bilaga 1. Utförliga anläggningsbeskrivningar

Bilaga 1. Utförliga anläggningsbeskrivningar Bilaga 1. Utförliga anläggningsbeskrivningar Grop A3979 (F6173) X 88837,88 Y 70429,64 Z 38,84 Gropen A3979 syntes som en mörkbrun färgning i plan. Den mätte cirka 1,30 meter i öst västlig och cirka 0,3

Läs mer

Gråfjell vid Rena elv, Åmot kommune i Hedmark Fylke

Gråfjell vid Rena elv, Åmot kommune i Hedmark Fylke Gråfjell vid Rena elv, Åmot kommune i Hedmark Fylke Slitspårsanalyser av materialen från fyndplatserna Bjørkeli, Melle, Rød terrasse och Stene terrasse Helena och Kjel Knutsson Inledning Under våren 2007

Läs mer

Litiskt material från Siretorp, Blekinge

Litiskt material från Siretorp, Blekinge Rapport 2010:7 Litiskt material från Siretorp, Blekinge Analys av material från utgrävning Anders Högberg Rapport 2010:7 Litiskt material från Siretorp, Blekinge Analys av material från utgrävning Anders

Läs mer

Bilaga 8. Stenhantverk och redskap vid Skeke

Bilaga 8. Stenhantverk och redskap vid Skeke Bilaga 8. Stenhantverk och redskap vid Skeke Av Karl-Fredrik Lindberg, UV I denna bilaga kommer artefakter av bergart, kvarts och flinta att främst beskrivas, vissa kategorier kommer att analyseras och

Läs mer

Jag har på vissa ställen hänvisat till instruktionsboken om ni inte har den kvar så finns den under länken instruktionsböcker.

Jag har på vissa ställen hänvisat till instruktionsboken om ni inte har den kvar så finns den under länken instruktionsböcker. Länken Om Slipning har vi nu börjat lägga in på vår hemsida. Mycket felar ännu men efterhand kommer den att kompletteras. Vi arbetar också med nya tillbehör till er som slipar svarvstål. Informationen

Läs mer

Järnfynd från Fyllinge

Järnfynd från Fyllinge UV GAL PM 2012:03 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Järnfynd från Fyllinge Metallografisk analys Halland, Snöstorps socken, Fyllinge 20:393, RAÄ 114 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7

Läs mer

Bilagor. Bilaga 1. Fyndtabeller. Kerstintorp, RAÄ 205

Bilagor. Bilaga 1. Fyndtabeller. Kerstintorp, RAÄ 205 Bilagor Bilaga 1. Fyndtabeller Kerstintorp, RAÄ 205 Fnr IntrasisI Material Sakord Antal Vikt, g Metod Kontext Anmärkning F1 200336 Kvarts Avslag 1 121,1 PF 1F1 Med nötning? F2 200337 Kvarts Splitter 1

Läs mer

Metall, slagg och teknisk keramik från Torshälla

Metall, slagg och teknisk keramik från Torshälla UV GAL PM 2013:4 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Metall, slagg och teknisk keramik från Torshälla Okulär granskning av arkeometallurgiskt material från Torshälla 173 Södermanland, Torshälla socken, Källstalöt

Läs mer

G A L Geoarkeologiskt Laboratorium GEOARKEOLOGI. En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys. Tjärby sn Laholms kn Halland

G A L Geoarkeologiskt Laboratorium GEOARKEOLOGI. En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys. Tjärby sn Laholms kn Halland GEOARKEOLOGI En skära från en förromersk grav i Tjärby Metallografisk analys Tjärby sn Laholms kn Halland G A L Geoarkeologiskt Laboratorium Analysrapport nummer 12-2006 Avdelningen för arkeologiska undersökningar

Läs mer

En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby

En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby En mesolitisk boplats vid Västanvik i Torsby -RAÄ 368, Fryksände socken, Torsby kommun, Värmlands län Värmlands Museums dnr 07-270-198 Värmlands Museum Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel:

Läs mer

HÄSTBOBERGET OCH FLYTTBLOCKET

HÄSTBOBERGET OCH FLYTTBLOCKET Rapport Länsmuseet Gävleborg 2008:07 HÄSTBOBERGET OCH FLYTTBLOCKET Hästboberget en mesolitisk boplats och Flyttblocket en ske- och jaktstation Slutundersökningar RAÄ 1589 och 1590 Torsåkers socken Gästrikland

Läs mer

Boplatslämningar vid Ramshälls vattentorn

Boplatslämningar vid Ramshälls vattentorn UV ÖST RAPPORT 2007:38 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 OCH 2 Boplatslämningar vid Ramshälls vattentorn UV 26, 27 och 28 boplatslämningar Berga hage, Ramshäll 1:1 Linköpings stad och kommun Östergötland

Läs mer

Slipstöd SVD-110. Placering av maskinen

Slipstöd SVD-110. Placering av maskinen Slipstöd SVD-110 SKRAPSTÅL FÖR SVARVNING Med rund egg Med rak egg Med rundat sidskär URGRÖPNINGSJÄRN OCH BANDKNIVAR SICKLAR SKÄR FÖR URSVARVNINGSVERKTYG SKRUVMEJSLAR Placering av maskinen Slipriktning:

Läs mer

VA-ledning Sandviken - etapp I

VA-ledning Sandviken - etapp I VA-ledning Sandviken - etapp I Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Särskild utredning Blekinge museum rapport 2010:12 Mikael Henriksson Bakgrund Sölvesborgs kommuns planer på att anlägga VA-ledning från

Läs mer

Flinta från tre mesolitiska boplatser

Flinta från tre mesolitiska boplatser UV UPPSALA RAPPORT 2008:05 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Flinta från tre mesolitiska boplatser Avslag och mikrospån av kambrisk flinta Närke, Askersunds socken, Torstorp 1:2, RAÄ 205, Åviken 1:1, RAÄ 211

Läs mer

Sundskogen, Uddevalla, 2008

Sundskogen, Uddevalla, 2008 Uddevalla, arkeologisk undersökning 2008, startsida 2010-01-19 Fem stenåldersboplatser i Sundskogen Uddevalla kommun planerar att bygga bostäder på södra sidan av Byfjorden, i ett område som kallas Sundskogen.

Läs mer

Måndagsbäcken. En neolitisk boplats. Arkeologisk undersökning RAÄ 177 Norrala socken Hälsingland 1996. Bo Ulfhielm

Måndagsbäcken. En neolitisk boplats. Arkeologisk undersökning RAÄ 177 Norrala socken Hälsingland 1996. Bo Ulfhielm RAPPORT LÄNSMUSEET GÄVLEBORG 2004:01 Måndagsbäcken En neolitisk boplats Arkeologisk undersökning RAÄ 177 Norrala socken Hälsingland 1996 Bo Ulfhielm Måndagsbäcken En neolitisk boplats Arkeologisk undersökning

Läs mer

Jigg för raka eggar SE-76

Jigg för raka eggar SE-76 Jigg för raka eggar SE-76 HYVELJÄRN Max bredd 76 mm STÄMJÄRN Placering av maskinen Slipriktning: Mot eggen. Bryningsriktning: Med eggen. Konstruktion Se illustration på nästa sida. Jiggen består av en

Läs mer

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett

2003 års undersökning Norr om väg 695 fanns sammanlagt 13 hus, huvudsakligen fördelade på två gårdslägen. Det södra gårdsläget var beläget invid ett Sammanfattning Under 2002 och 2003 genomfördes en stor arkeologisk undersökning vid Kättsta by i Ärentuna socken, Uppsala kommun. Utgrävningen utgjorde ett av de största delprojekten inom ramen för vägbyggnadsprojektet

Läs mer

Lasjö. Antikvarisk kontroll. Västerfärnebo 78:1 Lasjö 1:21 Västerfärnebo socken Sala kommun Västmanland. Jenny Holm

Lasjö. Antikvarisk kontroll. Västerfärnebo 78:1 Lasjö 1:21 Västerfärnebo socken Sala kommun Västmanland. Jenny Holm Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2011:2 Lasjö Antikvarisk kontroll Västerfärnebo 78:1 Lasjö 1:21 Västerfärnebo socken Sala kommun Västmanland Jenny Holm Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 1 Målsättning

Läs mer

Föremål från ett medeltida skeppsvrak St. Ekö, Ronneby kommun

Föremål från ett medeltida skeppsvrak St. Ekö, Ronneby kommun Föremål från ett medeltida skeppsvrak St. Ekö, Ronneby kommun Konserveringsrapport Max Jahrehorn Konserveringsrapport 2009 Kalmar läns museum INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning. 2 2 Mål...2 2 Syfte.... 2 2

Läs mer

Södermanland; Nacka socken; Eksta 6:1; RAÄ 185 och RAÄ 186 Per Gustafsson och Karin Neander

Södermanland; Nacka socken; Eksta 6:1; RAÄ 185 och RAÄ 186 Per Gustafsson och Karin Neander uv Mit t, rapport 2010:2 arkeologisk undersökning Förberedelser för jakt Mesolitiska platser i Hedvigslund Södermanland; Nacka socken; Eksta 6:1; RAÄ 185 och RAÄ 186 Per Gustafsson och Karin Neander uv

Läs mer

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:35

Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:35 Arkeologisk rapport från Göteborgs Stadsmuseum 2007:35 Undersökning: Tuve 115 Lst:s dnr: 220-11150-94 Ansvarig institution: Göteborgs Stadsmuseum Eget dnr: 775/95 z 430 Ansvarig för undersökningen: Johan

Läs mer

Patrik Gustafsson & Mikael Nordin

Patrik Gustafsson & Mikael Nordin Patrik Gustafsson & Mikael Nordin Patrik Gustafsson & Mikael Nordin Figur 1. Översiktskarta över Södermanlands län med kommuner, större orter, vägar och angränsande län. Undersökningsområdets geografiska

Läs mer

Bilaga 5. Stenmaterialet

Bilaga 5. Stenmaterialet Av Roger Wikell och Ingela Harrysson Fig. 94 98 återfinns sist i denna bilaga. Vid undersökningen tillvaratogs 142 fynd av sten fördelat på 8 olika materialkategorier. Flintföremålen var 51 stycken, 45

Läs mer

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål

Innehåll Rekommendationer Ömtåliga föremål Flytande innehåll Hårda och oregelbundna föremål Långsmala föremål Platta och sköra föremål Förpackningsguide Innehåll Rekommendationer 1 Ömtåliga föremål 2 Flytande innehåll 3 Hårda och oregelbundna föremål 4 Långsmala föremål 5 Platta och sköra föremål 6 Stora och lätta föremål 7 Vassa och

Läs mer

Stensäng. Mesolitisk boplats. Närke, Askersund socken, Åviken 1:1, RAÄ 212 Jenny Holm och Christina Lindgren UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:15

Stensäng. Mesolitisk boplats. Närke, Askersund socken, Åviken 1:1, RAÄ 212 Jenny Holm och Christina Lindgren UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:15 UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stensäng Mesolitisk boplats. Närke, Askersund socken, Åviken 1:1, RAÄ 212 Jenny Holm och Christina Lindgren UV BERGSLAGEN, RAPPORT 2007:15 ARKEOLOGISK

Läs mer

Användnings- och skötselanvisningar för Haglöf Swedens tillväxtborrar

Användnings- och skötselanvisningar för Haglöf Swedens tillväxtborrar Användnings- och skötselanvisningar för Haglöf Swedens tillväxtborrar Användnings- och skötselanvisningar för Haglöf Swedens tillväxtborrar A. Skruva ur utdragaren från handtaget B. Tag borrpipan ur handtaget.

Läs mer

10 poäng Den valda längden måste vara konsekvent på alla naglar i förhållande till nagelbädden. Förlängningen skall inte överstiga 50% av nagelbädden.

10 poäng Den valda längden måste vara konsekvent på alla naglar i förhållande till nagelbädden. Förlängningen skall inte överstiga 50% av nagelbädden. BESKRIVNING AV BEDÖMNING AV GESÄLLPROV TILL NAGELTERAPEUT Bedömningsbeskrivning 1. Form Den valda formen måste vara konsekvent på alla naglar. Den valda formen måste vara tekniskt korrekt. Poäng dras av

Läs mer

Basplatta Styrplatta Borrhållare Inställningsmall Lupp Instruktion

Basplatta Styrplatta Borrhållare Inställningsmall Lupp Instruktion Ingående delar Basplatta Styrplatta Borrhållare Inställningsmall Lupp Instruktion Jigg för borrslipning Med Tormeks patenterade slipjigg för borrar, DBS-22 slipar du dina borrar med högsta precision. Den

Läs mer

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne

Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning. Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne wallin kulturlandskap och arkeologi rapport 2005:19 Arkeologisk utredning i form av sökschaktsgrävning Strövelstorp 31:1>2 och 32:1 Strövelstorps socken Ängelholms kommun Skåne Bo Bondesson Hvid 2005 wallin

Läs mer

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET

MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET MILJÖARKEOLOGISKA LABORATORIET RAPPORT nr. 2013-018 Miljöarkeologisk analys av prover från mesolitiska lokalen Stora Holm (Raä Tuve 134, 197 och 199), Tuve socken, Göteborgs kommun. MAL nr 13_017 Av Fredrik

Läs mer

Bilaga 19a. Konserveringsrapport Auxilia

Bilaga 19a. Konserveringsrapport Auxilia Bilaga 19a. Konserveringsrapport Auxilia På uppdrag av Riksantikvarieämbetet har 56 fyndposter bestående av metallföremål konserverats av Auxilia/Arkeologiska forskningslaboratoriet under våren 2011. Fyndbeteckningar

Läs mer

ort ., l ~~ ~ ~8. STADSMUSEUM över kompletterande förundersökning i Göteborgs kommun 200 l ~~~(~ a;) \ ~.». Nr ~Ool :s

ort ., l ~~ ~ ~8. STADSMUSEUM över kompletterande förundersökning i Göteborgs kommun 200 l ~~~(~ a;) \ ~.». Nr ~Ool :s a G-! MA- O 1000'1 Göteborgs stadsmuseum Arkeologisk adåvnmoott Nr ~Ool :s ort över kompletterande förundersökning i Göteborgs kommun 200 l Tarslanda socken nr l 54 stenåldersboplats ~.». ;.!(...,0=> ~

Läs mer

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr 1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet

Läs mer

Jigg för knivar SVM-45

Jigg för knivar SVM-45 Jigg för knivar SVM-45 DE FLESTA KNIVAR Minsta bladlängd 60 mm. BANDKNIVAR Placering av maskinen Slipriktning: Mot eller med eggen. Anm Arbetsbänken får inte vara för hög när du slipar knivar. 550 650

Läs mer

SÅ VITT VI VET - Om färg, ljus och rum

SÅ VITT VI VET - Om färg, ljus och rum SÅ VITT VI VET - Om färg, ljus och rum BILAGA 1 PILOTSTUDIER I BESKUGGNINGSLÅDAN I våra pilotstudier använde vi den beskuggningslåda som nyttjats inom projektet Gråfärger och rumsupplevelse. 1 Beskuggningslådan

Läs mer

Mästaren och hans lärling, ett hantverk lärs genom. Kunskapen bevaras i och uttrycks genom kroppen

Mästaren och hans lärling, ett hantverk lärs genom. Kunskapen bevaras i och uttrycks genom kroppen Isavsmältning och pionjärbosättning Mästaren och hans lärling, ett hantverk lärs genom observation, instruktioner och övning Kunskapen bevaras i och uttrycks genom kroppen Förhistoriskt stenhantverk som

Läs mer

Skärvstenshög och boplatslämningar från stenålder på Malmens flygplats

Skärvstenshög och boplatslämningar från stenålder på Malmens flygplats RAPPORT 2015:9 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Skärvstenshög och boplatslämningar från stenålder på Malmens flygplats Östergötland Linköpings kommun Kärna socken Malmen 2:7 Dnr 3.1.1-03876-2014 (RAÄ) Dnr

Läs mer

Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund

Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund UV MITT, RAPPORT 2007:19 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Tre små mesolitiska lokaler vid Södra Hedvigslund Södermanland, Nacka socken, Erstavik 6:1, RAÄ 185, RAÄ 186, RAÄ 187 Henrik Runeson UV MITT, RAPPORT

Läs mer

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002

E4 Uppland. E4 Uppland Motorväg i forntidsland. E4 Uppland 2002 2010-01-20 Motorväg i forntidsland Under åren 2002 2005 pågår ett av Sveriges största arkeologiska projekt. Det är följden av att E4:an mellan Uppsala och Mehedeby ska få en ny sträckning. Motorvägen beräknas

Läs mer

Bilaga 20. Konserveringsrapporter

Bilaga 20. Konserveringsrapporter Bilaga 20. Konserveringsrapporter a) Av Margaretha Klockhoff, Arkeologiska forskningslaboratoriet Auxilia, Kiruna b) Av Margaretha Klockhoff och Lena Holmquist, Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms

Läs mer

OBS!!! DESSA PRODUKTER INNEHÅLLER lösningsmedel och är giftiga. De får inte konsumeras, hällas ut i avloppet eller på ett annat sätt förtäras.

OBS!!! DESSA PRODUKTER INNEHÅLLER lösningsmedel och är giftiga. De får inte konsumeras, hällas ut i avloppet eller på ett annat sätt förtäras. Bruksanvisning för OLEO SEALER samt TERAZZO SEALER för cement plattor Golvet ska vara absolut RENT och TORRT innan man ytbehandlar 1:a gången (tvättas med rent varmt vatten o ev. svag rengöringsmedel,ej

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

Stenskivor Sverige AB. www.stenskivor.se

Stenskivor Sverige AB. www.stenskivor.se Stenskivor Sverige AB www.stenskivor.se Stenskivor Sverige AB - www.stenskivor.se Showroom Stockholm Fågelviksvägen 9 6TR - 145 53 - Norsborg Stockholm Showroom Malmö Stenyxegatan 29-213 76 Malmö Telefon

Läs mer

Skötsel och handhavandeinstruktioner för badrumsmodul Racks.

Skötsel och handhavandeinstruktioner för badrumsmodul Racks. Skötsel och handhavandeinstruktioner för badrumsmodul Racks. Sida ~ 1 2. Innehållsförteckning Benämning Sida / sidor 1. Försättsblad 1 2. Innehållsförteckning 2 3. Underhåll och skötselinstruktioner 3-4

Läs mer

Används oftast som snickarhammare För att slå i stora spikar Du kan dra ut spikar med klon

Används oftast som snickarhammare För att slå i stora spikar Du kan dra ut spikar med klon Klohammare Används oftast som snickarhammare För att slå i stora spikar Du kan dra ut spikar med klon Penhammare Lämplig för mindre spikar Penen (baksidan) används för att fästa spikar Finns i olika storlekar

Läs mer

Curriculum Vitae Docent Kjel Knutsson, Institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet

Curriculum Vitae Docent Kjel Knutsson, Institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet 1 Curriculum Vitae Docent Kjel Knutsson, Institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet Studentexamen, John-Ericssonsskolan, Östersund 1970 Studier vid Uppsala Universitet. Konstvetenskap

Läs mer

Boplatslämningar vid Vreta i Rystad

Boplatslämningar vid Vreta i Rystad UV ÖST RAPPORT 2003:45 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Boplatslämningar vid Vreta i Rystad Arkeologisk utredning inför flygplan på pelare utmed E4:an Staby 7:33, Rystad socken Linköpings kommun Östergötland

Läs mer

Jigg för korta verktyg SVS-32

Jigg för korta verktyg SVS-32 Jigg för korta verktyg SVS-32 RAKA BILDHUGGARVERKTYG Raka bildhuggarskölpar Raka getfötter Korta stämjärn Bildhuggarmejslar med rak egg Skölpar och getfötter för elektriska bildhuggarmaskiner Placering

Läs mer

Rengöringsanvisningar

Rengöringsanvisningar och skötsel av lackade och oljade Pergo-parkettgolv HÅLLBART ANVÄNDARVÄNLIGT EFFEKTIVT Varför? Genom att rengöra ditt golv på rätt sätt kan du garantera att ditt köp underhålls på bästa sätt. Produkterna

Läs mer

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING

RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING PDF-format: www.stockholmslansmuseum.se RAPPORT 2014:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING LINGSBERG Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning, RAÄ 272:2 och 481:1, Lingsberg 1:22 m.fl, Vallentuna

Läs mer

Tillbehör. Om du skall slipa en yxa eller något liknande vrid anhållet nr 1 ett halvt varv.

Tillbehör. Om du skall slipa en yxa eller något liknande vrid anhållet nr 1 ett halvt varv. Tillbehör Nedanstående är endast en liten information om användningsområdet. Efterhand kommer ni att upptäcka hur enkelt det är att slipa och de stora möjligheter som finns med dessa tre tillbehör. Slipstöd

Läs mer

En liten stenålderslokal i Stadsskogen

En liten stenålderslokal i Stadsskogen Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:75 En liten stenålderslokal i Stadsskogen Kvartsfynd söder om Strängnäs Förundersökning Fornlämning Strängnäs 335:1 Strängnäs 2:1 Strängnäs socken Strängnäs kommun

Läs mer

SKÖTSEL- OCH MONTERINGSANVISNING

SKÖTSEL- OCH MONTERINGSANVISNING 1 Version/datum 2007-01-15 SKÖTSEL- OCH MONTERINGSANVISNING AV FUNCTION Tack för att du valde AV Function som din förvaringsmöbel för din audio- och videoutrustning. Den tillverkas i Litauen av skickliga

Läs mer

ARKEOLOGI I NORR 6/7 1993/94 ~L/ /~ ( -1-\ \ ' / ----+1-----. -- I \ ' UMEÅ UNIVERSITET UMEÅ UNIVERSITY. Instutitionen för arkeologi

ARKEOLOGI I NORR 6/7 1993/94 ~L/ /~ ( -1-\ \ ' / ----+1-----. -- I \ ' UMEÅ UNIVERSITET UMEÅ UNIVERSITY. Instutitionen för arkeologi ARKEOLOGI I NORR 6/7 1993/94 /~ ( -1-\, \ ----+1-----. -- I \ ' \ ' / ~L/ I UMEÅ UNIVERSITET Instutitionen för arkeologi UMEÅ UNIVERSITY Department ofarchaeology Utgivare: Institutionen för arkeologi,

Läs mer

uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander

uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland,

Läs mer

Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge,

Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge, Antikvarisk utredning inför förändringar av golfbanan vid Svartinge-Bisslinge, Sollentuna kommun, Stockholms län November 2004 Dan Carlsson ArkeoDok Rapport 2005:3 www.arkeodok.com Antikvarisk utredning

Läs mer

Domlux. Fönstermanual och skötselanvisning

Domlux. Fönstermanual och skötselanvisning Domlux Fönstermanual och skötselanvisning 2015-02-20 1 Breda fönster Över 150 cm breda sidohängda fönster måste stödjas i underkant när fönstret öppnas. Öppnade fönsterbågar får inte ens temporärt utsättas

Läs mer

Laborera åk 4-6. Lärarhandledning anpassad till LGR11

Laborera åk 4-6. Lärarhandledning anpassad till LGR11 Laborera åk 4-6 Lärarhandledning anpassad till LGR11 Att arbeta med Laborera 4-6 Upptechs tema Laborera 4-6 är ett komplement till skolans kemiundervisning. Med glädje och nyfikenhet tar sig Laboria* och

Läs mer

norament trappbeläggning - Installations rekommendation

norament trappbeläggning - Installations rekommendation norament trappbeläggning - Installations rekommendation Norament trappbeläggning är en färdig profil där plansteg, sättsteg och trappnos sitter ihop i ett stycke. Den används uteslutande för inomhusinstallationer,

Läs mer

Utredning i Skutehagen

Utredning i Skutehagen Arkeologisk rapport 2011:10 Utredning i Skutehagen Torslanda Kärr 3:1 m.fl. Utredning 1994 Göteborgs kommun Else-Britt Filipsson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM ISSN 1651-7636 Göteborgs

Läs mer

Stenålder vid Lönndalsvägen

Stenålder vid Lönndalsvägen Arkeologisk rapport 2005:35 Stenålder vid Lönndalsvägen Styrsö 109, 110 och 111 Lönndalsvägen, Brännö Fyndplatser för flinta Schaktövervakning Göteborgs kommun Thomas Johansson ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN

Läs mer

Älgesta. Kjell Andersson Rapport 2002:21. Bronsålder i

Älgesta. Kjell Andersson Rapport 2002:21. Bronsålder i Bronsålder i Älgesta Arkeologisk undersökning av en härdgrop i Älgesta, RAÄ 202, Älgesta 1:2, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:21 Bronsålder i Älgesta Arkeologisk

Läs mer

Färg på form under antiken

Färg på form under antiken Färg på form under antiken Workshop: tillverkning av silikonform Rapport Agneta Freccero 2013 Färg på form under antiken Workshop: tillverkning av silikonform Deltagare: Olle Andersson, Lovisa Dal, Kicki

Läs mer

En drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg

En drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg UV VÄST RAPPORT 2000:27 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING En drygt 9000 år gammal överlagrad sandarnaboplats vid Lerberg Halland, Kungsbacka kommun, Älvsåkers sn, Lerberg 16:15, RAÄ 133 Bengt Nordqvist UV VÄST

Läs mer

Skyttarna ser positivt på damklassen

Skyttarna ser positivt på damklassen Skyttarna ser positivt på damklassen Vid fjolårets förbundsmöte bordlades en motion om avskaffande av damklassen, med uppdrag till förbundsstyrelsen om att utreda vilka konsekvenser ett borttagande skulle

Läs mer

ARKITEKTPROVET 2015 PROVDAGARNA

ARKITEKTPROVET 2015 PROVDAGARNA dag 1 träd, gräs och stenar uppgift 1 (tre deluppgifter) a) karaktär Teckna av lövet du har plockat till dig i provlokalen. Du kan välja att teckna av hela lövet eller endast en del av det. Gör en medveten

Läs mer

Bruksanvisning. LumiTest. Ljusdetektiven

Bruksanvisning. LumiTest. Ljusdetektiven Bruksanvisning LumiTest Ljusdetektiven Innehållsförteckning 1: Produktbeskrivning 3 2: Aktivering 3 3: Ljusstyrka och kontrastmätning 3 4: Ljusmätning 4 5: Finmätning 4 6: Mätning med nålspetsen 4 7: Rengöring

Läs mer

Instruktion Rapid v. 0.2 Sida 1 av 5. Cyanlim

Instruktion Rapid v. 0.2 Sida 1 av 5. Cyanlim Instruktion Rapid v. 0.2 Sida 1 av 5 INSTRUKTIONER RA Observera, instruktionen är helt nyskriven och uppdateras fortfarande. Titta på produktsidan på www.mollehem.se efter senaste versionen. HJÄLPMEDEL

Läs mer

Toppkvalitet av Kolinsky-mårdhår. 7543480 Swedish. Published by Winsor & Newton, London, HA3 5RH England. www.winsornewton.com. Winsor & Newton 2007

Toppkvalitet av Kolinsky-mårdhår. 7543480 Swedish. Published by Winsor & Newton, London, HA3 5RH England. www.winsornewton.com. Winsor & Newton 2007 Published by Winsor & Newton, London, HA3 5RH England www.winsornewton.com Winsor & Newton 2007 WINSOR & NEWTON and the GRIFFIN device are trademarks. 7543480 Swedish Toppkvalitet av Kolinsky-mårdhår INTRODUCTION

Läs mer

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1 Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att

Läs mer

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad

Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad UV VÄST RAPPORT 2005:8 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Arkeologisk förundersökning vid Varbergs stad Halland, Träslöv socken och Varbergs stad, Träslöv 2:14, 3:2, 37:1, RAÄ 100 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Stenåldersboplats i trädgård

Stenåldersboplats i trädgård Arkeologisk rapport 2013:3 Stenåldersboplats i trädgård Askim 181 Hult 126:7 Boplats Förundersökning Göteborgs kommun Else-Britt Filipsson och Magnus von der Luft ARKEOLOGISK RAPPORT FRÅN GÖTEBORGS STADSMUSEUM

Läs mer

Analyser. Sammanfattning. Övergripande diskussion kring fynden från RAÄ 424 och 425

Analyser. Sammanfattning. Övergripande diskussion kring fynden från RAÄ 424 och 425 Analyser Vedartsanalys av träkol utfördes av Ulf Strucke, Riksantikvarieämbetet, UV Mitt (bil. 8) i syfte att ta fram lämpligt kol till 14 C analys samt att få en uppfattning om växtmiljön på platsen.

Läs mer

Sten från Kjula. Översiktlig okulär bergartsbedömning Södermanland, Kjula socken, RAÄ 292, 295 & 298. Erik Ogenhall UV GAL PM 2012:09

Sten från Kjula. Översiktlig okulär bergartsbedömning Södermanland, Kjula socken, RAÄ 292, 295 & 298. Erik Ogenhall UV GAL PM 2012:09 UV GAL PM 2012:09 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Sten från Kjula Översiktlig okulär bergartsbedömning Södermanland, Kjula socken, RAÄ 292, 295 & 298 Erik Ogenhall Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning...

Läs mer

Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed

Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed uv rapport 2011:58 arkeologisk förundersökning Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed Södermanland; Lilla Malma socken; Malmköping 2:16; Lilla Malma 191 Cecilia Grusmark uv rapport 2011:58

Läs mer

3^IZ\[JZW\\ WKP IS\Q^Q\M\[a\WZ

3^IZ\[JZW\\ WKP IS\Q^Q\M\[a\WZ Patrik Gustafsson Patrik Gustafsson Figur 1. Översiktskarta över Södermanlands län med kommuner, större orter, vägar och angränsande län. Undersökningsområdets geografiska belägenhet är markerat med

Läs mer

Malmliknande jord från Norr Amsberg

Malmliknande jord från Norr Amsberg UV GAL PM 2012:10 GEOARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Malmliknande jord från Norr Amsberg Okulär analys av material från en möjlig järnframställningsplats Dalarna, Borlänge kn, Stora Tuna sn, RAÄ 545:1 & 1012

Läs mer

K O R S N Ä S

K O R S N Ä S K O R S N Ä S 2 0 10 RAPPORT ÖVER SÅLLNING AV SCHAKTHÖG VID KORSNÄSBOPLATSEN (RAÄ 447) I GRÖDINGE S:N Till de intressantaste fynden från sållningarna hör hornyxorna. Totalt har 14 delar av sådana hittats.

Läs mer

Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2

Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2 Studie av skador på fornlämningar i skogsmark Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2 Riksantikvarieämbetet Box 5405, 114 84 Stockholm Tel. 08-5191 8000 Fax 08-5191 8083 www.raa.se/bokhandel bocker@raa.se

Läs mer

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera

Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera uv väst rapport 2010:23 arkeologisk förundersökning Arkeologisk förundersökning inför detaljplan Herrestad-Torp 1:41, 1:45 med flera Bohuslän, Herrestad socken, Herrestad-Torp 1:26, fornlämning 168 samt

Läs mer

Dämba 279, Fårö socken, Gotland En osteologisk analys av två gravar

Dämba 279, Fårö socken, Gotland En osteologisk analys av två gravar Dämba 279, Fårö socken, Gotland En osteologisk analys av två gravar Sabine Sten Osteologisk Rapportserie 2015:2 Institutionen för arkeologi och antik historia Uppsala universitet Campus Gotland INLEDNING

Läs mer

Svenska träslag Ask Avenbok

Svenska träslag Ask Avenbok Al Växer: Sverige, Europa och Mindre Asien. I Sverige finns två arter, Klibbal och Gråal. Alen är snabbväxande och blir 20-25 m, med en omkrets på 0,3-0,4 m. Användningsområde: möbler, modellbygge, trätofflor,

Läs mer

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning Normativa och beskrivande analyser Uppsala universitet @ 2003 Anders Jansson Sammanfattning kap. 1 Sociotekniska system Många olika grupper av användare

Läs mer

Specialstäd i Stockholm AB

Specialstäd i Stockholm AB Renovering av linoleum och behandling med polish. Effektiv metod att renovera ytan på linoleumgolv och på så sätt förlänga dess livslängd. Ger också en bättre och polerbar städyta. Golvet maskinskuras

Läs mer

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB

Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV. Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare. Herrljunga Terrazzo AB 2014-03-27 1 (5) Skötselanvisningar för TERRAZZO GOLV Slitstarka Stengolv som läggs av egna hantverkare Herrljunga Terrazzo AB Box 13, SE-524 21 Herrljunga Office +46 (0)513-78 50 00 www.terrazzo.se 2014-03-27

Läs mer

Lipidanalys av Neolitiska keramikskärvor från Glamilders, Åland.

Lipidanalys av Neolitiska keramikskärvor från Glamilders, Åland. Arkeologiska forskningslaboratoriet Uppdragsrapport 24 Lipidanalys av Neolitiska keramikskärvor från Glamilders, Åland. Ludvig Papmehl-Dufay, 2005 Metodbeskrivning Totalt fem krukskärvor från Glamilders

Läs mer

Kakelbranschen informerar. av kakel och klinker

Kakelbranschen informerar. av kakel och klinker Kakelbranschen informerar Skötsel av kakel och klinker Städråd för väggar och golv med ytskikt av keramiska plattor! I denna folder redovisas råd och rekommendationer om hur ytskikt med keramiska plattor

Läs mer

Instruktion G-vagn v. 0.1 Sida 1 av 6

Instruktion G-vagn v. 0.1 Sida 1 av 6 Instruktion G-vagn v. 0.1 Sida 1 av 6 INSTRUKTIONER G-VAGN Observera, instruktionen är helt nyskriven och uppdateras fortfarande. Titta på produktsidan på www.mollehem.se efter senaste versionen. HJÄLPMEDEL

Läs mer

Mötesanteckningar Visby Ringmur

Mötesanteckningar Visby Ringmur Protokoll Datum 2014-02-26 Klassificering Dnr 3.3.1-830-2012 Avdelning Fastigheter och besöksmål Enhet Visby Ringmursras Författare Ulrika Mebus Mötesanteckningar Visby Ringmur Antikvariska principer för

Läs mer

Riksantikvarieämbetets norrlandsundersökningar IV. Petrografisk översikt av Umeälvsmaterialet Åhman, Erik

Riksantikvarieämbetets norrlandsundersökningar IV. Petrografisk översikt av Umeälvsmaterialet Åhman, Erik Riksantikvarieämbetets norrlandsundersökningar IV. Petrografisk översikt av Umeälvsmaterialet Åhman, Erik http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1967_008 Fornvännen 1967, s. 8-11 Ingår i: samla.raa.se

Läs mer

MUM6N20A1 MUM6N23A1. Bruksanvisning

MUM6N20A1 MUM6N23A1. Bruksanvisning MUM6N20A1 MUM6N23A1 sv Bruksanvisning Vi gratulerar dig till ditt nya inköp av en apparat från BOSCH. Du har därmed bestämt dig för en modern hushållsapparat av hög kvalitet. Mer information om våra produkter

Läs mer

Limma trä och parkett

Limma trä och parkett Limma trä och parkett Handledning för dig som gör det själv Viktigt att tänka på Fukt Träet får inte vara för torrt eller fuktigt (Cascol Polyuretanlim 1809 kräver dock en viss fuktighet för att härda).

Läs mer

Svenska perspektiv på metalldetektering inom exploateringsarkeologin

Svenska perspektiv på metalldetektering inom exploateringsarkeologin Svenska perspektiv på metalldetektering inom exploateringsarkeologin 1 Metalldetektorer och fornfynd lag och praxis i Sverige Vad säger lagen i Sverige? I Kulturmiljölagen anges bl.a.: - att fornlämningar

Läs mer

Bilagor Fembäcke stenålder

Bilagor Fembäcke stenålder Bilagor Fembäcke stenålder Bilaga 1. Ruttabell ID Namn X Y 1072 X = 6673636 Y = 1596504 6673636 1596504 1074 X = 6673638 Y = 1596502 6673638 1596502 1076 X = 6673640 Y = 1596504 6673640 1596504 1078 X

Läs mer

Oral och nasal fiberintubation på sövda, muskelrelaxerade patienter

Oral och nasal fiberintubation på sövda, muskelrelaxerade patienter Oral och nasal fiberintubation på sövda, muskelrelaxerade patienter Förberedelser för oral fiberintubation: Lägg fram 3 saker på bordet: 1 Peang,1 Magills tång samt en liten bit grovt torkpapper (sådant

Läs mer

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Torbjörn Lindquist Utredare 010-4700390 torbjorn.lindquist@uhr.se RAPPORT Datum 2016-04-22 Diarienummer Dnr 1.1.1-382-16 Postadress Box

Läs mer