Bilagor. Bilaga 1. Fyndtabeller. Kerstintorp, RAÄ 205

Transkript

1 Bilagor Bilaga 1. Fyndtabeller Kerstintorp, RAÄ 205 Fnr IntrasisI Material Sakord Antal Vikt, g Metod Kontext Anmärkning F Kvarts Avslag 1 121,1 PF 1F1 Med nötning? F Kvarts Splitter 1 0,1 1F2 F Flinta Övrig slagen 1 0,4 1F3 Negativärr i 2 riktningar. Ev. från kärnbotten. F Kvarts Avslagsfragment 1 12 PF 1F4 F Kvarts Splitter 1 0,1 1F5 F Kvarts Avslagsfragment 1 6,8 PF? 1F6 F Kvarts Övrig slagen 1 2,9 1F6 F Flinta Övrig slagen 1 0,2 1F7 F Kvarts Övrig slagen 1 4 1F8 F Kvarts Avslagsfragment 1 2,2 1F9 F Kvarts Avslagsfragment 1 0,5 1F10 F Kvarts Avslagsfragment 1 1,1 1F11 F Kvarts Övrig slagen 1 10,9 1F12 F Kvarts Övrig slagen 1 1,5 1F13 F Kvarts Splitter 1 0,5 1F14 F Kvarts Splitter 1 0,1 1F15 F Kvarts Övrig slagen 1 6,9 1F16 F Kvarts Övrig slagen 1 2,7 1F17 F Kvarts Övrig slagen 1 0,6 1F18 F Kvarts Splitter 1 0,2 1F19 F Kvarts Övrig slagen 1 5 1F20 F Kvarts Övrig slagen 1 8,3 1F21 F Kvarts Splitter 1 0,1 1F22 F Kvarts Avslag 1 0,3 PF 1F23 F Kvarts Övrig slagen F23 F Kvarts Övrig slagen 2 19,8 1F25 F Kvarts Splitter 1 0,2 1F26 F Flinta Avslag 1 4,5 1F27 Retusch. F Kvarts Övrig slagen 1 3,5 1F28 F Kvarts Avslagsfragment 1 2 ump F Kvarts Övrig slagen 1 0,5 R3 F Kvarts Avslagsfragment 1 1,6 R4 F Kvarts Splitter 2 0,2 R4 F Kvarts Övrig slagen 1 11 R4 F Brända ben 1 0,1 R4 F Flinta Splitter 1 <0,1 R5 Mikrospånliknande. Troligen preparering. F Flinta Övrig slagen 1 0,4 BP R5 F Kvarts Avslag 1 2,6 PF R5 F Kvarts Avslagsfragment 1 1,5 R5 F Kvarts Splitter 3 0,4 R5 F Kvarts Övrig slagen 1 1 R5 F Kvarts Kärna 1 5 BP R6 F Kvarts Avslagsfragment 1 0,8 R6 F Kvarts Splitter 2 0,7 R6 F Kvarts Avslagsfragment 1 2,6 R7 F Kvarts Splitter 1 0,3 R7 F Kvarts Övrig slagen 1 2,9 R9 Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand 27

2 Fnr IntrasisI Material Sakord Antal Vikt, g Metod Kontext Anmärkning F Kvarts Kärna 1 1,8 BP R13 F Kvarts Avslagsfragment 3 1,5 R13 F Kvarts Övrig slagen 2 1,5 R17 F Flinta Avslag 1 0,3 R19 Spånliknande. Facetterad plattform och negativerr från två motstående riktningar. Troligen från kärnbotten. F Flinta Avslag 1 0,5 BP? R19 Slagbulan kluven genom komplicerat brott. Avspaltning i motstående riktning. Bipolärt? F Flinta Avslag 1 0,6 R19 Från rundkärna. Facetterad plattform. F Flinta Splitter 1 0,1 R19 Komplicerat böjningsbrott. F Flinta Övrig slagen 1 0,3 R19 istaldel av avslag med böjningsbrott och förtidig utgång. F Kvarts Mikrospån 1 0,6 R19 Fragment, eventuellt mikrospån. F Kvarts Avslag 1 1,9 BP R19 F Kvarts Avslagsfragment 3 1,8 R19 F Kvarts Splitter 1 0,2 R19 F Brända ben 1 0,2 R19 F Kvarts Avslagsfragment 1 0,6 BP R20 F Kvarts Avslagsfragment 3 1,9 R20 F Kvarts Splitter 2 0,2 R21 F Kvarts Övrig slagen 1 1,9 R21 F Kvarts Avslagsfragment 1 4,6 R23 Retusch? F Flinta Mikrospån 1 0,2 R24 istalfragment. Avbrutet i komplicerat högfartsbrott. Eventuellt inhak. Tjockleken och avståndet mellan föregående avspaltningar talar emot en handtagskärna. Kan komma från en konisk kärna. F Flinta Avslag 1 0,1 R24 För tjockt i plattformsdelen för att komma från en handtagskärna, saknar dessutom relevant preparering. F Flinta Övrig slagen 2 3,3 R24 F Kvarts Avslagsfragment 2 6,6 R24 F Flinta Mikrospån 1 0,1 R25 Metriskt mikrospån av flinta. Kommer inte från en handtagskärna, mera troligt en tillfällig produkt. F Flinta Övrig slagen 1 0,1 R25 Har tre små facetter på motsidan vinkelrätt mot avspaltningsrikningen. essa ser ut att vara gjorda med tryck. Kan vara en tväravspaltning från en konisk kärnas botten, eller från ett tryckretuscherat föremål. F Kvarts Kärna 1 7,4 BP R25 Fragment av kärna. F Kvarts Splitter 2 0,6 R25 F Kvarts Övrig slagen 4 12 R25 F Brända ben 1 0,3 R25 F Flinta Mikrospån 1 0,1 R25, Fragment. gropen F Kvarts Kärna 1 8,5 R25, gropen Mikrospån troligen. 28 Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand

3 Åviken, RAÄ 211 Fnr IntrasisI Material Sakord Antal Vikt, g Metod Kontext Anmärkning F Flinta Avslag 1 1,3 PF 1F2 Låg precision, multipla slagbulor/ träffpunkter. Från monofacial plattformskärna. F Kvarts Avslagsfragment 1 0,7 R5 F Flinta Mikrospån 1 0,3 R6 Typisk överlappning av avsplatningar för en handtagskärna, vanligare på kärnor med varierande plattformsdiameter. Handtagskärna kan dock ej uteslutas, i sådana fall troligen ett utjämningsavslag för kärnkorrigering. F Flinta Övrig slagen 2 2,7 R6 F Kvarts Avslag 2 3,3 BP R6 F Kvarts Avslagsfragment 1 0,2 R6 F Kvarts Avslagsfragment 1 0,5 R7 F Flinta Avslag 1 0,3 R8 F Brända ben 4 0,8 R8 F Kvarts Avslag 1 2,7 BP? R9 F Kvarts Avslagsfragment 1 0,9 R9 F Kvarts Splitter 2 0,1 R9 F Kvarts Övrig slagen 1 45 R9 F Flinta Övrig slagen 1 1,4 R10 Från rundkärna. F Kvarts Avslagsfragment 2 0,7 R10 F Kvarts Övrig slagen 2 4,1 R10 Stensäng, RAÄ 212 Fnr IntrasisI Material Sakord Antal Vikt, g Metod Kontext Anmärkning F Kvarts Avslagsfragment 1 2,2 1F1 F Kvarts Splitter 1 0,2 1F2 F Kvarts Skrapa 1 0,6 1F3 F Kvarts Avslagsfragment 1 0,5 1F4 F Flinta Övrig slagen 1 0,1 1F5 istalfragment av avslag eller spånliknande dito. F Kvarts Avslagsfragment 1 1 1F6 Nötning. F Kvarts Avslagsfragment 1 1,6 R3 F Kvarts Splitter 2 0,2 R3 F Flinta Avslag 1 0,1 R4 Mikrospånsliknande, men för tjockt etc. Kan komma från tillformning av en handtagskärna. F Flinta Avslag 1 0,1 R4 Från rundkärna. Kantpreparering. F Kvarts Avslag 3 5,8 PF R4 F Kvarts Avslagsfragment 1 1,3 R4 F Kvarts Splitter 2 0,5 R4 F Kvarts Övrig slagen 1 1,7 R4 F Brända ben 9 2,7 R4 F Kvarts Splitter 1 0,1 R5 F Brända ben 5 1 R5 F Kvarts Splitter 1 0,2 R11 F Kvarts Splitter 1 0,1 R12 F Flinta Övrig slagen 1 1,7 R14 Snarast fragment av bipolär kärna. F Flinta Övrig slagen 1 0,5 R14 Annan bergart. F Kvarts Övrig slagen 1 1 R14 F Brända ben 1 0,1 R14 F Kvarts Avslagsfragment 1 1,3 R17 F Kvarts Splitter 1 0,1 R17 F Flinta Avslag 1 0,2 R19 F Kvarts Avslag 1 0,3 R19 F Kvarts Avslagsfragment 1 0,4 R19 Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand 29

4 Fnr IntrasisI Material Sakord Antal Vikt, g Metod Kontext Anmärkning F Kvarts Splitter 5 1 R19 F Kvarts Övrig slagen 2 5 R19 F Brända ben 24 4,4 R19 F Flinta Övrig slagen 1 0,5 R20 Från rundkärna. F Kvarts Splitter 1 0,1 R20 F Kvarts Övrig slagen 1 1,7 R20 F Kvarts Avslagsfragment 2 2,2 R22 F Kvarts Splitter 1 0,2 R22 F Porfyr Avslag 1 28 R22 F Brända ben ,8 R22 F Kvarts Övrig slagen 1 0,6 R24 F Flinta Kärna 1 1,5 BP R27 Fragment av bipolär kärna. F Flinta Avslag 1 1,2 R27 Från rundkärna. F Kvarts Mikrospån 1 0,1 R27 efinitivt mikrospån. F Kvarts Avslagsfragment 2 0,6 R27 F Kvarts Splitter 2 0,3 R27 F Porfyr Avslag 1 9 R27 F Flinta Avslag 1 0,5 R28 Retusch. Möjligen en borr. F Flinta Splitter 2 0,2 R28 F Kvarts Splitter 3 0,3 R28 F Kvarts Övrig slagen 2 3,6 R28 F Porfyr Avslag 1 8,8 R28 F Brända ben 5 1,1 R28 F Kvarts Avslagsfragment 1 0,7 PF R30a F Kvarts Avslagsfragment 2 0,8 R30a F Kvarts Splitter 1 0,1 R30a F Kvarts Övrig slagen 1 0,6 R30a F Porfyr Avslagsfragment 1 21 R30a F Brända ben 75 20,5 R30a F Kvarts Avslagsfragment 1 1,4 R30b F Brända ben 45 8,3 R30b F Brända ben 3 0,9 R31 F Flinta Övrig slagen 1 0,3 R29 F Flinta Avslag 1 0,3 PF R32 Från plattformskärna. F Kvarts Splitter 1 0,1 R32 F Kvarts Övrig slagen 1 6,4 R32 F Porfyr Avslagsfragment 1 10,5 R32 F Sandsten 1 9,8 R32 Föremål? F Brända ben ,9 R32 F Flinta Mikrospån 1 <0,1 R33 Litet fragment. F Flinta Avslag 2 0,5 R33 Retusch(?) på det ena. F Flinta Övrig slagen 1 0,3 R33 F Flinta Avslag 2 0,1 R33 Mikrospånliknande fragment. F Kvarts Avslagsfragment 1 0,4 R33R F Kvarts Splitter 6 0,2 R33 F Brända ben 15 3,2 R33 F Brända ben 1 0,2 R35 F Flinta Avslag 1 0,4 R36 Från rundkärna. F Flinta Övrig slagen 1 0,6 R36 Flintlik bergart. F Kvarts Avslagsfragment 2 0,5 R36 F Porfyr Avslag 1 17,8 R36 F Kvarts Kärna 1 1,9 BP R39 Fragment. F Kvarts Avslagsfragment 2 0,8 R39 F Porfyr Avslag 1 0,7 R39 F Porfyr Avslagsfragment 1 25 R39 F Brända ben ,9 R39 F Kvarts Avslagsfragment 1 0,3 R40 F Brända ben 2 0,3 R40 30 Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand

5 Bilaga 2. Ruttabeller Fria grävenheter, rutor 0,5 0,5 meter, grävda som ett lager. Kerstintorp, RAÄ 205 Rutnr Intrasis I Grävdjup Fynddjup Jordart Sk.sten Anmärkning Fynd R cm Grusig morän Stenlyft i SÖ hörnet. R cm Grusig morän R cm Grusig morän till moig grusig Moigare nedåt, inslag Kvarts av humus. R cm Fynd ej under 10 cm Grusig morän R cm Fynd ytligt, ej under -5 cm Grusig morän Kvarts, flinta R cm Inga fynd under -10 Grusig morän FU anl. i Ö delen. Kvarts cm R cm Ett fynd på -10 cm Grusig morän Kvarts R cm Grusig morän Störning: sten dragen genom rutan? R cm Fynd i ytan Grusig, sandig morän Kvarts R cm Grusig morän R cm Mjälig morän Grusig, mjälig morän i V sidan. R cm Fynd på -5 cm Grusig mjäla Kvarts R cm Fynd på -2 till -4 cm Mjäla, grusig överst Kvarts R cm Grusig morän, finmo ökar nedåt R cm Grusig, sandig morän R cm Grusig, sandig morän Rikligt med kolbitar, ca 0,5 l. F cm Mjäla, i ytan grusig Kvarts R cm Fynd från ytan och till -15 cm Grusig, sandig morän 5 Grop i S. Kvarts, flinta R cm Grusig morän Stenlyft, matjordfyllt, Kvarts kontrollerat vid FU. R cm Grusig morän Kvarts R cm Fynd helt ytligt Grusig morän Humös inblandning Kvarts i ytan. R cm Grusig morän R cm Ett avslag på -10 cm precis R cm Fynd från ytan till -10 cm Grusig, sandig morän R cm Fynd ner till -25 cm Grusig, sandig morän Grop i S delen, sannolikt sentida störning. R cm Grusig morän 3 Moigare nedåt. Kvarts, flinta Kvarts, flinta Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand 31

6 Åviken, RAÄ 211 Rutnr Intrasis I Grävdjup Fynddjup Jordart Sk.-sten Anmärkning Fynd R cm Moig morän Stort stenblock i rutan (under ytan). R cm Moig morän R cm Moig morän R cm Moig morän R cm Moig morän Anläggning med sotig mo med kolstänk, och flisig sten i kanten. R cm Fynd mellan -5 och -25 cm Moig, sandig morän 20 0,1 m brett kolstråk i rödbrun sand, skärvsten i norra delen. R cm Moig morän 3 Anläggning i hela rutan. R cm Fynd mellan -10 och -25 cm Moig, sandig morän 20 Kolstråk i rödbrun sand, rödbrun mo i grop, samt sotig mo i botten. R cm Moig morän 10 Skärvsten överst i hela rutan, mörkfärgning i nordväst. R cm Moig morän 20 Skärvsten i hela rutan, mörkfärgning i sydväst. Kvarts, flinta Flinta, ben Kvarts Kvarts, flinta Stensäng, RAÄ 212 Rutnr Intrasis I Grävdjup Fynddjup Jordart Sk.sten Anmärkning Fynd R cm Moig mjälig morän R cm Moig mjälig morän R cm Ner till -5 cm Sandig, moig morän Kvarts R cm Ned till -20 cm Sandig, moig morän Kvarts, flinta, ben R cm Ner till drygt -10 cm Grusig, moig morän Ben R cm Stenig, moig morän Mycket sten och småblock. R cm Stenig, grusig moig morän Berg i N delen. R cm Moig, grusig morän R cm Moig, sandig morän R cm Sandig moig grusig morän R cm Sandig moig morän FU-ruta i NÖ hörnet. Kvarts R cm Sandig moig grusig morän Kvarts R cm Moig morän R cm Ner till -10 cm Moig morän, inslag av mjäla Kvarts, flinta R cm Sandig, moig morän Stor sten täcker nästan Ben hela rutan. R cm R cm Ner till -5 cm Moig morän 1 Starkt brunorange Kvarts färg på jorden. R cm Moig morän R cm Ner under -10 cm Grusig, moig sandig morän Kvarts, flinta, ben R cm Moig, sandig morän Kvarts R cm Moig morän Flinta R cm Ner i botten, mest över -15 cm Moig, grusig morän Kvarts, porfyr, ben 32 Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand

7 Rutnr Intrasis I Grävdjup Fynddjup Jordart Sk.sten Anmärkning Fynd R cm Sandig, moig morän FU-ruta R366 i NÖ hörnet. R cm Ytligt Moig morän Kvarts R cm Moig morän R cm Moig morän R cm Mellan -5 och -10 cm Porfyr R cm Ner till -15 cm, ben även under Moig morän Moig morän, bitvis grusig 12 Gråvit grusig sand i V. Kolstråk. R cm Moig morän Mörkf. i NV hörnet. Flinta R cm Mest ner till -15 cm Moig, sandig morän, nedåt grusig Mest ben i V delen, mest kvarts i toppen. R cm Under -5 cm Moig morän 1 Ben R cm Mest mellan -5 och -10 cm Kvarts, flinta Kvarts, flinta, porfyr, ben Kvarts, flinta, porfyr, ben Moig, sandig grusig morän 1 Kvarts, flinta, porfyr, sandsten, ben R cm Moig morän FU-ruta R360 i SÖ hörnet. R cm Moig morän 3 Kolstråk. Kantiga stenar i NÖ. R cm Ner till -5 cm Moig morän Tunnt skikt med förna med kolbitar överst. R cm Ner till botten Moig morän 4 Gråvitt grusig sand i N, kolbitar. Kvarts, flinta, ben Ben Kvarts, flinta, porfyr R cm Moig morän 2 Gråvit, grusig sand. R cm Moig, sandig morän R cm Ner till -20 cm i Ö Grusig, moig sandig morän 3 Kvarts, porfyr, ben R cm Moig, grusig morän Ben i V delen. Kvarts, ben Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand 33

8 Bilaga 3. Gropbeskrivning, Åviken, RAÄ 211 A1, grop Gropen återfanns i sex av grävenheterna, närmast schaktkanten. en sträckte sig nästan en meter in i schaktet och var minst tre meter längs me schaktkanten. jupet var som mest 0,6 meter. Möjligen har man grävt på samma plats i flera omgångar. et fanns flera koncentrationer av sot och kol i nedgrävningen. et är tydligt att igenfyllnaden av gropen skett i flera etapper. Underst fanns ett gråbrunt skikt med koncentrationer av kol och sot och/eller enskilda nedgrävningar med sot och kol. Över detta följde ett lager med röd till rödbrun mo. Överst fanns ett lager med brun mo. et översta lagret föreföll vara en del av den skogsmylla/brunjord som till största delen schaktats bort med maskin, till karaktären var de mycket lika. Skärvsten förekom som stråk i skiktet mellan det översta bruna lagret och nere i det understa, sotiga lagret, men även som koncentrationer. I ruta R5 kunde kanten på nedgrävningen i plan urskiljas som ett stråk med skärvsten. Bitvis förekom ett sotigt skikt mellan det översta bruna lagret och det underliggande röda lagret. Vedartsanalys av träkol från botten av ruta R8 visade på ett varierat nyttjande. Här fanns kol från björk, tall och salix. G R8 Fig. 26. Plan med gropens förmodade utbredning och läget för de profiler som visas i fig. 27. Skala 1:50. B R7 R10 R9 E C F R6 R5 A R1 R2 R ,0 m R6 R8 F B 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1,0 m G R7 R9 C A R5 R10 E R7 B Mylla Sten Skärvsten Sotskikt L1; brun, grusig mo L2; röd mo L3; gråbrun mo L3; sotigare partier L4; gulbrun mo L5; fet, sotsvart mo med kol L6; gulbeige finmo orörd Fig. 27. Profiler genom gropen A1. Skala 1: Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand

9 Bilaga 4. Flinta från tre mesolitiska boplatser avslag och mikrospån av kambrisk flinta Av Lena Grandin och aniel Andersson, UV GAL enna bilaga har även publicerats i UV GAL:s rapportserie som UV GAL rapport 2008:05. Sammanfattning Geoarkeologiskt Laboratorium (GAL) vid UV Uppsala, Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, har på uppdrag av Jenny Holm vid UV Bergslagen granskat fynd av flinta från Askersunds socken i Närke. Materialet kommer från tre olika mesolitiska boplatser längs riksväg 49. Fyndposterna utgörs främst av avslag av flinta samt enstaka mikrospån. e visar en tämligen ensartad flintförekomst. Fynden, totalt 56 stycken, domineras av samma flinttyp, med varierande utseende såväl inom som mellan fynden, vilket är karaktäristiskt för den kambriska flintan från Kinnekulle. Endast ett fynd av vulkanit och ett av sydvästskandinavisk flinta avviker från den enhetliga bilden. Inledning Geoarkeologiskt Laboratorium (GAL) vid UV Uppsala, Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, har granskat fynd av flinta från Askersunds socken i Närke. Materialet kommer från tre olika mesolitiska boplatser och är påträffade vid arkeologisk utredning, förundersökning och arkeologisk undersökning som samtliga genomförts av UV Bergslagen längs riksväg 49. e tre boplatserna är Kerstintorp, Torstorp 1:2, RAÄ 205, Åviken, Åviken 1:1, RAÄ 211 och Stensäng, Åviken 1:1, RAÄ 212. Fyndposterna utgörs främst av avslag av flinta samt enstaka mikrospån. Annat stenmaterial, bland annat kvarts påträffades också vid boplatsen (se t.ex. Holm & Lindgren 2007a, b, c). i ett större perspektiv med tanke på boplatsernas geografiska läge och i relation till deras datering. En begränsning i analysen är att det endast är små fragment som undersökts, som exempel handlar det från den särskilda undersökningen om 44 fynd med en sammanlagd vikt på 26,5 gram. Varje enskild fyndpost når endast i ett fåtal fall över 1 gram. Med detta i åtanke är det viktigt att också se materialet som en helhet där den samlade bilden ger en vägledning i granskningen av de allra minsta fragmenten som utan kunskapen om den variation som kan finnas inom en och samma flinttyp, hade varit svårare att klassificera. en kambriska flintan kännetecknas av att den är spräcklig med en variation från gråblå till bruna färger. Karaktäristiskt är också en ljusare, vitgrå ådring. Även små svarta fläckar kan uppträda på ytan (Kindgren 1991:36 37, Carlsson 2007:71 72). Flintan från Kristianstadsområdet har också fläckar men dessa är ljusare mot en vanligen mörkare grundfärg medan flintan från sydvästra Skandinavien är homogenare i textur men kan variera i färg. Kambrisk flinta från Kinnekulle beskrivs också utförligt av Högberg & Olausson (2007: ) vad gäller t.ex. förekomst, färg, glans, struktur och textur samt materialegenskaper. Författarna har gjort en genomgång av ett stort material av skandinavisk flinta och påtalar den komplexitet som materialet uppvisar och föreslår en uppdelning av den skandinaviska flintan i 17 typer. Flera av dessa grupper uppvisar en del likheter men Kinnekulleflintan särskiljer sig dock markant från de övriga Högberg & Olausson (2007). Metod Fyndposterna granskas okulärt makroskopiskt och med hjälp av en stereolupp. e undersöks med avseende på färg, ytans struktur och glans samt brottytornas utformning. I stereoluppens förstoring framträder små variationer tydligare, vilket är extra viktigt när det gäller detaljer kring de variationer som förekommer i den kambriska flintan från Kinnekulle. Undersökningens förutsättningar Inledningsvis var frågeställningen om det förekommer en eller flera flinttyper i materialet. En första hypotes efter en översiktlig granskning av fynden från förundersökningarna (Holm & Lindgren 2007a, b, c) var att kambrisk flinta från Kinnekulle i Västergötland var dominerande i materialet. GAL:s uppgift var att undersöka om så var fallet eller om även andra flinttyper är företrädda, och karaktärisera fynden så långt det är möjligt. Frågan om flintans ursprung är av vikt Resultat Resultaten presenteras kortfattat för respektive fyndpost i tabellerna som följer för respektive lokal och typ av undersökning. I kolumnen Beskrivning står tolkning om vilken flinttyp som respektive fyndnummer tillhör. Endast i undantagsfall har ytterligare kommentarer infogats. Materialet varierar såväl inom respektive fyndpost som i hela gruppen, men detta har inte närmare specificerats för varje fynd. enna variation är karaktäristisk för den kambriska Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand 35

10 flintan från Kinnekulle enligt beskrivningarna (Kindgren 1991:36 37; Carlsson 2007:71 72). Bland annat har vi noterat att fynden är mer eller mindre blå, har en varierande mängd bruna fläckar, och en varierande mängd ådring (fig ). I vissa är det vanligt med kvartskärnor omgivna av zonerade vitgrå band, liknande kalcedon (fig. 28). I någon finns små mörka mineral. I några större fragment finns flera av dessa karaktäristiska drag samlade (fig. 31), i andra finns endast en del av dem. Genom att se helhetsbilden är det därför rimligt att klassificera även de mindre frag- menten, som annars hade varit mer tveksamma, som flinta av samma typ. Endast två, eller möjligen tre, fyndnummer av avvikande material har kunnat observeras. et är F27 från den särskildaundersökningen av RAÄ 205 som är flinta av sydvästskandinavisk typ och R32 från den särskilda undersökningen av RAÄ 212 som inte alls är flinta utan en vulkanit. F54 från utredningen av RAÄ 212 kan möjligen också den vara av sydvästskandinavisk typ men har inte med säkerhet kunnat bestämmas. Tabell 4. Kerstintorp SU, RAÄ 205. Kontext Antal Vikt (g) Beskrivning F3 1 0,4 Flinta av Kinnekulletyp F7 1 0,2 Flinta av Kinnekulletyp F27 1 4,5 Flinta av sydvästskandinavisk typ. Homogen, brun. Krackelerad yta, bränd R5 2 0,4 Flinta av Kinnekulletyp R18 5 1,7 Flinta av Kinnekulletyp R24 4 3,6 Flinta av Kinnekulletyp. Ett fragment, med mycket vitt inslag är troligen av samma typ R25 R25 grop 2 1 0,3 <0,1 Flinta av Kinnekulletyp Flinta av Kinnekulletyp Fig. 28. R25 från Kerstintorp, RAÄ 205. et nedre fragmentet är 13 mm långt. Foto taget genom stereolupp. Foto: Lena Grandin. Fig. 29. R6 från Åviken, RAÄ 211. Mikrospånet är 23 mm långt. Foto taget genom stereo lupp. Fig. 30. R36 från Stensäng SU, RAÄ 212. Fyndet är 17 mm långt. Foto taget genom stereo lupp. Fig. 31. F23 från Kerstintorp FU, RAÄ 205. A) Hela fyndet, skalan är graderad i millimeter, och B) i närbild genom stereoluppen. 36 Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand

11 Tabell 5. Åviken SU, RAÄ 211. Kontext Antal Vikt (g) Beskrivning F2 1 1,3 Flinta av Kinnekulletyp R6 3 3,0 Flinta av Kinnekulletyp. Varav ett mikrospån av samma typ R8 1 0,3 Flinta av Kinnekulletyp R10 1 1,4 Flinta av Kinnekulletyp Tabell 6. Stensäng SU, RAÄ 212. Kontext Antal Vikt (g) Beskrivning F5 1 0,1 Flinta av Kinnekulletyp R4 2 0,3 Flinta av Kinnekulletyp R14 2 2,2 Flinta av Kinnekulletyp R19 1 0,2 Flinta av Kinnekulletyp R20 1 0,5 Flinta av Kinnekulletyp R27 2 2,7 Flinta av Kinnekulletyp R28 3 0,8 Flinta av Kinnekulletyp R29 1 0,3 Flinta av Kinnekulletyp R32 1 0,3 Vulkanit, sur. Med tydliga kvartskorn R33 3 (4) + 2 R36 R36 grop 1 1 0,9 + 0,1 0,6 0,4 Tabell 7. Kerstintorp FU, RAÄ 205. Flinta av Kinnekulletyp Flinta av Kinnekulletyp. Små tunna fragment med störst andel av den ljusa delen av flinttypen Se t.ex. Kerstintorp FU F23 för jämförelse där ytterkanten av det större fragmentet har samma utseende Flinta av Kinnekulletyp Flinta av Kinnekulletyp Kontext Antal Vikt (g) Beskrivning F4 1 Flinta av Kinnekulletyp F8 1 Flinta av Kinnekulletyp F23 2 Flinta av Kinnekulletyp F24 1 Flinta av Kinnekulletyp Tabell 8. Åviken FU, RAÄ 211. Kontext Antal Vikt (g) Beskrivning F6 1 Flinta av Kinnekulletyp F7 2 Flinta av Kinnekulletyp Tabell 9. Stensäng FU, RAÄ 212. Kontext Antal Vikt (g) Beskrivning F2 1 Flinta av Kinnekulletyp F6 1 Flinta av Kinnekulletyp F9 1 Flinta av Kinnekulletyp Tolkning och diskussion et undersökta fyndmaterialet från de tre stenåldersboplatserna visar en tämligen ensartad flintförekomst. Fynden domineras av samma flinttyp, med varierande utseende såväl inom som mellan fynden, vilket är karaktäristiskt för den kambriska flintan från Kinnekulle. Endast ett fynd av vulkanit (RAÄ 212) och ett av sydvästskandinavisk flinta (RAÄ 205) avviker från den enhetliga bilden. Flintans heterogena uppbyggnad framträder i flera av fynden tydligt med tydliga brottytor i anslutning till ådring eller kvartskoncentrationer som har skapat svaghetszoner i materialet. enna ojämnhet gör att det inte är lämpligt för tillverkning av några större föremål. Kinnekulleflintan förefaller inte heller förekoma i några större formationer utan endast som mindre oregelbundna knölar eller tunna lager (Kindgren 1991:34 och referenser däri). Å andra sidan menar Kindgren att Kinnekulleflintan kan spaltas och delas efter en plan yta (1991:7), vilket kan vara en värdefull funktionell egenskap som skiljer den från andra flinttyper. Referenser Carlsson, T Mesolitiska möten. Strandvägen, en senmesolitisk boplats vid Motala ström. Acta Archaeologica Lundensia, Series Altera in 8º, No 54. Holm, J. & Lindgren, C. 2007a. Kerstintorp. Mesolitisk boplats. Riksantikvarieämbetet. UV Bergslagen, rapport 2007:14. Stockholm. 2007b. Stensäng. Mesolitisk boplats. Riksantikvarieämbetet. UV Bergslagen, rapport 2007: c. Åviken. Stenåldersboplats med slagen kvarts och flinta. Riksantikvarieämbetet. UV Bergslagen, rapport 2007:16. Stocksholm. Högberg, A. & Olausson, Scandinavian Flint an Archaeological Perspective. Aarhus University Press. Aarhus. Kindgren, H Kambrisk flinta och etniska grupper i Västergötlands senmesolitikum. I: red. Browall, Persson & Sjögren. Västsvenska stenåldersstudier. Gotarc, Serie C, Arkeologiska skrifter No 8. Göteborg. Tabell 10. Stensäng AU, RAÄ 212. Kontext Antal Vikt (g) Beskrivning F54 1 Flinta. Fragmentet är ljust, relativt homogent. Antingen av Kinnekulletyp eller sydvästskandinavisk typ F55 1 Flinta av Kinnekulletyp Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand 37

12 Bilaga 5. Slitspårsanalys av kvarts och flinta Av Kjel och Helena Knutsson, Stoneslab, Uppsala Inledning Materialen kommer från tre fornlämningar klassificerade som stenåldersboplatser, 38 föremål har analyserats. et analyserade materialet består av kärnor, avslag, mikrospån och stycken av kvarts, kvartsit, kinnekulleflinta, kritflinta och ev. sur metavulkanit. Analysen hade som mål att bestämma användningen av de fragment och verktyg som undersöktes. Vi klassificerade de också med avseende på råmaterialkvalité och fragmenttyper. Resultaten redovisas i tabell och kommenteras därefter. Tabell 11 och figur 32 är nycklar till läsning av analysresultaten. Analysen har följt de metoder och procedurer som redovisas i Knutsson 1988, Callahan m.fl och Knutsson Föremålen har efter vederbörlig förbehandling (tvätt i cirka 1% saltsyrelösning, 1 % natriumhydroxidlösning och ultraljudsbad, samt tvätt med ren aceton) undersökts i ett metallografiskt mikroskop av märket Nikon Epiphot med förstoringar upp till 400. Som jämförelsematerial användes den experimentellt framställda och dokumenterade samlingen som redovisas i Knutsson essutom har en liten experimentell referenssamlig av redskap av kinnekulleflinta producerats. Vi har även jämfört materialet med tidigare analyser gjorda på material från Skallmyran (Guinard & Vogel 2006), Postboda 3 (armark & Sundström 2006), Stormossen (Guinard & Vogel 2008) samt Ösmoboplatserna (Ahlbäck & Knutsson 2008) Bestämningen av kvarts- och kvartsitkvalitéerna bygger på observationer som sedermera formaliserats i samarbete med geolog en Per Nysten (se Guinard & Vogel 2008). Flintjämförelser är hämtade från Högberg & Olausson Tabell 11. Råmaterial för redskap och avfall. Tabellen beskriver alla klassificerade varieteter av kvarts och kvartsit, vulkaniter och flintor i de mellansvenska stenåldermaterial vi undersökt. Några av materialen förekommer alltså inte i Askersund. Material 1 Material 2 Material 3 Material 4 Material 5 Material 6 Material 7 Material 8 Material 9 Material 10 Material 11 Material 12 Material 13 Material 14 Kvarts: kan beskrivas som vit - svagt gråvit, opak till svagt transluscent, glasig, fläckvis matt med jämna brottytor och förhållandevis stora kristallplan. Ibland kan vita skivplan skönjas i materialet och de kan gå i olika riktningar (alltså ej parallellt). I mikroskop är materialet mycket slätt och ytorna är välbevarade. Alla bitar innehåller inklusioner i ljusbrun mörkbrun färg (troligast kalifältspat). På några finns enstaka på andra flera. Kvarts: är gråvitt transluscent till transparent och har synliga, vita skivplan som delvis går parallellt delvis i vinkel mot varandra. Materialet är också matt till glasigt, har jämna brottytor och innehåller bruna inklusioner. Eftersom bara ett stycke i detta material har hittats och det har mekaniska erosionsspår på ryggsidan, kan det tolkas som slaget från tillfälligt funnen strandnodul/morännodul. Kvarts: är närmast genomskinligt (transparent = bergkristall) med tydliga parallella vita skivplan. et har lite mera ojämna brottytor än de andra två materialen, men har i övrigt samma egenskaper, matt glansig yta, bruna inklusioner. Kvartsit: grå transluscent opak, matt, ojämna ytor, skivplan av tätare och glasigt material i samma färg svagt brun färg, inklusioner i form av vita svagt bruna tunna sprickfyllningar ganska sällsynta. Kvartsit: samma som material 4 men med inklusioner i form av mörkgröna prickar och sträck. e blankare och tätare skivplanen är färre och inte så tydliga. Kvartsit: mycket finkornigt transparent transluscent material matt, med tydligt mussligt brott, med jämna brottytor, inklusioner i form av grågröna svarta prickar jämnt spridda genom materialet i nåt som kan tolkas som parallella skikt. Tillhuggning av motsidorna med små slag resulterar i ojämna ytor och luftfyllda sprickor vilket tyder på att materialet är segt. Är snarare kvartsit än kvarts och liknar material funna i mellersta och norra Norrland. (Fyndplats för brott kring Gressvattnet se Holm 1991.) Kvartsit: mycket finkornigt transparent i ofärgat material, nästan ofärgat med dragning år grått, med mussligt brott och plana brottytor, få inklusioner ljusa bruna (kalifältspat?), matta ytor, inga skivplan synliga i de bitar som finns här. Kallas här asktuff. Enligt Per Nysten är det bättre att benämna den sur metavulkanit. Mycket finkornig ogenomskinlig, mussligt brott en del luftfickor på brottytorna, jämna brottytor, mörkbrun chokladbrun och grå till färgen. Bergkristall: helt transparent glaslik med jämna brottytor lätt rökfärgat. Kvartsit: vit gulbeige finkornig med vita skivplan och få bruna inklusioner, mussligt brott, matta och feta ytor, jämna brottytor. Kvartsit: grovkornig, gulgråvit beige, med en hel del bruna inklusioner. Liknar material 10 men är grovkornig, matta och ojämna jämna brottytor, Kvartsit: grovkornig vit transluscent, enstaka bruna matta fläckar, mussligt brott och jämna ojämna brottytor. Kritflinta eller sydskandinavisk senonflinta: ljusgrå finkornig vita och ljusgrå oregelbundna inklusioner, mycket lik flintorna från Falster i anmark (Högberg & Olauson 2007:96). Kambrisk eller kinnekulleflinta, finkornig, fläckvis prickig, mörkbrungrå-svart med fläckar av vitt och brunt material, mussligt brott, tunna mikrospån transluscenta helt opaka. Ytorna kan vara fettglänsande eller matta. 38 Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand

13 Fig. 32. Klassifikationsschema för kvartsens möjliga fragmentering vid tillslagning. Fragmentbeteckningar i tabell 2 refererar till schemat (efter Rankama 2002:82). Samma anmärkning som i tabell 12, 13 och 14 gäller här. et är bara enstaka av de typer som klassificeras här som hittats i materialen från Askersund. Inför analyserna av redskapen gjorda av kinnekulleflinta genomfördes ett antal experiment. els bearbetades en fintnodul och en serie redskap och mikrospån tillverkades. essutom gjordes fem enskilda användningsexperiment och två erosionsexperiment för att skapa referensmaterial. Kinnekulleflintans slitspår kan genom dessa experiment jämföras med kritflintans och andra sydskandinaviska flintors slitage (fig. 33). Ytan förvandlas precis på sydskandinaviska flintor genom omvandling till glänsande ytor, med ursplittringar och repbildningar i och utanför de glänsande områdena. För noggrannare genomgång hänvisas till Stoneslabs arkiv. För jämförelser med slitspår på kvarts hänvisas till Knutsson Bestämning av frakturtyper följer ett schema upprättat av Tuija Rankama (2002) som presenteras i fig. 32. en är i princip en formalisering av Callahan m.fl avsedd för att lättare kunna använda klassificering i statistiska operationer. okumentationen av slitage i mikroskop skedde med en på mikroskopet påmonterad kamera av märket Nikon S-U1 och med bildbehandlingsprogrammet NIS Elements 3.0. Några exempel på skadetyper finns i fig , på s Analysresultaten I det följande presenteras en tabell som är sammanfattning av analysens resultat. e klassifikationskriterier som inte allmänt används presenteras likväl i en tabell och en figur. En kort kommentar till analysens resultat tillsammans med illustrationer som belyser underlaget för analyserna och visar några exempel på skador ges i slutet av rapporten. Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand 39

14 Fig. 34a. Slitspår på grässkäran Åviken F3 i 200 förstoring. En flödade vit glans som ligger längs med eggranden och breder ut sig flera mm bakåt. Fig. 33. Mikrospån av ordovicisk flinta (F3) funnet på Åviken i R6. en använda eggen är markerad med en linje. en motsatta eggen uppvisade oregelbundna skador som kan komma från skaftning. Fig. 34b. Samma yta i 400 förstoring. Notera den nedslätade ytan täckt med vit flödande glans och repor som löper parallellt med eggranden ungefär mitt i bilden. Fig. 35. Plattformsavslag av kvarts, Kerstintorp F29 (en variant av material 2, nästan helt genomskinlig, men med ett band av inklusioner av färgad kvarts men även fältspat). Slitspåren på detta stycke tyder på att det varit använt som en så kallad hörnkniv. 40 Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand

15 Fig. 37. Kvartsitavslag (F58) från Stensäng. En kraftig egg har varit använd. Fig. 36b. Ett annat parti av samma egg visar repor och linjära gropsystem som löper i ca 120. en blandade slitspårsbilden gör det troligt att redskapet användes som slaktkniv. Fig. 36a. Kerstintorp F29, den använda eggen på ett plattformsavslag av kvarts. På bilden syns rundad eggrand, gropar och repor som går från eggranden och rakt bakåt, särskilt tydliga repbildningar syns i den vänstra delen av bilden. Fig. 38. (t.v) Repbildningar av denna sort på experimentell grund tolkats som delar av träslitspår. Bilden är gjord på den kraftiga eggen på redskapet Stensäng F58. Skadorna förekommer på flera ställen på eggen med stora kvartskorn. Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand 41

16 Tabell Analysresultat från slitspårsanalysen på materialen från RAÄ 205 Kerstintorp, RAÄ 211 Åviken och RAÄ 212 Stensäng i Askersund socken, Närke. et analyserade materialet består av avslag, mikrospån och stycken av kvarts, kvartsit, kinnekulleflinta, kritflinta och eventuell sur metavulkanit. Materialklassifikation finns i tabell 11. en tekniska klassifikationen följer klassifikationen som presenteras i fig. 32. Under rubriken övrigt finns kommentarer till anomalier upptäckta under analysens gång. Tabell 12. Kerstintorp, resultat från slitspårsanalys. Fnr Kontext Material Fraktur/klass Använd Erosion Övrigt F61 R20 3 Kvarts Bipolärt fragment Ev. använd, mycket lite skador - C1 F45 R7 3 Kvarts Bipolärt fragment Använd till hårt material, ev. snäckskal, - B6 skrapning/sågning F65 R23 4 Kvartsit Bipolärt fragment - - B6 F77 R25, gropen 1 Kvarts Mikrospånkärna - - F56 R18 3 Kvarts Bipolärt avslag x? - F1 1F1 4 Kvartsit Stort avslag, troligen - - städteknik F29 F28 2 Kvarts Plattformsavslag Använd som hörnkniv på förslagsvis - kött med ben (slaktkniv?) F3 1F3 14 Kinnekulleflinta Fragment F3 - x Bränt eller eroderat F71 R25 14 Kinnekulleflinta F70 R25 14 Kinnekulleflinta F66 R24 14 Kinnekulleflinta F76 R25, gropen 14 Kinnekulleflinta Plattformsavslag, ev. fragment F2+F3 Ryggsidan visar upp slitspår som kan härstamma från användning innan avslaget blev till. Närmast råhud som material x Ev. blockuppfriskningsavslag från mikrospånkärna eller annat föremål? Slitspår på ryggsidan Mikrospån x? x Ev. beckrester?, användningen ytterst osäker, eftersom det finns erosion på redskapet Mikrospån - x? Mikrospån, F3 fragment - x Tabell 13. Åviken, resultat från slitspårsanalys. Fnr Kontext Material Fraktur/klass Använd Erosion Övrigt el av F16 R10 3 Kvarts Bipolär kärna - - el av F16 R10 3 Kvarts Triangulärt splitter, - - kärnkollaps el av F15 R10 3 Kvarts Bipolärt avslag - - el av F15 R10 3 Kvarts Bipolärt fragment F1 - - F10 R9 1 Kvarts Bipolärt avslag Använd spets i mitten av en lång - egg, ritsande/skrapande rörelse F7 R7 11 Kvartsit Bipolärt avslag - - el av F5 R6 11 Kvartsit Bipolärt avslag - - el av F5 R6 12 Kvartsit Bipolärt avslag - - F6 R6 11 Kvartsit Bipolärt fragment - - B3 F2 R5 1 Kvarts Plattformsfragment - - F5 FU F6 FU R Kinnekulleflinta Mikrospån? - x Ryggsida otypisk F8 R8 14 Kinnekulleflinta Plattformsfragment Använd till skrapning x? A1 F3 R6 14 Kinnekulleflinta Mikrospån Grässkära - 42 Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand

17 Tabell 14. Stensäng, resultat från slitspårsanalys. Fnr Kontext Material Fraktur/klass Använd Erosion Övrigt F42 R27 1 Kvarts Mikrospån - - F72 R33 12 Kvartsit Fragment F3 - - F11 R4 10 Kvartsit Plattformsavslag - - F58 R30b 12 Kvartsit Fragment F2 Använd på en kraftig del av sidoeggen - till skärning och skrapning av förslagsvis trä F3 1F3 11 Kvartsit Bearbetat stycke alt. plattformskärna På båda sidorna men framför allt på den plana finns rester av ett kopparlikt material och svarta flagor och fragment, ev. beck? F30 R19 11 Kvartsit Bearbetat stycke - - F27 R19 3 Kvarts Bipolärt avslag - - AU S Kritflinta Mikrospånfragment Möjligen använd - F54 F62 R32 9 Asktuff? Plattformsavslag, - - Samma rester som på F3 kärnfront? F40 R27 14 Kinnekulleflinta Bipolär kärna Slagen/skadad med sten x F41 R27 14 Kinnekulleflinta Plattformsavslag Skrapande/täljande på ben. Spår av - Ev. eldpåverkad? stenslagning/skador F76 R36 14 Kinnekulleflinta Plattformsavslag - - Eldpåverkad F77 R36 14 Kinnekulleflinta Fraktur av typ C2 Använd, skador från material som påverkar stora ytor. Liknar slitspår från vegetabilier men har ändrat ytstruktur x Erosion har påverkat slitspåren Kommentarer till analysen Materialet förefaller mycket heterogent och tämligen fragmenterat. et skiljer sig något mellan platserna. Alla innehåller mikrospån och avslag av kinnekulleflinta. Något enstaka fragment av vulkanit och flinta finns också. Flintan i ett av mikrospånfragmenten är närmast att jämföra med den finkorniga flintan från Falster. I det insända provet finns alla de ovanbeskrivna sorters stenar utom kvartsit av sorter 5, 6 och 7. När det gäller teknik finns både plattformsmetod och bipolär metod representerad i form av avslag, mikrospån och kärnor. Inga formella verktyg har hittats. Några tunna smala avslag och ett använt mikrospån av kinnekulleflinta tyder på att man konstruerat sammansatta verktyg genom att skafta små fragment/ avslag i grupper. Närmast jämförbara exempel finns bland kvartsverktyg i USA (Flenniken 1980) och i Australien (Knutsson 1988). Cirka 25 % av de undersökta föremålen uppvisar mer eller mindre tydliga slitspår. en mest intressanta är mikrospånet av kinnekulleflinta, Åviken F3. en bär tydliga spår av kontakt med vegetabilier (fig. 33 och 34a b). Av de övriga undersökta flintföremålen var större delen brandskadade, några verkade eroderade och ytterligare en var använd till skrapning. et är Åviken F8. Skadorna uppträder på samma sätt som när man skrapar i färskt trä, men glansen såg matt och grå ut, vilket föranleder ett förslag att även denna bit har varit utsatt för någon typ av erosion efter att ha använts. Två avslag till har vid sidan av erosionsskador möjliga skador. Ett hade skador från ben eller horn, det har i så fall använts som skrapa och kniv. Ett föremål, Stensäng F77, hade så förändrad ytstruktur att skadorna bör ha kommit från skärning av växter, men ytan var förändrad till en grå, pulvrig struktur, vilket är tecken på att den eroderats eller bränts efter användningen. Ett av avslagens, Kerstintorp F71, ryggsida visar upp slitspår som kan härstamma från användning innan avslaget blev till. Skadorna kan komma från råhud som kontaktmaterial. Mikrospånfragmentet av falster(?)flinta har möjligen också varit använt, men skadorna är otydliga och det har varit svårt att fastställa såväl arbetsriktningen som kontaktmaterialet. Tre kvartsavslag uppvisar slitspår som kommer eller kan komma från användning. Ett, Kerstintorp F45, har skador från skrapning av hårt underlag, som snäckskal eller liknande. Ett annat, Kerstintorp F29, föreslås ha använts som hörnkniv vid slakt eller matlagning (fig. 35 och 36a b). enna typ är en av de redskapskategorier som vi under de senaste åren kunnat definiera med hjälp av bruksskadeanalys (se Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand 43

18 t.ex. Ahlbäck & Knutsson 2007). Ett bipolärt avslag är mycket lite använt till någon sorts ritsning, med en utstående del av en ganska skarp egg. Vi har också aktivt letat efter en annan nyupptäckt kategori, nämligen avslag/fragment/mikrospån som monterats ihop till sammansatta verktyg. Ett av mikrospånen i kinnekulleflintan härstammar säkert från ett sådant verktyg. äremot har vi inte haft turen att hitta något liknande tydligt verktyg av kvarts. Ett möjligt sådant kan vara Kerstintorp F56, där dock få och otydligt orienterade slitspår räckte till att fastställa möjlig användning. Att sådana verktyg existerade inom det område i Mellansverige där man använt kvarts som råmaterial tyder fyndet av en grupp sådana avslag/ fragment från boplatsen Lässmyran 1 i Ösmo socken i Södermanland (Ahlbäck & Knutsson 2008). Skador från användning har hittats bara på ett avslag av kvartsit, Stensäng F58. På en kraftig del av eggen dess ena egg finns skador som här föreslås komma från arbete i trä. enna typ av kvartsit består av stora kvartskristaller och fragment, så de undersökta ytorna såg ut som kvartsens (fig. 37 och 38). En mycket ovanlig förekomst av rester av kontaktmaterial har hittats på två redskap. Vi har inte lyckats identifiera dem och vid kontakt med geologer på Uppsala Universitet visade det sig att inte heller de kunde i nuläget bestämma resterna. e ovanliga fragmenten består av dels snodda trådar, mycket små (ca 2 my tvärs över på bredden) och små svarta korn. Trådarna har en kopparfärg, men i mikroskopet kan färgerna ändras beroende på hur ljuset faller genom polarisationsfiltren. Föremålen som de finns på är av två olika råmaterial. et ena, Stensäng F3, är av kvartsit, det andra, Stensäng F62, är av en sorts vulkanit (ev. asktuff). e har båda tvättas precis som de andra föremålen i bad bestående av 1 % saltsyra, 1 % natriumhydroxid och körts i ultraljudsbad i två minuter. Alla eventuella lösa fragment som kommer från jorden borde ha försvunnit genom denna behandling. För att ta reda på vad dessa material består av skulle man kunna undersöka föremålen i ett svepelektronmikroskop som också kan analysera spårämnen. Jag föreslår en tolkning att resterna kommer från någon typ av klisterlikt skaftningsmaterial, som beck (som ofta armeras med olika organiska, trådiga material). Referenser Ahlbäck, M. & Knutsson, H Manuskript. Fractural selection essence of the rubble. Arkeologikonsult. Upplands Väsby. Callahan, E., Forsberg, L., Knutsson, K. & Lindgren, C Frakturbilder: Kulturhistoriska kommentarer till det säregna sönderfallert vid bearbetning av kvarts. TOR Vol. 24: armark, K. & Sundström L. (red.) Postboda 3. En senmesolitisk lägerplats i Uppland. För- och slutundersökningsrapport. SAU Skrifter 9. Uppsala. Flenniken, J Replicative system analysis: A model applied to the vien quartz artifacts from the Hoko river site. Ph isteration, Washington State University, University of Michigan. Ann Arbor. MI. Guinard, M. & Vogel, P. (red.) Skallmyran en senmesolitisk skärgårdslokal i Uppland. SAU Skrifter 14. Uppsala. (red.) Stormossen Ett senmesolitiskt boplatskomplex i den yttre uppländska skärgården. SAU Skrifter 20. Uppsala. Holm, L The use of stone and hunting of reindeer. Archaeology and Environment 12. ept of Archaeology. University of Umeå. Högberg, A. & Olausson, Scandinavian Flint an Archaeological Perspective. Aarhus University Press. Aarhus. Knutsson, H Skivyxor. Experimentell analys av en redskapstyp från den den senatlantiska boplatsen vid Soldattorpet. C-uppsats Slitspårsanalys kvarts och analys av materialet från några kvartsbrott på boplatskomplexet Stormossen i Tierp sn, norra Uppland. I: Stormossen för- och slutundersökningsrapporter. SAU Skrifter. Redaktörer Guinard, M. & Vogel, P Uppsala. Knutsson K Patterns of tool use. Scanning electron microscopy of experimental quartz tools. Aun 10. Uppsala. Rankama, T Analyses of the Quartz Assemblages of Houses 34 and 35 at Kauvonkangas in tervola. In Helena Ranta (ed.) Huts and Houses. Stone Age and Early Metal Age buildings in Finland. Helsinki. Pp Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand

19 Bilaga 6. Osteologisk analys Av Leif Jonsson, Göteborgs Naturhistoriska Museum Brända ben från tre mesolitiska boplatser längs RV 49, Askersunds socken, Närke Materialet i den här undersökningen kommer från tre mesolitiska lokaler som undersöktes 2007 längs RV 49 i Askersunds socken i Närke. Från två av lokalerna finns bara enstaka ben; Kerstintorp RAÄ 205 och Åviken RAÄ 221. en tredje lokalen Stensäng RAÄ 212 var fyndrikare och därifrån finns omkring 550 benfragment. Alla ben är helt förbrända och har en vit färg, storleken ligger mest kring 5 10 mm. Varje fragment har granskats under lupp i gångers förstoring. För identifiering har den osteologiska referenssamlingen vid Göteborgs Naturhistoriska Museum använts. Identifierade fragment har dokumenterats till art, benslag, del av benet och kroppssida (när detta varit möjligt) samt vägts till närmaste tiondels gram (samlad vikt för alla ben av arten). Oidentifierade fragment har identifierats till djurgrupp och bentyp samt vägts. Resultat och diskussion Fynden från Kerstintorp och Åviken har inte kunnat identifierats närmare än till medelstort/mindre däggdjur (sannolikt inte säl, men möjligen bäver). I materialet från Stensäng har bäver belagts i nio fyndenheter och det oidentifierade materialet bestod uteslutande av däggdjur av medelstorlek. Möjligen var även dessa fragment av bäver. Inga benfragment har snitt-/huggspår eller spår av hund- eller gnagarbett. Genomgående för alla fyndenheter är den nästan fullständiga avsaknaden av ben från fötternas skelett hos bävern, bara en enda tåled (från en bakfot) och ett mellanfotsben har påträffats. elar från vristerna och tårna är relativt små och kompakta och fragmenteras därför i lägre grad än rörben. et gör dem också lättare att identifiera och deras stora antal per individ (56 tåleder, 18 metapodier och 28 övriga ben) gör att de borde vara överrepresenterade om det inte förelåg ett urval av speciella skelettdelar som skulle komma att hamna på elden. En förklaring till det mönster som iakttagits här kan vara att man flått bäverkropparna varvid fötterna lämnats kvar i skinnen. en avpälsade kroppen med huvudet har sedan grillats över eld och de rensade benen slängts på elden. Jakt på bäver, före introduktionen av gevär, bedrevs på vårvintern då bävern har slut på sina för- Tabell 15. en anatomiska fördelningen av fragmenten från Stensäng. Anatomisk del R4 R5 R15 R19 R22 R28 R30A R30B R31 R32 R33 R35 R39 R40 Kalvarium Underkäke 1 Kotor 2 2 Revben Skulderblad 1 Överarm Strålben Armbågsben Mellanhandsben 1 Lårben 1 1 Skenben 1 Tåled, bakfot 1 Summa antal Summa vikt, g 0,6 0,8 2,8 6,6 0,9 0,4 8,7 0,7 3,7 Oidentifierade Kranium X X X X X Rörben X X X X X X Övrigt X X X X X X X X X X X X X X Summa antal Summa vikt, g 2,6 0,5 <0,1 3,5 11,9 1,1 13,5 7,4 0,5 26,0 2,0 0,1 20,0 0,3 Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand 45

20 råd och söker mat på land. Sven Ekman beskriver i sin bok Norrlands jakt och fiske (1910) hur samer brukade stänga till bäverns gångöppningar så att den inte skulle kunna smita undan när den var uppe på land. Man förföljde sedan bävern över längre eller kortare sträcka på snön tills man kunde slå ihjäl den med skidstaven. Mera sällan deltog hundar i hetsjakten. Fångst av bäver med olika typer av fällor på land eller nät i vattnet har haft en vid utbredning. Bara ett fragment från underkäke mot tio av kalvariet kan tyda på att man tagit tillvara underkäkarna för att omforma dem till mejslar. en undre framtanden, fastsittande i käken, har utgjort en naturlig mejsel. Ofta har man kapat av muskel- och ledutskottet i käkens bakre del för att underlätta fastsättandet av ett skaft som gjorde redskapet effektivare (Hatting 1969). Bruksskador och artificiell vässning av tandens egg har iakttagits på många fynd från både mesolitisk och neolitisk tid i Sverige (egna observationer). Fyndmaterialet från Stensäng innehåller minst två individer (baserat på delar av strålben och armbågsben), men sannolikt representerar benen ett mycket större antal djur. Åldersindikationerna tyder på vuxna eller så gott som vuxna djur (ett löst ledhuvud från ett lårben kommer från ett fullvuxet ungdjur). Referenser Ekman, S Norrlands jakt och fiske. Norrländskt Handbibliotek IV. Uppsala. Hatting, T Er bæverens tænder benyttet som redskaber i stenalderen i anmark? Aarbøger for Nordisk Oldkyndighed og Historie, s Osteologiska bestämningar Kerstintorp, RAÄ 205 R4 äggdjur, medelstort: 1 fragment, <0,1 g. R18 äggdjur, medelstort: 1 diafys?fragment, 0,2 g. R25 äggdjur, medelstort: 1 diafys?fragment, 0,3 g. Åviken, RAÄ 211 R8 äggdjur, medelstort: 4 fragment, varav 1 ledfragment, 0,8 g. Stensäng, RAÄ 212 R4 äggdjur, medelstort: 9 fragment, 2,6 g. R5 Bäver: 1 vänster överkäke, alveoler för premolar och första molar (P4 + M1), 0,4 g; 1 strålbensdiafys, 0,2 g. äggdjur, medelstort: 3 fragment varav ett revben (bäver?), 0,5 g. R15 äggdjur, medelstort: 1 fragment, <0,1 g. R19 Bäver: 1 diafys av armbågsben, 0,8 g. äggdjur, medelstort: 21 fragment av kranium, rörbensdiafyser och övrigt, 3,5 g. R22 Bäver: 1 fragment av hjässben, 2 kotor; 4 revben; 1 skulderblad, 2,8 g. äggdjur, medelstort: 87 fragment, 11,9 g. Lera?: 1 bränd bit, gråaktig med små gasblåsor, <0,1 g. R28 äggdjur, medelstort: 5 fragment, 1,1 g. R30a Bäver: 2 kalvariefragment; 2 bröstkotor; 3 revben; 1 proximal strålbensled: 1 strålbensdiafys; 1 vänster + 1 höger proximal led av armbågsben; 1 lös ledkula av lårben; 1 distal led av första tåled (bakfot), 6,6 g. äggdjur, medelstort: 61 fragment av kranium, rörbensdiafyser och övrigt, 13,5 g. R30b Bäver: 1 höger distal led av överarmsben; 1 distal led av mellanhands-/fotsben, 0,9 g. äggdjur, medelstort: 42 fragment av kranium, rörbensdiafyser och övrigt, 7,4 g. R31 Bäver: 1 vänster proximal led av strålben, 0,4 g. äggdjur, medelstort: 2 fragment, 0,5 g. R32 Bäver: 2 kalvariefragment; 1 vänster underkäke, bakersta molarens (M3) alveol; 10 revben; 2 distala fragment av överarmsben; 1 vänster strålbensdiafys; 1 vänster proximal led av armbågsben; 1 höger skenbensdiafys, vadben ej fastvuxet, 8,7 g. äggdjur, medelstort: 127 fragment av kranium, diafyser och övrigt, 26,0 g. R33 Bäver: 1 lös ledhuvud av lårben, 0,7 g. äggdjur, medelstort: 13 fragment av diafyser och övrigt, 2,0 g. R35 äggdjur, medelstort: 1 fragment, 0,1 g. R39 Bäver: 4 kraniefragment; 2 revben; 1 ledhuvud av överarmsben, 1 diafys av överarmsben; 1 strålbensdiafys; 1 höger proximal led av armbågsben; 2 armbågsbensdiafyser, 3,7 g. äggdjur, medelstort: 117 fragment av kranium, diafyser och övrigt, 20,0 g. R40 äggdjur, medelstort: 1 fragment, 0,3 g. 46 Tre mesolitiska boplatser vid Fornvätterns strand