Producera biogas på gården -gödsel, avfall och energigrödor blir värme och el
|
|
- Axel Jansson
- för 10 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 nr 107 Producera biogas på gården -gödsel, avfall och energigrödor blir värme och el Mats Edström Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2004
2 Producera biogas på gården -gödsel, avfall och energigrödor blir värme och el Med en gårdsbaserad biogasanläggning kan man bli självförsörjande när det gäller värme och el - kanske också med växtnäring. Inför en sådan investering bör man väga anläggningskostnader mot gårdens nuvarande energikostnader, men också överväga vilka råvaror som är lämpliga att röta. Energirika råvaror som vallgrödor, sockerbetor och matavfall kan öka anläggningens gasproduktion och därmed lönsamheten, och ge 2-3 gånger så mycket gas som rötning med enbart gödsel. Det finns i dag ett 10-tal gårdsbaserade biogasanläggningar i Sverige, varav ungefär hälften har uppförts de senaste åren. Biogas i Sverige och utomlands Sverige har under en lång period haft relativt låga priser på energi, vilket har gjort att det inte har funnits några ekonomiska motiv för lantbrukare att bygga gårdsbaserade biogasanläggningar. Det finns för närvarande inte heller något stöd från svenska staten som specifikt gynnar gårdsbaserad biogasproduktion, medan flera andra EU-länder som t ex Tyskland och Österrike ger investeringsstöd till detta. I vissa tyska delstater ges även räntestöd. Förklaringen till dessa skillnader ligger bl a i att man på kontinenten i högre grad än i Sverige använder fossila bränslen till elproduktion och vill styra bort ifrån dessa. För att driva på utvecklingen av gårdsbaserad biogasproduktion har man i t ex Tyskland under en längre tid garanterat ett högt pris på biogasproducerad el som levereras ut på nätet. År 1998 låg detta pris på ca 70 öre/ kwh, i dag har det stigit till ca 1 kr/kwh (se tabell 3). Dessutom har det i Tyskland nyligen införts ett bonussystem för el producerad från energigrödor. Detta stöd har medfört att tillväxten av nya gårdsbaserade biogasanläggningar i Tyskland har varit mycket hög. För 10 år sedan fanns där ca 200 st, år 2004 beräknas antalet vara ca Prognosen för 2005 är att det kommer att finnas ca gårdsbaserade biogasanläggningar i Tyskland, vars gasmotorer för elproduktion har en samlad installerad eleffekt på över 900 MW. Detta motsvarar vad första reaktorn vid kärnkraft- Bild 1.Tillväxten av gårdsbaserade biogasanläggningar i Tyskland. 2
3 verket vid Forsmark klarar av att producera. I Sverige har införandet av s k elcertifikat visserligen medfört ett ökat intresse för biogasproduktion på gården, men priset på biogasproducerad el är idag betydligt mycket lägre i Sverige än i Tyskland. De skattelättnader som företag inom EU generellt har på energianvändning stimulerar inte heller utvecklingen av förnybara energikällor. För att öka lönsamheten på elproduktion från biogas, skulle ytterligare styrmedel mot förnybar energi behövas i Sverige. Trots att de ekonomiska förutsättningarna kunde vara bättre, har det i Sverige under de senaste fyra åren uppförts en handfull gårdsanläggningar för biogasproduktion. Flertalet har uppförts vid Naturbruksgymnasier, där förutsättningarna för att få ekonomiska bidrag från staten har varit bättre än för enskilda gårdar. Gårdens förutsättningar Det första steget när det gäller att undersöka gårdens förutsättningar för biogasproduktion, innebär ofta att lantbrukaren beräknar hur stor mängd biogas som kan produceras på gården och vad detta skulle kosta. Produktionskostnaderna jämförs med vad det kostar att köpa motsvarande mängd el, olja eller att producera andra former av förnybar energi. I ett andra steg brukar man se på möjlig- heterna att sälja energi (el eller värme), röta andra biogassubstrat som energigrödor eller avfall, samarbeta med granngårdar för att tillsammans uppföra och driva en större biogasanläggning samt undersöka möjligheten att bli självförsörjande med växtnäring - och kanske lägga om driften till ekologisk odling. Det tredje steget kan innebära att man beräknar vilka positiva miljöeffekter en biogasanläggning kan ge och om dessa miljöfördelar kan ge framtida ekonomiska fördelar. Elcertifikat Den 1 maj 2003 infördes ett elcertifikatsystem i Sverige. Det är en marknadsbaserad stödform som ska stimulera förnybar elproduktion via sol, vind, vatten och biobränsle. Genom dessa elcertifikat ges produktionen av el från förnybara energikällor två ekonomiska värden. Förutom det fysiska värdet av el - dvs priset per kwh som producenten kan ta ut - finns även ett tilläggsvärde i form av ett elcertifikat som bekräftar att elen har producerats av förnybara energikällor. De producenter som levererar certifikatberättigad el får elcertifikat, som vid försäljning till en elleverantör ger ett tilläggsvärde. Kostnaderna för elcertifikaten tas ut i konsumentledet, i förhållande till elförbrukningen. Rötningsprocessen Framställning av biogas sker genom rötning, vilket innebär att organiskt material bryts ner av mikroorganismer i tättslutande, syrefria behållare som kallas rötkammare. Den huvudsakliga beståndsdelen i biogas är den Temperaturområde Temperatur, C Psykrofil 4-25 Mesofil Termofil Tabell 1. Rötningstemperatur. Rötning fungerar bäst inom områdena mesofil och termofil tempe- brännbara gasen metan (50-70 volymprocent). Dessutom innehåller biogas volymprocent koldioxid medan resten utgörs av små mängder av bl a vätgas, kvävgas, syrgas och svavelväte. Även om mikroorganismerna kan producera biogas inom ett stort temperaturintervall, är de två vanligaste temperaturområdena mesofil och termofil temperatur enligt tabell 1. Bakteriernas aktivitet beror på vid vilken temperatur nedbrytningsprocessen sker. 3
4 Processen går generellt snabbare vid högre temperaturer, men det är ofta ingen större skillnad på den biogasmängd som erhålls om bara processtemperaturen överstiger ca 30 C. Vid rötning vid 25 C eller lägre (psykrofila temperaturområdet) sjunker mängden biogas som kan utvinnas. Bakterierna i en rötningsprocess genererar bara lite värme, därför måste rötkammaren värmas via en extern värmekälla upp till processtemperatur. Ofta används värme från förbränning av biogasen till detta. Typ av process Det finns många olika typer av rötningsprocesser, men den vanligaste processen är en s k enstegs totalomblandad process. Den bygger på att innehållet i rötkammaren effektivt går att röra om så att sammansättningen och temperaturen är densamma i hela rötkammaren. Omblandning av rötkammaren sker oftast med en propelleromrörare. Råvaror till rötning Det är stor variation i gasutbyte mellan olika biogassubstrat (rötningsråvaror). Ett substrat som innehåller lite vatten och hög grad av organiskt lättnedbrytbart material, ger ett högt gasutbyte. På motsvarande sätt blir gasutbytet lågt om vatteninnehållet är högt och om det organiska materialet är svårnedbrytbart. I tabell 2 visas gasutbytet för några olika biogassubstrat. Styrning av rötkammaren I en biogasanläggning är parametrarna uppehållstid och rötkammarbelastning viktiga, se faktaruta. Vid mesofil rötningstemperatur är substratets uppehållstid oftast inte kortare än dagar och belastningen kan vara ca TS = substratets innehåll av torrsubstans, dvs det som blir kvar då materialets innehåll av vattnen torkats bort VS = organiskt innehåll, d v s torrsubstans - aska Uppehållstid = den tid som substratet befinner sig i rötkammaren Organisk rötkammarbelastning = anger hur mycket organiskt material som tillförs rötkammaren per dag 3 kg VS per m 3 rötkammarvolym och dag. Dessa villkor gäller vid rötning av flytgödsel. Om man tillför råvaror med högre TShalt, kan man öka belastningen. Då ökar uppehållstiden, men även gasproduktionen. Vid termofil rötning går nedbrytningen betydligt snabbare än vid mesofil. Uppehållstiden i rötkammaren kan då minskas till dagar och belastningen i princip fördubblas, vilket medför att det kan räcka med hälften så stor rötkammare. Gasproduktion Mängden biogas som produceras beror på vilka biogasubstrat och vilka kvantiteter som rötas. Enbart gödselrötning vid mesofil temperatur brukar inte ge mer än 1 m 3 biogas per m 3 rötkammarvolym och dag. Om däremot den blandning som rötas innehåller mer energirika lättnedbrytbara substrat som t ex vallgrödor, sockerbetor och matavfall, kan biogasproduktionen bli 2-3 m 3 biogas per m 3 rötkammarvolym och dag. Råvaror TS VS/TS Metanproduktion Nedbrytningsgrad % av våtvikt % av TS m 3 /ton våtvikt % av VS Nötflytgödsel Svinflytgödsel Vallgröda Sockerbeta Frukt- och grönsaksavfall Tabell 2. Gasutbyte. Den ungefärliga mängd biogas som kan utvinnas med olika typer av biogassubstrat. 4
5 Biogasanläggningen på gården Bild 1. Schematisk beskrivning av en biogasanläggning. Avfall som kräver hygienisering förbehandlas i en egen linje tills värmebehandling genomförts. En gårdsbaserad biogasanläggning består av ett antal komponenter (bild 1). De vanligaste presenteras nedan. Behållare, där man dels kan blanda och eventuellt sönderdela fasta substrat till en pumpbar lösning, dels lagra substratblandningar inför några dagars drift av rötkammaren (bild 2). Rötkammare, där biogas utvinns ur olika typer av substrat. Rötkammaren ska vara en gastät isolerad behållare (bild 3). Den ska också vara försedd med ett system för omblandning och uppvärmning. Substratet pumpas oftast in i rötkammaren. Det färdigrötade materialet lämnar rötkammaren antingen via pumpning eller via bräddavlopp till lagret för rötrest. System för behandling av biogas. Utfällt kondensvatten i rörledningar ska avlägsnas. Vid kraftvärmeproduktion måste oftast mängden svavelväte i biogasen minskas. Genom att föra in luft i rötkammaren motsvarande 3-5 % av biogasproduktionen (bild 4), kan man få en svavelvätereduktion på upp till 95 %. Lager för rötat material, inför spridning på åkermark. Lagret kan utformas som ett flytgödsellager. Bild 2. Behållare. Fasta och flytande substrat blandas här till en pumpbar lösning. Bild 3. Gas i taket. Rötkammaren på Hagavik gård har ett dubbelmembrantak där biogas kan lagras. Till höger syns en teknikcontainer som innehåller pump, macerator, gaspanna och styrdator. Framför rötkammaren ligger den runda blandningsbehållaren. Ställningen på vänstra delen av rötkammaren fixerar rötkammarens omrörare. 5
6 Lager för producerad biogas. Lagervolymen brukar oftast vara mindre än vad som motsvarar ett dygns biogasproduktion. Detta lager kan både vara integrerat i rötkammaren eller i rötrestlagret, alternativt vara en fristående enhet. Förbränningsutrustning för biogas, antingen för värme- eller kraftvärmeproduktion. Pastörisering Om anläggningen rötar avfall kan det också krävas utrustning för att pastörisera avfallet vid 70 C under en timme före rötning (bild 5). Behov av sönderdelning Vid rötning av substrat som är fiberrikt eller som innehåller större partiklar, kan det finnas behov av utrustning för att sönderdela det, t ex om energigröda eller halmrik fastgödsel ska rötas. Fasta fiberrika substrat kan malas eller hackas om det är staplingsbart. Pumpbara substrat kan sönderdelas med skärande pumpar (bild 6). Bild 4. Luftpump som tillför rötkammaren lite luft för att minska biogasens innehåll av svavelväte. Bild 5. Hygieniseringstank på Nynäs gård. Värmebehandlingen sker satsvis vid 70 C. Bild 6. Sönderdelning. En s k macerator har öppnats. Här kan fiberrikt substrat sönderdelas. I bilden syns den skärande kniven och dess hålskiva. 6
7 Användning av biogas Det som ligger närmast till hands, är att använda biogasen till att producera värme för att täcka gårdens behov av uppvärmning. I själva verket producerar en gårdsanläggning utslaget över året oftast betydligt mycket mer gas än en gård behöver till värme. Under den varma årstiden minskar dessutom gårdens energibehov kraftigt, medan biogasproduktionen är relativt konstant över året. Därför kan det vara av ekonomiskt intresse att undersöka möjligheten att producera elektricitet av gasen, dels för egen användning dels för att sälja ett eventuellt överskott till elnätet. Vid elproduktion genereras dock också mycket värme som det ibland inte går att finna någon avsättning för på gården. För att producera el krävs dessutom större investeringar - gasmotorer för elproduktion är dyra och underhållskostnaden hög - även om gasen oftast räcker för att göra en gård självförsörjande med både värme och el. Värmeproduktion I en gaspanna är brännaren specialanpassad för gas. Generellt sett är verkningsgraden för gaseldade pannor högre än för oljeeldade p g a att sotbildningen är mindre och rökgastemperaturen kan hållas lägre samt att olja måste förångas före förbränning. Produktion av el och värme Elgenerering sker nästan uteslutande med kolvmotorer som drivs enligt diesel- eller ottoprocessen. Det börjar dock komma alternativ som stirlingmotorer, och det finns utvecklingsprojekt med mikroturbiner och bränsleceller i t ex Tyskland. Dieselmotorer Små kraftvärmeanläggningar vid tyska biogasanläggningar använder i dag s k dual-fuelmotorer, vilket är konventionella dieselmotorer som körs på både biogas och diesel (bild 7). Motorn startas på enbart diesel, sedan kan den gå till % på biogas. P g a deras långa livslängd används stationära industri-, lastbils- och traktormotorer. De har relativt hög mekanisk verkningsgrad p g a sin höga kompression. Den enda modifiering Bild 7. Dual-fuelmotor för el och värmeproduktion. av en dieselmotor som behövs för att köra den på biogas, är montering av en gas-luftblandare. Elverkningsgraden ligger på %. Ottomotorer Vid småskalig elproduktion användes tidigare ofta modifierade Fiatmotorer, s k Totem-aggregat. De är i dag ovanliga eftersom deras höga varvtal på ca varv/min Bild 8. Uppgradering av biogas till fordonsbränsle på Nynäs gård. Biogasens innehåll av koldioxid minskas m h a en vattenskrubber Det effektiva värmevärdet för ren metan är 35,3 MJ/m 3 eller 9,8 kwh/m 3, (gäller vid normaltryck och 0 C), vilket motsvarar energiinnehållet i en liter olja. 7
8 gjorde att de slets ut snabbt. Elverkningsgraden för små bensinmotorer ligger i allmänhet på % och värmeverkningsgraden kring 50 % om avgaserna kyls. Totalt ger det en verkningsgrad kring %. Dessa motorer har i Tyskland nästan helt ersatts av dual-fuelmotorer. Vid stora biogasflöden används fortfarande oftast ottomotorer med en elverkningsgrad på % (motorernas effekt är ofta större än 1 MWel, det finns dock motorer från 100 kw el och uppåt). Användning som drivmedel till fordon Biogas kan även användas för att driva fordon. För detta krävs att merparten av biogasens innehåll av koldioxid avskiljs. De krav som ställs på gasen om den ska användas som fordonsbränsle är att den innehåller minst 97 % metan. Vid användning av renad biogas som drivmedel, används bränsletankar i fordonet som fylls till ett gastryck på ca 200 bar. Denna teknik finns i dag vid ett 10-tal storskaliga biogasproducerande anläggningar i Sverige, t ex i Linköping, Uppsala och Kristianstad. Vid Nynäs gård i Södermanland finns en gårdsanläggning som konverterar biogas till drivmedel (bild 8). Ekonomiska förutsättningar Investeringsbehovet för en gårdsanläggning är starkt beroende av de lokala förutsättningarna och val av anläggningstyp. Om lantbrukaren kan genomföra delar av installationen själv kan de externa kostnaderna minskas. Tyskland I en tysk rapport om gårdsbaserad biogasproduktion redovisas investeringskostnaderna för sex olika modellanläggningar med rötkammarvolymer på m 3 till ca 2-10 miljoner kr, se bild 9. Dessa anläggningar samrötar framför allt gödsel och energigrödor som majs och ibland vallgröda. I något fall tillförs även avfall. De mindre anläggningarna använder en dual-fuelmotor för elproduktion medan de två största använder ottomotorer. För närvarande garanteras lantbrukare ett pris på ca 1 kr/kwh för biogasproducerad el som levereras ut på nätet. Man har även infört garanterad bonus på elpriset Bild 9. Tyska investeringskostnader för gårdsanläggningar. Investering i förhållande till metanproduktion, inklusive anläggningskostnaderna för kraftvärmeproduktion. dels om elen produceras från energigrödor, dels om system för energiomvandlingen och värmeutnyttjandet effektiviseras, dvs om lantbrukaren kan ta till vara den värme som alstras vid elproduktionen (se tabell 3). Tabell 3. Bra betalt i Tyskland. Med tyska statens stöd kan lantbrukaren få 1,91 kr/kwh för el från gårdsanläggningar vid leverans ut till nätet (gäller om motorns eleffekt är mindre än 150 kw). Kurs i Euro = 8,9 SEK. * Extra bonus ges om specialteknik, t ex bränsleceller, används vid elproduktionen. Betalning till lantbrukare i Tyskland Pris för levererad el producerad med biogas kr/kwh el Garanterat baspris 1,02 Tillägg vid elproduktion via rötning av energigrödor 0,52 Tillägg vid utnyttjande av värme alstrad vid elproduktion 0,18 Teknologibonus* 0,18 Summa max betalning 1,91 8
9 Sverige I Sverige har det under de senaste åren byggts en handfull gårdsanläggningar. För att exemplifiera investeringsbehovet för svenska förhållanden, redovisas i tabell 4 anläggningsdata från två nybyggda gårdsanläggningar (Hagavik i Skåne och Nynäs i Södermanland). Dessa anläggningar är fortfarande i en uppbyggnadsfas och har inte ännu uppnått den i tabellen angivna gasproduktionen. Värdet av den elektricitet som produceras vid en gårdsbaserad biogasanläggning varierar, beroende på om den används på gården eller om den säljs ut på elnätet. Elektricitet som har producerats av biogas är en biobränslebaserad produktionsform och omfattas därmed av elcertifikat (se faktaruta sid 3). Elcertifikaten motsvarar under 2004 ungefär 23 öre/kwh elektricitet. Vid gårdsanvändning av den producerade elektriciteten kan även värdet av minskad nätkostnad tillgodoräknas, se tabell 5, vilket gör att egen användning av producerad elektricitet totalt kan värderas till ca 70 öre/kwh. Vid leverans ut på nätet uppkommer en förhandlingssituation om prissättningen på elektriciteten mellan lantbrukaren och ägaren av nätet. Uppskattningsvis ligger detta pris på öre/kwh. Inklusive ersättningen för elcertifikat, kan elektricitet levererad ut på nätet inbringa öre/kwh. I tabell 5 redovisas användarens energipriser - dels privatpersoners dels lantbruksföretagares (efter återbetalning av skatt) - för elektricitet, eldningsolja och diesel. Hagavik Nynäs Rötkammarvolym (m 3 ) Substratmängd (ton/år) Beräknad biogasproduktion (m 3 /dag) Investering, total (milj kr) ca 2,6 5,0* Bidrag (milj kr) 0,6 2,5 Tabell 4. Biogasanläggningar i Sverige. Fakta om de gårdsbaserade biogasanläggningar som byggs vid Nynäs och Hagavik. *) Av denna investering har ca 1,5 M kr använts dels till en anläggning för att konvertera biogas till drivmedelkvalitet dels till att ställa om tre fordon på gården för gasdrift. Priser för privatpersoner resp lantbruksföretag Energislag El 1) 2) EO1 3) Diesel 3) Grundkostnad för privatpersoner och lantbruksföretag (kr/kwh) 0,356 0,359 0,349 Energi- och CO 2 -skatt & certifikat, läggs på privatpersoners elpris (kr/kwh) 0,280 0,338 0,372 Totalt pris privatpersoner 0,636 0,697 0,721 Totalt pris lantbruksföretag inkl skattereduktion (kr/kwh) 0,382 0,415 0,404 Tabell 5. Svenska energipriser för användare exklusive moms. Priserna för elektricitet, eldningsolja 1 och diesel i Sverige varierar beroende på om man är privatperson eller driver lantbruk. Lantbruksföretagen får skattereduktion, som varierar beroende på energislag, vilket påverkar lantbruksföretagets totala pris. 1) Fast elpris, Vattenfall, januari ) Priset är exkl nätkostnad på ca 0,15 SEK/kWh och exkl moms. 3) Priser på eldningsolja 1 (EO1) och Citydiesel, Shell, januari
10 Ett svenskt exempel Inför uppförandet av Hagaviksanläggningen beräknades gasproduktionen vid full drift kunna vara ca 600 m 3 /dag (motsvarar MWh biogas/år). Denna produktion innebär självförsörjning av värme och el. Dessutom beräknades ett årligt överskott av el på ca 400 MWh och av värme på ca 500 MWh. Baserat på de förutsättningar som anges i tabell 4 skulle priset på den producerade nettoenergin för gårdsanläggningen vid Hagavik behöva vara i storleksordningen 40 öre per kwh för att anläggningens driftoch kapitalkostnader skulle balanseras mot energiintäkterna. Denna kalkyl inkluderar investeringsbidraget. Utöver det beräknade priset på nettoenergin tillkommer en rad förväntade effekter för anläggningen vid Hagavik av huvudsakligen positiv, men även negativ, karaktär. Ekonomin för den beskrivna gården Hagavik skulle kunna förbättras på ett påtagligt sätt om gasproduktionen dubblerades genom att mer substrat rötades utan att några större investeringar behövde göras. Detta förutsätter dock att lantbrukaren kan få avsättning för den producerade biogasen. Positiva effekter Lantbrukaren vid Hagavik bedriver ekologisk odling och tar växtnäring från biogasanläggningens rötrest. Han odlar 25 % sockerbetor, 25 % vårvete, 25 % råg och 25 % gröngödsling via kvävefixerande grödor. Lantbrukaren bedömer att spannmålsskördarna med biogas-anläggningens hjälp ökar med %. Avfall som rötas vid anläggningen kan ge behandlingsintäkter. Negativa effekter Kostnader för spridning av rötrest. Kostnader för att skörda och ensilera den kvävefixerande grödan liksom betblasten som rötas. Lantbrukaren kan få fler betalda arbetstimmar för att driva biogasanläggningen. Biogasen kan ge miljövinster. Den beräknade årsproduktionen kan minska CO 2 -utsläppen med ca 340 ton/år. Odling av energigrödor ger bidrag. Slutsatser I Sverige byggs i dag i genomsnitt en ny gårdsanläggning per år. De jordbrukare som har satsat på gårdsbaserade biogasanläggningar i Sverige uppger att de har gjort detta av energi- och växtnäringsförsörjningsskäl. Koppling till ekologisk produktion finns ofta, eftersom rötning av vallgrödor medger ett effektivare växtnäringsutnyttjande än gröngödsling samt större möjlighet att styra gårdens tillgängliga växtnäring. Vid gårdsanläggningar rötas normalt huvudsakligen flytgödsel. Genom att tillföra rötkammaren mer energirika substrat som exempelvis olika slags energigrödor kan gasproduktionen ökas betydligt, vilket leder till förbättrad anläggningsekonomi. Höga energipriser har medfört att tillväxten av nya gårdsbaserade biogasanläggningar i Tyskland har varit mycket hög. Under 2004 beräknas antalet vara ca och tillväxttakten bedöms för närvarande vara upp mot nya anläggningar per år. Värdet på gårdsproducerad biogas bedöms fortfarande vara allt för låg i Sverige för att det här ska ske en tillväxt av gårdsanläggningar motsvarande den i Tyskland. 10
11 Länkar och litteratur Länkar Energimyndigheten Svenska Biogasföreningen Svenska Kraftnät Tyska biogasföreningen (Fachverband Biogas e.v.) Litteratur Edström M., Nordberg Å. & Ringmar A Utvärdering av gårdsbaserad biogasanläggning på Hagavik. JTI-rapport Kretslopp & Avfall nr 31. JTI - Institutet för jordbruksoch miljöteknik. Uppsala. Gustavsson M. & Ellegård M Stommens biogasanläggning. JTI-rapport Kretslopp & Avfall nr 30. JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Uppsala. Handreichung Biogasgewinnung und -nutzung. ISBN Institut für Energetik Umwelt ggmbh. Leipzig. Deutschland. Nilsson S Gårdsbaserad biogas på Plönninge naturbruksgymnasium. JTI-rapport Kretslopp & Avfall nr 20. JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Uppsala. Nordberg Å. & Edström M Optimering av biogasprocess för lantbruksrelaterade biomassor. JTI-rapport Kretslopp & Avfall nr 11. Jordbrukstekniska institutet. Uppsala. Sverige. Schulz H Biogaspraksis - Grundlagen Planung Anlagenbau Beispiele. Ökobuch Verlag, Staufen bei Freiburg. Tyskland. Jarvis Å BIOGAS. Svenska Biogasföreningen. Stockholm. Lantz M Gårdsbaserad produktion av biogas för kraftvärme - ekonomi och teknik. Lunds tekniska högskola, institutionen för teknik och samhälle, avdelningen för miljöoch teknik. Lund. Sverige. 11
12 är ett industriforskningsinstitut som forskar, utvecklar och informerar inom områdena jordbruks- och miljöteknik samt arbetsmaskiner. Vårt arbete ger dig bättre besluts-underlag, stärkt konkurrenskraft och klokare hushållning med naturresurserna. Vi publicerar regelbundet notiser på vår webbplats om aktuell forskning och utveckling vid JTI. Du får notiserna hemskickade gratis om du anmäler dig på På webbplatsen finns även publikationer som kan läsas och laddas hem gratis, t ex: JTI informerar, som kortfattat beskriver ny teknik, nya rön och nya metoder inom jordbruk och miljö (4-5 temanr/år). JTI-rapporter, som är vetenskapliga sammanställningar över olika projekt. Samtliga publikationer kan beställas i tryckt form. JTI-rapporterna och JTI informerar kan beställas som lösnummer. Du kan också prenumerera på JTI informerar. För trycksaksbeställningar, prenumerationsärenden m m, kontakta vår publikationstjänst (SLU Service Publikationer): tel: , fax: e-post: bestallning@jti.slu.se JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik Box 7033, UPPSALA vx: , fax: Besöksadress: Ultunaallén 4 JTI, Citera oss gärna, men ange källan! 12 Ansvarig utgivare: Lennart Nelson Text: Carina Johansson Foto: Mats Edström Grafisk form och illustrationer: Kim Gutekunst ISSN
... till tillämpning
Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -
Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. www.jti.se
Biogas i Sverige och Europa Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik www.jti.se Från forskning...... till tillämpning www.bioenergiportalen.se idébränsle på nätet Plattform för fakta
Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V
Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V0640003 Den svenska biogasproduktionen uppgick år 2008 till drygt 1,3 TWh varav huvuddelen producerades på avloppsreningsverk och deponier.
Gårdsbaserad biogasproduktion
juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer
Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan få igång en
Kraftvärme. Teknik, ekonomi och miljö. El & värmeproduktion med biogas inom lantbruket. - möjligheter i Västra Götaland
Kraftvärme El & värmeproduktion med biogas inom lantbruket Teknik, ekonomi och miljö - möjligheter i Västra Götaland bakgrund Biogasproduktion Biogas består av metan, koldioxid och lite svavelväte och
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Kraftvärme. Teknik, ekonomi och miljö. El & värmeproduktion med biogas inom lantbruket. - möjligheter i Västra Götaland
Kraftvärme El & värmeproduktion med biogas inom lantbruket Teknik, ekonomi och miljö - möjligheter i Västra Götaland Directorate General for Energy and Transport bakgrund Biogasproduktion Biogas består
Biogas och miljön fokus på transporter
och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,
Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve
Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning
Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010
Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag
Jordbruk, biogas och klimat
214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila
Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling
Ekonomisk analys av biogasanläggningar Ekonomisk analys av biogasanläggningar Begränsa antalet variabler Avskrivning 15 år och 10 år Ränta 5% på hela investeringen Elpris försäljning inkl. certifikat 0,50
Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan?
Biogas och biogödsel - något för och från den lilla skalan? Illustration: Anders Suneson anders@tecknadebilder.se Peder Jonsson, tekn. dr. Disposition Intro och brasklappar Kunskaper från många områden
JTI är en del av SP-koncernen
Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,
Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter Sötåsen den 7 november 2013 Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan
HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas
HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK, 2010-01 2012-12 Ingrid Strid, SLU (ET, projektledare) Carina Gunnarsson, JTI Mats Edström,
BIOGASANLÄGGNINGEN på Nynäs
BIOGASANLÄGGNINGEN på Nynäs Christer Johansson LRFKonsult 013-377037 christer.johansson@lrfkonsult.se Förord Under nov 2013 kom en förfrågan från verksamhetschef Ann-Charlotte Lindberg- Thompson om en
HÖRBY KOMMUN. Biogas i Hörby. Kort sammanställning inför fortsatt biogasutredning i Hörby RAPPORT 2010-6
HÖRBY KOMMUN Biogas i Hörby Kort sammanställning inför fortsatt biogasutredning i Hörby RAPPORT 2010-6 Sid 2 HÖRBY KOMMUN Sid 2 MILJÖNÄMNDEN 2002 2010 HÖRBY KOMMUN Sid 23 Innehållsförteckning Inledning
Är biogas något för mig/ min gård?
Är biogas något för mig/ min gård? Erfarenheter Saker att tänka på Framtidsspaning/ vad är på gång! Ekonomisk analys av biogasanläggningar År 2015 kr 12 000 Nyckeltal investering i biogas produktion (rågas)
PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning
2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning
2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?
-- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion
Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland
Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,
Halm som Biogassubstrat
Halm som Biogassubstrat Lars-Gunnar Johansson, BRG/LRF lars-gunnar.johansson@lrf.se tel. 070 247 49 84 Halm en outnyttjad resurs Kräver förbehandling Flera olika metoder: Ångsprängning, pelletering, brikettering,
Var produceras biogas?
Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling
Förnybar energi och självförsörjning på gården. Erik Steen Jensen Jordbruk Odlingssystem, teknik och produktkvalitet SLU Alnarp
Förnybar energi och självförsörjning på gården Erik Steen Jensen teknik och produktkvalitet SLU Alnarp Innehåll Bakgrund Ekologisk jordbruk, uthållighet och funktionell integritet Möjligheter och tilltag
Östersund 17 september 2013
Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället
RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS
RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS OLIKA SUBSTRAT Principen för biogasanläggningar Energiutvinning:
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING
RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING RÖTNING En mikrobiell process Rätt mikrober Metanogena archeae G A S Rätt temperatur Mesofil 37 C Termofil 55 C
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall
Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft
Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft Biogasseminarium med Centerpartiet Fredagen den 30 mars 2012 Anders Mathiasson Energigas Sverige enar branschen 175 medlemmar Biogasseminarium med Energigas
Välkommen till Kristianstad The Biogas City
Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad
Biogasanläggning Antal Energimängd biogas (TWh/år)
BASDATA OM BIOGAS 2006 PRODUKTION AV BIOGAS I Sverige produceras årligen ca 1,5 TWh biogas vid omkring 240 anläggningar. Flest anläggningar finns vid reningsverken, där även störst produktion sker. Nya
Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling
Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver En tillbaka blick Året var 2002 Gårdsbaserad biogasanläggning Götene. Investering 650.000 + eget arbete 220 m 3 reaktorvolym, 140 suggor integrerat
Ekonomiska förutsättningar för gårdsvindkraftverk. Sven Ruin
Ekonomiska förutsättningar för gårdsvindkraftverk Sven Ruin EXEMPEL PÅ VÄRDET AV ELENERGI El man köper från nätet kr/kwh El* 0,40 Energiskatt 0,29 Elnätsöverföring 0,16 Moms 0,21 SUMMA 1,06 Lantbruk som
Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda
Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi
Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark
Biogas från fast biomassa - vad erbjuder den tyska marknaden? Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark Olika
Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR
1 (9) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR Torrötning. Datum som ovan Peter Svensson 2 (9) Innehållsförteckning
Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas
Biogas framtidens fordonsbränsle Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas grön energiproduktion Hushåll Restaurang, storkök Biogas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri Biogödsel Jordbruk Biogasprocessen
Framtidens kretsloppsanläggning
Framtidens kretsloppsanläggning Kretsloppsanläggningen i Högbytorp förvandlar det som ingen vill ha till sådant som alla behöver. Här gör vi el, värme, biogas och biogödsel av avfall. Varför bygger vi
Energisatsningar på gårdsnivå
Energisatsningar på gårdsnivå Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen.
LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen
LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda
Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips!
Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips! Inledning I projektet Biogas 2020 aktiviteten Process och Teknikstöd, har en grupp rådgivare arbetat med tekniska och processmässiga
Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz
Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under
Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland
Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel
Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion
Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion Kursen vänder sig till dig som vill ha fördjupade kunskaper för att bygga och driva en biogasanläggning på gårdsnivå. Förkunskapskrav är grundkurs eller
Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011
Gasernas utveckling Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders Mathiasson
Biogasens utveckling och framtid. Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige
Biogasens utveckling och framtid Jönköping 20 november Anders Mathiasson Vd, Energigas Sverige Biogasutvecklingen i Sverige Långsam men säker volymutveckling i flera år Kretslopps och avfallstanken driver
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om statligt stöd till produktion
Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB
Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion
2012-02- 01. Innehåll
Innehåll Principer för ekologiskt lantbruk Rötning för produktion av biogas och biogödsel Effekter på växtodlings- och djurgårdar Rötning och grunder för ekologiskt lantbruk Slutsatser Andersson & Edström,
Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapens Förbund 2014 Lars-Erik Jansson
Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region
Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola
En sektorsövergripande nationell biogasstrategi
En sektorsövergripande nationell biogasstrategi Christel Gustafsson Bioenergienheten Jordbruksverket Uppdraget Nationell sektorsövergripande strategi för ökad biogasanvändning som är sektorövergripande
Resursutvinning. Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet
Resursutvinning Vi tar vara på resurserna i avloppsvattnet Resursutvinning Varje år renar vi på Käppalaförbundet ungefär 50 miljoner kubikmeter avloppsvatten i Käppalaverket. Det renade vattnet släpper
Biogasanläggningen i Västerås
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Utvärdering av gårdsbaserad biogasanläggning på Hagavik
JTI-rapport Kretslopp & Avfall 31 Utvärdering av gårdsbaserad biogasanläggning på Hagavik Mats Edström Åke Nordberg Anders Ringmar JTI-rapport Kretslopp & Avfall 31 Utvärdering av gårdsbaserad biogasanläggning
Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion
Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,
Biogasanläggningen i Linköping
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket
Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Råd i praktiken Jordbruksinformation 1 2006 Gårdsbaserad biogasproduktion en möjlighet för det ekologiska lantbruket Biogasproduktion
Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta
Promemoria 2014-03-06 Landsbygdsdepartementet Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Inledning De globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att klimatförändringarna ska
Förstudie biogasproduktion Jakobssons Slakteri AB
Förstudie biogasproduktion Jakobssons Slakteri AB 2012-10-31 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning och bakgrund...3 3. Syfte och mål...3 4. Avgränsningar...3 5. Biogas och dess potential...4 5.1
Torrötning en teknik på framfart
Torrötning en teknik på framfart En stor del av biogaspotentialen finns bland torra material. När fasta och staplingsbara material ska rötas som exempelvis tång, skörderester och gödsel, erbjuder torrötning
Gårdsbaserad biogasproduktion
JTI-rapport Kretslopp & Avfall 42 Gårdsbaserad biogasproduktion System, ekonomi och klimatpåverkan Mats Edström Lars-Erik Jansson Mikael Lantz Lars-Gunnar Johansson Ulf Nordberg Åke Nordberg JTI-rapport
PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR
PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT
Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:
Gasum AB Lidköping Nuvarande anläggning: Råvaran för biogastillverkningen Bild på substrat: Ensilage Avrens Sekunda spannmål Idag används grönmassa (t.ex. ensilage), spannmål och industriella biprodukter
Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB 2014-01-20
Behov av vallgröda Delprojekt 5 Kaj Wågdahl Sverige AB 2014-01-20 Bakgrund Strängnäs Biogas AB har under 2011-2013 genomfört ett antal utredningar inom projektet Säkerställande av affärsmässiga och tekniska
Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter
Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter Helägt kommunalt bolag Vi ansvarar för dricksvattenförsörjning, avloppsvattenhantering, hämtning av hushållsavfall, produktion
Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel?
Bibliografiska uppgifter för Hur kan det ekologiska lantbruket bli självförsörjande med biobaserade drivmedel? Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare SLU, Centrum för uthålligt lantbruk
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER
Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar
JORDBRUK OCH LIVSMEDEL
JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Rötning av stallgödsel i Östersjöperspektiv Mats Edström; mats.edstrom@ri.se, 010-516 69 86 Biogasdagen den 29/8 2017 vid More Biogas Research Institutes of Sweden Biovetenskap och
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas
6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom
Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné
Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé
Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ
Biogas från gödsel MIKAEL LANTZ Bakgrund Miljönytta och samhällsekonomiskt värde vid produktion av biogas från gödsel, rapport 86, Miljö- och Energisystem LTH. Finansierad av Region Skåne Slutrapport augusti
Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.
Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse
Marknadsanalys av substrat till biogas
Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse
Tryck på gasen för matavfall!
Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om
MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar
MIKROBIELL METANPRODUKTION FRÅN GÖDSEL OCH GRÖDOR möjligheter och begränsningar Lovisa Björnsson Miljöbioteknik och bioenergi Lunds Tekniska Högskola Tvärvetenskapligt nätverk av forskare från flera fakulteter
05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen
Specifik metanproduktion L/kg VS // Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Övervakning av processen Flödesschemat för bildning av biogas. Hydrolys. Fermentation (alkoholer, fettsyror,
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och
Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017
Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017 Inledning Caroline Steinwig, rådgivare biologisk återvinning caroline.steinwig@avfallsverige.se, 040-35 66 23 Jag tänkte kort
Hållbarhetskriterier för biogas
Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från
BIOGAS I TORNEDALEN. Projektets resultat, slutsatser och beslutsförslag
BIOGAS I TORNEDALEN Projektets resultat, slutsatser och beslutsförslag 2017-04-12 Innehåll Projektet... 2 Bakgrund... 2 Resultat - Kommunal biogasanläggning... 3 Resultat - Gårdsbaserad biogasanläggning...
2015-02-09 HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS?
HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS? Resultat: Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projektledare Karin Eliasson Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projektet Projekttid nov 2010- december 2014
Klimatpåverkan av rötning av gödsel
Klimatpåverkan av rötning av gödsel Maria Berglund HS Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22 Röta stallgödsel hur påverkar det växthusgasutsläppen? ± Utsläpp från lager? - Utsläpp
Magnus Jonasson. Energi- och klimatrådgivare
Solenergi Magnus Jonasson Energi- och klimatrådgivare 290 kommuner Ca 250 energi- och klimatrådgivare Växjö kommun 656 000 kr 93 000 invånare 2018-2020 Informerar om: Energi Klimat Transporter Till: Privatpersoner
Hållbarhetskriterier för biogas
Hållbarhetskriterier för biogas En översyn av data och metoder MIKAEL LANTZ, ENERGI- OCH MILJÖSYSTEMANALYS VID LTH Hållbarhetskriterier för biodrivmedel För att anses vara hållbara måste biodrivmedel från
Det här är elcertifikatsystemet
MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet
BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan
BIOGAS SYD - ett nätverk för samverkan »Biogas Syd ska med nätverket som plattform vidareutveckla regionens position som ledande biogasregion i Sverige.« Biogas Syd Ett nätverk för samverkan Biogas Syd
Energianvändning på Gårdsbiogasanläggningar
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Energianvändning på Gårdsbiogasanläggningar Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapens Förbund 2014 David Hårsmar Förord Projektet
Utredning Biogas. Analys av möjligheter att använda biogas till annat än fordonsbränsle
Utredning Biogas Analys av möjligheter att använda biogas till annat än fordonsbränsle Från Workshop 2017-05-30 Bakgrund 2 3 Syfte Undersöka möjligheter att använda biogas till annat än som fordonsbränsle
Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet
1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar
Biogasanläggningen i Boden
Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en
Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift
Bidragsåtgärd 2 - Biogasproduktion för fordonsdrift Beskrivning av projektet - bakgrund Ca två tredjedelar av de totala utsläppen av fossil koldioxid i Sala kommun härrör från transportsektorns användning
André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se
Förnybar el med Gröna certifikat André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel andre.hoglund@energimyndigheten.se Agenda Allmänt om elcertifikatsystemet - hur det fungerar Statistik,
FAKTABLAD. Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! Så här producerar vi mat för att samtidigt hålla jorden, vattnet och luften frisk! sida 2 Så här producerar