Energianvändning på Gårdsbiogasanläggningar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energianvändning på Gårdsbiogasanläggningar"

Transkript

1 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Energianvändning på Gårdsbiogasanläggningar Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapens Förbund 2014 David Hårsmar

2

3 Förord Projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå ägs av Hushållningssällskapens Förbund och utförs i nära samarbete med Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI). Dess främsta syfte är att utvärdera gårdsbiogasanläggningar avseende teknik, drift, biologi och ekonomi. Projektet pågår mellan 2011 och 2014 och ett trettiotal anläggningar för biogasproduktion ingår i projektet. Dessa besöks regelbundet av projektets rådgivare. Det viktigaste syftet med projektet är att inhämta och sprida kunskap om gårdsbiogasproduktion till befintliga och blivande anläggningsägare. Projektet ska därutöver utveckla och formulera rådgivning till branschen. I denna sammanställning vill projektet presentera nycketal för energianvändningen på 30 av biogasanläggningar i projektet. Rapporten är skriven av David Hårsmar, Energirådgivare vid Rådgivarna i Sjuhärad. Projektet finansieras av Jordbruksverket via EU-medel. Vi vill härmed tacka alla som bidragit till studiens genomförande. Speciellt tack till ägarna för de studerade anläggningarna. Mer information om projektet finns på hemsidan Stockholm december 2014 Jesper Broberg, förbundsordförande, Hushållningssällskapens Förbund David Hårsmar, huvudförfattare Karin Eliasson, projektledare

4 4

5 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdraget... 1 Metod... 2 Resultat... 4 Slutsatser och rådgivning... 6 Bilaga Bilaga Bilaga

6

7 Beskrivning av uppdraget Hushållningssällskapet har inom projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå sammanställt biogasanläggningarnas behov av energi för internt bruk, både gällande behovet av el samt av värme för uppvärmning av reaktorn. Uppdragets syfte var att ta fram underlag och nyckeltal för att kunna jämföra och utvärdera hur energianvändningen ser ut för biogasanläggningarna i projektet. Resultatet kan också användas i diskussion om vilka insatser som i framtiden behövs inom forskning, och rådgivning. Detta med syfte att i förlängningen ge befintliga anläggningar bättre tekniska och ekonomiska förutsättningar för fortsatt drift, samt stärka rådgivningen till kommande anläggningar. 1

8 Metod Uppgifter om energianvändningen på varje studerad anläggning har hämtats in via de rådgivare som är engagerade i projektet. Som grund för datainsamlingen användes en enkät i form av ett Exceldokument (se Bilaga 2). För utvärderingen används befintliga mätvärden för energimängder (gas, el, värme, diesel) där dessa finns och i annat fall görs rimliga skattningar. Samtliga värden för energi har enhet. Energiinnehåll i rågasen beräknades genom nedanstående formel: Nm 3 rågas metangashalt 9,97 kwh/nm = MWh biogas Målsättningen har varit att använda data som är representativa för hur anläggningarna fungerar i dagsläget. I många fall finns inte kompletta serier för helt år utan data baseras på medeltal för en kortare tidsperiod som extrapolerats. Enkäterna sammanställdes i en gemensam tabell varifrån medeltal beräknades. För nyckeltalet elverkningsgrad gjordes en indelning i tre grupper utifrån motortyp. Övriga medeltal baseras på samtliga 30 studerade biogasanläggningar. De efterfrågade mätvärdena är markerade i nedanstående generella anläggningskiss. Se även Bilaga 1. I enkäten efterfrågades även två ytterligare mätpunkter: Inköpt el och Leverans el. Dessa punkter visade sig enbart komplicera bilden utan att tillföra nytta avseende undersökning av energianvändningen. Därmed ströks dessa ur studien. Nyckeltal beräknades (se under Resultat). I denna studie användes aktiv rötkammarvolym som värde då nyckeltal beräknades, i andra studier i projektet har total rötkammarvolym inklusive efterrötkammare använts. 2

9 Uppvärmningsbehovet för biogasanläggningarna beräknades för alla anläggningar på samma sätt. Värmebehovet består av värmning av substrat och transmissionsförluster. Transmissionsförluster beräknades genom att använda huvudrötkammarens mantelarea och en antagen värmegnomgångskoefficient (U-värde) som sattes till 0,166 W/m 2 K. 3

10 Resultat De nyckeltal som av projektet bedömdes vara mest intressanta valdes ut och presenteras i tabellen nedan. Nyckeltal Beskrivning Medelvärde Spridning min - max Kommentarer Rötkammarvolym m 3 (aktiv volym) Gasproduktion Nm 3 biogas / RK (aktiv volym), dygn 1,0 0,5 2,5 Gasproduktion (inkl ERK) Nm 3 biogas / RK (total volym inkl ERK), dygn 0,7 0,3 1,3 Energiproduktion MWh biogas / RK (aktiv volym), dygn 5,7 2,8 15,6 Spridningen av nyckeltal beror framförallt på typ av substrat och hur pass väl processen fungerat i stort. Elbehov MWh elbehov / MWh rågasproduktion 7 % 1 % 21 % Driftstrategier och behov av pumpning och omrörning skiljer sig åt. Några av anläggningarna har dock värmepumpar som drivs av el vilket innebär att elbehovet ökar allt annat lika. Uppvärmningsbehov MWh uppvärmningsbehov / MWh rågasproduktion 24 % 9 % 37 % Transmissionsförluster står för ca 5 10 % av det totala värmebehovet och dessa har beräknats teoretiskt med antagande av U-värde och omgivningstemperatur. Spridningen av nyckeltal härrör till större delen från skillnader i total energiproduktion enligt ovan. Elverkningsgrad MWh el producerat / MWh rågas (+ev dual-fueldiesel) till CHP enhet 30 % Verkningsgraden är ett snitt för alla motortyper i projektet. Dual Fuel (data från 4 anläggningar) 45 % 43 % 51 % Ottomotor (data från 15 anläggningar) 28 % 22 % 36 % Stirlingmotor (3 anläggningar) 17 % Uppgifter om verkningsgrad baseras på faktiska data för endast en anläggning Energieffektivitet MWh tillfört / MWh levererat (in till och ut ur system)* 44 % 15 % 84 % * Biogas som produceras i reaktorn räknas här som in till system - se även förklaring i text nedan 4

11 Säkerheten i sifforna för elproduktion, elbehov och gasproduktion är relativt god. Dock finns i många fall inte data från ett helt år med likartad produktionsnivå och teknik (omrörare mm). I dessa fall har rådgivaren gjort extrapoleringar och antaganden utifrån en kortare tidsperiod. För värmebehov har använts en schablonberäkning vilket innebär att resultatet endast beror av substratmängd, reaktortemperatur och rötkammarens mantelarea. Här har antagits samma isolering och samma omgivningstemperaturer för alla anläggningar vilket gör att resultatet kan skilja sig från verkligt behov. I ett par fall finns värmemätare men någon närmare analys av dessa värden har inte gjorts. Spridningen mellan min och max för nyckeltalen går inte att förklara utifrån anläggningens storlek eller energiproduktionen per reaktorvolym. Andra möjliga grupperingar och urval för att hitta förklaringar till spridningen kan vara till exempel leverantörsval och motortyper. Projektet har dock bedömt urvalet för litet för att göra en sådan genomlysning. Den totala energieffektiviteten för anläggningen är utifrån en strikt systemgräns runt själva anläggningen, dvs. energi som används internt är inte inräknad. Nyckeltalet Energieffektivitet definieras alltså här som all tillfört energi dividerad med den energi om levererats. De ingående delarna presenteras nedan (alla delar anges med enhet resultatet är ett procent-tal): (Leverans gas Facklad gas) + Leverans värme + Elproduktion Gasproduktion brutto + Diesel till motor mm. + Inköpt värme + Elbehov 100 5

12 Slutsatser och rådgivning De presenterade nyckeltalen ger en indikation på vilken energianvändning som kan förväntas på en biogasanläggning. Resultatet baseras på relativt få anläggningar vilket gör det svårt att dra generella slutsatser. Elbehovet på anläggningarna har inte analyserats närmare i denna rapport. Medeltal om 7 % av producerad gas är dock högre än det behov på mellan 2-3 % som tidigare ofta återkommit i leverantörers beskrivning och som också använts i kalkyler som tagits fram som beslutsunderlag inför investering i biogasanläggning. I projektet finns även separat rapport om omrörning och pumpning. Flertalet anläggningsägare vittnar även om behovet av bättre energieffektivitet på anläggningen. Nycketalet Uppvärmningsbehov som baseras på en schablonberäkning av uppvärmningsbehovet och faktisk Energiproduktion, enligt tabell ovan, varierar mellan 9 37 %. En vanlig uppfattning som grundar sig på tidigare kalkyl-beräkningar är att denna siffra ligger mellan % vilket är klart lägre än det medeltal som gäller för dessa 30 anläggningar (24 %). I framtida projekt vore det intressant att närmare studera hur pass väl uppvärmningsbehovet kan tillmötesgås genom att hushålla med den energi som tillförs materialet genom omrörning och pumpning samt hur man bäst tar tillvara värme i rötresten. Att internt ta vara på värme är dock endast av ekonomiskt intresse i de fall gasen levereras vidare eller då behovet av värme är större än vad anläggningen ger. I rådgivning till kommande anläggningar är det viktigt att ta till sig information om det interna elbehovet, en bättre och mer anpassad design av omrörningssystemen kan vara en effekt av det. Omrörarna är de största elförbrukarna och kunskapen om detta bör tas på allvar av leverantörer av biogassystem. 6

13 Bilaga 1 Generell anläggningsskiss

14 Bilaga 2 Huvudsida i enkät såg ut enligt nedan: Grunddata notering Våtvikt substrat ton/år Temperatur blandningsbrunn C Förvärmt substrat? isåfall hur många grader? C Temperatur i rötkammare (RK) C Antal temp.givare i RK? säkerhet? st Rötkammare RK volym m3 aktiv volym m3 höjd m diameter m Efterrötkammare ERK volym m3 aktiv volym m3 höjd m diameter m Metangashalt % Värmevärde metan 9,81 kwh/nm3 Motortyp Generatoreffekt Drifttimmar kw h/år Energidata (definition enligt skiss) notering Gasproduktion Beräknat värde Gasproduktion brutto Facklad gas Beräknat värde Facklad gas Leverans gas Nm3 Beräknat värde Leverans gas Gas till motor Nm3 Beräknat värde Gas till motor Levererad mängd Nm3 Beräknat värde Gas till panna Nm3/år 0 Nm3/år 0 Nm3/år 0 Nm3/år 0 Nm3/år 0 Elproduktion Elproduktion Inköpt el Leverans el Beräknat värde Elbehov biogasanläggning Inköpt el Leverans el Inköpt diesel Värmevärde Beräknat värde Inköpt diesel liter/år 10 kwh/liter 0 Gas till motor 0 Värmeverkningsgrad % Beräknat värde 0 Värmeproduktion motor Värmeproduktion panna Värmebehov biogasanläggning Inköpt värme Leverans värme

15 Som underlag och hjälp med beräkning av energianvändningen fanns ytterligare tre kalkylblad: Tidsperiod 1 (fritt val) avläsning 1 avläsning 2 valfri rubrik datum avläst värde enhet period 0 dagar /år /år /år /år /år /år MWh/ MWh/ MWh/ MWh/ MWh/ MWh/ Tidsperiod 2 (fritt val) avläsning 1 avläsning 2 valfri rubrik datum avläst värde enhet period 0 dagar /år /år /år /år /år /år MWh/ MWh/ MWh/ MWh/ MWh/ MWh/ Tidsperiod 3 (fritt val) avläsning 1 avläsning 2 valfri rubrik datum avläst värde enhet period 0 dagar /år /år /år /år /år /år MWh/ MWh/ MWh/ MWh/ MWh/ MWh/ valfri rubrik valfri rubrik valfri rubrik valfri rubrik månad summa månad enhet månad summa månad enhet månad summa månad enhet månad summa månad enhet Summa 0 Summa 0 Summa 0 Summa 0 Månadsmedel Månadsmedel Månadsmedel Månadsmedel /år /år /år /år MWh/ MWh/ MWh/ MWh/ Beräknat värde Beräknat värde Beräknat värde Beräknat värde Utrustning antal effekt, kw tim/dag kwh/dag dagar/år kwh/år använd kwh/år notering Pump 1 11,0 2,67 29, , Beräknat värde 10,7

16 Bilaga 3 Presentation från workshop, Skövde den 26 nov 2014 Utvärdering Energi David Hårsmar, Energirådgivare Rådgivarna i Sjuhärad Bakgrund och syfte Energianvändning Effektivitet i systemet Nyckeltal

17 Gas till panna Gas till motor Metod Insamling av data Enkät till rådgivare Systemgränser Svårigheter Anläggningsskiss: Energiflöden, Systemgränser Facklad gas Diesel till gasmotor Gasproduktion brutto Diesel för att preparera substrat Leverans gas Elbehov biogasanläggning Värmeproduktion motor Elproduktion Värmeproduktion panna Inköpt värme Värmebehov biogasanläggning netto Leverans värme

18 C7 C1 A8 C5 A1 A9 A10 A16 B7 A2 B2 C4 A6 A5 A13 B8 A3 B4 B1 A12 B5 A15 B3 A14 C2 A11 A7 C6 A4 C8 kwh / RK (aktiv volym), dygn Utvalda nyckeltal Resultat Energiproduktion (gas/aktiv volym) Elbehov Uppvärmningsbehov Elverkningsgrad Energieffektivitet ( totalverkningsgrad ) Energiproduktion medel; 5, Anläggningar sorterade från högsta årliga energiproduktion till lägsta.

19 C7 C1 A8 C5 A1 A9 A10 A16 B7 A2 B2 C4 A6 A5 A13 B8 A3 B4 B1 A12 B5 A15 B3 A14 C2 A11 A7 C6 A4 C8 25% Elbehov 20% kwh elbehov / kwh rågas 15% 10% medel; 7% 5% 0% Anläggningar sorterade från högsta årliga energiproduktion till lägsta. Beräkning värmebehov 0,02 0,05 MWh per m3 och år 0,03 MWh per ton Värma upp inkommande substrat 0,05 MWh per ton (termofil) Mantelarea och U-värde

20 C5 A9 B7 C4 B8 C7 C1 A8 A1 A10 A2 B2 A5 A13 A3 B4 B1 A12 A15 B3 A14 A11 A7 A4 kwh el / kwh rågas till motor (+ev diesel) C7 C1 A8 C5 A1 A9 A10 A16 B7 A2 B2 C4 A6 A5 A13 B8 A3 B4 B1 A12 B5 A15 B3 A14 C2 A11 A7 C6 A4 C8 40% Uppvärmningsbehov 35% kwh värmebehov / kwh rågas 30% 25% 20% 15% 10% medel; 24% 5% 0% Anläggningar sorterade från högsta årliga energiproduktion till lägsta. 60% Elverkningsgrad 50% medel; 45% 40% 30% medel; 28% 20% Dual Fuel Ottomotor medel; 17% 10% Stirling 0%

21 C7 C1 A8 C5 A1 A9 A10 A16 B7 A2 B2 C4 A6 A5 A13 B8 A3 B4 B1 A12 B5 A15 B3 A14 C2 A11 A7 C6 A4 C8 kwh nyttig energi / kwh totalt tillfört 90% 80% Energieffektivitet ( totalverkningsgrad ) 70% 60% 50% medel; 44% 40% 30% 20% 10% 0% Anläggningar sorterade från högsta årliga energiproduktion till lägsta.

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling Ekonomisk analys av biogasanläggningar Ekonomisk analys av biogasanläggningar Begränsa antalet variabler Avskrivning 15 år och 10 år Ränta 5% på hela investeringen Elpris försäljning inkl. certifikat 0,50

Läs mer

Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå

Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapens Förbund 2014 Lars-Erik Jansson

Läs mer

2015-02-09 HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS?

2015-02-09 HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS? HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS? Resultat: Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projektledare Karin Eliasson Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projektet Projekttid nov 2010- december 2014

Läs mer

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet Sjuhärad

Karin Eliasson. Hushållningssällskapet Sjuhärad Karin Eliasson Projektledare Biogas utvärderingsprojekt Hushållningssällskapet Sjuhärad 0325 618 612 karin.eliasson@hush.se se Projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projekttid nov 2010

Läs mer

KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID. Slutrapport. Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå

KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID. Slutrapport. Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Slutrapport Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapens Förbund 2015 Slutrapport Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå är sammanställd av

Läs mer

Kraftvärmeproduktionen vid fyra lantbruksbaserade biogasanläggningar

Kraftvärmeproduktionen vid fyra lantbruksbaserade biogasanläggningar KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kraftvärmeproduktionen vid fyra lantbruksbaserade biogasanläggningar Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapens Förbund 2013

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om statligt stöd till produktion

Läs mer

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17 20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn

Läs mer

Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion

Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion Kursen vänder sig till dig som vill ha fördjupade kunskaper för att bygga och driva en biogasanläggning på gårdsnivå. Förkunskapskrav är grundkurs eller

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Jämförelse av Solhybrider

Jämförelse av Solhybrider Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR

Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR 1 (9) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR Torrötning. Datum som ovan Peter Svensson 2 (9) Innehållsförteckning

Läs mer

Jordbruk, biogas och klimat

Jordbruk, biogas och klimat 214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila

Läs mer

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun Rötning av hushållsavfall och reningsverksslam med termisk hydrolys vid Sundets avloppsreningsverk Anneli Andersson

Läs mer

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta

Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Promemoria 2014-03-06 Landsbygdsdepartementet Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Inledning De globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att klimatförändringarna ska

Läs mer

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv

Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan få igång en

Läs mer

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets

Läs mer

... till tillämpning

... till tillämpning Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -

Läs mer

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet

Slutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet 1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion

Gårdsbaserad biogasproduktion juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer

Läs mer

BIOGASANLÄGGNINGEN på Nynäs

BIOGASANLÄGGNINGEN på Nynäs BIOGASANLÄGGNINGEN på Nynäs Christer Johansson LRFKonsult 013-377037 christer.johansson@lrfkonsult.se Förord Under nov 2013 kom en förfrågan från verksamhetschef Ann-Charlotte Lindberg- Thompson om en

Läs mer

Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver En tillbaka blick Året var 2002 Gårdsbaserad biogasanläggning Götene. Investering 650.000 + eget arbete 220 m 3 reaktorvolym, 140 suggor integrerat

Läs mer

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19 Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB 2013-10-19 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte...

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Gårdsbaserad biogasproduktion - fördjupningskurs

Gårdsbaserad biogasproduktion - fördjupningskurs inbjuder till Gårdsbaserad biogasproduktion - fördjupningskurs Utbildningen omfattar 4 utbildningsdagar uppdelade på två kurstillfällen Övergripande målsättning för de 4 dagarna: Utbildningen skall ge

Läs mer

Marknadsanalys av substrat till biogas

Marknadsanalys av substrat till biogas Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse

Läs mer

Dieselförbrukning och andra energiinsatser

Dieselförbrukning och andra energiinsatser Dieselförbrukning och andra energiinsatser Nedanstående data och information är hämtat från bla www.bioenergiportalen.se, www.jti.se, www.greppa.nu/adm och ger lite vägledande siffror på dieselförbrukning

Läs mer

Energisatsningar på gårdsnivå

Energisatsningar på gårdsnivå Energisatsningar på gårdsnivå Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen.

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Fallbeskrivning. Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng

Fallbeskrivning. Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng Systemteknik, systemlösningar för biogasanläggningar Bakgrund Rötningen av material till biogas är endast en del i den kedja av förlopp som är viktiga vid framställningen av slutprodukten. Beroende på

Läs mer

Metoder för svavelvätereducering

Metoder för svavelvätereducering KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Metoder för svavelvätereducering Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapets Förbund 2013 Förord Projektet Utvärdering av biogasanläggningar

Läs mer

Förstudie biogasproduktion Jakobssons Slakteri AB

Förstudie biogasproduktion Jakobssons Slakteri AB Förstudie biogasproduktion Jakobssons Slakteri AB 2012-10-31 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning och bakgrund...3 3. Syfte och mål...3 4. Avgränsningar...3 5. Biogas och dess potential...4 5.1

Läs mer

Rapporteringsformulär Energistatistik

Rapporteringsformulär Energistatistik Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea

Läs mer

Effektivare biogasproduktion med optimerat flytgödselsubstrat en pilotstudie

Effektivare biogasproduktion med optimerat flytgödselsubstrat en pilotstudie 1 Effektivare biogasproduktion med optimerat flytgödselsubstrat en pilotstudie Alf Gustavsson, Mats Edström, Bakgrund Vid produktion av biogas med flytgödsel som substrat är det gödselns uppehållstid i

Läs mer

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54) Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54) Sötåsens Biogasdag den 7 november 2013 Gunilla Henriksson SP Energiteknik, avfallsgruppen Energi-

Läs mer

Tillämpning av AFS 2005:2 och AFS 2005:3 på biogasanläggningar Sammanställt av Gasföreningen och SWETIC

Tillämpning av AFS 2005:2 och AFS 2005:3 på biogasanläggningar Sammanställt av Gasföreningen och SWETIC Tillämpning av AFS 2005:2 och AFS 2005:3 på biogasanläggningar Sammanställt av Gasföreningen och SWETIC Detta dokument ger en handledning till hur Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:2 Tillverkning

Läs mer

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning 2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Energikollen Modul 21C

Energikollen Modul 21C kwh per år Energikollen Modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: 2012-11-19 Sammanfattning 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 Diesel RME el 20 000

Läs mer

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk

Läs mer

Biogas Luttra. - Projektplan. Bilaga 1. 1 Projektnamn. 2 Projektidé. 3 Erfarenheter från tidigare och pågående projekt

Biogas Luttra. - Projektplan. Bilaga 1. 1 Projektnamn. 2 Projektidé. 3 Erfarenheter från tidigare och pågående projekt Bilaga 1 Biogas Luttra - Projektplan 1 Projektnamn Biogas Luttra kommer att vara arbetsnamn för detta projekt. 2 Projektidé Idag finns en rad generella studier av biogasproduktion i lantbruket. Däremot

Läs mer

Var produceras biogas?

Var produceras biogas? Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling

Läs mer

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas

HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK, 2010-01 2012-12 Ingrid Strid, SLU (ET, projektledare) Carina Gunnarsson, JTI Mats Edström,

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter

Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter Sötåsen den 7 november 2013 Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan

Läs mer

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING

RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING RÖTNINGSPRODUKTER GAS RÅGASENS INNEHÅLL VÄRME OCH KRAFT FORDONSGAS RÖTREST BIOGÖDSEL BIOGÖDSELNS INNEHÅLL LAGSTIFTNING OCH CERTIFIERING RÅGASENS INNEHÅLL Metan Vatten Svavelväte (Ammoniak) Partiklar Siloxaner

Läs mer

Solenergi som framtiden älskar.

Solenergi som framtiden älskar. Solenergi som framtiden älskar. Grundat 1997 Djurmo mellan Borlänge och Leksand, Dalarna Leverantör av flexibla värmesystem med solvärme. Leverantör och installatör av solcellsanläggningar för elproduktion

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

VI BYGGER LÖSNINGAR KRING BIOGAS

VI BYGGER LÖSNINGAR KRING BIOGAS VI BYGGER LÖSNINGAR KRING BIOGAS Biogas uppkommer när organiskt material bryts ned i en anaerob process utan tillgång till syre. Processen ger en förnyelsebar energikälla som går att använda som fordonsbränsle

Läs mer

Energieffektivisering

Energieffektivisering Energieffektivisering Kartläggning och analys Allmänna råd och Energianalys vid Ersboda mejeri i Umeå Per-Åke Franck (franc@cit.chalmers.se) CIT Industriell Energianalys AB Chalmers Teknikpark Göteborg

Läs mer

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas framtidens fordonsbränsle Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas grön energiproduktion Hushåll Restaurang, storkök Biogas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri Biogödsel Jordbruk Biogasprocessen

Läs mer

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU? -- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion

Läs mer

Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter

Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter Åke Nordberg Institutionen för energi och teknik, SLU Henrik Olsson JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik Drift- och kapitalkostnader

Läs mer

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion

Läs mer

Rötning Viktiga parametrar

Rötning Viktiga parametrar Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning

Läs mer

Organiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner

Organiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner Uppdragsnr: 10154330 1 (5) BILAGA 1 Kompletterande substratinventering Krönsmon I den föregående utredningen (Utveckling av biogasverksamheten i Vimmerby) genomfördes en omfattande substratinventering

Läs mer

Resursanvändning - sida 1

Resursanvändning - sida 1 Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: RESURSANVÄNDNING Aspekt Resursanvändning Utfallsindikatorer Objektiv EL/Ru-I-O1 Andel markanvändningn för det kommunala

Läs mer

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V

Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V0640003 Den svenska biogasproduktionen uppgick år 2008 till drygt 1,3 TWh varav huvuddelen producerades på avloppsreningsverk och deponier.

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Torrötning. Datum som ovan. Peter Svensson

Torrötning. Datum som ovan. Peter Svensson 1 (12) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från ytterligare 1 alt 2 organisationer/kommuner Torrötning. Datum

Läs mer

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten. 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten 2008-09-05 Peter Larsson ver 2 Biogasanläggning Förutsättningar Processprincip Processparametrar Driftprincip och anläggningsutförande Biogas Anläggningskostnad

Läs mer

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag

Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag En Effekt - Ett projekt om energieffektivisering av halländska företag Region Halland har våren 2009 initierat projektet En Effekt. Syftet med projektet är att miljökontor och energistrateg i varje kommun

Läs mer

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014

RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med

Läs mer

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Uppgradering av biogas i Borås Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Borås historik Kalkyl - uppgradering 1940 Borås historik Vattenskrubber och kompressor från 1941. Borås historik Tankstation och

Läs mer

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. www.jti.se

Biogas i Sverige och Europa. Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. www.jti.se Biogas i Sverige och Europa Ulf Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik www.jti.se Från forskning...... till tillämpning www.bioenergiportalen.se idébränsle på nätet Plattform för fakta

Läs mer

Produktion och användning av biogas år 2005 ER 2007:05

Produktion och användning av biogas år 2005 ER 2007:05 Produktion och användning av biogas år 2005 ER 2007:05 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544 22 59 e-post: forlaget@stem.se

Läs mer

Datum 2013-05-07. Hemställan från Stiftelsen Jälla Egendom om investeringsmedel för uppförande av en biogasanläggning

Datum 2013-05-07. Hemställan från Stiftelsen Jälla Egendom om investeringsmedel för uppförande av en biogasanläggning KS 8 22 MAJ 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Malmberg Jan Sigurdson Björn Datum 2013-05-07 Diarienummer KSN-2012-0845 Kommunstyrelsen Hemställan från Stiftelsen Jälla Egendom om investeringsmedel

Läs mer

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Värmebehov Installerad

Läs mer

Östersund 17 september 2013

Östersund 17 september 2013 Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället

Läs mer

Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk

Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, 2009-11-26 Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk November 30, 2009 Slide 1 Motorer En ansenlig del av elanvändningen

Läs mer

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat

Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Jennie Rodin WSP Process Panndagarna 01, Örnsköldsvik WSP Process S.E.P. Scandinavian Energy Project WSP Process Consulting 1 Upplägg 1. Energikombinatstudie

Läs mer

Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag

Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag Ekonomiskt stöd för energikartläggning till företag Hållbar utveckling Väst Västra Götalands regionala energikontor Joakim Achim Friedrich 031 3891483 joakim.friedrich@hallbarutvecklingvast.se Vad är en

Läs mer

Anders Pousette Johan Lundberg Lagen om Energikartläggning i stora företag

Anders Pousette Johan Lundberg Lagen om Energikartläggning i stora företag Anders Pousette Johan Lundberg 2016-03-21 Lagen om Energikartläggning i stora företag EKL Bakgrund Vem berörs av lagen om energikartläggning i stora företag? Så ska energikartläggning genomföras Rapportering

Läs mer

Investeringssto d till go dselbaserad biogas

Investeringssto d till go dselbaserad biogas Version 170101 Obs! det kan ske justeringar i detta dokument om förutsättningar för bedömningen ändras. Investeringssto d till go dselbaserad biogas Din ansökan kommer att bedömas utifrån nedanstående

Läs mer

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE

PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE Uppdragsnr: 10151935 1 (20) PM TILLÄGGSUPPDRAG SYDNÄRKE WSP erhöll ett tilläggsuppdrag till utredningen Biogas i Sydnärke, rapport 2012-01-13, där följande frågeställningar skulle utredas vidare: Vilka

Läs mer

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning Peter Balmér och Daniel Hellström peter.balmer@telia.com daniel.hellstrom@svensktvatten.se Är svenska avloppsreningsverk energieffektiva?

Läs mer

Avgifter och villkor för gårdsbaserade biogasanläggningar

Avgifter och villkor för gårdsbaserade biogasanläggningar KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Avgifter och villkor för gårdsbaserade biogasanläggningar Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapets Förbund 2014 Sara B Nilsson

Läs mer

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning

Läs mer

Mosekrog

Mosekrog Mosekrog 2013-09- 15 More Biogas Småland AB Nu är vi här! Färdigbyggd anläggning Leverans fordonsgas har startat Macken har öppnat Hur gick det till? Bakgrund 2007 Steg 1 5 lantbrukare ville veta mer om

Läs mer

Mer El Metodisk genomgång av befintliga anläggningar

Mer El Metodisk genomgång av befintliga anläggningar Mer El Metodisk genomgång av befintliga anläggningar Fredrik Axby Grontmij Martin Båfält, Karin Ifwer, Niclas Svensson, Anna Öhrström, Inge Johansson 1 Agenda Inledning Analysmetodik - Weighted Sum Method

Läs mer

Kraftvärme. Teknik, ekonomi och miljö. El & värmeproduktion med biogas inom lantbruket. - möjligheter i Västra Götaland

Kraftvärme. Teknik, ekonomi och miljö. El & värmeproduktion med biogas inom lantbruket. - möjligheter i Västra Götaland Kraftvärme El & värmeproduktion med biogas inom lantbruket Teknik, ekonomi och miljö - möjligheter i Västra Götaland Directorate General for Energy and Transport bakgrund Biogasproduktion Biogas består

Läs mer

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung

Kraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung Kraftvärmens roll i framtidens energisystem Per Ljung ELSYSTEMET KAN HANTERA STOR EFTERFRÅGAN PÅ VINTERN OCH STORA VATTENFLÖDEN PÅ SOMMAREN 25 20 Inflöde vatten Vattenkraft GWh/h 15 Vattenmagasin / lager

Läs mer

Resultat från energiberäkning

Resultat från energiberäkning Resultat från energiberäkning 2015-11-01 20:56 Utförd av:, Skärgårdslovet AB Beräkning enligt BBR 2012. Sammanfattning Klimatzon: III Södra Sverige Närmaste ort: Stockholm Län: Stockholms län Atemp bostad:

Läs mer

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg

Läs mer

JTI är en del av SP-koncernen

JTI är en del av SP-koncernen Rötning och förbränning som behandlingsalternativ - Tekniska möjligheter och utmaningar Arlanda, 6 Oktober 2011 JTI är en del av SP-koncernen Ingår i SP-koncernen tillsammans med sex systerbolag: SP, SIK,

Läs mer

Biogas från matavfall David Holmström 2012-11-20

Biogas från matavfall David Holmström 2012-11-20 Morgondagens biogasproduktion från matavfall Biogas från matavfall David Holmström 2012-11-20 Perspektiv på framtida avfallsbehandling Waste Refinery Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall

Läs mer

Söka efter läckor och utsläpp i biogasanläggningen

Söka efter läckor och utsläpp i biogasanläggningen 2 juni 2015 Söka efter läckor och utsläpp i biogasanläggningen Innehåll Krav i gödselgasstödet 1 Hur kan du söka efter läckor? 2 Fler tips för bättre läcksökning - Mellanliggande kontroller 2 Vilket läcksökningsinstrument

Läs mer

Industriellspillvärme

Industriellspillvärme Affärerien effektivareenergiframtid: Industriellspillvärme Matteo Morandin, PhD (VoM) Institutionen för Energi och Miljö Workshop inom samarbetet med Göteborg Energi CHALMERS, Göteborg - 6 nov 2012 6 nov

Läs mer

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland

Biogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse

Läs mer

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas? Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas? Konferens Lycksele 12 februari 2014 Torbjörn Wennebro Några viktiga begrepp Klara Gas Ekonomisk Förening Sammanslutning av

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas

Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas 1(5) Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas Projektmöte Göteborg 18 augusti kl. 10 14, Deltagarlista: Ragni Andersson Karin Eliasson Peter Eriksson Petter T. Vattekar

Läs mer

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time) EXRT (extended sludge retention time) EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION Samarbetspartners i projektet IVL Har utvecklat tekniken och kör pilotanläggningen vid Hammerby Sjöstadsverk

Läs mer

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015 Anl./Projekt/ Kund Avfallsslag Projekttyp År KRAB, Kristianstad Hushåll, slakteri, gödsel, bränneri Design, rådgivning 1994 o 2004

Läs mer