Energianvändning på Gårdsbiogasanläggningar
|
|
- Katarina Jansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Energianvändning på Gårdsbiogasanläggningar Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapens Förbund 2014 David Hårsmar
2
3 Förord Projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå ägs av Hushållningssällskapens Förbund och utförs i nära samarbete med Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI). Dess främsta syfte är att utvärdera gårdsbiogasanläggningar avseende teknik, drift, biologi och ekonomi. Projektet pågår mellan 2011 och 2014 och ett trettiotal anläggningar för biogasproduktion ingår i projektet. Dessa besöks regelbundet av projektets rådgivare. Det viktigaste syftet med projektet är att inhämta och sprida kunskap om gårdsbiogasproduktion till befintliga och blivande anläggningsägare. Projektet ska därutöver utveckla och formulera rådgivning till branschen. I denna sammanställning vill projektet presentera nycketal för energianvändningen på 30 av biogasanläggningar i projektet. Rapporten är skriven av David Hårsmar, Energirådgivare vid Rådgivarna i Sjuhärad. Projektet finansieras av Jordbruksverket via EU-medel. Vi vill härmed tacka alla som bidragit till studiens genomförande. Speciellt tack till ägarna för de studerade anläggningarna. Mer information om projektet finns på hemsidan Stockholm december 2014 Jesper Broberg, förbundsordförande, Hushållningssällskapens Förbund David Hårsmar, huvudförfattare Karin Eliasson, projektledare
4 4
5 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdraget... 1 Metod... 2 Resultat... 4 Slutsatser och rådgivning... 6 Bilaga Bilaga Bilaga
6
7 Beskrivning av uppdraget Hushållningssällskapet har inom projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå sammanställt biogasanläggningarnas behov av energi för internt bruk, både gällande behovet av el samt av värme för uppvärmning av reaktorn. Uppdragets syfte var att ta fram underlag och nyckeltal för att kunna jämföra och utvärdera hur energianvändningen ser ut för biogasanläggningarna i projektet. Resultatet kan också användas i diskussion om vilka insatser som i framtiden behövs inom forskning, och rådgivning. Detta med syfte att i förlängningen ge befintliga anläggningar bättre tekniska och ekonomiska förutsättningar för fortsatt drift, samt stärka rådgivningen till kommande anläggningar. 1
8 Metod Uppgifter om energianvändningen på varje studerad anläggning har hämtats in via de rådgivare som är engagerade i projektet. Som grund för datainsamlingen användes en enkät i form av ett Exceldokument (se Bilaga 2). För utvärderingen används befintliga mätvärden för energimängder (gas, el, värme, diesel) där dessa finns och i annat fall görs rimliga skattningar. Samtliga värden för energi har enhet. Energiinnehåll i rågasen beräknades genom nedanstående formel: Nm 3 rågas metangashalt 9,97 kwh/nm = MWh biogas Målsättningen har varit att använda data som är representativa för hur anläggningarna fungerar i dagsläget. I många fall finns inte kompletta serier för helt år utan data baseras på medeltal för en kortare tidsperiod som extrapolerats. Enkäterna sammanställdes i en gemensam tabell varifrån medeltal beräknades. För nyckeltalet elverkningsgrad gjordes en indelning i tre grupper utifrån motortyp. Övriga medeltal baseras på samtliga 30 studerade biogasanläggningar. De efterfrågade mätvärdena är markerade i nedanstående generella anläggningskiss. Se även Bilaga 1. I enkäten efterfrågades även två ytterligare mätpunkter: Inköpt el och Leverans el. Dessa punkter visade sig enbart komplicera bilden utan att tillföra nytta avseende undersökning av energianvändningen. Därmed ströks dessa ur studien. Nyckeltal beräknades (se under Resultat). I denna studie användes aktiv rötkammarvolym som värde då nyckeltal beräknades, i andra studier i projektet har total rötkammarvolym inklusive efterrötkammare använts. 2
9 Uppvärmningsbehovet för biogasanläggningarna beräknades för alla anläggningar på samma sätt. Värmebehovet består av värmning av substrat och transmissionsförluster. Transmissionsförluster beräknades genom att använda huvudrötkammarens mantelarea och en antagen värmegnomgångskoefficient (U-värde) som sattes till 0,166 W/m 2 K. 3
10 Resultat De nyckeltal som av projektet bedömdes vara mest intressanta valdes ut och presenteras i tabellen nedan. Nyckeltal Beskrivning Medelvärde Spridning min - max Kommentarer Rötkammarvolym m 3 (aktiv volym) Gasproduktion Nm 3 biogas / RK (aktiv volym), dygn 1,0 0,5 2,5 Gasproduktion (inkl ERK) Nm 3 biogas / RK (total volym inkl ERK), dygn 0,7 0,3 1,3 Energiproduktion MWh biogas / RK (aktiv volym), dygn 5,7 2,8 15,6 Spridningen av nyckeltal beror framförallt på typ av substrat och hur pass väl processen fungerat i stort. Elbehov MWh elbehov / MWh rågasproduktion 7 % 1 % 21 % Driftstrategier och behov av pumpning och omrörning skiljer sig åt. Några av anläggningarna har dock värmepumpar som drivs av el vilket innebär att elbehovet ökar allt annat lika. Uppvärmningsbehov MWh uppvärmningsbehov / MWh rågasproduktion 24 % 9 % 37 % Transmissionsförluster står för ca 5 10 % av det totala värmebehovet och dessa har beräknats teoretiskt med antagande av U-värde och omgivningstemperatur. Spridningen av nyckeltal härrör till större delen från skillnader i total energiproduktion enligt ovan. Elverkningsgrad MWh el producerat / MWh rågas (+ev dual-fueldiesel) till CHP enhet 30 % Verkningsgraden är ett snitt för alla motortyper i projektet. Dual Fuel (data från 4 anläggningar) 45 % 43 % 51 % Ottomotor (data från 15 anläggningar) 28 % 22 % 36 % Stirlingmotor (3 anläggningar) 17 % Uppgifter om verkningsgrad baseras på faktiska data för endast en anläggning Energieffektivitet MWh tillfört / MWh levererat (in till och ut ur system)* 44 % 15 % 84 % * Biogas som produceras i reaktorn räknas här som in till system - se även förklaring i text nedan 4
11 Säkerheten i sifforna för elproduktion, elbehov och gasproduktion är relativt god. Dock finns i många fall inte data från ett helt år med likartad produktionsnivå och teknik (omrörare mm). I dessa fall har rådgivaren gjort extrapoleringar och antaganden utifrån en kortare tidsperiod. För värmebehov har använts en schablonberäkning vilket innebär att resultatet endast beror av substratmängd, reaktortemperatur och rötkammarens mantelarea. Här har antagits samma isolering och samma omgivningstemperaturer för alla anläggningar vilket gör att resultatet kan skilja sig från verkligt behov. I ett par fall finns värmemätare men någon närmare analys av dessa värden har inte gjorts. Spridningen mellan min och max för nyckeltalen går inte att förklara utifrån anläggningens storlek eller energiproduktionen per reaktorvolym. Andra möjliga grupperingar och urval för att hitta förklaringar till spridningen kan vara till exempel leverantörsval och motortyper. Projektet har dock bedömt urvalet för litet för att göra en sådan genomlysning. Den totala energieffektiviteten för anläggningen är utifrån en strikt systemgräns runt själva anläggningen, dvs. energi som används internt är inte inräknad. Nyckeltalet Energieffektivitet definieras alltså här som all tillfört energi dividerad med den energi om levererats. De ingående delarna presenteras nedan (alla delar anges med enhet resultatet är ett procent-tal): (Leverans gas Facklad gas) + Leverans värme + Elproduktion Gasproduktion brutto + Diesel till motor mm. + Inköpt värme + Elbehov 100 5
12 Slutsatser och rådgivning De presenterade nyckeltalen ger en indikation på vilken energianvändning som kan förväntas på en biogasanläggning. Resultatet baseras på relativt få anläggningar vilket gör det svårt att dra generella slutsatser. Elbehovet på anläggningarna har inte analyserats närmare i denna rapport. Medeltal om 7 % av producerad gas är dock högre än det behov på mellan 2-3 % som tidigare ofta återkommit i leverantörers beskrivning och som också använts i kalkyler som tagits fram som beslutsunderlag inför investering i biogasanläggning. I projektet finns även separat rapport om omrörning och pumpning. Flertalet anläggningsägare vittnar även om behovet av bättre energieffektivitet på anläggningen. Nycketalet Uppvärmningsbehov som baseras på en schablonberäkning av uppvärmningsbehovet och faktisk Energiproduktion, enligt tabell ovan, varierar mellan 9 37 %. En vanlig uppfattning som grundar sig på tidigare kalkyl-beräkningar är att denna siffra ligger mellan % vilket är klart lägre än det medeltal som gäller för dessa 30 anläggningar (24 %). I framtida projekt vore det intressant att närmare studera hur pass väl uppvärmningsbehovet kan tillmötesgås genom att hushålla med den energi som tillförs materialet genom omrörning och pumpning samt hur man bäst tar tillvara värme i rötresten. Att internt ta vara på värme är dock endast av ekonomiskt intresse i de fall gasen levereras vidare eller då behovet av värme är större än vad anläggningen ger. I rådgivning till kommande anläggningar är det viktigt att ta till sig information om det interna elbehovet, en bättre och mer anpassad design av omrörningssystemen kan vara en effekt av det. Omrörarna är de största elförbrukarna och kunskapen om detta bör tas på allvar av leverantörer av biogassystem. 6
13 Bilaga 1 Generell anläggningsskiss
14 Bilaga 2 Huvudsida i enkät såg ut enligt nedan: Grunddata notering Våtvikt substrat ton/år Temperatur blandningsbrunn C Förvärmt substrat? isåfall hur många grader? C Temperatur i rötkammare (RK) C Antal temp.givare i RK? säkerhet? st Rötkammare RK volym m3 aktiv volym m3 höjd m diameter m Efterrötkammare ERK volym m3 aktiv volym m3 höjd m diameter m Metangashalt % Värmevärde metan 9,81 kwh/nm3 Motortyp Generatoreffekt Drifttimmar kw h/år Energidata (definition enligt skiss) notering Gasproduktion Beräknat värde Gasproduktion brutto Facklad gas Beräknat värde Facklad gas Leverans gas Nm3 Beräknat värde Leverans gas Gas till motor Nm3 Beräknat värde Gas till motor Levererad mängd Nm3 Beräknat värde Gas till panna Nm3/år 0 Nm3/år 0 Nm3/år 0 Nm3/år 0 Nm3/år 0 Elproduktion Elproduktion Inköpt el Leverans el Beräknat värde Elbehov biogasanläggning Inköpt el Leverans el Inköpt diesel Värmevärde Beräknat värde Inköpt diesel liter/år 10 kwh/liter 0 Gas till motor 0 Värmeverkningsgrad % Beräknat värde 0 Värmeproduktion motor Värmeproduktion panna Värmebehov biogasanläggning Inköpt värme Leverans värme
15 Som underlag och hjälp med beräkning av energianvändningen fanns ytterligare tre kalkylblad: Tidsperiod 1 (fritt val) avläsning 1 avläsning 2 valfri rubrik datum avläst värde enhet period 0 dagar /år /år /år /år /år /år MWh/ MWh/ MWh/ MWh/ MWh/ MWh/ Tidsperiod 2 (fritt val) avläsning 1 avläsning 2 valfri rubrik datum avläst värde enhet period 0 dagar /år /år /år /år /år /år MWh/ MWh/ MWh/ MWh/ MWh/ MWh/ Tidsperiod 3 (fritt val) avläsning 1 avläsning 2 valfri rubrik datum avläst värde enhet period 0 dagar /år /år /år /år /år /år MWh/ MWh/ MWh/ MWh/ MWh/ MWh/ valfri rubrik valfri rubrik valfri rubrik valfri rubrik månad summa månad enhet månad summa månad enhet månad summa månad enhet månad summa månad enhet Summa 0 Summa 0 Summa 0 Summa 0 Månadsmedel Månadsmedel Månadsmedel Månadsmedel /år /år /år /år MWh/ MWh/ MWh/ MWh/ Beräknat värde Beräknat värde Beräknat värde Beräknat värde Utrustning antal effekt, kw tim/dag kwh/dag dagar/år kwh/år använd kwh/år notering Pump 1 11,0 2,67 29, , Beräknat värde 10,7
16 Bilaga 3 Presentation från workshop, Skövde den 26 nov 2014 Utvärdering Energi David Hårsmar, Energirådgivare Rådgivarna i Sjuhärad david.harsmar@radgivarna.nu Bakgrund och syfte Energianvändning Effektivitet i systemet Nyckeltal
17 Gas till panna Gas till motor Metod Insamling av data Enkät till rådgivare Systemgränser Svårigheter Anläggningsskiss: Energiflöden, Systemgränser Facklad gas Diesel till gasmotor Gasproduktion brutto Diesel för att preparera substrat Leverans gas Elbehov biogasanläggning Värmeproduktion motor Elproduktion Värmeproduktion panna Inköpt värme Värmebehov biogasanläggning netto Leverans värme
18 C7 C1 A8 C5 A1 A9 A10 A16 B7 A2 B2 C4 A6 A5 A13 B8 A3 B4 B1 A12 B5 A15 B3 A14 C2 A11 A7 C6 A4 C8 kwh / RK (aktiv volym), dygn Utvalda nyckeltal Resultat Energiproduktion (gas/aktiv volym) Elbehov Uppvärmningsbehov Elverkningsgrad Energieffektivitet ( totalverkningsgrad ) Energiproduktion medel; 5, Anläggningar sorterade från högsta årliga energiproduktion till lägsta.
19 C7 C1 A8 C5 A1 A9 A10 A16 B7 A2 B2 C4 A6 A5 A13 B8 A3 B4 B1 A12 B5 A15 B3 A14 C2 A11 A7 C6 A4 C8 25% Elbehov 20% kwh elbehov / kwh rågas 15% 10% medel; 7% 5% 0% Anläggningar sorterade från högsta årliga energiproduktion till lägsta. Beräkning värmebehov 0,02 0,05 MWh per m3 och år 0,03 MWh per ton Värma upp inkommande substrat 0,05 MWh per ton (termofil) Mantelarea och U-värde
20 C5 A9 B7 C4 B8 C7 C1 A8 A1 A10 A2 B2 A5 A13 A3 B4 B1 A12 A15 B3 A14 A11 A7 A4 kwh el / kwh rågas till motor (+ev diesel) C7 C1 A8 C5 A1 A9 A10 A16 B7 A2 B2 C4 A6 A5 A13 B8 A3 B4 B1 A12 B5 A15 B3 A14 C2 A11 A7 C6 A4 C8 40% Uppvärmningsbehov 35% kwh värmebehov / kwh rågas 30% 25% 20% 15% 10% medel; 24% 5% 0% Anläggningar sorterade från högsta årliga energiproduktion till lägsta. 60% Elverkningsgrad 50% medel; 45% 40% 30% medel; 28% 20% Dual Fuel Ottomotor medel; 17% 10% Stirling 0%
21 C7 C1 A8 C5 A1 A9 A10 A16 B7 A2 B2 C4 A6 A5 A13 B8 A3 B4 B1 A12 B5 A15 B3 A14 C2 A11 A7 C6 A4 C8 kwh nyttig energi / kwh totalt tillfört 90% 80% Energieffektivitet ( totalverkningsgrad ) 70% 60% 50% medel; 44% 40% 30% 20% 10% 0% Anläggningar sorterade från högsta årliga energiproduktion till lägsta.
Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling
Ekonomisk analys av biogasanläggningar Ekonomisk analys av biogasanläggningar Begränsa antalet variabler Avskrivning 15 år och 10 år Ränta 5% på hela investeringen Elpris försäljning inkl. certifikat 0,50
Läs merEkonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Ekonomisk utvärdering av biogasproduktion på gårdsnivå Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapens Förbund 2014 Lars-Erik Jansson
Läs mer2015-02-09 HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS?
HAR DU FUNDERAT PÅ BIOGAS? Resultat: Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projektledare Karin Eliasson Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projektet Projekttid nov 2010- december 2014
Läs merKarin Eliasson. Hushållningssällskapet Sjuhärad
Karin Eliasson Projektledare Biogas utvärderingsprojekt Hushållningssällskapet Sjuhärad 0325 618 612 karin.eliasson@hush.se se Projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Projekttid nov 2010
Läs merKUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID. Slutrapport. Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Slutrapport Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapens Förbund 2015 Slutrapport Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå är sammanställd av
Läs merÄr biogas något för mig/ min gård?
Är biogas något för mig/ min gård? Erfarenheter Saker att tänka på Framtidsspaning/ vad är på gång! Ekonomisk analys av biogasanläggningar År 2015 kr 12 000 Nyckeltal investering i biogas produktion (rågas)
Läs merAtt starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips!
Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips! Inledning I projektet Biogas 2020 aktiviteten Process och Teknikstöd, har en grupp rådgivare arbetat med tekniska och processmässiga
Läs merKraftvärmeproduktionen vid fyra lantbruksbaserade biogasanläggningar
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kraftvärmeproduktionen vid fyra lantbruksbaserade biogasanläggningar Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapens Förbund 2013
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om statligt stöd till produktion
Läs merSYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh 2013-01-17 2013-01-17
20 Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB Sara Stridh 20 09-05-29 SYVAB SYVAB äger och driver Himmerfjärdsverket Ligger 40 km sydväst om Stockholm Ägs av kommunerna Botkyrka, Salem, Ekerö, Nykvarn
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merKarin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad
2014-02-14 Karin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Karin Eliasson Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad 0325-618 612 karin.eliasson@radgivarna.nu www.hush.se Hanteringskedja från skörd
Läs merEn uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar
En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av
Läs merJämförelse av Solhybrider
Jämförelse av Solhybrider Uppföljning Oskar Jonsson & Axel Nord 2014-08-19 1 Inledning Denna rapport är beställd av Energirevisor Per Wickman som i ett utvecklingarbete forskar kring hur man kan ta fram
Läs merKretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR
1 (9) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från MOVAR Torrötning. Datum som ovan Peter Svensson 2 (9) Innehållsförteckning
Läs merFördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion
Fördjupningskurs i gårdsbaserad biogasproduktion Kursen vänder sig till dig som vill ha fördjupade kunskaper för att bygga och driva en biogasanläggning på gårdsnivå. Förkunskapskrav är grundkurs eller
Läs merJordbruk, biogas och klimat
214-12- Biogas och klimatnytta Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 3-46 22, 76-1 73 4 Jordbruk, biogas och klimat Mycket prat om KOLDIOXID från fossila
Läs merKlimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merTekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Tekno-ekonomisk potential för rötning av stallgödsel i ett Östersjöperspektiv Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan få igång en
Läs merStatens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn
Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS
Läs mer... till tillämpning
Rötning av avfall från jordbruk och samhälle Värmeforskdagen 27 januari 2011 Mats Edström JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Från forskning...... till tillämpning 1 Biogasforskning vid JTI -
Läs merSlutrapport. Gårdsbiogas i Sölvesborg. Genomförande och slutsatser. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet
1(5) Slutrapport Gårdsbiogas i Sölvesborg. Deltagare, se bilaga. Gruppen består av lantbrukare från Listerlandet Kursen upplägg har varit att ge en grund för hur biogas framställs och hur man affärsutvecklar
Läs merPilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö
Pilotförsök för ökad biogasproduktion och hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö Bakgrund Växjö behöver mer fordonsgas för sina stadsbussar Beslut att starta insamling av matavfall och samrötning
Läs merPilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta
Promemoria 2014-03-06 Landsbygdsdepartementet Pilotprojekt avseende ersättning för dubbel miljönytta Inledning De globala utsläppen av växthusgaser måste minska kraftigt för att klimatförändringarna ska
Läs merGårdsbaserad biogasproduktion
juni 2008 Gårdsbaserad biogasproduktion Den stora råvarupotentialen för en ökad biogasproduktion finns i lantbruket. Det är dels restprodukter som gödsel och skörderester, men den största potentialen kommer
Läs merBIOGASANLÄGGNINGEN på Nynäs
BIOGASANLÄGGNINGEN på Nynäs Christer Johansson LRFKonsult 013-377037 christer.johansson@lrfkonsult.se Förord Under nov 2013 kom en förfrågan från verksamhetschef Ann-Charlotte Lindberg- Thompson om en
Läs merRÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun
RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun Rötning av hushållsavfall och reningsverksslam med termisk hydrolys vid Sundets avloppsreningsverk Anneli Andersson
Läs merFjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05
Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merMarknadsanalys av substrat till biogas
Marknadsanalys av substrat till biogas Hur substratmarknaden bidrar till Biogas Västs mål på 1,2 TWh rötad biogas till 2020 Finansiärer VGR Avfall Sverige Region Halland Region Skåne Bakgrund Ökat intresse
Läs merBiogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling
Biogas i dag i Halland och hur den kan utvecklas framöver En tillbaka blick Året var 2002 Gårdsbaserad biogasanläggning Götene. Investering 650.000 + eget arbete 220 m 3 reaktorvolym, 140 suggor integrerat
Läs merEnergi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)
Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54) Sötåsens Biogasdag den 7 november 2013 Gunilla Henriksson SP Energiteknik, avfallsgruppen Energi-
Läs merNotera att det är viktigt att ha säkerhetsmarginal i energiberäkningsresultaten för att täcka in eventuella variationer i utförandet.
Bilaga 2 Tävlingsförutsättningar energi 2015-12-02 ENERGIBERÄKNING- Riddersvik RESULTATSAMMANSTÄLLNING Detta pm utgör redovisningsmall för tävlingskriterierna energieffektivitet och produktion av förnybar
Läs merPM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning
2011-12-12 1 (5) Analysavdelningen Enheten för hållbara bränslen Linus Hagberg 016-544 20 42 linus.hagberg@energimyndigheten.se PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning Inledning
Läs merUppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB 2013-10-19
Uppföljning energieffektivisering A Lind Maskin AB 2013-10-19 Peter Eriksson, ProjTek, Älvsbyn INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Beskrivning av företaget... 3 Lokaler... 3 Bakgrund... 3 Syfte...
Läs merFramtidens kretsloppsanläggning
Framtidens kretsloppsanläggning Kretsloppsanläggningen i Högbytorp förvandlar det som ingen vill ha till sådant som alla behöver. Här gör vi el, värme, biogas och biogödsel av avfall. Varför bygger vi
Läs merEnergikollen Modul 21C
kwh per år Energikollen Modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: 2012-11-19 Sammanfattning 140 000 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 Diesel RME el 20 000
Läs merMetoder för svavelvätereducering
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Metoder för svavelvätereducering Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapets Förbund 2013 Förord Projektet Utvärdering av biogasanläggningar
Läs merRapporteringsformulär Energistatistik
Rapporteringsformulär Energistatistik Del 1 Företagsinformation 1. namn: 2. a. Anläggning: b. Dossiernr: 3. Adress: 4. Kontaktperson energifrågor: 5. Telefonnr: E-post: 6. Rapporteringsår 7. Bruksarea
Läs merDieselförbrukning och andra energiinsatser
Dieselförbrukning och andra energiinsatser Nedanstående data och information är hämtat från bla www.bioenergiportalen.se, www.jti.se, www.greppa.nu/adm och ger lite vägledande siffror på dieselförbrukning
Läs merOrganiskt matavfall från Vimmerby och omkringliggande kommuner
Uppdragsnr: 10154330 1 (5) BILAGA 1 Kompletterande substratinventering Krönsmon I den föregående utredningen (Utveckling av biogasverksamheten i Vimmerby) genomfördes en omfattande substratinventering
Läs merDatum 2013-05-07. Hemställan från Stiftelsen Jälla Egendom om investeringsmedel för uppförande av en biogasanläggning
KS 8 22 MAJ 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Malmberg Jan Sigurdson Björn Datum 2013-05-07 Diarienummer KSN-2012-0845 Kommunstyrelsen Hemställan från Stiftelsen Jälla Egendom om investeringsmedel
Läs merOptimering av el- och uppvärmningssystem i en villa
UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på
Läs merMILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN
MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan och
Läs merTorrötning. Datum som ovan. Peter Svensson
1 (12) Kretslopp Follo Sammanfattning av Rapport daterad 2009-09-29 kompletterad med approximativa konsekvenser vid behandling av avfall från ytterligare 1 alt 2 organisationer/kommuner Torrötning. Datum
Läs merGårdsbaserad biogasproduktion - fördjupningskurs
inbjuder till Gårdsbaserad biogasproduktion - fördjupningskurs Utbildningen omfattar 4 utbildningsdagar uppdelade på två kurstillfällen Övergripande målsättning för de 4 dagarna: Utbildningen skall ge
Läs merGårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V
Gårdsbaserad och gårdsnära produktion av kraftvärme från biogas V0640003 Den svenska biogasproduktionen uppgick år 2008 till drygt 1,3 TWh varav huvuddelen producerades på avloppsreningsverk och deponier.
Läs merKarin Eliasson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Långhult Hjo Nygården Lägda gård Hagelsrum Odensviholm Högryd Lantbruk AB Ölmetorp
Långhult Hjo Nygården Lägda gård Hagelsrum Odensviholm Högryd Lantbruk AB Ölmetorp Yttergärde Viken Frötorp Lantbruk Horshaga Brunsbo Lövsta Gård Sötåsen Skottorp Säteri Kvarngården Sylves lantbruk Lefflers
Läs mermiljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden
miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan
Läs merVar produceras biogas?
Var produceras biogas? Vegetation När vegetation bryts ner i naturen Boskap gödsel på lantbruk Avloppsrening slammet påett reningsverk behandlas ofta i rötkammare. Deponier av organiskt material Behandling
Läs merVäxjö väljer termisk hydrolys varför och hur?
Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur? Anneli Andersson Chan, Sundets processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen avloppsreningsverk 5 år prövotid Sundets avloppsreningsverk
Läs merBiogas och miljön fokus på transporter
och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,
Läs merOptimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat
Optimal råvaruinsats och utnyttjandegrad i energikombinat Jennie Rodin WSP Process Panndagarna 01, Örnsköldsvik WSP Process S.E.P. Scandinavian Energy Project WSP Process Consulting 1 Upplägg 1. Energikombinatstudie
Läs merFörnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz
Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under
Läs merKraftvärme. Teknik, ekonomi och miljö. El & värmeproduktion med biogas inom lantbruket. - möjligheter i Västra Götaland
Kraftvärme El & värmeproduktion med biogas inom lantbruket Teknik, ekonomi och miljö - möjligheter i Västra Götaland bakgrund Biogasproduktion Biogas består av metan, koldioxid och lite svavelväte och
Läs merSolenergi som framtiden älskar.
Solenergi som framtiden älskar. Grundat 1997 Djurmo mellan Borlänge och Leksand, Dalarna Leverantör av flexibla värmesystem med solvärme. Leverantör och installatör av solcellsanläggningar för elproduktion
Läs merRörflen och biogas. Håkan Rosenqvist 2014-02-12
Rörflen och biogas Håkan Rosenqvist 2014-02-12 Vem är jag och vem finansierar min presentation Håkan Rosenqvist Arbetar huvudsakligen med forskning, utredning och undervisning som egenföretagare Huvudområden
Läs merEffektivare biogasproduktion med optimerat flytgödselsubstrat en pilotstudie
1 Effektivare biogasproduktion med optimerat flytgödselsubstrat en pilotstudie Alf Gustavsson, Mats Edström, Bakgrund Vid produktion av biogas med flytgödsel som substrat är det gödselns uppehållstid i
Läs merRÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS
RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS OLIKA SUBSTRAT Principen för biogasanläggningar Energiutvinning:
Läs merResursanvändning - sida 1
Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: RESURSANVÄNDNING Aspekt Resursanvändning Utfallsindikatorer Objektiv EL/Ru-I-O1 Andel markanvändningn för det kommunala
Läs merFörstudie biogasproduktion Jakobssons Slakteri AB
Förstudie biogasproduktion Jakobssons Slakteri AB 2012-10-31 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning och bakgrund...3 3. Syfte och mål...3 4. Avgränsningar...3 5. Biogas och dess potential...4 5.1
Läs merEFFEKTER AV GÖDSELGASSTÖDET SCHABLONER FÖR
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID EFFEKTER AV GÖDSELGASSTÖDET SCHABLONER FÖR BERÄKNING OCH RESTMETANPOTENTIALER SLUTRAPPORT FRÅN F&U PROJEKT: BERÄKNING GÖDSELGASSTÖDET SCHABLONER I FÖRHÅLLANDE TILL VERKLIG PRODUKTION
Läs merBlankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:
Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:
Läs merFallbeskrivning. Utbildning: Biogastekniker, 400 YH-poäng
Systemteknik, systemlösningar för biogasanläggningar Bakgrund Rötningen av material till biogas är endast en del i den kedja av förlopp som är viktiga vid framställningen av slutprodukten. Beroende på
Läs merEnergisatsningar på gårdsnivå
Energisatsningar på gårdsnivå Det går inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna öppna bilden eller så är bilden skadad. Starta om datorn och öppna sedan filen igen.
Läs merHQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas
HQ-vall: Högkvalitetsvall till mjölkproduktion och lågkvalitetsvall till biogas FORMAS (via SLF Bioenergi) 1,3 MSEK, 2010-01 2012-12 Ingrid Strid, SLU (ET, projektledare) Carina Gunnarsson, JTI Mats Edström,
Läs merFordonsgas/Biogas - historik
1 Biogas i Lunds Kommun Hans Kjellvander Start 1995 med stadsbussarna i Lund Ungefär samtidigt öppnades den första publika gasmacken i Lund Renhållningsfordonen börjar övergå till gasdrift 1997 Lunds Energi
Läs merKan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam?
Kan lägre metanhalt göra biogasen mer lönsam? Projekt Energi- och kostnadseffektiv reningsgrad för biogas vid användning i traktorer finansierat av Stiftelsen lantbruksforskning 2013-2015 Gunnar Larsson,
Läs merRAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014
RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Ragn-Sells klimatredovisning 2014 RAGN-SELLS KLIMATREDOVISNING 2014 Klimatmål 2020 ska Ragn-Sells ha minskat CO 2 -utsläppen från hela verksamheten med 20 % jämfört med
Läs merUppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret
Uppgradering av biogas i Borås Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret Borås historik Kalkyl - uppgradering 1940 Borås historik Vattenskrubber och kompressor från 1941. Borås historik Tankstation och
Läs merÖstersund 17 september 2013
Östersund 17 september 2013 Vad är rötning? Nerbrytning av organiskt material vid syrefria förhållanden och det metan bildas Vid nedbrytning med syre sker kompostering och det bildas koldioxid i stället
Läs merBiogas Luttra. - Projektplan. Bilaga 1. 1 Projektnamn. 2 Projektidé. 3 Erfarenheter från tidigare och pågående projekt
Bilaga 1 Biogas Luttra - Projektplan 1 Projektnamn Biogas Luttra kommer att vara arbetsnamn för detta projekt. 2 Projektidé Idag finns en rad generella studier av biogasproduktion i lantbruket. Däremot
Läs merSTYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt
STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och
Läs merInvesteringssto d till go dselbaserad biogas
Version 170101 Obs! det kan ske justeringar i detta dokument om förutsättningar för bedömningen ändras. Investeringssto d till go dselbaserad biogas Din ansökan kommer att bedömas utifrån nedanstående
Läs merBiogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas
Biogas framtidens fordonsbränsle Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas Biogas grön energiproduktion Hushåll Restaurang, storkök Biogas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri Biogödsel Jordbruk Biogasprocessen
Läs merFastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter
JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Fastgödsel kring Östersjön: Tillgång problem och möjligheter Sötåsen den 7 november 2013 Samrötning av fast- och flytgödsel ökar kvävetillgängligheten! Kan
Läs merBiogasens värdekedja. 12 april 2012 Biogas i Lundaland
Biogasens värdekedja 12 april 2012 Biogas i Lundaland Program 16.30 17.00 17.10 18.10 18.30 19.30 20.00 Registrering och kaffe Välkomna Biogasens värdekedja från råvara Fll konsument Macka, kaffe och mingel
Läs merStrategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve
Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve Uppnådda resultat Bakgrund Biogasanläggningar vill optimera driften på anläggningen genom att öka inblandning
Läs merMöjligheter och risker vid samrötning
RÖTREST användningsområden och certifiering Användningsområden Lagstiftning, certifiering etc. Möjligheter och risker vid samrötning Gunilla Henriksson 2011-01-27 SP I SIFFROR 2010 SP-koncernen ägs till
Läs merVI BYGGER LÖSNINGAR KRING BIOGAS
VI BYGGER LÖSNINGAR KRING BIOGAS Biogas uppkommer när organiskt material bryts ned i en anaerob process utan tillgång till syre. Processen ger en förnyelsebar energikälla som går att använda som fordonsbränsle
Läs merMiljöinformation Skara Energi AB 2012
Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de
Läs merKartläggning av biogasförutsättningar från gödsel inom Kungsbacka kommun
Kartläggning av bigasförutsättningar från gödsel inm Kungsbacka kmmun Innehåll Uppdrag 2 Tillvägagångssätt 2 Slutsatser 5 Eknmi 5 Kalkyl 6 Förslag till frtsättning 7 Uppdrag Att kartlägga gårdar inm Kungsbacka
Läs merSmåskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter
Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter Åke Nordberg Institutionen för energi och teknik, SLU Henrik Olsson JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik Drift- och kapitalkostnader
Läs merNyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning
Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning Peter Balmér och Daniel Hellström peter.balmer@telia.com daniel.hellstrom@svensktvatten.se Är svenska avloppsreningsverk energieffektiva?
Läs merUtmaningar inom utveckling av biologisk behandling
Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling Åke Nordberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala Centrum för optimal resurshantering av avfall www.wasterefinery.se System för biogasproduktion
Läs mer2014-01-23. Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?
-- Upplägg Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Anna Schnürer Inst. för Mikrobiologi, SLU, Uppsala Kort presentation av mig och biogasverksamhet på SLU Förutsättningarna för gasproduktion
Läs merBiogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region
Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola
Läs merTillämpning av AFS 2005:2 och AFS 2005:3 på biogasanläggningar Sammanställt av Gasföreningen och SWETIC
Tillämpning av AFS 2005:2 och AFS 2005:3 på biogasanläggningar Sammanställt av Gasföreningen och SWETIC Detta dokument ger en handledning till hur Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2005:2 Tillverkning
Läs merDagordning 2015-04-29
Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen
Läs merRötning Viktiga parametrar
Rötkammaren kan den optimeras? Bilder lånade från Lars-Erik Olsson AnoxKaldnes Rötning Viktiga parametrar Uppehållstid Organisk belastning ph Metanhalt Avfallsmix Temperatur Flyktiga syror Omrörning Processlösning
Läs merAvgifter och villkor för gårdsbaserade biogasanläggningar
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Avgifter och villkor för gårdsbaserade biogasanläggningar Rapport i projektet Utvärdering av biogasanläggningar på gårdsnivå Hushållningssällskapets Förbund 2014 Sara B Nilsson
Läs merKraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung
Kraftvärmens roll i framtidens energisystem Per Ljung ELSYSTEMET KAN HANTERA STOR EFTERFRÅGAN PÅ VINTERN OCH STORA VATTENFLÖDEN PÅ SOMMAREN 25 20 Inflöde vatten Vattenkraft GWh/h 15 Vattenmagasin / lager
Läs merSamrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk
Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk Andreas Berg Scandinavian Biogas Fuels 1 Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk projekt S09-204 Projektteam Andreas Berg
Läs merENVA. Instruktioner för genomförandet av ENERGIANALYS
ENVA Instruktioner för genomförandet av ENERGIANALYS Augusti 2012 1. Inledning Den här instruktionen har tagits fram av Hållbar utveckling Väst inom projektet ENVA energieffektivisering i kommunala vattenpumpsystem.
Läs merEnergikollen modul 21C
Energikollen modul 21C SAM nr: Brukare: Adress: Postadress: Telefon: E-post: Datum för rådgivning: Datum för gruppträff två kl xx den 00 månad i XX-hus Sammanfattning av rådgivningen Företaget använde
Läs merVad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017
Vad händer på nationell nivå? Biogas Västs frukostseminarium 21 november 2017 Inledning Caroline Steinwig, rådgivare biologisk återvinning caroline.steinwig@avfallsverige.se, 040-35 66 23 Jag tänkte kort
Läs merIndustriellspillvärme
Affärerien effektivareenergiframtid: Industriellspillvärme Matteo Morandin, PhD (VoM) Institutionen för Energi och Miljö Workshop inom samarbetet med Göteborg Energi CHALMERS, Göteborg - 6 nov 2012 6 nov
Läs merNominering - Årets Miljösatsning Med checklista
Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Norups gård AB Journalnummer: 2009-6220 Namn på länsstyrelse
Läs merKlara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?
Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas? Konferens Lycksele 12 februari 2014 Torbjörn Wennebro Några viktiga begrepp Klara Gas Ekonomisk Förening Sammanslutning av
Läs merElenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Energiläget/Energiåret
Läs mer