Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/195-NF-041 Jan Bäversten - snsjb02 E-post: jan.baversten@vasteras.se

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning Dnr: 2015/195-NF-041 Jan Bäversten - snsjb02 E-post: jan.baversten@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Nämnden för personer med funktionsnedsättning Komplettering av årsplan 2016 Förslag till beslut Nämnden för personer med funktionsnedsättning godkänner Komplettering av årsplan 2016 Ärendebeskrivning Följande problemområden har identifierats i arbetet med budgeten för 2016: Personlig assistans Kostnaderna för personlig assistans ökar. Kommunen har dock ingen påverkansmöjlighet då kostnadsfördelningen är sådan att Försäkringskassans beslut enligt socialförsäkringsbalken medför ett kostnadsansvar för kommunerna med 20 timmar per vecka för varje beslut om personlig assistans från Försäkringskassan. Daglig verksamhet Antalet deltagare inom daglig verksamhet enligt LSS har fortsatt att öka kraftigt även under Ökningen av antalet beslut inom dagligverksamhet uppmärksammades under Ökningen kan bero på att fler personer får diagnoser inom diagnoskriteriet autismspektrumtillstånd, och utifrån diagnosen tillhör personkretsen enligt LSS. Flera av dessa personer ansöker om daglig verksamhet som LSS-insats efter avslutad kontakt med Arbetsförmedlingen. Myndighetsutövning Arbetssituationen inom biståndsenheten funktionsnedsättning har varit ansträngd under en längre period bland annat beroende på en stor ärendemängd vilket medfört långa handläggningstider och bristande uppföljning av individuellt behovsbedömda insatser. Med stöd av statliga prestationsmedel gällande personer med psykisk funktionsnedsättning har nämnden avsatt särskilda medel för tillfällig utökning av biståndshandläggare under Sociala nämndernas förvaltning har i skrivelse den 12 oktober 2015 lagt fram Skickad av: Eva Sahlén - SNSES03

2 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Dnr: 2015/195-NF-041 förslag till beslut.

3 Dnr: 2015/195-NF-041 Sociala nämndernas förvaltning Nämnden för personer med funktionsnedsättning Komplettering av Årsplan 2016 Oktober 2015

4 Innehåll Nämndens ansvarsområde... 1 Sammanfattning... 1 Balanserat styrkort... 2 Ekonomisk översikt... 4 Förändring av budgetram... 4 Budget Åtgärder för budget i balans... 7 Hållbar utveckling Jämställdhetsintegrering Grundläggande styrdokument Investeringsplan Gemensam verksamhet Planerad verksamhetsutveckling Ekonomi Förebyggande verksamhet/socialt nätverk Planerad verksamhetsutveckling Ekonomi Stöd i ordinärt boende SoL Planerad verksamhetsutveckling Ekonomi Särskilda boenden SoL Planerad verksamhetsutveckling Ekonomi Insatser med stöd av LSS Planerad verksamhetsutveckling Ekonomi Bilagor Bilaga 1: Internkontrollplan 2016 Bilaga 2: Investeringsplan

5 Nämndens ansvarsområde Nämnden för funktionshindrade ansvarar för omsorgen om människor med funktionsnedsättning, oavsett ålder, enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och enligt socialtjänstlagen (SoL) för personer under 65 år med funktionsnedsättning. Nämnden har också ansvar för den kommunala hälsooch sjukvården i bostad med särskild service, daglig verksamhet och sysselsättning/arbetsrehabilitering samt handläggning av bostadsanpassningsbidrag till personer som inte fyllt 65 år. Från 1 januari 2015 har en förändring skett i ansvarsfördelningen för insatserna hemtjänst, boendestöd och hemsjukvård. Både nämnden för personer med funktionsnedsättning och äldrenämnden har hittills haft ansvaret för dessa insatser. Den nya ansvarfördelningen innebär att nämnden för personer med funktionsnedsättning får hela ansvaret för boendestöd enligt socialtjänstlagen, och äldrenämnden får hela ansvaret för hemtjänst och hemsjukvård. Förändringen är beslutad av kommunfullmäktige och nämndernas reglemente har reviderats utifrån detta. Handläggningen vid myndighetsutövning ska vara rättssäker, bemötandet gott och sammanfattningsvis är behovet avgörande för insatsens omfattning samt innehåll. Det synsätt, de definitioner och de mål som anges i stadens program för personer med funktionsnedsättning utgör en grundläggande del i nämndens arbete liksom för den verksamhet som nämnden beställer. Sammanfattning Prioriterat område för nämndens för personer med funktionsnedsättning verksamhet under åren är att behoven för nämndens målgrupper tillgodoses enligt nämndens verksamhetsplan samt att uppnå en budget i balans. Nämnden ska fortsatt arbeta aktivt för målgruppernas ökade delaktighet i samhället. Nämnden för personer med funktionsnedsättning ska arbeta fram nya mål för perioden Särskild beskrivning av nämndens problemområden i budgeten Personlig assistans Kostnaderna för personlig assistans ökar. Kommunen har dock ingen påverkansmöjlighet då kostnadsfördelningen är sådan att Försäkringskassans beslut enligt socialförsäkringsbalken medför ett kostnadsansvar för kommunerna med 20 timmar per vecka för varje beslut om personlig assistans från Försäkringskassan. 1

6 Daglig verksamhet Antalet deltagare inom daglig verksamhet enligt LSS har fortsatt att öka kraftigt även under Ökningen av antalet beslut inom dagligverksamhet uppmärksammades under Ökningen kan bero på att fler personer får diagnoser inom diagnoskriteriet autismspektrumtillstånd, och utifrån diagnosen tillhör personkretsen enligt LSS. Flera av dessa personer ansöker om daglig verksamhet som LSS-insats efter avslutad kontakt med Arbetsförmedlingen. Myndighetsutövning Arbetssituationen inom biståndsenheten funktionsnedsättning har varit ansträngd under en längre period bland annat beroende på en stor ärendemängd vilket medfört långa handläggningstider och bristande uppföljning av individuellt behovsbedömda insatser. Med stöd av statliga prestationsmedel gällande personer med psykisk funktionsnedsättning har nämnden avsatt särskilda medel för tillfällig utökning av biståndshandläggare under Balanserat styrkort Vi har nöjda kunder och invånare Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Styrtal Den enskilde är delaktig i samband med utredning och genomförande Den enskilde får ett gott bemötande i samband med utredning och genomförande Den enskilde upplever att han/hon är delaktig i utredningen. Den enskilde som varit föremål för utredning har varit delaktig vid minst ett tillfälle under utredningstiden Den enskilde är delaktig i upprättande av genomförandeplan Den enskilde upplever ett gott bemötande i samband med utredningen. Den enskilde upplever ett gott bemötande vid genomförandet av insatser 80 % 100 % av de ärenden som ingått i egenkontrollen 100 % 80 % 80 % 2

7 Vi har rätt kvalitet i våra verksamheter och levererar rätt resultat. Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal Rättssäker handläggning Evidensbaserad praktik Ökad självständighet Alla beslutsunderlag som omfattas av 17 FL har kommunicerats med den enskilde Metoder relevanta för målgruppen Från daglig verksamhet till arbete eller studier Från bostad med särskild service till ordinärt boende 100 % av de ärenden som ingått i egenkontrollen har kommunicerats Alla enheter ska kunna beskriva sina metoder 3 personer per år (0 enligt VB 14) 6 personer per år (5 enligt VB 14) Vi har ekonomi i balans Kritisk framgångsfaktor Indikatorer Styrtal Tilldelad budgetram hålls Kostnadseffektiv verksamhet Budget jämförs med utfall/prognos Nettokostnad för LSS före utjämning i kronor per invånare är i nivå med jämförbara kommuner Kostnad hemtjänst/boendestöd 0-64 år per invånare är i nivå med jämförbara kommuner Det ekonomiska utfallet är lägre eller i nivå med budget. Jämförbara kommuner är Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping och Örebro. Jämförbara kommuner är Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping och Örebro. Vi har engagerade medarbetare med rätt kompetens Kritisk framgångsfaktor Indikator Styrtal IFN med arbetsgivaransvaret formulerar den delen av styrkortet för hela förvaltningen. 3

8 Ekonomisk översikt Förändring av budgetram Enligt beslut i fullmäktige i juni tilldelas nämnden för personer med funktionsnedsättning en budgetram på 706,9 mnkr för I ramen ingår löneoch priskompensation med 15,9 mnkr. Nämnden har också ålagts ett rationaliseringskrav på 1,4 mnkr. Budgetramen innehåller kompensation för ökade volymer inom boendestöd, personlig assistans och daglig verksamhet, totalt 7,5 mnkr. Nämnden har även fått budgetramen utökad för start av två gruppbostäder 1 september 2016 (4,3 mnkr) samt utökat föreningsstöd (0,1 mnkr). Den senaste prognosen pekar på ett underskott 2015 på 20,6 mnkr. För att möta detta har nämnden fattat beslut om ett antal besparingsåtgärder. Vissa åtgärder kommer inte att få helårseffekt under 2016 och andra är svåra att förutsäga hur stora de slutligen blir. Med beslutade åtgärder kvarstår 9,4 miljoner för att uppnå en budget i balans. Ytterligare ett antal förslag finns som nämnden ska besluta om under hösten. Nedan visas en sammanställning över dels specifikationen till fullmäktiges beslut om budgetram, dels förslag till nämndens hantering av erhållen budgetram samt behov av besparingsåtgärder. Budgetram enligt fullmäktigebeslut juni 2015 mnkr Budgetram ,5 Uppräkning för pris- och löneökningar 15,9 Rationaliseringskrav (0,2 % av budgetramen) -1,4 Två nya gruppbostäder. Start 1 september ,3 Ökad volym daglig verksamhet (30 personer) 5,6 Ökad volym personlig assistans (2 %) 1,6 Ökad volym boendestöd (1,1 %) 0,3 Ökat föreningsstöd 0,1 Budgetram ,9 4

9 Användning av erhållen budgetram mnkr Budgetram ,5 Uppräkning för pris- och löneökningar 15,9 Två nya gruppbostäder. Start 1 september ,3 Ökad volym daglig verksamhet (30 personer) 5,6 Ökad volym personlig assistans (2 %) 1,6 Ökad volym boendestöd (1,1 %) 0,3 Ökat föreningsstöd 0,1 Helårseffekt 2 lgh Lillhärad och 6 lgh Öster Mälarstrand 4,9 Prognos enligt delårsrapport 2 underskott vid ingången av ,6 Beslutade besparingsåtgärder Sysselsättning SoL -2,7 Förvaltning/administration -0,5 Rondellen. Träffpunkt dagtid -1,6 Kultur och fritid. Fritidsgårdsverksamhet kvällstid och resor -0,7 Fortsatta utredningar i syfte att finna besparingsmöjligheter Översyn av riktlinjer SoL/LSS? Avgiftsbelägga boendestöd SoL? Upphandla direktbeställd egenregiverksamhet - utgår Upphandlingsfunktionens organisatoriska hemvist? Föreslagen men av nämnden ännu ej beslutad besparingsåtgärd Reducering av ersättningsnivåerna inom daglig verksamhet -10,0 Övrigt Förhandla med egenregin om besparingar -2,0 Kvarstående obalans 2016 innan ytterligare besparingsåtgärder -9,4 Budgetram 2016 enligt fullmäktigebeslut i juni 706,9 5

10 Omföring av budgetram mnkr Budgetram enligt fullmäktiges beslut i juni 706,9 Handikappsamordnare 1) -0,2 Sänkta lokalhyror (p g a sänkt internränta) -0,3 Budgetram ,4 1) Ansvaret för beställning av handikappsamordnare tas fr o m 2016 över av kommunstyrelsen. Ansvaret och kostnaden har tidigare legat hos de tre sociala nämnderna (ÄN 0,3 mnkr, NF 0,2 mnkr och IFN 0,2 mnkr). Det betyder att en del av budgetramen har avsett kostnaden handikappsamordnaren. När kommunstyrelsen tar över kostnaden tar de samtidigt över motsvarande del av budgetramen. Budget 2016 Nämnden totalt Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Budget 2016 Förändring Gemensam verksamhet 28,4 29,6 30,1 30,2 0,1 Förebyggande vht/socialt nätverk 5,7 6,1 6,2 6,2 0,0 Stöd i ordinärt boende SoL 127,2 72,8 66,7 71,4 4,7 Särskilda boenden SoL 57,3 59,0 58,9 60,4 1,5 Insatser med stöd av LSS 500,3 533,5 518,6 547,6 29,1 Obalans/kommande besparingar 9,4 9,4 Totalt 719,0 701,0 680,5 706,4 26,0 6

11 Åtgärder för budget i balans Beslutade besparingsåtgärder Nämnden för personer med funktionsnedsättning beslutade den 23 september att ett antal åtgärder ska vidtas i syfte att minska budgetunderskottet. Nedan beskrivs vilka dessa åtgärder är och vilken ekonomisk effekt de förväntas få. Sysselsättning SoL Detta är en lagstyrd verksamhet som syftar till att ge människor med psykiska funktionsnedsättningar en meningsfull sysselsättning. Utöver detta har nämnden uppdragit till utföraren att förutom biståndsbedömd sysselsättning och öppna aktivitetshus/träffpunkter även svara för arbetsinriktad rehabilitering för personer som uppnått en högre funktionsnivå. Den arbetsinriktade rehabiliteringen är i detta sammanhang att se som en förhöjd ambitionsnivå i förhållande till kraven i lagstiftningen. Konsekvens: Besparingen innebär att arbetsinriktad rehabilitering inte kommer att ingå i beställningen från 2016, vilket kan innebära att färre i målgruppen får möjlighet till anställning. Verksamhetens uppdrag är att erbjuda meningsfull sysselsättning och träffpunkt. Total besparing 2,7 mnkr. Förvaltning/administration Nämnden för personer med funktionsnedsättning har under de senaste åren genomfört enkätundersökningar. Syftet har varit att följa upp berörda personers åsikter om verksamheten och hur de anser att verksamheten uppnår nämndens mål. Kostnaden för dessa undersökningar 2014 var 0,3 mnkr. Fr o m 2015 kommer dessa enkätundersökningar inte att genomföras. Konsekvens: Nämnden kommer inte att ha några möjligheter att genomföra en totalundersökning av enskildas uppfattningar av nämndens beställda eller upphandlade verksamheter även om det finns en indikator och styrtal angående Nöjda kunder och invånare. Nämnden kan dock efterfråga eventuella egna undersökningar från utförarna vilket dock inte är jämförbart med en totalundersökning. Kostnaderna för förvaltningens administration minskas genom effektivare flöden. Total besparing 0,5 mnkr. 7

12 Rondellen mötesplats, dagtid Detta är en ej lagstyrd verksamhet. Verksamheten riktar sig till målgruppen inom LSS som en träffpunkt dagtid för de som ej deltar i daglig verksamhet. Konsekvens: Verksamheten avvecklas. Enskilda kan ansöka om andra insatser hos biståndshandläggare för önskan om att uppnå en meningsfull tillvaro. Total besparing 1,6 mnkr. Kultur och fritid, kvällstid Även detta är en verksamhet som inte är lagstyrd. Välbesökt och mycket uppskattad av deltagarna. I dagsläget erbjuds fritidsgårdskvällar på Rondellen tre kvällar i veckan, samt café Pilen för en begränsad målgrupp en kväll i veckan. Länsdanser arrangeras gemensamt med övriga kommuner i länet. I uppdraget ingår dessutom att erbjuda information om samhällets utbud av kultur- och fritidsaktiviteter samt anordnande av anpassade utflykter. Konsekvens: Uppdraget avseende att erbjuda information om samhällets utbud av kultur- och fritidsaktiviteter samt anordnande av anpassade utflykter upphör. Rondellen minskar sina öppettider med en kväll i veckan. Total besparing 0,7 mnkr. Nämnden för personer med funktionsnedsättning beslutade den 23 september att ge förvaltningen i uppdrag att: Se över riktlinjer enligt SoL /LSS Se över möjligheten att avgiftsbelägga boendestöd enligt SoL Återkomma med förslag på upphandling av direktbeställd egenregiverksamhet. Denna punkt förslår förvaltningen utgår. Efter kontakter med egenregin har överenskommelse om nedsättning av ersättningen med totalt 2 mnkr ingåtts. Utreda upphandlingsfunktionens hemvist i Västerås stads organisation Uppdragen kommer att utredas och i en del fall slutredovisas under

13 Föreslagen men ännu ej beslutad besparingsåtgärd Därutöver kvarstår ett förslag om reducering av ersättningen inom daglig verksamhet LSS som förvaltningen berett ett flertal gånger under året utan att beslut fattats av nämnden. Daglig verksamhet LSS Daglig verksamhet LSS drivs sedan några år sedan inom ramen för Lagen om valfrihetssystem. Utförarna ersätts enligt en årligen fastställd prislista som är lika för alla. Ersättning erhålls för det antal deltagare man bedrivit verksamhet för under månaden. Ju fler deltagare inom daglig verksamhet ju mera ersättning får utföraren. Under slutet av 2014 och början av 2015 antalet verkställda beslut om daglig verksamhet ökat i en omfattning som inte planerats för. Ökningen avser inte de som tidigare årligen under våren kommit från gymnasiesärskolan. Det är istället frågan om helt nya grupper. De oförutsedda ökningarna av antalet deltagare under hösten/vintern/våren 2015/2016 har medfört en ackumulerad obalans på cirka 10,6 mnkr som behöver hanteras inom nämndens tillgängliga ekonomiska ramar. Förvaltningens förslag är att ersättningsnivåerna sänks med 10,6 procent. Vilket skulle innebära en kostnadsminskning med ca 10 mnkr. Övrigt Förslag till överenskommelse har ingåtts med proaros om nedsättning av ersättning under 2016 för de boenden som inte är eller bedöms kunna konkurrensutsättas. Total besparing 2 mnkr Förvaltningen har även lämnat förslag om nedanstående besparingar i syfte att reducera nämndens underskott. Nämnden har valt att dessa inte ska omfattas av besparingsåtgärder. Personligt ombud Verksamheten är inte lagstyrd. Personligt ombud är en länsövergripande verksamhet. Statsbidrag erhålls för motsvarande 53 % av den totala kostnaden. Förslaget avser stadens nettokostnad för verksamheten. 9

14 Av Socialstyrelsens uppföljning från april 2014 framgår att det finns personligt ombud i 245 kommuner, vilket motsvarar 84 % av landets kommuner. Kostnaden uppgår till 1,5 mnkr. Habiliteringsersättning Ej lagstyrd verksamhet. Närmare 90 % av kommunerna uppges betala habiliteringsersättning, en form av flitpeng till deltagare i daglig verksamhet enligt LSS. Deltagare har vid ett flertal tillfällen önskat att ersättningen ska höjas. Deltagare inom motsvarande sysselsättning enligt SoL erhåller inte någon habiliteringsersättning. Det finns dock kommuner som betalar ut habiliteringsersättning oavsett lagrum. Utbetald habiliteringsersättning uppgår årligen till cirka 4 mnkr. Anhörigkonsulent Anhörigstöd är en lagstyrd verksamhet för kommunen. Lagen anger dock inte hur anhörigstödet ska utformas. Anhörigstödet och anhörigkonsultenten är en uppskattad funktion för de anhöriga som nyttjar den. Denna post (0,6 mnkr) avser anhörigkonsulent, som är en fri nyttighet (ej biståndsbedömt stöd). Nämnden erbjuder flera biståndsbedömda insatser som innebär stöd eller indirekt stöd till anhöriga. Det anhörigstöd som utförarna och biståndsenheten kan ge, motsvarar inte det professionella och kvalitativa anhörigstöd som ges av en anhörigkonsulent. Kostnaden uppgår till 0,6 mnkr. Hållbar utveckling Ekologisk hållbarhet Nämnden påverkar miljöaspekterna i de villkor som ställs i samband med upphandling av verksamhet och slutande av avtal. Vid nyanskaffning av bil ska leverantör med kontrakt enligt LOV skaffa miljöbil enligt den definition som Transportstyrelsen anger. Nämndens personal, strävar efter att i största möjliga utsträckning resa med kollektiva transportmedel och begränsa individuellt bilåkande. De flesta resor genomförs med tåg eller buss. När det gäller pappersförbrukningen kopierar personalen det mesta dubbelsidigt med en kopieringsmaskin med hög kapacitet och bra funktioner. Nämnden erhåller handlingar via läsplatta och arbetar med stöd på distans i form av e-hemtjänst och e-boendestöd för att ge stöd i bostaden via digitala omsorgstjänster och därmed förbättra den enskildes livsmiljö. Införandet ger miljövinster genom att personaltransporter med bil kan minska. 10

15 Social hållbarhet Att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhällen där grundläggandemänskliga behov uppfylls. Nämndens uppgift är att ge råd, hjälp, stöd och service till människor som på grund av funktionsnedsättning är i behov av hjälp. Stödet ska utformas så att hänsyn tas till den enskildes egna resurser, förutsättningar och behov. Socialtjänstens verksamhet bedrivs med stöd av lagstiftning som t.ex socialtjänstlagen (SoL) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Ekonomisk hållbarhet För att prognosticera behoven utgår nämnden bl.a. utifrån från demografi, förändringar i regelverken och förändringar i hos andra huvudmän. Inom området daglig verksamhet har variabeln demografi varit en tillförlitlig markör för behoven och utifrån detta har en planerings- och ersättningsmodell utarbetats. Denna modell har fungerat fram till 2014 då antalet personer ökat i avsevärt högre omfattning än prognos. Ökningen kan bero på att fler personer får diagnoser inom diagnoskriteriet autismspektrumtillstånd och därför med automatik tillhör personkretsen enligt LSS. Flera av dessa personer ansöker om daglig verksamhet som LSS-insats efter avslutad kontakt med Arbetsförmedlingen. Således har modellen satts ur spel. Nämnden har i uppdrag att påtala behov av resurser för nämndens målgrupper samt hålla den erhållna budgetramen. I de fall nämnden ser att budgeten inte kan hållas har nämnden skyldighet att besluta om åtgärder. Kulturell hållbarhet Kultur är ett relativt vitt begrepp och är därför inte helt enkelt att definiera. Det är viktigt att det inom ramen för nämndens beställda/upphandlade verksamheter finns utrymme för olika former av kulturella möten/aktiviteter i det vardagliga arbetet. Inte minst vill nämnden betona vikten av att tillvara olika kulturella erfarenheter och bakgrunder för att utveckla vården och omsorgen. Hållbar utveckling - sammantaget Nämnden ser att behoven inom målgruppen för närvarande överstiger resurserna varvid prioriteringar och besparingar har vidtagits och kommer att vidtas även framåt då diskrepansen mellan behov och resurser mycket sannolikt kommer att öka. Även besparingar och prioriteringar hos andra huvudmän, exempelvis landstinget i form av färre vårdplatser, får återverkningar på nämndens område. Kommunen har enligt Socialtjänstlagen det yttersta ansvaret för befolkningen i kommunen, vilket kan få återverkningar på kostnaderna. 11

16 Jämställdhetsintegrering Hur nämnden hittills har arbetat med statistik och uppföljning Nämnden för personer med funktionsnedsättning har årligen, via enkäter, följt upp de mål och indikatorer som rör de enskilda och deras anhörigas bedömning av verksamheterna. Av sammanställningen framgår hur många kvinnor respektive män som har svarat på enkäten. För 2014 är resultatet fördelat på kvinnors, mäns, flickor- och pojkars uppfattning om verksamheterna. Iakttagelser och analyser LSS- verksamheter: Inte några större skillnader i uppfattningen om verksamheterna mellan män och kvinnor. Sol-verksamheter: Generellt ger kvinnorna ett högre betyg till verksamheterna än männen. Intressant i detta sammanhang är att inom delområdet SoL-boende där det genomfördes en kompletterande undersökning 2013 var männen mer nöjda än kvinnorna. Belysning av en delverksamhet En brukarstyrd revision har genomförts i samarbete med intresseorganisationerna vid tre Sol-boenden. Uppdraget till revisorerna var att lyfta de boendes upplevelser beträffande deras boende samt se över eventuella skillnader mellan könen. De kunde dock inte påvisa någon signifikant skillnad i mäns respektive kvinnors upplevelser av verksamheten. Jämställdhetsintegrering under 2016 I de fall uppföljningar sker kring de enskildas uppfattningar om verksamheten ska kvinnors respektive mäns uppfattningar redovisas. Av mallen för uppföljning som sänds ut årligen ska verksamheterna redovisa vilka iakttagelser som gjorts inom området jämställdhetsintegrering. Verksamheterna ska redovisa analyser och slutsatser. Grundläggande styrdokument Översiktsplan Beträffande ett varierat utbud av bostäder sker planeringen för de tre sociala nämnderna utifrån att det ska vara en jämn spridning i kommunen av de typer av bostäder med särskild service som nämnden ansvarar för att tillhandahålla. Ovanstående gäller således även serviceorterna och övriga mindre tätorter. I allt 12

17 detaljplanearbete bevakas också möjligheterna att bygga gruppbostäder i dessa orter. Ett flertal har tillkommit här under åren. Program för personer med funktionsnedsättning Nämnden följer den handlingsplan som beslutats av Kommunstyrelsen. Vidare efterfrågar nämnden en årlig redogörelse av hur utförarna arbetar utifrån program och handlingsplan med särskilt focus på att Främja och följa upp att personer i bostad med särskild service (NF, IFN) och äldreboenden där kommunen är beställare får en hälsofrämjande kost och fysisk aktivitet utifrån riktlinjer och krav. (Handlingsplan beslutad av kommunstyrelsen ) Miljöprogram Nämnden påverkar miljöaspekterna i de villkor som ställs i samband med upphandling av verksamhet och tecknande av avtal. Nämndens personal, strävar efter att i största möjliga utsträckning resa med kollektiva transportmedel och begränsa individuellt bilåkande. De flesta resor genomförs med tåg eller buss. Personalen kopierar det mesta dubbelsidigt med en kopieringsmaskin med hög kapacitet och bra funktioner. Nämnden erhåller handlingar via läsplatta och arbetar med stöd på distans i form av e-hemtjänst och e-boendestöd för att ge stöd i bostaden via digitala omsorgstjänster och därmed förbättra den enskildes livsmiljö. Införandet ger miljövinster genom att personaltransporter med bil kan minska. Alla anställda har bärbara datorer och smarta telefoner för att effektivisera arbetet och minska pappersanvändningen. Upphandlingspolicy Nämnden följer den upphandlingspolicy som är beslutad av Kommunfullmäktige. Nämndens handlingsplan för beställning, upphandling, konkurrensutsättning och avtalsuppföljning bygger på delarna i upphandlingspolicyn samt beskriver nämndens strategi för beställning och upphandling. Näringslivsprogrammet Nämnden lägger stor vikt vid att skapa och upprätthålla goda relationer med nuvarande och presumtiva utförare. I de fall där det varit möjligt har nämnden skapat möjligheter för nyföretagande vilket även inkluderar mångfalden. Utveckling av välfärdsteknologi och e-hälsa är områden som uppmärksammats nationellt, internationellt och bidragit till staden som naturlig mötesplats för innovationer. Policy för internationellt arbete Nämnderna följer stadens inriktning för de deklarationer och positionsdokument som staden undertecknat exempelvis Barnkonventionen, Fairtrade City, Aalborgdeklarationen mm. Förvaltningen bistår i mycket hög utsträckning med kompetens vid olika studiebesök till staden resp. till någon av nämnderna/förvaltningens verksamheter. Nämnderna har sedan många år tillbaka ett årligt utbyte med de nordiska vänorterna inom det sociala området. 13

18 Förvaltningen deltar i ENSA ett europeiskt nätverk för kommunal socialtjänst/vård och omsorg där samverkan några gånger resulterat i en gemensam EU-ansökan. Medel har tidigare erhållits för utvecklingsprojekt för mångfald och ledarskap samt för att utveckla familjehemsvården. F.n. deltar förvaltningen i ett EU-projekt med fokus på innovationsupphandling av teknik för äldre, Silver. Förvaltningen ingår även i ett samarbetsprojekt, Connect, via Nordiska ministerrådet, med fokus på att utveckla användandet av teknik i kommunal vård och omsorg för äldre. Förvaltningen har nyligen påbörjat ett samarbetsprojekt med de övriga nordiska huvudstäderna med syfte att utveckla innovations/testmiljöer för välfärdsteknik i kommunal vård och omsorg. Ledarpolicy och medarbetarpolicy Medarbetarpolicyn är tänkt att användas som utgångspunkt för samtal på arbetsplatsträffar för att utveckla samspelet och en god arbetsmiljö på arbetsplatsen. Förvaltningens HR-konsult har under de tre senaste åren bistått förvaltningens enhetschefer med samtal om policyn på arbetsplatsträffar. Då förvaltningen har delat på flera enheter och tillsatt nya chefer planeras för fortsatt stöd till alla enheter. Därutöver genomför förvaltningen en till två gemensamma inspirationsdagar per år för hela förvaltningen då gemensamma teman har behandlats, ex. mångfald, bemötande. HR-konsulten bistår alla chefer med samtal om andra viktiga teman på arbetsplatsträffarna. Teman som anges i det stadsövergripande dokument som reglerar arbetsplatsträffarna såsom alkohol och droger, kränkande särbehandling och jämställdhet. Förvaltningsledningen erbjuder information för alla nyanställda två gånger per halvår, då görs bl.a. en genomgång av medarbetarpolicyn och samverkansavtalet. Förvaltningen har under de senaste två åren, med utgångspunkt från stadens riktlinjer, tagit fram gemensamma mallar för medarbetar- och lönesamtal. Förvaltningen har också tagit fram kompetens- och lönemodeller för biståndshandläggare, socialsekreterare och administratörer. Planering finns för att kommande år ta fram liknande kompetensmodeller för fler yrkesgrupper inom förvaltningen. De befintliga modellerna har resp. kommer att tillämpas i medarbetarsamtal samt ska användas som stöd i kommande lönesamtal. Förvaltningens chefer upprättar årliga s.k. chefskontrakt/åtaganden med överordnad chef. Dessa kontrakt/åtaganden följer i stora drag den modell som för två år sedan togs fram för förvaltnings- och bolagschefer och som nu efter viss revidering och remissbehandling fastställs av kommunstyrelsen. Chefer erbjuds introduktion samt ska delta i de utbildningar som staden arrangerar för nya chefer. Förutom individuella planer för kompetensutveckling så har chefer och konsulenter deltagit i särskilda ledarskapssatsningar anordnade av förvaltningen. Kommande år kommer även grupper av medarbetare att erbjudas deltagande i särskilda kompetenssatsningar med fokus på just medarbetarskap. 14

19 Investeringsplan Enligt stadsledningskontorets anvisningar ska nämnder och styrelser redovisa investeringsplaner för perioden Det gäller även de tre sociala beställarnämnderna trots att dessa inte har några egna investeringsutgifter utan beställer nya boenden m m av fastighetskontoret. I bilaga framgår dessa investeringar. Dessa uppgifter finns även med i fastighetskontorets Komplettering av årsplan. I de sociala nämndernas kostnadsberäkningar avseende planperioden har detta medräknats för att inrymmas i respektive nämnds budgetram. Gemensam verksamhet Under området gemensamt återfinns den politiska organisationen, förvaltningens tjänstemannaorganisation inklusive myndighetsutövningen, en del andra gemensamma verksamheter samt de insatser som inte naturligt kunnat fördelas på en huvudverksamhet. Planerad verksamhetsutveckling Myndighetsutövning Tillräckliga resurser är en förutsättning för en rättssäker handläggning som även innebär att följa upp beviljade insatser. Arbetssituationen inom biståndsenheten har varit ansträngd under en längre period, bland annat beroende på stor ärendemängd. Detta har medfört långa handläggningstider och bristande uppföljning av behovsbedömda insatser på individnivå. Med stöd av statliga prestationsmedel för åtgärder och insatser som genomförs för personer med psykisk funktionsnedsättning, har nämnden avsatt särskilda projektmedel till biståndsenheten. Syftet är att utveckla metoder för utredning och bedömning samt utveckla en struktur för systematisk uppföljning av biståndsbesluten. Resurser har tillsatts från de statliga prestationsmedlen från 2014, vilket fortsätter även 2015 och 2016 i syfte att stabilisera situationen på biståndsenheten. Från 2017 har nämnden inte längre tillgång till extra resurser i form av statliga prestationsmedel. Då behöver resurser tillskapas för att bibehålla tillräckliga resurser på biståndsenheten i syfte säkra en rättssäker myndighetsutövning. 15

20 Kvalitet Planerat systematiskt förbättringsarbete inom myndighetsutövningen: Uppbyggnad av ledningssystem Under året avser myndighetskontorens enheter som inte är klara med sina huvudoch stödprocesser att färdigställa dessa med tillhörande stödmaterial. Nästa steg i arbetet med ledningssystemet blir att tillsammans med de olika enheterna påbörja arbetet med processer och rutiner för samverkan inom staden. Detta kommer att fortsätta under Klagomål och synpunkter En webbenkät planeras för att skickas till personal på samtliga enheter angående kännedom avvikelsehantering och därmed klagomålshantering. Lex Sarah Kontroll av genomförd lex Sarah-utbildning på samtliga enheter genom webbenkät. Uppföljning av enheterna om utbildningsfilmerna använts för verksamhetsutveckling i grupp samt om kännedom om avvikelsehantering och därmed hanteringen av lex Sarah. Domar Förnya rutinerna för hantering av domar från förvaltningsdomstolarna så att de hanteras och förvaras på ett enhetligt sätt. Egenkontroll Egenkontrollerna genomförs av strateger utifrån ett enhetligt tillvägagångssätt och under samma tidsperiod, för samtliga myndighetskontor/enheter. Egenkontrollerna sker genom aktgranskning. Syftet är att skapa enhetliga och mellan enheterna jämförbara egenkontroller. Tre gemensamma egenkontrollsområden för området rättssäkerhet bestäms för myndighetsutövningen inom hela SNF: Delaktighet: framgår det av dokumentation att den enskilde varit delaktig i genomförd behovsutredning. Kommunicering: framgår det av dokumentation att beslutsunderlag kommunicerats med part. Skäliga utredningstider: i förhållande till skyndsamt genomförande/skälig tidsåtgång. Rutin för redovisning av avvikelser Avvikelser är ett samlingsbegrepp för både klagomål och synpunkter samt lex Sarah. Hanteringen av såväl klagomål och synpunkter som lex Sarah är viktiga delar av det systematiska förbättringsarbetet SOSFS 2011:9. Den som bedriver socialtjänstverksamhet har ansvar för att ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet. En ny rutin är framtagen 16

21 gällande rapportering till nämnden av klagomål och synpunkter samt lex Sarah. Detta sker två gånger per år, i samband med tertial två och samt som en del i verksamhetsberättelsen. I den senare rapporteringen ska en analys av avvikelser gällande myndighetsutövningen göras sammanvägt med övrigt som framkommit i det systematiska förbättringsarbetet i form av bland annat egenkontroller. Sysselsättning /daglig verksamhet Antalet deltagare inom daglig verksamhet enligt LSS har ökat kraftigt. Ökningen beror på att fler personer får diagnoser inom diagnoskriteriet autismspektrumtillstånd, och utifrån diagnosen tillhör personkretsen enligt LSS. Flera av dessa personer ansöker om daglig verksamhet som LSS-insats efter avslutad kontakt med Arbetsförmedlingen då bedömningen från Arbetsförmedlingen är att personen inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande utan stöd i arbetet. Problemet med att få fäste på den öppna arbetsmarkanden gäller även personer med psykisk funktionsnedsättning. Ett samarbete har påbörjats med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan i syfte att utreda hur möjligheterna kan förbättras för dessa grupper att komma in på arbetsmarknaden. Mål och verksamhetsuppföljning Enkätundersökningar angående enskildas upplevelse av olika verksamheter i samband med genomförande av insatser för att följa upp nämndens mål, genomförs inte inom nämndens verksamheter 2015 och 2016 till följd av besparingar. Förvaltningen kommer dock att verka för att genomföra alternativa former för vissa uppföljningar i samband med genomförande av insatser. Exempelvis i form av brukarrevisioner. Eventuellt kan begränsade uppföljningar av enskilda individers uppfattning i kontakten med myndighetskontoren genomföras. Förvaltningen begär in en specificerad verksamhetsberättelse med preciserade beskrivningar från samtliga utförare. Värdegrundsarbete Sociala nämndernas förvaltning har med hjälp av erhållna prestationsmedel kunnat arbeta med frågan under En heldagsutbildning i värdegrundsarbetet har erbjudits till all legitimerad personal, som arbetar inom verksamheter inom NF:s ansvar, vid åtta tillfällen under april och maj. Ett arbete avseende värdighetsgarantier/servicegarantier för nämndens målgrupper kommer att påbörjas under Projekt Gemensamt stödteam Ett gemensamt stödteam i samarbete med individ- och familjenämnden för 17

22 ungdomar i åldern 5-15 år med sammansatt problematik i form av funktionsnedsättning och samtidig social problematik. Målet med verksamheten är att hjälpa och stödja familjer med barn och ungdomar med sammansatt problematik till ett ordnat liv, och i förebyggande syfte undvika kostnadskrävande lösningar längre fram. Det gemensamma stödteamet har utarbetat en särskild metod för att arbeta med familjebehandling i familjer med funktionsnedsättning hos någon av familje- medlemmarna. Målgruppen behöver insatsen under en längre tidsperiod jämfört med familjebehandling i familjer utan familjemedlemmar med funktionsnedsättningar. Målgruppen behöver ofta mer långsiktiga insatser för att ge ett varaktigt resultat. Verksamheten bedrivs i projektform under tiden september augusti Mälardalens Kompetenscentrum för Hälsa och Välfärd (MKHV) Västerås stad har tillsammans med Eskilstuna kommun och Mälardalens högskola sedan 2009 bedrivit ett gemensamt utvecklingsprojekt, Samhällskontraktet. Vid halvårsskiftet 2014 anslöt landstinget Sörmland och landstinget västmanland. Inom ramen för projektet har styrelsen för samhällskontraktet godkänt att det från 2013 inom akademin för hälsa, vård och välfärd inom högskolan bildas ett Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd. Syftet är att stödja kompetensutveckling, forskning, verksamhetsförlagd utbildning mm inom de två landstingen och de två kommunernas samlade socialtjänst och vård och omsorg. Nya målgrupper Unga vuxna med komplex problematik Under de senaste åren har gruppen unga personer med komplex problematik ökat i omfattning inom kommunens verksamheter såväl som inom barn- och vuxenpsykiatrin. Målgruppen uppvisar psykisk och fysisk ohälsa, många gånger i kombination med missbruksproblematik, social problematik och intellektuell funktionsnedsättning. Personer med funktiosnedsättning som åldras Antalet personer inom nämndens ansvarsområde som har LSS-insatser uppnår idag en högre ålder än tidigare, precis som hos övriga befolkningen. Det beror på att även denna grupp lever ett bättre liv idag med andra behandlingsmöjligheter och förbättrade läkemedel. Detta innebär att man inom nämndens verksamheter såsom bostad med särskild service och daglig verksamhet ser andra behov än tidigare. Att fler blir äldre medför även att alltfler av de som lever med utvecklingsstörning eller annan funktionsnedsättning blir demenssjuka. Detta ställer nya krav på kompetens. Fler kan inte fortsätta inom daglig verksamhet, fler personer är hemma i sin bostad på dagarna, vilket kan föranleda ett behov av en resursförstärkning inom bostad med särskild service. 18

23 Boendeplanering Inventering av behovet för tillskapande av bostäder med särskild service pågår kontinuerligt. Nämnden för personer med funktionsnedsättning beslutade om en boendeplan augusti 2015, som i ett längre tidsperspektiv för åren beskriver de identifierade behoven av bostäder med särskild service. Planeringen sker utifrån identifierade behov hos enskilda individer såväl som för olika målgrupper. Ett beräknat nytillskott uppgår till ca lägenheter per år för nämndens målgrupper. Behovet avser bostad med särskild service utifrån de båda lagstiftningarna LSS och Socialtjänstlagen. Vidare aviserade nämnden i samband med budgetunderlag 2015 behov av bostad med särskild service för personer med psykisk funktionsnedsättning och ett boende för ungdomar med sammansatta behov i samverkan med Individ- och familjenämnden. Medel till detta erhölls inte varför det kan innebära ett ökat behov att köpa platser för enskilda individer utanför kommunen. Behov av ytterligare bostäder med särskild service föreligger således för nämndens målgrupper inom LSS samt inom socialpsykiatri. Ekonomi Gemensam verksamhet Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Budget 2016 Förändring Politisk verksamhet/nämnd 1,2 1,3 1,3 1,3 0,0 Ledning/myndighetsutövning 22,1 22,2 22,2 22,6 0,4 IT stöd 2,0 2,0 2,1 0,1 Utvecklingsmedel 0,5 0,1 0,6 0,1 0,5 Samordning/samverkan 0,5 0,6 0,6 0,6 0,0 Föreningsbidrag 1,7 1,9 1,9 2,0 0,1 Lokalanpassning 2,4 1,5 1,5 1,5 0,0 Totalt 28,4 29,6 30,1 30,2 0,1 Förebyggande verksamhet/socialt nätverk Verksamhetsområdet omfattar öppen verksamhet som inte kräver biståndsbeslut. Här återfinns träffpunkter, personliga ombud och informationsinsatser. 19

24 Planerad verksamhetsutveckling Projektet Bättre liv för personer med psykisk funktionsnedsättning, fortsätter genom att utvecklingen av arbetssättet ingår i beställningen till sysselsättningsverksamhetens ordinarie verksamhet genom beställning till proaros från Anhörigstödet har under 2015 genomfört ett utvecklingsarbete för att hitta former för anhörigstöd till samtliga inom nämndens målgrupp som vårdar en närstående i hemmet. Utvecklingen för att möta målgruppens behov kommer att fortsätta under Ekonomi Förebyggande verksamhet/ Socialt nätverk Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Budget 2016 Förändring Träffpunkt 4,4 4,6 4,7 4,7 0,0 Personliga ombud 1,3 1,5 1,5 1,5 0,0 Totalt 5,7 6,1 6,2 6,2 0,0 Stöd i ordinärt boende SoL Verksamheten omfattar insatser som ges till personer som bor i ordinärt boende. Planerad verksamhetsutveckling Boendestöd Kompetenskravet på personalen i förfrågningsunderlaget följer nu gällande SOSFS 2014:2 sedan januari Nuvarande förfrågningsunderlag tar sikte på behoven hos målgruppen och tydliggör avsikten med boendestöd, att insatser innebär ett rehabiliterande, motiverande och pedagogiskt arbetssätt. Nämnden har gett förvaltningen i uppdrag att se över riktlinjer och tillämpningsanvisningar för boendestöd. Under året har man börjat använda sig av DUR (ett instrument för utredning, bedömning och uppföljning) som metodstöd vid utredning och bedömning av enskildas behov av boendestöd Det totala antalet personer med boendestöd som redovisas 31 augusti 2015 är 458 personer med totalt beviljade boendestödstimmar per månad. Detta innebär totalt sett en ökning av antalet personer sedan 1 januari med boendestöd med 65 personer och cirka 1000 timmar. Av dessa är 53 % kvinnor och de har 54 % av den beviljade tiden. Det visar att det boendestöd som beviljas fördelas 20

25 procentuellt lika mellan könen. Dessa siffror inkluderar allt boendestöd, dvs. även personer över 65 år. Arbetet med tätare uppföljningar ska medföra att insatsen motsvarar det aktuella behovet hos de enskilda. Ekonomi Stöd i ordinärt boende SoL Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Budget 2016 Förändring Hemtjänst/boendestöd 89,4 33,2 26,8 33,5 6,7 Sysselsättningsverksamhet 17,8 18,5 18,5 16,3 2,2 Avlösarservice SoL 0,1 0,0 0,1 0,0 0,1 Kontaktperson SoL 3,9 3,7 3,9 3,8 0,1 Utskrivningsklara patienter 0,6 0,2 0,2 0,2 0,0 Bostadsanpassningsbidrag 15,4 17,2 17,2 17,6 0,4 Totalt 127,2 72,9 66,7 71,4 4,7 Särskilda boenden SoL Verksamheten omfattar de insatser som ges till personer som bor i bostad med särskild service. Bostadsanpassningsbidrag avser anpassning av enskildas bostäder i ordinärt bostadsbestånd som har fått en ansökan om bostadsanpassning beviljad. Planerad verksamhetsutveckling Enligt nämndens bostadsplan och aktuell behovsinventering behövs ett tillskott med en bostad med särskild service per år för målgruppen personer med intellektuell funktionsnedsättning. Ett behov av tillskott av bostäder med särskild service finns för målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning. Behovet uppskattas till 6-8 lägenheter. Inom tre bostäder med särskild service enligt socialtjänstlagen för personer med psykisk funktionsnedsättning har en brukarevision genomförts under hösten Resultatet av denna revision kommer att användas i utvecklingsarbetet inom dessa bostäder. 21

26 Ekonomi Särskilda boenden SoL Bokslut 2014 Prognos 2015 Budget 2015 Budget 2016 Förändring Bostad för funktionsnedsatta 57,1 58,7 58,7 60,1 1,4 Bostadsanpassningsbidrag 0,2 0,3 0,2 0,3 0,1 Totalt 57,3 59,0 58,9 60,4 1,5 Insatser med stöd av LSS Verksamhetsområdet omfattar alla insatser som ges till personer som tillhör personkretsen enligt LSS. Totalt finns det 1036 personer som tillhör personkretsen 31 augusti Planerad verksamhetsutveckling Bostäder med särskild service Enligt nämndens bostadsplan och aktuell behovsinventering behövs ett tillskott med en bostad med särskild service per år för målgruppen personer med intellektuell funktionsnedsättning. Tillskottet av lägenheter är ca 6-12 beroende på vilken verksamhetsform behovet avser. Nämnden har för närvarande inte någon bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt LSS varför köp av plats kommer att vara nödvändigt även under Hälso- och sjukvård Personer med intellektuell funktionsnedsättning har ofta ett tidigare och annorlunda åldrande. Flera av de bedömningsinstrument som vanligtvis används för att upptäcka demenssjukdom är inte anpassade för målgruppen. Tidiga tecken är ett kartläggningsinstrument, framtaget för personer med intellektuell funktionsnedsättning, med syfte att tidigt kunna upptäcka tecken på demenssjukdom. Från januari 2015 ställs krav i Västerås stads hälso- och sjukvårdsriktlinjer att alla personer bosatta i bostad med särskild service enligt LSS årligen från en viss ålder ska erbjudas registrering enligt Tidiga tecken. Daglig verksamhet Antalet deltagare inom daglig verksamhet enligt LSS ökade kraftigt under förra året, Hittills i år fortsätter antalet deltagare inom daglig verksamhet LSS att öka. Under perioden 1/1-31/ har antalet ärenden ökat med ca 50 nya 22

27 deltagare. Av dessa kommer 31 nya deltagare från gymnasiesärskolan, vilket är ca 10 fler än tidigare år. Per den 31 augusti finns 594 aktiva deltagare som leverantörerna inom daglig verksamhet får ersättning för. Ökningen beror på att fler personer får diagnoser inom diagnoskriteriet autismspektrumtillstånd, och utifrån diagnosen tillhör personkretsen enligt LSS. Flera av dessa personer ansöker om daglig verksamhet som LSS-insats efter avslutad kontakt med Arbetsförmedlingen då bedömningen från Arbetsförmedlingen är att personen inte kan stå till arbetsmarknadens förfogande utan stöd i arbetet. En utredning avseende ersättningsnivåerna till leverantörerna har genomförts då den ökade tillströmningen medför en ökad kostnad för nämnden. Personlig assistans Kostnaderna för personlig assistans ökar. Kommunen har dock ingen påverkansmöjlighet då kostnadsfördelningen är sådan att Försäkringskassans beslut enligt socialförsäkringsbalken medför ett kostnadsansvar för kommunerna, med 20 timmar per vecka för varje ärende. De kommunala besluten om personlig assistans enligt LSS, där kommunen har hela kostnadsansvaret, har endast ökat marginellt. Kostnader för personliga assistenters sjuklöner hos assistansutförarna är ett kommunalt ansvar. Denna kostnad ökar kraftigt, vilket kan kopplas till att assistansanordnarna saknar krav från tillsynsmyndigheterna för att förbättra arbetssituationen för assistenterna. Även här saknar kommunen påverkansmöjligheter. Ärenden som går till domstol gällande enskilda individers beslut om assistans, samt överklagade ärenden avseende retroaktiva ersättningar till assistansutförarna, är ytterligare en faktor som kommunen inte kan påverka eller ha kännedom om innan kostnaden är ett faktum. Den retroaktiva ersättningen kan avse ända upp till ett par år. Målgruppen tenderar att öka av flera anledningar. Antalet personer över 65 år med bibehållen personlig assistans ökar i och med att målgruppen med funktionsnedsättningar idag uppnår en längre livslängd. Sjukvården räddar alltfler för tidigt födda barn där konsekvenserna kan innebära stora omvårdnadsbehov till följd av omfattande funktionsnedsättningar hos barnen. Som en följd av detta blir det allt vanligare att man ansöker om personlig assistans för dessa barn i ett mycket tidigt skede i livet. Projekt riktade till familjer, barn och ungdomar Projekt Gemensamt stödteam NF-IFN Gemensamt stödteam mellan nämnden för personer med funktionsnedsättning och individ- och familjenämnden startade i september Syftet är att fler barn, ungdomar och föräldrar med sammansatt problematik har en fungerande vardag tillsammans så att barnen/ungdomarna kan växa upp i det egna hemmet. Projektet ska erbjuda familjer med barn/ungdomar anpassade insatser i form av andra 23

28 metoder inom familjebehandling för att möjliggöra att barn och föräldrar får en fungerande vardag så att mer omfattande insatser inte krävs längre fram. Stödteamet ska också kunna vara en resurs för barn i familjehem, barn som har kontaktperson/familj, avlösarservice eller korttidsboende. Dessa insatser kan vara beslutade enligt SoL, LSS eller LVU. Projekt Först, MKHV Projektet Gemensamt stödteam NF-IFN, följs av ett projektuppdrag inom MKHV. En följeforskare studerar teorier och metoder, och följer projektledning och projektdeltagare genom bland annat intervjuer, workshops och olika följestudier. I detta uppdrag för MKHV ingår ett likanden projekt (PAFF) inom Eskilstuna kommun. Bakgrunden till projektet är att det uppmärksammats att det finns en växande grupp med föräldrar som behöver stöd i sin vardag. Denna grupp är inte tydligt definierad men det kan röra sig om att föräldrarna kan ha en psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, uppvisar en låg begåvningsnivå och/eller har inrättat en livsföring vilket försvårar omhändertagandet av barnet. Utöver det faktum att föräldrarna inte behöver ha tilldelats en diagnos, kompliceras situationen ytterligare av att föräldrarna själva heller inte tvunget erkänner sin problematik. Problematiken är inte tydlig och projektets syfte är att ta fram verktyg/redskap/ instrument som kan utgöra stöd i arbetet med dessa familjer. Projekt SAMFÖR, Samordnat föräldrastöd Samordnat föräldrastöd syftar till att samordna stöd till föräldrar med barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Projektet är ett samarbete mellan Mälardalens högskola, Västerås stad och landstinget Västmanland. Samför är ett treårigt projekt som drivs med projektmedel från Arvsfonden. För föräldrarnas del handlar det framför allt om att få en avlastning i sitt samordningsansvar, men även om att få stöd i sin individuella föräldraroll, samt att dela erfarenheter med andra, vilket har stor betydelse. Målet med projektet är att ta fram en kvalitetsgranskad modell för ett väl fungerande samordnat föräldrastöd. Fokus kommer att vara på verksamma faktorer som ger barn med funktionsnedsättning lika möjlighet som andra barn att vara aktiva och delaktiga, vad som kan underlätta föräldrarnas vardag, samt hur olika aktörer kan samverka för att inte föräldrar ska behöva söka upp och samordna det stöd barnet behöver. Målgruppen för projektet är föräldrar till barn och ungdomar med funktionsnedsättningar: med det menar vi barn och ungdomar mellan 0 20 år med olika typer av psykiska och fysiska funktions-nedsättningar, samt barn och ungdomar som lever i identifierade riskmiljöer. Deltagare är även andra närstående och professionella i barnets närhet. Uppdrag från kommunfullmäktige Nämnden för personer med funktionsnedsättning har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att utreda utformning och kostnad för införandet av en daglig verksamhet med ansvar för återvinning upprustning och utlåning av möbler internt inom Västerås stad. Uppdraget kommer att redovisas i separat skrivelse senare i höst. 24