Kri$skt tänkande i yrkesämnesundervisningen? - Medborgarskapande i yrkesprogrammens styrdokument och klassrumsprak$k.

Transkript

1 Kri$skt tänkande i yrkesämnesundervisningen? - Medborgarskapande i yrkesprogrammens styrdokument och klassrumsprak$k. Ma%as Nylund, University of Gothenburg Kris;na Ledman, Umeå University Per- Åke Rosvall, Umeå University

2 Kri$skt tänkande i yrkesämnesundervisningen? - Medborgarskapande i yrkesprogrammens styrdokument och klassrumsprak$k Spring 2016 School year 2016/2017 School year 2017/2018 School year 2018/2019 Fall 2019 Policy analysis Classroom observa;ons and interviews APL observa;ons Observa;ons of Diploma project work Report wri;ng Paper presented

3 Theore;cal framework Right Defini+on Capability Individual The right to the means of cri;cal Confidence Enhancement understanding and to new possibili;es (Bernstein 2000, xx) Social inclusion The right to be included socially, Belonging (in groups) intellectually, culturally and personally [including] the right [to be] autonomous (Bernstein 2000, xx) Poli+cal par+cipa+on The right to par;cipate in the construc;on, maintenance and transforma;on of social order (Bernstein 2000, xxi) Civic discussion and ac;on McLean, Abbas, & Ashwin 2012 Nyckelbegrepp: Kunskapers kontextualisering ; ( vad, hur, varför ) / mot vilka kontexter binds kunskaper upp (jfr kärnkra<. poli;ska, e;ska, instrumentella, teknisk, historiska, samhälleliga, etc.), Horisontell/ ver;kal diskurs (jfr Bernstein, Englund- tradi;on; samhällskunskap, naturkunskap, hemkunskap, etc.). Connells begrepp: gender order, gender regimes, division of labour (power, produc;on, emo;onal rela;ons, symbolism).

4 Urval av program Klass: Urval av YP och HP (VO, BF, Naturbruk inte med; hybridprogram ) Genus: Samtliga YP. I projektet I fram;den (observa;ons- och intervjustudier) Vård- och omsorgsprogrammet Fordons- och transportprogrammet Restaurang och livsmeldelsprogrammet

5 Program i gymnasieskolan klass och könsmönster Programme Total students y e a r o n e 2014/2015 % Students with parents with long academic background of programme total Girls % of programme total VET- programmes Mean: 33,2% Handicraos Health and social care Hotel and tourism Natural resource use Child and recrea;on Business and administra;on R e s t a u r a n t management Vehicle and transport Industrial technology Building and construc;on Electricity and energy HVAC and property maintenance HEP- programmes Mean: 63,2% Humani;es Arts Social science Natural science Business management Technology

6 Läroplansanalys Olika nivåer i styrkedjan 1. Läroplanens (Lgy11) inledande kapitel General objec;ves and common goals, i.e. cri;cal thinking, ac;ve ci;zenship, entrepreneurial learning. 2. Examensmål Programme specific goals that are to be integrated in all teaching and in the diploma projects 3. Ämnesplaner a) Ämnets syoe, kursplaner, centralt innehåll, kunskapskrav b) Olika ämnen: Gymnasiegemensamma ämnen, Programgemensamma ämnen (ej inriktningsämnen); det mer allmänna och gemensamma innehållet

7 Knowledge discourses: Class Språk och kommunika$on (i) Språk och kommunika$on: två dis;nkt olika diskurser/ principer framträder ur analys: HP: premierar mer generella färdigheter; länkar språk ;ll lärande och kommunika;on och förmågor som t.ex. argumentera, källkri;k, och ar kunna använda IKT- resurser I sådana sammanhang. YP: premierar mer kontextbundna färdigheter; länkar språk och användningen av IKT ;ll branscher/ arbetsplatser och de specifika behov som finns där. Mål om källkri;k frånvarande.

8 Knowledge discourses: Class Agentskap HEPP Understand Explain Reason Interpret Discuss Analyse Write Read VETP Do Use Be perceptive Choose Work independently / in group Plan Take initiative Treat

9 Knowledge discourses Class Perspek$vrikedom och disciplinär kunskap HP: stark koppling ;ll begrepp, modeller och teorier, explicita disciplinära kopplingar. Studenter skall erövra förmågan ar se olika fenomen ur olika perspek;v (genom meningssystem som placerar fenomen I abstrakta kontexter som möjliggör analys och förklaringar). Rela;onen mellan teori och prak;k understryks. YP: en helt annan (mer instrumentell) logik (begrepp för ar göra ) som I stort karaktäriseras av frånvaron av dessa kopplingar. Dock; vissa undantag.

10 Knowledge discourses Class gymnasiegemensamma ämnen Två iakragelser; A) ca 600 ;mmar i YP vs i HP B) olika kursplaner med olika mål/ kontextualiseringar (struktur vs. individnivå). Ideologi, ekonomi, svenska, historia, samhällskunskap, etc.

11 Knowledge discourses Class Slutsatser Två olika logiker styr innehållet; centrala skillnader I hur kunskaper kontextualiseras rakt igenom hela styrkedjan. YP rotat i det som är/ det empiriska, vi finner få exempel på er innehåll som ger eleverna möjlighet ar se bortom det som är ; varken via disciplinär kunskap eller via andra kontextualiseringar (samhälle, historia, poli;ska kontexter, etc.) YP karaktäriseras av ar innehållet handlar lika mycket om korrekt beteende/ anpassning som om kunskap. Nästan inget innehåll i programmens kärna (eller examensmål) om arbetsrär, fackföreningar, frågor om makt i arbetslivet, hur värde skapas eller fördelas, etc. Svag koppling ;ll mer kri;sk kunskap I korthet; vi finner på en läroplansnivå en svag rela;on mellan centrala delar av den medborgarfostran som skrivs fram I läroplanens allmänna del (kri;skt tänkande, ak;v medborgare, etc.) och yrkesämnena. Men, generella mönster, och skall bli intressant ar undersöka undervisningen och jämföra policy- prak;k.