Arbetsmarknaden i Stockholm Uppsala Mälardalen

Transkript

1 Arbetsmarknaden i Stockholm Uppsala Mälardalen för Akademikerföreningen på AstraZeneca i Södertälje I denna rapport vill vi skapa en bild av arbetsmarknadsläget i Stockholm Uppsala Mälardalen för kompetenser inom biovetenskaper, kemi och bioteknik. När Naturvetarnas egen statistik används är det grupperna biologer, biokemister, kemister, biomedicinare, biotekniker, bioinformatiker och biomatematiker som lyfts fram, då det är dessa medlemsgrupper hos Naturvetarna som ligger närmast kompetensprofilerna på AstraZeneca i Södertälje. Syftet är att ge Akademikerföreningen en grov orientering om arbetsmöjligheter för relevanta kompetensprofiler. En hel del av innehållet kretsar kring Life Science branschen i Stockholm, Uppsala och Mälardalen men vi vill även visa på arbetsmöjligheter inom andra branscher och arbetsområden. Dessutom återges här hur det idag ser ut för de som blev övertaliga när det skedde omstruktureringar vid AstraZeneca i Lund. Denna rapport är sammansatt av Naturvetarna och bygger på information som Naturvetarna och Sveriges Ingenjörer har tagit fram. Informationen avser därför framför allt naturvetenskapliga och till viss del ingenjörskompetenser, men i mindre utsträckning andra akademikompetenser eftersom vi primärt inte har uppgifter om dessa. Materialet i denna rapport baseras på Naturvetarnas och Sveriges Ingenjörers egen statistik, men även på uppgifter från Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa (AEA), Statistiska Centralbyrån (SCB), AstraZenecas webbplats och årsredovisning 2010, företags webbplatser och material från VINNOVA och Länsstyrelsen i Stockholms län. Arbetsmarknaden i Stockholm Uppsala Mälardalen Diversifiering, mångfald och bredd i näringslivet, samt starka kluster karaktäriserar Stockholm- Uppsala-Mälardalsregionen. Regionen stod år 2007 för 42 procent av satsningarna på FoU i Sverige. Ekonomin i Stockholmsregionen är tydligt orienterad mot den privata marknaden och regionen är världsledande inom bioteknik. En studie från 2007 visar på att regionen har för lite tillväxtföretag och innovationer som kan generera sysselsättning och att förhållandena är mer anpassade efter stora etablerade företags villkor, än till nya, eller små och medelstora företag. Förutsättningarna för entreprenörer inom Life Science måste således förbättras i regionen för att fånga upp kompetensen från AstraZeneca för de som vill starta eget företag. I regionen Stockholm-Uppsala-Mälardalen finns det ca yrkesverksamma personer. Hela 45 procent av de anställda i Stockholms län arbetar inom yrken som kräver eftergymnasial utbildning. Uppsala län har en liknande andel medan det i resten av Mälardalen är en större andel som arbetar inom yrken som inte kräver högre utbildning och endast ca 30 procent inom yrken som kräver högre utbildning. SCB:s statistik visar också att ca procent inom yrken som kräver eftergymnasial kompetens kommer att gå i pension före år 2017 i Stockholm-Uppsala-Mälardalsregionen.

2 Andelen inom teknik och datavetenskap där bland annat naturvetare återfinns är störst i Stockholms län men där är samtidigt andelen äldre lägre och pensionsavgångarna färre. En annan kategori där naturvetare återfinns är övriga yrken som kräver eftergymnasial kompetens. I Stockholm-Uppsala-Mälardalen finns det ca yrkesverksamma inom dessa två kategorier. 1 Övriga yrken som kräver eftergymnasial kompetens samt kategorierna hälso- och sjukvård och undervisning kommer ha betydande pensionsavgångar, där övriga yrken som kräver eftergymnasial kompetens enligt SCB får en pensionsavgång på 27 procent till år Statistiken visar att det finns betydande pensionsavgångar att förvänta inom relevanta arbetsområden för kompetenser på AstraZeneca. Statistiken visar även att de lägsta andelarna med adekvat utbildade personer finns i grupperna teknik och datavetenskap samt gruppen övriga yrken som kräver eftergymnasial utbildning i storstadsregioner, med ca 75 procent adekvat utbildade. Det anses således vara svårt att hitta rätt kompetens till 25 procent av tjänsterna inom teknik, datavetenskap och naturvetenskap i dessa regioner. Den åldersgrupp som har lägst andel av adekvat utbildning är år, eller de som förutspås gå i pension inom de närmaste åren. Detta understryker att det kommer att ske betydande pensionsavgångar som kommer att gynna högutbildade individer i regionen. Statistik från Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa (AEA) från februari 2012 visar att av de akademiker som är medlemmar i kassan låg arbetslösheten i Stockholm på 1,3 procent, i Uppsala på 1,4 procent medan den i Södermanlands och Västmanlands län låg på 1,1 procent. Skåne, som är relevant i sammanhanget dels utifrån att det finns en stor Life Science verksamhet där och dels mot bakgrund av den tidigare neddragningen i Lund, hade som jämförelse 1,8 procent medlemmar i AEA som var arbetslösa under samma månad. Life Science i Stockholm-Uppsala-Mälardalen Stockholm-Uppsala-Mälardalen är landets största region för Life Science med runt hälften av de anställda. De övriga regionerna är Göteborg, Malmö/Lund, Umeå och Linköping. Sektorn hade anställda fördelade på 700 företag (inte inräknat marknadsföring och försäljning). Antalet anställda hade redan då minskat med sedan 2006 och även den minskningen var i första hand inom AstraZeneca och Pfizer. Mer specifikt kan man säga att nedgången är inom det forskningsintensiva område som kallas drug discovery/development. Medan sektorerna för läkemedel som bioteknik har minskat såväl i storlek som i antalet anställda sedan början av talet så har antalet anställda inom medicinsk teknik ökat. De näst största företagen efter AstraZeneca är GE Healthcare och Getinge med 1700 respektive 1600 anställda. Även om antalet anställda har minskat under senare år så har antalet företag ökat. Under den senaste tioårsperioden är ökningen av antal företag störst bland dem med högst 10 anställda. Det är dock få företag, såväl bland de minsta med färre än 10 anställda som bland de medelstora, som växer. Såväl i Uppsala som i Stockholm finns företag verksamma med forskning och utveckling, tillverkning och konsultverksamhet inom läkemedel, bioteknik och medicinsk teknik. 1 För att ytterligare sätta denna siffra i perspektiv så finns det enligt SCB i hela Sverige inom sektorn tillverkning av farmaceutiska baskprodukter och läkemedel 2329 som har en eftergymnasial utbildning, mindre än tre år och 6074 yrkesverksamma som har en eftergymnasial utbildning 3 år eller längre inkl. forskarutbildning.

3 Det är ofrånkomligt att många på AstraZeneca i Södertälje också kommer att behöva söka nytt arbete inom andra befintliga företag eller offentliga institutioner. Om det kan ske på ett sådant sätt att personerna får användning för sitt sakkunnande behöver det emellertid inte vara något negativt, utan kan vara ett sätt att vitalisera branschen och tillföra andra organisationer värdefull kompetens. Verksamhetsinriktningar inom Life Science: Läkemedelsutveckling Läkemedelstillverkning Läkemedelsformulering Drug delivery. Diagnostik Medicinsk teknik Bioinformatik Behandlingsmetoder inom sjukvården Implantat Hälsovårdsutrustning Bioproduktion (för hälso- och sjukvård) Medical disposables (engångsartiklar) Elektromedicinsk- och bildutrustning Contact Research Organisations (t ex kliniska studier) Biotekniska verktyg och tillämpningar Jordbruks- och skogsbioteknik Miljöbioteknik Livsmedelsbioteknik Flera internationella läkemedelsföretag har verksamhet i Stockholm. Det gäller marknadsföring och försäljning men också kliniska prövningar. Även flera så kallade Clinical Research Organisations som bland annat hjälper andra företag med kliniska prövningar är lokaliserade i Stockholm. Meda och Medivir är exempel på växande företag inom upptäckt och utveckling av nya läkemedel. Uppsala är starkt inom det som kallas biotekniska verktyg och hjälpmedel och inkluderar produkter och tjänster kopplade till bioseparation, biosensorer, biomolekylär analys och bioinformatik, liksom inom medicinsk teknik för bland annat in vitro fertilisering och in vitro diagnostik. Ett exempel på ett växande företag inom ett annat område är Q-Med. Andra branscher Arbetsområdena för naturvetare och ingenjörer inom livsvetenskaperna, är dock inte begränsade till Life Science branschen. Naturvetarnas lönestatistik visar att ca 48 procent av medlemmarna i Stockholm-Uppsala-Mälardalsregionen är sysselsatta inom privat läkemedels- och biotekniksindustri. Vidare arbetar ca 43 procent inom statlig sektor. Inom offentlig sektor utgör universitet och högskolor den vanligaste arbetsgivaren med 45 procent av de sysselsatta i regionen.

4 En hel del av de som arbetar inom privat industri inom andra områden än läkemedel/ bioteknik i regionen arbetar med väldigt skilda verksamheter. Då många vid AstraZeneca har en grundutbildning inom kemiteknik kan det för några kanske också vara intressant att undersöka möjligheterna inom angränsande delar av kemi- och bioteknikområdena. Det handlar om verksamheter kring livsmedel, miljö- och energi, Clean Tech, växtförädling, förpackningar, teknik- och systemutveckling, immateriella rättigheter och konsultverksamhet bland annat. Vid sidan av dessa större verksamhetsområden finns en uppsjö verksamheter som behöver enstaka specialister. Länsstyrelserna, kommunerna och andra myndigheter är intressanta offentliga arbetsgivare. Dessutom kommer alltid naturvetare och andra akademiker att finnas på tjänster som inte är specifika för just den kompetensen. De metodiska kunskaperna och den breda vetenskapliga grunden gör att naturvetare och andra akademiska kompetenser kan vara intressanta för en stor variation av uppdrag. Nedläggningen i Lund Om man försöker dra lärdom av AstraZenecas nedläggning i Lund så kan man så här, mindre än ett år senare lite snabbt redogöra för hur det ser ut för de som blev övertaliga. Totalt var det 892 anställda som berördes av nedläggningen varav 303 stycken antingen flyttade med till Mölndal eller fick avgångspension. Kvarstående 589 personer blev övertaliga. Av dessa fann 184 stycken eller 1/3 ny sysselsättning; arbete, utbildning eller andra aktiviteter; innan anställningen avslutades och de fördes över till Trygghetsrådet (TRR). 405 stycken kom till TRR och av dessa har i dagsläget 61 procent hittat en ny sysselsättning. 12 procent av de som hittat en ny sysselsättning har startat företag. Dessvärre saknar Sveriges Ingenjörers och Naturvetarnas medlemsregister i många fall aktuella uppgifter om sysselsättningen. De knapphändiga uppgifter som finns visar dock en blandad bild med anställningar inom akademien, sjukhus, andra Life Science företag men också övrig kemisk industri. Detta innebär således att det är 40 procent av de som fördes över till TRR som fortfarande är aktiva hos TRR/ eller utan sysselsättning. Fördelningen mellan de som saknar sysselsättning ser ut enligt följande: 40 procent är forskare 30 procent är specialister 20 procent är projekt-/teamledare, chefer 10 procent är administratörer Man kan dock hävda att det har gått lite för kort tid sedan nedläggningen i Lund för att dra några långtgående slutsatser av denna process. Ser man istället till erfarenheterna efter Pharmacia kan man konstatera att efter samgåendet med Upjohn 1995 hade företaget anställda i Sverige. De verksamheter som då låg inom Pharmacia&Upjohn, och fortfarande kan identifieras, drivs idag inom 13 olika företag som tillsammans anställde personer Arbetsområden Enligt företagets och lokalavdelningens listor finns det anställda akademiker i Södertälje. En del av dessa akademiker arbetar inom produktionen som inte berörs i nuläget. Sveriges Ingenjörers och Naturvetarnas medlemsregister visar att det är mycket kvalificerade personer som arbetar i

5 Södertälje. Andelen med högre examen är hög. Endast ett fåtal är i en ålder där pensionering kan bli ett alternativ. Enligt uppgifter från Sveriges Ingenjörers löneenkät så är 27 procent chefer, varav nästan samtliga med personalansvar, 23 procent är specialister och 16 procent är projektledare. När det gäller arbetsområde anger 27 procent vid anläggningen att de har FoU, 19 procent kvalitetssäkring/kontroll och 14 procent produktionsledning/produktionsteknik som huvudsakligt arbetsområde. Om man tittar på arbetsområdena för kompetenser inom livsvetenskaperna i stort så är de mycket breda enligt Naturvetarnas lönestatistik. Vid sidan av det vanligaste arbetsområdet, som liksom i Södertälje är forskningsarbete, arbetar många med exempelvis olika typer av myndighetstillsyn, strategiskt arbete i olika former samt som konsulter. I nedanstående lista redogörs för de 10 vanligaste arbetsområdena för Naturvetarnas medlemmar med utbildning inom livsvetenskaperna enligt 2011 års löneenkät. Vanliga arbetsinriktningar för Naturvetarnas medlemmar inom livsvetenskaperna, i storleksordning: 1. Forskningsarbete 2. Myndighetstillsyn 3. Laboratoriearbete 4. Projektledning 5. Kvalitetssäkring/kontroll 6. Utvecklingsarbete 7. Administration 8. Utredning 9. Konsult 10. Undervisning/pedagogiskt arbete Vi har redan redogjort för hur det ser ut vid AstraZeneca i Södertälje på befattningsnivå för Sveriges Ingenjörers medlemmar. Om man istället tittar på hur det ser ut för livsvetenskaperna i hela Sverige på befattningsnivå, utifrån Naturvetarnas medlemmar, finner man att de flesta (73 %) är handläggare, specialister eller projektledare. De disputerade skiljer sig åt då över var fjärde är specialist, färre är handläggare och något fler är mellanchefer. Verksamhets- och projektledande uppdrag är därför mycket vanliga uppdrag för naturvetare inom livsvetenskaperna. Kompletterande kompetenser Många vid AstraZeneca har som sagt en grundutbildning inom kemiteknik och för att denna kompetens ska bli attraktiv för en bredare arbetsmarknad kan det vara en bra idé att få kompetensutveckling inom andra områden. Det finns lite olika spår som man utifrån arbetsmarknadens signaler om vad som efterfrågas kan undersöka närmare för att bredda sin kompetens. Om man är intresserad av att starta företag är det viktigt att förstå hur och om det går att tjäna pengar på olika typer av idéer, varför affärskunskap/entreprenörskap är ett bra komplement i detta fall. Ledarskapsutbildningar samt kunskap om ekonomi och affärsförståelse är viktiga komplement om man vill vara attraktiv för chefspositioner på arbetsmarknaden. Det finns en stor efterfrågan på personer som klarar av att sälja komplicerade produkter och tjänster varför utbildningar i sälj/marknadsföring kan vara en god idé. Kemister bör, om så är intressant, kunna få

6 arbete som arbetsmiljöingenjörer och arbetsinspektörer genom att komplettera sina utbildningar. För denna yrkesgrupp kan vi förvänta oss pensionsavgångar och den allmänna uppfattningen är att kompetensnivån måste upp. Projektledning är en kompetens som efterfrågas på stora delar av arbetsmarknaden. Här kan troligen många slå mynt av sin erfarenhet av att driva projekt men i detta fall kan erfarenhet och resultat väga tyngre varför någon typ av validering av tidigare projektledarerfarenhet är värt att arbeta för. Andra spår av intresse att undersöka är behovet av naturvetenskapligt utbildade lärare, vilket kräver pedagogisk kompetens. Men också vilka behov av kemisk/biologisk/biomedicinsk kompetens som kan finnas inom sjukvården. De naturvetenskapliga kompetenserna kan komplettera medicinska och farmacevtiska kompetenser. Den ökade användningen av it och medicinsk teknik inom vården kan möjligtvis också leda till möjligheter för de som kan leda projekt och är intresserade av it/matematik/medicinsk teknik. Nacka, april 2012 Kristofer Jervinge Naturvetarna