NATURVETARES ARBETSMARKNAD & TREN DER Nya möjligheter i en föränderlig omvärld

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "NATURVETARES ARBETSMARKNAD & TREN DER 2014. Nya möjligheter i en föränderlig omvärld"

Transkript

1 NATURVETARES ARBETSMARKNAD & TREN DER 2014 Nya möjligheter i en föränderlig omvärld

2 Naturvetarna. Oktober 2014.

3 Förord Naturvetarna är en medlemsorganisation med målet att ge service och stödja våra medlemmar till att få bästa möjliga utväxling på sin kompetens. Ett mål som också främjar samhällsutvecklingen. Den dåliga matchningen på arbetsmarknaden och bristen på rätt kompetens har blivit ett växande samhällsproblem. Med bättre dialog mellan utbildare, studievägledare, arbetsgivare, branschorganisationer och arbetsmarknadens övriga parter skulle kunskapen om vilken kompetens som efterfrågas kunna öka på arbetsmarknaden. Individer skulle därmed få det lättare att fatta strategiska beslut så att de egna möjligheterna att nå dit man vill ökar, samtidigt som arbeten som inte är så synliga skulle få större möjligheter att attrahera fler arbetssökande. Naturvetare anser ofta att deras professioner inte syns i tillräckligt stor utsträckning i arbetslivet. Det beror delvis på att naturvetare kvantitativt inte är så många i varje verksamhet. Ofta dominerar andra grupper som ekonomer, ingenjörer, läkare eller sjuksköterskor. En annan anledning är att naturvetare ofta har en roll bakom kulisserna som expert, forskare, analytiker eller utvecklare. Det är därför väldigt sällan som det är naturvetaren i teamet eller arbetsgruppen som har rollen att synas utåt. Även om det är naturligt så blir det svårt för de som står utanför verksamheten att se vilka andra roller som finns. Med tanke på att just medieyrken är populärast bland dagens ungdomar tål detta att tänkas på när man diskuterar ungdomars bristande intresse för naturvetenskap. Att det finns så många olika möjligheter för naturvetare gör det inte heller lättare att skapa sig en bild av naturvetare i arbetslivet. Att synas och få uppmärksamhet för det man gör är också en viktig faktor för motivation och engagemang bland de egna medarbetarna. En verksamhet som är beroende av naturvetenskaplig kompetens, men är oförmögen att synliggöra den står med andra ord inför stora problem. Naturvetarna är experter på naturvetares arbetsmarknad. I och med den här arbetsmarknadsrapporten har vi tagit ytterligare ett steg mot en systematisk arbetsmarknadsbevakning för naturvetare. Vår ambition är att regelbundet publicera rapporter om naturvetares arbetsmarknad och på så sätt få en helt ny möjlighet att följa och kanske också kunna förutse de förändringar som sker. Resultaten och slutsatserna i den här rapporten kommer vi att använda internt såväl som externt. Vi arbetar ständigt för att öka våra medarbetares och förtroendevaldas kompetens när det gäller naturvetare och naturvetares arbetsmarknad. Externt ligger fokus på dialogen med medlemmar, arbetsgivare, branschorganisationer, arbetsmarknadens parter, rekryterare, utbildare och studievägledare. Vi arbetar målmedvetet och långsiktigt för att öka medvetenheten om naturvetares kompetens, samt hur de kan bidra till samhällsutvecklingen och olika typer av verksamheter. Den här arbetsmarknadsrapporten är ytterligare ett bidrag i detta arbete. Helena Nicklasson Förbundsdirektör, Naturvetarna samt rapportförfattarna: Marita Teräs Elisabeth Möller Kristofer Jervinge Strateg arbetsmarknad och kompetens Karriärrådgivare Utredare arbetsmarknad 14 oktober

4 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning Vad är en naturvetare?... 5 Metoder... 6 Urval och definitioner... 6 Datainsamling... 6 Kontakter... 6 Rapporter och artiklar... 7 Naturvetarnas lönestatistik... 7 Rapportens tillförlitlighet... 9 Alla naturvetare Nyutexaminerade naturvetare Forskarutbildade naturvetare Naturvetare som chefer Naturvetare som företagare Sektorer Tjänstesektorn Statlig sektor Kommuner Landsting Branscher Arbetsmiljö Bank och försäkring Djur Gruv och mineral Lantbruk Kemi Life science Livsmedel Miljö Skog Trädgård Utbildningsgrupper Agronomer

5 Biologer Biomedicinare Datavetare Fysiker Geovetare Jägmästare Kemister Matematiker Diskussion och slutsatser Övergripande trender Naturvetares roll Kompetens för framtiden Naturvetenskapliga utbildningar/yrkesgrupper A Ö

6 Sammanfattning Naturvetare finns inom alla sektorer och branscher på arbetsmarknaden. De kan även ha många olika roller då naturvetare i regel har en väldigt bred och generell kompetens i grunden, samtidigt som de kan vara högt specialiserade. Samtidigt är det få naturvetare på de allra flesta arbetsplatser, vilket bidrar till en osynlighet på arbetsmarknaden. Den här rapporten syftar till att synliggöra naturvetare genom att visa var på arbetsmarknaden de flesta finns och vad de arbetar med, samt att peka på trender. Studien är ett resultat av analyser av Naturvetarnas årliga löneenkät från 2009 till 2013, kontakter med branschföreträdare, samt rapporter och artiklar om olika branscher och sektorer. Den tekniska utvecklingen, politiska beslut, konjunktursvängningar samt omstruktureringar i näringslivet gör det dock utomordentligt svårt att göra tillförlitliga prognoser på lite längre sikt. Naturvetare arbetar framför allt med life science, miljö, kemi, livsmedel, lantbruk samt skog. Allt fler traditionella branscher tycks emellertid delvis omdefiniera sin verksamhet och i gränslandet mellan olika branscher och sektorer skapas nya möjligheter för bland annat naturvetare. Nätverk, samarbeten och globalisering är nyckelord på framtidens arbetsmarknad. Tjänstesektorn växer på svensk arbetsmarknad, och andelen av Naturvetarnas medlemmar som arbetar inom denna sektor har ökat med 30 procentenheter på fem år. Andelen naturvetare inom den privata life science-sektorn har däremot minskat med 10 procentenheter under samma period, främst som en följd av nedskärningar i läkemedelsindustrin. Inom life science arbetar istället fler naturvetare idag på universitet, högskolor och statliga myndigheter. Bland Naturvetarnas medlemmar är 25 procent forskarutbildade. Många naturvetare arbetar med forskning och utveckling (FOU) både inom och utanför akademin, och andelen har ökat sedan Samtidigt har 8 av 10 naturvetare andra arbetsinriktningar än FOU, bland annat tillsyn, konsultarbete, rådgivning, laboratoriearbete samt projektledning. Naturvetare får en allt viktigare roll på strategiska positioner och i ledningsgrupper; cirka 15 procent av Naturvetarnas medlemmar är chefer. En hel del av Naturvetarnas medlemmar driver också egna företag i någon form. Möjligheten att analysera och lagra stora mängder data har nu börjat slå igenom med en ökad efterfrågan på allehanda experter som har en god kunskapsgrund i matematik/statistik och IT. Att förstärka en naturvetenskaplig utbildning med dessa ämnen är klokt. Efterfrågan på naturvetare med kunskap om regelverk ökar också. Framtidens naturvetare behöver även i större utsträckning affärsförståelse, ledarskapsförmåga samt en skicklighet i att kommunicera sin expertis till människor med liten kunskap och förståelse för naturvetenskap. Slutligen kan rapportens författare konstatera att i takt med att samhället blir alltmer komplext och kunskapsintensivt skapas nya arbetstillfällen för naturvetare, och det är en trend som sannolikt kommer att fortsätta. Globala utmaningar inom miljö och hälsa är tydliga exempel på det. Vi kan också slå fast att dagens och framtidens naturvetare har nytta av att vara flexibla i sin kompetens och att vara medvetna om dess värde för att kunna utnyttja alla nya möjligheter på arbetsmarknaden. 4

7 Inledning Vad är en naturvetare? En naturvetare är en individ som har akademisk kompetens inom något eller några naturvetenskapliga ämnen. För att bli antagen till en naturvetenskaplig utbildning på universitet eller högskola krävs en naturvetenskaplig baskompetens från gymnasiet, det vill säga mer än grundläggande behörighet i matematik och oftast även i biologi, fysik och kemi. Enligt Naturvetarnas definition har naturvetare antingen en yrkesexamen eller en kandidat-, magister- eller masterexamen i något naturvetenskapligt område. En del bygger dessutom på med en forskarexamen, antingen licentiat- eller doktorsexamen. Hur mycket naturvetenskap som krävs för att kunna kalla sig naturvetare är svårt att svara på. Det viktigaste är kanske trots allt inte antalet högskolepoäng, utan att personen ifråga själv identifierar sig som naturvetare. En akademisk utbildning förändrar perspektiven. Grunden i naturvetenskap är användandet av vetenskapliga metoder för att observera, mäta och testa teoretiska förklaringsmodeller om den fysiska världen. Utmärkande för naturvetares generella kompetens är just detta naturvetenskapliga förhållningssätt och en förståelse för hur vår omvärld är uppbyggd och fungerar. Därtill har naturvetare fördjupad kompetens inom ett eller flera naturvetenskapliga områden. Naturvetenskapen kan delas upp i tre områden: livsvetenskap, fysisk vetenskap och matematik/datavetenskap. Inom dessa områden hittar vi en rad olika kompetensområden och yrken. Agronomer, biologer, skogsvetare, hippologer, fysiker, geovetare, meteorologer, statistiker och datavetare är några exempel. Inom Naturvetarna har traditionellt personer som har en examen från universitetens matematiskanaturvetenskapliga fakulteter samlats. Idag är verkligheten mer komplex. Naturvetare utbildas på en hel del högskolor, allt fler utbildningar är tvärvetenskapliga och överhuvudtaget har gränsdragningen mellan olika utbildningar blivit allt svårare. Det finns idag flera hundra olika naturvetenskapliga utbildningar på lärosäten runtom i Sverige. Detta medför förstås att en naturvetare inte behöver vara den andra lik. Möjligheten till egna val inom och utanför det naturvetenskapliga området är dessutom stort för generella examina. Många tekniska och medicinska utbildningar ger mycket naturvetenskaplig kunskap, men personer med en yrkesexamen som ingenjör, civilingenjör, farmaceut, läkare, sjuksköterska eller veterinär är organiserade i andra fackförbund. Med tanke på detta och att vi på Naturvetarna följaktligen också har begränsad kunskap om dessa grupper är de inte inkluderade när vi talar om naturvetare i denna rapport. Inom Naturvetarna finns emellertid biomedicinare, biomedicinska analytiker, cytodiagnostiker, dietister, djursjukskötare, sjukhusfysiker, yrkes- och miljöhygieniker, samt arbetsmiljö-, landskaps-, trädgårds- och ekoingenjörer. Dessa yrken omfattas följaktligen av denna rapport. 5

8 Metoder Urval och definitioner För att få en övergripande bild av arbetsmarknaden för naturvetare har vi fokuserat på de arbetsmarknadssektorer och branscher där många naturvetare arbetar. Definitionen av olika branscher är inte entydig och ofta överlappar flera branscher och sektorer varandra. Vi har tydliggjort vår definition under respektive avsnitt. Alltfler naturvetare är sysselsatta inom tjänstesektorn som spänner över många olika branscher och därför behandlas i ett särskilt avsnitt. Även stat, kommuner och landsting sysselsätter många naturvetare och tas upp i separata avsnitt, även om de delvis berörs även inom branschavsnitten. Den privata sektorn behandlas inom respektive bransch. Naturvetare som är nyutexaminerade, forskarutbildade, chefer respektive egenföretagare har vi valt att belysa i särskilda avsnitt. När det gäller specifika naturvetenskapliga utbildningsgrupper har vi valt att begränsa oss till stora generella utbildningsgrupper där utbildningen ser förhållandevis lik ut på olika lärosäten, eller grupper som inte berörs i tillräckligt stor utsträckning inom övriga avsnitt i rapporten. De specifika grupperna är agronomer, biologer, biomedicinare, datavetare, fysiker, geovetare, jägmästare, kemister och matematiker. De flesta av dessa grupper är inte starkt kopplade till en specifik bransch utan har bred anknytning till många olika branscher. Miljöutbildningar kan se väldigt olika ut på olika lärosäten och miljökompetens behandlas inom avsnittet om miljöbranschen, varför vi valt att inte titta närmare på denna utbildningsgrupp. Vi har inte heller fokuserat på utbildningar som leder till ett specifikt yrke, exempelvis biomedicinsk analytiker, sjukhusfysiker och dietister, eftersom dessa naturvetare har en utbildning som ofta leder till en viss befattning, arbetsmarknadssektor och ett visst arbetsområde. Datainsamling Resultaten i denna arbetsmarknadsrapport bygger på kontakter med branschföreträdare, rapporter och artiklar från olika branscher och sektorer, samt analys av data från Naturvetarnas lönestatistik under perioden Kontakter Inom de för naturvetare viktiga branscherna life science, kemi, livsmedel och miljö gjorde vi ett urval av potentiella intervjupersoner på relevanta positioner i exempelvis branschorganisationer, branschtidningar, rekryteringsbolag eller hos stora arbetsgivare i branschen. Urvalet syftade till att få en så övergripande bild som möjligt inom respektive bransch. Vi kontaktade utvalda intervjupersoner under våren De som valde att medverka fick frågorna på förhand, och intervjuerna genomfördes via telefon eller epost. Intervjuerna innefattade frågor om generella trender inom branschen, rekryteringsbehov idag och inom de kommande åren, vilken typ av kompetens som efterfrågas idag och framöver, samt faktorer som påverkar möjligheten att få jobb inom branschen. Resultaten av intervjuerna redovisas i löpande text utan direkt hänvisning till enskilda källor. För vissa mindre branscher erhöll vi istället information från personliga kontakter i branschen. Samtliga organisationer som intervjuats samt personliga kontakter finns angivna i referenslistan inom respektive avsnitt. 6

9 Rapporter och artiklar Vi har också samlat in material i form av rapporter och artiklar från berörda bransch- och utbildningsorganisationer, branschtidningar och övrig press för att få en samlad bild av rekryteringsoch kompetensbehoven på dagens arbetsmarknad, samt trender och kompletterande statistik. Naturvetarnas lönestatistik I denna rapport har vi hämtat uppgifter från Naturvetarnas lönestatistik när det gäller naturvetares utbildningsområden, utbildningsnivå, arbetsområden, arbetsinriktning, arbetsmarknadssektorer, befattningskategori, vanliga befattningar, arbetsgivare samt åldersfördelning. Statistik finns tillgänglig för åren Då Naturvetarna har fusionerats vid två olika tillfällen, med Skogsakademikerna 2005 och Agrifack 2009, finns ingen sammantagen statistik för samtliga medlemmar före år I denna rapport har vi fokuserat på perioden för att fånga upp eventuella trender under de senaste fem åren. Statistiken bygger på den löneenkät som skickas ut till yrkesverksamma medlemmar i Naturvetarna varje höst. Utöver lönenivå omfattar enkäten även frågor om bland annat ovannämnda uppgifter gällande nuvarande arbete. Svarsfrekvensen har varierat mellan 50 och 60 procent under åren ; de två senaste åren har den legat kring 60 procent utav de drygt medlemmar som fick enkäten. Det totala urvalet i databasen var år 2009 och år Jämförelser med partsgemensam statistik inom stat, kommuner och landsting, vilket innefattar 100 procent av våra medlemmar i dessa sektorer, visar att lönestatistiken under de senaste åren stämmer väl överens med den partsgemensamma. Bortfallsanalyser visar också att de som besvarat enkäten är representativa för hela urvalet av Naturvetarnas yrkesverksamma medlemmar. Variabler När vi presenterar data från Naturvetarnas lönestatistik baseras definitionen av olika branscher generellt på det arbetsområde som medlemmarna angett i enkäten, till exempel arbetsområde kemi. Undantag har gjorts för de branscher där ett tydligt arbetsområde saknas i statistikdatabasen, såsom djurbranschen, gruv- och mineralbranschen samt bank- och försäkringsbranschen. För life sciencebranschen har vi inkluderat flera arbetsområden, samt använt en separat definition för privat industri. En detaljerad branschdefinition ges i respektive avsnitt. Det är medlemmarna själva som anger inom vilken arbetsmarknadssektor de arbetar i enkäten. I vissa fall korrigeras denna variabel i efterhand utifrån avtalsområde i Naturvetarnas medlemsregister, men om medlemmen till exempel arbetar inom privat sektor och saknar kollektivavtal har vi inte möjlighet att kolla upp detta. När det gäller naturvetare i tjänstesektorn finns ingen tydlig urvalsdefinition i statistikdatabasen. Vi har valt att fokusera på kunskapsintensiva uppdragsverksamheter i privat sektor, vilka vi definierat utifrån arbetsinriktning konsultarbete, projektledning, rådgivning, strategiskt arbete eller utredningsarbete. Statistiken över naturvetare i tjänstesektorn överlappar därmed med flera branschområden i rapporten, vilket samtidigt speglar det faktum att tjänstesektorn spänner över alltfler branscher i samhället. När det gäller frågan om arbetsinriktning kan det generellt vara svårt att placera in sig själv kategoriskt i en viss sorts arbetsinriktning, exempelvis utredningsarbete eller projektledning. De huvudsakliga arbetsuppgifterna kan variera och vad en person väljer att fylla i kan därför skifta från 7

10 år till år även om hen sitter på samma tjänst. Ett undantag är forskningsarbete som kan anses som en relativt väldefinierad arbetsinriktning. I beskrivande diagram över naturvetares arbetsområden har vi i nedanstående fall valt att slå ihop flera arbetsområden från statistikdatabasen: Life science: vit biologi/biokemi/bioteknik, biomedicin, molekylärbiologi och cytodiagnostik. Miljö/Naturvård: grön biologi/ekologi/marinbiologi, miljö/klimat och naturvårdsarbete. Fysik: fysik, meteorologi och sjukhusfysik/radiofysik. Kost/Livsmedel: nutrition/kostbehandling och livsmedel. I arbetsområde inspektör ingår miljö-, hälso- och djurskyddsinspektörer, men inte exempelvis arbetsmiljö-, livsmedels-, eller strålskyddsinspektörer, vilka istället ingår inom arbetsområde arbetsmiljö, livsmedel respektive fysik. Övriga arbetsområden i diagrammen har en tydligare definition som inte kräver någon närmare förklaring. När det gäller beskrivande diagram på utbildningsområden har vi gjort följande indelningar utifrån utbildningsområde i detalj i statistikdatabasen: Arbetsmiljö: Arbetsmiljö, skyddsingenjör, miljömedicin Biologi: Biologi (olika inriktningar), molekylärbiologi, ekologi, limnologi, toxikologi Biomedicin: Biomedicin, cytodiagnostik, bioteknik, medicinsk vetenskap, immunologi Datavetenskap: Data-/systemvetenskap, datalogi, bioinformatik, informationsteknologi Djur: Hippolog, djursjukskötare, djurskydd Fysik: Fysik, sjukhusfysik, radiofysik, teknisk fysik, astronomi, meteorologi, oceanografi Geovetenskap: Geovetenskap, geologi, geofysik, hydrologi, geografi, naturgeografi, landskapsvetare, geografisk informationsteknik, markvetenskap Kemi: Kemi (olika inriktningar), biokemi, kemiteknik Kost/Livsmedel: Dietist, nutrition, kostvetenskap, kostekonom, livsmedelsteknik, livsmedelsingenjör, livsmedelskemi/bioteknik Laboratorievetenskap: Biomedicinsk analytiker, laboratorievetenskap, laboratorieassistent Lantbruk: Agronom, lantmästare, agroteknik Matematik/Statistik: Matematik, statistik Miljö/Naturvård: Miljövetenskap, miljö- och hälsoskydd, miljövård, miljö-/ekoteknik, naturvård, naturresursutbildning Skog: Jägmästare, skogsmästare, skogsvetenskap, skogsteknik Trädgård: Trädgård, hortonom, landskapsingenjör, trädgårdsingenjör Övrigt: Övriga utbildningar De frågor som ställs i enkäten och de variabler och indelningar som finns i Naturvetarnas databas har i princip varit identiska över tid, åtminstone under den period som redovisas i denna rapport. Den enda fråga som har justerats sedan 2009 och som berörs i rapporten är befattningsnivå, som vi i rapporten valt att benämna befattningskategori. Många medlemmar har svårt att klassificera sig själva i en befattningsstruktur som ligger utanför den som gäller på deras arbetsplats. Samtidigt måste frågan generaliseras så att man kan jämföra mellan olika branscher och sektorer. Därför har frågan om befattningsnivå gjorts om under senare år dels vad gäller indelningarna för chefsnivå och dels vad gäller själva frågans konstruktion där man försökt att förtydliga frågans mening och 8

11 klassificering. Kategorin Annat tillkom vid 2012 års löneenkät. Med tanke på dessa förändringar bör statistiken över befattningskategori som redovisas i denna rapport tolkas med viss försiktighet. Med doktorander menas i denna rapport de som innehar en doktorandtjänst. En annan variabel som är komplex är befattning. Ursprungligen utgick Naturvetarnas klassificering av befattningar från Statistiska Centralbyråns (SCB) Standard för Svensk Yrkesklassificering (SSYK). Under åren har dock undantag gjorts för medlemmar som vill uppge en annan befattning än de som är klassificerade i SSYK, då behovet av att uttrycka sin exakta titel ofta är väldigt stark. Därför har variabeln förändrats i takt med att medlemmar velat uppge andra befattningar, bland annat till följd av att internationella företag blivit allt vanligare arbetsgivare för naturvetare med delvis andra beteckningar på befattningar. Ur ett statistiskt perspektiv är detta problematiskt, då variabelns stora spridning påverkar tolkningen av resultaten på befattningar. Ytterligare en osäkerhet ligger i att olika befattningar kan ha olika innebörd på olika arbetsplatser och för olika individer. I denna rapport redovisar vi de vanligaste befattningarna enligt löneenkäten 2013 samt betydande förändringar under de senaste fem åren. Avsikten är att ge en generell bild av vad naturvetare ägnar sig åt, snarare än en detaljerad beskrivning. Vi har listat de vanligaste befattningarna i fallande storleksordning. Dessa listor bör dock ses som exempel, för även om en befattning betecknas som vanlig är det inte nödvändigtvis många personer det rör sig om, och i vissa fall har vi slagit ihop vissa närliggande befattningar vilket gör att dessa hamnar högre upp i listan. Storleksordningen anges i respektive avsnitt och motsvarar generellt minst 2 procent av naturvetarna i respektive grupp, med vissa undantag beroende på hur stort underlaget är. Vi har i flera avsnitt listat de vanligaste arbetsgivarna inom respektive grupp av naturvetare. Även här är det en väldigt stor spridning med oftast bara ett fåtal medlemmar på varje arbetsplats, varför de arbetsgivare som uppges som vanliga inte nödvändigtvis är särskilt stora i bemärkelsen antal naturvetare anställda. Vi kan också tillägga att många naturvetare arbetar på olika små bolag som ingår i större aktiebolag, men i listan över arbetsgivare återges bara de stora på aktiebolagsnivå, inte alla underliggande dotterbolag. Rapportens tillförlitlighet Naturvetarnas lönestatistik är inte felfri, vilket diskuteras ovan. Vi vill understryka att lönestatistiken bygger på uppgifter som medlemmarna själva fyllt i. Den subjektiva uppfattningen om olika frågor och klassificeringar kan givetvis variera mellan individer, exempelvis hur man definierar arbetsområde, arbetsinriktning och befattningskategori. Detta kan ge upphov till vissa felkällor, vilket måste tas med i beräkningen när resultaten tolkas. Vi kan inte heller garantera att Naturvetarnas medlemmar är ett representativt urval av alla naturvetare i samhället, eftersom valet att tillhöra ett visst fackförbund ligger helt hos individen. Vissa grupper av naturvetare kanske i högre utsträckning väljer att tillhöra ett annat fackförbund eller inget fackförbund alls. Detta gäller exempelvis naturvetare som inte längre arbetar inom naturvetenskapliga områden utan har valt ett annat yrke/arbetsområde. Ett sådant val kan i vissa fall bero på arbetsmarknadsläget för ett särskilt kompetensområde, vilket vi inte kan fånga upp i vår statistik om de inte längre är medlemmar. Ett annat potentiellt problem är att naturvetare som står utan arbete inte kan svara på frågor om nuvarande arbete och därför faller ur statistiken under de år de är arbetslösa. 9

12 Vår rapport förlitar sig dock inte enbart på Naturvetarnas statistik. Vi har valt ett brett perspektiv och tagit in många olika typer av källor i form av intervjuer, kontakter, branschrapporter och press, för att få en så rättvisande och övergripande bild som möjligt över arbetsmarknaden idag och trender som kan påverka läget under de kommande åren. Vi har inte använt arbetslöshetsstatistik som en parameter i våra analyser. Bland naturvetare finns inga stora problem med arbetslöshet, även om det för vissa grupper tidvis och i vissa regioner kan vara svårt att hitta ett relevant arbete. Både Arbetsförmedlingens och Akademikernas erkända arbetslöshetskassas (AEA) statistik har brister som gör den svårtolkad när det gäller arbetslöshetsnivåer. Arbetsförmedlingens statistik över naturvetare inkluderar exempelvis personer som har läst två år på högkolan och är därför inte relevant för det vi definierar som naturvetare. AEA:s statistik är inte heller den representativ eftersom få nyexaminerade har rätt till ersättning och därför sällan är med i statistiken. Våra prognoser för naturvetares framtida arbetsmarknad bygger på subjektiva bedömningar av de trender vi ser i statistiken, i rapporter och nyhetsflöden samt utifrån de uppskattningar som intervjuade branschföreträdare gjort. Det är dock svårt att göra säkra prognoser eftersom både arbetstillgång och kompetensbehov inom olika områden beror av ny teknik, politiska beslut, konjunktursvängningar, omstruktureringar i näringslivet och andra samhällsförändringar som ibland är svåra att förutse. 10

13 Alla naturvetare Det här avsnittet ger en översikt över var naturvetare finns på arbetsmarknaden, vad de arbetar med och vilken utbildning de har. Statistiken som presenteras bygger på Naturvetarnas årliga löneenkät under perioden Totalt var det medlemmar som svarade på löneenkäten Utbildning De flesta av Naturvetarnas medlemmar har en utbildning i biologi (24 procent). Även utbildningar inom miljö/naturvård (11 procent), kemi (11 procent) och lantbruk (9 procent) är vanliga. En av fyra medlemmar har en forskarexamen. På grundnivå är en 4-årig magisterexamen det vanligaste. Varken naturvetares utbildningsområde eller utbildningsnivå har förändrats särskilt mycket sedan Biologi (inkl. toxikologi) Miljö/Naturvård Kemi Lantbruk Skog Geovetenskap Kost/Livsmedel Biomedicin Fysik (inkl. meteorologi, sjukhusfysik) Laboratorievetenskap Trädgård Datavetenskap Matematik/Statistik Arbetsmiljö Djur Övrigt Figur 1. Naturvetares utbildningsområden enligt Naturvetarnas lönestatistik Andelen anges i procent. 11

14 Licentiatexamen 2% Doktorsexamen 23% >3 år 6% 3 år 19% Pågående forskarstudier 3% 5 år 16% 4 år 31% Figur 2. Naturvetares utbildningsnivå enligt Naturvetarnas lönestatistik Andelen anges i procent. Arbetsområden & sektorer Naturvetare arbetar inom ett stort antal arbetsområden, även om life science och miljö/naturvård är tongivande. Ett stort antal arbetar också som inspektörer på kommuner och länsstyrelser. Sedan 2009 har fördelningen på olika arbetsområden varit väldigt stabil och den enda trenden som går att urskilja är att andelen med life science som sitt arbetsområde har ökat från 14 till 18 procent under åren 2009 till Life science Miljö/Naturvård Inspektör (miljö-, hälso- och djurskydds-) Kost/Livsmedel Kemi Lantbruk Skog Fysik (inkl. meteorologi, sjukhusfysik) IT Geovetenskap Trädgård Arbetsmiljö Matematik/Statistik Övrigt Figur 3. Naturvetares arbetsområden enligt Naturvetarnas lönestatistik Andelen anges i procent. Många naturvetare arbetar med forskning, totalt 16 procent angav detta som sin huvudsakliga arbetsinriktning i löneenkäten Nästan lika vanligt är tillsyn. Andra vanliga arbetsinriktningar är laborativt arbete, utvecklingsarbete, projektledning, konsult, kvalitetssäkring samt kliniskt arbete. Den enda större förändring som kan nämnas är att andelen naturvetare som ägnar sig åt forskning har ökat från 13 till 16 procent sedan

15 Forskning Tillsyn Laboratoriearbete Utvecklingsarbete Projektledning Konsult Kvalitetssäkring Kliniskt arbete Rådgivning Administration Strategiskt Undervisning Utredning Försäljning Produktion Ledning Kommunikation Inköp IT Ekonomi Inventering Marknadsföring Övrigt Figur 4. Naturvetares arbetsinriktning enligt Naturvetarnas lönestatistik Andelen anges i procent. Över 60 procent av naturvetarna arbetar inom den offentliga sektorn. Majoriteten av dessa arbetar inom statliga myndigheter eller universitet/högskolor, men en betydande andel också inom kommuner och landsting. Den privata sektorn står för totalt 37 procent av naturvetarna, varav life science är det enskilt största området. Det har inte skett någon större förändring när det gäller fördelningen över arbetsmarknadssektorer sedan Det går att se en svag minskning inom läkemedelsindustrin och skogindustrin samt en något tydligare ökning inom statliga myndigheter och universitet/högskolor. 13

16 Privat - life science 11% Privat - lantbruk 3% Privat - IT 3% Privat - skog 4% Kyrkan 1% Statlig myndighet inkl. bolag 22% Universitet, Högskola 14% Privat - övrigt inkl stiftelse, organisation 16% Landsting 12% Kommun inkl. bolag 14% Figur 5. Naturvetares fördelning på olika arbetsmarknadssektorer enligt Naturvetarnas lönestatistik Andelen anges i procent. Befattning De flesta av Naturvetarnas medlemmar anser sig ha en befattning av kategorin handläggare eller specialist. En betydande andel på 14 procent är chefer. Bilden har inte förändrats särskilt mycket de senaste fem åren. Befattningskategori Andel i % Handläggare 33 Specialist 24 Projektledare 11 Chef 12 Högre chef 2 Assistent 8 Doktorand 3 Annat 7 Tabell 1. Typ av befattning som naturvetare angett i Naturvetarnas löneenkät Andelen anges i procent. Vanliga befattningar Nedan har vi listat de vanligaste befattningarna som minst 163 medlemmar angav i Naturvetarnas löneenkät Forskare är den vanligaste befattningen, men även handläggare och chef är vanliga. Forskare (Scientist, Senior Scientist, Senior Research Scientist, Principal Scientist, Senior Principal Scientist, Associate Principal Scientist, Research Scientist) Handläggare Chef (avdelningschef, enhetschef, grupp-/mellanchef, sektionschef) Biomedicinsk analytiker Projektledare Doktorand Dietist Miljö- och hälsoskyddsinspektör 14

17 Miljöinspektör Postdok Miljöutredare/-handläggare Konsult Miljökonsult Laboratorieingenjör Sjukhusfysiker Vanliga arbetsgivare På privat sektor är det bara 190 av arbetsgivare som har 5 eller fler medlemmar anställda (9 procent). Det betyder att 2013 så arbetade endast 38 procent av våra privatanställda medlemmar på företag där det fanns fem eller fler medlemmar anställda. 10 i topp - privat 1. Astra Zeneca 2. GE Healthcare Bio-Sciences 3. Cepheid 4. Thermo Fisher Scientific Phadia 5. Swedish Orphan Biovitrum 6. Q-Med 7. Lantmännen 8. Medivir 9. SCA Skog 10. DeLaval International 10 i topp - staten 1. SMHI 2. Naturvårdsverket 3. Livsmedelsverket 4. Kemikalieinspektionen 5. Jordbruksverket 6. Sveriges Geologiska undersökning 7. Smittskyddsinstitutet 8. Naturhistoriska riksmuseet 9. Skogsstyrelsen 10. Statens Kriminaltekniska laboratorium I den privata sektorn är det arbetsgivare inom life science som anställer flest naturvetare. Andra stora arbetsgivare är länsstyrelser, universitet och högskolor, kommuner, kommunförbund, regioner och landsting. Åldersfördelning Ålderstrukturen bland yrkesverksamma naturvetare är som förväntad, det vill säga de allra flesta är mellan 30 och 50 år. En naturvetare som gått raka vägen från gymnasiet till en akademisk examen är 21 till 23 år, men många är betydligt äldre än så när de etablerar sig som naturvetare på arbetsmarknaden Figur 6. Naturvetares åldersfördelning (i 10-årsintervall) enligt Naturvetarnas lönestatistik Andelen anges i procent. 15

18 Nyutexaminerade naturvetare I det här avsnittet har vi särskilt studerat de naturvetare som tog sin grundexamen mellan åren 2009 och 2013, för att få en bild av vilka naturvetare som utexamineras och var de hamnar som nya på arbetsmarknaden. Statistiken baseras på Naturvetarnas lönestatistik under denna tidsperiod. Av de naturvetare som tog examen den aktuella perioden var det individer som svarade på löneenkäten Det motsvarar 13 procent av alla de naturvetare som svarade på enkäten det året. Utbildning De allra flesta som tog en naturvetenskaplig grundexamen har biologi (19 procent) eller miljö/naturvård (17 procent) som sitt utbildningsområde. I jämförelse med hela gruppen naturvetare har en lägre andel nyexaminerade biologi eller kemi som sitt utbildningsområde, men andelen som har studerat miljö/naturvård samt kost/livsmedel är däremot 5 respektive 6 procentenheter högre bland nyexaminerade. Biologi (inkl. toxikologi) Miljö/Naturvård Kost/Livsmedel Laboratorievetenskap Skog Biomedicin Fysik (inkl. meteorologi, sjukhusfysik) Lantbruk Kemi Geovetenskap Trädgård Djur Matematik/Statistik Datavetenskap Arbetsmiljö Övrigt Figur 1. Utbildningsområden för nyexaminerade naturvetare enligt Naturvetarnas lönestatistik Andelen anges i procent. När det gäller utbildningsnivå är fördelningen jämn mellan kandidat-, magister- och 5-årig masterexamen. En relativt stor andel, 12 procent, har gått vidare med forskarstudier. 16

19 Pågående forskarstudier 11% Doktorsexamen 1% <3 år 2% 3 år 29% 5 år 28% 4 år 29% Figur 2. Nyutexaminerade naturvetares utbildningsnivå enligt Naturvetarnas lönestatistik Andelen anges i procent. Arbetsområden & sektorer Nyexaminerade naturvetare arbetar liksom hela gruppen naturvetare inom ett stort antal arbetsområden, där life science och miljö/naturvård dominerar. I en jämförelse med hela gruppen arbetar betydligt fler nyutexaminerade inom områdena inspektör och kost/livsmedel. Andelen nyutexaminerade som arbetar med matematik är dubbelt så stor, samtidigt som andelen som arbetar med IT är halverad, även om det antalsmässigt handlar om relativt få individer. Inga nyexaminerade naturvetare arbetar inom arbetsmiljöområdet. Life science Miljö/naturvård Inspektör (miljö-, hälso-, djurskydds-) Kost/Livsmedel Fysik (sjukhusfysik, meteorologi) Lantbruk Skog Kemi Geovetenskap Trädgård Matematik/Statistik IT Arbetsmiljö Övrigt Figur 3. Arbetsområden för nyexaminerade naturvetare enligt Naturvetarnas lönestatistik Andelen anges i procent. De flesta nyutexaminerade naturvetare arbetar med tillsyn, forskning, laborativt arbete och kliniskt arbete. I jämförelse med naturvetargruppen som helhet ägnar sig en större andel nyexaminerade åt tillsyn, laboratoriearbete och kliniskt arbete. Andelen nyexaminerade som ägnar sig åt tillsyn, forskning, kliniskt arbete och konsultarbete har ökat sedan

20 Tillsyn Forskning Laboratoriearbete Kliniskt arbete Konsult Kvalitetssäkring Utveckling Projektledning Rådgivning Produktion Administration Inventering Försäljning Utredning Strategiskt Logistik Undervisning Inköp Övrigt Figur 4. Arbetsinriktningar för nyexaminerade naturvetare enligt Naturvetarnas lönestatistik Andelen anges i procent. Av de nyutexaminerade naturvetarna arbetar 65 procent inom offentlig sektor, med en jämn fördelning mellan statliga myndigheter, universitet/högskolor, kommuner och landsting. Andelen inom privat sektor är 32 procent. I jämförelse med hela gruppen naturvetare är den markanta skillnaden att en högre andel nyexaminerade arbetar inom landsting och färre inom statliga myndigheter och privat life science. Vi ser också att något färre nyutexaminerade arbetar inom kommuner och universitet/högskola. Det har inte skett några större förändringar de senaste fem åren när det gäller inom vilken arbetsmarknadssektor nyexaminerade naturvetare arbetar. Andelen inom skogsindustri, life science och lantbruk har minskat något, medan andelen på universitet, högskolor och landsting har ökat. Privat - lantbruk 3% Privat - IT 2% Privat - life science 6% Privat - övrigt inkl. stiftelse, organisation 18% Privat - skog 4% Kyrkan 1% Statlig myndighet inkl. bolag 16% Universitet, Högskola 16% Landsting 18% Kommun inkl. bolag 16% Figur 5. Fördelningen av nyutexaminerade naturvetare på olika arbetsmarknadssektorer enligt Naturvetarnas lönestatistik Andelen anges i procent. 18

21 Befattning Befattningskategori Andel i % Handläggare 37 Specialist 16 Projektledare 6 Chef 3 Högre chef 1 Assistent 17 Doktorand 12 Annat 9 Tabell 1. Typ av befattning som nyutexaminerade naturvetare angett i Naturvetarnas löneenkät Andelen anges i procent. I jämförelse med hela gruppen naturvetare kan man föga förvånande notera att bland nyutexaminerade är andelen som angav befattningskategori assistent dubbelt så hög och andelen doktorander fyra gånger så hög. Andelen nyutexaminerade som är specialister, projektledare och chefer är däremot avsevärt lägre. Det är en betydligt lägre andel nyexaminerade som var assistenter i löneenkäten 2013 jämfört med Det är oroväckande om assistenttjänsterna försvinner, då detta kan bidra till att det blir svårare för nyexaminerade naturvetare att etablera sig på arbetsmarknaden. Andelen med doktorandtjänst har fyrdubblats under perioden Vanliga befattningar Vi har nedan listat de vanligaste befattningarna som minst 20 nyexaminerade naturvetare angav i löneenkäten Doktorand är den i särklass vanligaste befattningen och innehas av 230 personer, men även över miljö- och hälsoskyddsinspektör, biomedicinsk analytiker och dietist är befattningar som innehas av över 100 personer vardera. Doktorand Miljö- och hälsoskyddsinspektör Biomedicinsk analytiker Dietist Miljöinspektör Handläggare Sjukhusfysiker Projektledare Djurskyddsinspektör/handläggare Laboratorieingenjör Miljökonsult Livsmedelsinspektör Djursjukskötare Forskningsingenjör Konsult I en jämförelse med hur det ser ut för alla naturvetare är det betydligt fler nyutexaminerade som är doktorander av naturliga skäl, eftersom de allra flesta påbörjar en forskarutbildning direkt efter sin grundutbildning. Handläggare som är den vanligaste befattningen bland alla naturvetare har för de nyutexaminerade halkat ner till en sjätte plats. Det är också mindre vanligt för nyexaminerade att 19

22 vara projektledare, men däremot vanligare att de är miljökonsulter. Andra vanliga instegsjobb är inspektör och laboratorieingenjör. Vanliga arbetsgivare 10 i topp - privat 1. Cepheid 2. Stora Enso Skog 3. BillerudKorsnäs Skog & Industri 4. Holmen Skog 5. Norsholms Djurvårdscenter 6. Dfind Science & Engineering 7. SCA Skog 8. Skogsägarna Norrskog 9. Västra Djursjukhuset 10. Alcontrol 10 i topp - staten 1. Jordbruksverket 2. Skogsstyrelsen 3. Livsmedelsverket 4. Smittskyddsinstitutet 5. Kemikalieinspektionen 6. SMHI 7. Statens Kriminaltekniska laboratorium 8. Sveriges Geologiska undersökning 9. Naturhistoriska riksmuseet 10. Rikspolisstyrelsen Andra stora arbetsgivare är länsstyrelser, universitet och högskolor, kommuner, kommunförbund, regioner och landsting. Åldersfördelning Som väntat är de flesta naturvetare i unga åldrar när de tar sin examen; 79 procent är under 30 år och 96 procent är under 40 år Figur 6. Åldersfördelning (i 10-årsintervall) för nyutexaminerade naturvetare enligt Naturvetarnas lönestatistik Andelen anges i procent. 20

23 Forskarutbildade naturvetare I detta avsnitt fokuserar vi på de naturvetare som har en forskarexamen. Statistiken som presenteras bygger på Naturvetarnas lönestatistik , om inte annat anges. Av de medlemmar som svarade på löneenkäten 2013 hade (25 procent) en forskarexamen, varav 23 procent en doktorsexamen och 2 procent en licentiatexamen. Motsvarande andel forskarutbildade bland Naturvetarnas samtliga medlemmar är 24 procent. Andelen forskarutbildade har inte förändrats nämnvärt under de senaste fem åren. Utbildning De flesta naturvetare som går vidare med en forskarutbildning är i grunden biologer (20 procent), kemister (15 procent), molekylärbiologer (10 procent), biomedicinare, agronomer, fysiker, biokemister eller jägmästare (4-6 procent). Exempel på andra vanliga grundutbildningar är geologi, ekologi, sjukhusfysik och geovetenskap. De vanligaste övergripande utbildningsområdena för forskarutbildade naturvetare är listade i figuren nedan. Jämfört med hela gruppen naturvetare är det en mycket högre andel biologer, kemister, biomedicinare och fysiker bland forskarutbildade naturvetare, men en lägre andel som är utbildade inom lantbruk, skog, kost/livsmedel, miljö/naturvård, laboratorievetenskap, trädgård, datavetenskap, arbetsmiljö och djur. Fördelningen över utbildningsområden har sett i stort sett likadan ut under de senaste fem åren, förutom att det har blivit något fler forskarutbildade inom biomedicin och något färre inom lantbruk och skog. Biologi (inkl. toxikologi) Kemi Biomedicin Fysik (inkl. meteorologi, sjukhusfysik) Geovetenskap Lantbruk Skog Matematik/Statistik Kost/Livsmedel Laboratorievetenskap Miljö/Naturvård Trädgård Datavetenskap Arbetsmiljö Djur Övrigt Figur 1. Utbildningsområden för forskarutbildade naturvetare (grundutbildning) enligt Naturvetarnas lönestatistik Andelen anges i procent. 21

24 Arbetsområden & sektorer De flesta forskarutbildade naturvetare arbetar inom life science, totalt 35 procent, vilket kan jämföras med 18 procent i hela gruppen naturvetare. Miljö/naturvård och kemi är också vanliga arbetsområden. Andelen forskarutbildade som arbetar inom kemi och fysik är högre jämfört med den totala populationen naturvetare, medan andelen som arbetar som inspektör är avsevärt lägre. Även andelen som arbetar inom lantbruk, skog, kost/livsmedel och trädgård är något lägre bland forskarutbildade. Sedan 2009 har andelen forskarutbildade som arbetar inom life science ökat med hela 7 procentenheter. Life science Miljö/Naturvård Kemi Fysik (inkl meteorologi, sjukhusfysik) Geovetenskap Lantbruk Skog IT Kost/Livsmedel Matematik/Statistik Inspektör (miljö-, hälso-, djurskydds-) Arbetsmiljö Trädgård Övrigt Figur 2. Arbetsområden för forskarutbildade naturvetare enligt Naturvetarnas lönestatistik Andelen anges i procent. De flesta forskarutbildade naturvetare arbetar i huvudsak med forskning i någon form. I Naturvetarnas löneenkät 2013 angav 41 procent av de forskarutbildade att forskningsarbete var deras huvudsakliga arbetsinriktning, vilket är en liten ökning jämfört med I en enkätundersökning bland Naturvetarnas forskarutbildade medlemmar uppgav dock så många som 74 procent att de arbetar helt eller delvis med forskning i sitt nuvarande arbete, medan 22 procent uppgav att forskningsrelaterade moment inte alls ingick i deras tjänst (1). Samtidigt tyckte de allra flesta, 83 procent, i samma undersökning att de hade stor nytta av sin forskarutbildning i det nuvarande arbetet. I figuren nedan är det också tydligt att forskarutbildade naturvetare kan ha en mängd olika typer av arbeten, utöver forskning. 22

25 Forskningsarbete Administration Projektledning Laboratoriearbete Undervisning Utvecklingsarbete Konsult Kvalitetssäkring Myndighetstillsyn Utredning Produkt-/Processutveckling Strategiskt Kliniskt arbete Rådgivning Företags-/myndighetsledning Försäljning Information/dokumentation/journalistik Produktion Datordrift/-support Marknadsföring Övrigt Figur 3. Arbetsinriktning för forskarutbildade naturvetare enligt Naturvetarnas lönestatistik Andelen anges i procent. Bland anställda på universitet och högskolor arbetar 68 procent av de forskarutbildade bland Naturvetarnas medlemmar med forskning, ofta i kombination med någon form av undervisning. Inom industrin och övrig privat sektor efterfrågas forskarutbildade för tjänster inom främst forskning och utveckling (FOU), men även inom andra områden som exempelvis specialister, rådgivare, projektledare, konsulter eller kvalitetssäkrare. I den privata sektorn arbetade 31 procent av de forskarutbildade naturvetarna med huvudsakligen forskning enligt Naturvetarnas löneenkät 2013; motsvarande andel inom den privata life science-industrin var 43 procent. Dessa siffror har inte ändrats nämnvärt sedan En forskarutbildning anses också värdefull inom till exempel statliga verksamheter och idéburna organisationer där trovärdighet och hög sakexpertis är viktigt. Det tycks ha blivit vanligare för forskarutbildade naturvetare att syssla med forskning inom statliga myndigheter och bolag (alltså borträknat universitet och högskolor) under de senaste fem åren; andelen har ökat från 17 till 22 procent mellan 2009 och Exempel på andra vanliga arbetsuppgifter är kvalificerade utredningar, projektledning, strategiskt arbete, att ta fram beslutsunderlag och sammanställningar. En dryg tredjedel av forskarutbildade naturvetare arbetar inom universitets- och högskolesektorn enligt Naturvetarnas löneenkät Ytterligare 30 procent arbetar inom statliga myndigheter, kommuner och landsting, vilket är en ökning med 4 procentenheter sedan En tredjedel är verksamma i privata bolag, främst inom life science. Andelen forskarutbildade i den privata life 23

26 science-branschen har stadigt minskat de senaste fem åren, från 23 till 19 procent, som en följd av nedskärningarna inom främst FOU i läkemedelsindustrin. Inga större förändringar har skett inom övriga sektorer under denna period. Privat - life science 19% Privat - lantbruk Privat - skog 1% Privat - IT/telekom 2% 1% Övrigt 1% Statlig myndighet inkl. bolag 18% Privat - övrigt inkl. stiftelse, organisation 11% Landsting 9% Kommun inkl. bolag 3% Universitet, högskola 35% Figur 4. Fördelning av forskarutbildade naturvetare på olika arbetsmarknadssektorer enligt Naturvetarnas lönestatistik Andelen anges i procent. Nationella siffror visar liknande resultat; en tredjedel av de forskarutbildade är kvar inom akademin fem år efter examen (2). Enligt en rapport från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien är det vanligare att forskare inom medicinska områden stannar inom akademin jämfört med forskare inom naturvetenskap och teknik (2). Hård konkurrens och finansiell osäkerhet försvårar för många unga forskare som vill satsa på en akademisk karriärväg. Särskilt den ekonomiska otryggheten samt svårigheten att kombinera familjeliv med en utmanande forskarkarriär tvingar många att lämna akademin inom några år (3). En del söker sig dock till en forskarutbildning i syfte att få ett mer kvalificerat och intressant arbete efter examen, och har siktet inställt på en karriär utanför akademin redan från början. Andra kommer på under sin forskarutbildning att de vill använda sina akademiska kunskaper i ett mer praktiskt och tillämpat arbete och söker sig därmed till den privata eller offentliga sektorn efter examen. (3). Enligt IVA:s tidigare nämnda rapport uppger hela 65 procent av de forskarutbildade som arbetar utanför akademin att forskarutbildningen gett dem kunskaper som är relevanta, åtminstone delvis, för deras nuvarande arbete (2). Bland annat ses ett kritiskt vetenskapligt förhållningssätt, kunskaper inom ämnesområdet samt kunskaper om aktuella forskningsresultat som viktiga kompetenser. Befattning De flesta forskarutbildade har föga förvånande en befattning som specialist. Andelen som angett befattningskategori projektledare har stadigt minskat under de senaste fem åren. Andelen specialister har minskat och handläggare ökat något, särskilt de senaste två åren. En del men inte hela förklaringen till dessa förändringar kan ligga i kategorin Annat som tillkom

27 Befattningskategori Andel i % Handläggare 18 Specialist 31 Projektledare 19 Chef 16 Högre chef 3 Assistent 5 Doktorand 1 Annat 8 Tabell 1. Typ av befattning som forskarutbildade naturvetare angett i Naturvetarnas löneenkät Andelen anges i procent. Många forskarutbildade uppnår chefspositioner både inom och utanför akademin, och andelen har inte ändrats nämnvärt sedan Anmärkningsvärt är att utanför akademin har nästan lika många forskarutbildade naturvetare en chefsposition som en forskartjänst, kring 20 procent. Detta kan jämföras med en andel på 15 procent chefer bland alla naturvetare. Detta tolkar vi som att en forskarutbildning är till stor nytta för de som vill bli chef under karriären. Vanliga befattningar - utanför akademin Nedan har vi listat de vanligaste befattningarna som fler än 30 forskarutbildade naturvetare anställda utanför akademin har angett i Naturvetarnas löneenkät Forskare (Scientist, Senior Scientist, Senior Research Scientist, Principal Scientist, Senior Principal Scientist, Associate Principal Scientist, Research Scientist) Projektledare Chef (avdelningschef, enhetschef, grupp-/mellanchef, sektionschef) Handläggare Sjukhusfysiker Utredare Specialist (senior specialist, expert, sakkunnig) Chef (ospecificerat) Konsult Kemist Exempel på andra befattningar som är vanliga utanför akademin är mikrobiolog, laboratorieingenjör, sjukhuskemist, forskningssekreterare, miljökonsult, forskningschef, lärare, molekylärbiolog och miljöutredare/-handläggare. Forskare är den vanligaste befattningen både inom och utanför akademin. Olika nivåer av chef är också vanligt. Exempel på andra vanliga befattningar inom akademin är universitets-/högskolelektor eller -lärare, forskningsingenjör, projektledare, koordinator, samordnare, handläggare, forskningssekreterare och forskningsledare. Vanliga arbetsgivare Utöver universitet och högskolor som är den i särklass vanligaste arbetsplatsen för forskarutbildade naturvetare, så arbetar många också på länsstyrelser runtom i landet. Nedan har vi listat de vanligaste arbetsgivarna inom statlig och privat sektor. Den privata sektorn domineras av life science, varför vi listat den separat. 25

28 10 i topp - privat life science 1. Astra Zeneca 2. Medivir 3. GE Healthcare Bio-Sciences 4. Swedish Orphan Biovitrum 5. KaroBio 6. Q-Med 7. Thermo Fisher Scientific Phadia 8. Bioarctic Neuroscience 9. Cepheid 10. Cellectis 10 i topp - staten 1. Livsmedelsverket 2. Sveriges geologiska undersökning 3. Naturhistoriska riksmuséet 4. Karolinska Institutet 5. Kemikalieinspektionen 6. Smittskyddsinstitutet 7. Naturvårdsverket 8. Jordbruksverket 9. SMHI 10. Läkemedelsverket 5 i topp - privat övrigt 1. Lantmännen 2. Skogforsk 3. IVL Svenska Miljöinstitutet 4. Ericsson 5. Lantbrukarna Exempel på andra privata arbetsgivare är Boliden, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Naturvetarna, Svensk Kärnbränslehantering, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, European Spallation Source (ESS), Aquabiota Water Research, Enetjärn Natur, Svenska Jägareförbundet samt Stiftelsen Världsnaturfonden WWF. Åldersfördelning De flesta forskarutbildade naturvetare är i åldrarna år, medan en fjärdedel är över 50 år % 37% % 5% 1% Figur 5. Åldersfördelning (i 10-årsintervall) för forskarutbildade naturvetare enligt Naturvetarnas lönestatistik Andelen anges i procent. Referenser 1. Sofie Andersson, 2012, Jag kan inte men andra borde Mobilitetens status bland svenska forskare, Naturvetarna. 2. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) 2012, Svenska forskarutbildade fem år efter disputation En enkätstudie inom IVAs projekt Agenda för forskning. 3. Inger Ehn Knobblock, 2014, Disputerad och sen då? En intervjustudie om forskarutbildades arbetslivserfarenheter utanför högskolan, Fackförbundet ST. 26

NATURVETARE Vem, vad, var? - Kompetens & arbetsmarknad

NATURVETARE Vem, vad, var? - Kompetens & arbetsmarknad NATURVETARE Vem, vad, var? - Kompetens & arbetsmarknad 14 november 2014 Elisabeth Möller Karriärrådgivare Vi arbetar för naturvetare, så att de kan rädda världen Trygghet Karriärstöd Arbetsmarknad Påverkan

Läs mer

NATURVETARE 19 april 2013

NATURVETARE 19 april 2013 Arbetsmarknad & karriär NATURVETARE 19 april 2013 Naturvetarna www.naturvetarna.se 08 466 24 80, info@naturvetarna.se Naturvetarnas nätverk på LinkedIn Vi arbetar för naturvetare, så att de kan rädda världen.

Läs mer

Arbetsmarknaden i Stockholm Uppsala Mälardalen

Arbetsmarknaden i Stockholm Uppsala Mälardalen Arbetsmarknaden i Stockholm Uppsala Mälardalen för Akademikerföreningen på AstraZeneca i Södertälje I denna rapport vill vi skapa en bild av arbetsmarknadsläget i Stockholm Uppsala Mälardalen för kompetenser

Läs mer

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Rön om lön och kön Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män Sammanfattning Löneskillnader mellan kvinnor och män existerar i de flesta delar av arbetsmarknaden. Män har högre genomsnittliga

Läs mer

Medellönen för Naturvetarnas chefer är 48 114 kr

Medellönen för Naturvetarnas chefer är 48 114 kr Löner för Naturvetarna genomför årligen en löneenkät riktad till samtliga medlemmar på arbetsmarknaden. Här har vi sammanställt en kortfattad redovisning av löner för Naturvetarnas chefer. Vi fokuserar

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare mars 2011 mars 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar är fortsatt låg. I mars 2012 var den 1,2 procent och därmed

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

Uppföljning hot och våld mot inspektörer

Uppföljning hot och våld mot inspektörer Uppföljning hot och våld mot inspektörer Kristofer Jervinge Naturvetarna 2015-05-19 Inledning I slutet av 2012 genomförde Naturvetarna två enkätundersökningar om arbetsmiljön för inspektörer i förbundet.

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i staten 2013-2018. Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i staten 2013-2018 Om rekryteringsbehov i statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST den 23 maj 2013 Referens: Erik Engberg, utredare och internationell handläggare: 070-257

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation för. sjukhusfysiker

Arbetsmarknadsinformation för. sjukhusfysiker Arbetsmarknadsinformation för sjukhusfysiker Sjukhusfysiker Sjukhusfysiker arbetar med behandlingar och undersökningar av patienter där olika former av strålning används. Sjukhusfysikern har också ett

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Högskola/universitet

Högskola/universitet Högskola/universitet Vem kan läsa på högskolan? Måste jag vara smart? Måste jag ha gott om pengar? Måste jag börja läsa direkt efter gymnasiet? Hur fungerar det om jag har ett funktionshinder? februari

Läs mer

Arbetsmarknadsrapport 2012

Arbetsmarknadsrapport 2012 Procent Arbetsmarknadsrapport 2012 1,8 1,6 1,4 1,2 0,8 0,6 0,4 0,2 Ersättningstagare juni 2011 juni 2012 Arbetslösheten bland Juseks medlemmar var rekordlåg i juni 2012. Endast en procent av Jusekmedlemmarna

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Academicum Kompetenslista

Academicum Kompetenslista Drottninggatan 4 753 10 Uppsala T 018-15 72 09 info@academicum.se www.academicum.se Academicum Kompetenslista Korta vägen och Akademikertrainee Ett samarbete mellan Academicum, Uppsala universitet, Arbetsförmedlingen,

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

naturvetare examinerade läsåret 2010/11 Akademisk utbildning en språngbräda för karriären

naturvetare examinerade läsåret 2010/11 Akademisk utbildning en språngbräda för karriären Naturvetarnas undersökning bland naturvetare examinerade läsåret 00/ Akademisk utbildning en språngbräda för karriären Naturvetarna Tryck: januari 0 Rapportförfattare: Marita Teräs & Elisabeth Möller.

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation för. biomedicinare

Arbetsmarknadsinformation för. biomedicinare Arbetsmarknadsinformation för biomedicinare Biomedicin Biomedicinare har kunskap om människans biologi från minsta molekyl till hela människokroppen. Denna kunskap används framför allt inom verksamheter

Läs mer

Meritpoäng och urval till svensk högskola/universitet

Meritpoäng och urval till svensk högskola/universitet Meritpoäng och urval till svensk högskola/universitet Två viktiga förändringar från och med hösten 2010 Max 2,5 meritpoäng, som läggs till jämförelsetalet (medelvärdet) Nya urvalsgrupper: Direktgruppen,

Läs mer

Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet

Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Rapport baserad på alumniundersökning 2009 Lunds universitet Naturvetenskapliga fakulteten Institutionen för miljövetenskaplig utbildning

Läs mer

BIOMEDICINSKA ANALYTIKER & CYTODIAGNOSTIKER

BIOMEDICINSKA ANALYTIKER & CYTODIAGNOSTIKER BIOMEDICINSKA ANALYTIKER & CYTODIAGNOSTIKER Bakom varje provsvar finns en naturvetare NATURVETARNA A RBETSMARKNAD 2014 Här får du samlad fakta om biomedicinska analytiker och cytodiagnostiker på den svenska

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

kemister Förser alla branscher och verksamheter med kemisk kompetens NATURVETARNA

kemister Förser alla branscher och verksamheter med kemisk kompetens NATURVETARNA kemister Förser alla branscher och verksamheter med kemisk kompetens NATURVETARNA A RBETSMARKNAD 2015 I den här foldern börjar vi med att gå igenom vilken kompetens du som är kemist har fått med dig från

Läs mer

Nya antagningsregler till högskola/universitet från och med antagningen till hösten 2010.

Nya antagningsregler till högskola/universitet från och med antagningen till hösten 2010. Nya antagningsregler till högskola/universitet från och med antagningen till hösten 2010. Två viktiga förändringar från och med hösten 2010 Max 2,5 meritpoäng, som läggs till jämförelsetalet (medelvärdet)

Läs mer

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige 2013 års lönestatistik Ingenjörer bidrar till snabb utveckling och hög tillväxt hos sina arbetsgivare det ska märkas på lönen. Sverige är beroende av kompetenta

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Alumnstudie av civilingenjörer i kemiteknik

Alumnstudie av civilingenjörer i kemiteknik Alumnstudie av civilingenjörer i kemiteknik En enkätundersökning riktad till dem som tagit en civilingenjörsexamen i kemiteknik från Uppsala universitet sedan programmets start. Ht 1996 Vt 2008 Kursexpeditionen

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Uppföljnings- och Alumni-undersökning. bland personer som tagit doktorsexamen. vid naturvetenskapliga fakulteten 1990-1998.

Uppföljnings- och Alumni-undersökning. bland personer som tagit doktorsexamen. vid naturvetenskapliga fakulteten 1990-1998. Uppföljnings- och Alumni-undersökning bland personer som tagit doktorsexamen vid naturvetenskapliga fakulteten 1990-1998 Resultatrapport 2006-04-28 Skrivkraft Magnus Lindgren Uppföljnings- och Alumni-undersökning

Läs mer

Alumnstudie av naturvetarkemister

Alumnstudie av naturvetarkemister Alumnstudie av naturvetarkemister En enkätundersökning riktad till dem som tagit en magisterexamen i kemi från Uppsala universitet mellan åren 1998 - vt 2008 Kursexpeditionen för kemi Marie Chajara Svensson

Läs mer

ARBETSMILJÖINGENJÖRER, -INSPEKTÖRER & YRKES- OCH MILJÖHYGIENIKER

ARBETSMILJÖINGENJÖRER, -INSPEKTÖRER & YRKES- OCH MILJÖHYGIENIKER ARBETSMILJÖINGENJÖRER, -INSPEKTÖRER & YRKES- OCH MILJÖHYGIENIKER Arbetar för att alla ska kunna gå till jobbet utan att skadas NATURVETARNA A RBETSMARKNAD 2013 Här får du samlad fakta om arbetsmiljöingenjörer,

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket Fokus på arbetsmarknad och Överensstämmelse yrke Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket En kartläggning av personer med yrken som förutsätter kompetens motsvarande högskole 16 Karin Björklind

Läs mer

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se)

OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) OMRÅDESBEHÖRIGHETER OCH MERITPOÄNG FÖR SÖKANDE TILL HÖGSKOLAN Gäller dig som går ut gymnasiet 2010 2013 (mer info på www.hsv.se) Meritpoäng extra poäng du kan skaffa i gymnasieskolan Du kan få max 2,5

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Rapport baserad på alumnundersökning 2013

Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Rapport baserad på alumnundersökning 2013 Miljövetare och miljö- och hälsoskyddsinspektörer i arbetslivet Rapport baserad på alumnundersökning 2013 Miljövetenskaplig utbildning Centrum för miljö- och klimatforskning Lunds universitet Innehållsförteckning

Läs mer

Rapport 2005:46 R. Sverige behöver fler naturvetare eller?

Rapport 2005:46 R. Sverige behöver fler naturvetare eller? Rapport 2005:46 R Sverige behöver fler naturvetare eller? Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Sverige behöver fler

Läs mer

kemister & toxikologer

kemister & toxikologer kemister & toxikologer Förser alla branscher och verksamheter med kemisk kompetens NATURVETARNA A RBETSMARKNAD 2014 Här får du samlad fakta om kemister och toxikologer på den svenska arbetsmarknaden. Vi

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen

Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen Statistikunderlag till förtroendevalda inom kommunen Sveriges Ingenjörer använder två olika statistikkällor för offentliga sektorn. Dels används resultaten från vår löneenkät som skickas ut årligen till

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice hjälper er att rekrytera!

Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice hjälper er att rekrytera! Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice hjälper er att rekrytera! Trygghetsstiftelsens rekryteringsservice är en kostnadsfri service som låter dig som arbetsgivare snabbt hitta kandidater med rätt kompetens.

Läs mer

Nationalekonomi 120 hp

Nationalekonomi 120 hp Nationalekonomi 120 hp LiU EXPANDING REALITY Linköpings universitet Masterprogram i Nationalekonomi Masterprogrammet i nationalekonomi är en spetsutbildning på avancerad nivå som ger dig verktyg och perspektiv

Läs mer

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen

Efter examen. En uppföljning av 2010 års examensstudenter. Företagsekonomiska institutionen Efter examen En uppföljning av 2010 års examensstudenter Företagsekonomiska institutionen Utbildning som ger arbete Företagsekonomiska institutionen erbjuder utbildningar för framtidens kvalificerade ekonomer

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR PERSONALVETARE

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR PERSONALVETARE Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR PERSONALVETARE Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för personalvetare... 2 Kort om löner... 5 De senaste årens

Läs mer

Vart tar språkteknologer vägen?

Vart tar språkteknologer vägen? Vart tar språkteknologer vägen? En miniundersökning av f.d. språkteknologstudenters arbeten och syn på sin utbildning Beáta B. Megyesi Institutionen för lingvistik och filologi Uppsala universitet bea@stp.ling.uu.se

Läs mer

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009.

KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Karriärrapport 2011 KTH genomför vartannat år en Karriäruppföljning på sina alumner 2-3 år efter examen. Årets undersökning omfattar alumner med examensår 2008-2009. Syftet med undersökningen är att undersöka

Läs mer

Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan

Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan Grundläggande behörighet krävs för all högre utbildning. Utöver grundläggande behörighet kräver många

Läs mer

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004

Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Tuffa tider Arbetsmarknaden för nyexaminerade 2004 Ökad arbetslöshet bland nyexaminerade ingenjörer Arbetslösheten bland ingenjörer ett år efter examen var våren 2004 ännu högre än året innan. 14 procent

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006

Figur 1: Drömjobb bland alla respondenter (anställda, studerande, arbetssökande och egenföretagare) 2011, 2009 och 2006 Manpower Work life Rapport 2011 Drömjobbet 2011 Alla vill ha drömjobbet. Men vad betyder det idag och vilka typer av jobb drömmer svenskarna främst om? Manpower Work life har under flera år studerat förändringarna

Läs mer

Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade

Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Statistik Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Att

Läs mer

TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas chefsbarometer 2013

TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas chefsbarometer 2013 TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas Chefsbarometer 2013 Tid för ledarskap om chefers förutsättningar Sveriges chefer ägnar nästan en dag per vecka åt uppgifter som inte känns meningsfulla eller till och med onödiga.

Läs mer

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT

TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT TÄNK OM DU SKULLE BLI FARMACEUT EN DEL TROR ATT FARMACEUTER BARA FINNS PÅ APOTEK. DET ÄR FEL. VAD ÄR EN FARMACEUT? Läkemedel hjälper många till ett bättre, friskare och mer funktionellt liv. Många använder

Läs mer

Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan

Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan 1 Grundläggande behörighet, meritpoäng och områdesbehörigheter för sökande från GY2011 till högskolan Grundläggande behörighet krävs för all högre utbildning. Utöver grundläggande behörighet kräver många

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Forskarinriktning mot biomedicin

Forskarinriktning mot biomedicin Forskarinriktning mot biomedicin Naturvetenskapsprogrammet S:t Petri skola Naturvetenskap för framtidens forskare Du är nyfiken och kreativ och tänker självständigt. Du drömmer om en karriär som forskare

Läs mer

Jägmästare, skogsmästare & skogsvetare

Jägmästare, skogsmästare & skogsvetare Jägmästare, skogsmästare & skogsvetare Hittar hållbara lösningar för skogsbranschen. NATURVETARNA A RBETSMARKNAD 2014 Här får du samlad fakta om jägmästare, skogsmästare och skogsvetare på den svenska

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Jönköping 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från en

Läs mer

Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Uppsala 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från en större

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Din lön. Lönestatistik. Dags för lönesamtal? Använd statistiken

Din lön. Lönestatistik. Dags för lönesamtal? Använd statistiken Din lön Lönestatistik Dags för lönesamtal? Använd statistiken Innehåll Om statistiken 3 Samtal om lön 4 Lönesamtalet steg för steg 7 Använd Saco Lönesök 8 Hela arbetsmarknaden 10 Lön och löneutveckling

Läs mer

Fakta och information om högskolan

Fakta och information om högskolan 2014-04-01 Fakta och information om högskolan Presentationsmaterial Varför läsa på högskola? En utvecklande tid med nya vänner Du lär dig lära och tänka kritiskt Lättare att få jobb Roligare jobb? Högre

Läs mer

Vårdförbundet i siffror 2010. Statistik över medlemmar, löner, utbildning och arbetsmarknad 2010

Vårdförbundet i siffror 2010. Statistik över medlemmar, löner, utbildning och arbetsmarknad 2010 Vårdförbundet i siffror 2010 Statistik över medlemmar, löner, utbildning och arbetsmarknad 2010 Förord Denna skrift innehåller ett urval av den medlemsstatistik, arbetsmarknadsstatistik, utbildningsstatistik

Läs mer

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Kvalificerad yrkesutbildning/yrkeshögskoleutbildning 13 Kvalificerad yrkesutbildning (Ky) och yrkeshögskoleutbildning (Yh) Innehåll Fakta om statistiken... 234 Kommentarer

Läs mer

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD

KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN BILAGA SID 1 (5) 2013-02-26 KARRIÄRVÄGAR FÖR LÄRARE I STOCKHOLMS STAD Utbildningsförvaltningens arbete med att utveckla karriärvägar för lärare utgår från mål

Läs mer

TILLTRÄDESREGLER TILL HÖGSKOLA/ UNIVERSITET 2010. Att tänka på om du vill plugga vidare...

TILLTRÄDESREGLER TILL HÖGSKOLA/ UNIVERSITET 2010. Att tänka på om du vill plugga vidare... TILLTRÄDESREGLER TILL HÖGSKOLA/ UNIVERSITET 2010 Att tänka på om du vill plugga vidare... NYHETER I BETYGSURVALET INFÖR HÖSTEN 2010 Inför antagningen hösten 2010 kommer två stora ändringar i reglerna för

Läs mer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de?

Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Tjänstepensionsavsättningar hur vanliga är de? Bakgrund AMF har tillsammans med Kreicbergs Utredning och Opinion tagit fram en statistisk metod som beskriver hur stor andel av dagens förvärvsarbetare som

Läs mer

Fysikers insatser är avgörande för den tekniska utvecklingen och för vår välfärd. Foto: Bo Pedersen NATURVETARNA A RBETSMARKNAD

Fysikers insatser är avgörande för den tekniska utvecklingen och för vår välfärd. Foto: Bo Pedersen NATURVETARNA A RBETSMARKNAD om fysiker Fysikers insatser är avgörande för den tekniska utvecklingen och för vår välfärd. Foto: Bo Pedersen NATURVETARNA A RBETSMARKNAD Fysiker gör världen bättre och roligare Utan fysikernas forskning

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012

ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Stina Hamberg stina.hamberg@dik.se 08-466 24 41 ARBETSLÖSHETSRAPPORT DECEMBER 2012 Vad har hänt under 2012? Under året har andelen ersättningstagare sakta minskat, det följer en trend som vi kan se även

Läs mer

Framtidsjobb i Malmö och Skåne 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet

Framtidsjobb i Malmö och Skåne 2011-2016. Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Framtidsjobb i Malmö och Skåne 2011-2016 Om rekryteringsbehov inom statliga myndigheter, bolag och universitet Fackförbundet ST hösten 2011. Den här rapporten presenterar en nedbrytning av resultaten från

Läs mer

Meritpoäng för sökande till högskolan från 2010. Högskoleverkets beslut om områdesbehörigheter Taget 071211

Meritpoäng för sökande till högskolan från 2010. Högskoleverkets beslut om områdesbehörigheter Taget 071211 Meritpoäng för sökande till högskolan från 2010 Meritpoäng extra poäng du kan skaffa i gymnasieskolan Du kan få max 2,5 meritpoäng att lägga till ditt jämförelsetal genom att få lägst betyget godkänt i

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Karriär och fram,dsjobb i staten finns det? Om genera,onsväxlingens möjligheter och utmaningar inom staten fram,ll 2018

Karriär och fram,dsjobb i staten finns det? Om genera,onsväxlingens möjligheter och utmaningar inom staten fram,ll 2018 Karriär och fram,dsjobb i staten finns det? Om genera,onsväxlingens möjligheter och utmaningar inom staten fram,ll 2018 ST är fackförbundet för dig som valt ar jobba på demokra,ns och medborgarnas uppdrag

Läs mer

Att bygga en generell examen

Att bygga en generell examen Att bygga en generell examen - TANKAR OM HUR EN GENERELL EXAMEN FÅR RÄTT INNEHÅLL Anna Selfvén Allmän studievägledare, Lunds universitet Allmän studievägledning LU -Vad kan jag välja utifrån mina intressen?

Läs mer

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS)

MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Sida 1 av 9 MAGISTEREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE (60 CREDITS) Fastställande Denna bilaga till den lokala examensordningen är beslutad av Rektor 2008-12-15 och uppdateras fortlöpande, efter nya

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Arbetslivsundersökning 2011

Arbetslivsundersökning 2011 Technology Management Lunds Universitet 1 Arbetslivsundersökning 2011 TM Arbetslivsundersökning Välkommen till TM Arbetslivsundersökning 2011. Detta är andra gången som en undersökning genomförs om vad

Läs mer

Sysselsättning inom hotell och restaurang

Sysselsättning inom hotell och restaurang Sysselsättning inom hotell och restaurang I det här avsnittet ser vi på dem som lagar den mat vi äter ute: på restaurang och i storkök. I Jordbruksstatistisk årsbok 2010 kan man ta del av statistik från

Läs mer

EFTER STUDIERNA IV BIOLOGER OCH MOLEKYLÄRBIOLOGER I ARBETSLIVET

EFTER STUDIERNA IV BIOLOGER OCH MOLEKYLÄRBIOLOGER I ARBETSLIVET EFTER STUDIERNA IV BIOLOGER OCH MOLEKYLÄRBIOLOGER I ARBETSLIVET 1 Innehållsförteckning Förord Genomförande Svarsfrekvens Bakgrundsuppgifter Examen Hur många har läst icke-naturvetenskapliga ämnen? Naturvetarnas

Läs mer

Att använda Saco Lönesök

Att använda Saco Lönesök Manual Saco Lönesök 2010 Att använda Saco Lönesök - presentation av funktionerna. Vad är Saco Lönesök? Saco Lönesök är en webbapplikation kopplad till Sveriges största databas för akademikerlöner. Den

Läs mer

Din lön. Lönestatistik. Dags för lönesamtal? Använd statistiken

Din lön. Lönestatistik. Dags för lönesamtal? Använd statistiken Din lön Lönestatistik Dags för lönesamtal? Använd statistiken Innehåll Så använder du statistiken 3 Samtal om lön 4 Lönesamtalet steg för steg 8 Hela arbetsmarknaden 9 Lön efter examensår och sektor 9

Läs mer

Umeå universitet Kemiska institutionen 2011-05-10. Vad gör våra studenter efter avlagd examen?

Umeå universitet Kemiska institutionen 2011-05-10. Vad gör våra studenter efter avlagd examen? Umeå universitet Kemiska institutionen Rapport 2011-05-10 Vad gör våra studenter efter avlagd examen? En enkät skickades i mars 2011 ut till personer som avlagt kandidat-, magister-, högskoleeller civilingenjörsexamen

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Lönestatistik. Avser lönenivåerna 2012

Lönestatistik. Avser lönenivåerna 2012 Lönestatistik Avser lönenivåerna 2012 Innehåll Förord 3 Allmänt 4 5 Varför samlar vi in lönestatistik år efter år 4 Definitioner 4 Sektorsfördelning 4 Fakta 4 Löneutveckling 5 Landsting 6 7 Fakta 6 L1.

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

En färdplan för svensk forskarutbildning

En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning En färdplan för svensk forskarutbildning Agenda för forskning har granskat svensk forskarutbildnings utformning och dimensionering. Vi finner att det är rimligt att ställa högre krav

Läs mer