KALLELSE Datum

Transkript

1 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KALLELSE Datum Sammanträdande organ Kommunstyrelsen Tid Onsdagen den 26 mars 2008, kl Plats Festvåningen, Hotell Statt Information Presentation av personalchef, informationschef och handläggare Ekonomisk utfallsprognos för kommunstyrelsens ansvarsområde Ekonomisk utfallsprognos för Katrineholms kommun (nämndnivå) Redovisning av uppdrag till KFAB Utbildning offentlighet och sekretess Inför regionfullmäktige Sid Ärenden till kommunfullmäktige 3 Svar på motion om att utveckla landsortsskolorna till kommunala friskolor Dnr/handl KS/2007:491 MSK 9 Svar på motion om ensamkommande barn KS/2007:517 KN 18 Förslag till reviderad elhandelspolicyn KS/2008:101 MSK 31 Svar på motion om att skapa möjlighet att ta (biogas)bussen till Lövåsens nya köpcentrum KS/2008:14 MSK 35 Svar på motion om att kommunen tar initiativ till en fadderverksamhet KS/2007:508 KN 39 Redovisning av obesvarade motioner KS/2008:156 KN 43 Förslag till ändring av uppdrag om förhandling och försäljning av sockenstugan i Flodafors KS/2005:338 MSK 45 Årsredovisning för Katrineholms kommun 2007 KS/2008:88 MSK Ärenden till kommunstyrelsen 49 Svar på revisionsrapport om Samordningsförbundet RAR:s (rehabilitera och aktivera med gemensamma resurser) delårsrapport med helårsprognos för Uppdrag till Katrineholms Fastighets AB (KFAB) om uppförande av ny gruppbostad enligt LSS 62 Svar på revisionsrapport om Granskning av budgetförutsättningarna för socialnämnden respektive vård- och omsorgsnämnden KS/2008:68 KN KS/2008:87 MSK KS/2007:511 MSK KallelseKS080326

2 78 Svar på revisionsrapport om styrning och ledning av projekt Spar04 KS/2007:411 MSK 102 Förslag till lokalprogram för Safirenhuset KS/2008:123 KN 107 Nominering av ledamot till styrelsen för Katrineholms Entreprenörscentrum 110 Yttrande över promemoria om En individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen KS/2008:126 MSK KS/2008:19 MSK Uppföljningar/Utvärderingar Anmälningsärenden Anmälan av delegationsbeslut Anmälan av kurser, konferenser, seminarier m.m. Anmälan av Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär Meddelanden Göran Dahlström Ordförande

3 Dnr KS/2007: Handläggare: Marie Sandström Koski Svar på motion om att utveckla landsortsskolor til kommunala friskolor Ordförandens förslag til beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige avslå motionen med hänvisning til inkomna ytranden. Ärendebeskrivning Håkan Nordström, Kerstin Kellerman oeh Carina Björk-Andersson, fp har ingett en motion om att utveekla landsortsskoloma til kommunala friskolor. Motionen har fö/jande Iydelse "På Katrineholms landsbygd finns ett stort engagemang för den egna bygdens skolor. lnte minst har den senaste tidens nedläggningshot mot skolorna i Strångsjö, Floda, Forssjö, Bie oeh Sjöholm visat detta. Folkpartiet anser att skoloma på landsbygden ska finnas kvar oeh utveeklas. En bra förutsättning för utveekling är att landsortsskoloma omvandlas til kommunala friskolor. Som kommunala friskolor kommer bygdemas naturliga engagemang för den egna skolan att tas tilvara genom exempelvis föräldrarepresentation i skolomas styrelser. Ledningen för skolan blir lokalt föranad. Lärare oeh rektorer får ökad pedagogisk frihet. Skolorna ges oekså större möjlighet att profilera sig vilket kan öka elevunderlaget genom att elever från tätorten kan väljas att söka sig dit. Föräldrar, elever oeh lärare har bäst förutsättningar att forma den skola som de vil verka i. Bildningnämnden ska därför av kommunfullmäktige ges i uppdrag att utreda frågan enligt motionens inriktning oeh därefter utveekla landsortsskolorna til kommunala friskolor inom denna mandatperiod." Inkomna yffranden Bildningsnämnden Nämnden avvisar motionen. A v ärendeberedningen framgår att begreppet friskola inte finns utan det ska vara fristående skola. Huvudmannaskapet måste vara klarlagt om det är kommunen eller någon annan juridisk enhet som har ansvaret för verksamheten. I motionen framgår inte vem som är tänt att ha huvudmannaskapet. Kommunledningsförvaltningen Kommunledningsförvaltningen konstaterar i sitt yttrande att det finns idag två skolformer, allmänna skolor oeh fristående skolor. Dessa skolformer regleras i skollagen (1985: 11 00). F ör de allmänna skoloma är stat, landsting eller kommun huvudman. För de fristående skolorna är enskild fysisk eller juridisk person huvudman iisk

4 Regeringen meddelade under hösten 2006 att så kallade kommunala friskolor, eller självstyrande skolor, kommer att införas i Sverige. Något förslag til hur lagreglema kommer att se ut har ännu inte presenterats. I de fall begreppet kommunal friskola används i dag som organisationsform innebär det att eftersom den kommunala friskolan inte är en egen juridisk person så får övereller underskott i budgeten direkt verkan i den kommunala redovisningen. Den kommunala friskolan är en del av kommunen. Ärendets handlingar Bildningsnämndens protokoll, , 14 Kommunledningsförvaltningens skrivelse, Folkpartiet Liberalemas motion Utveekla landsortsskolor til kommunala friskolor, msk

5 IZatrineholms kon1mun '\ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdalum Blad B ildningsnämnden ~03~ 0-3 Dnr BIN/2007:139, 600 : Hansgösta Wester Ärendebeskrivning Håkan Nordström, Kerstin Kellerman oeh Carina Björk-Andersson, fp har ingett en motion om at! utveckla landsortsskolorna till kommunala friskolor. Mofionen har fö/jande Iydelse "På Katrineholms landsbygd finns ett stort engagemang för den egna bygdens skolor. lnte minst har den senaste tidens nedläggningshot mot skolorna i Strångsjö, Floda, Forssjö, Bie och Sjöholm visat detta. Folkpartiet anser att skoloma på landsbygden ska finnas kvar oeh utvecklas. En bra fórutsättning för utveckling är au landsortsskolorna omvandlas til kommunala friskolor. Som kommunala friskolor kommer bygdemas naturliga engagemang för den egna skolan au tas tillvara genom exempelvis föräldrarepresentation i skolornas styrelser. Ledningen för skolan blir lokalt föranad. Lärare och rektorer får ökad pedagogisk frihet. Skolorna ges också större möjlighet att profiera sig vilket kan öka elevunderlaget genom att elever från tätorten kan välja att söka sig dit. Föräldrar, elever och lärare har bäst förutsättningar att forma den skola som de vill verka i. Bildningsnämnden ska därför av kommunfullmäktige ges i uppdrag att utreda frågan enligt motionens inriktning och därefter utveckla landsortsskolorna til kommunala friskolor inom denna mandatperiod." Ärendeberedning Enligt Skolverket och Sveriges kommuner och landsting så finns inte begreppet kommunal friskola utan skall vara fristående skola. Huvudmannaskapet för en skola måste vara klarlagt om det är kommunen eller någon annan juridisk enhet som har ansvaret för verksamheten. I motionen framgår inte vem som är tänkt att ha huvudmannaskapet. Bildningsförvaltningens förslag til beslut Bildningsnämnden beslutar att avvisa motionen Justerarides sign Protokollsutdrag ull Uldragsoeslyrkanae 2JVhlÌt :,

6 IZatrineholms kon1mun '\ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanlrädesdalum Blad Bildningsnämnden Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Hansgösta Wester, Carina Björk- Andersson, Ingrid Nandrup, Gunilla Magnusson oeh Ann-Marie Karlsson. Förslag och yrkanden Carina Björk-Andersson yrkar bifall till motionen. Anneli Hedberg yrkar bifall till förvaltningens förslag til beslut, d. v.s. att avvisa motionen. Proposition Efter avslutad överläggning godkänner bildningsnämden ordförandens förslag til propositionsordning. Därefter ställer ordförande proposition på förslagen oeh finner att bildningsnärnden beslutar i enlighet med ordförandes förslag. Bildningsnamnden beslutar i enlighet med ordförandes förslag till beslut. Ledamöterna RolfOrrblad, Bo Sivars, Leif Strand, Marian Loley, Anne-Marie Karlsson, Kerstin Kellerman oeh Carina Björk-Andersson reserverar sig mot beslutet. Jusierarides sign ProioKollsuldrag 1::1 Kommunstyrelsen, akt Uldragsbesiyrkande. ~vt/ Il;ii

7 IZatrineholms kommun '\ KOMMUNLEDNINGSFÖRVAL TNINGEN Vår handlärrare Rebecka Djerfsten Mattias Jansson Datum &003 i. q ~t 1 (1) Vår beteckning KS/2007: Kommunstyrelsen Yttrande över motion om att utveckla landsortsskolorna til kommunala friskolor Det firms idag två skolformer, allmana skolor oeh fristående skolor. Dessa skolformer regleras i skollagen (1985:1100). För de allmana skoloma är stat, landsting eller kommun huvudman. För de fristående skoloma är enskild fysisk eller jundisk person huvudman. Regeringen meddelade under hösten 2006 att så kallade kommunala friskolor, eller självstyrande skolor, kommer att infóras i Sverige. Något fórslag til hur lagreglema kommer att se ut har anu inte presenterats. Med dagens juridiska regelverk så är kommunala friskolor således en allmän skola. Begreppet handlar om ett sätt att organsera en kommunal skola. På det sättet är begreppet kommunala friskolor en form av medelväg, mellan allmana skolor oeh fristående skolor, som i dagsläget inte har specifikt stöd i skollagstiftngen. De kommunala friskoloma har en kommun som huvudman oeh ska fólja det de lagar oeh regler som gäller fór den kommunala organsationen, samtidigt har kommunen organserat det så att skoloma har större frihet än allmana skolor. Eftersom den kommunala friskolan inte är en egen juridisk person så får över eller underskott i budgeten direkt verkan i den kommunala redovisningen. Den kommunala friskolan är en del av kommunen. Grudtanen med kommunala friskolor är att de som firms inom skolverksameten ska bestäma över budgeten oeh organisationen. Personalen ska vara anställd inom kommunen. Relationen mellan den politiska nämden oeh den kommunala friskolan regleras genom avtal. Kommunala friskolor firms redan idag i ett flertal kommuner, bland anat i Sollentua oeh Linköping. I Linköpings kommun är rektom fór den kommunala friskolan direkt underställd fórvaltningsehefen. Rektom har ett utökat ekonomiskt ansvar oeh ansvarar fór eventuella under- eller överskott. Oni en rektor missköter ekonomin upphör organisationsformen. Ma s on Biträdande kommunehef l#itc0i 0- tlsfm Rebeeka Djerfsten Kommunjurist Kommunala fiskolor KOMMUNLEDNINGSFÖRVAL TNINGEN Postadress: KATRINEHOLM ww.katrineholm.se Besöksadress: Djulögatan 41 Telefon: vx Telefax: kommunstyrelsensforvàltning~katrineholm.se Postgiro Bankgiro Org.nummer

8 / Folkpartiet li.krineholms KOUN lei nd Komrrunstyrelsen 2007-iO-,;3etl Motion till kommunfullmäktige Hendlêf8 olatöõ Utveckla landsortsskolorna til kommunala friskolor på Katrineholms landsbygd Finns ett stort engagemang för den egna bygdens skolor. Inte minst har den senaste tidens nedläggningshot mot skolorna i Strångsjö, Floda, Forssjö, Bie och Sjöholm visat detta. Folkpartiet anser att skolorna på landsbygden ska finnas kvar och utvecklas. En bra förutsättning för utveckling är att landsortsskolorna omvandlas till kommunala friskolor. Som kommunala friskolor kommer bygdernas naturliga engagemang för den egna skolan att tas tillvara genom exempelvis föräldrarepresentation i skolornas styrelser. Ledningen för skolan blir lokalt förankrad. Lärare och rektorer får ökad pedagogisk frihet. Skolorna ges också större möjlighet att profilera sig vilket kan öka elevunderlaget genom att elever från tätorten kan välja att söka sig dit. Föräldrar, elever och lärare har bäst förutsättningar att forma den skola som de viii verka i. Bildningsnämnden ska därför av kommunfullmäktige ges i uppdrag att utreda frågan enligt motionens inriktning och därefter utveckla landsortsskolorna till kommunala friskolor inom denna mandatperiod. Håkan Nordström (fp) Kerstin Kellerman (fp) Carina Björk-Andersson (fp)

9 Dnr KS/2007: Handläggare: Katarina Nilsson Svar på motion om ensamkommande flyktingbarn Ordförandes förslag til beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige ställer sig positiv til motionärens tanegångar oeh uppdrar inledningsvis åt kommunstyrelsen att vidare utreda möjligheterna att ta emot ensamkommande flyktingbarn med plaeering i familjehem under förutsättning att statsbidragen täeker kommunens kostnader. Detta bör ske tilsammans med soeialnämnden oeh bildningsnämnden. Efter utredningen bör ärendet återkomma til kommunstyrelsen för beslut av motionens andra att-sats att teekna avtal med Migrationsverket för att ta emot ensamkommande flyktingbarn. 2. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anse motionen som besvarad. Ärendebeskrivning Ove Melin (s) har ingett en motion om ensamkommande flyktingbarn. Motionen har fö/jande Iydelse "Det finns över 150 ensamkommande flyktingbarn som väntar på boende i landets kommuner. Katrineholms kommun skulle kunna erbjuda ett alternativ til de ensamkommande flyktingbarnen som nu tvingas bo i Migrationsverkets anläggningar. Norrköpings kommun har t ex (beslutat att ta emot 6 barn) Därför föreslår jag: Att kommunalfullmäktige ger uppdrag til kommunstyrelsen tilsammans med socialnämnden att snarast utreda möjligheterna att ta emot 2 ensamkommande flyktingbam med plaeering i familjehem. Under förutsättning att statsbidragen täeker kommunens kostnader. Oeh om förutsättningar finns, Att kommunen teeknar avtal med Migrationsverket för att ta emot 2 ensamkommande flyktingbarn." Inkomna yttranden Bildningsnämnden beslutade den 26 februari 2008 att ställa sig bakom motionärens förslag under förutsättning att bildningsnämden erhåller full kostnadsersättning för de merkostnader som mottagandet av ensamkommande flyktingbarn kommer att medföra i enlighet med förvaltningsehefens förslag. Exempel på merkostnader kan vara: förberedelser inför skolgång, modersmålsstöd, studiehandledning samt övriga möjliga förekommande insatser. Gemensamma n ämn den för vuxen utbildning, integration och arbetsmarknadsfrågor i Katrineholm och Vingåker beslutade den 14 februari 2008 att instämma i motionen. I tjänsteskrivelsen från förvaltningsehefen konstateras att motionens förslag inte i någon större utsträekning påverkar Viadidakts verksamhet kn

10 Socialnämnden beslutade den 5 mars 2008 fóreslå att kommunen teeknar ett avtal på tre år med Migrationsverket fór att ta emot tre ensamommande flyktingbam per år. Socialnämden fóreslår också att de medel som tilfórs kommunen från Migrationsverket, både generella oeh schablonsersättningar ska tilfóras soeialnämden. Beslutet grudar sig på fórvaltningens fórslag som redogör fór arbetet med de fyra ensamommande flyktingbam som redan finns i kommunen oeh hur detta arbete ersätts från Migrationsverket. ldag ersätts kommunen fór de utgifter som finns fór de ensamommande flyktingbam men om kommunen teeknar ett kontrakt med Migrationsverket får kommunen en årlig fast ersättning på kronor fór att underlätta planenngen av mottagandet samt att öka kvalitén på bamets mottagande. För varje överenskommen plats får kommunen dessutom en sehablonsersättning på 1600 kronor per dygn oeh om platsen blir belagd tilkommer ytterligare 300 kronor per dygn. Det utgår fórutom detta en ersättning fór skolverksamhet där storleken per barn oeh år är beroende av om det gäller fórskola, grudskola eller gymnasium. Anledningen til att soeialnämden fóreslår att kommunen ska teekna avtal på tre ensamommande flyktingbam är att Migrationsverket kräver minst detta antal om kommunen ska teekna avtal på att ta emot bam ulan uppehållstilstånd. Om kommunen väljer att teekna avtal fór ensamommande flyktingbam med uppehållstilstånd finns det inga krav på minsta antal bam. i socialnämndens ytrande finns en uppställning på vad socialnämnden anser sig behöva fór att klara arbetet med att ta emot ensamkommande flyktingbam. Här finns oekså en beräking på inkomster oeh utgifter. I yttrandet påpekas vikten av att hela statsbidraget tilfaller socialnämden direkt oeh öronmärks fór arbetet med ensamommande flyktingbam. Ärendets handlingar. Sammanträdesprotokoll från bildningsnämden, , 13.. Sammanträdesprotokoll från den gemensamma nämnden fór vuxenutbildning, integration och arbetsmarknadsfrågor i Katrineholm oeh Vingåker, , 6.. Samanträdesprotokoll från socialnämnden, , 24.. Motion til kommunfullmäktige om ensamkommande flyktingbam inlämad av Ove Melin (s), kn

11 IZa trineh SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammantrådesdatum Blad Bildningsnämnden ZOC Handläggare: Eva Knutsson Yttrande över motion om ensamkommande flyktingbarn Bildningsnämnden har att yttra sig över motion som inkommit till kommunfullmäktige från Ove Melin, soeialdemokraterna i Katrineholm, med följande förslag; "att kommunfullmäktige gel' uppdrag til kommunstyrelsen tilsammans med socialnämnden att snarast utreda möjligheterna att ta emot två ensamkommande flyktingbarn med placering i familjehem under förutsättning att statsbidragen täcker kommunen kostnader" samt "att kommunen tecknar av"tal med lvfigrationsverketför att ta emot två ensamkommande flyktingbarn ", Bildningsförvaltningens yttrande Förvaltningsehef lngrid Nandrup föreslår bildningsnämnden besluta att under förutsättning att bildningsnämnden erhåller full kostnadstäekning för de merkostnader som mottagande av ensamkommande flyktingbam kommer att medföra i form av ; förberedelser för att barnen ska kunna börja i svensk skola, för modersmålsstöd oeh studiehandledning, sam! för eventuellt övriga individuella specialstödinsatser i de fall sådana kan komma att krävas, ställer bildningsnämnden sig bakom motionärens förslag ovan, om att Katrineholms kommun teeknar avtal med Migrationsverket att ta emot två ensamkommande flyktingbarn. Under bildningsnämndens överläggning y1trar sig Ingrid Nadrup, Anne-Marie Karlsson oeh Anneli Hedberg. Bildningsnämnden beslutar i enlighet med förslaget Justerandes sign ProrokoHsutcrag tili Kommunstyrelsen, akt Ut::ragsbestyrkande, '?Jm l '-

12 IZatrinehOlms kommun \. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdalum Gemensam näind llr vuxenutbildning, integration och arbetsmarknadsfrågor i Katrineholm och Vingåker Blad Yttrande över motion om ensamkommande barn Förslag til beslut Förvaltnngen fóreslår att nämden instämer i motionen Tony Rosendahl (v) yrkar bifall til förslaget. KATRINEHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen Handlaggare Beslut Nämden beslutar a t t instäma i motionen Bakgrund Ove Melin (s) har motionerat til Katrineholms kommunllmäkige om ensamommande flyktingbam. Han fóreslår att möjligheten att ta emot två ensamommande flyktingbam i Katrineholm ska utredas. Kommunstyrelsens fórvaltning har över1ämat motionen fór ytrande til Viadidak. FörvaltningsehefHelene Björkqvist konstaterar i tjänsteskrivelse att fórslaget inte påverkar Viadidaks verksamet i någon större utsträcknng. Tjänsteskrivelse, missiv oeh motion finns i kallelsen til samanträdet oeh bifogas protokollet som bilaga. VIAN:s handling nr Justerandes sign Protokollsuldrag till kommunstyrelsens förvaltnig, akten ",,

13 IZatrineholms kommun \. SAMMANTRÄDESPROTOKOL Sammantrdesdalum Socialnämnden KATRINEIHOLMS KOMMUN Kommunstyrelsen ~ Dnr 2007:1728 Justerandes sign /./41' Utd ~estyrkand~.ij Yttrande över motion om ensamkommande flyktingbarn KS/2007:517 Bakgrund För närvarnade flnns fyra ensamkommande flyktingbarn placerade i Katrineholms kommun. Samtliga barn är placerade hos släktingar/anhöriga. Då avtal inte är tecknat med Migrationsverket om ensamkommande flyktingbarn ersätts kommunen endast med en schablonsumma fór barnavårdsutredningen/matchningsutredningen för släkinghemmet samt fór faktiska kostnader såsom arvode och omkostnader fór fariljehemmen. Eftersom ensamkommande flyktingbarn saknar vårdnadshavare i landet, innebär detta att barnet är i behov av skydd och stöd och en anmälan ska ske til socialnämnden även om barnet vistas hos släktingar. Det är socialnämndens uppgift att utreda barnens behov mot denna bakgrund och sörja för att be hoven tilgodoses. Idag får socialnamnden kännedom om barnet via Migrationsverket då de gör en förfrågan om medgivande för en viss familj att ta emot barnet för vård och föstran. Migrationsverket gör inte anmälan om barn i behov av skydd och stöd och detta har tyvärr lett til att socialnämnden tidigare inte gjort någon bedömning huruvida utredning ska inledas. ldag utreds alla ensamkommande flyktingbarn i Katrineholms kommun enligt 11 kap 1 socialtjänstlagen (SoL). Som utredare kan man dock utgå ifrån att barnet befinner sig i en krissituation och det bör man ha i åtanke vid bemötandet under utredningstiden. Skilnaden mot andra barnavårdsutredningar är att det flnns bristfållg eller ingen information om hur det ensamkommande flyktingbarnet har haft det i sin ursprungsfamilj. Att det i en flyktingsituation finns många sanningar att hålla inne med gör det svårt att få kontakt med och få en bild av barnets situation. ytligt sett kan barnet se ut att må bra och ha det bra i sin placering. Det är dock inte ovanligt att barnet uppvisar svårigheter och symtom senare under placeringen och att detta ofta hänger ihop med obearbetad sorg, saknad och övergivenhet. Det är därför viktigt att ha kunskap om vad det innebär för barn att separeras från sin familj, sitt land och sin kultur oavsett omständigheterna som lett fram til separationen. Den lagstiftning som styr mottagandet av ensamkommande flyktingbarn är 11 kap 1 SoL som säger att utredning av barnet måste ske. Utredningen mynnar således ut i en vårdplan som talar om var barnet ska boo i vårdplan/genomförandeplan ingår även skolgång, sjukvård och eventuell psykologisk hjälp. AUt detta gör idag förvaltningens,r~~/' tvlnitl l tn1ll Protokollsutdrag lil

14 IZatrineholms kommun \. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdalum Blad Socialnämnden familjehemsgrupp i samarbete med utredningsgruppen. När barnet har kommit till Katrineholm så ska överförmyndaren snarast utse en god man till barnet. Svårigheter idag Soeialtjänsten har idag på grund av tidsbrist svårt att stödja både barn en och släktinghemmen i den utsträckning som skulle behövas. Barnpsykiatrin i Katrineholm har idag svårigheter att arbeta med de problem som dessa barn uppvisàr. En annan aspekt är att man som behandlare och utredare behöver arbeta alternativt och möta barnet och familjen utifrån dess behov. Ekonomi - statsbidrag Kommuner som tecknar en överenskommelse med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande flyktingbarn får en årlig fast ersättning på kronor för att underlätta planeringen av mottagandet av barnet och öka kvalitén på mottagandet. För varje överenskommen plats får kommunen kronor/dygn ischablonersättning. Blir platsen belagd tilkommer yterligare 300 kronor/dygn. För Katrineholms del skuiie detta sammantaget ge en intäkt på 2 2~2 000 kronor/år ti kronor/år beroende på om platserna är belagda eller inte. Förutom detta så utgår ersättning fór skolverksamhet, vilken återsöks från Migrationsverket och utgår oavsett om kommunen tecknat avtal eller ej. Ersättning utgår med kr/elev och år i fórskoleklass, kr/elev och år i grundskolan och kr/elev och år i gymnasiet.. Behov framåt För att göra ett bra mottagande för de kontrakterade ensamkommande flyktingbarnen samt spontanflyktingbarnen krävs yterligare resurser för förvaltningen. ldag finns i snitt fyra ensamkommande flyktingbarn som kommit spontant i kommunen. Förvaltningens förslag är att kommunen tecknar avtal på tre ensamkommande flyktingbarn förutom spontanflyktingbarnen. Anledningen til att fórvaltningen föreslår att tre barn skall tas emot är att Migrationsverket kräver minst detta antal om kommunen skall teckna avtal på att ta emot barn utan uppehållstilstånd. Väljer däremot kommunen att teckna avtal för ensamkommande flyktingbarn med uppehållstillstånd finns däremot inga begränsningar. För att klara detta arbete behöver fórvaltningen tillföras en heltid socialsekreterare/familjehemssekreterare, ett jourhem som tar emot barnen akut, tolkhjälp samt familjehem som barnen sedan stadigvarande placeras i. Justerandes sign Protokollsutdrag til

15 IZatrineholms koffitiun " SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdalum Blad Soc ialnämnden _.._~_..._. ~~_~_~_.~,_.,. ;,~,~~..r.~~ ~_'~_~.~_'_,~_..", ~._~~_. ~ Socialsekreterarenlfamiljehemssekreteraren behövs fór att ombesörja att barnen utreds noggrant enligt 11 kap 1 SoL for att se vika behov barnet har. Socialsekreterarenlfamiljehemssekreteraren ska även rekrytera, utreda och matcha ett familjehem med kulturkompetens til varje barn. Arbetsuppgifterna består även i att stödja och handledajourhem oeh familjehem samt att ombesörja att barnet får den behandling de behöver. Fasta kostnader Soeialsekreterare 1,0 tjänst Driftskostnader (lokal, data, telefon mm.) Utbildning/handledning Kontrakterat jourhem 3 platser, arvode inkl. PO Omkostnadsersättning Totalt fastakostnader ror tre barn Rörliga kostnader Omkostnadsersättning tiljourhem, ålder 0-12 år Omkostnadsersättning til jourhem, ålder år Tolkkostnader 40 tim/mån á 325 kr/tim Inköp psykologtjänst 10 tim/mån á kr/tim Familjehem, arvode, 0-12 år inkl. PO Familjehem, arvode, år inkl. PO Familjehem, omkostnadsersättning, 0-12 år Familjehem, omkostnadsersättning, år Särskilt forordnad vårdnadshavare, ink!. PO Totalt rörliga kostnader för tre barn (högsta kostnaden under normala forhållanden) Total kostnad (rörliga och fasta) för tre barn Vid särskilda extrema omständigheter kan det tilkomma behov av institutionsplaeering Total kostnad på institution för ett barn kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/år kr/mån kr/mån kr/mån kr/mån kr/mån kr/mån kr/mån kr/mån 220 kr/tim max 10 tim/ mån/barn kr/år OOO/år 2900 kr/dygn kr/år Justerandes sign Prolokollsutdrag til

16 . IZatrineholms kommun '\ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdalum Blad Soc ialnämnden Total kostnad vid två barn i familjehem och ett barn på institution OOO/år Kostnaden för socialfórvaltningen kommer art variera beroende på i vilket skede av processen med mortagandet av de ensamkommande flyktingbarn fórvaltningen är. Kostnaden fór fórvaltningen kan även öka utifrån barnens olika behov och mående. Vissa barn kan behöva institutionsplaceras och då handlar det om en kostnad på cirka kronor/dygn. Därfór är det av största vikt art hela stadsbidraget tiilfailer soeialnämnden direkt och ska öronmärkas fór arbetet med de ensamkommande flyktingbarnen. Socialförvaltningens förslag til beslut Socialnämnden föreslås besluta at t stälia sig bakom ovanstående förslag til ytrande och överiämna detsom sitt eget til Kommunstyrelsen, at t föreslå Kommunstyrelsen art kommunen tecknar avtal under tre år med Migrationsverket för art ta emot tre ensamkommande flyktingbarn per år enligt ovanstående fórslag, a t t fóreslå Kommunstyrelsen art de medel som tiifórs kommunen från Migrationsverket, både genereiit och via schablonersärtningen, ska tiilföras soeialnämnden. Under nämndens överiäggning i ärendet ytrar sig Ove Melin (s), Matti Turunen (s), Jan-OlofBlomster (fp), Lars Adamsson (mp), Carl-Áke Söderqvist (s), Gunnel Wickbom (m), Dragana Luketa (s), förvaltningschef Áke Strandberg, sektionschef Ása Furén-Thulin och ekonom Johanna Siverskog. Beslut Socialnämnden beslutar i enlighet med fórvaltningens förslag. Justerandes sign ~ c1 A: l,/~,/ D y Protokollsutdrag til KS, handläggarna, akt

17 KATRINEHOlMS KOMMUN Kommunstyrelsen Motion till kommunfullmaktige MOTION OM ENSAMKOMMANDE FL YKTINGBARN Det finns över 150 ensamkommande flyktingbarn som vantar på boende i landets kommuner. Katrinebolms kommun skulle kunna erbjuda ett alternativ til de ensamkommande flyktingbarnen som nu tvingas bo i Migrationsverkets anlaggningar. Norrköpings kommun bar t ex (beslutat att ta emot 6 barn) Darför ioreslår jag: Att Kommunalfullmaktige ger uppdrag til kommunstyrelsen tilsammans med Soeialnamnden att snarast utreda möjligbeterna att ta emot 2 ensamkommande flyktingbarn med plaeering i familjebem. Under förutsattning att stadsbidragen taeker kommunens kostnader. Oeh om förutsattningar finns, Att kommunen teeknar avtal med Migrationsverket för att ta emot 2 ensamkommande flyktingbarn. /6 Katrinebolm den.aovember ~Ove Melin Soeialdemo

18 Dnr KS/2008: Handläggare: Marie Sandström Koski Förslag til reviderad elhandelspolicy Ordförandens förslag til beslut 1. Kommunstyrelsen fastställer förslaget til reviderad poliey för elhandel. 2. Samordnaren för elhandelsgruppen uppdras att i samråd med elhandelsgruppen löpande genomföra prissäkringar på det sätt som regleras i polieyn oeh med återrapportering til kommunstyrelsen per tertial. Ärendebeskrivning Ekonomichefen redogör i skrivelse til kommunstyrelsen för det utarbetade förslaget til reviderad elhandelspolicy. "Bakgrund Kommunen har sedan år 2003 arbetat enligt en elhandelspolicy, med regelbunden återrapportering i kommunstyrelsen avseende utfall av elhandelsverksamheten. I samband med rapport om elhandeln per i kommunstyrelsen, i augusti 2007, gay kommunstyrelsen elhandelsgruppen i uppdrag att, i samråd med kommunstyrelsens förvaltning, återkomma med förslag til framtida reglering av elhandeln. En av de effekter som kunde konstateras var att kommunen inte har kunnat dra nytt av den låga prisnivå som emellanåt förekommit, eftersom elhandelspolieyn, för att skapa trygghet och budgeterbarhet, varit inriktad på att säka elpriser på längre sikt. Elhandelsgruppens förslag Mot bakgrund av ovanstående uppdrag har elhandelsgruppen arbetat med att se över hur elhandelspolieyn ska kuna utvecklas i syfte att med bibehållande av en trygg prissäkringsmodell oeh budgeterbarhet ändå ge utrymme för att utnyttja lägre prisbildningsperioder på marknaden. A v bilaga framgår en skrivelse från elhandelsgruppen som behandlar Erfarenheter av elhandel i Katrineholms kommun, och som redogör fór på vilket sätt kommunen oeh dess medaktörer i elhandeln kan utveckla sin policy oeh därmed sin elhandel. Myeket kort innebär förslaget att priserna säkras med tätare intervaller oeh över längre tid, för att närma sig en genomsnittlig nivå avseende priser. Förslaget innebär även ett högre användande av den service som den samverkande elhandelsparen erbjuder, genom att kommunen i samverkan med sin elhandelspart sätter målvärden för den handel som ska ske för varje period. Av skrivelsen framgår på vilket sätt policyn från 2008 (förslag) reglerar elhandeln i jämförelse med polieyn från A v ytterligare bilaga framgår förslaget til reviderad policy för elhandel.!oi-or msk

19 Kommunledningsförvaltningens överväganden F örvaltningen har genom ekonomichefen deltagit i över1äggningar med elhandelsgruppen under dess arbete med utveckling av policyn. Bedömningen är att förslaget på ett rimligt sätt uppfyller kraven på utveekling av kommunens elhandel på ett sätt som innebär såväl möjligheter tillägre priser som en säkring av priser över tiden. Den nya polieyn reglerar styrprinciper, som risktagande och uppdrag för verksamheten, och är mindre detaljreglerad än tidigare. I stället sker detaljregleringen i förhållande til elhandelsleverantören på en verkställande nivå. Tiltalande i förslaget är också den möjlighet som utställs i att använda sig av elhandelsmarknadens kompetenser för kommunens räkning genom det servieeavtal som finns. Förslag til beslut Kommunstyrelsen fastställer förslaget til ny policy fór elhandel, och ger därigenom elhandelsgruppen i uppdrag att löpande genomföra prissäkringar på det sätt som regleras i polieyn oeh med återrapportering til kommunstyrelsen per tertia!. Policyn föreslås gälla tils vi dare." Ärendets handlingar Skrivelse från elhandelsgruppen, Förslag til Policy för elhandel Ekonomichefens skrivelse, msk

20 IZatrineholms kommun '\ 1 (2) SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVAL TNINGEN Datum Vsr beteckning Vsr handläqqare Ert datum Er beteckninq KATRINêHOLMS KOMMUN KörnmunstYrêlSen 2008 ~ Hllndlii~gäì' ELHANDEL I KArRINEHOLMS KOMMUN I denna skrivelse behandlas erfarenhetema av elhandeln för kommunens räkning samt lämas ett förslag til ändrad policy för elhandeln, bilaga 1. Den nu gällande policyn redovisas som bilaga 2. Bakgrund Under hösten 2002 genomfördes en upphandling av el för kommunen i ett mycket ofórdelakigt marknadsläge. Elpriset fór år 2003 blev mycket högt. För att inte råka i sama situation i framtiden fóreslog den valda leverantören av elhandelstjänsten, Östkraft AB, att kommunen från oeh med 2004 skulle arbeta med portfóljhantering och med att sprida prissäkingar över tiden fór att ha kontroll över kostnaden fór sin framtida elförbrukning. En policy för elhandeln utarbetades som kommunfullmäktige antog Elmarknaden och elhandelsgruppen har utvecklats sedan dess och det finns anledning att se över den befintliga policyn efter de erfarenheter som gjorts. Under 2006 gjordes en ny upphandling av elhandelstjänsten och den gay erfarenheter som också kommer til uttryck i ett fórslag til fórändrad policy. Elförbrukning och kostnad Portföljsamarbetet omfattas förutom av kommunens verksamheter av de kommunala bolagen KF AB och KIAB samt VSR och LUC. Dessa organisationer upphandlade från början en uppskattad fórbruing på 44 GWh. Förbrukningen har minskat stegvis och var ,4 GWh. Minskningen är en följd av ett systematiskt arbete med elseparering inom KIAB:s fastighetsbestånd samt energieffektiviseringar i kommunens verksametslokaler. Kommunen oeh KFAB bokförde under 2007 en total elkostnad på 30.0 mn som i huvudsak betalas av skattekollektivet, va-kollektivet eller hyresgäster i allmänyttan. Själva elhandeln inklusive omkostnader och certifikatsavgifter omsatte 15,8 mnk under 2007.