Denna bok är utgiven av Bayer Healthcare Pharmaceuticals Primary Care Tel L.SCAN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Denna bok är utgiven av Bayer Healthcare Pharmaceuticals Primary Care Tel 08-580 223 00 L.SCAN.05.2011.0052"

Transkript

1 Handbok om POJKAR

2 Denna bok är utgiven av Bayer Healthcare Pharmaceuticals Primary Care Tel L.SCAN

3 FÖRORD Denna broschyr vill öka kunskapen om den hormonella utvecklingen av POJKAR till MÄN. Testosteron och östradiol är viktiga hormoner för både den kroppsliga och den psykiska utvecklingen för pojkar och flickor. Kunskapsnivån om hormonerna skiljer sig dock markant mellan dessa grupper. Vad betyder testosteron för pojkarna i tonåren och vad gör egentligen testiklarna för nytta? I litteratur och på nätet hittar man information om testosteron, oftast i samband med spermieproduktion eller som dopningsmedel. Behöver man då inte testiklarna till något annat? Denna folder kan hjälpa dig som möter pojkar med frågor och funderingar om vad som är normalt och vad som är avvikande. Du får uppslag i ämnen kring hormoner, normal pubertetsutveckling liksom hur du kan närma dig den unge mannen både i samtalet som i själva undersökningssituationen. Du kan även få hjälp med vilka som bör remitteras vidare. Ta hand om pojkarna och ge dem den kunskap de behöver för att ta hand om sin kropp och sin hälsa! Bayer forskar och marknadsför läkemedel för både kvinnor och män. Denna skrift gör vi för att öka kunskapen om pojkars naturliga hormonella utveckling. I samband med vårt arbete med att sprida information möter vi ofta förutfattade meningar om hormoner som har sitt ursprung i missbruk och gamla myter. Pojkar likväl som flickor, behöver sina hormoner, de behöver också ha kunskap om vad det innebär för deras välmående. Har man kunskap om hur det bör vara när det är normalt, reagerar man också när saker inte är som de ska vara. Bayer har mot bakgrund av detta bett författarna att skriva denna broschyr för att bidra till ökad kunskap. Författarna har lång och gedigen erfarenhet av omhändertagande av pojkar från sina olika specialområden. Hoppas att du som läser finner broschyren intressant och nyttig. /Bayer AB HANDBOK OM POJKAR 1

4 Vad är normalt vid manlig pubertetsutveckling och hur skall man undersöka det? Puberteten är den tid då pojken utvecklas till man. Då sker stora förändringar i kroppen på många sätt. Både pojkarna själva och många i omgivningen frågar sig ofta vad som är normalt under denna tid. Den här skriften vill hjälpa till att förklara vad som sker under puberteten, vad man har att förvänta sig, hur man kan undersöka det, vad man ska vara observant på och vad som bör utredas och följas upp. Mycket av det som sker beror på det manliga könshormonet testosteron, som är mycket betydelsefullt under puberteten och hela mannens liv. Det som sker under puberteten kan ha stor betydelse för pojken senare i livet. Detta gör det speciellt viktigt att på alla sätt hjälpa den pojke som undrar över något i sin utveckling. Pubertetsutvecklingen Efter födelsen sker hormonellt sett en relativt lugn utveckling fram till puberteten. Pojken växer och utvecklas kroppsligt och socialt. Alla organ, bl. a. testiklar, finns, men bildar inga aktiva hormonmängder. Puberteten startar vanligtvis kring 11-årsåldern genom att hjärnan aktiverar hypofysen att insöndra hormoner (LH och FSH) från hjärnan till testiklarna som i sin tur bildar manligt könshormon, testosteron. Detta är början på den utveckling som gör pojken till man. Man vet inte exakt vad som startar puberteten, som anses påbörjad då testikelvolymen ökat till 4 ml medan volymen under hela barndomen endast varit 1 2 ml. Ärftliga faktorer har stor betydelse för tiden för pubertetsstarten. Testosteron påverkar först pungen som växer och får mörkare färg. Något senare sker tillväxt av penis och könsbe- håring. Pubertetens längdspurt brukar bli tydlig först då testikelvolymen ökat till 7 10 ml. Pubertetsutvecklingen kan hos olika individer ske vid ganska olika åldrar. Om man vill definiera graden av pubertetsutveckling brukar man särskilt bedöma tillväxtkurvan, testikelstorleken samt könsbehåringen. Dessa mätningar ger den bästa informationen om var i utvecklingen pojken befinner sig. Trender i längdtillväxt och pubertetsutveckling Historiskt sett har människorna blivit längre och fått tidigare pubertet i takt med förbättrade socioekonomiska förhållanden. Detta brukar tillskrivas det förbättrade näringsintaget och hälsotillståndet. I Sverige har denna trend så gott som avstannat på en genomsnittlig ålder för pubertetsstart vid cirka 11,5 år. 2 HANDBOK OM POJKAR

5 HANDBOK OM POJKAR 3

6 Hur förändras de olika organen under puberteten? För att man skall ha möjlighet att bedöma om en pubertetsutveckling sker på förväntat sätt måste man ha objektiva kriterier att relatera till. De mest använda kriterierna har tagits fram av James Tanner. I dessa beskrivs genitalias utseende och pubesbehåring i fem utvecklingsstadier. Bild 1. Genitalutvecklingen enligt Tanners klassificering. Denna pågår vanligen mellan 11,5 och 18 års-åldern. I bilden visas även genomsnittlig testikelstorlek i ml samt testikelns längd i cm. De fem stadierna som visas kan beskrivas som: I. Helt prepubertala genitalia. Ingen könsbehåring. II. Tillväxt av testiklar och pung vars hud blivit något tunnare men ingen penistillväxt. Könsbehåring; glest, raka, lätt pigmenterade hårstrån. III. Tillväxt av pung, testiklar och penis. Könsbehåring; glest, krulligare, något mörkare hårstrån. IV. Fortsatt penistillväxt i längd och bredd och ökad pigmentering av pungens hud. Könsbehåring i stort sett som vuxen men ej i utbredning. V. Ökad tillväxt och behåring på lårens insida och upp mot naveln. PENIS. Penistillväxten är mycket måttlig under barndomen och fram till pubertetsstarten då den tar fart och längden fördubblas under puberteten. Tillväxten sker både på längden och bredden. TESTIKLAR. Tillväxten av testiklarna avspeglar stimuleringen från hypofy- Bild 1. Illustration: Michal Komorniczak, Polen sens hormoner (LH och FSH). Tillväxten startar före penistillväxten och könsbehåringen. Prepubertala pojkar har en volym som är mindre än 4 ml. Under puberteten sker en tillväxt till minst 15 ml. Tillväxten av testiklarna betyder att spermiebildningen har påbörjats. Tillväxten av testiklarna kan upplevas som snabb och vuxenstorleken (>15 ml) nås vanligen vid års ålder. KROPPSLÄNGD. Under hela tiden före puberteten sker en viss längdtillväxt 4 HANDBOK OM POJKAR

7 men den accelereras under puberteten för att avslutas i övre tonåren. Tillväxtkurvorna som förs inom skolhälsovården kan på ett säkert sätt hjälpa till vid bedömningen av pubertetsutvecklingen. MUSKLER. Under puberteten växer musklerna både i styrka och omfång framför allt beroende på testosteronpåverkan. Även under resten av livet har testosteron betydelse för musklernas funktion. FETT. Kroppens fettfördelning påverkas av könshormonerna. Hos pojkar kommer mindre fett att fördelas på bålen. BRÖST. Under puberteten sker en tillväxt av bröstmuskulaturen. Eftersom en del av testosteronet omvandlas till östrogen får minst en tredjedel av alla pojkar svullna bröstkörtlar (gynekomasti) under den mest intensiva puberteten. Ibland är bara ena sidan påverkad. Hos cirka 10 % av alla pojkar kvarstår någon grad av svullnad efter puberteten. Hos de allra flesta går dock svullnaden helt tillbaka mot slutet av puberteten. Om bröstutvecklingen är besvärande finns det anledning att söka läkare. Man kan vid kvardröjande gynekomasti överväga remiss till plastikkirurg. Överviktiga pojkar har ofta fettansamling i detta område (lipomasti) utan att själva bröstkörtlarna behöver vara förstorade. RÖSTEN. Även struphuvudet påverkas av testosteronet. Under puberteten växer det till, vilket medför att stämbanden blir längre och att pojkar får en djupare röst än flickor. Denna röstförändring (målbrottet) kan pågå under kortare eller längre tid. Under denna tid kan en del pojkar lida av att rösten inte styr. I dessa fall kan pojken behöva få råd och stöd. BEHÅRING OCH SKÄGGVÄXT. Testosteron påverkar kroppens behåring och framkallar skäggväxt. Hur mycket kroppsbehåring som utvecklas beror på ärftliga anlag. Den maskulina behåringen och framför allt skäggväxten utvecklas ofta sent i puberteten. HUDEN TALG- OCH SVETTKÖRTLAR. Redan i 7 8-årsåldern kan ibland en lätt oljighet av huden samt vuxen svettdoft märkas, vilket är normalt och beror på testosteronliknande hormoner från binjurarna. Under puberteten förstärks dessa effekter av testosteron som mer tydligt aktiverar talgkörtlar och vuxensvettkörtlar. Pormaskar och akne blir därför vanligt under full pubertetsutveckling. Man kan, om problem finns, ge information om de effektiva aknebehandlingar som finns idag. PSYKOSOCIALA INTRESSEN. Under denna tid förändras intresseinriktningen på ett mer eller mindre genomgripande sätt. Detta kan av pojken och omgivningen upplevas som upproriskt och innebära sociala prövningar. HANDBOK OM POJKAR 5

8 Design registered; Copyright 2005 Growup Research AB. All rights reserved. Bild 2. Pojkars fysiska utveckling. Bilden visar ett tillväxtdiagram där de olika kurvorna visar längdtillväxt, viktökning samt även testikelstorlek. Kurvorna visar den genomsnittliga längden, vikten och testikelstorleken vid en viss ålder. En pojke kan av olika anledningar följa en viss kurva men även avvika från denna. Bifogad kurva får ej användas för klinisk användning utan då hänvisas till de kurvor som finns tillgängliga i journalsystem alternativt i pappersformat via SKL Kommentus (www.sklkommentus.se). 6 HANDBOK OM POJKAR

9 Hur kan man undersöka om allt är som förväntat? En undersökning kan omfatta pojkens berättelse om problemen och hur de uppkommit (anamnes), kroppsundersökning, blodprov och specialundersökningar. Av detta är anamnesen och kroppsundersökningen grunden och det viktigaste. Vid mötet med ungdomar är det bra att ställa sig själv frågan Hur tänkte och kände jag när jag var i den åldern?. Många gånger behöver pojken samla mod till att låta sig bli kroppsundersökt. Det kan ha gått lång tid från första symptomet eller då han började fundera över sitt besvär tills han beställer en tid. Att möta en pojke i undersökningssituationen kräver både lyhördhet och smidighet. Det är inte ovanligt att den verkliga orsaken till besöket kryper fram först efter det att anamnes och undersökning genomförts och besöket håller på att avslutas med frågan var det något annat?. Kroppsundersökningen är ju inte annorlunda än liknande kroppsundersökning hos en flicka/ung kvinna. Undersökning föregås av anamnes i besöksstol. Bäst undersöks pojken liggande på britsen. Byxor och kalsonger dras helt ned och undersökaren beskriver under tiden som undersökning sker normalfynd liksom eventuella avvikelsers karaktär med ett normaliserande synsätt (t. ex. ena testikeln större än den andra, penila papler). Undersökaren betonar under undersökningen varför en man själv ska undersöka sina testiklar (lära känna sin kropp på samma sätt som kvinnor och bröstpalpation, i tid notera eventuella avvikelser). Avslutande samtal i besöksstol sammanfattar undersökningsfynd och åtgärder med betoning på normalisering av normala avvikelser, liksom eventuell utrednings/behandlingsplan. I det avslutande samtalet bör även en öppen fråga om det var något annat den unge undrade över ställas, liksom, om det kan vara aktuellt, kondominformation/instruktion genomföras. HANDBOK OM POJKAR 7

10 Vem, när, vad och hur skall man undersöka? Hur mötet och undersökningen bäst sker måste bero på varför pojken söker. Nedanstående riktlinjer måste därför anpassas till varje situation. LÄNGD skall mätas utan skor. Undersökning av testikelvolym tillsammans med gradering av genitalutvecklingen samt pubesbehåring enligt Tanner definierar pubertetsutvecklingen. VIKT utan skor och i tunna kläder skall registreras. PUNGEN (skrotum). Testiklarna skall normalt vara i botten på pungen, men den s.k. kremasterreflexen som drar testiklarna uppåt är lättutlöst hos yngre pojkar och kan medföra att man felaktigt misstänker att testiklarna inte är ordentligt nedvandrade. Testiklarna storlek som anges i ml undersöks lättast med en orkidometer (attrapper i olika storlekar med angiven volym, se bild 3) i ena handen som man jämför med testiklarnas storlek som palperas med den andra. Det vanligaste misstaget är att överskatta testikelvolymen. Man bör därför vid palpationen omfatta testikeln med fingrarna så fullständigt som möjligt, så att form och grad av fasthet (mjuk, fast, spänd) kan noteras. Bitestikeln skall inte inkluderas i volymbestämningen. Förekomst av vidgade blodkärl (varicocele) är inte ovanligt och skall noteras. Båda testiklarna skall identifieras till volym och läge. Om den ena är retraktil, d.v.s. belägen högt upp i pungen eller i ljumsken, skall man kontrollera att den går att föra ned i pungen. Om man inte kan föra ned en testikel i pungen eller om man inte kan återfinna någon av testiklarna (retentio testis) skall remiss till barnkirurg (om < 15 år) eller till urologkirurg skrivas. 8 HANDBOK OM POJKAR

11 Man kan även låta pojken själv bedöma testikelvolymen med hjälp av en orkidometer. Det är inte ovanligt och helt normalt att den ena testikeln är något större än den andra. Bedömning med ultraljud ger helt andra (mindre) volymer än vid användning av orkidometer. Man kan därför inte blanda dessa två undersökningstekniker. KÖNSBEHÅRINGEN bedöms genom jämförelse med bilder enligt Tanners skala. Att raka sig på och runt könsorganet är idag relativt vanligt. Det kan se olika ut hur mycket behåring som rakas/ trimmas bort. Vissa rakar bort all behåring medan andra enbart använder en trimmer och tar bort en del. Det är även vanligt att raka sig i ansiktet, under armarna, på benen, på mage och på lår. Råd hur rakning kan ske finns exempelvis på RFSU:s hemsida. PENIS kan lätt undersökas men enbart mätning av penislängden ger otillräcklig information om utvecklingen. Om undersökning sker noterar man om urinrörsmynningen är normalt belägen eller om mynningen ligger längre ned. Detta (glandulär hypospadi) förbises ofta och kan ge besvär, bl.a. ökad infektionsrisk. Notera runt glans eventuella penila papler. Notera utslag, knottror eller kondylom. Man bör även fråga om pojken har förhudsbesvär vid erektion. Överviktiga pojkar har ofta en fettansamling över blygdbenet så att penis Bild 3. Orkidometer Testikelliknande attrapper i olika storlekar med angiven volym. Testikelns volym bedöms genom att testikeln palperas med den ena handen medan den andra söker upp den attrapp som bäst motsvarar volymen. ibland kan vara nästan helt inbäddad i denna. Man kan då för pojken demonstrera penisstorleken genom att trycka tillbaka fettväven. Det är annars vanligt att penis uppfattas som dåligt utvecklad (mikropenis) då den i själva verket bara är dold av fettvävnaden. BLODPROVER skall endast tas för att besvara en speciell fråga eller misstanke. Morgon- eller tidiga förmiddagsnivåer av S-testosteron, S-LH och S-FSH kan vara av värde för att få ett objektivt mått på puberteten och i vissa fall för att bestämma om ett fel finns i testiklar eller hypofys-hypothalamus. Natt- och tidiga morgonnivåer av testosteron är, speciellt under tidig pubertet, avsevärt högre än dagnivåerna. HANDBOK OM POJKAR 9

12 Den vuxne mannens hormonella reglering Bild 4. Anatomin hos en vuxen man sedd i genomskärning. Bild från Andrologi Den hormonella regleringen hos en man är ett komplext samspel. I hjärnan sammanstrålar information bl.a. om det hormonella läget, testosteronnivåer i blodet samt testiklarnas könscellsaktivitet. Som svar på dessa signaler bildas och insöndras hormonet GnRH i nedre delen av hjärnan (hypotalamus) och stimulerar hypofysen till insöndring av LH och FSH som via blodet stimulerar testikelaktiviteten. LH styr bildandet av manligt könshormon (testosteron) medan FSH styr spermiebildningen. Testosteron förs sedan från testiklarna med blodet och påverkar på olika sätt kroppens alla celler. Testosteron är nödvändigt för att en normal manlig utveckling skall ske, men effekten modifieras av andra ämnen. I bilden nr 5 skisserat påverkan på struphuvud, hud, muskler, yttre könsorgan, blodbildning och prostata. Testosteron omvandlas även till dihydrotestosteron och i viss utsträckning till östradiol (kvinnligt könshormon) som båda har specifika effekter i vissa organ. Östradiol är bl.a. nödvändigt för att skelettet skall bli tillräckligt stabilt. För att testosteronnivåerna i blodet skall hållas relativt stabila hos den fullpuberterade mannen (normala vuxennivåer varierar mellan 12 och 30 nm beroende på individ) finns en reglermekanism i hjärnan som känner av då nivåerna sjunker och därvid ökar insöndringen av GnRH till hypofysen och därmed LH/FSH-nivåerna i blodet. Om nivåer av testosteron eller ämnen med testosteronliknande egenskaper (anabola steroider) är kroniskt höga, som vid doping, minskar LH/FSHnivåerna så att stimulationen till könscellerna avstannar. Testiklarna kan då bli mjuka och efter en tid minska i storlek som ett resultat av den upphörda könscellsproduktionen. 10 HANDBOK OM POJKAR

13 Vad kan påverka utvecklingen? Utvecklingen av pojken till man kan störas dels av medfödda anlag, men även av sjukdomar och levnadsbetingelser. Mycket av det som en pojke oroas över är normala varianter. Det är dock viktigt att man när man som sjukvårdspersonal tillfrågas, har kunskap om när något inte är som förväntat, så att man kan ta medicinskt ansvar. För att få meningsfull information är det viktigt att skapa en förtroendefull situation. Medicinska skäl som kan påverka utvecklingen Avvikande pubertetsutveckling Vid för tidig eller försenad pubertetsutveckling skall alltid en noggrann bedömning göras, dels för att det kan finnas bakomliggande sjukdomar och dels för att den åldersmässiga pubertetsavvikelsen kan påverka pojken socialt. Hos pojkar är sen pubertet vanligare medan för tidig pubertet är ovanligt. För tidig pubertetsutveckling (Pubertas praecox) Om pubertetstecken utvecklas före 9-årsåldern skall detta utredas. Man finner då oftast en medicinsk orsak. Denna kan vara att hjärnan har aktiverats i förtid (central pubertas praecox) varvid testiklarna aktiveras och tillväxer. Orsaken kan även vara att testosteronliknande hormoner bildas i binjurebarken och ger pubertetstecken utan att testiklarna tillväxer (perifer pubertas praecox). I båda fallen krävs snar specialistvård. Bild Å. Pousette Bild 5. Schematisk skiss av den hormonella regleringen som beskrivs i texten här intill. Överst syns hjärnan som utsöndrar GnRH som når hypofysen som utsöndrar LH som med blodet förs till testikeln som utsöndrar testosteron som påverkar de flesta vävnader i kroppen. Testosteron omvandlas även till dihydrotestosteron och östradiol. För sen pubertetsutveckling (Pubertas tarda) Åldern för pubertetsstart är starkt ärftlig. Om en pojkes pubertet inte har påbörjats vid 14 års ålder (testiklar fortfarande < 4 ml) skall detta utredas. Detta dels p.g.a. att medicinska orsaker kan finnas och dels av psykosociala skäl eftersom sen pubertet på flera sätt kan påverka pojkens vidare utveckling. HANDBOK OM POJKAR 11

14 Hormonstörning orsakad av bristande stimulation från hjärnan (sekundär hypogonadism) Om hjärnan inte utsöndrar GnRH eller LH och FSH kommer pojken inte att genomgå en normal pubertet. Han kommer att växa till men hela tiden ha ett mycket ungdomligt utseende. Testiklar liksom penis kommer att vara mindre än normalt. En variant är Kallmans syndrom där pojken även saknar eller har nedsatt luktsinne. Fyra varianter med olika genetisk bakgrund (Kal 1 4) har definierats. Även andra genetiska faktorer har kartlagts som kan ge ofullständig eller försenad pubertet; t. ex. Prader-Willis syndrom (PWS) och Noonans syndrom. PWS (ca 1 på pojkar) uppvisar en rad hypothalamiska störningar. Pubertetsstarten kan ske i normal tid men utvecklingen avstannar ofta under puberteten. Vid Noonans syndrom (ca 1 på pojkar) är det vanligt med försenad pubertet och nedsatt fertilitet i vuxen ålder. Hormonstörning orsakad av fel i testiklarna (primär hypogonadism) Den vanligaste orsaken till primär hypogonadism är Klinefelters syndrom. Detta syndrom som förekommer hos cirka 1 av 600 pojkar beror på förekomst av en eller flera X-kromosomer. De flesta (ca 90%) har karyotypen 47 XXY. Detta medför att testiklarna inte fungerar normalt och framför allt att de inte kan producera könsceller. Pubertetsstarten sker i normal tid och testosteronproduktionen räcker vanligen till att pubertetsutvecklingen blir normal. På grund av sviktande könscellsproduktion växer inte testiklarna mer än till 4 6 ml för att sedan krympa till en volym av 2 3 ml hos den vuxne mannen. Så småningom, under sena tonåren, sviktar även testosteronproduktionen och substitution behöver då ges. Andra drag som kan förekomma är viss långvuxenhet (ca 10 cm över beräknad längd) språkliga svårigheter och bristande social kommunikation. Ca 25 % av det beräknade antalet med detta syndrom har diagnosticerats. Små testiklar hos en till synes fullpuberterad pojke är alltid onormalt och skall utredas med tanke på Klinefelters syndrom. LH-, och speciellt FSH-nivåerna, är då höga och diagnosen kan bekräftas med kromosomanalys. Normalt har en fullpuberterad pojke testiklar som är större än 15 ml. Allmänna sjukdomar Flera sjukdomar som under uppväxten drabbar pojken kan även fördröja puberteten. Dit hör bl.a. inflammatoriska tarmsjukdomar men även reumatiska åkommor. 12 HANDBOK OM POJKAR

15 Livsstilen kan påverka utvecklingen Under tonåren läggs grunden till en god livsstil. Även om inte påverkan på kroppen alltid syns direkt är det ändå viktigt att uppmuntra till ett sunt liv som ger goda förutsättningar senare i livet. NÄRING. Då kroppen växer och utvecklas är det viktigt att det finns näring för att detta skall kunna ske. En normal kost ger oftast detta. Historiskt sett och fortfarande i vissa utvecklingsländer begränsar dock näringsintaget utvecklingen. ÖVERVIKT. Under de senaste decennierna har det skett en generell viktökning bland västvärldens befolkning, även hos ungdomar. Man anser att detta är en stor fara på sikt och att man därför bör sträva efter att på olika sätt motverka detta. För den enskilda individen påverkar övervikt bl.a. det sociala livet. DOPING. Androgena dopingpreparat är ämnen som liknar och har testosteronliknande effekter. De påverkar oftast kroppens celler starkare än testosteron och man kan därför bygga muskler snabbare än vad som annars skulle vara möjligt. Nackdelen är att detta sätter kroppens reglering ur spel. Man får en kraftig hämning av GnRH- och LHproduktionen vilket gör att testiklarna så småningom krymper i storlek. Det finns stora risker med att använda dessa preparat som kan ge fysiska och psykiska men. DROGER. Flera nya droger har kommit i bruk under de senaste åren. Ofta känner vi inte till vilka skadeverkningar de kan ge och man måste därför kraftfullt uppmana ungdomar att undvika alla droger. Vissa droger kan ge en initial sexuell lustökning men biverkningarna förtar denna kortvariga effekt. RÖKNING. Man ser sällan en direkt påverkan av rökning under pubertetsutvecklingen, men eftersom man vet att rökning är en stor riskfaktor för sjukdomsutveckling senare i livet, skall man naturligtvis på alla sätt få ungdomar att inte röka. SPORT. Ett normalt sportande påverkar inte pubertetsutvecklingen och bör uppmuntras för att ge en god vana. HANDBOK OM POJKAR 13

16 Hur kan man hjälpa den unge mannen senare under livet och vart vänder man sig? All sjukvårdspersonal som träffar pojkar under puberteten har möjlighet att påverka dem för resten av deras liv. Det är därför viktigt att möta dem som vi själva vill bli bemötta. Vi har även ett medicinskt ansvar att berätta vad som är förväntat och när något inte är som det skall vara. Det är därför viktigt att ha tillräcklig kunskap och initiativförmåga för att hjälpa pojken till adekvat omhändertagande. Om man själv är osäker är det aldrig fel att fråga kollegor. 14 HANDBOK OM POJKAR

17 Författare: Åke Pousette, Professor, Leg. Läkare, Stockholm Håkan Nevall, Sjuksköterska RFSU och ungdomsmottagningar i Stockholm Nils Lundin, Ungdomshälsovårdsöverläkare, Helsingborgs lasarett, Helsingborg Stefan Laack, Sjuksköterska, Verksamhetsutvecklare, Hivprevention Västra Götaland, Göteborg Lars Hagenäs, Docent, Barnendokrinologiska Enheten, Astrid Lindgrens barnsjukhus, Stockholm HANDBOK OM POJKAR 15

18 Grafisk form och original (ej illustrationer, utom Påverka ): Adekvat Form, Tollered,

19

20

Pubertet normal och onormal

Pubertet normal och onormal Pubertet normal och onormal Martin Ritzén Astrid Lindgrens Barnsjukhus Karolinska Institutet Stockholm, Sweden Disposition Puberteten en stormig period Hormoner som är inblandade Somatiska pubertetstecken

Läs mer

Du har ordinerats behandling med Testogel mot testosteronbrist. Innan Du startar behandlingen rekommenderas att Du läser igenom broschyren.

Du har ordinerats behandling med Testogel mot testosteronbrist. Innan Du startar behandlingen rekommenderas att Du läser igenom broschyren. Patientinformation Du har ordinerats behandling med Testogel mot testosteronbrist. Innan Du startar behandlingen rekommenderas att Du läser igenom broschyren. Varför ska jag ta Testogel? Testogel används

Läs mer

Manlig infertilitet. Katarina Link Reproduktionsmedicinskt centrum, Malmö

Manlig infertilitet. Katarina Link Reproduktionsmedicinskt centrum, Malmö Jävsdeklaration Konsult för Bayer 2011-2012 Deltagare i flertal expertgrupper inom andrologi och föreläser inom andrologi, endokrinologi och transsexualism i regi av ett flertal läkemedelsbolag verksamma

Läs mer

Elevhälsans medicinska insats PUBERTET. Killsnack

Elevhälsans medicinska insats PUBERTET. Killsnack Elevhälsans medicinska insats PUBERTET Killsnack KÖNSORGANENS ANATOMI Penis Penis är det manliga könsorganet som är uppbyggt av rot, skaft, ollon, sträng och förhud. En del killar oroar sig för om deras

Läs mer

Anabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska

Anabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Anabola androgena steroider Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Dopingjouren Telefonrådgivning 10-16 vardagar www.dopingjouren.se Forskning Utbildning Projekt Nätverk Önskade effekter

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Barnets tillväxt och utveckling. Health Department, the33

Barnets tillväxt och utveckling. Health Department, the33 Barnets tillväxt och utveckling Health Department, Innehållsförteckning Barnets tillväxt och utveckling......3 Längdtillväxten...3 Tillväxtens faser...3 Intrauterin fas Infancy fas (spädbarnsåret) Childhood

Läs mer

Martin Ritzén. bioscience explained Vol 7 No 2. Pojke eller flicka vad är det som styr utvecklingen och hur kan det bli problem inom idrotten?

Martin Ritzén. bioscience explained Vol 7 No 2. Pojke eller flicka vad är det som styr utvecklingen och hur kan det bli problem inom idrotten? Martin Ritzén Professor emeritus, Karolinska Institutet, Stockholm, Sverige Pojke eller flicka vad är det som styr utvecklingen och hur kan det bli problem inom idrotten? Introduktion Under VM i fri idrott

Läs mer

Klinefelters syndrom

Klinefelters syndrom Värt att veta om Klinefelters syndrom Denna broschyr är utgiven av Bayer Healthcare Pharmaceuticals Tel 08-580 223 00 Nr L.SE.10.2012.0718 Grafisk form och original (ej illustrationer): Adekvat Form, Tollered,

Läs mer

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor

Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor Ofrivillig barnlöshet utredning kvinnor I cirka 10 procent av ofrivilligt barnlösa parförhållanden finner man ingen orsak till ofruktsamhet så kallad oförklarad barnlöshet. Där orsaken till barnlösheten

Läs mer

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department

GynObstetrik. Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar. the33. Health Department GynObstetrik Ovulationsrubbningar och anovulatoriska blödningar Health Department Innehållsförteckning 1 Ovulationsrubbningar....2 Amenorré......2 Definition Klassifikation Utredning Orsakar Polycystiskt

Läs mer

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar

Medfödd hypotyreos. 24 frågor och svar Medfödd hypotyreos 24 frågor och svar Författare Jan Alm och Annika Janson Barnläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och Barnens sjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset 2 Vad är medfödd hypotyreos?

Läs mer

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär

Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär Klinefelter syndrom -9-9 Orofacial funktion hos personer med Klinefelter syndrom Rapport från frågeformulär Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och

Läs mer

Apotekets råd om. Akne och rosacea

Apotekets råd om. Akne och rosacea Apotekets råd om Akne och rosacea Akne är ett samlingsnamn för förändringar i form av hudknottror, pormaskar och varblåsor och är mycket vanligt. Akne beror inte på dålig hygien eller speciell mat utan

Läs mer

Endokrinologi. Linda Jäger, leg läk Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Endokrinologi. Linda Jäger, leg läk Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Endokrinologi G Linda Jäger, leg läk Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Upplägg Översikt av menstruationscykeln Organ och hormoner involverade i menstruationscykeln Den hormonella regleringen

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Casodex PATIENTINFORMATION

INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Casodex PATIENTINFORMATION INFORMATION TILL DIG SOM BEHANDLAS MED Casodex PATIENTINFORMATION Patientinformation till dig som behandlas med Casodex vid prostatacancer Urinblåsa Prostata Yttre slutmuskel Urinrör Penis Sädesledare

Läs mer

Akne. Sanningar och myter om ungdomsfinnar

Akne. Sanningar och myter om ungdomsfinnar Akne Sanningar och myter om ungdomsfinnar Nästan alla ungdomar har upplevt problem med finnar i ansiktet, på bröstet och på ryggen. Det är så vanligt att det räknas som en del av puberteten. Vad är akne?

Läs mer

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion

Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Mannens bästa stöd finns vid hans sida. en skrift om hur man tillsammans kommer tillrätta med erektil dysfunktion Ett problem med många lösningar. Att mannen får problem med erektionen är inget ovanligt.

Läs mer

Försenad eller utebliven pubertet

Försenad eller utebliven pubertet Barnendokrinologiskt Centrum Region Skåne Vårdprogram för omhändertagande av barn och ungdomar med Försenad eller utebliven pubertet Framtaget av: Maria Elfving Granskat av: Ulf Westgren, Åsa Löfgren,

Läs mer

Riktlinjer för omhändertagande av individer med Prader Willi syndrom

Riktlinjer för omhändertagande av individer med Prader Willi syndrom Riktlinjer för omhändertagande av individer med Prader Willi syndrom Ann Christin Lindgren, MD, PhD Enheten för Pediatrisk Endokrinolog, Institutionen för Kvinnor och Barn hälsa Astrid Lindgrens Barnsjukhus,

Läs mer

Innehåll. Fertiltet Infertilitet Orsaker Utredning Behandling. Snorri Einarsson - Reproduktionsmedicin - Sahlgrenska - snorri.einars@gmail.

Innehåll. Fertiltet Infertilitet Orsaker Utredning Behandling. Snorri Einarsson - Reproduktionsmedicin - Sahlgrenska - snorri.einars@gmail. Infertilitet Innehåll Fertiltet Infertilitet Orsaker Utredning Behandling Vad kan/skall vi erbjuda? Utredning och behandling Information och förklaringar sex och samlevnad! Stöd något vackert och spännande

Läs mer

Missbruk av Anabola Androgena Steroider. Dopingjouren

Missbruk av Anabola Androgena Steroider. Dopingjouren Missbruk av Anabola Androgena Steroider 14 oktober 2014 Dopingjouren Annica Börjesson Doping-Idrotten Internationellt regelverk Fusk AAS Testosteron Tillväxthormon (GH) Alkohol, Narkotika, Läkemedel, Stimulantia

Läs mer

Menstruationscykeln - kan man förstå sig på den? elizabeth.nedstrand@lio.se specialistläkare Kvinnokliniken, Linköping

Menstruationscykeln - kan man förstå sig på den? elizabeth.nedstrand@lio.se specialistläkare Kvinnokliniken, Linköping Menstruationscykeln - kan man förstå sig på den? elizabeth.nedstrand@lio.se specialistläkare Kvinnokliniken, Linköping Endokrinologiska utmaningar Menstruationscykeln Endokrinologiska effekter Höga östradiolnivåer

Läs mer

Normal och avvikande pubertet hos pojkar1284 8

Normal och avvikande pubertet hos pojkar1284 8 MEDISIN OG VITENSKAP Oversiktsartikkel Normal och avvikande pubertet hos pojkar1284 8 Sammendrag Bakgrunn. Pojkars pubertet är mer «svårstartad» än flickornas och den mest frekventa pubertetsavvikelsen

Läs mer

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT

EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 1 EN LITEN SKRIFT OM HJÄRTKÄRLSJUKDOM OCH EREKTIONSSVIKT 2 3 Vad beror erektionssvikt på Erektionssvikt är något som över 500 000 svenska män lider av. Det finns både fysiska och psykiska orsaker till

Läs mer

Struma. Förstorad sköldkörtel

Struma. Förstorad sköldkörtel Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Könshormoners farmakologi, del II: Androgener, Antiandrogener Manlig antikonception Anabola steroider Sexuell farmakologi

Könshormoners farmakologi, del II: Androgener, Antiandrogener Manlig antikonception Anabola steroider Sexuell farmakologi Könshormoners farmakologi, del II: Androgener, Antiandrogener Manlig antikonception Anabola steroider Sexuell farmakologi Januari - 2015 Lars Westberg Sektionen för farmakologi Inst för neurovetenskap

Läs mer

Sexualkunskap. 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G. Sädesledare Urinledare. Urinblåsa

Sexualkunskap. 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G. Sädesledare Urinledare. Urinblåsa 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G Sädesledare Urinledare Urinblåsa Sädesblåsa Prostata Urinrör Bitestikel Svällkropp Testikel Ollon Förhud 1.Kvinnans könsorgan. Skriv in

Läs mer

Till Dig Som har fått NexplaNoN förskrivet DeNNa patientinformation DelaS ut av berörd SjukvårDSperSoNal

Till Dig Som har fått NexplaNoN förskrivet DeNNa patientinformation DelaS ut av berörd SjukvårDSperSoNal Till dig som har fått Nexplanon förskrivet Denna patientinformation delas ut av berörd sjukvårdspersonal Nexplanon skyddar dig från att bli gravid under tre år. Nexplanon är en liten hormonstav som placeras

Läs mer

Handläggning av endokrina symtom sekundärt till AAS-missbruk. Örebro-konferens 2014-10-15 Thord Rosén

Handläggning av endokrina symtom sekundärt till AAS-missbruk. Örebro-konferens 2014-10-15 Thord Rosén Handläggning av endokrina symtom sekundärt till AAS-missbruk. Örebro-konferens 2014-10-15 Thord Rosén Question to 200 Olympics in 1996: Would you take a banned performanceenhancing substance if it would

Läs mer

Manligt klimakterium finns det? Mikael Lehtihet Endokrin och diabetessektionen, Vo Internmedicin

Manligt klimakterium finns det? Mikael Lehtihet Endokrin och diabetessektionen, Vo Internmedicin Manligt klimakterium finns det? Mikael Lehtihet Endokrin och diabetessektionen, Vo Internmedicin Utveckling till man en resa med Mr T Hypogonadism Symtom och tecken på otillräcklig androgen effekt = Lågt

Läs mer

Nyfiken på sex och kärlek? Lärarmaterial

Nyfiken på sex och kärlek? Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Att vara tonåring är härligt. Men det kan också kännas stressigt. Under dessa år händer mycket med din kropp och ditt sätt att tänka.

Läs mer

Vårdprogram för omhändertagande av barn och ungdomar med

Vårdprogram för omhändertagande av barn och ungdomar med Barnendokrinologiskt centrum Region Skåne Vårdprogram för omhändertagande av barn och ungdomar med Tidig pubertet Framtaget av: Anna-Karin Albin Granskat av: Ulf Westgren, Åsa Löfgren, Maria Elfving, Annelie

Läs mer

Vad gör jag här idag? Testosteron-fysiologi. Hormondopning 2009-11-23

Vad gör jag här idag? Testosteron-fysiologi. Hormondopning 2009-11-23 Vad gör jag här idag? Förebygg.nu 2009 Folkets Hus 2009-11-12 Thord Rosén Endokrinsektionen Sahlgrenska Blev inbjuden, tack! Hormonläkare, Sahlgrenska. Idrottsintresse. Forskning om tillväxthormon. GH-2000

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

NÄR ALLT KÄNNS JOBBIGT

NÄR ALLT KÄNNS JOBBIGT omfinnar NÄR ALLT KÄNNS JOBBIGT Bröst, skäggväxt och föräldrar som inte förstår. Mens, målbrott, kärlek. Känslan av att allt är möjligt och att allt är kaos. Puberteten är en tid då det händer mycket i

Läs mer

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon

Behandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.

Läs mer

HÅRDA FAKTA OM DOPNING OCH KOSTTILLSKOTT

HÅRDA FAKTA OM DOPNING OCH KOSTTILLSKOTT HÅRDA FAKTA OM DOPNING OCH KOSTTILLSKOTT RISKER AAS För kvinnor är flera av biverkningarna bestående livet ut. SKÄGGVÄXT Ökad testosteronhalt vid dopning ökar kraftigt behåringen på kroppen och i ansiktet.

Läs mer

Planering. Sexualkunskap

Planering. Sexualkunskap Planering Sexualkunskap Planering Lektion 1: Könsorganens biologi Lektion 2: Varför sex? Lektion 3: sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel Lektion 4: Prov Könsorganens biologi Kromosomer DNA

Läs mer

Koll på aknebehandling. Terapigrupp Hud Daniel Brännström

Koll på aknebehandling. Terapigrupp Hud Daniel Brännström Koll på aknebehandling Terapigrupp Hud Daniel Brännström Vad a r akne? Definition Inflammatorisk sjukdom i den gemensamma utfo rsga ngen fo r talgko rtel/ha rfollikelenheten Kliniska tecken Fet hud, komedoner,

Läs mer

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?

Om högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck? Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning

Hypotyreos. Låg ämnesomsättning Hypotyreos Låg ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem 1 RosaceA är den medicinska termen för ett antal hudsymptom som oftast uppträder hos personer över 30 år. (ej att förväxla med akne) Cirka Symptomen på rosacea

Läs mer

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar

Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Övervikt och fetma hos barn och ungdomar Christina Lindgren Överläkare Barn-och Ungdomsmedicinska kliniken Helsingborgs Lasarett Skolläkare Helsingborgs Kommun Mätmetoder BMI = vikt/ längd^2 Övervikt:

Läs mer

Till dig som behandlas inför provrörsbefruktning. nafarelin. Synarela

Till dig som behandlas inför provrörsbefruktning. nafarelin. Synarela Till dig som behandlas inför provrörsbefruktning nafarelin Synarela 1 Innehåll Detta är Synarela 4 Hormonbehandling i två steg 5 Vad händer i kroppen vid behandling med Synarela? 6 Kan Synarela ge biverkningar?

Läs mer

Din vägledning för KEYTRUDA

Din vägledning för KEYTRUDA Din vägledning för KEYTRUDA (pembrolizumab) Information till patienter Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation.

Läs mer

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING

DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING EU RMP Läkemedelssubstans Bicalutamid Versionnummer 2 Datum 2 maj 2014 DEL VI: OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI: 2 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Bicalutamid (CASODEX 1 )

Läs mer

Erbjudande om fosterdiagnostik

Erbjudande om fosterdiagnostik Erbjudande om fosterdiagnostik Landstingen i norra regionen det vill säga Jämtland, Västernorrland, Västerbotten samt Norrbotten har fattat beslut om ett enhetligt erbjudande till blivande föräldrar som

Läs mer

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut)

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) livmoder klitoris urinrörsmynning slida G-punkt lubrikation analöppning yttre blygdläppar ägg inre blygdläppar stånd Anatomiska

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom

Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Vad är Fabrys sjukdom? Information om Fabrys sjukdom Inledning Fabrys sjukdom (även känd som Anderson-Fabrys sjukdom efter de två forskare som upptäckte sjukdomen) är en sällsynt genetisk sjukdom. Orsaken

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

SCHERING NORDISKA AB Box 912 175 29 Järfälla

SCHERING NORDISKA AB Box 912 175 29 Järfälla BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE SCHERING NORDISKA AB Box 912 175 29 Järfälla Företrädare: Elisabeth Rehnman SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort:

Diane huvudversion av patientkort och checklista för förskrivare 17/12/2014. Patientinformationskort: Patientinformationskort: Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att snabbt identifiera ny säkerhetsinformation. Du kan hjälpa till genom att rapportera de

Läs mer

Rosacea I N F O R M AT I O N O M E T T V U X E T P R O B L E M

Rosacea I N F O R M AT I O N O M E T T V U X E T P R O B L E M Rosacea I N FO R M AT I O N O M E T T V UX E T P RO B L E M Rosacea. Rosacea drabbar omkring 10 procent av den vuxna befolkningen och är en kronisk hudsjukdom med utslag i de centrala delarna av ansiktet,

Läs mer

Preventivmedel till dig som fött barn

Preventivmedel till dig som fött barn Preventivmedel till dig som fött barn Tiden efter förlossningen Tiden efter förlossningen kallas puerperiet och omfattar sex till åtta veckor. Under denna period sker hormonella förändringar som bland

Läs mer

rosacea Information om ett vuxet problem

rosacea Information om ett vuxet problem rosacea Information om ett vuxet problem Rosacea. Rosacea drabbar omkring 2 10 procent av den vuxna befolkningen. Det är en kronisk hudsjukdom som ger rodnader, knottror och inflammerade utslag i ansiktet,

Läs mer

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. - utredning och behandling. Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus

OFRIVILLIG BARNLÖSHET. - utredning och behandling. Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus OFRIVILLIG BARNLÖSHET - utredning och behandling Reproduktionsmedicinskt Centrum, Skånes universitetssjukhus I Sverige är nästan en halv miljon män ni s kor i fertil ålder ofrivilligt barnlösa. Det innebär

Läs mer

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt

Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt Graves sjukdom När kroppens immunsystem reagerar felaktigt 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Sexualitet och relationer. Sexualitet och relationer. Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 47 Naturkunskap 1a1 Sexualitet och relationer Lärarhandledning gällande sidorna 124-155 C apensis Förlag AB Sexualitet och relationer Följande delar av det centrala innehållet för kursen Naturkunskap 1a1

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Apotekets råd om. Hårbesvär

Apotekets råd om. Hårbesvär Apotekets råd om Hårbesvär Ett friskt, mjukt och glänsande hår uppfattas som ett tecken på kroppens hälsa och livskraft. Håret växer i cykler och däremellan vilar det. Att tappa ungefär 100 hårstrån per

Läs mer

Ett barn blir till. Äggstockens funktioner. Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet

Ett barn blir till. Äggstockens funktioner. Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet Ett barn blir till Gunnar Selstam Professor Institutionen för cell- och molekylärbiologi Umeå universitet Ibland hör man att den enda uppgift vi människor har är att fortplanta oss. Så är det kanske. Men

Läs mer

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department GynObstetrik Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln Health Department Innehållsförteckning 1 Reproduktionsendokrinologi..2 Hypotalamus.........2 Hypofysen.. 2 Ovarierna........2 Menstruationscykel.......3

Läs mer

Information om ett vuxet problem

Information om ett vuxet problem r o s a c e a Information om ett vuxet problem ROSACEA. Rosacea drabbar omkring 2 10 procent av den vuxna befolkningen. Det är en kronisk hudsjukdom som ger rodnader, knottror och inflammerade utslag i

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Myter och fakta om p-piller

Myter och fakta om p-piller Myter och fakta om p-piller Myter och fakta om p-piller Det lever tyvärr kvar en hel del myter sedan det allra första p-pillret kom. Bayer vill med denna broschyr ta död på några myter och istället ge

Läs mer

Fakta om tuberös skleros (TSC)

Fakta om tuberös skleros (TSC) Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små

Läs mer

Psoriasis och samsjuklighet

Psoriasis och samsjuklighet Psoriasis och samsjuklighet Förra året uppgraderade Världshälsoorganisationen WHO psoriasis till en allvarlig, ickesmittsam kronisk sjukdom. Kunskapen om psoriasis och dess koppling till andra allvarliga

Läs mer

Primärvårdssymposium 2011 Endokrina sjukdomar

Primärvårdssymposium 2011 Endokrina sjukdomar Primärvårdssymposium 2011 Endokrina sjukdomar Inbjudan till konferens i Stockholm 13-14 juni 2011 LYSSNA TILL Mälarsjukhuset, Eskilstuna Jan Calissendorff Angelica Lindén Hirschberg Utredning, diagnostisering

Läs mer

Till dig som använder kombinerade p-piller

Till dig som använder kombinerade p-piller Till dig som använder kombinerade p-piller 2013 P-piller ett säkert val Kombinerade p-piller är en av de säkraste metoderna att skydda sig mot oönskad graviditet om du använder dem på rätt sätt. Till hjälp

Läs mer

Hormoner. Snygg Frisk Harmonisk

Hormoner. Snygg Frisk Harmonisk Hormoner Snygg Frisk Harmonisk All varaktig förändring har sin grund i en sund självkänsla. Johanna Falk www.oih.se 2 Hormoner genom hela livet Utveckling kroppsligt, reproduktion Mognad mentalt, emotionellt

Läs mer

Faktan är tagen från www.preventivmedel.nu (7/4-14) utom det som står i kursiv stil som är taget från rfsus skrift kondom praktika för män.

Faktan är tagen från www.preventivmedel.nu (7/4-14) utom det som står i kursiv stil som är taget från rfsus skrift kondom praktika för män. Faktan är tagen från www.preventivmedel.nu (7/4-14) utom det som står i kursiv stil som är taget från rfsus skrift kondom praktika för män. Läs igenom texten och skriv en sammanfattning av varje preventivmedel.

Läs mer

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär

Prader-Willis syndrom Rapport från frågeformulär Prader-Willis syndrom 9-- Rapport baserad på data hämtade ur Mun-H-Centers faktabas om orofaciala funktioner hos små och mindre kända handikappgrupper, MHC-basen. Insamling av data har skett genom att

Läs mer

Innehåll. Vilken behandlingsmetod skall väljas? 8. Bearbetad version efter Dr. Per Holme, Östfold Sentralsykehus,

Innehåll. Vilken behandlingsmetod skall väljas? 8. Bearbetad version efter Dr. Per Holme, Östfold Sentralsykehus, Innehåll Vad är cancer? 1 Vad är prostata? 2 Vad är prostatacancer? 3 Undersökningsmetoder 4 Olika stadier 6 Vilken behandlingsmetod skall väljas? 8 Olika behandlingsmetoder 9 Observationer 9 Operation

Läs mer

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1

Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Varicer- åderbråck Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Hur fungerar cirkulationen i kroppen? Vad är åderbråck? Symptom Riskfaktorer Prevention Prevalens Behandling 2 Varicer åderbråck

Läs mer

Män och epilepsi. Information till män om epilepsi. Brought to you by

Män och epilepsi. Information till män om epilepsi. Brought to you by Män och epilepsi Information till män om epilepsi Brought to you by Broschyrer och övrig information Du kan leva bra med epilepsi Brought to you by som tillhandahålls av: Epilepsi är den vanligaste sjukdomen

Läs mer

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform

Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Prostatacancer - mannens vanligaste cancerform Varje år drabbas mer än en halv miljon män i världen av prostatacancer. Bara i Sverige räknar man med att 7-9 000 män i år kommer att insjukna. Det gör prostatacancer

Läs mer

Anatomi och fysiologi. Anatomi och fysiologi

Anatomi och fysiologi. Anatomi och fysiologi Anatomi och fysiologi 1 Checklista Hjärnan Fittan Kuken Analen Fokus på njutning och säkrare sex Fakta Hjärnan viktigaste organet när det gäller sex bestämmer om man vill ha sex eller inte. Vissa vill

Läs mer

Hereditärt Angioödem i Sverige

Hereditärt Angioödem i Sverige BILAGA 2 Hereditärt Angioödem i Sverige (Sweha): ett nationellt samarbetsprojekt Frågorna har ställds direkt till barnet även om det är föräldrar som svarar på dem. Med Du menar vi barnet/ungdomen som

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Testosteronbrist. Vårdprogram och behandlingsrekommendationer

Testosteronbrist. Vårdprogram och behandlingsrekommendationer Testosteronbrist Vårdprogram och behandlingsrekommendationer Bakom utarbetandet av dessa behandlingsrekommendationer står följande: Leif Abramsson, Umeå Stefan Arver, Stockholm Jan-Erik Damber, Göteborg

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning

Hypertyreos. Hög ämnesomsättning Hypertyreos Hög ämnesomsättning 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska

Läs mer

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv.

Vad är hiv? Hiv är ett virus som förstör kroppens immunförsvar. Det betyder att du lättare kan få sjukdomar om du har hiv. Vad är hiv? I den här broschyren får du information om hiv. Informationen är både till dig som har hiv och till dig som inte har hiv. Den är också till dig som inte vet om du har hiv. Hiv är ett virus

Läs mer

Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik

Patientinformation. Klamydiainfektion. Södra Älvsborgs Sjukhus. Hud- och STD-klinik Patientinformation Klamydiainfektion Södra Älvsborgs Sjukhus Hud- och STD-klinik Klamydia en mycket vanlig könssjukdom Infektion med klamydia är mycket vanligt. Klamydia smittar främst sexuellt. Klamydiainfektion

Läs mer

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd?

Svårt att gå i tio minuter? Andfådd? Andfådd? Svårt att gå i tio minuter? Det kan bero på högt blodtryck i lungorna en okänd, relativt ovanlig och mycket allvarlig sjukdom som drabbar ungefär 200 personer i Sverige varje år. De flesta är

Läs mer

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt?

Vad ar klamydia? hur vanligt ar klamydia? ar klamydia farligt? Vad ar klamydia? Klamydia orsakas av en bakterie som smittar via oskyddade samlag. Det gäller inte bara vaginala samlag, du kan också bli smittad genom munsex och anala samlag och infektionen kan spridas

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer