VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2014

Transkript

1 Helsingforsregionens hörselförening rf Grundad 1926 Luthergatan 14 A Helsingfors VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2014 Ett obestridligt faktum har blivit allt tydligare under året. Föreningens medlemskår krymper i snabb takt. Trots att verksamheten fortgått i samma intensiva form som under tidigare år och trots att antalet deltagare i föreningens möten har varit glädjande många så har den tysta skaran ytterom blivit mindre. Detta gör att antalet betalande medlemmar fallit till en nivå som gjort det oproportionellt dyrt att upprätthålla en så stor möteslokal som föreningen just nu förfogar över. Styrelsen har under längre tid iakttagit utvecklingen och har i olika repriser tagit upp detta på föreningens ordinarie möten och har fått medlemmarnas godkännande för ett lokalbyte. Denna årsberättelse blir den sista som görs med Luthergatan 14 A 1 som föreningscentrum. Föreningen har fortfarande medlemmar som varit med och byggt upp Luthergatan 14 A 1 till det föreningshem som lokalen blivit. Det känns kanske vemodigt att behöva flytta, men verkligheten är säkert klar för alla. Ingen har heller protesterat när styrelsen väckt ärendet vid flera föreningsmöten. Verksamheten Liksom under tidigare år har verksamheten främst omfattat måndagsmöten. Tack vare aktiva styrelsemedlemmar har ett omväxlande program i samklang med verksamhetsplan och stadgar kunnat erbjudas. En liten grupp canastaspelare har liksom under tidigare år samlats varannan onsdag. Under sommarmånaderna har en trogen kärngrupp träffats varje lördag ute i Kolmpers vid föreningens sommarviste. En utfärd till Lahtis gjordes i april. För deltagarna hölls resans mål hemligt tills bussen var på väg. Det blev ett besök i Sibeliushuset med svenskspråkig guidning och efteråt en smaklig lunch i husets restaurang. Sedan ett besök på hög nivå i stora hoppbacken samt på återfärde ännu en snabb rundgång i familjen Erkkos konstmuseum i Orimattila. I november besöktes Didrichsens konstmuseum och dess utställning Edvard Munch, Livets dans. Efter museibesöket åkte de 1/9

2 flesta deltagarna med beställbuss till Luthergatan för samvaro kring en tallrik ärtsoppa. En måndag varje månad har traditionell andakt hållits. Ledare har varit föreningens hedersmedlem Päivikki Ahonen, Gösta Söderström från Grankulla metodistförsamling, Tuomas Anttila och Deborah Miranda. Medlemmarna har gestaltat några programmåndagar. Bengt Palmroos som under många år verkade inom utvecklingsarbetet i Afrika berättade om sina upplevelser. Ulla Donner och Harriet von Koskull refererade tillsammans Sanna Tahvanainens bok om drottning Viktoria och deras berättelse om boken och dess huvudperson uppskattades mycket av publiken. Varje år begåvas vårt svenska språk med en räcka nya ord. Moritz Wegar hade bekantat sig med listan över nya ord. Orden väckte både munterhet och förarjelse. En måndag matades en CD in i datorn och publiken fick njuta av en gammal tjeckisk satirklassiker. Två på varandra följande måndagar var vikta för musik. Richard Mette och Gunnar Bärlund bjöd på folkmusik och berättade om denna musik. Jan Hellberg som vuxit upp som missionärsbarn i Afrika berättade om afrikansk musik i vår vardag och bjöd på några inspelningar som illustration. Vi hade besök av Torsten Stjernberg som berättade om sitt och andra havsörnsentusiasters 40 åriga arbete för att återskapa en praktiskt taget utdöd havsörnsstam i Finland. Arbetet har burit frukt och numera häckar havsörnen till och med i de stora sjöarna. Detta och mycket annat om havsörnarna fick dagens åhörarskara ta del av. Georg H Borgström, för mången känd som Hbls vinexpert, vägledde åhörarna i vinets värld. Han startade i förhistorisk tid, fortsatte via bröllopet i 2/9

3 Kana och slutade med vår tid och som krona på verket avsmakades ett rödvin. Flaskorna hade skruvkork, något han inte fördömde trots publikens undran om vinets hållbarhet i dylika flaskor. Lådvinet ansåg han dock stå utanför en vinälskares sortiment. Vårterminen avslutades som brukligt är med en festlig lunch. Ordföranden hade åter stått i köket och bjöd på ugnsstekt lax med tillbehör. Medlemmarna spreds mätta och nöjda ut för sommarens vindar. Till föreningens uppgifter hör att informera om hörsel och hörteknik. I början av höstterminen hade fma Widex inbjudits att tala om senaste nytt i hörteknik. Dick Lundmark beskrev olika hörapparater i dagens sortiment men gav också vinkar om vart utvecklingen är på väg. Kommunicerande apparater betyder enligt Lundmark inte, som mången påstår, att programmen och inställningarna hålls lika i båda öronen. Tekniken är mycket mera sofistikerad och innebär att hörupplevelsen kan styras till det öra som hör bättre. Vanliga tre eller fyrakanals mottager har inte denna förmåga. Det blir allt tydligare att varje patient borde få apparat i båda öronen. Hörupplevelsen förbättras markant. Även ett nästan dött öra kan tas med via den nya tekniken. På en fråga, om patienten kan begära ett visst företags apparater trots att sjukvården skickat patienten till ett annat företag, kunde Lundmark svara att man har rätt att byta leverantör. Patienten är alltså inte bunden till ett visst märke för alltid. Denna information var ny för alla. Det är inte ovanligt bland föreningens medlemmar att man anser sig ha liten nytta av en hörapparat och att man velat prova ett annat märke men att detta inte bifallits. En mycket uppskattad föreläsare under hösten var Jacob Söderman. En bok om hans liv hade utkommit under året och han var inbjuden att berätta om denna. Hans liv har varit omväxlande men alltid lett framåt i karriären och toppen blev när han utnämndes till Europas första ombudsman. Efter europatiden återvände han till Helsingfors och valdes ännu en gång in i riksdagen. Caj Kortman som känner Finlands och speciellt Lapplands geologi berättade färgrikt om olika faser i den lappländska guldfebern. Publiken fick också veta varifrån ölmärket Lapin Kulta härstammar. Håkan Hemberg var inbjuden att beskriva sina studier och sitt forskningsämne Etik i offentlig förvaltning. Det är kanske inte alltid så enkelt som man föreställer sig. Carmela Belinki berättade om och läste ur sin senaste bok Mischa. En man som levde i de södra stadsdelarna i Helingfors. Ett intressant föredrag som också visade på hur en roman kan komma till. Helena Nygård berättade om sin hemstad Wien. Nästan alla åhörare hade i något skede besökt Wien och kände igen platserna. Det historiska var ändå nytt 3/9

4 för de flesta. Äkta mannen Carl-Gustav bjöd på egna österrikiska bakverk. Det var nog årets smakligaste kaffeservering och kakorna gick åt till sista smulan. Tina Fabritius skulle berätta om svenskbygderna i Estland men hon insjuknade och dagen användes till att diskutera lokalbytet. Under året hölls också två stadgeenliga föreningsmöten. Vårmötet skall behandla bokslut och verksamhetsberättelse och beslutas om ansvarsfrihet kanbeviljas de redovisningsskyldiga. Mötet klarade av alla punkter utan diskussion. Vid höstmötet valdes ny styrelse och ny ordförande. Ny ordförande blev Harriet von Koskull och nya styrelseledamöter Carita Laxström och Monica Bäckström. När året närmar sig sitt slut brukar det traditionellt hållas en gemensam födelsedagsfest. Så även i år. Under året som gått hade ytterst få passerat ett jämnt årtal och ordförandens rosor för jämnåriga blev kvar i vasen och prydde sedan bordet under följande veckor. Årets julfest avnjöts som vanligt runt gröttallrikar, glöggmuggar och pepparkaksfat men kryddades också denna gång med ett besök av Steinerskolans Lucia. I övrigt gick programmet enligt invand folkskolemodell. Föreningens tack till avgående ordföranden var en mohairpläd av Lena Rewell I samband med julfesten hyllade medlemmarna sin avgående ordförande Ulla Donner. Hon har under 12 år varit föreningens uppskattade strateg och inspiratör. Hon har förvaltat tidigare generationers arv på ett framgångsrikt sätt och har spritt den värme som alla mötesdeltagare upplever vid föreningens 4/9

5 sammankomster. Totalt har ca 700 medlemsbesök registrerats i dagboken för dessa måndagsmöten. Utöver detta har Canastagruppen spelat varannan onsdag och även samlats under sommarmånaderna. Föreningslokalen erbjuder allt som behövs för lyckade arrangemang i olika former men trots allt står utrymmena mestadels tomma. Varken styrelsen eller medlemmarna har kommit på något nytt och lockande. Samhället i övrigt bjuder på så mycket aktiviteter att dubbleringar inte känns givande. Dagens teknik möjliggör för de flesta ett deltagande i allmänna begivenheter. Lokalfrågan Luthergatan 14 A 1 har varit föreningens hem i 25 års tid. Att bryta upp från denna bekanta och ombonade omgivning kan kännas svårt för mången äldre medlem. Ändå har det under åren blivit allt tydligare att en flyttning småningom måste ske. Kriterierna för en ny möteslokal har varit att utrymmena skall ligga centralt och vara lätta att nå med offentliga transportmedel. Dessutom ska lokalen vara betydligt billigare i drift än den nuvarande på Luthergatan. Styrelsen ansåg sig ha hittat en dylik lokal i huset Tölögatan 10. När köpesförhandlingarna pågått en tid nåddes ett pris som var acceptabelt och köpet slogs fast och köpebrevet undertecknades den Innan dess hade ordföranden förhandlat fram ett förmånligt lån hos Nordea. Lånet ska ge föreningen möjlighet att sanera de nya utrymmena och även ge medel för att upprätthålla två lokaler under en övergångstid. Noteras kan att lokalen i fråga var en nyregistrering vilket innebar att aktierna inte tidigare funnits till salu. Detta innebar att köparen undgick den märkliga kapitalöverföringsskatten. I detta fall dryga tjugotusen euro. På bostadsmarknaden är köparen i dagens läge stark och en försäljning av Luthergatan 14 A 1 kan dra ut på tiden och det pris styrelsen hoppas få kan bli betydligt lägre än vad som hade varit fallet för något år sedan. Styrelsen hoppas att föreningens verksamhet ska kunna flytts under nytt tak under våren /9

6 Övrigt Ordförande Ulla Donner undertecknar köpebrevet för Tölögatan 10 b 9 Hörselskadade i arbetslivet, HiA, arrangerade för sina medlemmar en kurs i läppavläsning under hösten och kursen hölls under två dagar i vår föreningslokal. I övrigt har denna förening, som verkar i hela Svenskfinland men är mest aktiv i Österbotten, vid flera tillfällen erbjudits möjlighet att utnyttja Luthergatans lokal för möten i huvudstadsregionen. Denna kurs var det första arrangemanget föreningen velat ordna. Föreningen Finlands svenska teckenspråkiga höll en två dagars sammankomst inklusive årsmöte i föreningslokalen. Föreningen Hörseltjänst har liksom under tidigare år beretts möjlighet att hålla sina styrelsemöten i föreningslokalen. Under några månader, så länge rörsanering drev familjen på flykt, bodde ordföranden i föreningslokalen. Hon var nu den fjärde medlemmen som kunnat utnyttja denna möjlighet. Som hyra fick föreningen en ordentlig säng till vilorummet. Den hetekka som tidigare gäster blivit tvungna att använda mönstrades ut. Husbolaget har som under tidigare år beretts möjlighet att hålla sina bolagsstämmor i lokalen. Detta har uppskattats av invånarna som då inte behövt lämna huset för stämman. 6/9

7 Kvistebo En trogen skara har under sommaren 2014 varje lördag samlats vid Kvistebo till kamratlig samvaro i skön omgivning. Under många år har en rutin vuxit fram med Rolf Poppe Berghäll som tidig fyrväckare och övriga strålande samman vid middagstid. Medtagen matsäck har tömts och husets kaffekokare har puttrat på i olika repriser. Det upplevs som ett efterlängtat avbrott i vardagen att även under sommaren få träffa föreningsbekanta, utbyta tankar och erfarenheter, klaga på eller prisa vädret och inte minst känna naturens och vänners närvaro. Föreningens sociala betydelse kommer ofta fram under dessa träffar. Traditionen bjuder att en avslutningsfest ordnas när hösten står för dörren och verksamheten småningom flyttar till centrum. Även i år bjöd ordföranden på god mat och vice ordföranden på hembakat. En beställbuss transporterade de flesta deltagarna från och till centrum, ett arrangemang som uppskattades. Stugan var som brukligt fylld till sista plats. Medlemskåren Kvistebogäster september Som i det föregående antytts har antalet medlemmar inskrivna i föreningen minskat även under Vid utgången av året hade föreningen 140 medlemmar. 3 medlemmar har sagt upp sitt medlemskap. Enligt de uppgifter som nått föreningen har 9 medlemmar avlidit. Eftersom en del av medlemsavgiften betalas till förbundet för att tidningen Vi Hörs skall skickas till medlemmarna anser styrelsen det riktigt att utesluta medlemmar som inte erlägger avgift. Stadgarna stipulerar att medlem som underlåter att erlägga avgift under två på varandra följande år kan uteslutas. Enligt denna paragraf har 8 medlemmar strukits. 7/9

8 Av statistiken framgår också att 14 medlemmar inte betalt avgift under Dessa har fått en försynt påminnelse. Leder den inte till resultat kommer dessa medlemmar att strykas enligt samma regel. Man kan fråga sig om den allmänna nedgången i landets ekonomi eller föreningströtthet leder till att en modest avgift anses för betungande. Under året har följande dödsbud nått föreningen: Saga Lindgren, Gurli Meincke, Monica Salovaara, Rita Parsons, Gun Westerholm Runa Reimavuo, Rose-Marie Nordman, Nils Backman, och Kristian Strömberg Söderholms fond Utdelningen från fonden gjordes enligt samma kriterier som tidigare. Högsta vikt lades vid att den sökande hade ett verkligt studiemål. Fortfarande kan konstateras att de som åtnjutit bidrag har svårt att åstadkomma en redogörelse för hur bidragen använts. Detta gäller i synnerhet unga. Hot om återkrav av bidrag har ändå inte tillgripits som påtryckning. Slotte Anna-Maria För avhandling om finlandssvenska döva 6000,00 Hemberg Håkan För avhandling i offentlig förvaltning 5000,00 Häggdahl Josefin För studier vid TH i Stockholm 1000,00 Lindqvist Mia För språkresa till England 3000,00 Tilde o Robin Niemelä För inköp av hjälpmedel för språkövningar 680,00 Mellberg Bo För deltagande i NAS kongress i Åbo 500,00 Östman Siw o Roger För resa till hörteknisk mässa i Hannover 1400,00 Svenska hörselförbundet rf För hjälpledarutbildning till skolan 750,00 Totalt 18330,00 Ekonomin Föreningen har klarat av sina åligganden och har kunnat täcka sina kostnader bl.a. med hjälp av medlemsavgifter och bidrag men även till stor del tack vare räntabla investeringar. Det allmänna ekonomiska läget började under året peka dramatiskt neråt i landet och utfallet från investeringarna gick ned och fortsätter troligen falla. Den största kostnadsposten har bolagsvederlaget för samlingslokalen varit. 8/9

9 Bidrag under 2014 Bidragsgivare Belopp RAY via förbundet Grundbidrag 1000,00 Medlemsbidrag 1902,04 Extra 444, ,15 Helsingfors stad 2000,00 Esbo stad 500,00 Totalt 5846,15 Administrativt På styrelsens initiativ antog höstmötet nya stadgar för föreningen. Den viktigaste ändringen jämfört med tidigare stadgar är att det i framtiden räcker med 4 styrelseledamöter och en ordförande. Dessutom ströks kravet på att annonsering om föreningsmöten bör ske i Hufvudstadsbladet, detta bl.a för att spara annonskostnaderna. Meddelande bör i framtiden ges i medlemsbrev i början på terminen och sedan på föreningens hemsida Stadgeändringen är vid årsskiftet ännu inte fastställd av föreningsregistret. Föreningen har under året haft följande styrelse: Ordförande Ulla Donner Vice ordförande Birgitta Andersson Sekreterare Moritz Wegar Kassör Gretel Schalien Ledamöter Harriet von Koskull, Maj-Britt Winqvist och Kristian Strömberg (till sitt frånfälle) Föreningen har anlitat bokföringsbyrå QWERTY för bokföring och bokslut Revision/verksamhetsgranskning har gjorts av GRM Erika Sjölund Helsingfors i januari 2015 Styrelsen Framläggs för vårmötet den 20 april 2015 Godkänd av vårmötet den 20 april /9