Helsingforsregionens hörselförening rf

Transkript

1 Helsingforsregionens hörselförening rf Luthergatan 14 A Helsingfors kontakta@hehf.f VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2013 Enligt den av höstmötet antagna verksamhetsplanen skulle föreningens aktiviteter främst utgöras av veckomöten, men även annan verksamhet skulle sökas och understödas. Veckomötena har ordnats i traditionell form men någon nydaning inom föreningen har inte skett utan gamla rutiner har även under den gångna perioden fått råda. Att föreningen inte hittar nya verksamhetsformer som kunde få samlingslokalen fylld kan bara konstateras och beklagas. Medlemskåren har inte heller kommit med egna önskemål men nog tipsat om tänkbara föreläsare till måndagsträffarna. Många av medlemmarna tar del i andra föreningsaktiviteter som bjuds inom regionen bl.a. inom pensionärsföreningarna. Detta kan leda till att tiderna sammanfaller och det uppstår en konkurrens om intresset. En sådan konkurrens måste ses som positiv eftersom det tyder på att de hörselskadade i dag, tack vare ny teknik, kan delta i normala sociala begivenheter. Många föreningars träffar hålls i utrymmen med ljudförstärkning och T-slinga vilket främjar hörbarheten. Utvecklingen går mot ett mera barriärfritt samhälle. En utveckling hörselföreningarna varit med att framdriva. Trots denna utveckling behöver hörselskadade fortsättningsvis ha möjlighet till samvaro inom en egen krets. har även under året 2013 bjudit sina medlemmar denna möjlighet. Administrativt har året varit tillbaka i lugna banor. Lokalbekymren är för överskådlig tid lagda åt sidan och krafterna kunde inriktas på att ge medlemmarna trivsel och stöd var Helsingforsregionens hörselförenings 87e verksamhetsår. I 1/10

2 föreningens lystringssång som ljuder vid de flesta måndagsmöten sägs att.. dom går efter dom går före... och faktum är att några medlemmar löper före i ålder med föreningen och andra strax efter. Medlemsskarans ålder är hög. Sålunda har många medlemmar åter lämnat oss under året men glädjande nog har också nya anslutit sig. Medlemsantalet har förblivit stabilt, men föreningen är nu den nästminsta inom Svenska hörselförbundet. Det allom överskuggande problemet består också de aktivas skara är liten. Allmän verksamhet Liksom under tidigare år har de regelbundna måndagsmötena varit stommen i verksamheten. En ständig diskussion pågår inom styreslen om det är motiverat med så täta träffar men tillsvidare har program kunnat ordnas och inga inskränkningar har blivit aktuella. Att skapa ett nytt terminsprogram är varje gång förenat med en hel del vånda. En trygg och tillförlitlig medverkanda har genom åren varit kaplan Päivikki Ahonen från nuvarande Johannes församling. Hon har en gång varje månad hållit andakt med medlemmarna. I och med höstterminens början blev det en stor förändring när Päivikki meddelade att hon går i pension och även tänker lämna de invanda andaktsstunderna. Någon ersättar kunde inte hittas och så blev de resterande andakterna en improvisation av styrelsemedlemmarna. Årets sista andaktsdag gavs dessutom till Folkpensionsanstalten FPA och tolktjänstbyrån. Sanna Johansson och Riikka Heikkinen informerade allmänt om tolktjänster. Inbjudan hade gått till alla intresserade och sålunda var de flesta deltagare andra än föreningens medlemmar. Bl.a. synskadade och döva slöt upp och hade dessutom egna tolkar med sig. Möteslokalen var välfylld. Vid ett tidigare tillfälle informerade skrivtolken Camilla Andersson om sitt arbete och belyste detta i ett rollspel med ordföranden och sekreteraren i huvudrollerna. Rollspelet visade sig vara ett sätt att praktiskt beskriva hur en skrivtolkning görs för den enskilde kunden och hur den kan vara till nytta för den som har svårt att uppfatta tal. Under året hölls naturligtvis även två stadgeenliga föreningsmöten, 2/10

3 ett vårmöte och ett höstmöte. Föreningens uppgift är framför allt att informera de egna medlemmarna om hörselfrågor men föreningsaktiva har också ställt upp när andra intressegrupper begärt information. Det uppskattas i allmänhet att en person med hörselskada kommer och berättar om problem och möjligheter. Ulf Itäinen från frma KL-Support höll i januari ett uppskattad informationstillfälle med demonstration av hjälpmedel utöver hörapparater. Faktum är att mången medlem inte känner till vilken utrustning som borde fnnas i ett hem där en person är hörselskadad. Det allra viktigaste vore att alla har en brandvarnare man uppfattar även nattetid när hörapparaten i de flesta fall ligger på nattygsbordet. Hörselrådgivningen inom föreningen går även ut på att informera om dessa viktiga saker, men var och en måste själv bearbeta sin hörsel- vårdare för att utrustningen skall beviljas. Reseskildringar uppskattas av medlemmarna. Tre resor har presenterats under året. Först kom paret Curt och Gun-Britt Lindström på besök och berättade om en intressant färd de hade gjort till Sydamerika och Antarktis. Vid ett senare tillfälle förflyttades åhörarna till andra sidan jordklotet när Jens Wegar visade en video han gjort under en resa med Haga Ungdomsförening till Grönland. En tredje reseberättelse stod Caj Kortman för. Han verkade under -80 talet som geolog i Kenya och upplevde under sina resor i landet många intressanta och kanske ibland obegripliga händelser. Caj fck publiken med sig. En äkta helsingforsare Carl Appelberg kåserade, med hjälp av gamla vykort han samlat på, över hemstaden i förvandling. Trots att tekniken inte ville medverka på önskat sätt så blev det ändå en uppskattad beskrivning av skeenden i staden. Enligt kåsören har inte allt skett med invånarnas bästa för ögonen. Ett annat anförande med stark anknytning till Helsingfors höll Maj-Len Ekberg när hon berättade om sitt och familjens anrika café, Café Ekberg som nyligen frat sin 170 åriga existens. Mången medlem har under årtiondenas lopp setts som gäst i caféet. Föreningen är stiftande medlem av Svenska hörselförbundet. Trots denna bindning hålls knappast någon kontakt med förbundets personal utöver det 3/10

4 nödvändiga, administrativa. För att ge förbundet ett ansikte bjöds kanslisekreteraren Gita Lindholm in för att berätta om tidskriften Vi hörs. Gita är den som i huvudsak samlar in material för tidskriften, ansvarar för dead lines och som sköter om utformningen. Tidskriften är ursprungligen Helsingforsföreningens medlemsblad men övergick i förbundets ägo när förbundet grundades. Tidskriften skickas till alla föreningsmedlemmar inom förbundet och är en uppskattad medlemsförmån. I verksamhetsplanen för året sägs att föreningen skall samverka med övriga föreningar för de hörselskadades bästa. Förbundets temaår var inriktat på en bättre ljudmiljö i samhället. Föreningen Hörselskadade i Arbetslivet, med säte i Vasa, ville bjuda in en känd ljudexpert från Sverige att undervisa blivande byggingenjörer vid yrkeshögskolan NOVIA i VASA i hur ljud verkar och kan bemästras i offentliga rum. Föreningen sökte understöd från Söderholms fond för att genomföra initiativet. Understödet beviljades och sekreterare deltog sedan i den föreläsning som riktades till allmänheten. Det var en välbesökt föreläsning som fck god synlighet i den lokala pressen. Responsen bland de studerande och lärarna var uppskattande och en förhoppning uttalades att varje årskurs skulle få möjlighet till liknande gästföreläsningar. Föreläsningen skrivtolkades vilket gav en hörande deltagare orsak att anmärka på det smattrande ljudet från tolkarnas tangentbord. Ett tecken på att alla inte var informerade om skrivtolkningens funktion, men också ett gott bevis för att även en hörande störs av extra ljud. En basar ordnades också under vårterminen. Om nödvändigheten av en basar råder det delade meningar inom styrelsen, men hittills har åtminstone en basar hållits varje år. Det ekonomiska utfallet är inte märkvärdigt men den sociala delen skall inte underskattas. Första måndagen i maj gjorde ett tjugotal medlemmar en utflykt till Malmgård i Pernå. Greve Carl Johan Creutz, den nuvarande ägaren och brukaren av gården, fungerade som guid genom slottet. Efter rundvandringen avnjöts en läcker sopplunch i gårdens café. Gårdsbutiken besöktes givetvis också. De flesta deltagare vandrade till den väntande bussen med en påse eller två under armen. Utflykten bekostades med gåvomedel som utryckligen anvisats för rekreation och förnöjelse. Donatorn önskade förbli anonym. 4/10

5 Hösten inleddes med den sedvanliga andakten, även denna gång ledd av kaplan Päivikki Ahonen. Tyvärr måste konstateras att detta också var sista gången hon ställde upp som andaktsledare. En 25 årig era är till ända. Päivikki har varit mycket uppskattad inom föreningen och ingen protesterade när styrelsen föreslog att hon skulle kallas till föreningens hedersmedlem. Som seden påbjuder överräktes ett enkelt diplom på den nya värdighet till den nya hedersmedlemmen. Ordförande Donner sammanfattade medlemmarnas tankar i ett kort anförande. Efteråt samlades alla deltagare till ett gruppfoto. Päivikki poträtterades även ensam och skall detta porträtt hängas upp i raden av föreningens märkes-personer. Föreningens nya hedersmedlem Päivikki Ahonen omringad av en uppskattande medlemsskara foto: Urlika Laxström En gäst som alltid drar stugan full är författaren Claes Andersson. Han läste ur sin senaste diktsamling och bjöd dessutom på svängig musik trots att pianot ansågs illa stämt. Den hörselskadade publiken uppfattade knappast någon disharmoni i musiken. Mera om böcker blev det när Moritz Wegar refererade Jussi Iltanens bok om Finlands järnvägar Radan varrella, Suomen rautatieliikennepaikat. Boken, ett bildverk med hundratals foton och faktarutor, utkom med anledning av järnvägens 150 åriga historia i Finland och den öppnar intressanta vyer över en viktig fas i landets utveckling. Föreningens medlemmar kunde med all 5/10

6 sannolikhet oftare bidra till programutbudet med bokreferat och reseskildringar. Till traditionerna hör att en gemensam födelsdagsfest skall fras varje höst. Den dagen bjuds extra gott kaffebröd och de som frat eller frar jämna år under året som gått får motta en ros. Det fanns både 90 och 95 åringar i skaran även denna gång. Förbundets kongress hölls denna gång i Vanda, alltså inom föreningens eget verksamhetsområde. Föreningens delegater i kongressen var Ulla Donner, Birgitta Andersson, Harriet von Koskull och Leila Walander. Måndagen efter kongressen informerade ordföranden om förhandlingarna. Till samma måndag hade också inbjudits förbundets koordinator för frivilligarbetet - Lina Firon. Hon berättade bl.a. om kongressarrangemangen. I förbundets nya styrelse för kommande 3 år invaldes bl.a. föreningens medlem Lena Wenman. Föreningens julfest var som vanligt en välbesökt och denna gång behövde ingen riskera liv och lem för att ta sig fram. Hela stan låg snöfri. Glöggen, pepparkakorna och gröten smakade och de som åter ställt upp för att arrangemanget skulle kännas varmt och trevligt fck välförtjänta applåder. De varmaste applåderna fck dock årets underhållande gäster, nämligen en grupp stjärngossar från Steinerskolan. De ersatte lucian som alla övriga år hört till det ordinarie inslaget i julfesterna. 6/10

7 Övrig verksamhet Canastklubben har spelat mycket flitigt under året. Förutom träffarna under den egentliga föreningstiden så har man även samlats sommartid. Gruppen är inte stor och trenden är dessutom neråtgående. Under sommaren har en liten men trogen skara medlemmar varje lördag samlats vid sommarstället Kvistebo i Esbo. Vädret gynnade utevistelse samtidigt som flygande ohyra lyste med sin frånvaro. Bär och svampskörden blev denna sommar och höst minimal. Under sommaren restes åter en flaggstång på tomten och flaggan kunde hissas till avslutningfesten. Tyvärr var just den dagen regnig och tråkig så flaggan slokade. Till avslutningen hade åter gemensam transport ordnats från centrum. Luthergatan 14 A 1 Husbolaget har åter beretts möjlighet att hålla sina stämmor i föreningslokalen. Något invånarna uppskattar. I stämmorna har alltid någon från styrelsen haft föreningens fullmakt. Efter att rörsaneringen är avklarad har inga stora ärenden varit upp på dagordningen. En rättsstrid pågår mellan bolaget och en aktieägare som ansett sig orättvist behandlad. Föreningen har inte haft någon orsak att yttra sig i frågan. Föreningen hade ansökt och erhållit bidrag från SAMS - Sammarbetsförbundet kring funktionshinder rf för anskaffande av ny köksspis. (SAMS fördelar de sociala bidrag Svenska kulturfonden beviljar handikapporganisationer). Efter visst jagande hittade ordföranden och sekreteraren en lämplig spis både till pris och dimension. Spisen levererades till höstterminens start. Förbundet hade under året en kampanj för bättre ljudmiljö. Inom kampanjens ramar uppmanades föreningarna att tänka över sina behov av tekniska hjälpmedel eller mötesrekvisita. Styrelsen ansåg föreningen vara väl rustad men kunde ändå tänka sig en förbättring av mötestekniken för styrelsens egna sammankomster. Ordföranden och sekreteraren besökte Widex för att konsultera sakkunniga. Det beslöts att styrelsen skulle förses med Comfort Digisystem. Förbundet hade förhandlat fram bidrag för dessa anskaffningar men föreningarna måste stå för en del. Inköpet ansågs ändå 7/10

8 fördelaktigt och anskaffningen gjordes. Medlemskåren Antalet medlemmar har minskat under året. 3 medlemmar har avgått och 9 dödsfall har kommit till styrelsens kännedom. Nyinskrivna medlemmar är 12 inklusive hedersmedlemmen. Strukna pga obetalda medlemsavgifter är 9. Medlemsantalet är sålunda 154 vid årets utgång. Den största gruppen medlemmar kommer som tidigare från Helsingfors men den i Esbo bosatta delen är också betydlig. En växande grupp har varit medlemmar bosatta i Grankulla. De avlidna medlemmarna är: Per Donner, Björn Lindström, Gustav Fogde, Anna Lindgren, Rurik Packalén, Sven Ragnar Forsén, Jerker Sundholm, Wivi-Ann Schrey och Maj-Lis Lönnqvist. Donationer/fonder Föreningen har mottagit 150 i anonyma bidrag. För Torsten och Sirkka Söderholms fond och bidragen från denna gjordes reklam i förbundets tidskrift Vi hörs. På föreningens hemsida och på Luckans Fyrksida fnns ständiga länkar. Endast fem ansökningar inkom och dessutom hade styrselsen reserverat bidrag för HiAs temadag i Vasa och för deltagarna i förbundets kongress. Inalles delades ut. Fondens utdelning skedde enligt följande: Slotte Anna-Maria För avhandling om fnlandssvenska döva 5000,00 Hellberg Håkan För avhandling i offentlig förvaltning 8000,00 Wenman Lena För studiehjälpmedel Föreningen Hörselskadade i arbetslivet HiA För gästföreläsning i ljudvänligt byggande. Yrkeshögskolan NOVIA, Vasa 500, ,00 Svenska hörselförbundet För stödperson i förskola rf 500,00 Helsingforsregionens hörselförening rf 795,00 För föreningens deltagare i förbundskongressen 8/10

9 Fondens tillgångar och utveckling framgår av bokslutet. Bidrag från samhället och institutioner Bidragsgivare Belopp RAY via förbundet Grundbidrag 1000,00 Medlemsbidrag 2003,64 Extra 232,00 Helsingfors stad 3235, ,00 Esbo stad 500,00 SAMS (riktat bidrag) 500,00 Svenska hörselförbundet för projektet Bättre ljudmiljö 3502,80 Totalt 9738,44 Övrigt Föreningen har en ubildad hörselrådgivare, för tillfället sekreteraren. Till uppgifterna hör att hålla sig informerad och kunna hjälpa med enkla problem som kan uppstå för en apparatanvändare. Styrelsen Styrelsen har sammankommit till 5 protokollförda möten av vilka ett assosierades och fortsatte vid ett senare tillfälle. Styrelsens medlemmar var under året: Ulla Donner, ordförande, Helsingfors Birgitta Andersson, vice ordförande, Helsingfors 9/10

10 Gretel Schalien, kassör, Helsingfors Moritz Wegar, sekreterare, Vanda Lola Martin, ledamot, Helsingfors Kristian Strömberg, ledamot, Grankulla Maj-Britt Winqvist, ledamot, Esbo Föreningens bokföring har som tidigare omhänderhafts av bokföringsbyrå QWERTY. Verksamhetsgranskare har varit Carola Holm och hennes suppleant Kurt Andersson. Helsingfors januari 2014 Styrelsen Framläggs för vårmötet den 24 mars 2014 Godkänd av vårmötet den 24 mars /10