En studie om revisorns roll i familjeföretag

Transkript

1 En studie om revisorns roll i familjeföretag Civilekonomprogrammet med inriktning redovisning Examensarbete 30hp Författare: Karin Berg & Amelie Karlsson Handledare: Sven- Olof Yrjö- Collin Examinator: Anna Stafsudd Kurskod: 4FE03E Termin: VT- 13

2 Förord Vi vill börja med att rikta ett stort tack till de revisorer som ställt upp på intervjuer till vår förstudie vilket gav oss en djupare förståelse för ämnet. Vi vill även tacka samtliga revisorer och företag som besvarat vår enkät och gjort vår studie genomförbar. Utan er erfarenhet samt vilja att hjälpa oss hade vår uppsats inte varit möjlig att färdigställa. Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Sven- Olof Collin som bidragit med värdefull feedback och stöttning under uppsatsens gång. Slutligen vill vi tacka vår examinator Anna Stafsudd och vår seminariegrupp för värdefulla kommentarer och tankar kring vår uppsats. Tack! Linnéuniversitetet, Växjö Karin Berg Amelie Karlsson II

3 Sammanfattning Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2013 Författare: Karin Berg och Amelie Karlsson Handledare: Sven- Olof Yrjö- Collin Examinator: Anna Stafsudd Titel: En studie om revisorns roll i familjeföretag Bakgrund: Forskningen kring familjeföretag är liten trots att det är den dominerande formen av ägande runt om i världen. De undersökningar som gjorts visar att det finns skillnader i hur familjeföretag ägs och drivs gentemot icke familjeföretag vilket i sin tur måste innebära att även redovisningen skiljer sig åt. Familjeföretag kännetecknas även av långsiktighet och nära relationer, i och med det vill vi undersöka hur familjeföretagens relation med sin revisor är. Syfte: Syftet med vår studie är att förstå revisorns roll i familjeföretag. Syftet är även att ta reda på vilken roll revisorn har i ett familjeföretag. Metod: Vi har genom att integrera teorier kring revisorer samt teorier kring familjeföretag genererat hypoteser kring ämnet. För att samla in data valde vi att genomföra en kvantitativ undersökning genom två webb- enkät. Underlag till enkäten samlades in i en förstudie där vi intervjuade tre revisorer vilket gav oss en grundlig förståelse för ämnet. Vi skickade sedan ut två olika enkäter till familjeföretag respektive revisorer vilket resulterade i svar från 214 familjeföretag samt 304 revisorer som reviderar över 60 % familjeföretag. Resultat: Studiens resultat visar en tendens till att revisorn har flera olika roller i ett familjeföretag. Vår studie påvisar dock inte att det skiljer sig åt beroende på hur företaget är uppbyggt. Rollerna tenderar istället att bero på andra faktorer såsom storlek på staden och om familjeföretaget har genomgått generationsskifte. Vi kan dock se en ökad roll som rådgivare när familjeföretagets styrelse enbart består av familjemedlemmar, samt en ökad roll som både rådgivare och medlare då familjeföretagets ledning enbart består av familjemedlemmar. III

4 Abstract Master Thesis in Business Administration and Economics, School of Business and Economics at the Linnaeus University, 2013 Authors: Karin Berg and Amelie Karlsson Supervisor: Sven- Olof Yrjö Collin Examiner: Anna Stafsudd Title: A study regarding the role of the auditor in family business Background: Research regarding family business is small, despite family business being the most common form of ownership around the world. The research that has been carried out shows differences in ownership and management between family business and non- family business. In turn, these differences would cause for differences in accounting too. Family business are characterized by long- sightedness and close relationships. This is why we want to investigate the relationship between family business and their auditors. Purpose: The purpose of our study is to understand the role that the auditor takes on within family business. Furthermore, the purpose is also to identify which role the auditor plays in family business. Method: By integrating theories regarding auditors with theories regarding family business, we created hypothesis on the subject. In order to collect data, we decided to carry out a quantitative research via two Internet based questionnaires. We carried out a pre- study by interviewing three auditors in order to gain a deep understanding of the subject and to be able to create a foundation of the questionnaire. Thereafter, two different questionnaires were created and sent to either family business or auditors. The questionnaires generated response from 214 family business and 304 auditors who audit more than 60 % of family business. Conclusions: The result of study shows a tendency for the auditor to take on different roles in family business. The different roles do not depend on the composition of the enterprise, which our study also shows. Instead, the roles seem to depend on other factors such as the size of the town in which the family enterprise is located and on whether the family enterprise has gone through IV

5 generational transfers or not. The auditor s role as an advisor seems to grow as the board of the family enterprise solely consists of family members. As the management of the family enterprise solely consists of family members, the auditor s role as both an advisor and a mediator seem to grow. V

6 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion... 3 à Problemformulering: Syfte Disposition Metod Teoretisk utgångspunkt Forskningsansats Teorival Källkritik Forskningsetiska aspekter Teoretisk ansats Familjeföretag Bolagsstyrning Revisorn Revisorn som granskare Revisorn som rådgivare Revisorn som medlare Revisorn som förmedlare Hypotesöversikt Ägande Familjeägt bolag Delägare utanför familjen Styrelse Styrelse i familjeföretag VD/Ledning VD/ledning i familjeföretag Hypotessammanfattning: Empirisk Metod Undersökningsmetod Alternativa tillvägagångssätt Undersökningsdesign VI

7 4.3 Metod för datainsamling Enkät Kritik mot vår enkät Enkät till familjeföretag Enkät till revisorer Förstudie Operationalisering semi- strukturerade intervjuer Sammanställning av semi- strukturerade intervjuer Operationalisering enkät Företag Revisorer Bortfallsanalys Familjeföretag Revisorer Empirisk analys Beskrivande statistik Familjeföretag Revisor Hypotesprövning Familjeföretag Revisor Sammanfattning av hypotesprövning Explorativ analys (undersökande, utforskande analys) Slutsatser & Implikationer Slutsats Studiens begränsningar Studiens implikationer Teoretiskt bidrag Metodologiska Empiriska Praktiska Förslag till vidare forskning Källförteckning VII

8 Appendix 1. Inbjudan intervjubrev Appendix 2 Brev i interjuformulär Appendix 3 Intervjufrågor Appendix 4 Enkätbrev utskick 1 till företagen Appendix 5 Enkätbrev utskick 1 till revisorerna Appendix 6 Enkätbrev påminnelse 1 till företagen Appendix 7 Enkätbrev påminnelse 1 till revisorerna Appendix 8 Enkätbrev påminnelse 2 till företagen Appendix 9 Enkätbrev påminnelse 2 till revisorerna Appendix 10 Enkät företag Appendix 11 Enkät revisorer Appendix 12 Regressionsanalys F- enkät Revisorns roll Appendix 13 Wilcoxon R- enkät Revisorns roll Appendix 14 T- test F- enkät Städer Appendix 15 T- test F- enkät Styrelseordförande Appendix 16 T- test F- enkät VD Appendix 17 Faktoranalys familjeföretag Appendix 18 Faktoranalys revisorer VIII

9 Figur- och diagramförteckning Figur 1 - Familjeföretag... 2 Figur 2 - Visat utrymme för vår forskning (egen bearbetning) Figur 3 - Revisorns fyra roller (egen bearbetning) Figur 4 - Revisorn som medlare (egen bearbetning) Figur 5 - Konflikt i familjeföretag Figur 6 - Revisorn som förmedlare (egen bearbetning) Figur 7 Hypotesöversikt (egen bearbetning) Diagram 4: 1 Antal familjeföretag Diagram 4: 2 Andel familjeföretag revisorn reviderar Diagram 5: 1 Familjeföretag - stad Diagram 5: 2 Familjeföretag - generationsskifte Diagram 5: 3 Familjeföretag - startår Diagram 5: 4 Familjeföretag - revisionsbyrå Diagram 5: 5 Revisor - revisionsbyrå Diagram 5: 6 - Revisor - stad Diagram 5: 7 Revisor - kön Diagram 5: 8 Familjeföretag - kontakt Diagram 5: 9 Familjeföretag - möte Diagram 5: 10 Revisor - möte familjeföretag Diagram 5: 11 Revisor - möte familjeföretag - byrå Diagram 5: 12 Revisor - orsak till kontakt Diagram 5: 13 Familjeföretag - stad - BigFour Diagram 5: 14 Familjeföretag - år revisor IX

10 1. Inledning Inledningskapitlet presenterar vad som kännetecknar ett familjeföretag vidare presenterar vi i problemdiskussionen vad en revisor har för uppgifter i företag. Vilket mynnar ut i argument kring varför det är intressant att studera hur revisorns roll ser ut i familjeföretag. Vilket leder fram till vår problemformulering samt syftet med vårt examensarbete. 1.1 Bakgrund Familjeföretag är den dominerande formen av ägande runt om i världen (International Family Enterprise Research Academy (IFERA) 2003; Gersick, Davis, Hampton, Lansberg 1997) och likaså i Sverige (Emling 2000). Familjeföretagens verksamhet bidrar till stor del av ländernas BNP och hur arbetstillfällen skapas i länderna (IFERA 2003). Familjeföretag kan skilja sig åt och finns i många olika branscher och storlekar. Allt från fåmansföretag till börsnoterade bolag såsom Hennes & Mauritz. (Johansson 2005) De allra flesta företag är familjeföretag när de skapas (Gersick et al. 1997). Det finns ingen entydig definition om vilka som ska betraktas som familjeföretag (IFERA 2003). Johansson (2005) menar att företag ska ägas och kontrolleras av individer och deras familjer samt vara engagerade och aktiva i företagsledningen. Bjuggren, Johansson och Sjögren (2011) hävdar att familjen ska äga majoriteten av aktier/röster och således ha indirekt eller direkt kontroll över företaget. Emling (2000) delar uppfattningen av att familjen ska inneha minst 50 procent av rösterna i familjeföretaget och att familjen ska vara kontrollägare. I en undersökning över svenska familjeföretag var kraven även att företaget ska ha minst fem anställda, en omsättning på minst fem miljoner och att de ska själva ska anse sig som ett familjeföretag. Minst ett av följande krav måste också vara uppfyllda, att företaget genomgått ett generationsskifte alternativt planerar att överlåta verksamheten eller att minst tre representanter för ägarfamiljen är aktiva i ledning/styrelse. Den undersökningen visar att 54,5 procent av svenska företag betraktas som familjeföretag. (Emling 2000) 1

11 Efter att ha undersökt över 250 olika artiklar kring definitioner av familjeföretag, så definierar Chua, Chrisman och Sharma (1999) familjeföretag som följande: The family business is a business governed and/or managed with the intention to shape and pursue the vision of the business held by a dominant coalition controlled by members of the same family or a small number of families in a manner that is potentially sustainable across generations of the family or families. (Chua et al. 1999, s.25) Ägande Familj Företag Figur 1 - Familjeföretag (Gersick et al. 1997, s.6) Modellen visar att det är svårt att ha klara gränser om vad som tillhör respektive del. Det sker överlappning mellan ägande, familjen och företaget. (Gersick et al. 1997) Eftersom gränserna flyter samman kan företaget betraktas som en extra familjemedlem, därför värnar man om företaget och vill att det ska överleva från generation till generation vilket kan sammanfattas i följande ordspråk. (Bergholm et al. 1994, s.1), se (Karlsson Stider 2000, s. 5) Vi har inte ärvt jorden av våra föräldrar. Vi har lånat den av våra barn. Familjeföretagen skiljer sig från icke familjeföretag genom mer känslomässighet och långsiktighet, vilket innebär att ofta är det samma personer som äger och leder företaget. (Gersick et al. 1997) I familjeföretag uppstår inte agent- principalproblematik som har sin uppkomst i separation mellan ägare och ledning 2

12 i samma utsträckning som i icke familjeföretag. Här finns istället risken för att agentproblemet uppstår i form av informationsasymmetri mellan principal och principal. (Jansson, Jonnergård, & Larsson 2010) Vilket kan inträffa om familjen äger lika delar i verksamheten men inte får lika mycket information om företaget. Hur familjeföretaget är ägt och hur många som är aktiva i företaget spelar roll. Om flera generationsskiften har skett finns det risk för att familjebanden suddas ut och att familjerna tenderar att gynna sin egen del av familjen snarare än hela familjeföretaget. Blir detta fallet uppstår en konflikt mellan principal och principal. I ett familjeföretag där enbart första eller tillsammans med andra generationen driver företaget finns istället risk för att emotionella konflikter uppstår. Det är konflikter som grundar sig i känslomässiga beslut och ofta leder till personangrepp, konflikterna skapar osämja som riskerar att påverka familjeföretaget negativt. (van Ees, van der Laan & Postma 2008) För att undvika agentproblematik samt emotionella konflikter inom familjen finns olika kontrollmekanismer i företagen. En av kontrollmekanismerna är revisorn, vars uppgift är att övervaka företagets finansiella ställning och upptäcka felaktigheter i företaget. (Fama 1980) I Sverige har revisorn även till uppgift att granska bolagets förvaltning. (Aktiebolagslagen (ABL) SFS: 9:3) Watts och Zimmerman (1983) menar att revisorns roll som granskare har funnits sedan mitten av talet och har sedan dess utvecklats till att revisorn ska vara oberoende och professionell i sitt arbete. Genom att en oberoende part granskar och säkerställer att informationen är korrekt skapas en trovärdighet för investerare på kapitalmarknaden (Watts & Zimmerman 1983) samt andra intressenter till företaget (Warren & Alzola 2009). Det är viktigt att revisorn håller hög standard för att inte riskera att investerare tappar förtroendet. En oberoende revisor bidrar med att kvaliteten på arbetet blir hög. (Van der Plaats 2000) 1.2 Problemdiskussion För ett serviceföretag likt en revisionsbyrå är det viktigt att skapa en bra och långsiktig relation med sina klienter för att bygga ett förtroende (Echeverri 1999). Samtidigt är relationerna mellan familjeföretag och dess intressenter långsiktiga och går från generation till generation (Gersick et al. 1997). Det här ligger till grund av att både familjeföretaget och revisionsbyrån är intresserade av ett 3

13 långsiktigt samarbete med förtroende för den andra parten. Privatpersoner med stort aktieinnehav är voicebenägna i företag, vilket innebär att de är förhandlingsbenägna och väljer att stanna kvar i företaget och göra sin röst hörd på bolagsstämman. Voicebenägna aktieägare bidrar till att företaget utvecklas i rätt riktning vilket således går att applicera på kontrollägda familjeföretag. (Hedlund, Hägg, Hörnell & Rydén 1985) I ett företag med en långsiktig vision likt familjeföretag är det viktigt med relationer och förtroende (Gersick et al. 1997). Vilket innebär att relationen med företagets revisor blir långsiktig. Däremot får inte revisorns oberoende hotas av deras relation till familjeföretaget, eftersom revisorerna tillhör en profession måste de hela tiden upprätthålla revisionskvalitén på uppgifterna de utför. (Warren & Alzola 2009) Revisionens kvalitet är kontinuerligt en viktig fråga för branschen. Brittiska FRC (FRC Financial Reporting Council; oberoende tillsynsmyndighet av företagens rapportering och styrning; pekar på fyra faktorer som påverkar revisionskvalitet. Den ständiga förändringen i branschen, skandaler som påverkar tilltron till professionen, förhållandet mellan operativa ledningen och revisorn samt en ökad detaljreglering. FRC menar att det finns mätbara faktorer för företagen att utgå från, trots det är det i dagens läge svårt att mäta revisionskvalitet och hur väl den fungerar. Det är framförallt revisorers respekt för de grundläggande principerna och dess egenskaper påverkar kvalitetens utveckling. Kulturen på revisionsbyrån är avgörande för hur revisionen utförs, en god kultur främjar de anställda till att uppfylla sitt professionella ansvar som revisor skapar en bättre revisionskvalitet. (Balans nr 5, 2007) En revisor som arbetar under längre period med ett företag tenderar att skapa grupptillhörighet och därmed sätts oberoendet på prov. Faktorer som tenderar att hota oberoende kan vara egenintresse i form av ekonomisk vinning, vänskapsband, missnöje gentemot egna byrån och mutor. Sociala relationer är komplexa och svåra att kontrollera, en bra relation krävs mellan revisorn och klienten för att skapa ett bra samarbete samtidigt som revisorn måste se upp för att bilda vänskapsband och falla för mutor av olika slag. Att en revisor känner tillhörighet till sina klienter har länge varit ett problem och fall där revisorn känt 4

14 mer samhörighet med sin klient än sin egen revisionsbyrå har bidragit till stora skandaler. För att få bukt på problemet har diskussioner kring att revisorer ska rotera mellan företagen kommit fram men det skulle troligtvis öka kostnaderna både för kunderna och byråerna. (Warren & Alzola 2009) En del av revisorns oberoende bidrar till att ge intressenter, aktieägare och borgenärer en trovärdig bild av företaget och deras finansiella information. Revisorns fokus ska ligga i att skydda parterna mot att företagsledningen gynnar sig själv eller på något annat sätt missköter ekonomin. Att skydda professionen är en annan del i oberoendet, genom att ha krav på sig att behålla ett bra rykte för professionen bidrar det till att revisorerna i större omfattning sköter sina arbetsuppgifter. (Warren & Alzola 2009) I revisionslagen står det att om revisorn biträder vid företagets bokföring eller medelsförvaltning eller företagets kontroll däröver (SFS, 1999: ) innebär det att revisorn blir jävig. Vad som kan ifrågasättas är vad biträder vid företagets bokföring innebär, revisorernas egna förbund FAR anser samtidigt att revisorn får hjälpa till som rådgivare. I FARs beskrivning av revisorns roll står det: I revisorns uppgift ingår alltså att ge råd om hur kunden kan förbättra sina rutiner eller minska riskexponeringen. Revisorns opartiskhet och självständighet får inte äventyras genom rådgivningen. ( Vilket bör innebära att de reflekterat över att rådgivningen kan hota oberoendet. Utöver det finns inga bestämmelser om vilken rådgivning som är tillåten, vilket kan påverka revisionskvalitén negativt. Branschorganisationen hävdar med andra ord att de får agera rådgivare men har ingenting som förklarar i vilken utsträckning det är tillåtet. Familjeföretag är i behov av en revisor som säkerställer den finansiella informationen (Warren & Alzola 2009). Som vi tidigare visat är gränserna i ett familjeföretag svåra att definiera (Gersick et al. 1997) vilket vi tror innebär att även revisorns roll blir svårare att sätta gränser på. Relationerna tenderar att bli mer ingående och långsiktiga. Det är stor skillnad mellan icke familjeföretag och familjeföretag, både i hur de drivs och ägs (Trotman & Trotman 2010). Familjeföretagen lever även efter en mer långsiktig vision (Chua et al. 1999) och det ska finnas förutsättningar för att företaget ska leva vidare mellan olika 5

15 generationer (Gerisck et al. 1997). Medan icke familjeföretag strävar mer efter den finansiella vinsten (Jansson et al. 2010). Trotman och Trotman (2010) har i en undersökning visat att då det är stora skillnader i hur familjeföretag och icke familjeföretag ägs innebär det skillnader i redovisningen, således får revisorn en annorlunda roll i olika företagen. På grund av familjeföretagets långsiktiga vision finns det skäl att tro att revisorn i ett familjeföretag har en djupare relation till ägarfamiljen än i ett icke familjeföretag. Att familjeföretag är känslomässigt grundade och att relationer inom företaget bygger på blodsband skapar sannolikt en grund för att relationer till externa parter bli mer innerliga. Men även diskussioner kring rotation av revisorer gör att tanken på att en djupare relation mellan familjeföretag och revisorn förekommer, har en revisor varit i familjeföretag länge har de sannolikt en känslomässig relation. Trots att relationen mellan ägarfamiljen i familjeföretaget och revisorn ser ut att skilja sig mellan ägare i icke familjeföretag och revisorn så har revisorn krav på sig att agera professionellt. I (12, revisionslagen SFS: 1999:1079) står följande om kompetenskrav för en revisor. En revisor ska ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfattningen av företagets verksamhet fordras för att fullgöra uppdraget. Det borde innebära att revisorerna själva vet när de går över gränsen för jäv, deras kompetens bör leda till att de klarar av att befinna sig i en utsatt position där oberoendet hamnar i kläm. Vilket innebär att de själva avgör om de tar sig an ett uppdrag eller inte. Revisorn har en klar roll som granskare av den finansiella informationen i företaget, för att säkerställa informationen till företagets intressenter och ge en trovärdig bild av företaget (Warren & Alzola 2009). Hur revisorn agerar utöver det skiljer sig troligtvis från fall till fall. Familjeföretag har otydliga gränser om vad som tillhör familjen, ägandet och företaget (Gersick et al. 1997). Frågan vi ställer oss är om det kan komma att påverka även revisorns roll i företaget? 6

16 Familjeföretag är uppbyggda på deras relationer till sina intressenter och karaktäriseras av långa relationer som kan leda till att revisorn bli mer än bara granskare. Vi tror att revisorn i familjeföretag kan agera dels rådgivare, genom att vara tillgänglig för tips och råd kring ekonomin och branschen i stort (Svanström 2008). Företagets storlek kan också ha en inverkan på revisorns roll. I stora företag finns ofta kompetens som behövs för redovisningen genom att företagen har egna ekonomiavdelningar. Mindre bolag tenderar oftare att inte ha någon ekonomiavdelning och endast ha en person som sköter ekonomin. (Seow 2001) Vilket vi tror kan påverka att revisorn får agera rådgivare om den ekonomiansvariga stöter på problem kring bokföring, framförallt i mindre familjeföretag. Vi anser att det även finns andra roller än de redan konstaterade som granskare och rådgivare. På grund av risken att konflikter uppstår i familjeföretag är det sannolikt att revisorn får anta en roll som problemlösare mellan olika parter, vilket kan ge grund till två ytterligare roller. Dels rollen som medlare inom familjen, med det menar vi att revisorn blir en medlare mellan olika parter i företaget. Det för att förhindra att konflikter uppstår men även försöka lösa problem mellan familjemedlemmar. En situation som kan uppstå är om olika kärnfamiljer driver samma företag, vilket gör att konflikter riskerar att uppstå mellan familjerna om de har olika mål med verksamheten. En annan situation kan vara om förra generationen fortfarande är aktiva i verksamheten och vill bestämma trots att de inte längre är överhuvud i företaget. Den andra av de två ytterligare rollerna är förmedlare, vilket innebär att revisorn blir budbärare i familjeföretaget. Om dålig information ska spridas i familjeföretaget kan det underlätta för familjen om någon utomstående meddelar olika parter för att skydda sina relationer. Svårigheten för revisorn om situationerna uppstår är att behålla sitt oberoende och ha möjlighet att upprätthålla revisionskvaliteten. Vi har hittat få vetenskapliga artiklar om revisorn i familjeföretag och dess relation till ägarna. Det finns teorier kring familjeföretag samt revisorer som vi kommer att använda oss av för att bygga våra hypoteser. Vad vi kan se finns det alltså ett gap i forskningen kring området, vilket gör det intressant att undersöka. Vår studie 7

17 syftar till att undersöka vilka roller en revisor har i familjeföretagföretag och blir därför unik. Vilket ger oss möjlighet att förstå revisorns roll. Att skapa en förståelse för revisorns roll i familjeföretag kan gynna familjeföretagen och resterande delen av näringslivet. Att revisorn granskar företagets finansiella är allmänt känt men att veta vikten av deras arbete i familjeföretag är positivt. Om rollerna finns i familjeföretagen kan det skapa en ytterligare grund för revisorn att arbeta med, genom att göra de medvetna om att de hjälper familjeföretagen kan arbetet förbättras. När revisionsplikten avskaffats för småföretag (SOU 2008:32) är det extra viktigt för revisorer att trycka på vad de kan bidra med till företag. Vi vill vara tydliga med att säga att vi inte tror att revisorer i familjeföretag överskrider gränsen för vad som är tillåtet utan fokuserar på om revisorn skapar ett mervärde för de klienter som är familjeföretag. En djupare relation kan skapa ett positivt samarbete som hjälper både företagen och revisorns arbete, samtidigt kan en djup relation bli ett gissel om svåra och känsliga situationer uppstår. Som tidigare nämnt måste revisorer följa deras profession vilket innebär att de sköter sin granskningsroll, vi vill med vårt arbrete se om det finns några andra roller som revisorn kan anta. à Problemformulering: Vilken roll har revisorn i ett familjeföretag? 1.3 Syfte Vårt syfte med studien är att förklara revisorns roll i familjeföretag 8

18 1.4 Disposition Kapitel 2 Metod I metodkapitlet presenteras de teoretiska utgångspunkter vi har och hur vi genomfört vår studie. Vi kommer utgå från en deduktiv ansats och härleda hypoteser utifrån befintliga teorier kring familjeföretag samt revisorer. Våra hypoteser har mynnat ut i en modell som är uppbyggd från bolagsstyrningsmekanismer, vilket innefattar ägarna, styrelsen och VD/ledning. Kapitel 3 Teoretisk ansats I det tredje kapitlet presenteras revisorns roll som en del av bolagsstyrningen. Vi utgår från fyra olika roller som en revisor kan anta och applicerar sedan de på teorier kring ägarstruktur, styrelsesammansättning och hur VD/ledning ser ut. Utifrån det bygger vi sedan hypoteser som vi använder i vår kvantitativa undersökning. Kapitel 4 Empirisk metod I det fjärde kapitlet visar vi tillvägagångssättet vi haft för att genomföra vår studie. Vi har genomfört en kvalitativ studie och två kvantitativa undersökningar. Tre semi- strukturerade intervjuer genomfördes på tre godkända revisorer. Enkäter har sedan skickats till 3577 revisorer samt 2100 företag. Kapitel 5 Empirisk analys I det femte kapitlet analyserar vi resultaten från vår undersökning. Det var 304 revisorer som besvarade enkäten, som reviderar över 60 % av sin tid familjeföretag och 214 företag som själva betrakta sig som familjeföretag. Vi kommer att börja med beskrivande statistik från båda enkäterna för att sedan göra en hypotesprövning. Efter hypotesprövningen kommer vi att göra en fördjupad analys av det insamlade materialet. Kapitel 6 Slutsats I det sjätte kapitlet kopplar vi ihop resultaten med studiens syfte och för en diskussion kring hypotesernas utfall. Vidare presenterar vi uppsatsens implikationer vid olika områden och avslutar kaptilet med att ge förslag till vidare forskning. 9

19 2. Metod I metodkapitlet presenteras vår teoretiska utgångspunkt och hur vi genomfört vår studie. Vi utgår från en deduktiv ansats för att härleda hypoteser utifrån befintliga teorier kring familjeföretag samt revisorer. Våra hypoteser har mynnat ut i en modell som är uppbyggd från bolagsstyrningsmekanismer, vilket innefattar ägarna, styrelsen och VD/ledning. 2.1 Teoretisk utgångspunkt Vi har undersökt vad revisorn har för funktion i ett familjeföretag för att ge ett bidrag till forskningen med inriktning på revisorns roll i familjeföretag. Genom att studera revisorn samt teorier kring familjeföretag har vi applicerat de på revisorer i familjeföretag och därefter härlett hypoteser utifrån teorierna och argumentationer om revisorns fyra olika roller. Hypoteserna testas sedan empirisk för att slutligen förkastas eller accepteras (Bryman & Bell 2005). 2.2 Forskningsansats Vår studie har utgått från en deduktiv ansats. Genom att applicera befintliga teorier om familjeföretag och om revisorn har vi härlett hypoteser kring vilka faktorer som kan påverka revisorns roll i familjeföretag. Dessa hypoteser har sedan testats genom en empirisk studie. (Bryman & Bell 2005) Teorin om revisorer som vi har haft som utgångspunkt har dock inte varit anpassad till revisorns roll i familjeföretag, utan vi har fått testa hypoteser som inte är helt underbyggda från teorin. Det för att se vilka faktorer som kan påverka revisorns roll i familjeföretaget beroende på om familjen är inblandad i företaget eller inte. Hur mycket familjen är inblandad i företaget kan ses som en beroende faktor i om företaget klassas som ett familjeföretag eller ej. Vi utgick från att bolagsstyrningsmekanismerna eftersom det finns få vetenskapliga artiklar om revisorn i familjeföretag och dess relation till ägarna. Utifrån ovanstående bygger vi hypoteser med grund i vår teori som har identifierat fyra olika roller som revisorn kan anta, två roller som litteraturen tidigare identifierat (Svanström 2004) samt de två roller vi härlett utifrån argumentation utifrån familjeföretagets specifika karaktär. Information inhämtades från praktiska arbetet med hjälp av en förstudie med tre godkända revisorer. Hypoteserna har 10

20 även delvis formats utifrån egna resonemang och argumentationer om vad som gör familjeföretaget unikt och hur det kan påverka roll i familjeföretag. Relationen som vi vill undersöka är ny och har inte forskats om tidigare. Vi fick därför utgå från att applicera två teorier på varandra och klassificera vad som är speciellt för familjeföretag och hur det kan påverka revisorns roll. När vi hade tagit reda på revisorns roll och vad som kan vara speciellt med familjeföretag. Började vi argumentera kring de bolagsstyrningsmekanismer där familjemedlemmar kan vara delaktig eller ej i företaget. I ett familjeföretag är många familjemedlemmar aktiva dels i företagets styrelse och ledning men kan även vara medarbetare i företaget (Gandemo 2000). Bolagsstyrningsmekanismerna där familjen kan vara delaktig eller ej ansåg vi vara ägandet, som vi delade upp i två kategorier. Dels familjeägandet där gjorde vi en indelning med koncentrerat eller spritt familjeägande samt om familjeföretaget endast ägs av ägarfamiljen eller om delägare som inte är familjemedlemmar har tillträtt i ägandet. Familjemedlemmar kan även vara mer eller mindre aktiva i styrelse och ledning. Enligt Gersick et al. (1997) flyter gränser om företaget, ägandet och familjen tillsammans och det är därför ofta samma personer som innehar dessa positioner. Beroende på hur dessa funktioner var uppbyggda i familjeföretag funderade vi på vad revisorn kunde anta för andra roller än enbart den lagstadgade rollen som innefattar granskning. Tidigare studier har visat att revisorn även har en rådgivande roll (Svanström 2004). Rollerna som medlare och förmedlare diskuterades sedan fram utifrån den speciella karaktär familjeföretag har. Det beroende på hur engagerade familjemedlemmarna är i familjeföretaget, hur familjesystemet och företagssystemet fungerar samt hur konflikter uppstår och påverkar verksamheten. Det blir väldigt speciella och djupa relationer i företaget eftersom det är ens nära och kära man driver företaget med, trots det kan olika viljor uppstå. Det kan bli svårare att ta en konkret diskussion mellan dessa parter om känsliga ämnen, till exempel vem som har rätt kompetens för att ta över företaget eller om en avdelning av företaget går sämre etcetera. Vi har argumenterat för rollerna som kan vara speciella i ett familjeföretag, anledningar och situationer där dessa roller kan bli användbara för både revisorn 11

21 och familjeföretaget. Därefter har vi gått igenom bolagsstyrningsmekanismerna genom att förklara och argumentera för huruvida rollerna ökar eller minskar beroende på företagets bolagsstyrningsmekanismer. Revisorn kan vara mer speciell för familjeföretag och en hjälpande hand i deras speciella och unika relationer. Hypotesernas uppbyggnad beror på om familjen är inblandad eller ej och kommer sedan testas empiriskt för att se om revisorn kan anta olika roller i ett familjeföretag. Det leder till att uppfylla vårt syfte om hur revisorns roll i familjeföretag ser ut. Det finns både fördelar och nackdelar med att anta en deduktiv forskningsansats. Det blir bättre objektivitet i forskningen eftersom informationen hämtas från existerande teori. Det leder till att inte forskningen inte påverkas av enskilda personers subjektiva uppfattningar. (Patel & Davidson 2011) En nackdel är att forskaren endast letar efter den information som anses relevant i tidigare forskning och utelämnar annan information. Det ger således stöd av de förväntningar som forskaren redan hade och det blir därför svårt att upptäcka nya intressanta perspektiv. Det gör att risken för att missa information som kunde ha gett nya antaganden ökar. (Jacobsen 2002) En alternativ utgångspunkt är en induktiv ansats. I den induktiva ansatsen utgår man från att undersöka likheter och skillnader i verkligheten. Därefter byggs teorier och upprätta hypoteser som sedan empiriskt kan testas. (Bryman & Bell 2005) Vi kommer att begränsa oss från denna ansats på grund av revisorernas tystnadsplikt gentemot företagen. 2.3 Teorival Eftersom forskningen på området kring revisorns roll i familjeföretag är begränsad, om än obefintlig har vi valt att integrera teorier om familjeföretag samt revisorer. Först undersökte vi om det fanns några tidigare skrivna uppsatser om ämnet. Vi hittade en uppsats från högskolan i Kristianstad som behandlade revisorns dubbla roller men utan samband med familjeföretag. Det fanns även en avhandling av Svanström (2008) om revision och rådgivning, dubbla roller. Dock ingen uppsats där revisorns dubbla roller var integrerade med familjeföretaget. 12

22 Inom vårt forskningsområde fanns det enbart ett fåtal artiklar skrivna om revisorn i familjeföretag (Niskanen, M, Karjalainen, J, & Niskanen, J 2010; Trotman & Trotman 2010). Sökord som vi använde var audit, auditor, family business. Det fanns ett fåtal artiklar om revisorn i familjeföretag respektive icke familjeföretag, men ingen behandlade de olika roller som en revisor kan anta. I vår undersökning utgick vi från från de artiklarna och kompletterade vår teori genom att applicera teorier som handlar om familjeföretag och revisorn. Teorierna har vi tagit fram i form av vetenskapliga artiklar och böcker inom det aktuella området. Materialet har vi samlat in genom skolans databaser, där vi fått fram både vetenskapliga artiklar och vilka böcker som behandlar rätt område. Vi valde därför att utgå från teorier kring familjeföretag där flera forskare bland annat (Gersick et al. 1997; Chua et al. 1999; Johansson 2005) menar att familjeföretag bygger på förtroende och långsiktighet. Det framgick även att familjeföretag är speciellt uppbyggda med oklara gränser om vad som tillhör ägandet, familjen och företaget. De teorier vi använder om revisorer (Watts & Zimmerman 1983; Warren & Alzola 2009; Jansson et al. 2010) beskriver vad revisorn har för huvuduppgifter och fokuserar på att revisionskvaliteten alltid måste upprätthållas. Det kan bli en svår situation när relationerna blir mer långsiktiga och djupare, men viktigt att revisorn alltid följer professionens standard. Att den informationen användes var för att ta fram vad som är speciellt med familjeföretag och få veta hur revisorn arbetar i teorin med deras huvuduppgifter. Genom att använda teorier från både revisorer och familjeföretag kan vi därigenom utvecklas tankar om hur revisorns roll är i familjeföretag och vad som kan påverka rollerna. Kopplingar sker genom att se hur revisorer agerar i företag och i olika roller, samt se vad som skiljer familjeföretag från icke familjeföretag. Vi anser att vi kan använda de två teoretiska ansatserna för att bygga hypoteser kring revisorn i familjeföretag. Hypoteserna är uppbyggda från rollerna och bolagsstyrningsmekanismerna i teorin med kompletterande uppgifter från det praktiska arbetet med hjälp av en förstudie med tre godkända revisorer. Hypoteserna har även delvis formats utifrån egna resonemang och argumentationer om vad som gör familjeföretaget unikt och hur det kan påverka revisorns roll i familjeföretag. Hypoteserna om hur familjen är inblandad i företaget kommer sedan testas empiriskt för att se om revisorn kan 13

23 anta olika roller i ett familjeföretag beroende på hur stor medverkan familjen har i företagets bolagsstyrningsmekanismer. Det leder till att uppfylla vårt syfte om hur revisorns roll i familjeföretag ser ut. Figur 2 - Visat utrymme för vår forskning (egen bearbetning) Figuren visar befintlig forskning inom revisorn i familjeföretag, de olika områden vi applicera på varandra och utrymmet för vår forskning 2.4 Källkritik Under studiens gång har vi förhållit oss kritiska mot de källor som vi har använt oss av. Internetkällor har vi försökt att undvika i den mån det går, de källor vi har från internetsidor bidrar med information och statistik. De sidor vi använt är revisorernas branschorganisation FAR, Revisorsnämnden, Regeringskansliet och Statistiska Centralbyrån. Från FAR har vi inhämtat kontaktuppgifter till olika revisorer och definition om vad revisorn huvuduppgifter är. Revisorsnämnden och statistiska centralbyrån har endast använts i syfte för att tillgå statistik och regeringskansliet har information inhämtats om lagförslag. Dessa källor anser vi som tillförlitliga då de är revisorernas riksförbund och statistik information som har hämtats. 14

24 I vårt teorikapitel har vi utgått från vetenskapliga artiklar, vilka kan anses tillförlitliga eftersom de är granskade av andra forskare innan de publicerats, så kallade peer- reviewed. Artiklarna har varit av nyare karaktär och därmed även sett nya infallsvinklar av familjeföretag. De böcker som vi har använt oss av har vi bland annat (Johansson & Lewin 1992) fått applicera på familjeföretag, vilken egentligen handlar om ägarledda företag. Böckerna har varit av lite äldre karaktär men behandla mycket av det grundläggande om familjeföretag. Artiklarna om revisorerna har varit av blandade årgångar, det innebär att vi har tagit information om tidigare forskning samtidigt tagit hänsyn till nyare inslag. Alla dessa artiklar är vetenskapliga och anses därför har hög tillförlitlighet. 2.5 Forskningsetiska aspekter Vi har vid vår studie tagit hänsyn till forskningsetiska aspekter. Enligt Patel och Davidson (2011) finns det fyra huvudkrav att följa. Informationskravet som kräver att forskaren ska informera om syftet med undersökningen. Samtyckeskravet som betyder att alla som deltar i undersökningen själva har valt att göra det. Konfidentialitetskravet vilket innebär att de som deltar i undersökningen endast ska vara tillgängligt för behöriga att ta del av, det har ett samband med offentlighet och sekretess. Det sista kravet är nyttjandekravet som innebär att insamlad data endast får användas för forskningsändamålet. 15

25 3. Teoretisk ansats I teorikapitlet redogör vi för grunderna i familjeföretag och bolagsstyrning, vidare presenterar vi de fyra roller revisorn kan anta för att sedan applicera de på teorier kring hur familjeföretaget är ägt, hur styrelsen är sammansatt och hur VD/ledning i familjeföretaget ser ut. Utifrån det härleder vi sedan hypoteser som kommer ligga till grund för vår kvantitativa undersökning. 3.1 Familjeföretag Familjeföretag är den dominerande formen av ägandet i världen (IFERA 2003). Hur familjeföretag ska definieras är enligt författarna en svår fråga. Efter att granskat olika definitioner kommer vi i vår empiri definiera familjeföretag: Det ska vara en familj/släkt som ska äga och kontrollera minst 50 procent och slutligen betrakta sig själva som ett familjeföretag. Det sker en överlappning mellan familjen, ägandet och företaget. Ett familjeföretag bygger på långsiktiga mål och relationer med företagets intressenter vilket särskiljer familjeföretag mot icke familjeföretag. Gersick et al. (1997) Familjeföretag kan ha två olika ekonomiska mål med sitt ägande och för att företaget ska gå vidare i generationer är det viktigt att alla familjemedlemmar vill uppnå samma mål. Det ena målet kan vara av egen finansiell vinning för att använda pengarna privat medan det andra målet handlar om att generera ett bra finansiellt resultat för att ha möjlighet att återinvestera pengarna i företaget. Familjeföretag kan även ha andra mål såsom funktionella ägarmål där ägarens drivkraft är att bygga någonting bestående för att verksamheten ska ha en stabil grund inför framtiden och verkar för att hålla företaget utvecklat samt sociala ägarmål där drivkraften är att förvalta företaget till förmån för barnen vid ett generationsskifte. Det är även vanligt att familjeföretag tar stort socialt ansvar för dess anställda och värnar om att skapa ett gott rykte på marknaden. (Brundin, Johansson, Johannisson, Melin & Nordqvist 2012) 16

26 3.2 Bolagsstyrning Bolagsstyrning som kontrollmekanism har blivit allt mer omfattande efter olika skandaler uppdagats i företag runt om i världen, den får även en viktigare roll i takt med att företag växer och blir större. Ett företag uppkommer ofta genom att en eller ett par personer tillsammans genomför en idé. Många företag startar således som familjeföretag. I början tar grundaren hjälp av familjemedlemmar för att klara att driva och utveckla verksamheten. Med tiden växer verksamheten, i icke familjeföretag kan det leda till att ägarna inte längre har rätt kompetens för att driva företaget utan anlitar en företagsledare som tar över och leder företaget framåt. Här kan det uppstå informationsasymmetri mellan agent och principal. I ett familjeföretag uppstår informationsasymmetrin istället mellan principalerna. (Jansson et al. 2010) I ett familjeföretag är oftast grundaren själv kvar och driver företaget eller har barnen tagit över och vill leva upp till de värderingar som företagets grundare hade (Gandemo 2000). Det handlar med andra ord istället om att ägarna har olika information om vad som händer i företaget (Jansson et al. 2010). Bolagsstyrningssystem kan skilja sig beroende på hur ägarstrukturen ser ut i företagen. (Gandemo 2000) Familjeföretag kännetecknas av sin speciella karaktär och känsla vilket gör att företagskulturen är väldigt viktig i familjeföretagen (Johansson & Lewin 1992). I bolag är ägandet uppdelat mellan organ som bolagsstämman, styrelsen och den verkställande ledningen. Dessa funktioner sammanfaller och aktiviteterna överlappar varandra i mindre företag. (Jansson et al. 2010) Det gäller även i familjeföretag där det ofta är samma personer som äger, leder och har positioner i företagets styrelse. Familjeföretag använder sig av ägarstyrning där processer, strukturer och relationer bestäms för att uppnå de visioner och mål som är uppsatta. (Gandemo 2000) Bolagsstämman har inte lika stor betydelse i familjeföretag som i icke familjeföretag. I de fall då samma personer ha positioner både i ledning, styrelsen samt äger företaget behöver inte styrelsen användas som en kontrollmekanism, vilket annars ABL definierar att styrelsen har som uppgift. Styrelsen kan däremot innehålla externa ledamöter vilket skapar drivkrafter för kontroll i bolaget 17

27 (Gandemo 2000). En del av bolagsstyrningen som används av alla bolag oavsett ägarstruktur är revisorn (Watts & Zimmerman 1983). 3.3 Revisorn En revisor kan agera i flera olika roller, FAR beskriver revisorns roll i två delar. En renodlad revisorsroll som är lagstadgad där revisorn utför granskning och hjälper klienten med sin revision. Den andra är en utvidgad revisorsroll som styrs av kundernas behov och vad de efterfrågar. När revisorn hjälper klienten med rådgivning kring redovisningen kallas det för revisionsnära rådgivning vilket ingår i rollen som revisor. Hjälper revisorn till med annan sorts rådgivning kallas det för fristående rådgivning vilket tillhör den utvidgade rollen. (Svanström 2004) Den granskande rollen i ett familjeföretag kan skilja sig från icke familjeföretag på grund av att ägarna i familjeföretag är väl medvetna om hur situationen i företaget ser ut vilket bidrar till att revisorn får en annorlunda roll (Trotman & Trotman 2010). Lojalitet och förtroende skapar en företagskultur i familjeföretag som skiljer sig mot icke familjeföretag (Johansson & Lewin 1992). Företagskulturen bidrar till att revisorn kan agera i fler roller än som granskare och rådgivare. Har revisorn varit i samma familjeföretag under en längre period och skapat en relation till ägarfamiljen kan det innebära att revisorn blir en medlare mellan olika parter i företaget. En sista roll revisorn kan anta är rollen som förmedlare, framförallt för att förmedla ut känslig information mellan olika parter i företaget. Revisorns fyra roller Granskare Rådgivare Medlare Förmedlare Figur 3 - Revisorns fyra roller (egen bearbetning) Bilden beskriver vilka fyra roller en revisor kan anta i ett familjeföretag. Gransknings- och rådgivningsrollen har forskats om tidigare, samt medlar och förmedlarrollen som vi härlett från teorier om familjeföretag. 18

28 3.3.1 Revisorn som granskare Revisorns uppgifter är att säkerställa den finansiella informationen gentemot ägarna samt skapa tillförlitlighet och jämförbarhet för andra intressenter såsom kunder, leverantörer och kreditgivare (Watts & Zimmerman 1983). Revisorn har en kluven uppgift eftersom de dras mellan lojalitet till företaget de reviderar, sin profession och revisionsbyrån de är anställda på. Revisorns oberoende och kompetens till deras profession är viktiga delar i hur de uppfyller sin roll som granskare. (Warren & Alzola 2009) Att skydda sin profession och upprätthålla ett bra rykte är ytterligare anledningar till att revisorerna hanterar sina arbetsuppgifter på ett bättre sätt. Revisorns oberoende bidrar till att ge intressenter, aktieägare och långivare en trovärdig bild av företaget. Revisorn skyddar även dessa parter mot att företagsledningen utnyttjar ägarna. (Jansson et al. 2010) Revisorns huvuduppgifter är definierade på liknande sätt av både lagen, revisorernas egna förbund och forskare: Revisionslagen (SFS: 1999:1079) menar att revisorns uppgifter är följande: Revisorn skall granska företagets årsredovisning och bokföring samt företagsledningens förvaltning. Granskningen skall vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. 5 revisionslagen SFS 1999:1079. Revisorernas egna förbund FAR skriver: Den huvudsakliga uppgiften för en revisor är att granska redovisning och hur styrelsen förvaltar den organisation de företräder. I sin yrkesroll måste revisorn hålla sig uppdaterad med de senaste nyheterna och reglerna inom revision, redovisning och skatt. Dels eftersom revisorns roll som extern granskare kräver det och dels för att kunderna värdesätter revisorn som rådgivare. ( Öhman (2004) definierar att revisorn ska vara en oberoende part mellan de redovisningsskyldiga och redovisningsberättigade. Deras huvuduppgifter är att granska den finansiella informationen för att säkerställa att den är korrekt och ge en rättvisande bild av företaget. Revisorn tillför relevans, pålitlighet och jämförbarhet av informationen i företaget. Kompetens och tystnadsplikt ger revisorn förtroende. 19

29 3.3.2 Revisorn som rådgivare Rådgivare kan ses som en konkurrensfördel för att vara ett hjälpmedel och bidra med kunskaper, vilket företag sedan kan utnyttja i sin egen verksamhet. I familjeföretag kan det finnas begränsat med kunskap inom specifika områden på grund av företagets storlek, därför är det viktigt med ett stort nätverk av kompetens, för att ha möjlighet att utnyttja den i familjeföretagets verksamhet. (Johansson & Lewin 1992) Rådgivning i familjeföretag sker först och främst genom kontakter inom familjen och med andra företagare. Men inom redovisning och revision krävs professionella rådgivare som är insatta och specialiserade på sitt område för att ekonomin ska upprättas på ett korrekt sätt. På grund av företagskulturen där medlemmarna är sammankopplade med familjeföretaget skapas en relation till rådgivaren och ett förtroende som inte bygger på familjerelationer. (Brundin et al. 2012) Eftersom revisorn besitter kunskap om redovisning och om hur den ekonomiska omvärlden ser ut blir revisorn en kompetent person att kontakta vid frågor av det slaget. En revisor har erfarenhet från många olika företag och hur de styrs vilket gör att de blir värdefulla att fråga även vid frågor om styrning. (Brundin et al. 2012) En svensk undersökning visar att 70 procent av familjeföretagen använder sin revisor som rådgivare (Emling 2000). Som en viktig utomstående part till familjen kan revisorn bli den företagsledaren anförtror sig till när viktiga beslut ska fattas kring företaget. Det kan vara vid till exempel generationsskiften, omstruktureringar och ekonomisk rådgivning. (Brundin et al. 2012) När ett beslut ska fattas kan det vara viktigt att ha någon att diskutera med. Om revisorn haft kontakt med familjen under en längre period och/eller har med grund i sin utbildning som revisor ett förtroende och blir således en bra part att diskutera med. En utomstående kan göra att företagsledaren får upp ögonen och ser andra alternativ för företagets fortsatta utveckling. En annan rådgivningssituation kan infinna sig då det förekommer ekonomiska frågor, allt från hur bokföringen ska ske till hur allokeringen av företagets resurser ska göras. Här kan revisorn bidra med sin kompetens och erfarenhet. 20

30 3.3.3 Revisorn som medlare Revisor som medlare Familjemedlem Familjemedlem Figur 4 - Revisorn som medlare (egen bearbetning) Figuren visar att revisorn som medlare blir en mellanhand när det uppstår konflikt mellan familjemedlemmar. I familjeföretag finns det risk för konflikter på grund av att familjesystemet är emotionellt grundat medan företagssystemet är uppgiftsinriktat. När systemet överlappar varandra uppstår destruktiva konflikter som riskerar att skada familjen och företaget. (Johansson& Lewin 1992) Familjesystemet - Känslor som grund - Omtanke - Gemenskap - Livstids- medlemskap K O N F L I K T Företagssystemet - Inte känslor som grund - Uppgiftsbaserat - Belöna prestation - Utföra eller lämna Figur 5 - Konflikt i familjeföretag (Johansson & Lewin, 1992 s.25) Figuren visar var konflikter i familjeföretag kan uppstå mellan familjesystemet och företagssystemet. Konflikter i familjer kan handla om avundsjuka, bitterhet och skuldkänslor. Det kan vara påtryckningar om att ta över företaget, uteslutning från familjeföretaget på olika sätt, befordringar som ger avundsjuka mellan syskon och olika normer 21

31 mellan generationer i företaget. (Bork, Jaffe, Lane, Dashew & Heisler 1996) När känslomässiga grunder möter företagets uppgiftsbaserade grunder kan revisorn bli en medlare i den bemärkelsen att han/hon ska hjälpa familjen att fokusera på att finna en lösning sinsemellan (Johansson & Lewin 1992). Revisorns uppgift blir att få familjen att fokusera på problemet och hjälpa familjen att skilja på känslomässiga konflikter i familjesystemet och konflikter i företaget. Van Ees et al. (2008) skriver om två olika sorters konflikter: emotionella och kognitiva. Emotionella konflikter grundar sig i personangrepp och avundsjuka där diskussioner inte leder till några konkreta beslut. Kognitiva konflikter handlar om diskussioner där beslut diskuteras fram och argument ställs mot varandra. I familjeföretag uppstår det emotionella konflikter mellan familjemedlemmarna som innebär att inga konkreta beslut fattas utan det leder oftast enbart till personangrepp. (van Ees et al. 2008) Revisorn kan finnas som en hjälpande hand för att kognitiva konflikter ska uppstå istället för de emotionella konflikterna. Revisorns roll är att utan att agera beslutstagande vara med och tolka de olika åsikterna och argumenten mellan familjemedlemmar. Det görs för skapa en diskussion där resultatet blir att ett konkret beslut genom att revisorn som en oberoende part medlat mellan parterna. Det kan vara i situationer där någon i familjen är missnöjd eller har ett förslag, men på grund av rädsla för att såra eller hamna i konflikt undviker personen att föra fram sin åsikt. När konflikter av olika slag uppstår får medlaren en viktig roll för att skapa legitimitet i besluten som fattas. En medlare har förmåga att hantera osämja och konflikter inom familjen, de ska inte fatta beslut utan endast lösa tvister genom att agera medlare och hjälpa familjen att hitta en lösning på problemet. (Johansson & Lewin 1992) Om en bra relation finns till revisorn hamnar revisorn i en ställning där han/hon kan föra fram budskapet och agera medlare mellan parter i familjen. Det kan bero på att revisorn står utanför familjen samtidigt som han/hon har lojalitet från både företagssystemet och familjesystemet. Det faktum att revisorn är lojal med familjen skapar en grund för familjen att lita på revisorn. Rollen som medlare kan även vara positivt för företaget om emotionella konflikter byts ut mot kognitiva konflikter, dels på grund av att konflikter minskar men även för att beslutsfattande gör att företaget utvecklas. 22

32 En annan medlande roll kan uppkomma mellan ägaren och de familjemedlemmar som inte tillhör företaget eller familjemedlemmar som inte längre vill tillhöra företaget. Det blir sannolikt enklare för båda parter om någon utomstående person, utan blodsband till de andra parterna, förklarar situationen och ger en opartisk bild till de inblandade. Uppgiften som medlare förekommer för att de nära relationerna inte ska skadas. Det kan både handla om förklaring från pappan/mamman kring varför det endast är möjlighet att anställa det ena barnet med rätt kompetens eller en förklaring för pappan/mamman om varför barnet inte vill ta över företaget utan utvecklas i sin egen riktning. (Bork et al. 1996) Revisorn som förmedlare Rollen som medlare i familjeföretag innebära att information medlas mellan olika parter i företaget. Rollen kan uppstå på grund av konflikter som uppstår mellan familjemedlemmar då familjesystemet och företagssystemet inte alltid går hand i hand. Finns det istället känslig information som ska förmedlas ut till olika parter i företaget där ingen vill vara budbärare kan revisorn anta rollen som förmedlare. Rollen kan finnas i olika skepnader både genom att förmedla information från en part till en annan, från en part till flera andra samt från flera parter till en part. Familjemedlem Familjemedlem Revisor som förmedlare Familjemedlem Familjemedlem Familjemedlem Figur 6 - Revisorn som förmedlare (egen bearbetning) Figuren visar att revisorn som förmedlare hamnar mellan alla familjemedlemmar. Vid spridd ägarstruktur inom familjen antar vi att familjemedlemmarna väljer att inte kommunicera med varandra utan att revisorn istället får agera budbärare. 23

33 En aktiv ägare i ett familjeföretag har sannolikt en närmre kontakt med revisorn än övriga ägare i familjen. Vid spritt familjeägande får revisorn en roll som förmedlare, då revisorn sannolikt har god kontakt och fullt förtroende från minst en av ägarna i bolaget. Det kan leda till att den ägaren förlitar sig på revisorn och väljer att förmedla ut information via revisorn istället för att göra det personligen, framförallt känslig information. På det sättet kan den aktiva ägaren hålla sig i bakgrunden medan revisorn kan förmedla informationen samt ge en utomstående bild av vad som sker i bolaget. Att revisorn tillhör en profession kan vara ytterligare en orsak till att revisorn fungerar som förmedlare, professionen ger legitimitet trots att resterande delen av ägarfamiljen saknar relation till revisorn (Warren & Alzola 2009). Ett annat tänkbart scenario är att en avdelning i familjeföretaget går dåligt, men av rädsla för att berätta det för den aktive ledaren går avdelningschefen via revisorn för att förmedla fram informationen. Det kan tänkas vara lättare att förmedla via revisorn som står utanför familjen, än att gå direkt till företagsledaren. Om information undanhållits från den aktiva ägaren under en längre period kan revisorn vara ett sätt för de i företaget att förmedla budskapet till ägaren utan att någon ska riskera att förstöra familjerelationer. Förmedlar revisorn budskapet får ägaren direkt en utomståendes inblick av situationen vilket kan underlätta när han/hon ska ta tag i problemet som uppstått. 24

34 3.3.5 Hypotesöversikt Vi har utgått från tre olika bolagsstyrningsmekanismer när vi har undersökt vilken roll revisorn får i ett familjeföretag. De mekanismer vi valt att utgå från är ägande, styrelse och VD/ledning. Utifrån de fyra roller vi har presenterat kommer vi sedan att undersöka om rollerna skiljer sig åt beroende på hur familjeföretaget är ägt, hur styrelsen är uppbyggd och hur ledningen i familjeföretaget är uppbyggd. Mekanismerna har vi valt för att de påverkas av huruvida en familj är inblandad eller inte. Vi kommer att utgå från modellen när vi sedan bygger hypoteser runt varje område. FÖRTROENDE FÖR GRANSKNING RÅDGIVARE MEDLARE FÖRMEDLARE Spritt familje- ägande + x - + Extern delägare + x - - Extern styrelse Extern VD/ledning Figur 7 Hypotesöversikt (egen bearbetning) Figuren visar de olika roller och relationen till familjeföretaget beroende på hur ägandet, styrelsen och VD/ledning ser ut. Plus(+) betyder att rollen ökar, Minus (- ) betyder att rollen minskar och kryss (x) betyder att rollen är oberoende. 25

35 3.4 Ägande Familjeägt bolag Familjeföretag är många gånger ägarledda, framförallt när ägandet är koncentrerat. Det innebär att ledningen inte kan bli övervakade av ägarna eftersom de tillhör samma familj eller att uppgifterna till och med innehas av samma personer(gersick et al. 1997). Generellt sett är ägaren i familjeföretag mer insatta i företaget vilket gör det mer sannolikt att företagsledaren själv upptäcker om företagets finanser manipuleras innan revisorn hinner upptäcka det. I och med att revisorn får mindre uppgifter att granska i företaget sjunker antalet ersättningstimmar för revisorn, uppgiften som kvarstår för revisorn är den lagstadgade granskningen. (Ali et al se Trotman & Trotman 2010) Om ersättningsnivåerna för revisorer sjunker i familjeföretag visar studier att revisionskvaliteten kan sjunka. Ersättningsnivåer kan vara ett incitament för att arbeta mer effektivt och öka prestationen hos människor. (Hoitash, Markelevich & Barragato 2007; Hillman & Dalziel 2003) För en revisor finns det dock risk för att revisionskvaliteten hotas om ersättningsnivåerna blir allt för höga vilket i sin tur kan leda till att revisorn blir ekonomiskt beroende av sina klienter. Det ökar risken för att revisorn tar risker som inte är förenliga med professionen. (Hoitash et al. 2007) När ägandet i bolaget är spritt inom familjen/släkten blir revisorns roll som granskare tydligare. Det kan förklaras av den agentproblematik som uppstår vid informationsasymmetri mellan ägarna i bolaget. När ägare från familjen har olika mycket delaktighet i bolaget uppstår ett agentproblem mellan principalerna vilket gör att revisorn får agera granskare för att ingen part ska missgynnas. (Ali et al se Trotman & Trotman 2010) Det innebär att förtroendet för revisorn ökar i bolaget då ägandet blir spritt. Vid koncentrerat ägande har ägaren själv koll på finanserna, vid spritt ägande får sannolikt revisorn en tydligare roll för att se att ingen part missgynnas vilket innebär att revisorn få mer förtroende. G1: Spritt familjeägande är positivt relaterat till förtroende för revisorns granskande roll 26

36 I små och medelstora familjeföretag kan kompetens saknas inom specifika områden, som exempelvis ekonomi (Johansson & Lewin 1992). Kompetensen kan utebli även i nystartade familjeföretag vilket gör att revisorn antar en roll som rådgivare. Ju längre tid företaget verkat desto mer erfarenhet får ägaren och behöver således inte rådfråga sin revisor i samma utsträckning. Det skapas även en relation där ett förtroende byggs upp mellan revisorn och ägaren som medför rådgivning, exempelvis beslut kring omstruktureringar och generationsskiften. Här blir revisorn en hjälpande hand för företagsledaren. Att revisorn antar rollen som rådgivare är således oberoende av hur ägarstrukturen i familjeföretaget ser ut utan beror på andra faktorer som till exempel ålder. Rådgivning mellan företagsledaren och revisorn förändras sannolikt med tiden. En revisor agerar rådgivare oberoende om ägandet är spritt eller koncentrerat till familjen. Att rådgivningen i sig skiljer sig åt beroende på ägarstrukturen är dock troligt. I en koncentrerad familj i ett litet företag får revisorn agera rådgivare i flertalet frågor, medan i ett familjeföretag med ägande spritt över flera familjer är det sannolikt att det finns kompentens att inhämta. Sannolikheten är större att det är en eller flera som är utbildade på universitet eller har någon form av yrkesutbildning. Vid spritt ägande blir revisorn istället en rådgivare som skapar en möjlighet för familjen att få en yttre bild av företaget samt en person som företagsledaren kan diskutera olika idéer med. Då rådgivning i företag tenderar att bero på företagets ålder och storlek snarare än hur ägandet ser ut är ägarstrukturen sannolikt inte relaterat till revisorns rådgivande roll. R1: Spritt familjeägande är inte relaterat till att revisorn har en rådgivande roll I familjeföretag där ägandet är koncentrerat till en kärnfamilj i första och/eller andra generationen antar revisorn rollen som medlare för att minska risken för att emotionella konflikter uppstår och förstör företagskulturen. Revisorn kan gå in och medla fram och tillbaka mellan olika parter i företaget för att de ska ha möjlighet att enas kring en fråga. Revisorns uppgift är inte att fatta beslutet utan att medla mellan två parter vilka i sin tur ska fatta ett gemensamt beslut. Har revisorn en nära kontakt med familjen innebär det att revisorn blir den som hamnar i konflikterna. Om revisorn är en av de få utomstående som står företaget 27

37 och ägarfamiljen nära kan det innebära att det är den enda de kan prata med angående företaget. Är ägarfamiljen spridd över en stor släkt är det sannolikt att revisorn inte kan medla mellan alla parter. Om spridningen är större är det sannolikt att medlarrollen istället övergår i en förmedlarroll. Det på grund av att en revisor ofta inte har en stark relation med fler parter i företaget, i en liten ägarfamilj är det däremot möjligt. M1: Spritt familjeägande är negativt relaterat till att revisorn har en medlande roll När företag genomgår olika faser i sin utveckling blir det tydligt att ju fler faser företaget genomgår, desto fler familjemedlemmar blir involverade och då ökar komplexiteten i företaget. Det finns flera viljor om vilken riktning och mål företaget ska arbeta mot. När komplexa situationer mellan ägare uppstår måste familjeföretaget fastställa vilka bolagsstyrningsmekanismer de ska använda sig av. (Brundin et al. 2012) Gandemo (2000) menar att om det är många kusiner som är delägare i ett företag och dessa har olika målbilder, visioner och strategiska inriktningar som de vill att företaget ska uppnå blir det en komplex situation att lösa. I den situationen blir revisorns uppgift att förmedla information mellan parter. Att medla mellan samtliga blir som vi nämnde ovan ohållbart, att förmedla information blir istället en drivkraft som tar företaget framåt. Genom att revisorn förmedlar ut informationen till samtliga parter riskerar den aktiva ägaren inte längre att behöva ta itu med resterande ägares åsikter direkt. En förmedlande roll i en liten ägarfamilj tenderar sannolikt att istället bli en medlande roll på grund av en närmare relation till alla inblandade. F1: Spritt familjeägande är positivt relaterat till att revisorn har en förmedlande roll Delägare utanför familjen Om familjeföretaget tagit in en utomstående delägare måste familjen fortfarande ha kontroll över företaget och äga minst 50 procent av rösterna för att betraktas som ett familjeföretag (Emling 2000). Uppstår den situationen leder det till att företaget består av majoritets- och minoritetsägare. Ägarfamiljen i ett familjeföretag är ofta väl involverade i hur företaget styrs och leds vilket gör de 28

38 delaktiga och hela tiden veta hur det går för företaget. Minoritetsägare har små möjligheter att påverka hur det går för företaget vilket gör att det finns risk för minoritetsexpropriation (Jansson et al. 2010). Privata aktieägare med små innehav sannolikt har ett exit- beteende på grund av bristande kompetens och liten chans att påverka på bolagsstämman. Privata aktieägare med branschspecifik kompetens och/eller betydande innehav i bolaget har voice- beteende. Ökar de sitt ägande kan det tillslut leda till att majoriteten inte längre kan bortse från deras röst på bolagsstämman. (Hedlund et al. 1985) Revisorns roll som granskare behövs för att minoriteten ska ha ett skydd mot majoritetsägarna i bolaget. Eftersom delägarna aldrig blir majoritet i ett familjeföretag, på grund av att det då övergår till ett icke familjeföretag bör de ha intresse i att revisorn finns där och legitimerar företagets finanser, för att skydda minoriteten att inte blir bedragna på kapitalet. Samtidigt borde majoriteten vara intresserade av att revisorn får en ökad roll som granskare då minoriteter köper aktier i bolaget. Visar majoriteten att de använder sig av en revisor som hela tiden granskar företagets finansiella information blir minoriteten säkrare och väljer att stanna kvar i företaget. Den granskande rollen blir således en säkerhet för ägarfamiljen som inte är aktiva och kontrollerar företaget. Flera forskare (Carey et al. 2000; Chow 1982; Blackwell et al se Niskanen et al. 2010) har sett att då institutionella investerare äger aktier i familjeföretag ökar efterfrågan av revisorn. Det kan vara på grund av att behovet av övervakning ökar då icke familjemedlemmar äger aktier i företaget. Då delägare tillkommer leder det till ett ökat förtroende för revisorn då revisorn granskar företagets ekonomiska situation. G2: Aktieinnehav av utomstående i familjeföretag är positivt relaterat till förtroende för revisorns granskande roll Om utomstående delägare går in och köper aktier i familjeföretaget är det sannolikt att mer kompentens kommer in i företaget. Det är dock sannolikt att på grund av att de som köper in sig i familjeföretag köper mindre andelar bör det innebära att de aktiva och kontrollerande ägarna trots delägarna har en närmare relation till revisorn. Vilket gör att revisorns funktion som rådgivare finns kvar i familjeföretaget oberoende om delägarna har kompetens eller ej. Sannolikt är 29

39 också att delägarna inte har något intresse av att hjälpa till i företaget, vilket innebär att trots att de har kompetens inte väljer att dela med sig av den och hjälpa företaget. Revisorn roll som rådgivare blir därför kvar i familjeföretaget precis som vid koncentrerad och spridd ägarstruktur. Då revisorn tillhör en profession gör det att rådgivningen blir mer strikt och att frågan om att behålla sitt oberoende blir viktigare när utomstående har insyn i företaget. R2: Aktieinnehav av utomstående i familjeföretag är inte relaterat till att revisorn har en rådgivande roll Då delägare går in i familjeföretaget är det sannolikt att revisorns relation till ägarfamiljen blir mer professionell. Delägarna bidrar till att familjeföretaget blir mer likt ett icke familjeföretag med ett spritt ägande av aktier och således försvinner de två roller som karaktäriserar revisorn i familjeföretag. Om utomstående går in och äger aktier i företaget har de således också insyn i vad som händer i företaget, vilket skapar mer kontroll på revisorn och vad han/hon gör vilket sannolikt skapar en drivkraft för revisorn att agera för att skydda professionen. (Warren & Alzola 2009) Revisorn tar om möjligt avstånd då delägare tillträder dels för att rollen inte behövs på samma sätt på grund av att delägaren kan agera medlare och förmedlare, samt att revisorn tenderar att få en ytligare relation till ägarna. Därför försvinner sannolikt både rollen som medlare och förmedlare då delägare kommer in i företaget. Om familjeföretaget inte har några delägare drar vi slutsatsen av att medlar och förmedlarrollen agerar som vi visat i hypotes M1 och F1, de blir med andra ord beroende av hur ägarstrukturen är då endast familjen/släkten äger. M2: Aktieinnehav av utomstående i familjeföretag är negativt relaterat till att revisorn har en medlande roll F2: Aktieinnehav av utomstående i familjeföretag är negativt relaterat till att revisorn har en förmedlande roll 30

40 3.5 Styrelse Styrelsen ses som en bolagsstyrningsmekanism för att bland annat kontrollera företaget och ledningen (Jansson et al. 2010). Enligt Aktiebolagslagen (ABL) (SFS 2005:551 8:35) är styrelsen företagets firmatecknare och blir därför ytterst ansvarig. Styrelsen är också företagets högst beslutande organ efter bolagsstämman och styrelsen tillsätts av ägarna på just bolagsstämman. Ledamöterna i styrelsen kan även bli personligt ansvariga. Hur många ledamöter som ska finnas i styrelsen ska anges i företagets bolagsordning och understiger det tre ledamöter i ett aktiebolag så måste suppleanter finnas. (SFS 2005:551) Styrelsen försöker minimera den informationsasymmetri som kan uppstå i ett företag och övervakar företagsledningen åt ägarna. Även ledamöterna i företagets styrelse kan ha egenintresse vilket bidrar till att styrelsearbetet måste kombineras med andra mekanismer för att uppnå effektiv styrning. Exempelvis kan redovisning och revision ses som ett hjälpmedel till styrelsearbetet. (Jansson et al. 2010) Styrelsens huvuduppgifter är följande: ansvarar för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsen ska kontinuerligt bedöma bolagets ekonomiska situation. Kontrollera att delegerade uppgifter uppfylls och att arbetsuppgifter uträttas på ett optimalt sätt. Styrelsen ska bland annat kontrollera företagets ekonomiska förhållande och det genom att begära in olika rapporter från VD och företagsledning. Det för att regelbundet granska företagets utveckling och även få insyn i den dagliga verksamheten. ABL (SFS 2005:551 8:4) Styrelse i familjeföretag Styrelsens roll i familjeföretag kan se annorlunda ut, då det oftast är samma personer som äger, sitter i ledningen och styrelsen (Gandemo 2000). Styrelsen i ett familjeföretag inte har samma funktioner som traditionella styrelser, som övervakning, beslutsfattande, konfliktlösande. Utan styrelsens sammansättning i familjeföretag ska istället träna och socialisera in nästkommande generation i företaget, inom områden som företagets affärer, traditioner och strategier. (Collin & Ahlberg 2012) Det är däremot fortfarande vanligt att familjeföretag inte har någon verksam styrelse, styrelsen är oftast liten och innehåller sällan utomstående ledamöter (Woods, Dalziel & Sydney 2012). Familjeföretag är typiskt sett ledda av 31

41 ägarfamiljen som i sin tur fattar de strategiska besluten vilket har lett till att familjeföretag tar beslut utan behöva ta hänsyn till yttre faktorer (Gandemo 2000). Pieper, Klein & Jaskiewicz (2008) har undersökt privata småfamiljeföretag i Tyskland och konstaterat att ju bättre målanpassning det finns mellan ägare och ledning, desto mindre använder sig dessa företag av en styrelse. Det innebär att i de familjeföretag där ägande och ledningen består av samma personer är styrelsen endast en lagstadgad mekanism i bolaget. Styrelser i familjeföretag liknas därför vid en pappersstyrelse och gör enbart det lagstiftningen kräver (Gandemo 2000). Under talet insåg många av de lite större familjeföretagen värdet av aktivt styrelsearbete med externa ledamöter i styrelsen (Johansson & Lewin 1992). En extern ledamot kan ha bättre kunskaper kring företagande och utveckling av företag medan familjemedlemmar i sin tur kan bidra med kompetens kring familjens avsikter. En mix av externa ledamöter och familjemedlemmar blir således mest effektivt. (Woods et al. 2012) Om möten sker informellt och oplanerat leder det till att ledamöterna endast engagerar sig i sitt uppdrag då mötena hålls. Behöver ledamöterna endast bry sig om styrelsearbetet då de sitter på mötet blir det sannolikt sämre än om de måste ta sig tid att förbereda sig och fundera ut argument och dylikt på kommande möten. Planerade möten där styrelseledamöterna får information och en dagordning redan före mötet tvingar ledamöterna till att engagera sig och förbereda sig för diskussionen på kommande mötet. (Johansson & Lewin 1992; Gandemo 2000) En av de vanligaste anledningar till att familjeföretag går omkull är att de inte vågar göra förändringar, utan har en vilja att hela tiden följa företagets rutiner, vilket en extern styrelse kan hjälpa till att ändra på (Johansson & Lewin 1992). Intresset för att skapa en aktiv styrelse för ett familjeföretag kan bero på vilken livscykel företaget befinner sig i. Anledningar till att familjeföretag avstår från att skapa en aktiv styrelse är bland annat rädsla för att förlora kontrollen, att arbetet tar onödig tid samt tron att externa ledamöter inte har förmågan att förstå företaget på samma sätt som familjemedlemmarna. (Ward 1991 se Gandemo 2000; Bammens, Voordeckers & van Gils 2007) Att börja arbeta med en aktiv styrelse är ofta förknippat med att familjeföretaget genomgår någon kris, att ett generationsskifte ska genomföras eller att familjen inte tycker att deras kompetens 32

42 räcker till för att driva företaget vidare i egen regi. Ofta är beslutet om att aktivera sin styrelse påverkat av externa rådgivare eller kreditgivare. (Larsson & Grennborg 1996 se Gandemo 2000; Bammens et al. 2007) Resursberoendeteorin säger att externa ledamöter bidrar med kunskaper, erfarenheter och information från omgivningen som är till nytta för företaget när strategiska beslut ska fattas (Hillman & Dalziel 2003). Externa ledamöterna måste förstå sin roll i styrelsen i familjeföretaget och ur förtroendesynpunkt är det viktigt att ledamoten får en bra relation till företagsledarens familj. Styrelsen måste ha förtroendet från familjen för att hjälpa till när olika problem och konflikter uppstår. (Johansson & Lewin 1992) Vid tillsättandet av en extern ledamot är det viktigt att presentera vad ledamoten har för uppgifter och vilket ägarintresse han/hon ska representera. Det skiljer sig från icke familjeföretag då familjeföretag inte enbart fokuserar på vinstintresset. (Gersick et al. 1997: Johansson & Lewin 1992) I ett familjeföretag där mycket är påverkat av företagskulturen och samma personer innehar både ledningspositionerna och styrelsepositionerna (Johansson & Lewin 1992). Familjen har då själva kontroll på hela verksamheten, vilket leder till att revisorn inte behöver ha en granskande roll i samma utsträckning. Men desto fler personer som är delaktiga och ansvariga ju mer måste revisorn agera i en granskande roll. Styrelsen kan även arbeta efter egna intressen och behöver en kompromiss för att få en effektiv styrning av företaget (Gandemo 2000). Om styrelsen har fler externa ledamöter som är delaktiga och ansvariga vill de att finansiella informationen ska vara korrekt. I och med att de är firmatecknare och kan bli personligt ansvariga ABL (SFS 2005:551 8:35). Collin och Ahlberg (2012) menar att externa ledamöter eftersträvar högre revisionskvalité. När en hög revisionskvalité eftersträvas bör det ligga till grund för ett ökat förtroende för revisorn tillkommer. En extern ledamot är sannolikt mer benägen till att vilja ha korrekt information och således förlita sig på att revisorn sköter sitt arbete som granskare. G3: Externa ledamöter i styrelsen är positivt relaterat till förtroende för revisorns granskande roll 33

43 När en ny ledamot tillträder i en styrelse och kan bidra med nya råd, erfarenheter och en länk till externa resurser som kan hjälpa företaget. (Gandemo 2000; Woods 2012; Johansson & Lewin 1992) Med hänsyn till det här borde familjeföretag tillsätta externa ledamöter men det är relativt ovanligt. En extern ledamot kan bidra med värdefulla råd för företagets ledning och ägare men även fungera som ett kontrollorgan. Styrelsen kan bidra med nya erfarenheter och nya kontakter, vilka kan vara värdefulla för familjeföretaget. (Johansson & Lewin 1992) Om externa ledamöter tillsätts kan de vara utbildade inom styrelsearbete och därför veta hur företaget ska skötas på bästa sätt utifrån styrelsearbetet. (Bork et al. 1996) Det leder till ett mer professionellt styrelsearbete. Om det tillsätts externa ledamöter i familjeföretag är inte den personen kopplad till ett företag utan bara vijan att inneha olika styrelseposter. Vilket enligt Shropshire (2010) kopplas till sammankoppling, att styrelseledamöterna sitter med i olika företags styrelse. Det leder till att de kan ta hjälp och råd från andra och inte behöva begå exempelvis liknande misstag. Det kan leda till att revisorn i familjeföretaget inte behöver agera lika mycket rådgivare för familjeföretaget, eftersom företaget får in kompetens från externa ledamöter i styrelsen. Kompetensen som medföljer en extern styrelseledamot behöver inte nödvändigtvis innebära att personen i fråga besitter samma kunskap som en revisor. Trots det sjunker sannolikt revisorns rådgivande roll på grund av att styrelsen nu får en utomstående part att diskutera med. Att ha någon att rådfråga handlar inte alltid om att få ett kompetent svar utan att kunna skapa en diskussion. R3: Externa ledamöter i styrelsen är negativt relaterat till att revisorn har en rådgivande roll När familjeföretagets styrelse har fått externt inflytande kan det leda till mindre konflikter mellan familjemedlemmar uppstår. En extern ledamot kan ha en annan syn på problemet och kan därför hjälpa till att hitta en annan lösning. En extern ledamot kan finnas som en hjälpande hand och agera medlare, kan förklara skillnader i informationen och hjälpa till vid beslutsfattande, vilket inte revisorn gör. Det leder till att den externa styrelseledamoten tar uppgiften som medlare och det leder till att revisorn inte behöver göra det. 34

44 Då en extern part tillsätts i styrelsen är det inte längre endast familjen som sitter kring bordet, vilket bidrar till att emotionella konflikter inte uppstår på samma sätt som tidigare. (van Ees et al. 2008) Då en extern ledamot tillträtt försvinner således revisorns medlande roll, eftersom den externa ledamoten är en annan utomstående part som kan medla i familjeföretaget. M3: Externa ledamöter i styrelsen är negativt relaterat till att revisorn har en medlande roll Den förmedlande rollen ökar med externt inflytande i styrelsen, eftersom fler personer blir delaktiga och informationen kan vara känslig. Istället för att berätta informationen själv ber antingen familjemedlemmen eller den externa ledamoten att revisorn berätta för den andra parten. Då relationer mellan externa ledamöter och familjemedlemmar inte bygger på blodsband och en nära kontakt, kan det därför vara lättare att ta hjälp av en tredje part när känslig information ska förmedlas. Det leder till att revisorns roll som förmedlare ökar i samband med externt inflytande i styrelsen. Revisorn blir en part som står utanför styrelserummet och inte har någon direkt anställning av företaget. Vilket bör innebära att det är lättare för revisorn att förmedla information än vad det är för en part som har en styrelseposition. Det för att undvika dålig stämning som kan förstöra beslutsfattandet. F3: Externa ledamöter i styrelsen är positivt relaterat till att revisorn har en förmedlande roll 3.6 VD/Ledning Företagets VD kan ses som en bolagsstyrningsmekanism vars uppgift är att leda den dagliga verksamheten i förtaget. Ledarskap kan finnas på individ-, grupp-, organisationsnivå. Ledarskap kan skilja sig åt, men definieras oftast som en process där ledaren har avsiktlig påverkan på andra för att uppnå ett mål. (Brundin et al. 2012) Enligt ABL (SFS 2005:551 8:27) utses den verkställande direktören av styrelsen för att utföra uppgifter åt styrelsen. VD:n ska sköta den löpande förvaltningen av företaget och det i den riktning och anvisning som 35

45 styrelsen anger. VD:n får vidta åtgärder som anses nödvändiga för att företagets bokföring ska upprättas på ett korrekt sätt och överensstämma med lagen. VD:n kan även vidta åtgärder utan styrelsens godkännande om det är något av ovanlig karaktär och art som inte kan avvaktas eller att det är olämpligt att avvakta. VD:n måste dock meddela styrelsen om åtgärden som vidtagits så snart som möjligt. (ABL SFS 2005:551 8:29) VD/ledning i familjeföretag Neubauer och Lank (1998) menar att VD:n är en av huvudfigurerna i bolagsstyrningen vad gäller familjeföretaget. Enligt traditioner och värderingar i familjeföretag går ledningsposterna i arv, det ses som en fördel från familjens sida eftersom den nytillsatta VD:n då delar samma uppfattning som resterande del av familjen i frågor om hur företaget ska utvecklas (Gandemo 2000). Brundin et al (2012) påpekar att det är en central fråga i familjeföretag huruvida VD- posten ska tillträdas av en familjemedlem eller inte. Det är en svår uppgift eftersom efterträdaren i teorin bör väljas efter rätt kompetens för att driva ett företag och inte enbart efter blodsband (Neubauer & Lank 1998). Kandidaten från familjen kan besitta kompentens om familjen och företaget på grund av sin uppväxt, däremot finns det risk för att kompentens kring företagsledning uteblir. Därför är det viktigt att en kandidat förbereds tidigt, utbildas och tränas inför VD- posten. Det är dessutom viktigt att den som ska överta positionen har förtroende och respekt hos medarbetarna och de andra ägarna. (Gandemo 2000) När företagsledningen och ägandet är detsamma så har företagsledningen vid olika beslutspunkter fattat beslut som är avgörande strategiska beslut och behöver inte ta hänsyn till andra ägares krav. Tillhör företagsledningen familjen har de samma målsättningar som resterande av familjen/släkten och vill att företaget ska växa och utvecklas med ett långsiktigt perspektiv. Familjeföretag vill generera internt kapital för att undvika att vara i behov att behöva ta in kapital från externa ägare. Det medför en positiv egenskap som innebär att familjeföretag är relativt oberoende till banker och andra kreditinstitut. Fördelar med att ledningen stannar i familjen är att den förstärker den trygga framväxt företaget har haft och familjeföretagets starka företagskultur kommer leva vidare. (Gandemo 2000) Gersick et al (1997) menar på att familjemedlemmarna inte nödvändigtvis behöver 36

46 ha positioner både som VD och styrelseledamot utan så länge familjemedlemmarna kan fylla en av dessa två positioner har familjen makten över företaget. Om en familjemedlem vill ta över men inte har rätt kompetens kan tränas genom att utbilda sig för få bättre kunskaper inom området (Johansson & Lewin 1992; Ward 1997). Ledningsteamet i familjeföretag borde inkludera både familjemedlemmar och icke- familjemedlemmar eftersom det finns fördelar om denna grupp är differentierad för att få bättre kompetens och utveckling i företaget (Bork et al. 1996). Om det ska tillsättas en extern VD är det viktigt att två ingredienser är uppfyllda: Att kandidaten till VD- posten har kompetens nog att axla rollen samt att familjen ha tillförlitlighet och tro på att den nya VD:n kan sköta sitt jobb. Familjen kan som en säkerhet tillsätta lämpliga försiktighetsåtgärder för att skydda intresset i familjen. (Neubauer & Lank 1998) Det är bra om efterträdaren till positionen har arbetat i företaget, vilket innebär att familjen känner personen. Företaget betraktas som en tillgång för familjen och ses som en ägodel till företaget. (Brundin et al. 2012) Hela familjen vill värna om företaget och att det ska gå så bra som möjligt och utvecklas i rätt riktning. Det är viktigt att den nytillsatta externa VD:n då kan identifiera och karaktärisera sig med företaget och dess värderingar trots att han/hon inte tillhör familjen. Genom att känna tillhörighet och lyssna på familjens mål med företaget blir det enklare för VD:n att göra ett bra jobb och behålla familjens perspektiv. (Neubauer & Lank 1998) Om familjeföretaget tillsätter en extern VD/Ledning för att det inte finns möjlighet till att ledningspositionen går vidare i arv behöver revisorn agera mer granskare. På grund av att familjemedlemmarna fortfarande vill veta att verksamheten sköts på ett bra och korrekt sätt. Det kan finnas både för- och nackdelar med att tillsätta en extern VD. Fördelar med extern VD är att få in nya kunskaper och erfarenheter som kan bidra till att företaget drivs på ett bättre sätt. Nackdelar med att en extern VD tillsätts är risken för att den stabila grund som en familjemedlem har möjlighet att bidra med uteblir och den externa VD:n leder istället företaget med nya värderingar. Dessutom kan intressenter mista sin tilltro till familjen om de väljer att ta in externa personer i ledningen. Då en extern ledning tas in i företaget är det 37

47 således sannolikt att förtroendet för revisorn ökar. Eftersom revisorn är en extern part likt företagsledningen, kan det vara en bidragande orsak till att revisorn får ökat förtroende. G4: Extern rekryterad ledning är positivt relaterat till förtroende för revisorns granskande roll I familjeföretag betonas operativa frågor istället för strategiska frågor. Familjeföretag tar hand om de strategiska frågorna först när de dyker upp och har ingen långsiktig plan på dessa beslut, vilket leder till att den strategiska utvecklingen går i relativt små steg. Det uppmärksammas mer när ledningskompetensen inte är strategisk utvecklad. Det kan påverkas och mildras med extern inblandning i antingen styrelsen eller ledningen. Om familjemedlemmarnas makt blandas upp med externa personer får familjeföretaget bättre kunskap och medvetenhet om det strategiska tänkandet. Däremot finns det familjeföretag som istället löser det strategiska tänkandet med hjälp av självlärda företagsledningar som först väljer att ta tag i problemet när det väl har uppstått. (Gandemo 2000) Om det kommer in en extern VD i företaget kan denna person ha erfarenhet av tidigare ledningsarbete och kunskaper från tidigare arbetslivserfarenheter, vilket kan leda till att ledningen är rekryterad för att ge olika slags råd. Om familjemedlemmarna blandas upp med externa personer får familjeföretag bättre kunskaper och strategiskt tänkande. Den externa ledningen kan ge råd om hur företaget borde agera. Om en extern VD/Ledning tillsätts minskar revisorns roll som rådgivare eftersom mer kompetens finns inom specifika områden vilket leder företaget i rätt riktning. Den externa VD:n har egen erfarenhet och råd till företaget. Revisorn behöver därmed inte agera lika mycket rådgivare. R4: Extern rekryterad ledningen är negativt relaterat till att revisorn har en rådgivande roll Inom revisorns roller som medlare och förmedlare är det liknande situation som när externa ledamöter i styrelsen tillsätts. Det vill säga att ju mer extern ledning som är rekryterad till företaget, desto mindre behöver revisorn agera medlare. Det beror på att externa parter redan finns i företaget och kan hjälpa till att förklara 38

48 informationen och problemet på ett annorlunda sätt. Det uppstår inte konflikter på samma sätt mellan familjemedlemmarna när de inte innehar allra de högsta konkurrerande positionerna i företaget. När en extern VD/ledning tillsätts i ett företag minskar revisorns roll som medlare på grund av att det nu finns andra utomstående personer som kan agera medlare mellan olika parter i familjen. Trots att en utomstående VD till början kan bli misstrodd på grund av rädsla att fråntas kontrollen, kan VD:n medla mellan familjeparter i företaget och helt enkelt ta över delar av revisorns roll som medlare. Trots att VD:n är misstrodd som VD kan medlingen ske genom han/hon istället för genom revisorn. Det är viktigt för både revisorn och VD:n att inte hamna i kläm mellan familjemedlemmar utan endast fungera som en hjälpande part. M4: Extern rekryterad ledning är negativt relaterat till att revisorn har en medlande roll Revisorns roll som förmedlare ökar då en extern VD/ledning tillsätts. På grund av den externa VD/ledningens rädsla att förmedla ut känslig information. Som medlare blir agerar man konfliktlösarende mellan två parter, medan förmedlare kan istället uppfattas som budbärare och delar ut information. Vilket kan göra att VD:n hamnar i kläm i företaget om familjen uppfattar att han/hon endast förmedlar ut negativ och känslig information. Som utomstående VD i ett familjeföretag är det lättare att bli utbytt än för en familjemedlem med blodsband som innehar VD- posten. En familjemedlem som är VD vill sannolikt inte heller dela ut den sortens information, men riskerar inte att mista sin position i samma utsträckning som en extern VD gör. Här får istället revisorn agera förmedlare i företaget på grund av att han/hon sannolikt har respekt då revisorer tillhör en profession (Warren & Alzola 2009). Om en revisor förmedlar informationen i företaget framgår det klart och tydligt att det inte är revisorn som hela tiden upptäcker problemen, utan att han/hon enbart agera budbärare, alltså förmedlare. Det gör att VD:n skyddas samt att informationen sprids ut i företaget på ett bra sätt. F4: Extern rekryterad ledning är positivt relaterat till att revisorn har en förmedlande roll 39

49 3.7 Hypotessammanfattning: Hypoteser Familjeägande Spritt familjeägande är: G1: positivt relaterat till förtroende för revisorns granskande roll R1: inte relaterat till att revisorn har en rådgivande roll M1: negativt relaterat till att revisorn har en medlande roll F1: positivt relaterat till att revisorn har en förmedlande roll Delägare Aktieinnehav av utomstående i familjeföretag är: G2: positivt relaterat till förtroende för revisorns granskande roll R2: inte relaterat till att revisorn har en rådgivande roll M2: negativt relaterat till att revisorn har en medlande roll F2: negativt relaterat till att revisorn har en förmedlande roll Styrelse Externa ledamöter i styrelsen är: G3: positivt relaterat till förtroende för revisorns granskande roll R3: negativt relaterat till att revisorn har en rådgivande roll M3: negativt relaterat till att revisorn har en medlande roll F3: positivt relaterat till att revisorn har en förmedlande roll VD/Ledning Extern rekryterad VD/ledning är: G4: positivt relaterad till förtroende för revisorns granskande roll R4: negativt relaterat till att revisorn har en rådgivande roll M4: negativt relaterat till att revisorn har en medlande roll F4: positivt relaterat till att revisorn har en förmedlande roll 40

50 4. Empirisk Metod I kapitlet empirisk metod presenterar vi tillvägagångssättet för vår studie. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med tre revisorer med semi- strukturerade intervjuer samt använt oss av två kvantitativa undersökningar på både revisorer och familjeföretag genom surveyundersökning. Enkäterna skickades ut till 3577 auktoriserade och godkända revisorer samt 2100 företag. 4.1 Undersökningsmetod Vår studie har utgått från en kvantitativ metod för att besvara vilken roll revisorn har i familjeföretag. Eftersom vår uppsats har ett deduktivt forskningssynssätt är det enligt Bryman och Bell (2005) lämpligt att använda kvantitativ metod för att generalisera resultatet och analysera om våra hypoteser ska förkastas eller ej. För att skapa en bättre förståelse om de roller som andra forskare undersökt, granskningsrollen och rådgivningsrollen, samt medlar och förmedlar rollen som vi härlett utifrån teorier om familjeföretag har vi genomfört en förstudie. Förstudien genomfördes med tre godkända revisorer från olika revisionsbyråer, varav en Big Four och två andra byråer. Vi utgick därför från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer (Bryman & Bell 2005) Skillnader i intervjuer beror på hur mycket som är standardiserat och strukturerat. (Patel & Davidson 2011) Bryman och Bell (2005) menar att det är bra att kombinera dessa tillvägagångssätt. Det skapar en grundförståelse till problemet utifrån praktiken samtidigt som det finns möjligheter att generalisera resultaten. Patel och Davidson (2011) menar att om dessa metoder kombineras kommer vi begränsa de nackdelar som annars kan uppstå hos respektive tillvägagångssätt. Vi valde att hålla öppna intervjuer för att skapa utrymme för ny information som kan vara till användning vid utformning av enkäten. Det kan uppkomma information som inte hade framkommit med enbart kvantitativa metoder. Det går dock inte att göra något generaliserbart resultat med enbart kvalitativa intervjuer och därför kompletterades med tvärsnittsdesign och en webbenkät. Nackdel med en kvantitativ enkät är den höga bortfallsanalysen som kan förekomma, både förekommande hos företag och revisorer. Jacobsen (2002) 41

51 beskriver att studien med en kvantitativ metod kan ge en ytlig prägel. Med en kvantitativ metod mäts ganska enkla förhållanden och går inte in på djupet Alternativa tillvägagångssätt De alternativa tillvägagångssätten vi diskuterade innan vi bestämde oss för undersökningsmetod var att genomföra en kvalitativ undersökning för att skapa oss en djupare förståelse för hur revisorer arbetar med familjeföretag (Bryman & Bell 2005). Det optimala hade i det fallet varit att haft möjlighet att intervjua ett familjeföretag samt deras revisor för att se hur de uppfattade situationen. Det hade gett oss en direkt bild av vilken roll revisorn anser sig ha och hur företaget uppfattar den. Direkt såg vi svårigheten då det kunde varit ett känsligt område att prata om företagets ekonomi samt att revisorns tystnadsplikt vilket gjort det svårt för oss att upprätthålla konfidentialitetskravet i uppsatsen. Ytterligare svårigheter var att revisorerna har sin högsäsong under uppsatsperioden och därför hade det varit svårt att få tag i familjeföretag och deras revisor på samma gång. Det hade varit tidskrävande och svårt att få ihop rent planeringsmässigt. Vi tror även att det kommer fram mer information om dessa parter får vara anonyma. Att intervjua ena parten var även det ett alternativ men då vi såg att integrationen var möjlig genom att skicka ut enkäter till båda parter istället för att intervjua valde vi som sagt att endast använda intervjuer vid vår förstudie. Vi kunde även ha valt att bara göra enkäten till endast en av våra parter, antingen företagen eller revisorerna vilket gjort att vi fått en annan bild av rollerna. Vi ansåg dock att tiden var rimlig för att hinna skicka ut till båda parter, vilket gav oss en möjlighet att analysera relationen mellan parterna och hur de ställer sig till de olika situationerna. Vi får även information om hur revisorerna och respondenten på familjeföretagen uppfattar revisorn och deras roller på samma sätt. Även här hade det varit väldigt intressant att få se enkätsvar från de revisorer vars familjeföretag besvarat enkäten, vilket gjort att man kunde jämfört hur de olika parterna såg på situationen. Men även här insåg vi snabbt begräsningarna i det. 4.2 Undersökningsdesign Intervjuerna bekräftade vår tanke att revisorerna kan ha olika roller när de reviderar familjeföretag. Förundersökningen gav oss stor hjälp till upprättandet av 42

52 enkäten och därmed även hjälp till vår uppsats. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod, surveyundersökning med webbenkäter. Enligt Bryman och Bell (2005) är tvärsnittsdesign att föredra när man vill samla in data från många fler än endast ett fall men vid en viss tidpunkt. Det valde vi för att få ett stort urval av respondenter och nå ut till både familjeföretag och revisorer. Eftersom det är en relation vi ska undersöka i vår uppsats anser vi det rimligt att undersöka det från både håll. Det med förhoppning att få in tillräckligt med svar för att uttala oss om skillnader och likheter men även undersöka relationen mellan familjeföretagarna och revisorerna. För att generalisera resultatet och för att både revisorer och familjeföretagen ska vara anonyma i vår uppsats använde vi oss av en kvantitativ metod (Bryman & Bell 2005). Jacobsen (2002) beskriver att den kvantitativa metoden är att föredra när vi vill ha ut individualistiska svar. Det kan betraktas som positivt från vår sida eftersom det ämnet som vi vill undersöka kan vara känsligt. 4.3 Metod för datainsamling Enkät För att ha möjlighet att testa våra hypoteser samlade vi in primärdata genom enkäter. Vilket vi delvis gjorde eftersom vår undersökning är ny och ingen sekundärdata finns att tillgå om revisorns roll i familjeföretag. Det finns få vetenskapliga artiklar skrivna om det ämnet och därför behöver det samlas in ny information för att dra slutsatser. Genom att skicka ut enkäter till både familjeföretag (appendix 10) och revisorer (appendix 11) fick vi möjlighet att skapa en förståelse för hur båda parter ser relationen sinsemellan. Vi valde att använda oss av en webbaserad enkät eftersom det gav oss en chans att nå ut till ett stort antal revisorer och företag under en kort period. Det sparar även arbete för våra respondenter då de inte behöver posta tillbaka enkäten utan endast fylla i svaren på internet. (Bryman & Bell 2005) Jacobsen (2002) hävdar att fördelar med kvantitativ data är att den standardiserade information gör den lätt att behandla. Då vårt mål var att undersöka revisorns roll var det positivt för oss att skicka ut enkäter för att minska risken för att respondenten blir påverkad av intervjuaren och att respondenten kunde vara helt anonym i sina svar. Vi har valt att utforma båda enkäterna så lika varandra som möjligt, det för att få en liknande bild av 43

53 situationerna från både revisorn och företaget. Under vår förstudie kom situationer fram som varit till hjälp när vi utformat våra frågor kring rollerna, då vi har ställt påståenden i situationer för revisorn eller företaget att svara på. Trots en begränsning i och med att vi valt specifika situationer för revisorn anser vi att det var ett bra sätt att mäta sin roll. Framförallt då revisorer endast har möjlighet att svara generellt på frågorna eftersom de många gånger reviderar flera familjeföretag. Enkäten skickades ut genom Gmail och vi samlade alla mailadresser i en excel- fil där vi samlade statistik på vilka som svarat, vilka som inte mottagit mailet och de adresser där vi fått autosvar tillbaka. Varje mail vi skickade innehöll vårt introduktionsbrev (se Appendix 4 och 5) där även länken till vår enkät medföljde, introduktionsbreven utformades olika beroende på om det var företagarna eller revisorerna som mottog enkäten. Våra kontaktuppgifter i form av både mail och mobiltelefonnummer stod med för att ge respondenterna en möjlighet att höra av sig vid frågor eller kommenterar. För att minska bortfallet av enkäten skickade vi ut påminnelsebrev. När enkäten varit ute i fem arbetsdagar skickade vi ut första påminnelsebrevet (se Appendix 6 och 7) och det andra påminnelsebrevet (se Appendix 8 och 9) skickade vi ut när enkäten varit hos respondenten i ytterligare tre arbetsdagar. Av administrativa skäl var vi tvungna att skicka ut enkäten till revisorerna och enkäten till företagen på separata dagar, trots det följde vi planen att skicka ut påminnelsebrev med jämna mellanrum. Påminnelsebreven var betydelsefulla för oss då vi kunde se att svarsfrekvensen ökade märkbart efter båda utskicken. På grund av anonymiteten i vår enkät blev det till följd att vi skickade ut påminnelse till samtliga revisorer och företag. Vi var dock noga med att plocka bort alla som besvarat vårt mail och tackat nej till att medverka i enkäten samt de som fyllt i sin e- postadress i slutet av enkäten. Som tack för att de medverkat i vår studie gav vi respondenterna chansen att fylla i sin e- postadress för att ta del av studien. Alternativ till att utforma en enkät hade varit att ha ett fåtal kvalitativa intervjuer med revisorer och företag. Det skulle gett oss mer information och djup i undersökningen, dock hade vi inte fått en helhetsbild och ett generaliserbart resultat. Vi valde att skicka ut till både godkända och auktoriserade revisorer, men 44

54 även från olika byråer och olika städer. Vi ville även nå ut till företag i olika städer, som har revisorer från olika byråer samt i olika branscher. Ett annat alternativ vi kunde valt skulle vara att inneha fokusgrupper med ett antal respondenter enligt Bryman och Bell (2005). Vilket hade varit svårt att få ihop eftersom revisorerna har sin högsäsong under denna tid som vi skriver vår uppsats och vi ville nå ut till företag och revisorer i olika geografiska områden. Revisorns relation till familjeföretaget kan vara ett känsligt ämne, vi valde därför att ha enkäter för att alla som svarade skulle ha möjlighet att vara anonyma och våra siffror skulle enbart användas i en statistisk undersökning. För att ha möjlighet att generalisera svarsfrekvensen med undersökningen gjord av enkäter måste urvalet ske slumpmässigt och vara procentuellt sett lika mellan de vi har skickat ut till och de respondenter som har besvarat enkäten. Det kommer vi att visa i bortfallsanalysen i kommande avsnitt Kritik mot vår enkät Risken med enkäter är att respondenterna misstolkar frågorna vilket innebär att deras svar inte stämmer överens med verkligheten (Bryman & Bell 2005). En annan risk är även att de tröttnar på att besvara frågorna och därför bara klickar i svar på måfå. För att undvika det har vi försökt begränsa enkäten i den mån vi kunde samt att vår enkät var på en sida vilket gjorde att respondenten hela tiden kunde se hur långt det var kvar av enkäten. Ytterligare en nackdel med vår enkät kan vara att vi valde att använda oss av tvingande frågor, det för att undvika att de svarande hoppade över frågor vi ställt. Då vi gjort en förstudie bedömde vi att vi använder tvingande frågor trots att det kan ge missvisande svar om respondenten inte vet vad de ska svara. Det är något vi har tagit hänsyn till då vi analyserat våra svar vi fått in. Det gäller främst frågorna där revisorn eller företagaren får gradera huruvida de instämmer helt eller inte instämmer alls kring sin eller sin revisors roll. För att undersöka hur företagen uppfattar sin revisor och hur revisorn uppfattar sin roll i familjeföretag så har vi valt att dela upp våra roller i olika synonymer. Vilket vi gjorde för att skapa reliabilitet i vår studie, för att se om de svarade liknande på synonymerna som vi uppfattar för samma roller. En risk med det är att synonymerna uppfattas som liknande för de olika begreppen, främst då för 45

55 medlare och förmedlare. Det är någonting vi insett i efterhand och ska ta i beaktning när vi sedan analyserar resultaten Enkät till familjeföretag Populationen av företag valdes ur affärsdatas databas på grund av att de hade bra information och att vi får tillgång till deras information genom Linnéuniversitetet. Tyvärr finns det ingen databas över enbart familjeföretag vilket leder till att vi fick ta fram ett register från samtliga företag men begränsade oss till ett antal kriterier. De kriterier vi utgick från var att företaget skulle vara ett aktiebolag och att deras senaste bokslut skulle vara upprättat år Vi valde även att begränsa populationen till företag med mellan 5-50 anställda, det för att företagen vi skickade ut enkäten till skulle omfattas om revisionsplikten. Revisionsplikten gäller inte för de företag som har mindre än tre anställda (SOU 2008:32). Vilket resulterade i ett urval på företag. Anledningen att vi valde att leta efter företag med senaste bokslut år 2011 var att vi hämtade informationen 27 mars 2013, vilket innebär att alla företag sannolikt inte slutfört sitt bokslut för 2012 vid den tidpunkten. Av de företag som fanns i affärsdatas databas gjorde vi sedan ett slumpmässigt urval. Vi slumpade genom att använda oss av en slumpfunktion i excel där vi gav varje företag ett slumptal mellan 0 och 1, därefter sorterade vi listan med det minsta talet överst. Sedan valde vi de 2100 första företagen som det fanns mailadresser att tillgå. Vår förhoppnings var att hitta mailadresser till ungefär lika många företag som revisorer, alltså ungefär Men på grund av tidsbrist valde vi att satsa på att få ut enkäterna till de adresser vi samlat in vid den tidpunkten. Mailadresser sökte vi upp via internet, där vi använde oss av företagens hemsidor och andra sökfunktioner så som exempelvis Hitta.se, Eniro.se och Företagsfakta.se. Av de företag som vi har slumpat vet vi inte vilka som är familjeföretag eller inte innan de har besvarat enkäten och kan först därefter analysera deras svar. Att vi inte är medvetna om hur många av de vi skickar till som verkligen är familjeföretag gör det att vår population inte går att mäta på ett korrekt och sanningsenligt vis. 46

56 4.3.4 Enkät till revisorer Vår enkät som riktar sig till revisorer skickades ut till alla godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. När vi gjorde vårt urval fanns det enligt Revisorsnämndens hemsida 3956 godkända och auktoriserade revisorer, detta urval är hämtat den 4 mars Däremot saknas det information på revisorsnämndens hemsida om kontaktuppgifter till revisorerna. Det medförde att vi fick utgå från FAR, revisorsbranschens organisation där de flesta revisorerna är medlemmar. På FAR:S hemsida fanns det en funktion där det gick att söka bland organisationens medlemmar. Vi utgick sedan från funktionen valde sedan alla revisorer som var godkända och auktoriserade. Uppgifterna som gick att hämta från FAR:s hemsida var: namn på revisorerna, stad, byrå, mailadress och även vilket år revisorn var född. FAR:s register innehöll 3577 revisorer varav 1901 auktoriserade revisorer och 1676 godkända revisorer. Av dessa var det 15 stycken som det inte fanns kontaktuppgifter till. Vår population blev därmed de revisorer som var medlemmar i FAR och vi kunde få fram kontaktuppgifter till. Det medförde att det sammanlagt var 379 revisorer som vi inte kom fram till. Vi ansåg att det var rimligt att hinna skicka ut enkäterna till alla revisorer för att på så sätt öka vår svarsfrekvens och därmed ha mer att grunda vår analys till våra hypoteser på. Enkäten skickades totalt sett ut till 3562 revisorer Förstudie Då forskningen på revisorer i familjeföretag är bristfällig valde vi att använda oss av ett kvalitativt inslag i vår kvantitativa studie. Att genomföra en förstudie gav oss en indikation på hur revisorerna upplevde sin roll i familjeföretag och hjälpte oss vid utformningen av enkätfrågorna. För att ha möjlighet att göra en förstudie ville vi komma i kontakt med revisorer att intervjua. Genom att ta hjälp av människor i vår närhet fick vi mailadresser till fem revisorer på olika byråer runt om i Sverige. Dessa fem personer bestod av två stycken kvinnor och tre stycken män. Vi skickade ut ett brev till revisorerna (se Appendix 1) där vi meddelade att vi skulle kontakta dem ett visst datum. Det utsatta datumet ringde vi upp revisorerna och bestämde med var och en om de hade tid att besvara och på vilket sätt de ville besvara vår intervju. En av revisorerna meddelade då att hon inte arbetade med 47

57 familjeföretag vilket gjorde att intervjun inte skulle varit till användning för oss. Tre av de vi talade med ville genomföra intervjun via mail, varpå två genomförde intervjun. Till de personer som valde att besvara intervjufrågorna via mail skrev vi ett inledande brev med grundläggande information om studien, se (appendix 2). En person vi kom i kontakt med valde att ha en personlig intervju. Intervjuerna med revisorerna blev från tre olika revisionsbyråer, där en av revisionsbyråerna tillhörde Big Four och de andra två var från mindre revisionsbyråer. Till Big Four räknas PwC, Ernst & Young, KPMG och Deloitte. De revisorerna vi intervjuade var godkända revisorer och reviderade mellan procent familjeföretag. De två revisorerna som fick frågorna mejlade till sig kunde se alla frågor samtidigt och besvara dem på valfritt sätt. Den personliga intervjun hade vi en semi- strukturerad intervju, där vi hade en intervjuguide med frågor, men tog frågorna i den ordning som passade bäst till intervjun. Då vår önskan om att intervjua revisorer krockar med revisorernas högsäsong skapade det ett problem för oss och gjorde att något annat än ett fåtal intervjuer inte blev möjligt. Tillsammans med de revisorer som pratade om tidsbrist bestämdes en lösningen att skicka intervjufrågorna till revisorerna. Det gav dem möjlighet att svara på frågorna när de fick tid. Ett alternativ till den semi- strukturerade intervjun som vi genomförde hade varit att ha ostrukturerade intervjuer. Vilken form som intervjun tillhör bero enligt Bryman och Bell (2005) hur standardiserad och strukturerad intervjun och intervjuguiden är. Däremot blir sammanställningen av semi- strukturerade intervjuer lättare eftersom ostrukturerade intervjuer ger ännu mer plats för diskussioner och det insamlade datamaterialet blir mer olikartat. Ett annat alternativ till intervju som Bryman och Bell (2005) tar upp är fokusgrupper. Den innebär en gruppintervju, där flera individer diskuterar olika frågeställningar. Metoden uteslöts ganska fort eftersom våra respondenter var på olika platser i Sverige och redan hade tidsbrist till personliga intervjuer. Då vi tror att ämnet kan vara känsligt för revisorerna tror vi även att fokusgrupper inte skapat någon diskussion utan istället byggt på konstateranden om vad revisorn får göra. Det skulle leda till att revisorn inte berättade tydligt om deras olika huvuduppgifter i familjeföretag och vad de hjälper familjeföretagaren med. Det är 48

58 känsligt om vad en revisor får göra och inte får göra och hur den ska behålla sitt oberoende gentemot sina klienter. 4.4 Operationalisering semi- strukturerade intervjuer För att skapa oss en grund för vår kommande enkät valde vi att intervjua tre godkända revisorer. Vi fick två svar via mail och en personlig intervju vilket innebar att vi hade material att bygga vidare på. Vi gjorde en intervjuguide innehållande tio frågor och sju delfrågor se (appendix 3) för att skapa en grund till den personliga intervjun men även för att ha möjlighet att maila frågorna. Intervjun bestod till största delen av öppna frågor där vi gav respondenten möjligheten att berätta öppet för att skapa oss en bild av vad revisorn gör i interaktionen med familjeföretag. 1. Reviderar ni familjeföretag? Första frågan hade vi som en kontrollfråga för att se att revisorerna verkligen reviderade familjeföretag. Fråga 2a och 2b ställer vi sedan för att veta hur stor erfarenhet de har av arbete med familjeföretag i förhållande till helheten av deras arbete. Beroende på hur stor andel ger revisorn en mer generell slutsats när de svarar. 2a. Hur stor andel av samtliga företag Ni reviderar är familjeföretag? 2b. Hur mycket tid lägger Ni på revidering av familjeföretag? Sedan fortsatte vi med att fråga följande fråga, fråga 3, för att se om revisorn anser att det finns någonting speciellt med att revidera familjeföretag. Här bad vi även om exempel vilket gjorde att vi kunde använda oss av det när vi senare gjorde enkäten. 3. Finns det något speciellt med att revidera familjeföretag? Gersick et al. (1997) menar att familjeföretag skiljer sig från andra företag då de är mer känslomässigt bundna och har en långsiktig syn på sin verksamhet. Här ville vi även se om de hjälper familjeföretag med olika saker och gärna om de går att kategorisera in i de roller som vi identifierat i teorikapitlet. Nästkommande fråga valde vi att ha med för att få en ytterligare bild av vad som kännetecknar ett familjeföretag ur revisorns synvinkel. Uppfattar de själva några skillnader i sitt 49

59 beteende, vilket är väldigt intressant för vår studie då vi menar att just familjeföretag har en specifik relation med sin revisor. 4. Ser ni någon skillnad i ert arbetssätt när er klient är ett familjeföretag jämfört med ett icke familjeföretag? Om vi redan i förstudien får fram att det inte finns några skillnader hade enkäten fått riktas om mot att studera revisorn i roller som kännetecknar alla företag. I förstudien ville vi även få reda på situationer och tillfällen då revisorn hjälper familjeföretag för att ha användning av det vid attitydfrågorna i enkäten. (Trotman & Trotman 2010) 5. Vad hjälper ni familjeföretag med? Vi vill få ut en öppen och bred fråga för att se om de har fler roller än de vi har sett. Med hjälp av deras svar kan vi se om vi är på rätt väg eller om alla endast svarar att de alltid bara granskar i företagen. Jacobsen (2002) beskriver att det är positivt med en kvalitativ undersökning för att skapa en större klarhet i ett oklart ämne, vilket våra roller av revisorn i familjeföretaget kan betraktas som. Blir kontakten mer intensiv beroende på småfrågor om olika sorters rådgivning. Tidigare undersökningar visar att familjeföretag har närmare kontakt med sin revisor vilket gör att frågan blir relevant i vår studie. (Emling 2000) 6. Arbetar ni som ensam revisor i familjeföretag eller arbetar ni i team? Frågan är intressant att få svar på då vi undersöker om det är samma person som utför alla uppgifter i ett familjeföretag eller om de delar upp rollerna. Med uppgifter menar vi om de både granskar eller om den ena granskar och den andra är rådgivare. Har de lika mycket kontakt med familjeföretaget etcetera? Det svarar förhoppningsvis på vad som händer om en av familjeföretagets revisor skulle råka ut för något oväntat eller till exempel byta bransch. 7a. Vem har ni kontakt med i ett familjeföretag? Är det en familjemedlem? Endast en eller flera? Syftet med frågan är att se om de har relation till flera parter. Med hjälp av svaren kan vi utmäta om de är medlare eller förmedlare i familjeföretag. Beroende på hur 50

60 många personer de har kontakt med i familjeföretaget kan man utläsa om revisorn behöver dela ut känslig information eller om de behöver vara med och tolka olika argumentationer. Beroende på hur många personer som är delaktiga kan vi se en skillnad på vilken roll revisorn får. Även beroende om vilken sorts information eller konflikt det är i familjeföretaget. 7b. Hur får ni agera om det uppstår konflikt mellan familjemedlemmar som har stort inflytande i företaget? Här vill vi undersöka om revisorn få agera i rollen som medlare och tolka olika argument, eller förklara argumentation för de olika parterna. Om familjemedlemmarna är ovänner och inte kan prata med varandra blir det då revisorn uppgift att hjälpa familjeföretaget. Då det i familjeföretag finns risk för agentproblematik mellan principal och principal vill vi ta reda på om revisorn får anta någon roll i den situationen. (Jansson et al. 2010) 8a. Vilken typ av kontakt med har ni med styrelsen? 8b. Vilken roll i styrelsen har den personen? Tillhör personen familjen eller är det en icke familjemedlem? Fråga 8a och 8b handlar om att se hur styrelsearbetet är i familjeföretag, undersökningar visar att styrelsearbetet i många fall endast är en så kallad pappersstyrelse där inga formella sammankomster sker (Gandemo, 2000). Gränserna mellan ägande, styrelse och ledning kan ofta flyta ihop vilket gör det intressant att se hur revisorn ser på styrelsens roll och hur mycket kontakt de har med den. Nästkommande frågan ställer vi för att se hur kontakten mellan revisor och styrelseledamot sker. Här vill vi försöka få reda på om de medlar/förmedlar mellan familjemedlemmar. Fråga 8d ställer vi även för att se om de generellt sett har allmänna frågor eller om det handlar om en specifik sak, exempelvis styrning. 8c. Är det Ni som kontaktar styrelseledamoten eller blir ni kontaktade? 8d. Är det någonting speciellt styrelseledamöter kontaktar er om? Isåfall vad? Med fråga 9a och 9b vill vi se hur kontakten mellan revisorn och ledningen är då familjeföretag kännetecknas av långsiktighet och starka relationer. (Gersick et al. 51

61 1997) Vi vill se om beteendet hos ledningen i ett familjeföretag gentemot ett icke familjeföretag. 9a. Hur mycket kontakt har Ni med familjeföretagets ledning? Vad innebär kontakten? 9b. Träffar ni ledningen i familjeföretag oftare relativt sätt mot ett icke familjeföretag? Fråga 10a och 10b handlar om att se om revisorn upplever skillnader i exempelvis kompetens och vad de hjälper företaget med. Kan vara så att när det är fler anställda och ägare till företaget har alla inblandade fler personer att diskutera idéer med, vilket kan innebära att revisorns rådgivande roll blir mindre i företaget. (Seow 2001) Det kan vara så att det finns mer kompetens i företaget ju fler personer som är anställda och alla har med sig olika erfarenheter. 10a. Ser ni någon skillnad på hur stort familjeföretaget är? 10b. Gör ni olika saker i ett familjeföretag beroende på hur stort företaget är? Sammanställning av semi- strukturerade intervjuer Våra tre intervjuer gav oss svar som var användbara till vår enkät och bekräftade vår teori med olika roller för revisorerna. Vi har sammanställt svaren från intervjuerna och visat likheter och skillnader i deras svar. Då intervjuerna till stor del stämde överens med de tankar och den teori vi hade innan intervjuerna gjorde det att vi bekräftade den nära relationen till företagarna från revisorns sida. De tre godkända manliga revisorerna som vi genomfört förstudien med i södra Sverige arbetade mycket mot mindre och medelstora företag och dessa klassificeras ofta som familjeföretag % av deras klienter var familjeföretag. Familjeföretag med externa ägare är oftast större både till omsättning och antal anställda. Under samtliga intervjuer framgick det att familjeföretag arbetar mycket mer på lång sikt, de beskrev det som att det var en anställning för livet och att ägaren lägger ner allt på sitt företag. Vissa familjeföretagare har inte förståelse för vad revisorn gör utan tycker endast att den kostar massa pengar. 52

62 Granskningsrollen: De revisorer vi intervjuat menade på att de ofta utför uppdrag själva eftersom de bolag de granskar ofta är små. Det är alltid en person som är ansvarig men vid större granskningar eller ytterligare tjänster kopplas fler revisorer från byrån in. Det varierar alltså beroende på företagets storlek och vad företaget efterfrågar för tjänst. Man kan även ta hjälp av olika experter såsom advokater, skattejurister, försäkringsbolag och banker. Det kan få hjälp av annan kollega som en redovisningskonsult från sin egen byrå. Revisorn utgår alltid från samma grundbedömning oberoende av om de ska revidera ett familjeföretag eller ett icke familjeföretag. Revisorn utgår alltid från två grundpelare i sin bedömning, risk och väsentlighet. Den ena av grundpelarena, risk, kan skilja sig åt beroende på hur företaget är utformat. Icke- familjeföretag har enligt revisorerna mer fokus på resultat och tillväxt, därmed är risken att de förskönar verkligheten rent ekonomiskt sett större än hos familjeföretagen. I familjeföretag uppstår istället risk för att det är svårt att skilja på ägarens privatekonomi och på företagets ekonomi. Den personliga ekonomin och familjeföretagets ekonomi är många gånger starkt ihopkopplad. Går företaget bra, mer utdelning till ägarna. Går företaget mindre bra, minskad lön för ägarna. Ibland skjuter även ägarna till pengar från sitt egna kapital. Hur löner, aktier ska fördelas mellan de olika familjemedlemmarna är frågor som revisorn få ta itu med. Andra roller: Vid intervjuerna framgick det även att revisorn får inträda i fler roller än den granskande rollen, de poängterade att de då fick stiga ur den granskande rollen och inträda i en annan roll. Det kan röra sig om att bli samtalspart eller bollplank i olika frågor, både frågor om företaget men även familjen och ägarens ekonomi. Det kan även vara skattemässiga frågor, bollplank vid resultatuppföljning och vid investeringar som företaget ska genomföra. Revisorn hjälper även ägarna med deklarationen, det förekommer att företagsägaren har egna fastigheter och privata aktier. Vid generationsskiften eller tvister mellan ägare blir revisorn ett bollplank och en part som sätter sig ner med de olika parterna från företaget och gemensamt försöker hitta en lösning. Revisorn kan bli en länk mellan olika familjemedlemmar, men det är viktigt att de behåller sitt oberoende och inte tar någons parti om det 53

63 inte har varit några faktiska oegentligheter. Att det kan uppstå problematik vid konflikter mellan familjemedlemmar kan bero på att det är svårt att skriva kompanjonavtal mellan familjemedlemmar. Problem kan lösas genom att plocka in en utomstående som har utslagsröst, men i vissa konflikter kan man istället behöva ta in en advokat. I de här situationerna frångår revisorns granskande roll och blir istället en situation där revisorn har kompetens inom ägarfrågor och skatt samt goda kunskaper kring företaget. Styrelse: Oftast är styrelseledamöterna i familjeföretag ägarna, och suppleanter består av ägarnas hustru och barn. Här är de då svårt att särskilja rollerna eftersom det är samma person som är ägare, driver företaget och ordinarie styrelseledamot. Revisorerna brukar åtminstone ha kontakt med styrelse en gång per år. Om styrelsen består av familjemedlemmar är det ofta en passiv styrelse, en så kallad pappersstyrelse. Revisorn kan både kontakta styrelsen men samtidigt blir kontaktade. Om styrelsen är familjemedlemmar är det en naturlig och löpande kontakt under året. Det händer även att familjeföretag väljer att plocka in utomstående ledamöter vilket gör styrelsen mer aktiv. En av de vi intervjuat menade på att skillnaden för han blev att han blev kallad till styrelsemöten istället för att ta det när han ändå besökte företaget. Hur ofta revisorn träffar en extern styrelse kan variera, minst en gång om året. Det kan bli 2-4 gånger beroende på hur företaget går resultatmässigt eller med anledningen att familjeföretaget tillsatt en extern styrelse för att försöka få ordning på bolaget. Om företaget ska utvecklas bra då de består av icke familjemedlemmar måste de förstå sina roller för att bidra till en bra utveckling av företaget. Även vid en extern styrelse har revisorn kontakt med ägarna, det beroende på att det är ägarna som väljer revisorn på bolagsstämman. Ledning: De revisorer vi intervjuat förklarade att ägarfamiljen själva brukar sitta i styrelsen och istället tog in utomstående i företagsledningen. En anledning är enligt respondenterna troligen att ledningen är mindre formell och att det är lättare att släppa in utomstående personer på de positionerna. Enligt våra respondenter kan det även bero på att ägarfamiljen inte vill lägga ut huvudansvaret på någon annan samt att de går att byta ut personer i ledningen på 54

64 ett annat sätt än i styrelserummet. Om ett företags ledning består av utomstående personer framgick att revisorns konsultinsats kan minska beroende på vilken kompetens som företagsledningen besitter. Revisorn har löpande kontakt med ledningen i familjeföretag under hela året, det kan vara frågor som gäller större investeringar, nyanställningar med mera. Oftast träffar revisorn ledningen i familjeföretag oftare än ledningen i icke familjeföretag. Dessa tar hellre besluten på egen hand, vilket både kan vara positivt och negativt. Dessa har mer planerade möten med sin revisor och det kanske sker 2-3 gånger per år. Kontakten med familjeföretag är mer spontan och kan gälla betydligt mindre frågor. I mindre bolag, finns det ingen ledning utan endast en person, och då är det oftast ägaren. Är företagen större finns det olika underchefer som är med i organisationen, där alla inte alltid kommer från ägarfamiljen. 4.5 Operationalisering enkät För att ha möjlighet att ta reda på hur revisorns roll i familjeföretag är från både företagens och revisorernas perspektiv var vi tvungna att göra om vår teori till mätbara variabler. Genom att genomföra en operationalisering på både beroende och oberoende variabler fick vi möjlighet att sedan testa de empiriskt. De fyra roller vi utgått från hittills i uppsatsen framkom tydligt i förstudien, det blev tydligt oss var att rollen som granskare var oberoende av om det var ett familjeföretag eller icke familjeföretag som granskades. Det gör att vi i vår operationalisering av enkäten väljer att inte fråga revisorer om deras granskningsroll. Vi kommer nedan att dela upp operationaliseringen i två delar, en för företagen och en för revisorerna, även om en del frågor liknar varandra. Vi har försökt att göra enkäterna lika varandra för att jämföra svaren på hur företagen uppfattar sin revisor och hur revisorerna uppfattar sin egen roll i ett familjeföretag. Våra hypoteser bygger på de beroende variablerna tillika de olika roller som en revisor kan anta i ett familjeföretag. De oberoende variablerna bygger på de olika bolagsstyrningsmekanismerna, alltså hur ägandet, styrelse och ledning ser ut i företagen. 55

65 Vår hypotesprövning kommer att utgå från de respondenter som besvarat vår företagsenkät där vi kommer studera hur de klassificerat sin revisor i olika roller. Det gör vi för att skapa en grund där respondenter svarar på attitydfrågorna utifrån ett specifikt fall. Skillnaden mot enkäten vi skickat ut till revisorerna är att de svarar översiktligt på frågorna. Dels på grund av att de reviderar flera familjeföretag men även på grund av deras tystnadsplikt. Respondenterna på enkäten till familjeföretagen svarar istället utifrån den revisor de har anlitat. Vi har utgått från de olika situationer som finns definierade på sidan XX där respondenten har fått värdera hur viktig den anser att revisorn är. Rollerna har sedan summerats ihop till ett index för att bilda en beroende variabel att testa. Cronbach Alfa ska vid nya studier uppnå en gräns på 0,6 för att inte förkastas (Hair, Anderson, Tatham & Black 1998). Enligt Pallant (2007) ska Cronbach Alfa uppnå en gräns på 0, Företag Beroende variabler (13f) Roller Svarsalternativ & kodning Vår revisor är viktig för oss som bollplank Instämmer helt = 5 Tabell 4:1 enkätfråga 13f som samtalspart 4 för att skapa förtroende mot omvärlden som budbärare 2 som kompetent person Instämmer inte alls = 1 som opartisk bild Med enkätfråga 13f som vi presenterar i tabell 4:1 vi vill se de funktioner företagen betraktar som viktiga hos sin revisor. Vi valde här att använda oss av en 1-5 likertskala för att se hur företagen uppfattade sin revisor i olika faktorer. En likertskala innebär att respondenter tar ställning till hur väl de instämmer med påståendet vi ställer, instämmer de helt kryssar de i alternativ 5 och instämmer de inte alls kryssar de i alternativ

66 (14f) Svarsalternativ Kodning Vi känner stort förtroende för vår revisor vid.. granskning av företagets finanser Instämmer helt = 5 försäljning av bolaget 4 värdering av bolaget 3 nyinvesteringar 2 Personalfrågor Instämmer inte alls = 1 frågor om privatekonomi Ägarfrågor omstrukturering Familjefrågor bokföringsfrågor Tabell 4:2 enkätfråga 14f Vi kan se i tabell 4:2 se enkätfråga 14f som består av attitydfrågor kring hur stort förtroende företaget har för sin revisor. Här är vår avsikt att få fram hur granskningen är och även få svar på om revisorn hjälper till vid exempelvis privatekonomi och omstruktureringar. De situationer vi har valt att ta med har vi valt ut då det var situationer som nämndes vid förstudierna vi genomfört. Fråga 14f:1 har vi använt för att testa hypoteserna G1, G2, G3 samt G4. Vi vill genom att ge familjeföretaget olika situationer låta de bedömda hur viktig deras revisor är i dessa olika situationer. Enligt vår förundersökning framkom det att revisorn medverkat vid situationerna vilket gjorde det möjligt för oss att utforma frågorna på det följande sätt. Vi valde att fråga efter vissa situationer för att företaget tydligare skulle sätta sig in i exemplet när de svarade angående hur viktig de anser att deras revisor är. Genom att ha olika synonymer för våra roller har vi utifrån det ställt frågor om de instämmer helt eller inte alls. 57

67 Vi valde att använda oss av följande synonymer: Revisorer Granskare Familjeföretag Rådgivare Vägledare Vägledare Hjälpare Hjälpare Konsult Handledare Handledare Förespråkare Förespråkare Medlare Konfliktlösare Förhandlare Förhandlare Skiljedomare Fredsmäklare Opartisk Skiljedomare Opartisk Förmedlare Budbärare Budbärare Mellanhand Mellanhand Ombud Informationslänk Informationslänk Tabell 4:3 Synonymer till de tre olika rollerna Vi har valt tre till fyra synonymer till varje roll för företagen. Anledningen till att vi endast väljer att använda ett urval av de synonymer vi använder till revisorerna är att begrepp som konfliktlösare och fredsmäklare kunde uppfattas som stötande mot familjeföretagen. På varje fråga i enkäten har vi sedan två olika synonymer till medlare, förmedlare och rådgivare. Synonymerna till de olika rollerna kommer att blandas mellan frågorna och även ordningen bland alternativen i frågorna kommer blandas, för att skapa en variation i de annars väldigt lika frågorna samt att få en kontroll att de svarar ungefär likadant. Ett problem med våra synonymer är dock att de tre rollerna kan gå in i varandra och att synonymerna istället vilseleder revisorerna när de ska svara. Vi använder oss av en likertskala mellan 1-7, där 1 = instämmer inte alls och 7 = instämmer helt, det ger även respondenten en möjlighet att svara neutralt på frågan. 58

68 Vi har valt följande fyra situationer för att se hur familjeföretag uppfattar revisorn: Påstående: Vår revisor är viktig för oss som.. Roller/synonymer Svarsalternativ & kodning..vid frågor om generationsskiften (25f) Budbärare Instämmer helt = 7 Förhandlare 6 Vägledare 5 Handledare 4 Informationslänk 3 Skiljedomare 2 Instämmer inte alls = 1..vid frågor om stora investeringar (26f) Mellanhand Instämmer helt = 7 Förhandlare 6 Budbärare 5 Hjälpare 4 Skiljedomare 3 Handledare 2 Instämmer inte alls = 1..om företaget skulle börja gå sämre (27f) Opartisk Instämmer helt = 7 Budbärare 6 Mellanhand 5 Vägledare 4 Förespråkare 3 Skiljedomare 2 Instämmer inte alls = 1..om det uppstår diskussioner där Budbärare Instämmer helt = 7 ägarna inte kommer överens (28f) Informationslänk 6 Tabell 4:4 enkätfråga 15f- 28f Vägledare 5 Hjälpare 4 Opartisk 3 Skiljedomare 2 Instämmer inte alls = Index Synonymerna vi använt delar återigen in i Rådgivare, Medlare och Förmedlare för att skapa tre beroende variabler att testa. Då vi summerat värderna delade vi de sedan på antalet variabler för att återfå ett värde mellan 1-7. Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen (2010) visar en fyr- stegsmetod i hur man skapar ett index som vi har följt. När vi sedan skapat våra index har vi genomfört ett Cronbach Alfa- test återigen för att kontrollera att reliabiliteten upprätthölls. 59

69 Vår revisor är viktig för oss som.. Skapat Index Kodning Rådgivare (R+R+R+R+R+R+R+R)/8 6 Medlare (M+M+M+M+M+M+M+M)/8 4 Förmedlare (F+F+F+F+F+F+F+F)/8 2 Tabell 4:5 Index för rollerna 7 = Instämmer helt = Instämmer inte alls Oberoende variabler De oberoende variablerna utgörs från bolagsstyrningsmekanismer av hur företaget ägs, leds och drivs. Dessa mekanismer har vi valt eftersom familjen antingen kan vara delaktig eller inte. (1f) Anser Ni er vara att familjeföretag enligt följande definition: En familj/släkt äger minst 50 % av aktierna, Ja = 1 den familjen har inflytande över företaget Nej = 0 samt att själva anser sig vara ett familjeföretag Tabell 4:6 enkätfråga 1f Svarsalternativ/kodning Då vi inte har möjlighet att veta vilka företag som är familjeföretag och inte när vi skickar ut enkäten är första frågan en kontrollfråga där vi ser hur många av de svarande företagen som är familjeföretag. Det finns ett flertal definitioner av familjeföretag, Johansson (2005) menar att företag ska ägas och kontrolleras av individer och dess familjer samt att de ska vara engagerade i företagsledningen, Bjuggren et al. (2011) menar att familjen ska äga majoriteten av bolaget och därmed ha indirekt/direkt kontroll, Emling (2000) delar uppfattningen av att ägarfamiljen ska inneha majoritet samt vara kontrollägare i företaget. Chua et al. (1999) har efter att ha sammanställt 250 definitioner av familjeföretag gjort en egen definition: ett familjeföretag är ägt eller lett med avsikten att driva det vidare från generation till generation. Den definition som vi väljer att utgå ifrån i detta arbete är: att en familj/släkte ska äga minst 50 % av aktierna, den familjen har inflytande över företaget samt att de själva anser sig vara ett familjeföretag. 60

70 (3f) Svarsalternativ/kodning Hur ser Ägandet ut inom familjen? Koncentrerat = 1 (till antal familjemedlemmar) Spritt = 0 Tabell 4:7 enkätfråga 3f Fråga 3f i tabell 4:7 skapade en grund för att se hur revisorn agerar i ett företag där ägandet är spritt eller koncentrerat. Att endast ha möjlighet att fråga företagarna hur företagen ser ut utifrån deras perspektiv ger en svaghet i vår undersökning. Det gör vi trots det, på grund av att begreppet familj är så pass spritt och sannolikheten att vi får olika svar från medlemmar i samma familj är stor. Familj kan även har olika betydelse om det enbart ska vara av blodsband eller om äktenskap ska ingå med mera. Ett exempel är följande: Ett företag ägs av en man vid 60 års ålder och hans två söner 30 och 32 år gamla som båda har sambo och varav den ena har två döttrar. Frågar vi mannen hur många familjer som äger företaget är det troligt att han svara en familj, eftersom han och hans två söner äger företaget. Skulle vi däremot fråga någon av sönerna skulle de troligtvis svara att tre familjer äger företaget, eftersom de troligtvis ser det som att varje bror har varsin familj och att pappan har en. På grund av att begreppet är så skilt och svårtolkat väljer vi därför att låta företagarna själva bedöma hur deras företag ägs och sedan låta de svara utifrån det. Gandemo (2000) menar att om det är många kusiner som är delägare i ett företag och dessutom har olika målbilder, visioner och strategiska inriktningar som de vill att företaget ska uppnå blir det en komplex situation att lösa. Genom att svara på fråga 3f och 4f kan vi sedan koda svaren i SPSS för att se hur företag med exempelvis koncentrerat ägande och inga delägare har för relation till sin revisor. (4f) Svarsalternativ/kodning Har företaget ägare som inte ingår i familjekretsen? Ja = 1 Nej = 0 Tabell 4:8 enkätfråga 4f Med fråga 4f vill vi undersöka om företaget har en delägare som är utomstående från familjen. Nästkommande fråga ställer vi för att veta hur ägandet ser ut om företaget har svarat på fråga 4f. 61

71 (5f) Svarsalternativ/kodning Om det finns delägare som inte tillhör familjen, < 10 % = 0 hur stor röstandel av aktierna har de? % = % = % = % = 4 Tabell 4:9 enkätfråga 5f Enkätfråga 5f i tabell 4:9 ger oss en ytterligare bild av hur ägandet ser ut i företaget samt hur mycket som inte ingår i familjen. Den här frågan i kombination med de två föregående frågorna ger oss förhoppningsvis ett svar på hur revisorns roll i de olika ägarsituationerna. Det tror vi kan påverka hur revisorn behöver agera i förmedlare med mera. (18f) (19f) (20f) (21f) Svarsalternativ Kodning Är företagets styrelseordförande en familjemedlem? Ja Ja = 1 Nej Nej = 0 Hur många av styrelsens medlemmar är från familjen? Hur många av styrelsens medlemmar är inte från familjen? Hur många styrelsemöten hålls vanligtvis under ett år? Antal 1 = 1 Antal = 0 = 0 Tabell 4:10 enkätfråga 18f- 21f Frågorna 18f, 19f och 20f ställer vi för att se om företagets styrelse består av familjemedlemmar och/eller externa ledamöter. Det har vi sedan användning för att ha möjlighet att se om deras relation till revisorn skiljer sig åt beroende på hur styrelsen är sammansatt. Vi kan även se hur stor styrelse familjeföretaget har, vilket är en intressant aspekt då pappersstyrelser är vanligt förekommande i familjeföretag (Gandemo 2000). Fråga 21f ställer vi för att ha möjlighet att se om de blir mer aktiva i och med externa ledamöter. Då familjeföretag tenderar att ha passiva styrelser är det intressant att se om det blir någon skillnad i antal styrelsemöten i förhållande till externa ledamöter. 62

72 Ledning För att svara på följande hypoteser väljer vi att fråga familjeföretagen hur deras situation ser ut och sedan se vad de har för attityd till sin revisor. Genom att fråga både familjeföretagen och revisorerna kan vi sedan jämföra om de har liknande uppfattningar. (22f) (23f) (24f) Svarsalternativ/kodning Är företagets VD en familjemedlem? Ja = 1 Nej = 0 Hur många av ledningens medlemmar är från familjen? Hur många av ledningens medlemmar är inte från familjen? Antal 1 = 1 Antal = 0 = 0 Tabell 4:11 enkätfråga 22f- 24f Ovanstående frågor, fråga 22f, 23f och 24f ställer vi för att se hur företagsledningen är uppbyggt för att ha möjlighet att få svar på våra hypoteser som har utgångspunkt i hur företagsledningen är utformad. Beroende på hur ledningen är sammansatt kommer vi sedan se vad företagen har svarat på attitydfrågorna kring revisorns roll och därmed ha möjlighet att analysera om det finns någon skillnad på hur revisorn agerar beroende på företagsledningen ser ut Övriga frågor (2f) Vad har du som besvarar enkäten för position i företaget? Svarsalternativ Ägare Företagsledning Styrelseledamot Annan position Tabell 4:12 enkätfråga 2f Enkätfråga 2f i tabell 4:12 använde vi för att ha möjlighet att se vem som svarat på enkäten. Det blev en kontrollfråga då vi skickade ut enkäten till många info- adresser, genom att låta de kryssa i vad de hade för position kunde vi se att det inte var de som exempelvis satt i receptionen som svarade utan att vi fick svar från antingen ägaren, en styrelseledamot eller från ledningen. Vi ville att det skulle vara ägare, företagsledning eller styrelseledamot som svarade eftersom att de är mer insatta i företaget och vet hur deras revisor agerar. 63

73 (6f) Hur många generationsskiften har Ert företag genomgått? Svarsalternativ eller fler Tabell 4:13 enkätfråga 6f Undersökningar visar att generationsskiften är kritiska för familjeföretag då mycket kompetens ofta försvinner med den gamle ägaren (Bammens et al. 2008). Därför är det intressant att se hur många generationsskiften företaget genomgått i förhållande till hur länge de haft samma revisor i företaget. Eftersom ett familjeföretag lever efter traditionen att de ska genomföra generationsskifte kan det även vara intressant att se hur många företag som verkligen har genomfört skiftet. Fråga 6f i tabell 4:13 ställde vi även för att ha möjlighet att se hur många av företagen som genomgått generationsskifte och således med större säkerhet är ett familjeföretag. Genom att kontrollera om företaget genomgått generationsskifte och/eller har en familjestyrelse och en familjeledning kan vi med större säkerhet tro att det är ett familjeföretag istället för ett entreprenörsföretag som många gånger kan blandas ihop. (9f) Svarsalternativ/kodning Hur stor är staden där Ert företag i huvudsak är Fler än = 4 verksamt? (vänligen utgå från det antal invånare det bor i staden) = = 2 Mindre än = 1 Tabell 4:14 enkätfråga 9f Ovanstående fråga ställer vi för att se om det skiljer sig hur mycket familjeföretag som revideras. Vi har utgått från statistik från SCB:s hemsida ( och valt att dela upp det utifrån de tre största städerna, de tio nästkommande städerna, sedan städer från plats och slutligen städer som är mindre än plats 50 i Sverige. 64

74 Uppdelningen gjorde vi då vi vill se om skillnader i revisorns relation mellan städer kan förekomma. Enligt SCB hade de tre största städerna, Stockholm, Göteborg och Malmö över invånare. Det gjorde vi för att ha möjlighet att jämföra de städer som i Sverige räknas till storstäder med övriga städer i Sverige. (10f) Svarsalternativ Kodning? Kodning2? Vilken byrå arbetar PwC = er revisor på? Ernst&Young = KPMG = Deloitte = Grant Thornton = BDO = Mazars Set = Annan byrå = Tabell 4:15 enkätfråga 10f Fråga 10f ställer vi för att ha möjlighet att se om det skiljer sig mellan de största revisionsbyråerna och de övriga. Att vi väljer att ha de sju största byråerna är för att ha möjlighet att se om de reviderar annorlunda för att de är kända i branschen. Att vi har haft en kategori som heter annan byrå är för att de ska inte behöva uppge vilken byrå deras revisor arbeta på om det är så pass små byråer så att det endast arbeta 1-3 revisorer där. Det för att enkäten inte skulle betraktas för att uppfylla anonymitet i undersökningen, vilket vi har satt som en förutsättning för vår studie. Öppna frågor Vilket år startade Ert företag? (7f) Hur många anställda har Ert företag? (8f) Hur många år har Ni haft Er nuvarande.. Påskrivande revisor? (11f) Revisionsbyrå? (12f) Tabell 4:16 enkätfråga 7f, 8f, 11f, 12f (7f) Ålder kan påverka hur företagets olika rutiner och traditioner med mera ser ut. Det kan påverka vilken relation de har till deras revisor. 65

75 (8f) I ett större företag finns det oftast mer kompetens inom företaget, vilket kan leda till att de inte behöver rådfråga andra experter lika ofta, såsom revisor. Till exempel är det stor skillnad på om företaget har en person som sköter all ekonomi eller om det finns en hel ekonomiavdelning. I små och medelstora familjeföretag kan kompetens saknas inom vissa specifika områden, såsom exempelvis ekonomi. (Johansson & Lewin 1992) (11f) (12f) Antal år som revisorn och företaget arbetat med varandra tros kan ha påverkan på hur relationen är. Genom att ha möjlighet att se på antal år i förhållande till hur de svarar på attitydfrågorna kan det skapa en bild av hur mycket de gör i företaget. Anledningen till att vi ställer både fråga 11f och 12f är att få se om de vid ett byte av revisorn ändå stannat kvar med samma revisionsbyrå eller om de då valt att byta. Även om revisorn har bytt revisionsbyrå så har kanske företaget också bytt revisionsbyrå och därmed övergått till en annan. (15f) (16f) Svarsalternativ Kodning Hur ofta kontaktar ni er revisor? Flera gånger i veckan 1 En gång i veckan 2 En gång i månaden 3 En gång varannan månad 4 En gång i kvartalet 5 En gång i halvåret 6 Hur ofta träffar ni er revisor? Fler än en gång i månaden 1 En gång i månaden 2 En gång varannan månad 3 En gång i kvartalet 4 En gång i halvåret 5 En gång om året 6 Tabell 4:17 enkätfråga 15f- 16f I tabell 4:17 ser vi fråga 15f och 16f, de ställde vi för att se hur ofta familjeföretagen kontaktar och träffar sin revisor. Vi är medvetna om att frågan sannolikt får olika svar beroende på vilken tid på året men för att förenkla frågan fick de uppskatta hur ofta. Att ha olika svarsalternativ från flera gånger i veckan till en gång i halvåret var rimligt då det under intervjuerna framkom att vissa klienter ringer ofta och andra knappt inte ringer alls. 66

76 (17f) Svarsalternativ Kodning Var brukar Ni träffa Er revisor? I familjeföretagets lokaler 1 Hemma hos er 2 På revisionsbyrån 3 Hemma hos revisorn 4 På restaurang 5 Övrigt: 6 Tabell 4:18 enkätfråga 17f I tabell 4:18 ser vi enkätfrågan 17f, att fråga vart de träffas kan visa på hur bra relation de har till varandra, sannolikt är att om de möts hemma hos ägarfamiljen har de en starkare relation än om de sker på byrån eller på företaget. Familjeföretag som har dock troligtvis sin verksamhet i samma byggnad/hus som de lever i vilket isåfall gör frågan innehållslös. Fråga 17f ställer vi för att se vart möten sker, träffar företaget revisorn i hemmiljö eller på restaurang kan vi tolka det som att en närmare relation förekommer. 67

77 4.5.2 Revisorer Beroende variabler (11r) Svarsalternativ Kodning Vilka tre funktioner som revisor blir viktig Bollplank 1 vid konflikter i familjeföretag? Samtalspart 2 Vänligen kryssa endast i tre svar Förtroendeingivande 3 Tillförlitlighet 4 Budbärare 5 Kompetens 6 Opartisk 7 Tabell 4:19 enkätfråga 11r I tabell 4:19 kan vi se fråga 11r. Med fråga 11r ville vi få fram vilka tre faktorer som revisorerna anser som viktiga när de uppstår en konflikt i familjeföretaget. Risken för att konflikter uppstår i familjeföretag är stor då familjesystemet krockar med företagssystemet. (Johansson & Lewin 1992) Vid vår förstudie talade alla tre revisorer om att de ibland fick sätta sig ner med båda parter och komma fram till en lösning på problemet. Därför vill vi i vår kvantitativa undersökning se hur revisorn ställer sig till deras roll vid konflikter. Attitydfrågor Här har vi liknande frågor som vi ställde till familjeföretagen. Vi valde att ha färre frågor till företagarna då vi utgick ifrån att de inte är lika vana vid att besvara enkäter som revisorer och därför ökade risken att de tröttnat och avbrutit enkäten om det varit för många frågor. De situationer vi valt att ta med framkom alla av vår förstudie där revisorerna menade på att det var situationer där familjeföretaget tog kontakt med revisorn. Påstående: Roller/synonymer Svarsalternativ & kodning Min roll som....är viktig vid generationsskifte i ett familjeföretag? (12r) Informationslänk Instämmer helt = 7 Vägledare 6 Budbärare 5 Fredsmäklare 4 Opartisk 3 Handledare 2 68

78 ..är viktig vid beslut att tillsätta en ny VD i ett familjeföretag (13r) Instämmer inte alls = 1 Hjälpare Instämmer helt = 7 Fredsmäklare 6 Mellanhand 5 Informationslänk 4 Vägledare 3 Opartisk 2 Instämmer inte alls = 1..är viktig om familjeföretaget går dåligt (14r) Konfliktlösare Instämmer helt = 7 Vägledare 6 Budbärare 5 Mellanhand 4 Mellanhand 3 Hjälpare 2 Instämmer inte alls = 1..är viktig vid konflikter inom ägarfamiljen (15r) Ombud Instämmer helt = 7..är viktig om meningsskillnader uppstår mellan ägarna (17r) Tabell 4:20 enkätfråga 12r- 15r, 17r I tabell 4:20 ser vi följande frågor: Konfliktlösare 6 Mellanhand 5 Förespråkare 4 Fredsmäklare 3 Hjälpare 2 Instämmer inte alls = 1 Hjälpare Instämmer helt = 7 Fredsmäklare 6 Vägledare 5 Budbärare 4 Informationslänk 3 Opartisk 2 Instämmer inte alls = 1 (12r) Under vår förstudie talade alla de tre revisorer vi intervjuade om att generationsskiften och värdering av bolaget var händelser då företagaren ofta tog kontakt med revisorn. Då vi var tvungna att dra ner på antalet frågor valde vi att behålla frågan om generationsskiften då det är en händelse som många revisorer varit med om eftersom det är vanligt förekommande i familjeföretag, samtidigt som det är en konkret fråga att relatera till. Vi valde med andra ord bort frågan om värdering av bolaget för att vi ansåg att de hade samma syfte. 69

79 (13r) Ett annat tillfälle då revisorerna menade på att de blev kontaktade var då företaget skulle tillsätta en ny VD. En stor fråga gällande VD- posten är huruvida den ska vara en familjemedlem eller en icke familjemedlem. (Gandemo 2000; Brundin et al. 2012) Därför vill vi se om revisorn anser att de har en viktig roll vid tillfället. (14r) Eftersom familjeföretaget har en emotionell grund kan det uppstå svårigheter att acceptera att sitt företag går dåligt. I vår förstudie framkom att rådgivning förekom när företaget började gå sämre. I förstudien framgick även att en familjeföretagare många gånger tar det hårdare om deras företag går dåligt än ett icke familjeföretag. Det eftersom de lägger ner sin själ i företaget och därför blir det känslomässigt och personligt om företaget inte går bra. Det är därför viktigt att revisorn märker i ett tidigt stadium om företaget börja gå dåligt, det för att försöka skydda ägandes familj och deras heder. Det gör det intressant för oss att se hur revisorerna ställer sig till situationen. (15r) I förstudien framgick att de stundtals fick gå ur granskningsrollen och sätta sig ner med ägarna och diskutera fram ett beslut i konfliktfrågor. Johansson & Lewin (1992) beskriver familjeföretaget utifrån två system som ska samverka, det familjesystemet och företagssystemet. Det gör att det ibland uppstår konflikter mellan de olika systemen. Vi vill därför se hur revisorn ställer sig till att dess klienter hamnar i konflikt. (17r) Den här frågan liknar fråga nummer 15r, vi vill alltså se om revisorerna upplever att de får agera i olika roller vid meningsskillnader. Delägare Min roll som.. Roller/symboler Svarsalternativ & kodning Delägare Opartisk Instämmer helt = 7 Min roll som....är viktig då delägare som Mellanhand 6 inte är familjemedlemmar tillkommer (16r) Informationslänk 5 Hjälpare 4 Konsult 3 Skiljedomare 2 Instämmer inte alls = 1 Tabell 4:21 enkätfråga 16r 70

80 Med fråga 16r i tabell 4:21 vill vi se om deras roll skiljer sig när en delägare tillkommer. Den frågan tillsammans med frågorna vi frågar företagen gör att vi förhoppningsvis kan se ett samband mellan om företaget ägs av utomstående och hur revisorns roll är. Däremot kan vi inte fråga liknande till företagen på grund av att företaget ser ut just som det gör och de vet inte hur de skulle agerat på annat sätt om någon utomstående tillkom. Styrelse Påstående: Roller/synonymer Svarsalternativ & kodning Min roll som....är viktig då familjeföretagets styrelse består av enbart Konfliktlösare Instämmer helt = 7 familjemedlemmar (18r) Budbärare 6 Förhandlare 5 Informationslänk 4 Konsult 3 Handledare 2 Instämmer inte alls = 1..är viktig då styrelsen i familjeföretaget består av en eller Förhandlare Instämmer helt = 7 flera icke familjemedlemmar (19r) Budbärare 6 Vägledare 5 Konfliktlösare 4 Informationslänk 3 Förespråkare 2 Instämmer inte alls = 1 Tabell 4:22 enkätfråga 18r- 19r Frågorna 18r och 19r handlar om hur revisorn roll är relaterad till hur styrelsen är sammansatt. Då externa parter tillträder i företaget genom exempelvis styrelseposter tror vi att styrelsearbetet förändras och då samtidigt att revisorns roll förändras. Genom att se om det finns skillnader i svaren beroende på om ledamöter i styrelsen endast är från familjen eller om det är ledamöter som inte tillhör familjen kan vi se om rollen förändras beroende på styrelsesammansättningen. 71

81 Ledning Min roll som.. Roller/symboler Svarsalternativ & kodning..är viktig då ledningen består av enbart Opartisk Instämmer helt = 7 familjemedlemmar (20r) Ombud 6 Vägledare 5 Konsult 4 Informationslänk 3 Konfliktlösare 2 Instämmer inte alls = 1..är viktig då ledningen består av en eller flera Mellanhand Instämmer helt = 7 icke familjemedlemmar (21r) Skiljedomare 6 Tabell 4:23 enkätfråga 20r- 21r Fredsmäklare 5 Vägledare 4 Konsult 3 Budbärare 2 Instämmer inte alls = 1 På ett liknande sätt som vi motiverade vid fråga 18r och 19r vill vi även se hur icke familjemedlemmar i ledningen påverkar revisorns roll. Det gör vi genom att ställa liknande frågor i form av fråga 20r och 21r där vi kan se hur revisorerna ställer sig till de olika rollerna beroende på hur ledningen är utformad Index För att underlätta i vår analys av enkätsvaren har vi valt att skapa index på de oberoende variablerna som berör frågorna kring styrelse och ledning. Här har vi parat ihop de två synonymer som stod för varje roll. Till exempel har vi på frågan om familjestyrelse parat ihop de två synonymer som står för rådgivare, alltså konsult och handledare Oberoende variabler Den första frågan vi ställde i enkäten gick ut på att få reda på huruvida de reviderar familjeföretag eller inte. Vi valde att ställa frågan på ett sätt där de fick uppge hur många procent av de företag de reviderar de bedömer är familjeföretag. Genom att göra det kan vi skapa oss en uppfattning av hur mycket familjeföretag som revideras. Om vi ställt en ja eller nej- fråga finns risken att svar från revisorer som endast reviderar få företag också varit med i studien. Den förstudie vi 72

82 genomförde där vi intervjuade tre revisorer i södra delen av Sverige svarade att de reviderade mellan % vilket gjorde att det blev ett bra övre intervall. (1r) Svarsalternativ/kodning Kodning Hur stor andel av de företag Ni reviderar 0-20 % = 1 0 bedömer ni är familjeföretag? (1r) % = % = % = % = 5 1 Tabell 4:24 enkätfråga 1r Följande sex frågor i enkäten handlar om vem revisorn är, vilken byrå revisorn tillhör och i hur stor stad revisorn arbetar i. Den informationen fick vi redan genom FAR:s hemsida då vi hämtade e- postadresserna till revisorerna men på grund av anonymiteten i vår enkät valde vi att fråga det igen. Dessa frågor ställer vi för att vi sedan vill analysera om beteende beror på kön, vilken kvalifikation revisorn innehar, om det spelar någon roll på vilken revisionsbyrå de är anställda med mera Övriga (2r) Svarsalternativ/kodning Är du Man = 1 Kvinna = 0 Tabell 4:25 enkätfråga 2r Frågan om revisorn är en man eller kvinna ställer vi för att ha möjlighet att veta hur många av varje som svarar samt att det är intressant att se om det finns skillnader i beteende mellan könen då tidigare studier visar att det finns skillnad i hur kvinnliga och manliga revisorer uppfattar sin position. (Jonnegård & Stafsudd 2009) (4r) Svarsalternativ/kodning Vilken kvalifikation innehar du? Auktoriserad = 1 Godkänd = 0 Tabell 4:26 enkätfråga 4r Fråga 4r ställer vi för att ha möjlighet att jämföra svaren mellan godkända och auktoriserade revisorer. Det gör vi för att ha möjlighet att se om attityden till 73

83 revision skiljer sig åt från en godkänd revisor till en auktoriserad revisor. Eftersom många av familjeföretagen inte är börsnoterade kan både godkända och auktoriserade revidera dessa företag. Kan det vara så att godkända revisorer tenderar att få en närmare relation till en ägarfamilj än en auktoriserad revisor eller vice versa. Öppna frågor (3r) (5r) Vilket år är du född? Vilket år blev Ni kvalificerad revisor? (vänligen utgå från din senaste kvalifikation) Tabell 4:27 enkätfråga 3r, 5r Fråga 3r ger oss svar på hur gamla de revisorer är som besvarar vår enkät vilket gör att vi har möjlighet att se om uppfattningen av rollerna skiljer sig åt beroende på ålder. Fråga 5r ställer vi för att få reda på hur länge de har arbetat med revision. Vi vill se om antalet år de arbetat som påskrivande revisor har något samband med hur deras relationer till familjeföretag ser ut. Alternativa frågor till frågan är hur många år de har jobbat, men det blir lätt ungefärliga svar. Genom att veta vilket år de blev godkända/auktoriserade revisorer kan vi sedan dela upp svaren utifrån hur många år de har arbetat. (6r) Svarsalternativ Kodning? Kodning2? Vilken byrå tillhör du? PwC = Tabell 4:28 enkätfråga 6r Ernst&Young = KPMG = Deloitte = Grant Thornton = BDO = Mazars Set = Annan byrå = Fråga 6r ställer vi för att ha möjlighet att se om det skiljer sig mellan de största revisionsbyråerna och de övriga. Att vi väljer att ha de sju största byråerna för sig bero på att även om PwC, Ernst & Young, KPMG och Deloitte som tillhör Big Four kan det fortfarande skilja sig åt mellan dessa byråers beteende. Att vi valde att ha med en övrigt i slutet istället för att de skulle skriva in sin revisionsbyrå var på grund av anonymitet beroende av att vissa revisionsbyråer är väldigt små. 74

84 (7r) Svarsalternativ/kodning Hur stor är staden du arbetar i? Fler än = 4 Välj utifrån det antal invånare som bor i staden = = 2 Mindre än = 1 Tabell 4:29 enkätfråga 7r Fråga 7r ställer vi för att se om det skiljer sig hur mycket familjeföretag som revideras och hur revisorerna agerar. Vi har utgått från statistik från SCB:s hemsida och valt att dela upp det utifrån de tre största städerna, de tio nästkommande städerna, sedan städer från plats och slutligen städer som är mindre än plats 50 i Sverige. Uppdelningarna gjorde vi då vi tror det kan förekomma skillnader mellan storstäder och mindre städer, framförallt i hur rollerna yttrar sig beroende på hur stor staden är där företaget och revisionsbyrån är beläget. (8r) Svarsalternativ Kodning Vilka är de tre vanligaste orsakerna till att Granskning 1 familjeföretag tar kontakt med Er som revisor? Generationsskifte 2 Vänligen kryssa endast i tre svar Försäljning av bolag 3 Värdering av bolag 4 Nyinvesteringar 5 Personalfrågor 6 Privatekonomi 7 Omstrukturering 8 Familjefrågor 9 Tabell 4:30 enkätfråga 8r Med enkätfråga 8r i tabell 4:30 vill vi se vilka tre faktorer som är vanligast för att revisorernas klienter kontaktar revisorn i olika frågor och situationer, genom att få veta de tre viktigaste faktorerna kan vi se om revisorn utför lagstadgade rollen eller om familjeföretagen efterfrågar andra sorters tjänster som ligger utanför revisorns granskning. Watts och Zimmerman (1983) hävdar att revisorns uppgifter är att säkerställa den finansiella informationen gentemot ägarna och skapa tillförlitlighet och jämförbarhet hos andra intressenter. Vi vill därför fråga revisorerna vilka de vanligaste uppgifterna är. 75

85 (9r) Svarsalternativ/kodning Träffar Ni familjeföretag relativt sätt Ja = 1 oftare än andra klienter? Nej = 0 Tabell 4:31 enkätfråga 9r Svarar revisorerna Ja på fråga 9r är det sannolikt att de även har en närmare relation till familjeföretagen än icke- familjeföretag. Det vill vi även jämföra mot hur ofta familjeföretagarna säger att de träffar sin revisor. Då forskning visar att familjeföretag har en närmare relation till sina intressenter vill vi även se om revisorerna uppfattar att de har mer kontakt med familjeföretagen (Gersick et al. 1997). (10r) Svarsalternativ Kodning Var brukar Ni möta familjeföretaget? I familjeföretagets lokaler 1 Hemma hos ägarfamiljen 2 På Er revisionsbyrån 3 Resturang 4 Hemma hos Er 5 Övrigt: 6 Tabell 4:32 enkätfråga 10r Att fråga vart de träffas kan visa på hur bra relation de har till varandra, sannolikt är att om de möts hemma hos ägarfamiljen har de en starkare relation än om de sker på byrån eller på företaget. När vi hade vår förstudie med revisorerna så framkom det att de kände revisorerna som brukade semestrar med deras klienter, vilket kan anses som en väldigt nära relation och kanske att det till och med kan hota revisorns oberoende. Små familjeföretag kan dock ha sin verksamhet i samma byggnad/hus som de lever i vilket isåfall gör frågan innehållslös. 4.6 Bortfallsanalys Familjeföretag Vårt urval bestod av 2100 företag som vi skickade ut enkäten till via mail. Av företagen var det 144 mail som inte levererades vilket innebär ett bortfall på 6,9 %. 98 företag meddelade att de valde att avstå från enkäten då de inte var familjeföretag, vilket innebär 4,7 %. Det var 18 företag som meddelade att de inte ville medverka på grund av tidsbrist, vilket innebär 0,9 %. Förutom tidigare bortfallen var det 1,8 % av vårt urval, alltså 37 företag som meddelade att de på 76

86 grund av olika orsaker såsom till exempel ledighet och nekande valde att inte medverka i studien, varav tre av de företagen ringde upp oss och meddelade det. Diagram 4: 1 Antal familjeföretag Vi har mottagit svar från 239 företag, varav 214 klassar sig själva som familjeföretag. En anledning till att vår svarsfrekvens är relativt låg kan bero på att företag har mycket att göra och att de helt enkelt väljer att inte medverka i undersökningen, men vi är positiva till att 90 % av de svar vi fått in är från familjeföretag. Det beror sannolikt på att vi redan i introduktionsbrevet skrev att vi riktade oss till just familjeföretag. Vår svarsfrekvens kan även bero på att många av de företag vi skickade ut till var icke familjeföretag som valde att bortse från enkäten utan att meddela oss. Andra möjliga orsaker till bortfallet är att en del av företagen inte har en revisor eller inte har så mycket kontakt med sin revisor vilket gör att de väljer att avstå från att medverka. I vår studie kommer vi även att ta hänsyn till att ett antal av de som besvarat vår enkät och meddelat att de är familjeföretag kan vara entreprenörsföretag. 77

87 Säkertställt urval Städer Företagsenkäten skickades ut till 2100 slumpmässigt valda företag med tydlig instruktion att det var en enkät gällande familjeföretag, från olika städer och branscher. Med tabellen nedan ser vi att städer som har mindre än invånare var den största kategorin, vilket var 51 %, därefter kom de tre största städerna i Sverige med 19,2 %. Vilket kan jämföras med utfallet där de mindre städerna visade sig ha högst svarsfrekvens. Det är samma ordning på det slumpmässiga urvalet som utfallet visar på de som har besvarat enkäten. Att det kan vara lite högre i kategorin, städer över kan bero på att vår kodning går till exempel Nacka, Huddinge i andra kategorier, däremot kanske företagen har besvarat att de bor i i Stockholm, även om de egentligen tillhör Nacka. Städer Utskick Besvarande respondenter Familjeföretag antal procent antal procent antal Procent < , , , , , , , ,1 000 > , , , Tabell 4:33 bortfallsanalys: företag - städer Revisorer Av de till 3577 godkända och auktoriserade revisorer som fanns i registret på FARs hemsida var det 15 som det inte fanns någon mailadress till. Vilket medförde ett bortfall på 0,4 % och vårt urval blir därmed 3562 revisorer. Av de 3562 revisorerna vi skickat enkäten till har åtta revisorer meddelat att de inte arbetar med familjeföretag och att de på grund av det väljer att inte svara på enkäten. 35 revisorer har meddelat att de inte har tid för att svara på enkäter på grund av att våren är deras högsäsong. Tolv av de revisorer vi skickade till arbetar på riksrevisionen vilket innebär att de inte heller arbetar med familjeföretag. 64 revisorer har genom autosvar meddelat att de är långtidslediga, vilket innebär att de exempelvis föräldralediga. Fem revisorer meddelade andra orsaker till att inte vilja medverka i enkäten. Vi fick dessutom 34 felmeddelanden tillbaka att vårt mail 78

88 inte levererats och då drar vi slutsatsen att enkäten inte kommit fram till de revisorerna. Det medför ett sammanlagt bortfall på 4,4 % av populationen. Diagram 4: 2 Andel familjeföretag revisorn reviderar Vi har mottagit 382 svar från revisorer vilket innebär en svarsfrekvens på 10,8 %. Av de revisorerna har 304 stycken svarat att de reviderar mellan % familjeföretag. Vi väljer att använda de revisorer som vid mer än hälften av sin arbetstid med familjeföretag reviderar familjeföretag. Anledningen till varför det inte är fler som svarar på enkäten är sannolikt att vi gör vårt examensarbete under samma period som revisorerna har sin högsäsong vilket gör att de inte har tid att svara på enkäter. En annan anledning är sannolikt att de får så pass många enkäter varje dag vilket gör att de väljer att avstå från att besvara på grund av mängden. 79

89 Säkertställt urval Byråtillhörighet Byrå Utskick Besvarande respondenter Familjerevisorer antal procent antal procent Antal Procent PwC , , Ernst & Young , KPMG , , Deloitte 151 4,2 10 2,6 4 1 GT 231 6,5 24 6, BDO ,1 6 2 Mazars Set 85 2,4 11 2, Annan Byrå , , Tabell 4:34 bortfallsanalys: revisorer - byråer Det visade sig vara lik den svarsfrekvens från de vi skickade ut vår enkät till, i förhållande till dem respondenter som besvarade enkäten. Några procentenheter skiljer sig på de flesta byråerna, däremot kan vi konstatera att det är i princip samma storleksordning på svarsfrekvens som på det urvalet vi skickade enkäten till. De som har sämre svarsfrekvens är Deloitte, där Mazars Set har haft bättre svarsfrekvens. När vi gör en ytterligare jämförelse med de revisorer vi använt i undersökningen sjunker svarsfrekvensen från Big Four med en till två procentenheter. Bortfallet kan bero på att Big Four reviderar större bolag och börsnoterade bolag, vilket gör att de revisorer som reviderar familjeföretag mindre än hälften av sin arbetstid tillhör de större byråerna. Revisorer från annan byrå är överrepresenterade i vår undersökning. 80

90 Städer Städer Utskick Besvarande respondenter Familjerevisorer antal procent antal procent Antal Procent < , , , , > , , Värde saknas 6 0, Tabell 4:35 bortfallsanalys: revisorer - städer Det visade sig när vi jämför städerna att det är samma ordning på städerna på de urval av respondenter som fick möjlighet att delta i enkäten och de som har besvarat enkäten., där de flesta som är medlemmar i FAR, bor i en av Sveriges tre största städer och därefter kommer de städerna och orter med under invånare. Väljer vi att endast jämföra bortfallet mot de revisorerna i undersökningen är revisorer i småstäder överrepresenterade. Flertalet av de revisorer i småstäder reviderar familjeföretag över 50 % av sin arbetstid. Samtidigt kan vi se att revisorer från storstäder sjunker sex procentenheter. Det är en indikation på att de revisorer som reviderar familjeföretag mindre än 50 % av sin tid arbetar i storstäder. Kvinnor och män Kön utskick besvarande respondenter Familjerevisorer Män , , ,7 Kvinnor , , , , Tabell 4:36 bortfallsanalys: revisorer - kön Då revisorsbraschen är mansdominerad är det naturligt att utskicket skedde till fler män än kvinnor. Forskning visar dock att utvecklingen går i riktiningen att bli mer lika fördelning på byråerna i framtiden då ungefär lika många män och kvinnor rekryteras till branschen. (Jonnegård & Stafsudd 2009) Vi kan se i svarsfrekvensen att det är fler män än kvinnor som svarat relativt hur många vi skickade ut till. Det här kan bero på att föräldraledighet förekommer, vilket vi såg i flera av de autosvaren vi mottog. 81

91 Kvalifikation Kvalifikation Utskick besvarande respondenter Familjerevisorer Auktoriserade , , ,5 Godkända , , ,2 Värde saknas 1 0,2 1 0, Tabell 4:37 bortfallsanalys: revisorer - kvalifikation I tabell 4:37 ser vi bortfallsanalys över fördelningen av kvalifikation. Vi skickade ut till 53 % auktoriserade och 47 % godkända revisorer. Av samtliga respondenter blev fördelningen istället det motsatta, 47 % auktoriserade revisorer besvarade enkäten och 53 % godkända revisorer. När vi sedan jämför med de familjerevisorer vi har med i undersökningen kan vi se att fördelningen uppgår till 40 % auktoriserade revisorer och 60 % godkända. Det beror sannolikt på att auktoriserade revisorer även reviderar stora och noterade bolag, det gör att många av dem ägnar mindre än 50 % av sin arbetstid till att revidera familjeföretag. Att vi redan från början var tydliga med att rikta undersökningen mot revisorer som reviderar familjeföretag kan vara en orsak till att fördelningen från början inte stämde överens med populationen. 82

92 5. Empirisk analys I det femte kapitlet presenterar vi resultaten från studien om revisorns olika roller. Vi börjar med beskrivande statistik från båda enkäterna för att sedan pröva våra hypoteser. De kommer först testas utifrån företagens enkät för att sedan kompletteras med revisorernas. Resterande del av analysen innehåller en utforskande analys där vi försöker hitta de skillnader som har uppstått i vårt material. 5.1 Beskrivande statistik I det här avsnittet kommer vi att presentera grundläggande statistik och de resultat som våra respondenter svarat på enkäterna. Först presenterar vi familjeföretagens svar eftersom de utgör grunden i vår analys och därefter presenterar vi revisorernas svar Familjeföretag För att ha möjlighet att studera familjeföretag har vi utgått från de 214 företag som själva klassar sig som familjeföretag. Det kan vi göra eftersom vi i samband med enkätfrågan presenterade den definition av familjeföretag som vår studie basera sig på. Trots det finns en risk för att en del företag enligt vår definition istället är entreprenörsföretag. Diagram 5: 1 Familjeföretag - stad 83

93 Vi kan se att 47 % av de familjeföretag som besvarat enkäten har sitt säte i en stad med mindre än invånare. I kapitel 5.3 undersöker vi sedan om staden påverkar revisorns roll. Fyra faktorer i vår hypotesprövning Antal % Koncentrerat Ja % Delägare Ja % Familjestyrelse Ja % Familjeledning Ja % n (100%)= 214 Tabell 5:1 faktorer i vår hypotesprövning I tabell 5:1 presenterar vi de fyra faktorer vi kommer utgå från när vi testar våra hypoteser i kapitel 5.2. Av de 214 familjeföretag som besvarat enkäten har en majoritet på 95 % ett koncentrerat familjeägande, vilket är en indikation på att en del av de företagen kan vara entreprenörsföretag. Tidigare forskning visar att familjeföretag ofta har ett koncentrerat ägande (Collin & Ahlberg, 2012). Vidare kan vi se att 15 % av familjeföretagen har en delägare som inte tillhör familjen. Vilket kan ses som ett tecken på att familjeföretag väljer att bevara ägandet inom familjen istället för att sprida eller dela ut ägandet till externa delägare. Vi kan se att det är lite mer än hälften av familjeföretagen som har en styrelse som endast består av familjemedlemmar. Även majoriteten av familjeföretagen har en ledning som består av endast familjemedlemmar. Diagram 5: 2 Familjeföretag - generationsskifte 84

94 Av de respondenterna som har besvarat är det flest företag som inte har genomgått något generationsskifte än. Det är 82 företag som har genomgått ett eller flera generationsskiften, vilket innebär att det är mer säkerställt att det rör sig om familjeföretag. Risk för entreprenörsföretag i studien Vi har i vår analys valt att inkludera alla företag som klassat sig själva som familjeföretag, det gjorde vi för att vi ta fasta på definitionen om att minst 50 % av aktierna ska ägas och kontrolleras av en familj samt att företaget ska anses som ett familjeföretag av ägarna. När vi i vår inledande fråga lät våra respondenter besvara frågan om huruvida de var ett familjeföretag eller ej fick de även läsa definitionen vilket således gör att vi tar fasta på vad de själva uppfattar sig som. Risken att en del av våra familjeföretag istället borde klassas som entreprenörsföretag är något vi väljer att uppmärksamma. Ett möjligt sätt att undersöka vidare om företaget är ett familjeföretag är att först ta hänsyn till om de genomgått generationsskifte eller ej. Har företaget inte gjort det här kan man se till hur företagets ledning och styrelse ser ut. Problemet är att en familjestyrelse kan ses som ett tydligt tecken på att företaget är ett familjeföretag, men många entreprenörsföretag har en styrelse där endast entreprenören själv och sin make/maka är med. I förstudien framgick att familjeföretag tenderade att behålla styrelseposterna inom familjen och låta icke familjemedlemmar vara med i företagsledningen. Gersick et al. (1997) menar att så länge familjen kan behålla en av dessa positioner har de fortfarande makten över företaget. Det är således svårt att utvärdera huruvida företaget är ett familjeföretag eller ett entreprenörsföretag och vi väljer därför att använda vår utgångsdefinition av familjeföretag. 85

95 Startår Diagram 5: 3 Familjeföretag - startår Vi har valt att kategorisera startåren i decennier för att ha möjlighet att få en bättre överblick i ett histogram. Tre av företagen som besvarat enkäten startades på 1800 talet, vilket innebär 1,5 % av respondenterna. 9 % av företagens startade under första hälften av talet. Majoriteten av företagen, 71 % startade under andra hälften av talet. Allra flest företag startades under talet vilket var 56 stycken. 86

96 Företagens val av revisionsbyrå Diagram 5: 4 Familjeföretag - revisionsbyrå Enligt diagrammet ser vi tydligt att det vanligaste bland våra respondenter är att ha revisionsbyrå från kategorin annan byrå. Med annan byrå räknas alla byråer som inte tillhör de sju största revisionsbyråerna i Sverige, i vår undersökning var det 55,1 % av respondenterna som anlitat en revisionsbyrå som tillhör vår kategori annan byrå. Det är 34,6 % av de besvarande företagen som har anlitat en revisor från Big Four. 87

97 5.1.2 Revisor I vår undersökning kommer vi utgå från de revisorer som besvarat enkäten som av alla sina klienter reviderar över 60 % familjeföretag. Av de 382 revisorer som besvarat enkäten var det 304 stycken som uppfyllde det kriteriet. Resterande statistik kommer således att baseras på dessa 304 respondentsvaren. Diagram 5: 5 Revisor - revisionsbyrå Respondenterna på revisorsenkäten fick besvara vilken byrå de arbetar på och resultatet kan vi se i diagrammet ovan. Vi valde att benämna den sista kategorin till annan byrå, för att skydda anonymiteten i enkäten. Resultatet kan jämföras med fördelningen av byråer som familjeföretagen anlitat se föregående sida, här kan vi se att fördelningen är liknande. Deloitte och BDO är underrepresenterade i vår studie. Den som är klart största kategorin är de som tillhör annan byrå och de motsvarar 52,9 % av totala antalet respondenter. Vi kan se att PwC, Ernst & Young, KPMG och Deloitte som betraktas som BigFour endast utgör 35 % av respondenterna. 88

98 Städer Diagram 5: 6 - Revisor - stad Uppdelningen av revisorer i städer visar att flest revisorer av våra respondenter 35,2% arbetar i Stockholm, Göteborg eller Malmö vilka är de tre städerna i Sverige med över invånare. Därefter är det 27 % som arbetar i en mindre stad med under invånare. Diagram 5: 7 Revisor - kön 89

99 Av de 304 revisorerna som besvarade enkäten var 75 kvinnor och 229 män, det beror sannolikt på att revisorsbranschen idag är mansdominerad. (Jonnegård & Stafsudd 2009) Kvalifikation Födelseår Godkända Auktoriserade N Antal 180 Antal 123 Saknas 0 Saknas 1 Medelvärde Median Typvärde 1974,0 a 1949 Äldsta Yngsta Kvartiler a. = Det finns flera typvärden, visar det minsta värdet. Tabell 5:2 statistik över godkända och auktoriserade revisorer I tabell 5:2 ser vi statistik på vilket år revisorerna är födda, vi har valt att dela upp revisorerna i godkända och auktoriserade revisorer. Vi kan se att de godkända revisorerna i genomsnitt är sex år yngre än de auktoriserade vilket är naturligt då det tar längre tid och krävs mer erfarenhet att bli auktoriserad revisor. Vid den övre kvartilen ser vi att det skiljer 10 år mellan godkända och auktoriserade, medan vid den nedre kvartilen skiljer det endast 2 år. Den yngsta godkända revisorn i vår undersökning är född 1984 medan den yngsta auktoriserade är född Uppdelningen mellan de revisorer i vår undersökning är 60 % godkända och 40 % auktoriserade, det går att jämföra med populationen där 46,9 % är godkända och 53,1 % är auktoriserade. 90

100 5.2 Hypotesprövning I följande avsnitt presenterar vi våra hypoteser och gör tester för att kunna acceptera eller förkasta våra hypoteser. Först kommer vi att göra tester utifrån de svar vi fått från respondenterna på företagsenkäten och sedan testa de svar från respondenterna på enkäten till revisorerna. I hypotesprövningen har vi utgått från ett 95 % konfidensintervall som innebär att signifikansnivån ska understiga 0,05. Vilket betyder att det med 95 % sannolikhet går att acceptera hypotesen (Djurfeldt et al 2010) Familjeföretag Indexen för företagen består av åtta olika påstående som ställts i frågor på företagsenkäten om hur revisorerna agerar. Revisorernas roller har utgått från specifika situationer och respondenter har fått klassa hur viktig de anser att sin revisor är i olika roller. Rollerna har delats upp i enkäten med hjälp av synonymer för att bilda de beroende variabler vi använder och även ha möjlighet att se om de finns en likhet hur de har klassat revisorerna i de tre olika rollerna. (vilket vi visat i vår operationalisering i kap ) Cronbach's Påståenden Alfa Förmedlare 25f:1, 25f:5, 26f:1, 26f:3, 27f:2, 27f;3, 28f:1, 28f:2 0,929 Medlare 25f:2, 25f:6, 26f:2, 26f:5, 27f:1, 27f;6, 28f:5, 28f:6 0,922 Rådgivare 25f:3, 25f:4, 26f:4, 26f:6, 27f:4, 27f;5, 28f:3, 28f:4 0,929 Tabell 5:3 Cronbachs Alfa- test Som vi kan se i tabell 5:3 är Cronbach Alfa för de tre beroende variablerna över både 0,6, som är gränsvärdet vid nyare studier och 0,7 som betraktas som ett accepterat reliablitetesvärde. Därmed kan vi göra index av svaren på de olika påståenden vi ställt. (Hair et al 2006; Pallant 2010) Hypotesprövningar har sedan utgått från de bolagsstyrningsmekanismer där familjen kan vara delaktig eller ej för att se om det finns något samband mellan hur revisorn agerar i olika roller. Vi börjar med att testa hypoteserna beroende på 91

101 vilken ägarstruktur som företagen beskrivit att de har, fortsätter sedan med om företaget är familjestyrt vilket inkluderar både ledning och styrelse. Företagsenkätens hypotesprövning har utgått från att först kontrollera om skalorna var normalfördelade enligt Kolmogorov Smirnov. Här framgick det att variablerna förmedlare, medlare och rådgivare var normalfördelade och deras signifikanta samband kommer därmed testats genom T- Test och regressionsanalyser. Variabeln som visar revisorns granskningsroll var däremot inte normalfördelad och behöver därmed testas på annat sätt. Vi har valt att testa det genom ett icke- parametiskt test: Mann Whitney. (Pallant 2010) Testerna kommer att genomförs på alla fyra bolagsstyrningsmekanismer, vilket test vi använder beror således på rollen Familjeägande Hypotes G1: Spritt familjeägande är positivt relaterat till förtroende för revisorns granskande roll. Familjeägandet kan antingen vara koncentrerat till ett fåtal personer eller spritt till ett flertal personer inom familjen/släktet. Vi valde att respondenterna själva fick avgöra om deras företag var koncenterat eller spritt ägt, eftersom det är svårt att dra en gräns om vad som tillhör en familj. Beroende på hur företaget har klassificerat sin ägarstruktur har vi kollat om förtroende för revisorn skiljer sig. Nollhypotes Test Sig. Beslut Fördelningen av förtroende för revisorns granskning är samma mellan kategorierna koncentrerat och spritt (14f:1; 3f) Signifikansnivån är 0,05 Tabell 5:4 Mann- Whitney- test hypotes G1 Mann- Whithney 0,544 Behåll nollhypotesen Testresultatet i tabell 5:4 visar att nollhypotesen i diagrammet ska behållas, vilken innebär att fördelningen av förtroende för revisorns granskning är samma mellan kategorierna koncentrerat och spritt. Det innebär i sin tur att hypotes G1 kommer att förkastas, det finns inget samband mellan hur ägandet ser ut inom familjen och hur förtroendet för sin revisors granskning är. 92

102 Nollhypotes Test Sig. Beslut Fördelningen av att revisorn är viktig för att skapa förtroende mot omvärlden är samma mellan kategorierna koncentrerat och spritt (13f:3; 3f) Fördelningen av att revisorn är viktig för sin kompetens är samma mellan kategorierna koncentrerat och spritt (13f:5;3f) Signifikansnivån är 0,05 Tabell 5:5 Mann- Whitney- test hypotes G1 Mann- Whithney 0,929 Behåll nollhypotesen Mann- Whithney 0,250 Behåll nollhypotesen För att komplettera föregående test valde vi att testa ytterligare två variabler, hur viktig revisorn är för att skapa förtroende gentemot omvärlden samt hur viktig revisorn är för sin kompetens. Vi valde dessa som kontrollvariabler eftersom de är revisorernas lagstadgade uppgifter. Även här kan vi se att båda noll- hypoteserna ska behållas, vilket således innebär att hypotes G1 förkastas. Hypotes R1, M1 och F1: R1: Spritt familjeägande är inte relaterat till att revisorn har en rådgivande roll M1: Spritt familjeägande är negativt relaterat till att revisorn har en medlande roll F1: Spritt familjeägande är positivt relaterat till att revisorn har en medlande roll Variabler som visar revisorns roll som rådgivare, medlare och förmedlare är normalfördelade vilket innebär att vi använder T- test för att testa våra hypoteser. Vi kan i tabell 5:6 se att medelvärdena inte skiljer sig åt nämnvärt mellan koncentrerat och spritt familjeägande. Variabeln rådgivare har ett medelvärde som ligger väldigt nära mittvärdet på skalan. Standardavvikelsen är ungefär densamma mellan rollerna däremot ser vi av tabellen nedan att det är en högre standardavvikelse vid spritt ägande. T- test Familjeägande Antal Medelvärde Standardavvikelse Förmedlare Spritt 10 3,05 2,17 Koncentrerat 204 3,26 1,55 Rådgivare Spritt 10 3,63 2,03 Koncentrerat 204 3,58 1,61 Medlare Spritt 10 3,08 2,10 Koncentrerat 204 3,18 1,53 Tabell 5:6 T- test hypotes R1, M1 och F1 93

103 Förmedlare Rådgivare Medlare Oberoende T- test Levenes Test F Sig. T Df Sig. (2- tailed) Lika värde antas 4,285 0,04-0, ,679 Lika värde antas inte - 0,305 9,454 0,767 Lika värde antas 2,061 0,153 0, ,925 Lika värde antas inte 0,076 9,562 0,941 Lika värde antas 4,345 0,038-0, ,829 Lika värde antas inte - 0,162 9,472 0,875 Tabell 5:7 Oberoende T- test hypotes R1, M1 och F1 Vi ser i tabell 5:7 att första signifikansen överstiger 0,05 på variabeln rådgivare vilket innebär att vi ska läsa av signifikansnivån på raden Lika värde antas (Djurfeldt et al. 2010). På variablerna medlare och förmedlare understiger den första signifikansen 0,05 vilket innebär att vi ska läsa av värdet på raden Lika värde antas inte. I både fallen kan vi dock se att signifikansnivån på 2- tailed sig inte understiger 0,05 vilket innebär att det inte finns någon signifikant skillnad i resultaten. Det innebär att hypotes M1 och F1 förkastas, således har ägarstrukturen ingen påverkan på hur revisorn agerar i rollerna medlare eller förmedlare. Hypotes R1 utgår från att ägarkoncentration inte är relaterat till hur revisorns roll som rådgivare är, vilket testet visar. Det innebär att hypotes R1 uppfyller våra förväntningar kring att den inte är relaterad Delägare Hypotes G2: Aktieinnehav av utomstående i familjeföretag är positivt relaterat till förtroende för revisorns granskande roll Respondenterna besvarade frågan om de har en delägare som inte tillhör familjen och som kontrollfråga fick de även besvara hur stor procentsats den utomstående personen/personerna äger av aktieinnehavet. Det för att kontrollera att familjeföretaget fortfarande kan betraktas som ett familjeföretag och därmed ha 94

104 kontroll och majoritet av företaget. Det visade sig att det endast var 32 stycken företag som hade tagit in en utomstående delägare. Nollhypotes Test Sig. Beslut Fördelningen av förtroende för revisorns granskning är samma mellan kategorierna delägare eller ej (14f:1; 4f) Tabell 5:8 Mann- Whitney- test hypotes G2 Mann- Whithney 0,551 Behåll nollhypotesen Mann- Whitney testet i tabell 5:8 visar att nollhypotesen, fördelning av förtroende för revisorns granskning är samma mellan kategorierna om företaget har utomstående delägare eller ej och ska därför behållas. Det innebär i sin tur att hypotes G2 förkastas. Det finns ingen signifikant skillnad mellan delägarskap och förtroende för revisorns granskande roll. Nollhypotes Test Sig. Beslut Fördelningen av att revisorn är viktig för att skapa förtroende mot omvärlden är samma mellan kategorierna delägare eller ej (13f:3;4f) Fördelningen av att revisorn är viktig för sin kompetens är samma mellan kategorierna delägare eller ej (13f:5;4f) Tabell 5:9 Mann- Whitney- test hypotes G2 Mann- Whithney 0,518 Behåll nollhypotesen Mann- Whithney 0,424 Behåll nollhypotesen För att komplettera ovanstående test har vi valt att testa huruvida revisorn är viktig för företagen för att skapa förtroende gentemot omvärlden samt om revisorn kompetens är viktig för familjeföretagen. Båda testningarna visar att nollhypoteserna ska behållas och att delägarskap inte påverkar hur viktigt förtroendet för revisorns granskande roll är. Hypotes G2 förkastas. Hypotes R2, M2 och F2: R2: Aktieinnehav av utomstående i familjeföretag är inte relaterat till att revisorn har en rådgivande roll M2: Aktieinnehav av utomstående i familjeföretag är negativt relaterat till att revisorn har en medlande roll F2: Aktieinnehav av utomstående i familjeföretag är negativt relaterat till att revisorn har en förmedlande roll. För att testa ovanstående hypoteser har vi genomfört ett t- test med följande utfall. I tabell 5:10 kan vi se att medelvärdet på svaren inte skiljer sig åt nämnvärt, 95

105 medelvärdet på variabeln rådgivare ligger väldigt nära mittvärdet. Medlare och förmedlare ligger nära värdet 3. I utfallet ser vi att standardavvikelsen är betydligt jämnare mellan de olika kategorierna än vid koncentrerat och spritt. T- test Delägare Antal Medelvärde Standardavvikelse Förmedlare Nej 182 3,29 1,56 Ja 32 3,06 1,69 Rådgivare Nej 182 3,58 1,62 Ja 32 3,57 1,71 Medlare Nej 182 3,18 1,56 Ja 32 3,14 1,54 Tabell 5:10 T- test hypotes R2, M2 och F2 Förmedlare Rådgivare Medlare Oberoende T- test Levenes Test Sig. F Sig. T Df tailed) Lika värde antas 0,424 0,516 0, ,461 Lika värde antas inte 0,697 40,79 0,49 Lika värde antas 0,072 0,789 0, ,99 Lika värde antas inte 0,013 41,302 0,99 Lika värde antas 0,043 0,836 0, ,893 Lika värde antas inte 0,136 42,88 0,893 Tabell 5:11 Oberoende T- test hypotes R2, M2 och F2 (2- I tabell 5:11 ser vi att det första signifikansvärdet på alla tre variabler överstiger 0,05 vilket innebär att vi ska studera signifikansnivån på raden Lika värde antas. Läser vi sedan av värdet på Sig. 2- tailed ser vi att dessa värden inte visar någon signifikans vilket innebär att hypotes M2 och F2 förkastas. Hypotes R2 utgår från en nollhypotes där vi antar att revisorns rådgivande roll inte är relaterat till delägarskap. Det finns ingen signifikant skillnad i hur revisorn roll som rådgivare, medlare och förmedlare vid delägarskap i familjeföretag. 96

106 Familjestyrelse Hypotes G3: Externa ledamöter i styrelsen är positivt relaterat till förtroende för revisorns granskande roll. Med familjestyrelse betraktas de företag som enbart har familjemedlemmar i sin styrelse. Har familjeföretaget tagit in en eller fler ledamöter som inte tillhör ägarfamiljen betraktas den som en extern styrelse. I vår undersökning har 93 familjeföretag en extern styrelse medan 121 företag har en familjestyrelse. Vi har testat hypotes G3 genom att använda testet Mann- Whitney: Nollhypotes Test Sig. Beslut Fördelningen av förtroende för revisorns granskning är samma mellan kategorierna familjestyrelse eller Extern styrelse (14f:1; 20f) Tabell 5:12 Mann- Whitney- test hypotes G3 Mann- Whithney 0,234 Behåll nollhypotesen Testet visar att nollhypotesen ska behållas vilket innebär att det inte finns någon signifikant skillnad i svaren om förtroendet för revisorns granskning, mellan om företaget har en familjestyrelse eller extern styrelse. Således förkastas hypotes G3. Nollhypotes Test Sig. Beslut Fördelningen av att revisorn är viktig för att skapa förtroende mot omvärlden är samma mellan kategorierna familjestyrelse eller extern styrelse (13f:3;20f) Fördelningen av att revisorn är viktig för sin kompetens är samma mellan kategorierna familjestyrelse eller extern styrelse (13f:5; 20f) Tabell 5:13 Mann- Whitney- test hypotes G3 Mann- Whithney 0,055 Behåll nollhypotesen Mann- Whithney 0,172 Behåll nollhypotesen Då vi testat hur viktig revisorn är för att ge förtroende gentemot omvärlden visar testet en signifikansnivå på 0,055 vilket är precis över gränsen för vad som räknas som signifikant. Det här innebär att det finns en tendens till samband mellan hur viktig revisorn är för familjeföretaget för att skapa förtroende för omvärlden och om familjeföretagets styrelse består av en eller flera icke familjemedlemmar. Vår hypotes G3 har således en tendens till att inte förkastas, externa ledamöter i styrelsen är positivt relaterat till förtroende för revisorns granskande roll. Vår andra fråga om hur viktig revisorn är för sin kompetens visade ett signifikansvärdet på 0,172 vilket innebär att det inte finns någon signifikans skillnad i svaren. 97

107 Hypotes R3, M3 och F3: R3: Externa ledamöter i styrelsen är negativt relaterat till att revisorn har en rådgivande roll M3: Externa ledamöter i styrelsen är negativt relaterat till att revisorn har en medlande roll F3: Externa ledamöter i styrelsen är positivt relaterat till att revisorn har en förmedlande roll När vi studerar skillnaden mellan hur familjestyrelser har värderat sin revisor som rådgivare, medlare och förmedlare i tabell 5:14 ser vi att svaren på attitydfrågor på likertskalan mellan 1-7 hamnar nära mittvärdet. Standardavvikelsen är väldigt lika mellan de olika rollerna och även om man har familjestyrelse eller ej. T- test Familjestyrelse Antal Medelvärde Standardavvikelse Förmedlare Nej 93 3,20 1,53 Ja 121 3,29 1,62 Rådgivare Nej 93 3,59 1,56 Ja 121 3,57 1,69 Medlare Nej 93 3,17 1,43 Ja 121 3,18 1,65 Tabell 5:14 T- test hypotes R3, M3 och F3 Förmedlare Rådgivare Medlare Oberoende T- test Levenes Test F Sig. T Df Sig. (2- tailed) Lika värde antas 0,046 0,83-0, ,689 Lika värde antas inte - 0, ,02 0,687 Lika värde antas 0,722 0,396 0, ,898 Lika värde antas inte 0,13 204,907 0,896 Lika värde antas 1,35 0,247-0, ,965 Lika värde antas inte - 0, ,089 0,964 Tabell 5:15 Oberoende T- test hypotes R3, M3 och F3 I tabell 5:15 ser vi att signifikansnivåerna i kolumnen Sig. 2- tailed överstiger 0,05 vilket innebär att det inte finns någon signifikant skillnad i svaren. Det innebär således att hypotes R3, M3 samt F3 förkastas. Revisorns roll som rådgivare, 98

108 medlare eller förmedlare skiljer sig inte beroende på om familjeföretagets styrelse består av familjemedlemmar eller icke familjemedlemmar Familjeledning Hypotes G4: Externt rekryterad VD/ledning är positivt relaterat till förtroende för revisorns granskande roll Med familjeledning betraktar vi de företag som endast har familjemedlemmar i ledningen. Har familjeföretaget tagit in en eller fler personer som inte tillhör ägarfamiljen i ledningen betraktas den som en extern ledning. I vår undersökning har 88 familjeföretag en extern ledning medan 126 företag har en familjeledning. Nollhypotes Test Sig. Beslut Fördelningen av förtroende för revisorns granskning är samma mellan kategorierna familjeledning eller Extern ledning (14f:1; 24f) Tabell 5:16 Mann- Whitney- test hypotes G4 Mann- Whithney 0,590 Behåll nollhypotesen I tabell 5:16 ser vi att Mann- Whitney testet visar att nollhypotesen ska behållas, vilket innebär att fördelningen av svaren är samma mellan familjeledning och extern ledning gällande förtroendet för revisorns granskning. Således förkastas hypotes G4. Nollhypotes Test Sig. Beslut Fördelningen av att revisorn är viktig för att skapa förtroende mot omvärlden är samma mellan kategorierna familjeledning eller Extern ledning (13f:3; 24f) Fördelningen av att revisorn är viktig för sin kompetens är samma mellan kategorierna familjeledning eller Extern ledning (13f:5; 24f) Tabell 5:17 Mann- Whitney- test hypotes G4 Mann- Whithney 0,530 Behåll nollhypotesen Mann- Whithney 0,510 Behåll nollhypotesen I tabell 5:17 visar vi de kompletterande testerna visar att fördelningen av svaren är samma mellan familjeledning och extern ledning samt inga acceptabla signifikansnivåer vilket även bekräftar att hypotes G4 förkastas. 99

109 Hypotes R4, M4 och F4 R4: Externt rekryterad VD/ledning är negativt relaterad till att revisorn har en rådgivande roll M4: Externt rekryterad VD/ledning är negativt relaterad till att revisorn har en medlande roll F4: Externt rekryterad VD/ledning är positivt relaterad till att revisorn har en förmedlande roll I tabell 5:18 nedan följer det t- test som vi genomfört för att undersöka om revisorns roll påverkas av familjeföretagets ledning. Vi kan se att samtliga medelvärden ligger vid mittvärdet av likertskalan och standardavvikelsen är så lika att vi således inte kan se någon skillnad i svaren. T- test Familjeledning Antal Medelvärde Standardavvikelse Förmedlare Nej 88 3,18 1,54 Ja 126 3,30 1,60 Rådgivare Nej 88 3,61 1,61 Ja 126 3,55 1,65 Medlare Nej 88 3,21 1,50 Ja 126 3,16 1,59 Tabell 5:18 T- test hypotes R4, M4 och F4 Oberoende T- test Levenes Test F Sig. T df Sig. (2- tailed) Förmedlare Rådgivare Medlare Lika värde antas 0,038 0,846-0, ,601 Lika värde antas inte - 0, ,855 0,598 Lika värde antas 0,001 0,972 0, ,804 Lika värde antas inte 0, ,058 0,804 Lika värde antas 0,16 0,689 0, ,805 Lika värde antas inte 0,25 194,179 0,803 Tabell 5:19 Oberoende T- test hypotes R4, M4 och F4 I tabell 5:19 ser vi att signifikansnivån (2- tailed) överstiger 0,05 vilket innebär att det inte finns någon signifikant skillnad mellan svaren från familjeföretag med familjeledning jämfört med de som har en extern ledning. Det innebär att hypotes R4, M4 och F4 förkastas. 100

110 Multipel regressionsanalys för rådgivare, medlare och förmedlare Hypotes: R1, M1, F1, R2, M2, F2, R3, M3, F3, R4, M4, F4 Test för de fyra oberoende bolagsstyrningsmekanismer samtidigt Vi valde att utföra tre multipla regressionsanalyser, en för respektive av revisorernas roller, för att testa om det gick finna något signifikant samband. Vi valde att utföra regressionsanalysen även om t- testerna inte fann något signifikant samband. En analys för respektive roll, där rollerna är beroende variabeln i respektive regressionsanalys och de fyra bolagsstyrningsmekanismerna som oberoende variabler. Först testade vi om det fanns någon korrelation mellan de oberoende variablerna (bolagsstyrningsmekansimerna) och fann att styrelsesammansättning och ledningens sammansättning var positivt korrelerade vilket kan innebära att de riskerar att påverka varandra i analysen. Vi testade först att genomföra regressionsanalys med alla variabler, analysen visade att toleransvärdena var under gränsnivån, på de båda variabler som tidigare korrelerat med varandra. Modellen visade ingen signifikans. (Appendix 12) Därefter testade vi att utesluta en av de två variabler som tidigare visat korrelation mellan varandra. Då ser vi att toleransvärdena på de tre oberoende variablerna som kvarstod översteg gränsnivån. Det gjorde vi för att testa om variablerna och modellerna var stabila, vilket de indikerar på eftersom ingen stor skillnad i resultatet uppstod utan modellen visade fortfarande inte något signifikant samband. För att analysera modellen och bedöma resultaten är det enligt Pallant (2010) nödvändigt att signifikansnivån på regressionsanalysen understiger 0,05. Det innebär att vi väljer att inte analysera resultaten vidare då sambanden kan vara slumpmässiga. Med avseende på det kan vi därför inte påvisa några samband och således förkastas Hypotes: R1, M1, F1, R2, M2, F2, R3, M3, F3, R4, M4, F4 101

111 5.2.2 Revisor I följande avsnitt presenterar vi analysen av resultaten från revisorsenkäten. Vi kommer att testa revisorns roll utifrån hur de själva bedömer sig i olika situationer. I förstudien framkom att revisorer granskar på liknande sätt oberoende om det är ett familjeföretag eller inte. Det gjorde att vi valde att inte fråga revisorerna i enkäten kring den granskande rollen. Skillnaden på enkätsvaren från familjeföretagen och revisorerna är att revisorerna svarar utifrån flera olika fall medan familjeföretagen svarar utifrån sin specifika revisor. Det gör att uppfattningarna kan skilja sig åt. Hypotes R3, M3, F3, R4, M4, F4 R3: Externa ledamöter i styrelsen är negativt relaterat till att revisorn har en rådgivande roll M3: Externa ledamöter i styrelsen är negativt relaterat till att revisorn har en medlande roll F3: Externa ledamöter i styrelsen är positivt relaterat till att revisorn har en förmedlande roll R4: Externt rekryterad VD/ledning är negativt relaterad till att revisorn har en rådgivande roll M4: Externt rekryterad VD/ledning är negativt relaterad till att revisorn har en medlande roll F4: Externt rekryterad VD/ledning är positivt relaterad till att revisorn har en förmedlande roll För att ta reda på hur vi skulle gå till väga för att testa hypoteserna kontrollerade vi huruvida respondenternas svar på de tre beroende variablerna var normalfördelade eller ej. Enligt Kolmogorov Smirnov- testet var respondenternas svar på attitydfrågorna inte normalfördelade vilket innebar att vi fick använda oss av ett icke- parametriskt test i form av Wilcoxon- test. Testet jämför två skalor mot varandra utan förutsättningen att de är normalfördelade. De beroende variabler vi testar i revisorsenkäten är revisorns roll som rådgivare, medlare och förmedlare. Dessa roller testas mot hur företagets styrelsesammansättning och sammansättning av företagsledning ser ut. Vi genomförde således Wilcoxons test vilket resulterade i sex olika utfall, (se Appendix 13). Tre av sex utfall visade sig vara signifikanta och är de vi presenterar i tabellen nedan. De utfall som inte visade på signifikans var revisorns medlande roll vid extern styrelse och revisorns förmedlande roll vid extern styrelse och ledning. Det innebär att hypotes M3, F3 och F4 förkastas, således har revisorns förmedlande roll inget samband med hur familjeföretagets ledning eller styrelse är uppbyggd samt att revisorns medlande roll inte har något samband med hur företagets styrelse är sammansatt. 102

112 I tabellen nedan ser vi de tre signifikanta resultaten: RÅDGIVARE Extern Styrelse- Familjestyrelse RÅDGIVARE Extern Ledning Familjeledning MEDLARE Extern Ledning Familjeledning Z - 12,365 b - 12,584 b - 13,415 b Asymp. Sig. (2- tailed) 0,000 0,000 0,000 Tabell 5:20 Wilcoxon- test hypotes R3, R4 och M4 RÅDGIVARE: Extern Styrelse (19r:3 och 19r:6) Familjestyrelse (18r:5 och 18r:6) RÅDGIVARE: Extern Ledning (21r:4 och 21r:5) - Familjeledning (20r: 3 och 20r:4) MEDLARE: Extern Ledning (21r: 2 och 21r:3) - Familjeledning (20r:1 och 20r:6) a. RÅDGIVARE: Extern Styrelse < Familjestyrelse b. RÅDGIVARE: Extern Styrelse > Familjestyrelse c. RÅDGIVARE: Extern Styrelse = Familjestyrelse d. RÅDGIVARE: Extern Ledning < Familjeledning e. RÅDGIVARE Extern Ledning > Familjeledning f. RÅDGIVARE Extern Ledning = Familjeledning g. MEDLARE Extern Ledning < Familjeledning h. MEDLARE Extern Ledning > Familjeledning i. MEDLARE: Extern Ledning = Familjeledning Tabell 5:21 Wilcoxon- test hypotes R3, R4 och M4 Negativ rankning Positiv rankning Lika N Rankat Medelvärde 224 a 129,23 22 b 65,14 54 c Totalt 300 Negativ rankning Positiv rankning Lika 221 d 123,72 16 e 53,84 60 f Totalt 297 Negativ rankning Positiv rankning Lika 239 g 131,51 13 h 34,31 48 i Totalt

113 I tabell 5:20 kan vi tydligt se att alla tre skillnader i hur revisorerna besvarat frågorna är signifikant. Vilket innebär att revisorn tenderar att vara mer rådgivare om familjeföretaget har en familjestyrelse, således accepteras hypotes R3. Revisorn tenderar även att vara mer rådgivare om ledningen enbart består av familjemedlemmar vilket innebär att även hypotes R4 accepteras. Det sista signifikanta sambandet visar att revisorn även tenderar att vara mer medlare då ledningen endast består av familjemedlemmar. Det gör att vi även kan acceptera hypotes M4. Rollen som rådgivare blir alltså tydligare vid både familjestyrelse och familjeledning. Bork et al. (1996) skriver att det är bra om företagsledningen består av både familjemedlemmar och icke familjemedlemmar för att få bättre kompetens och utveckling i företaget. Om företaget väljer att behålla ledningen till familjen visar resultaten således på att de sannolikt väljer att ta hjälp av revisorn. Rollen som medlare blir tydligare vid familjeledning vilket kan bero på att ledningen sköter den operativa verksamheten i familjeföretaget. Det leder till att konflikter uppstår där revisorn kan agera medlare. Det här skiljer sig mot familjestyrelser då det är vanligt att styrelsen i familjeföretag är en pappersstyrelse (Gandemo 2000). I de fall där familjestyrelsen är en pappersstyrelse uppstår inga konflikter på grund av att interaktionen mellan ledamöter inte finns. Det gör att det inte heller uppstår några situationer där revisorn kan agera medlare eller förmedlare. Resultaten visar att revisorn agerar mer medlare vid familjeledning. Det är en tendens till att revisorn är viktigast i familjeföretag där många parter i familjen är delaktig. I vår förstudie framgick att revisorn agerade medlare även i familjestyrelsen. 104

114 5.2.3 Sammanfattning av hypotesprövning Hypoteser Familjeföretag Revisorer Familjeägande Spritt familjeägande är: G1: positivt relaterat till förtroende för revisorns granskande roll Förkastas - Förkastas R1: inte relaterat till att revisorn har en rådgivande roll Förkastas - Förkastas M1: negativt relaterat till att revisorn har en medlande roll Förkastas - Förkastas F1: positivt relaterat till att revisorn har en förmedlande roll Förkastas - Förkastas Delägare Aktieinnehav av utomstående i familjeföretag är: G2: positivt relaterat till förtroende för revisorns granskande roll Förkastas - Förkastas R2: inte relaterat till att revisorn har en rådgivande roll Förkastas - Förkastas M2: negativt relaterat till att revisorn har en medlande roll Förkastas - Förkastas F2: negativt relaterat till att revisorn har en förmedlande roll Förkastas - Förkastas Styrelse Externa ledamöter i styrelsen är: G3: positivt relaterat till förtroende för revisorns granskande roll Tendens - Tendens R3: negativt relaterat till att revisorn har en rådgivande roll Förkastas Accepteras Kan ej förkastas M3: negativt relaterat till att revisorn har en medlande roll Förkastas Förkastas Förkastas F3: positivt relaterat till att revisorn har en förmedlande roll Förkastas Förkastas Förkastas VD/Ledning Extern rekryterad VD/ledning är: G4: positivt relaterad till förtroende för revisorns granskande roll Förkastas - Förkastas R4: negativt relaterat till att revisorn har en rådgivande roll Förkastas Accepteras Kan ej förkastas M4: negativt relaterat till att revisorn har en medlande roll Förkastas Accepteras Kan ej förkastas F4: positivt relaterat till att revisorn har en förmedlande roll Förkastas Förkastas Förkastas Tabell 5:22 Sammanfattning av hypotesprövning I tabell 5:22 ser vi att de åtta hypoteser kring bolagsstyrningsmekanismen ägarstruktur, familjeägande och delägare, endast har testats utifrån företagsenkäten. Resultaten visar att granskningsrollen, medlarrollen och förmedlarrollen förkastas både i spritt/koncentrerat ägande och delägare. Våra resultat kring rådgivningsrollen bekräftar teorin att de inte är relaterade till ägarstrukturen. Hypotes G3 och G4 har även de endast testats utifrån företagsenkäten, utfallet blev att det finns en tendens till att hypotes G3 kan accepteras då en av tre indikationer visade på ett samband. Hypotes G4 visade inte någon signifikant skillnad och förkastas därmed. 105

115 Resterande hypoteser R3, M3, F3, R4, M4 och F4 testade vi från både företagens och revisorernas enkäter. Utfallet visade att hypotes M3, F3 och F4 förkastades från båda sidorna. Tre hypoteser, R3, R4 och M4, förkastades från företagens enkät men accepterades då vi testade hypoteserna genom enkätmaterialet från revisorerna. Det finns därmed en tendens till dessa hypoteser och kan därmed ej förkastas. Att respondenterna på företagsenkäten och respondenterna från revisorsenkäten har skilda uppfattningar kan bero olika saker. Först och främst kan det tyda på att vårt mätinstrument inte fungerade, att använda synonymer kan ha skapat en förvirring då distinktionen inte varit tillräckligt tydlig. Då vi undersökte varför uppfattningarna skiljer sig gjorde vi en faktoranalys på respondenternas svar. Där framkom att respondenternas svar på enkäten till familjeföretagen (Appendix 17) laddar i situationerna istället för i rollerna. Gör vi en faktoranalys (Appendix 18) på respondenternas svar på revisorsenkäten tenderar de svaren att i högre utsträckning ladda i rollerna men fortfarande vara en tendens till att ladda i situationer även där. Vilket kan vara en indikation på att revisorerna uppfattat distinktionen i rollerna bättre än vad respondenten från familjeföretaget har gjort. Att respondenten från familjeföretagen istället besvarar enkäten och finner en distinktion i varje situation kan bero på att de upplever att revisorn har olika betydelse i olika situationer. De uppfattar inte att revisorn har en speciell roll, utan upplever istället att revisorn är olika viktig beroende på situationen. Då revisorerna besvarar attitydfrågorna utifrån flera olika situationer de varit med om uppfattar de sannolikt rollerna istället. Det här gör att vi väljer att inte förkasta de hypoteser där vi fått olika resultat från familjeföretagen och revisorerna. 106

116 5.3 Explorativ analys (undersökande, utforskande analys) I följande avsnitt väljer vi att utveckla vår analys. Det gör vi eftersom revisorns roll i familjeföretag inte tidigare har undersökts. Vår teori bygger på två andra teorier vilket skapar en osäkerhet vid hypotesgenereringar. En osäker operationalisering gör även våra observationer osäkra vilket skapar en möjlighet för oss att utveckla resonemangen vidare i kapitlet. Avsnittet kommer att delas upp i flera små avsnitt där vi presenterar olika tester som kan indikera på att det finns skillnader i materialet VD och styrelseordförande från ägarfamiljen Tillhör företagets styrelseordförande ägarfamiljen? Frekvens % Tillhör företagets VD ägarfamiljen? Frekvens % Ja ,4 Ja ,5 Nej 27 12,6 Nej 16 7,5 Total Total Tabell 5:23 Statistik familjemedlem som VD och styrelseordförande I avsnitt kan vi se att cirka % av familjeföretagen har en styrelse eller ledning som enbart består av familjemedlemmar, vilket således innebär att mellan % har en styrelse eller ledning som består av en eller flera icke familjemedlemmar i företaget. Trots det kan vi i diagrammet ovan utläsa att 87 % av familjeföretagen i undersökningen har en styrelseordförande som är medlem av ägarfamiljen. Likaså ser vi att nästan 93 % av företagen har en VD som tillhör ägarfamiljen. För att kontrollera hur revisorns roll skiljde sig beroende om man har en familjemedlem som VD eller styrelseordförande jämfört med om hela styrelsen/ledningen består av enbart familjemedlemmar testade vi om det fanns ett signifikant samband mellan VD/styrelseordföranden och våra roller, rådgivare, medlare och förmedlare. Resultaten visar att det inte finns någon signifikant skillnad på revisorns roll beroende på om familjeföretaget har en styrelseordförande som tillhör ägarfamiljen eller ej (se Appendix 15). Däremot kan vi se att signifikansnivån när vi testar familje- VD mot revisorns roll är signifikant vid rådgivare men inte vid de övriga två rollerna (se Appendix 14). 107

117 Tillhör företagets VD ägarfamiljen? Levenes Test T- test för lika värde F Sig. t df Sig. (2- tailed) Rådgivare Lika värde antas Lika värde antas inte 7,176,008-1, ,073 Tabell 5:24 T- test Rådgivningsrollen vid VD från ägarfamilj - 2,808 22,759,010 I tabell 5:24 ser vi att första signifikansvärdet understiger 0,05, vilket innebär att vi ska studera värdet på raden Lika värde antas inte. Således kan vi utläsa att signifikansnivån är 0,01 vilket betyder att revisorn får en mer rådgivande roll om familjeföretagets VD tillhör ägarfamiljen Relation mellan familjeföretag och revisorn Gersick et al. (1997) menar på att familjeföretag kännetecknas av långsiktighet och känslomässighet, vilket leder till att familjeföretag tenderar att ha en nära och lång relation med sina intressenter. I vår förstudie framgick det att de revisorer vi intervjuat träffar sina familjeföretag relativt sett oftare än vad de träffar andra företag. Vi undersökte även det i enkäten till familjeföretagen där vi frågade hur ofta de kontaktar sin revisor och hur ofta de träffar sin revisor. Vi drog sedan slutsatsen att om de träffar sin revisor ofta kan det tyda på att de har en nära kontakt till varandra. Diagram 5: 8 Familjeföretag - kontakt 108

118 Diagram 5: 9 Familjeföretag - möte Av våra diagram kan vi utläsa att familjeföretagen kontaktar revisorerna oftare än de träffar revisorerna. Att familjeföretagen kontaktar revisorerna kan bero på att undersökningen baseras på små företag, med under 50 anställda. Seow (2001) menar att i ett litet företag finns inte all kompetens inom företaget. Brundin et al. (2012) menar även att i mindre företag finns det ingen ekonomisk möjlighet att anställa en inom varje specialistområde. Därför behöver företaget ta hjälp av utomstående parter när problem uppstår. En utomstående part kan vara revisorn, som vi ser i diagram 5:9 är det nästan 8 % av familjeföretagen som kontaktar sin revisor en gång i veckan, följt av 28 % av företagen som kontaktar sin revisor en gång i månaden. Vi kan däremot se att endast 11 % träffar sin revisor minst en gång i månaden, jämfört med 36 % av företagen som kontaktar revisorn minst en gång i månaden. Vi kan med andra ord se att en kontakt uppehålls men mötet sker istället endast vid speciella tillfällen. Då vi frågat revisorerna om de träffar familjeföretag oftare än icke familjeföretag svarar 77% av de revisorer som reviderar över 60 % familjeföretag att de oftare träffar familjeföretagen. Uppdelningen visas i diagrammet nedan: 109

119 Diagram 5: 10 Revisor - möte familjeföretag Uppdelningen ser vi som ett tecken på att revisorn har en närmare relation till de familjeföretag de reviderar och således troligtvis en djupare relation. Det kan även tolkas som att familjeföretag är i behov av mer hjälp av sin revisor och att det är en anledning till att revisorerna träffar familjeföretagen oftare. Däremot träffades inte familjeföretaget sin revisor på något ovanligt ställe, utan det framkom både från företagen och revisorerna att de antingen träffades i familjeföretagets lokaler eller på revisorns revisionsbyrå. 110

120 Företag (17f) Revisorer (10r) Var brukar möte mellan revisor och familjeföretag äga rum? Frekvens % Frekvens % Hos familjeföretaget , ,1 Hemma hos ägarfamiljen 6 2,8 2 0,7 På revisionsbyrån ,6 Hemma hos revisorn 5 2,3 0 0 Annan plats 3 1,4 1 0,3 Totalt , ,7 Saknas 8 3,7 4 1,3 Totalt Tabell 5:25 Statistik över var familjeföretag och revisorer möts På vilken plats familjeföretagen brukar träffa sin revisor visar på 54 % av familjeföretagen har svarat att de träffas i familjeföretagets lokaler, följt av att mötas på revisionsbyrån där 36 % möts. Vi ställde samma fråga till revisorerna som istället svarade att de oftast möts på revisionsbyrån, men tätt följt av att träffas hos familjeföretaget. De olika svaren kan grunda sig i att mötet sker på olika platser beroende på vad som ska diskuteras och vilket material som behövs till respektive möte, det kan göra att respondenterna har olika uppfattning om var de träffas mest frekvent. De andra svarsalternativen var ett fåtal som valde, vilket är intressant men på grund av att det är så pass låg svarsfrekvens väljer vi att inte analysera det vidare. 111

121 Träffar revisorer familjeföretag oftare än icke familjeföretag beroende på byrå? Vi har sammanställt svaren på revisorernas svar på frågan om de träffar familjeföretag oftare än icke familjeföretag i ett diagram utifrån vilken revisionsbyrå de tillhör. Diagram 5: 11 Revisor - möte familjeföretag - byrå Av de 77 % som säger att de träffar sina familjeföretag relativt sätt oftare än övriga företag ser annan byrå ut att vara överrepresenterad. Det beror dock på att det i vår undersökning är flest respondenter från annan byrå som besvarat enkäten, uppdelningen mellan staplarna är 76,4 % Ja och 23,6 % Nej. Jämför vi byråerna på det sättet ser vi att uppdelningen hamnar kring 75 % Ja och 25 % Nej på allihop. Trots det kan vi se en liten skillnad som är intressant att nämna, på Grant Thornton och Mazars Set uppger mellan % av respondenterna att de träffar familjeföretag relativt sett oftare än icke familjeföretag. Medan de BDO anställda som besvarade enkäten uppgav lägst procentsats där enbart 66,7 % uppgett att de träffar familjeföretagen oftare. Big 4 (PwC, Ernst & Young, KPMG och Deloitte) svarade likartat mellan 72,7-76,9 % av våra respondenter från de byråerna svarade Ja på frågan. 112

122 5.3.3 Inom vilka områden är revisorn viktig för familjeföretag Beskrivande statistik (13f) Vår revisor är viktig N Instämmer Instämmer Medelvärde Standard- för oss som inte alls helt avvikelse Kompetens ,97 1,09 Bollplank ,60 1,28 Opartisk ,54 1,18 Samtalspart ,51 1,26 Förtroendeingivare ,40 1,26 Budbärare ,52 1,24 Valid N (listwise) 212 Tabell 5:26 Statistik över hur viktig revisorn är för företagen Här ville vi ta reda på vad familjeföretagen tycker sin revisor är viktig som. Vi valde att ta fram beskrivande statistik som presenteras i tabell 5:26 för att se hur familjeföretagen ställer sig till hur viktig revisorn är. Företagen fick kategorisera i skala mellan 1 5 hur viktig de tyckte sin revisor var i olika situationer. Respondenterna från företagsenkäten svarade att revisorn var mest viktigt för sin kompetens. Revisorer tillhör en profession och är specialister inom sitt eget område. Vi kan se att revisorn som bollplank rankas som näst viktigast, vilket även var någonting som framkom tydligt i vår förstudie. Där talade revisorerna om att de fick agera bollplank vid olika tillfällen. Vi kan sedan se att opartisk, samtalspart och förtroendeingivande hamnar på ungefär samma medelvärde 3,5, vilket innebär att även dessa områden är viktiga för företagen. Vi kan konstatera att rollen som budbärare anses vara mindre viktig från företagens sida. Genom att testa om det finns en påvisad skillnad mellan medelvärdet på kompetens och budbärare framkom att ingen slumpmässig skillnad kan identifieras. Anledningar till det kan vara att situationer då familjeföretagen behöver revisorns kompetens uppkommer oftare än situationer då familjeföretagen behöver sin revisor som budbärare. 113

123 Beskrivande statistik (14f) Vi känner förtroende för N Instämmer Instämmer Medelvärde Typvärde Standard- vår revisor i frågor inte alls helt avvikelse kring Granskning , ,0002 Bokföringsfrågor , ,0729 Ägarfrågor , ,2336 Värdering , ,2711 Försäljning av bolag , ,3314 Omstrukturering , ,3041 Privatekonomi , ,2328 Nyinvesteringar , ,2467 Familjefrågor , ,2938 Personalfrågor , ,2409 Valid N (listwise) 207 Tabell 5:27 Beskrivande statistik över hur stort förtroende företagen känner för sin revisor I tabell 5:27 ser vi statistik om vad familjeföretagen har för förtroende för sin revisor i olika frågor och revisorns arbetsuppgifter. Från vår förstudie framkom att revisorn kan anta olika roller och därmed även få hjälpa företagaren privat. Det kan vara vid situationer då företagaren genomgår en privat kris eller om det är svårt att skilja på företagets och ägarens privata ekonomi. Även här fick familjeföretagen ranka i en likertskala mellan 1-5 om vilket förtroende de hade för revisorn i olika frågor. Högst förtroende för revisorn har företagen rankat när det gäller granskningsfrågor och bokföringsfrågor. Dessa roller är väldigt lika och ligger runt 4,2-4,3 på en skala 5- gradig skala. Typvärdet, alltså det vanligaste förekommande värdet på dessa frågor var en 5:a. Vi kan även se att försäljning av bolaget har typvärde 5 trots att medelvärdet är 3,5. Att granskning och bokföringsfrågor får höga värden är föga förvånande då det är revisorns huvudområde att utföra, framförallt granskningen. Hand i hand med granskningen betraktar vi bokföringen eftersom det är en förutsättning för en revisor att vara kunnig inom bokföring. Revisorns huvudområde och lagstadgade roll är i vår undersökning den roll som företagen har mest förtroende för. 114

124 Familjeföretagen hade lägst förtroende för revisorn när det gäller personalfrågor och familjefrågor. Inget av de två medelvärdena går dock under mittvärdet, vilket innebär att förtroendet finns. Typvärdet på personalfrågor är dock 2 vilket kan tolkas som att förtroendet är lågt. I familjeföretag kan ägarens privatekonomi indirekt ingå i revisorns uppgift, att skilja på vad som är företagets ekonomi och vad som är ägarens ekonomi kan ibland vara svårt. Dels för ägaren att förstå vad som tillhör företaget och vad som tillhör ägaren som person, men dels även att få ägaren att förstå varför det är viktigt att skilja på ekonomin. Det kan bero på att ägaren i ett familjeföretag tar utdelning när företaget går bra men även känner ett ansvar att tillsätta pengar i verksamheten när det går sämre före företaget. Vilka tre frågor kontaktar familjeföretag revisorn om? Diagram 5: 12 Revisor - orsak till kontakt I diagrammet ovan frågade vi revisorerna vilka som var de tre vanligaste anledningarna till att familjeföretagen kontaktade revisorn. 285 av 304 revisorer svarade att granskning var en av de tre vanligaste orsakerna. Samtidigt kan vi se att familjeföretagen känner stort förtroende för sin revisor vid granskningen då ett medelvärde på 4,3 framkom. Vidare kan vi se att revisorns funktion i privatekonomiska frågor också är hög vilket är en intressant faktor eftersom privatekonomi inte hamnade på den övre delen av listan då familjeföretagen fick uppge hur stort förtroende de hade för sin revisor. Medelvärdet från familjeföretagens sida var 3,2 på en 5- gradig skala, vilket vi tolkar som att de har förtroende för revisorn men sannolikt inte uppfattar att revisorn hjälper till med 115

125 privatekonomin. Tredje vanligaste att revisorn blir kontaktad om är omstrukturering i företaget, vilket familjeföretagen rankar 3,2 på en skala från 1-5 angående förtroendet för revisorn. Det är intressant att se vad revisorerna har rankat som ovanliga orsaker till att företagen tar kontakt med revisorn. Det är familjefrågor och personalfrågor, vilket även företagen har minst förtroende för. Det vill säga att de har ganska jämn uppfattning om vilket som är viktigast och varför just den kontakten uppkommer. En observation vi gör är att 6 % av revisorerna inte rankar granskning som en av de tre vanligaste orsakerna till att familjeföretagen tar kontakt med sin revisor, det tolkar vi som att revisorn har flera uppgifter i ett familjeföretag Påverkar stad och revisionsbyrå revisorns roll Diagram 5: 13 Familjeföretag - stad - BigFour Diagrammet ovan visar vilka familjeföretag som anlitat Big Four och vilka som inte har det, samt vilken stad familjeföretaget är verksamt i. I Stockholm, Göteborg och Malmö är svarsfrekvensen att 75 % av familjeföretagen har en revisionsbyrå som inte tillhör Big Four. Det kan jämföras med städer som har mellan

126 invånare där det är betydligt jämnare uppdelning mellan byråerna. En anledning till att familjeföretag i stora städer väljer att anlita en mindre byrå kan vara att de vill ha närhet till sin byrå. I Stockholm är Big Fours kontor centralt belägna vilket kan vara en bidragande orsak till att företagaren väljer en mindre byrå med ett kontor beläget nära företaget. Även i mindre städer tenderar familjeföretagen att anlita en byrå som inte tillhör Big Four. Vi kan se att 67 % av de familjeföretagen har valt en annan byrå. Att revisorer och familjeföretag har en speciell och långsiktig relation till varandra kan vi se i diagram 5:14 som visar att familjeföretagen har sin revisor under lång period. Det är viktigt att revisorn upprätthåller sin professionella standard för att inte riskera att hota sitt oberoende. Diagram 5: 14 Familjeföretag - år revisor 117

127 5.3.5 Orsaker till att det finns variationer i vårt material Storstad Vi har valt att koda en ny dummyvariabel för att jämföra de tre största städerna i Sverige (Stockholm, Göteborg och Malmö) med resterande städer och orter i Sverige, dessa har tidigare varit uppdelade i fyra olika intervall. Till en början i vår uppsats hade vi en idé om att det kan finnas en skillnad att revisorn kan agera mer rådgivare i en liten stad/ort. Att de har en närmre kontakt med sin revisor, då sannolikheten att de kan stöta på sin revisor i vardagen är större i en liten stad. Då vi kodat om stor stad till 1 och övriga städer till 0 fick vi fram att 52 familjeföretag fanns i Stockholm, Göteborg eller Malmö, medan 162 företag fanns i övriga städer och orter i Sverige. Vi testade sedan detta mot revisorns olika roller, rådgivare, medlare och förmedlare. Det framkom att det fanns ett signifikant samband till alla revisorns roller. Två av rollerna, medlare och förmedlare visade en signifikansnivå under 5 %. Vid rådgivning var signifikansen på 0,098, vilket är inom en 10 % signifikansnivå och kan accepteras vid nya studier. Det innebär att det finns skillnad på hur företagen uppfattar sin revisor beroende på vart familjeföretaget är beläget. Storstad (9f) N Medelvärde Standard- avvikelse 118 Sig. (2- tailed) Rådgivare Ja 52 3,25 1,65 0,098 Nej 162 3,68 1,61 0,104 Medlare Ja 52 2,77 1,45 0,031 Nej 162 3,31 1,57 0,026 Förmedlare Ja 52 2,80 1,55 0,018 Nej 162 3,40 1,56 0,018 Tabell 5:28 T- test Skiljer sig revisorns roll beroende på stadens storlek Vi kan se att standardavvikelsen är ungefär lika stor i alla tre roller och att det inte spelarnågon roll om företaget är beläget i en stor eller liten stad. Däremot är det skillnad på medelvärdena för hur revisorn agerar som rådgivare, medlare och förmedlare. Medelvärdet för rådgivare är ganska likt mellan stor och liten stad och därför svårt att uttala sig om. I medlar och förmedlarrollen är det en skillnad i medelvärdet med 0,5 0,6 vilket innebär att revisorn agerar mer medlare och förmedlare om företaget är beläget i en mindre stad.

128 Det kan vidare diskuteras hur mycket medlare och förmedlare revisorn är, då medelvärdet ligger runt 3 på en 7- gradig skala. De agerar inte så pass mycket medlare och förmedlare, men det är fortfarande en skillnad på hur man uppfattar det beroende på vilken stad de är aktiva i. Generationsskifte En annan skillnad i variansen som vi hittat i vårt material är hur revisorn agerar i rollerna beroende på om företaget genomgått generationsskifte eller ej. Det var ingen skillnad i rollerna som medlare och förmedlare. Däremot fanns en signifikant skillnad om företaget har genomgått ett generationsskifte och hur de värderar sin revisor som rådgivare. Det finns alltså ett samband om hur företagen uppfattar sin revisors agerande som rådgivare beroende på om familjeföretaget genomgått generationsskifte. Studerar vi medelvärdena ser vi att revisorn är rankad högre som rådgivare om företaget har genomgått ett generationsskifte. Har företaget genomgått generationsskifte eller ej? N Medelvärde Standardavvikelse Rådgivare Ja 82 3,9 1,71 Nej 130 3,39 1,56 Tabell 5:29 T- test rådgivare vid generationsskifte Levene's Test T- test för lika värde F Sig. t df Sig. (2- tailed) Rådgivare Lika värde antas Lika värde antas inte 2,172 0,142 2, ,025 Tabell 5:30 Oberoende T- test rådgivare vid generationsskifte 2, ,456 0,029 Det kan kanske bero på att revisorn har varit delaktig och som en hjälpande hand när företaget genomgick sitt generationsskifte, vilket har framkommit som en vanlig orsak där revisorn är inblandad. Det leder till att företaget kan ta hjälp och frågar om råd även i andra frågor de behöver hjälp med och det kan leda till ett högre förtroende för sin revisor. Det kan även bero på att den förre ägaren tidigare haft kontroll över hela verksamheten och hur allting sköts. När ett generationsskifte genomförts blir revisorn en naturlig länk för arvtagaren att rådfråga. 119

129 6. Slutsatser & Implikationer Kapitlet redogör för analysens resultat från den första svenska undersökningen av revisorn roll i familjeföretag. Det framkommer att revisorns olika roller finns, men att de endast i ett fåtal fall beror på hur styrelsen och ledningen är sammansatt. Vidare presenterar vi slutsatser från vår studie som sedan sammankopplas med studiens syfte. Avslutningsvis visar vi uppsatsens implikationer och ger förslag på vidare forskning. 6.1 Slutsats Uppsatsens syfte är att förklara vilken roll revisorn har i ett familjeföretag. I teorikapitlet presenterade vi de två roller litteraturen identifierat, revision och rådgivning (Svanström 2008), samt medlar och förmedlarrollen som vi härlett utifrån argumentation om familjeföretagets unika karaktär. Därefter utvecklade vi hypoteser kring rollerna beroende på hur familjeföretagets bolagsstyrningsmekanismer är uppbyggda. Vår teori om revisorns roller testades på ett enkätmaterial hämtat från både revisorer och ägare, vilket utvecklades genom en förstudie. Resultaten i analysen undersöktes genom T- test, multipel regressionsanalys, Mann- Whitney och Wilcoxon- test. Vi väljer att presentera resultaten av vår empiriska undersökning genom att utgå från revisorns fyra roller och diskutera hypotesernas utfall. Den granskande rollen är svår att utvärdera då det är en lagstadgad roll. Vad vi kan se i våra resultat är att granskningen i stort sett är oberoende av hur familjeföretagens styrmekanismer är uppbyggda. Vad vi kan se är att revisorerna har relativt högt förtroende från de respondenter som besvarat enkäten vi skickat ut till familjeföretagen. Revisorn är även viktig för att ge företagens intressenter en trovärdig bild av företaget (Watts & Zimmerman 1983; Warren & Alzola 2009). Vår teoretiska grund visade att agentproblematiken mellan principal- principal (Jansson et al. 2010) medförde att revisorns granskande roll blev viktigare då ägandet var utspritt eller externa parter tillkom i familjeföretaget. Det här var inget vi kunde se i vår undersökning vilket kan bero på att familjeföretagen inte uppfattar skillnaderna i hur revisorn granskar. Vi såg en tendens till att förtroendet för revisorns granskande roll ökade vid extern styrelse, vilket även 120

130 Collin & Ahlberg (2012) tidigare bekräftat i sin undersökning där de visar att externa ledamöter kräver högre revisionskvalitet. Den rådgivande rollen var den roll där det fanns en tydlig skillnad i olika situationer, vid familjestyrelse och extern styrelse samt familjeledning och extern ledning. Revisorerna upplever att de agerar mindre rådgivare när styrelsen och ledningen består av en eller flera icke familjemedlemmar. Det bekräftas av teorin som säger att utomstående bidrar med kompetens och som en diskussionspart (Hillman & Dalziel 2003). Tillträder en utomstående i familjeföretagets styrelse eller ledning blir personen således ett substitut till revisorn i den rådgivande rollen. De familjeföretag vars styrelse och ledning enbart består av familjemedlemmar riskerar att fastna i gamla rutiner (Johansson & Lewin 1992), där behövs revisorn som en hjälpande part. Då en utomstående finns i företaget ersätts revisorn som rådgivare. Det framkom vidare att revisorns roll som rådgivare var oberoende av ägarstrukturen, vilket således bekräftar en tidigare undersökning som visar att 70 % av alla familjeföretag använder revisorns rådgivande roll (Emling 2000). Resultaten kring revisorns medlande roll visade att om företagsledningen består av icke familjemedlemmar kan revisorn agera medlare mellan parter i företaget. En medlingssituation innebär att två eller flera familjemedlemmar har en konflikt och behöver en hjälpande part för att undvika att konflikten övergår i familjesystemet. Då familjesystemet och företagssystemet krockar (Johansson & Lewin 1992) riskerar emotionella konflikter med personangrepp att uppstå istället för kognitiva konflikter. Kognitiva konflikter innebär att en diskussion förs som leder till ett konkret beslut (van Ees et al. 2005). Medlarens uppgift blir att förhindra att konflikten blir emotionell. Resultaten skiljer sig mellan styrelsen och ledningens positioner då inget samband kunde påvisas kring revisorns roll som medlare beroende på styrelsesammansättning. En anledning till det kan vara att familjestyrelsen är en så kallad pappersstyrelse (Gandemo 2000) där det således inte finns någonting för revisorn att medla eftersom interaktionen mellan människor uteblir. Att en skillnad påvisades mellan familjeledning och en ledning med en eller flera icke familjemedlemmar kan bero på att ledningen utför ett operativt arbete och måste 121

131 ständigt fatta beslut. Således betyder det att diskussioner och möjliga konfliktsituationer uppstår där en medlare kan agera. I en extern ledning finns en icke familjemedlem som kan agera medlare, men i en familjeledning antar revisorn rollen. En intressant aspekt som framkom i förstudien var att revisorn använde delägare som en konfliktlösare. Det här för att skapa en utslagsröst bland ägarna för att en objektiv part kunde lösa konflikten då det kan vara svårt att kompromissa. Samtliga hypoteser om revisorns roll som förmedlare förkastades i vår studie, inga skillnader påvisades beroende av familjeföretagets styrmekanismer. En anledning till det kan vara att vi försökte skapa en distinktion för rollen förmedlare gentemot medlare, men vårt försök var inte helt lyckosamt. Det i sin tur kan ha gjort det svårt för revisorerna och respondenten hos företagen att förstå innebörden av förmedlingsrollen. I vår förstudie framgick att revisorn agerade förmedlare vid olika situationer i familjeföretag. För att undersöka förmedlingsrollen hade det därför sannolikt varit bättre att undersöka rollen genom intervjuer med respondenter på familjeföretag. Då rollen var svår att operationalisera hade det således varit enklare att föra en diskussion kring rollen för ha möjlighet att studera den. En annan anledning kan vara att den person som agerar förmedlare i familjeföretaget inte är medveten om det. Av vår empiriska undersökning med förstudie och enkät har vi tydligt sett att revisorns granskning finns men inte skiljer sig åt beroende på de bolagsstyrningsmekanismer som vi undersökt. Även rådgivningsrollen förekommer och varierar enligt våra resultat om styrelsen och ledningen består av familjemedlemmar eller ej. Medlarrollen skiljer sig beroende om det är en familjeledning eller extern ledning, vilket betyder att vi kan se tendenser till att rollen finns. Även förmedlarrollen förefaller existera kan vi inte se någon skillnad beroende på hur familjeföretagets styrmekanismer är uppbyggda. De fyra roller vi utgick från framkom tydligt i intervjuerna med revisorerna till förstudien. Vi valde sedan i enkäten att ställa frågor till revisorerna om endast tre roller då det i förstudien framkom att granskningen var oberoende av om det är familjeföretag eller icke familjeföretag som granskas. Resultaten visar tendenser till att samtliga roller förekommer från revisorernas perspektiv. Vi kan även se 122

132 både rådgivningsrollen och medlarrollen skiljer beroende på hur ledningen är sammansatt. Ur företagens perspektiv kan vi konstatera att situationerna påverkar revisorns roll mer än rollen i sig. Det här visar att distinktionen i rådgivningsrollen, medlarrollen och förmedlarrollen inte framgick i enkäten. Det kan bero på att enkätfrågorna utformades efter förstudien med revisorerna. Hade förstudien istället utgått från familjeföretag kan det ha påverkat utformningen och utfallet av enkäten. Trots det ser vi en tendens till att rollerna finns då medelvärden för både familjeföretag och revisorer ligger mellan tre och fyra på en sjugradig skala. Då vår studie endast behandlat familjeföretag och revisorer som reviderar familjeföretag över 60 % av sin tid kan det vara svårt att dra slutsatser om våra resultat är unika för familjeföretag. En undersökning med en jämförelse mellan familjeföretag och icke familjeföretag, samt undersökning mellan revisorer som reviderar nästan enbart familjeföretag och revisorer som inte reviderar familjeföretag hade skapat en bild av om relationen skiljer sig åt. Det har vi sett tendenser på då 77 % av revisorer träffar familjeföretag oftare än icke familjeföretag. Det kan tyda på en djupare relation mellan revisorn och familjeföretagen än mellan revisorn och ett icke familjeföretag. En svaghet med studien kan ses utifrån att respondenterna kan ha misstolkat våra påståenden. Ett utvecklat mätinstrument för att mäta revisorns olika roller behövs därför. Att genomföra en förstudie på ett antal familjeföretag hade hjälpt oss att få fram begrepp som företagaren varit bekväm med och således skapat en tydligare distinktion i begreppen. Fallstudier på ett tiotal familjeföretag kunde skapat en intressant bild av hur de uppfattar relationerna och vem som agerar medlare och förmedlare. Då vårt syfte var att studera vilken roll revisorn har i familjeföretag kan vi avslutningsvis konstatera att vi kan se tendenser från enkäterna att revisorn kan anta samtliga fyra roller i ett familjeföretag. I förstudien poängterade respondenterna att de vid tillfällen får träda ur den granskande rollen och iträda andra roller som vi identifierat som rådgivande rollen, medlande rollen och förmedlande rollen. 123

133 6.1.1 Studiens begränsningar Det måste påpekas att företagsenkätens resultat i uppsatsen inte går att generalisera, eftersom populationen av familjeföretag är okänd. Det innebär att resultatet från studien enbart gäller de företag som besvarat studien. På grund av att det inte finns någon bestämd population och inget register över familjeföretag är det svårt att säkerställa att samtliga familjeföretag i vår studie kan betraktas som familjeföretag. Det finns en risk att några respondenter kan vara entreprenörsföretag, men då vi tydligt presenterat definitionen av familjeföretag för respondenterna i enkäten väljer vi att utgå från att samtliga som betraktat sig som familjeföretag i studien. 6.2 Studiens implikationer Teoretiskt bidrag Den teori som existerade om revisorer i familjeföretag var i princip obefintlig vilket har gjort att vi har utgått från teorier om revisorer samt teorier om familjeföretag. Vårt teoretiska bidrag är utformningen av revisorns roll som medlare och förmedlare i familjeföretag. De två andra rollerna som granskare och rådgivare har tidigare forskning tagit upp (Svanström 2008). Vår undersökning kan tolkas som att revisorernas oberoende hotas men det här vill vi avfärda. Revisorns rådgivande roll riskerar att hota oberoendet då det finns risk att revisorn granskar sitt eget agerande. Enligt FAR ingår det i revisorns uppgift att agera rådgivare genom att förbättra företags rutiner och minska riskexponeringen. Vidare skriver FAR att det här får ske så länge det inte hotar revisorns opartiskhet och självständighet, rådgivningen ska med andra ord ske inom professionens ramar. Agerar revisorn rådgivare i frågor kring omstrukturering, ägarfrågor eller privata frågor ger det istället ett mervärde för företaget. Rollerna medlare eller förmedlare är inte heller i direkt kontakt med företagets ekonomi, vilket således innebär att revisorn inte ingriper i verksamheten och därför uteblir risken att oberoendet hotas då revisorn inte granskar sitt eget agerande. Revisorn tillhör en profession och ständiga kontroller genomförs för att upprätthålla revisionskvalitén. Relationen mellan ägarfamiljen och revisorn i sig något som hotar oberoendet, så länge revisorn upprätthåller sin professionella 124

134 standard påverkar inte medlar och förmedlarrollen revisorns lagstadgade arbete i familjeföretagen. Den långa relationen finns där oavsett vilken roll revisorn har Metodologiska Vår metod för att genomföra undersökningen om revisorns roll i familjeföretaget var att använda oss av enkätmaterial från både revisorer och familjeföretag. I enkäten valde vi att observera revisorns roll genom att framställa olika situationer som enligt vår förstudie kan uppkomma i familjeföretag och där revisorn kan ha en betydande roll. För att undersöka de här situationerna utformade vi ett nytt instrument för att utvärdera om rollerna existerade i familjeföretagen. Det gjorde vi genom att operationalisera de tre rollerna, rådgivare, medlare och förmedlare och sedan att använda synonymer till dessa ord. Vi bad sedan respondenterna att svara på situationsbaserade attitydfrågor kring revisorn roll. Det som förmodligen hände var att synonymerna bidrog till att respondenterna inte fann någon tydlig distinktion i svarsalternativen. Att synonymerna till rollerna misstolkades såg vi tecken i båda enkäterna. Det märktes extra väl i företagarnas enkät, se appendix 18, där faktoranalysen laddar i situationerna istället för rollerna. I revisorsenkäten lyckades vi att fånga upp svar vilket visade sig i ett antal faktorladdningar i rollerna. Det här var ett nytt instrument för att mäta revisorns roll i familjeföretag baserat på fyra roller varav två fanns i den tidigare litteraturen och två var härledda av oss. För att instrumentet ska fungera behöver det utformas klarare distinktioner mellan situationerna och rollerna. För att ha utvecklat vår undersökning hade det varit bra att genomföra ytterligare en förstudie på familjeföretag för att komplettera förstudien på revisorerna. Det hade sannolikt skapat en bättre bild av hur de ser på sin revisor och utifrån det skapat påståenden för företagen kring revisorns roll. En förundersökning med familjeföretagen hade bidragit med nya tolkningar och situationer där familjeföretagen upplever att de får användning av sin revisor vilket i sin tur skapat en bild från företagens sida. Nu skapades enkäten utifrån förstudien med revisorerna vilket kan vara en orsak till att revisorerna uppfattade skillnaderna medan företagen inte gjorde det. 125

135 6.2.3 Empiriska Vår studie är den första som gjort ett försök till att identifiera revisorns roll i familjeföretag. Artiklar som vi har hittat på bibliotekets söksida när vi använde sökord som: family business och audit* kom det fram 59 stycken träffar. Det visade sig vara fyra stycken artiklar som kan anses vara direkt kopplade till ämnet revisor i familjeföretag och 13 stycken som har en indirekt koppling och kan därmed handla om olika bolagsstyrningsmekanismer. Det finns inga artiklar som behandlar revisorns olika roller i familjeföretag vilket innebär att vår studie ger ett empiriskt bidrag i form av revisorns ytterligare roller. Vår studie dessutom bygger på en undersökning kring revisorn roll i familjeföretag från både familjeföretagens och revisorers perspektiv vilket utifrån vår kunskap är unikt Praktiska Vår uppsats kan ge praktiska bidrag till revisorsbranschen samt familjeföretag då vi har riktat fokus på revisorn roll i familjeföretag. Johansson och Lewin (1992) hävdar att familjeföretag är rädda för att genomföra förändringar och därför riskerar att gå omkull, de påpekar att en extern part kan gå in och hjälpa företaget med nya infallsvinklar och skapa en stabilare grund för företaget. Eftersom kontakten mellan familjeföretag och deras revisor redan är etablerad och långsiktig innebär det att revisorn är en bra part för familjeföretagen att använda som en hjälpande hand. Revisorns erfarenhet, opartiska situation samt att de tillhör en profession gör att revisorn passar bra för den medlande och förmedlande rollen. Då revisorn dessutom har kunskap och kännedom om företaget gör det att det blir en naturlig del om revisorn agerar medlare och förmedlare i företaget. Om familjeföretag får en tydligare bild över vad revisorn kan ge företaget utöver granskningen skapas sannolikt ett ökat förtroende gentemot sin revisor. Det är även positivt i den mån att familjeföretag ökar chansen att överleva generationsskiften, vilket är en kritisk punkt i många familjeföretag (Bammens et al. 2008). Revisionsbyråerna kan dra fördelar om att veta om vilken roll de har i familjeföretag. Ökar medvetenheten om vad familjeföretag efterfrågar och de roller som finns skapas en möjlighet för revisionsbyråerna att internutbilda sin personal på att bli bättre på att exempelvis lösa konflikter eller förmedla viktiga budskap. 126

136 En annan implikation är att revisionsbyråerna blir varse om att rollerna finns och att det förmedlas vidare till revisorsassistenterna. Får de nyutexaminerade revisorsassistenterna en chans att få en inblick i hur deras framtida relation till familjeföretag bör se ut kan de redan tidigt lära sig att observera hur de bör agera. Internutbildningar där scenarier spelas upp med generationsskiften, VD- byte samt konflikter gör att revisorerna får en chans att vara förberedda om de möter en liknande situation i verkligheten. Vilket i sin tur kan leda till familjeföretagen inte ser revisionsarvodet som en belastning utan att de istället ser revisorn som en tillgång. 6.3 Förslag till vidare forskning Vår uppsats har undersökt hur de bolagsmekanismerna som kan inkludera familjen eller ej kan påverka vilken roll revisorn får i ett familjeföretag. Då de flesta av våra hypoteser inte gick att acceptera har vi några alternativ till vidare forskning. Det vore intressant att studera vad som kan påverka revisorns roll på ett mer grundläggande plan än bolagsstyrningen, som till exempel storlek på företaget, var företaget är beläget, vilken revisionsbyrå företaget anlitar, vilken bransch företaget tillhör, hur gammalt företaget är och så vidare. Det är delar vi till viss del tar upp i vår utvecklade analysdel vilket är en intressant fortsättning på denna studie. Skillnader i ovanstående variabler kan ge revisionsbyråerna en bild av vilka familjeföretag som är mer benägna till att använda sig av utökade tjänster från revisionsbyrån. Det kan även ge familjeföretagen en indikation på vilken revisionsbyrå som passar deras företag bäst. Att förändra metoden är ett annat alternativ till vidare forskning. Exempel på det kan vara att använda sig av fallstudier och därmed ha möjlighet att studera relationen mer direkt och nära. Det här gör det enklare att observera rollerna och få mer information innan enkäten utformas. Ett annat exempel är att enbart fallstudier där djupare intervjuer genomförs med familjeföretag samt deras revisor. Ett annat alternativ kan vara att utveckla enkäten, med fokus på att få en tydlig distinktion mellan rollerna och även mellan situationerna. Det skulle skapa en 127

137 tydligare bild för respondenterna. Ett alternativ till enkät till revisorer kan även vara att skapa en situation med en berättelse där revisorn får bedöma hur han/hon skulle agerat i situationen. Det hade skapat en entydig bild och gjort att alla revisorer haft samma förutsättningar då de besvarat attitydfrågorna. Det var dock inget alternativ då vi ville undersöka både från revisorer och företagens sida. Något som blev svårt att frångå i vår studie var jämförelsen mellan familjeföretag och icke familjeföretag. Genom att vara tydlig i enkätutskicket att undersökningen riktar sig till både familjeföretag och icke familjeföretag tror vi kan bli en intressant undersökning för att se om det verkligen är någon skillnad i syn på revisorn beroende på om företaget är lett av en familj eller inte. Vi uppmuntrar till vidare forskning inom området då det är ett intressant område samt att både revisorer och företagare varit intresserade av ämnet. Vi hoppas därmed att vår studie bidragit med inspiration till att fortsätta vidare forskning. 128

138 7. Källförteckning Bammens, Y, Voordeckers, W, & Van Gils, A (2007), Boards of directors in family firms: a generational perspective, Small Business Economics, vol. 31, Iss: 2, ss , Social Sciences Citation Index, EBSCOhost. Bjuggren, C., Johansson, D., & Sjögren, H. (2011). A Note on Employment and Gross Domestic Product in Swedish Family- Owned Businesses: A Descriptive Analysis. Family Business Review, vol. 24, Iss. 4, ss , Business Source Premier, EBSCOhost. Bork, D., Jaffe, D.T., Lane, S.H., Dashew, L. & Heisler, Q.G. (red.) (1996). Working with family businesses: a guide for professionals. 1. Uppl. San Francisco: Jossey- Bass. Brundin, E., Johansson, A.W., Johannisson, B., Melin, L & Nordqvist, M.(red.) (2012). Familjeföretagande: affärer och känslor. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag. Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi. Chua, J., Chrisman, J., & Sharma, P. (1999). Defining the Family Business by Behavior, Entrepreneurship: Theory & Practice, vol. 23, Iss: 4, ss , Business Source Premier, EBSCOhost. Collin, S- O. & Ahlberg, J. (2012) Family governance of family firms, working paper Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. Echeverri, P. (2000). Servicemötets kommunikation: en videobaserad analys av bemötande med tonvikt på ickeverbal kommunikation. Karlstad: Inst. för ekonomi, Centrum för tjänsteforskning, Univ. Emling, E. (2000). Svenskt familjeföretagande. Stockholm: Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögsk. (EFI) Fama, E. F., (1980). Agency problems and the Theory of the firm. Journal of Political Economy, vol. 88, ss

139 FAR (hämtad: ) Gandemo, B. (red.) (2000). Familjeföretag och familjeföretagande. Örebro: Forum för småföretagsforskning. (FSF) Gersick, K.E, Davis, J.A, Hampton, M.M. & Lansberg I. (1997). Generation to generation: life cycles of the family business. Boston, Mass.: Harvard Business School Press Hair, J., Anderson, R., Tatham, R. & Black, W. (1998), Multivariate data analysis, Prentice Hall, London, Storbritanninen. Hedlund, G., Hägg, I., Hörnell, E. & Rydén, B. (1985). Ägarnas voice- och exitbeteende. I: Hedlund et al. Institutioner som aktieägare. Förvaltare? Industrialister? Klippare?.SNS: Stockholm. Hillman, A. & Dalziel, T. (2003), Boards of Directors and Firm Performance: Integrating Agency and Resource Dependence Perspectives, The Academy Of Management Review, vol. 3, ss. 383, JSTOR Arts & Sciences IV, EBSCOhost. Hoitash, R. Markelevich, A. & Barragato, C.A. (2007) Auditor fees and audit quality Managerial Auditing Journal, Vol. 22 Iss: 8, ss International Family Enterprise Research Academy (IFERA) (2003), Family Business Review, Vol. 16, Iss: 4, s. 235, Publisher Provided Full Text Searching File, EBSCOhost. Jacobsen, D.I. (2002). Vad, hur och varför: om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur. Jansson, A. Jonnergård, K. & Larsson U (2010) Bolagsstyrning på svenska Johansson S- E. (2005). Familjeföretaget: så fungerar det, så kan det utvecklas. 1. uppl. Stockholm: Liber. Johansson, S- E. & Lewin, S. (1992). Det ägarledda företaget: framgångsrecept för företaget och familjen - överlevnad, utveckling och tillväxt. Göteborg: IHM (Institutet för högre marknadsföringsutbildning) Jonnergård, K. & Stafsudd, A. (2009) Om kvinnligt och manligt inom revisionsbranschen, i Bok om genus:nyfikenhet, nytänkande och nytta, Nilsson, C & Schömer (red),

140 Karlsson Stider, A. (2000). Familjen & firman. Diss. Stockholm : Handelshögsk. Larsson, L- G. (2007). Revisionskvalitet Vad driver och vad hotar? [Elektronisk] Balans (5). Ss Tillgänglig: FAR Komplett ( ) Neubauer, F. & Lank, A.G. (1998). The family business: its governance for sustainability. Basingstoke: Macmillan. Niskanen, M, Karjalainen, J, & Niskanen, J (2010), The Role of Auditing in Small, Private Family Firms: Is It About Quality and Credibility?, Family Business Review, vol. 23, Iss: 3, ss , Social Sciences Citation Index, EBSCOhost. Pallant, J. (2010). SPSS survival manual: a step by step guide to data analysis using SPSS. 4. Uppl Maidenhead: Open University Press/McGrawHill. Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur. Pieper, T, Klein, S, & Jaskiewicz, P (2008)., The impact of goal alignment on board existence and top management team composition: Evidence from family- influenced businesses, Journal Of Small Business Management, vol. 46, Iss: 3, ss , Social Sciences Citation Index, EBSCOhost. Revisorsnämnden, (hämtad: ) Seow, J 2001, 'The Demand for the UK Small Company Audit- An Agency Perspective', International Small Business Journal, vol, 19, Iss: 2, ss , Business Source Premier, EBSCOhost. Shropshire, C. (2010) The role of Interlocking director and board receptivity in the diffusion of practices. Academy of Management Review, vol. 35 Iss: 2 ss Svanström, T. (2004). Revisorn som rådgivare: en studie av mindre och medelstora företags relation till revisorn. Lic.- avh. Umeå universitet. Umeå: Univ. Svanström, T. (2008). Revision och rådgivning: efterfrågan, kvalitet och oberoende. Diss. Umeå universitet : Umeå: univ. Statistiska Centralbyrån, Befolkningsstatistik, aspx (hämtad: ) 131

141 Trotman, A, & Trotman, K., 2010 The Intersection of Family Business and Audit Research: Potential Opportunities, Family Business Review, Vol. 23, Iss: 3, ss , Social Sciences Citation Index, EBSCOhost. Van der Plaats, E (2000) Regulating auditor independence, European Accounting Review, Vol. 9 Iss: 4: ss Van Ees, H., van der Laan, G. & Postma, T. J. B. M. (2008). Effective board behavior in the Netherlands.European Management Journal, Vol. 26 Iss: 2, ss Warren, E.D. & Alzola, M. (2009) Ensuring independent auditors: Increasing the Saliency of the professional identity, Group Decision and Negotiation, Vol. 18 ss Ward, J L. (2011). Keeping the family business healthy: how to plan for continuing growth, profitability, and family leadership. New York: Palgrave Macmillan. Watts R.L. & Zimmerman, J. L. (1983) Agency Problems, Auditing and the theory of the Firm: Some evidence, Journal of Law and Economics, vol 26, ss Woods, J,A., Dalziel, T. & Sidney, B. (2012), Escalation of commitment in private family businesses: The influence of outside board members, Journal Of Family Business Strategy, Vol. 3, ss , ScienceDirect, EBSCOhost. Öhman, P. (2004). Revisorers perspektiv på revision: en fråga om att följa upptrampade stigar. Lic.- avh. Luleå tekniska universitet, Luleå: Univ. 132

142 Appendix 1. Inbjudan intervjubrev Hej! Vi inbjuder härmed Er till att delta i vår undersökning till vårt examensarbete. Vi skulle gärna vilja ha kontakt med Er avseende vår undersökning om revisorer i familjeföretag. Vi heter Karin och Amelie och läser civilekonomprogrammet sista året på Linnéuniversitetet och håller på att skriva vårt examensarbete under handledning av Professor Sven- Olof Collin. Vårt syfte med studien är att förstå revisorns funktion och framförallt deras betydelse för familjeföretaget. Vi skickar detta mail till Er för att ta reda på om Ni har intresse att delta i denna undersökning. Ert deltagande sker genom intervju, vilken är beräknad till maximalt 45 minuter och kommer att ske via telefon, mail eller personligt möte beroende på vilket Ni anser är enklast för Er del. Vi har genom (namn) fått kontaktuppgifter till Er och hoppas att Ni vill hjälpa oss i vår undersökning. Vi kommer att kontakta Er torsdagen den 21 Mars via telefon för att höra om ni har intresse att delta. Det går även bra att svara på detta mail för att ange önskemål om dag och intervjuform som passar er. Alla svar behandlas anonymt. Som tack för Er hjälp kommer Ni få ta del av resultatet av studien, vilket vi hoppas är av intresse för Er. Er medverkan skulle vara till stor hjälp för oss. Tacksam för svar. Med vänliga hälsningar Karin Berg Amelie Karlsson Civilekonomprogrammet med redovisningsinriktning Linnéuniversitet, Växjö Karin (telefonnummer) Amelie (telefonnummer) (e- postadress) Handledare: Sven- Olof Collin (telefonnummer) (e- postadress) 133

143 Appendix 2 Brev i interjuformulär Vi önskar att ni besvarar frågorna så utförligt som möjligt. Om ni har ett exempel så uppskattar vi om ni kan dela med er av det till oss, vi behöver då självklart inte veta vilket företag det gäller utan endast hur händelsen var. Vårt syfte med studien är att förstå revisorns funktion och framförallt deras betydelse för familjeföretaget. Alla svar behandlas anonymt. Som tack för Er hjälp kommer Ni få ta del av resultatet av studien, vilket vi hoppas är av intresse för Er. Er medverkan skulle vara till stor hjälp för oss. Den definition av familjeföretag vi kommer att utgå ifrån i vårt examensarbete är följande: En familj/släkt äger minst 50% av aktierna, de har inflytande över företaget samt att de själva ser sig som ett familjeföretag. Den här definitionen görs för att inte blanda ihop familjeföretag med entreprenörsföretag. Är frågorna otydliga så får ni gärna skriva hur ni tolkar frågar och sedan ange ert svar. Det är sammanlagt tio huvudfrågor, varav fem av de frågorna har följdfrågor. Har ni ytterligare frågor eller funderingar får ni jättegärna höra av er till oss. Med vänliga hälsningar Karin Berg (telefonnummer) Amelie Karlsson (telefonnummer) Civilekonomprogrammet med redovisningsinriktning Linnéuniversitet, Växjö (e- postadress) Handledare: Sven- Olof Collin (telefonnummer) (e- postadress) 134

144 Appendix 3 Intervjufrågor 1.Reviderar ni familjeföretag? 2a. Hur stor andel av samtliga företag Ni reviderar är familjeföretag? 2b. Hur mycket tid lägger Ni på revidering av familjeföretag? 3. Finns det något speciellt med att revidera familjeföretag? 4. Ser ni någon skillnad i ert arbetssätt när er klient är ett familjeföretag jämfört med ett icke familjeföretag? 5. Vad hjälper ni familjeföretag med? 6. Arbetar ni som ensam revisor i familjeföretag eller arbetar ni i team? 7a. Vem har ni kontakt med i ett familjeföretag? Är det en familjemedlem? Endast en eller flera? 7b. Hur får ni agera om det uppstår konflikt mellan familjemedlemmar som har stort inflytande i företaget? 8a. Vilken typ av kontakt med har ni med styrelsen? 8b. Vilken roll i styrelsen har den personen? Tillhör personen familjen eller är det en icke familjemedlem? 8c. Är det Ni som kontaktar styrelseledamoten eller blir ni kontaktade? 8d. Är det någonting speciellt styrelseledamöter kontaktar er om? Isåfall vad? 9a. Hur mycket kontakt har Ni med familjeföretagets ledning? Vad innebär kontakten? 9b. Träffar ni ledningen i familjeföretag oftare relativt sätt mot ett icke familjeföretag? 10a. Ser ni någon skillnad på hur stort familjeföretaget är? 10b. Gör ni olika saker i ett familjeföretag beroende på hur stort företaget är? Övriga kommentarer och funderingar på våra frågor: Tack för er medverkan! Om ni vill ta del av uppsatsen var vänlig fyll i er mailadress: 135

145 Appendix 4 Enkätbrev utskick 1 till företagen Hej! Vi inbjuder härmed Er som utvalt företag till att delta i vår undersökning om revisorns roll i familjeföretag. Vi önskar gärna att företagets ägare alternativt företagsledningen besvarar denna enkät. Forskningen kring svenska familjeföretag är liten trots att många företag tillhör den här kategorin. Familjeföretag kännetecknas av en långsiktig vision och nära relationer till sin omvärld vilket gör det intressant för oss att få möjlighet att ta del av Er relation med företagets revisor. Syftet är att få en djupare förståelse för vad revisorer hjälper till med i familjeföretag och hur revisor kan skapa mervärde för företaget. Det skulle vara värdefullt för oss om Ni delade med Er av era erfarenheter för att möjliggöra ett mer trovärdigt resultat för vår studie. Genom att svara på vår enkät hjälper du oss att förstå hur revisorer samverkar med Er familjeföretagare vilket kommer mynna ut i ett examensarbete på civilekonomprogrammet på Linnéuniversitetet i Växjö. Vår uppsats handleds av professor Sven- Olof Collin vid Linnéuniversitetet. Svarstiden är beräknad till 5-10 minuter och enkäten består av 20 frågor. Alla enkätsvar behandlas anonymt och kommer endast att användas i syfte för vår uppsats. Enkätsvaren ingår i en statistisk undersökning och individuella svar kommer inte kunna identifieras. Vi vore tacksamma om Du skulle vilja besvara denna enkät senast den 24 april. Som tack för Din hjälp kommer Du ha möjlighet att fylla i din mailadress för att ta del av resultaten från studien när den är klar i juni, vilket vi hoppas är av intresse för Er. Var vänlig, klicka på länken nedan för att komma till enkäten. LÄNK Tack på förhand! Med vänliga hälsningar Karin Berg & Amelie Karlsson Civilekonomprogrammet Linnéuniversitetet Växjö Kontaktuppgifter Karin (telefonnummer) Amelie (telefonnummer) (mailadress) Sven- Olof Collin (telefonnummer) (mailadress) 136

146 Appendix 5 Enkätbrev utskick 1 till revisorerna Hej! Revisorn är en viktig del för företag och dess intressenter. Vi inbjuder härmed Dig som utvald och med anledning av Er kvalifikation inom revisionsbranschen till att besvara en enkät kring revisorns roll i familjeföretag. Familjeföretag kännetecknas av en långsiktig vision och en nära relation till sina intressenter. Syftet med vår studie är att få en djupare förståelse för vad revisorer gör i familjeföretag och hur relationen skapar ett mervärde för familjeföretagaren. Det skulle vara värdefullt för oss om Ni delade med Er av era erfarenheter för att möjliggöra ett mer trovärdigt resultat för vår studie. Genom att svara på vår enkät hjälper du oss att förstå hur revisorer samverkar med familjeföretagare vilket kommer leda till vår examensuppsats på civilekonomprogrammet på Linnéuniversitetet. Vår uppsats handleds av professor Sven- Olof Collin vid Linnéuniversitetet. Enkäten beräknas ta cirka tio minuter att besvara och består av 21 frågor. Alla enkätsvar behandlas anonymt och kommer endast att användas i syfte för vår uppsats. Enkätsvaren ingår i en statistisk undersökning och individuella svar kommer inte kunna identifieras. Vi vore tacksamma om Du skulle vilja besvara denna enkät senast den 23 april. Som tack för Din hjälp kommer Du har möjlighet att fylla i din mailadress för att få ta del av resultaten från studien när den är klar i juni, vilket vi hoppas är av intresse för Er. Var vänlig, klicka på länken nedan för att komma till enkäten. LÄNK Tack på förhand! Med vänliga hälsningar Karin Berg & Amelie Karlsson Civilekonomprogrammet Linnéuniversitetet Växjö Kontaktuppgifter Karin (telefonnummer) Amelie (telefonnummer) (mailadress) Sven- Olof Collin (telefonnummer) (mailadress) 137

147 Appendix 6 Enkätbrev påminnelse 1 till företagen Hej! För ungefär en vecka sedan skickade vi en förfrågan till Er om att delta i vår enkätundersökning och vi vill nu påminna Er om vår förfrågan. Om Ni redan varit hjälpsamma och besvarat vår enkät ber vi om ursäkt för att skicka ytterligare ett mail till er men på grund av anonymiteten i vår enkät har vi tyvärr ingen möjlighet att veta vilka som besvarat enkäten. Vi inbjuder härmed Er som utvalt företag till att delta i vår undersökning om revisorns roll i familjeföretag. Vi önskar gärna att företagets ägare alternativt företagsledningen besvarar denna enkät. Forskningen kring svenska familjeföretag är liten trots att många företag tillhör den här kategorin. Familjeföretag kännetecknas av en långsiktig vision och nära relationer till sin omvärld vilket gör det intressant för oss att få möjlighet att ta del av Er relation med företagets revisor. Syftet är att få en djupare förståelse för vad revisorer hjälper till med i familjeföretag och hur revisor kan skapa mervärde för företaget. Det skulle vara värdefullt för oss om Ni delade med Er av era erfarenheter för att möjliggöra ett mer trovärdigt resultat för vår studie. Genom att svara på vår enkät hjälper du oss att förstå hur revisorer samverkar med Er familjeföretagare vilket kommer mynna ut i ett examensarbete på civilekonomprogrammet på Linnéuniversitetet i Växjö. Vår uppsats handleds av professor Sven- Olof Collin vid Linnéuniversitetet. Svarstiden är beräknad till 5-10 minuter och enkäten består av 20 frågor. Alla enkätsvar behandlas anonymt och kommer endast att användas i syfte för vår uppsats. Enkätsvaren ingår i en statistisk undersökning och individuella svar kommer inte kunna identifieras. Vi vore tacksamma om Du skulle vilja besvara denna enkät senast den 24 april. Som tack för Din hjälp kommer Du ha möjlighet att fylla i din mailadress för att ta del av resultaten från studien när den är klar i juni, vilket vi hoppas är av intresse för Er. Var vänlig, klicka på länken nedan för att komma till enkäten. (länk) Tack på förhand! Med vänliga hälsningar Karin Berg & Amelie Karlsson 138

148 Appendix 7 Enkätbrev påminnelse 1 till revisorerna Hej! För ungefär en vecka sedan skickade vi en förfrågan till Er om att delta i vår enkätundersökning och vi vill nu påminna Er om vår förfrågan. Om Ni redan varit hjälpsamma och besvarat vår enkät ber vi om ursäkt för att skicka ytterligare ett mail till er men på grund av anonymiteten i vår enkät har vi tyvärr ingen möjlighet att veta vilka som besvarat enkäten. Revisorn är en viktig del för företag och dess intressenter. Vi inbjuder härmed Dig som utvald och med anledning av Er kvalifikation inom revisionsbranschen till att besvara en enkät kring revisorns roll i familjeföretag. Familjeföretag kännetecknas av en långsiktig vision och en nära relation till sina intressenter. Syftet med vår studie är att få en djupare förståelse för vad revisorer gör i familjeföretag och hur relationen skapar ett mervärde för familjeföretagaren. Det skulle vara värdefullt för oss om Ni delade med Er av era erfarenheter för att möjliggöra ett mer trovärdigt resultat för vår studie. Genom att svara på vår enkät hjälper du oss att förstå hur revisorer samverkar med familjeföretagare vilket kommer leda till vår examensuppsats på civilekonomprogrammet på Linnéuniversitetet. Vår uppsats handleds av professor Sven- Olof Collin vid Linnéuniversitetet. Enkäten beräknas ta cirka tio minuter att besvara och består av 21 frågor. Alla enkätsvar behandlas anonymt och kommer endast att användas i syfte för vår uppsats. Enkätsvaren ingår i en statistisk undersökning och individuella svar kommer inte kunna identifieras. Vi vore tacksamma om Du skulle vilja besvara denna enkät senast den 23 april. Som tack för Din hjälp kommer Du har möjlighet att fylla i din mailadress för att få ta del av resultaten från studien när den är klar i juni, vilket vi hoppas är av intresse för Er. Var vänlig, klicka på länken nedan för att komma till enkäten. (Länk) Tack på förhand! Med vänliga hälsningar 139

149 Appendix 8 Enkätbrev påminnelse 2 till företagen Hej! För ungefär två veckor sedan skickade vi en förfrågan till Er om att delta i vår enkätundersökning gällande revisorer i familjeföretag. Vi vill nu påminna er ytterligare en gång om vår förfrågan. Om Ni redan varit till stor hjälp för oss och besvarat vår enkät ber vi om ursäkt för att skicka ytterligare en påminnelse till er men på grund av anonymiteten i vår enkät har vi tyvärr ingen möjlighet att veta vilka som besvarat enkäten. Vi inbjuder härmed Er som utvalt företag till att delta i vår undersökning om revisorns roll i familjeföretag. Vi önskar gärna att företagets ägare alternativt företagsledningen besvarar denna enkät. Forskningen kring svenska familjeföretag är liten trots att många företag tillhör den här kategorin. Familjeföretag kännetecknas av en långsiktig vision och nära relationer till sin omvärld vilket gör det intressant för oss att få möjlighet att ta del av Er relation med företagets revisor. Syftet är att få en djupare förståelse för vad revisorer hjälper till med i familjeföretag och hur revisor kan skapa mervärde för företaget. Det skulle vara värdefullt för oss om Ni delade med Er av era erfarenheter för att möjliggöra ett mer trovärdigt resultat för vår studie. Genom att svara på vår enkät hjälper du oss att förstå hur revisorer samverkar med Er familjeföretagare vilket kommer mynna ut i ett examensarbete på civilekonomprogrammet på Linnéuniversitetet i Växjö. Vår uppsats handleds av professor Sven- Olof Collin vid Linnéuniversitetet. Svarstiden är beräknad till 5-10 minuter och enkäten består av 20 frågor. Alla enkätsvar behandlas anonymt och kommer endast att användas i syfte för vår uppsats. Enkätsvaren ingår i en statistisk undersökning och individuella svar kommer inte kunna identifieras. Vi vore tacksamma om Du skulle vilja besvara denna enkät senast den 24 april. Som tack för Din hjälp kommer Du ha möjlighet att fylla i din mailadress för att ta del av resultaten från studien när den är klar i juni, vilket vi hoppas är av intresse för Er. Var vänlig, klicka på länken nedan för att komma till enkäten. (Länk) Tack på förhand! Med vänliga hälsningar Karin Berg & Amelie Karlsson Civilekonomprogrammet Linnéuniversitetet Växjö 140

150 Appendix 9 Enkätbrev påminnelse 2 till revisorerna Hej! För ungefär två veckor sedan skickade vi en förfrågan till Er om att delta i vår enkätundersökning gällande revisorer i familjeföretag. Vi vill nu påminna er ytterligare en gång om vår förfrågan. Om Ni redan varit till stor hjälp för oss och besvarat vår enkät ber vi om ursäkt för att skicka ytterligare en påminnelse till er men på grund av anonymiteten i vår enkät har vi tyvärr ingen möjlighet att veta vilka som besvarat enkäten. Revisorn är en viktig del för företag och dess intressenter. Vi inbjuder härmed Dig som utvald och med anledning av Er kvalifikation inom revisionsbranschen till att besvara en enkät kring revisorns roll i familjeföretag. Familjeföretag kännetecknas av en långsiktig vision och en nära relation till sina intressenter. Syftet med vår studie är att få en djupare förståelse för vad revisorer gör i familjeföretag och hur relationen skapar ett mervärde för familjeföretagaren. Det skulle vara värdefullt för oss om Ni delade med Er av era erfarenheter för att möjliggöra ett mer trovärdigt resultat för vår studie. Genom att svara på vår enkät hjälper du oss att förstå hur revisorer samverkar med familjeföretagare vilket kommer leda till vår examensuppsats på civilekonomprogrammet på Linnéuniversitetet. Vår uppsats handleds av professor Sven- Olof Collin vid Linnéuniversitetet. Enkäten beräknas ta cirka tio minuter att besvara och består av 21 frågor. Alla enkätsvar behandlas anonymt och kommer endast att användas i syfte för vår uppsats. Enkätsvaren ingår i en statistisk undersökning och individuella svar kommer inte kunna identifieras. Vi vore tacksamma om Du skulle vilja besvara denna enkät senast den 23 april. Som tack för Din hjälp kommer Du har möjlighet att fylla i din mailadress för att få ta del av resultaten från studien när den är klar i juni, vilket vi hoppas är av intresse för Er. Var vänlig, klicka på länken nedan för att komma till enkäten. (Länk) Tack på förhand! Med vänliga hälsningar Karin Berg & Amelie Karlsson Civilekonomprogrammet Linnéuniversitetet Växjö 141

151 Appendix 10 Enkät företag 142

152 143

153 144

154 145

155 146

156 Appendix 11 Enkät revisorer 147

157 148

158 149

159 150

160 151

161 Appendix 12 Regressionsanalys F- enkät Revisorns roll Modell summering Modell R R kvadrat Justerad R- kvadrat Uppskattat std. fel Rådgivare,019 a 0-0,019 e1,64285 Medlare,030 a 0,001-0,018 1,56806 Förmedlare,060 a 0,004-0,015 1,58854 a. Förutsägare: (Konstant), FamLedning, Kon1Spr0, Delägare, FamStyrelse b. Beroende Variabel: Rådgivare, Medlare, Förmedlare ANOVA Modell Förklarings- grad df Kvadrat- medelvärde Rådgivare Regression 0, ,052 0,019,999 b Residual 564, ,699 Totalt 564, Medlare Regression 0, ,115 0,047,996 b Residual 513, ,459 Totalt 514, Förmedlare Regression 1, ,477 0,189,944 b Residual 527, ,523 Totalt 529, a. Beroende variabel: Rådgivare, Medlare, Förmedlare b. Förutsägare: (Kontant), FamLedning, Kon1Spr0, Delägare, FamStyrelse F Sig. Modell Koefficienter Ostandardiserade Koeffecienter Beroende variabel: Rådgivare, Medlare, Förmedlare Standardiserade Koefficienter B Std. fel Beta Rådgivare (Konstant) 3,658 0,539 6,784 0 Kon1Spr0-0,038 0,536-0,005-0,071 0,943 Delägare - 0,036 0,345-0,008-0,104 0,917 FamStyrelse - 0,004 0,277-0,001-0,015 0,988 FamLedning - 0,061 0,274-0,019-0,224 0,823 Medlare (Konstant) 3,114 0,515 6,05 0 Kon1Spr0 0,114 0,512 0,016 0,223 0,824 Delägare - 0,063 0,33-0,015-0,192 0,848 FamStyrelse 0,035 0,264 0,011 0,134 0,893 FamLedning - 0,092 0,262-0,029-0,353 0,725 Förmedlare (Konstant) 3,065 0,521 5,879 0 Kon1Spr0 0,192 0,518 0,026 0,369 0,712 Delägare - 0,194 0,334-0,044-0,58 0,563 FamStyrelse - 0,008 0,267-0,003-0,031 0,976 FamLedning 0,064 0,265 0,02 0,243 0,808 T Sig. a. 152

162 Appendix 13 Wilcoxon R- enkät Revisorns roll Min roll som RÅDGIVARE: Extern Styrelse (19r:3 och 19r:6) Familjestyrelse (18r:5 och 18r:6) Negativ rankning Positiv rankning Lika N Rankat medelvärde 224 a 129,23 22 b 65,14 54 c MEDLARE: Extern Styrelse (19r:1 och 19r:4) - Familjestyrelse (18r:1 och 18r:3) Totalt 300 Negativ rankning Positiv rankning 81 d 79,48 69 e 70,83 Lika 151 f FÖRMEDLARE: Extern Styrelse (19r: 2 och 19r:5) - Familjestyrelse (18r: 2 och 18:4) Totalt 301 Negativ rankning Positiv rankning 68 g 90,51 93 h 74,04 Lika 137 i RÅDGIVARE: Extern Ledning (21r:4 och 21r:5) - Familjeledning (20r: 3 och 20r:4) Totalt 298 Negativ rankning Positiv rankning 221 j 123,72 16 k 53,84 Lika 60 l MEDLARE: Extern Ledning (21r: 2 och 21r:3) - Familjeledning (20r:1 och 20r:6) Totalt 297 Negativ rankning Positiv rankning 239 m 131,51 13 n 34,31 Lika 48 o FÖRMEDLARE: Extern Ledning (21r:1 och 21r:6) Familjeledning (20r:2 och 20r:5) Totalt 300 Negativ rankning Positiv rankning 72 p 95, q 83,91 Lika 122 r Totalt 298 a. RÅDGIVARE: Extern Styrelse < Familjestyrelse b. RÅDGIVARE: Extern Styrelse > Familjestyrelse c. RÅDGIVARE: Extern Styrelse = Familjestyrelse d. MEDLARE: Extern Styrelse < Familjestyrelse e. MEDLARE Extern Styrelse > Familjestyrelse f. MEDLARE Extern Styrelse = Familjestyrelse g. FÖRMEDLARE: Extern Styrelse < Familjestyrelse h. FÖRMEDLARE: Extern Styrelse > Familjestyrelse i. FÖRMEDLARE: Extern Styrelse = Familjestyrelse j. RÅDGIVARE: Extern Ledning < Familjeledning k. RÅDGIVARE: Extern Ledning > Familjeledning 153

163 l. RÅDGIVARE: Extern Ledning = Familjeledning m. MEDLARE: Ledning < Familjeledning n. MEDLARE: Extern Ledning > Familjeledning o. MEDLARE: Extern Ledning = Familjeledning p. FÖRMEDLARE: Extern Ledning < Familjeledning q. FÖRMEDLARE: Extern Ledning > Familjeledning r. FÖRMEDLARE: Extern Ledning = Familjeledning Statistik a RÅDGIVARE Extern Styrelse- Familjestyrelse MEDLARE Extern Styrelse- Familjestyrelse FÖRMEDLARE Extern Styrelse- Familjestyrelse RÅDGIVARE Extern Ledning Familjeledning MEDLARE Extern Ledning Familjeledning FÖRMEDLARE Extern Ledning Familjeledning Z - 12,365 b - 1,483 b -,629 c - 12,584 b - 13,415 b - 1,413 c Asymp. Sig. (2- tailed) 0,000 0,138 0,529 0,000 0,000 0,158 a. Wilcoxon- test b. Baserat på positive rankning c. Baserat på negative rankning Deskriptiv Statistik N Medelvärde Standard- avvikelse Min Max RÅDGIVARE Familjestyrelse MEDLARE Familjestyrelse FÖRMEDLARE Familjestyrelse RÅDGIVARE Familjeledning MEDLARE Familjeledning FÖRMEDLARE Familjeledning RÅDGIVARE Extern Styrelse MEDLARE Extern Styrelse FÖRMEDLARE Extern Styrelse RÅDGIVARE Extern Ledning MEDLARE Extern Ledning FÖRMEDLARE Extern Ledning 304 4,2664 1, ,648 1, ,4572 1, ,2558 1, ,0617 1, ,4156 1, ,06 1, ,5631 1, ,4832 1, ,06 1, ,3141 1, ,4832 1,

164 Appendix 14 T- test F- enkät Städer Storstad N Medelvärde Standard- avvikelse Rådgivare Ja 52 3,25 1,65 Nej 162 3,68 1,61 Medlare Ja 52 2,77 1,45 Nej 162 3,31 1,57 Förmedlare Ja 52 2,80 1,55 Nej 162 3,40 1,56 Levenes Test t- test för lika värde F Sig. t df Sig. (2- tailed) Rådgivare Medlare Förmedlar e Lika värde antas Lika värde antas inte Lika värde antas Lika värde antas inte Lika värde antas Lika värde antas inte 0,064 0,8-1, ,098-1,643 84,525 0,104 1,334 0,249-2, ,031-2,262 91,998 0,026 0,382 0,537-2, ,018-2,402 86,963 0,

165 Appendix 15 T- test F- enkät Styrelseordförande T- test Tillhör styrelseordföranden ägarfamiljen? N Medelvärde Standardavvikelse Förmedlare Nej 27 3,17 1,67 Ja 187 3,26 1,57 Rådgivare Nej 27 3,59 1,55 Ja 187 3,58 1,64 Medlare Nej 27 3,01 1,48 Ja 187 3,20 1,57 Levenes Test T- test för lika värde F Sig. t df Sig. (2- tailed) Förmedlare Rådgivare Medlare Lika värde antas Lika värde antas inte Lika värde antas Lika värde antas inte Lika värde antas Lika värde antas inte 0,187 0,666-0, ,763-0,287 32,962 0,776 0,585 0,445 0, ,96 0,053 34,988 0,958 0,058 0,809-0, ,557-0,616 35,032 0,

166 Appendix 16 T- test F- enkät VD T- test Tillhör företagets VD ägarfamiljen? N Medelvärde Standardavvikelse Förmedlare Nej 16 2,85 1,02 Ja 198 3,28 1,61 Rådgivare Nej 16 2,88 0,97 Ja 198 3,63 1,66 Medlare Nej 16 2,97 1,07 Ja 198 3,20 1,59 Levenes Test T- test för lika värde F Sig. t df Sig. (2- tailed) Förmedlare Rådgivare Medlare Lika värde antas Lika värde antas inte Lika värde antas Lika värde antas inte Lika värde antas Lika värde antas inte 5,325,022-1, ,291-1,554 21,632,135 7,176,008-1, ,073-2,808 22,759,010 4,251,040 -, ,575 -,785 20,819,

167 Appendix 17 Faktoranalys familjeföretag Roterad Komponentmatris a Komponenter InvestSkiljM,866,252,246,148 InvestFörhandlM,859,223,236,199 InvestBudBF,836,252,218,223 InvestMelhandF,817,235,215,264 FtgSämreSkiljedM,705,271,233,391 InvestHandlR,628,197,286,466 investhjälpr,544,235,222,465 KonfliktOpartM,147,882,244,257 KonfliktVäglR,185,879,236,258 KonfliktInfolF,244,863,271,250 KonfliktHjälpR,237,816,273,312 KonfliktSkiljdM,413,792,248,143 KonfliktBudbF,436,777,242,129 GenskifteHandlR,274,221,833,289 GenskifteInfolF,116,289,807,268 GenskifteVäglR,094,276,781,406 GenskifteFörhM,461,260,769,136 GenskifteBudbF,435,300,710,192 GenskifteSkiljdM,515,274,685,049 FtgSämreVäglR,241,249,302,806 FtgSämreOpartM,223,286,235,735 FtgSämreFöresprkR,503,305,271,626 FtgSämreBudbF,514,319,225,607 FtgSämreMelhandF,564,273,234,

168 Appendix 18 Faktoranalys revisorer Roterad Komponentmatris a Komponenter ExtLedFredsmM,859,110,136,124 ExtStyFörhaM,845,116,181,030 FamstyrFörhM,838,160,174 -,019 ExtLedSkiljeM,834,020,228,025 ExtStyKonflM,811,261,064,167 FamLedKonflM,810,278,006,179 FamstyrKonflM,810,316,007,107 FamLedOmbudF,801,022,172,060 ExtLedMelhandF,783 -,032,270,148 ExtStyBudbF,727,008,437,141 FamstyrBudbF,721,022,385,158 ExtStyFörespR,670,106,423,078 ExtLedBudbF,661 -,055,497,220 FamstyrKonsultR,102,847,175,228 FamLedKonsuR,137,823,206,271 ExtLedKonsuR,139,802,286,219 ExtLedVäglR,238,276,737,251 ExtStyVäglR,319,350,639,243 FamLedVäglR,332,396,604,198 FamstyrHandledR,321,426,566,152 FamLedInfolF,193,211,237,832 ExtStyInfolF,155,119,312,832 FamstyrInfolänkF,199,216,223,807 FamLedOpartM -,064,346 -,103,

169