På väg mot en säkrare vård PATIENTSÄKERHETSSATSNINGEN

Transkript

1 På väg mot en säkrare vård PATIENTSÄKERHETSSATSNINGEN

2

3 På väg mot en säkrare vård PATIENTSÄKERHETSSATSNINGEN

4 Upplysningar om innehållet: Eva Estling, Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 ISBN: Foto: Joakim Bergström, Rickard L. Eriksson, Johner, Matton, Pia Nordlander, Scandinav Produktion: Kombinera AB Tryck: LTAB, 2015

5 Förord Svensk hälso- och sjukvård uppvisar mycket goda medicinska resultat. Samtidigt är det uppenbart att patienter drabbas av vårdskador och att patientsäkerheten inte är tillräcklig. Med inspiration främst från amerikanskt patientsäkerhetsarbete inledde Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) i början av 2000-talet ett arbete inom området. Patientsäkerhetsarbetet tog ytterligare fart när SKL och staten 2011 slöt en fyraårig överenskommelse i syfte att förbättra patientsäkerheten. Efter fyra år finns nu anledning att summera resultaten. Mycket är uppnått. Stora framsteg har gjorts vad gäller systematiskt patientsäkerhets arbete, och patientsäkerhetsfrågorna finns nu på dagordningen i alla landsting. En infrastruktur för arbetet har byggts upp på alla nivåer i vården. Kunskapsutvecklingen har varit betydande, och det finns omfattande kunskap om vårdskador. Det finns också metoder och verktyg för att förebygga och följa upp arbetet med att minska antalet vårdskador. Samarbetet med kommunerna har intensifierats, och ett aktivt arbete för att skapa en säkerhetskultur har börjat växa fram. Det intensiva patientsäkerhetsarbetet har resulterat i minskad antibiotikaanvändning (nästan en halv miljon färre antibiotikarecept förskrevs under 2014 jämfört med 2010) och antalet allvarliga vårdskador (både med och utan dödlig utgång) har minskat. Trots dessa fina resultat återstår dock ett digert arbete. I denna skrift sammanfattas erfarenheterna från de gångna åren, och ett antal viktiga framtida utmaningar beskrivs. Förhoppningen är att rapporten ska inspirera till och befästa det systematiska, uthålliga arbete som krävs. När alla drar åt samma håll och när patienten blir en självklar medlem av teamet då kan vi se fram emot nya segrar i kampen mot vårdskador. Läs, begrunda och låt er inspireras. Alla blir vinnare i en säker vård; patienterna slipper vårdskador, personalen får en bättre arbetsmiljö och resurser frigörs för annan angelägen vård. Men det gäller att hålla i och hålla ut! Stockholm i april 2015 Hans Karlsson Direktör Avdelningen för vård och omsorg Eva Estling Samordnare Nationell satsning för ökad patientsäkerhet

6 The Swedish health care system has demonstrated excellent medical results. However, in recent decades it has become increasingly evident that patient safety is not satisfactory. Inspired primarily by American patient safety efforts, the Swedish Association of Local Authorities and Regions (SALAR) initiated in the early 2000s several efforts in the area of patient safety. These patient safety efforts were further accelerated by a four-year agreement signed in 2011 between SALAR and the general government in order to improve patient safety. After these four years, it is now important to summarize the achieved results. Much has been accomplished during this period. Great progress has been made in terms of systematic management of patient safety, and patient safety is now a regular topic on the agenda in every county council. Additionally, a robust infrastructure for patient safety efforts exists at all levels of care. The development of knowledge on this topic has been extensive, and a large knowledge base now exists regarding adverse events with access to methods and tools to prevent and assess these events. Collaboration with municipalities has increased, and an active effort to create a culture of safety has started to emerge at all levels. The intense focus on patient safety has resulted in reduced use of antibiotics (almost half a million fewer antibiotic prescriptions in 2014 compared to 2010) and the number of severe adverse events (resulting in death or not) has decreased. Despite all these excellent results, big challenges still remain. This report summarizes the experience of the past years, and highlights important future challenges. Hopefully, the report can inspire and consolidate the kind of systematic and persistent work that will be required going forward. When everyone is pulling in the same direction and when the patient becomes an integral member of the team, we can look forward to new victories in the fight against adverse events. I invite you to read, reflect and get inspired. Practicing safety in healthcare is a win for everyone; patients are spared from adverse events, employees benefit from a better working environment, and resources can be redirected toward other important health care purposes. In order to achieve this we must be persistent and never give up! Stockholm, April 2015 Hans Karlsson, Director/Head of department for Health and Social Care Division Eva Estling, Project manager/national initiative for improved patient safety

7 Innehåll 7 Kapitel 1. Patientsäkerhet då och nu 13 Kapitel 2. Gör vården ännu säkrare 21 Kapitel 3. Mycket har gjorts för att förbättra patientsäkerheten 31 Kapitel 4. Flera utmaningar kvarstår i patient säkerhetsarbetet 43 Kapitel 5. Vägen framåt! 45 Referenslista 46 Litteraturlista

8 Kapitel. 6 På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

9 KAPITEL 1 Patientsäkerhet då och nu I detta kapitel beskrivs att mycket är vunnet, samtidigt som mycket återstår för att göra vården ännu säkrare. Patientsäkerhet innebär att skydda patienter från vårdskador. Det har under de senaste årtionden blivit en allt viktigare del av svensk hälso- och sjukvård. Patientsäkerhet är ett relativt nytt forskningsområde som började växa fram i USA, Australien och Nya Zeeland under 1990-talet då nationella studier om patientsäkerhet i dessa länder visade hög förekomst av vårdskador 1. Med erfarenhet från högriskbranscher som exempelvis kärnkrafts- och flygindustrin kom metoder för att identifiera risker och utreda händelser och skador inom hälso- och sjukvården. I detta arbete växte det fram en insikt att om skador ska kunna undvikas måste fokus ligga på att ta reda på varför misstag uppstår och hur de kan förhindras istället för att hitta och straffa den person som gjort misstaget ( syndabockskultur ). Med inspiration från det patientsäkerhetsarbete som växte fram i andra delar av världen 2 väcktes intresse för frågan i Sverige i början av 2000-talet. År 2005 publicerades den första nationella handboken i Händelseanalys och Risk analys där Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen, Patientförsäkringen Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, LÖF samt Not 1. Brennan, T. A. m.fl. Incidence of adverse events and negligence in hospitalized patients: results of the Harvard Medical Practice Study I. N Engl J Med 324, (1991). Wilson RM, Runciman WB, Gibberd RW, Harrison BT, Newby L, H. J. The Quality in Australian Health Care Study. Med. J. Aust. 163, (1995). Davis, P. m.fl. Adverse events in New Zealand public hospitals I: occurence and impact. N. Z. Med. J. 115, (2002). Not 2. Under 2000 publicerades två rapporter: To err is Human Building a Safer Health System och An organization with a memory som båda betonade vikten av sjukvårdsystemets struktur för att undvika skador i vården och har varit inspiration i det svenska patientsäkerhetsarbetet. På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

10 Kapitel 1. Patientsäkerhet då och nu två landsting medverkade. Arbetet med att förbättra patientsäkerheten i Sverige intensifierades alltmer och 2008 gjordes en nationell satsning för att öka patient säkerheten där sex prioriterade områden valdes ut. Sedan år 2011 har landstingens/regionernas patientsäkerhetsarbete accelererat bland annat genom den överenskommelse som då gjordes mellan staten och SKL om patientsäkerhet. Sverige har idag flera patientsäkerhetssamarbeten inom EU och med övriga nordiska länder. Synen på vårdskador har förändrats på senare år, från att betraktas som resultat av enskilda medarbetares misstag till att ses som konsekvenser av brister i systemet. Patientsäkerhetsarbetet har också gått från att fokusera på åtgärder till att skapa hållbara strategier. Arbetet har mer och mer riktats mot hälso- och sjukvårdens alla nivåer för att bygga långsiktiga strukturer. Patient säkerhetsfrågor står på agendan i hela hälso- och sjukvården. Idag vet alla i svensk hälso- och sjukvård att patientsäkerhetsarbete är en förutsättning för att skapa en säker vård för patienterna och en säker arbetsmiljö för medarbetarna. VAD ÄR EN VÅRDSKADA? En vårdskada även benämnd undvikbar skada är enligt patient säkerhetslagen när en patient drabbas av lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården. Vårdskador kan ha olika allvarlighetsgrad. Enligt patientsäkerhetslagen innebär en allvarlig vårdskada att skadan är bestående och inte ringa, eller har lett till att patienten fått ett väsentligt ökat vårdbehov eller avlidit. Idag beräknas att omkring var tionde inneliggande patient drabbas av en vårdskada. De vanligaste vårdskadorna i svensk hälso- och sjukvård är vårdrelaterade infektioner, kirurgiska skador, fall, blås överfyllnad, trycksår och skador orsakade av läkemedel. Mycket är vunnet Patientsäkerhetsarbetet i Sverige har givit resultat. Hälso- och sjukvården blir allt säkrare, och en ny svensk rapport visar att färre patienter får bestående skador eller avlider till följd av bristande patientsäkerhet 3. Patientsäkerhetsarbetet har även bidragit till minskad förskrivning av antibiotika i landet. Nationella mätningar har ökat kunskapen om vårdskadornas omfattning, typ av vårdskador och hur de kan förebyggas. Det finns allt fler metoder och verktyg som vårdpersonal använder i det dagliga arbetet för att förebygga vårdskador. Not 3. Skador i vården skadeområden och undvikbarhet markörbaserad journalgranskning januari 2013 juni På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

11 Patientsäkerheten är på agendan i hela landet, och chefer och ledare inser i allt högre grad vikten av att uppmärksamma och stödja patientsäkerhetsarbetet. En ökad samverkan mellan forskare, beslutsfattare och vårdpersonal ses inom patientsäkerhetsområdet och en patientsäkerhets kultur som betonar allas ansvar för en säker vård börjar växa fram på alla nivåer. På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

12 Kapitel 1. Patientsäkerhet då och nu Mycket återstår Det finns fortfarande stora förbättringsområden vad gäller patientsäkerhet. Fortfarande riskerar omkring var tionde patient i den slutna somatiska vården att drabbas av en undvikbar skada. Utgångspunkten för patientsäkerhetsarbetet måste vara en nollvision vad gäller vårdskador. Även om en sådan vision tycks djärv är det inte rimligt att acceptera att patienter blir skadade inom hälso- och sjukvården. Redan Hippokrates, läkekonstens fader, framhöll att vårdens första uppgift är att inte skada. Det är ett humanitärt problem och ett etiskt dilemma att vården fortfarande förorsakar mänskligt lidande och att personalen ibland tvingas ge avkall på patientsäkerheten. 10 På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

13 En nollvision är också relevant ur ett kostnadsperspektiv. Utöver mänskligt lidande, kostar vårdskadorna även mycket pengar. En tidigare beräkning visar exempelvis att extra vårddagar på grund av vårdskador kan kosta mer än åtta miljarder kronor årligen 4. Därtill kommer andra samhälleliga kostnader. Dessa resurser skulle kunna göra större nytta för patienterna. En nollvision är också viktig för att sporra till handling. Erfarenheter från trafikområdet visar att en djärv vision lockar fram kreativitet och nytänkande. För att en nollvision inte bara ska bli tomma ord behövs en aktiv diskussion om vad det innebär, både etiskt och praktiskt, att införa en nollvision i landsting, regioner och kommuner. figur 1. För att närma sig nollvisionen krävs att patientsäkerhetsarbetet är patientfokuserat, kunskapsbaserat och organiserat för att skapa förutsättningar för en säker vård. Patientfokuserad Organiserad Kunskapsbaserad Not 4. Sveriges Kommuner och Landsting. Patientsäkerhet lönar sig Kostnader för skador och vårdskador i slutenvården år (2014). På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

14 Kapitel. Patientsäkerhet då och nu 12 På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

15 KAPITEL 2 Gör vården ännu säkrare I detta kapitel beskrivs fyra viktiga teman i den fortsatta utvecklingen för att göra vården säkrare. 1. Låt patientsäkerhetskulturen genomsyra hela hälso- och sjukvården Patientsäkerheten påverkas av den rådande kulturen (gemensamma värderingar, attityder och beteenden) i hälso- och sjukvården. Det är viktigt att systematiskt, långsiktigt och målmedvetet arbeta för att skapa en gynnsam patientsäkerhetskultur på alla nivåer! I SKL:s rapport, som beskriver de landsting/regioner och verksamheter som har varit framgångsrika i sitt arbete med att bekämpa vårdrelaterade infektioner, identifierades ett antal framgångsfaktorer för att minska denna typ av vårdskador 5. Flera av framgångsfaktorerna kan anses vara generella för allt patientsäkerhetsarbete. Framgångsfaktorerna påminner även om tidigare identifierade förutsättningar för en säker vård i landstingen/regionerna. Några viktiga framgångsfaktorer 6 är: > > Vårdskador ses som oacceptabla I hela organisationen från profession till högsta landstings-/regionledning finns en utbredd kultur där vårdskador ses som något oacceptabelt som kan och ska undvikas. Medarbetarna ser en tydlig koppling mellan sitt eget agerande och risken för uppkomst av vårdskador. Not 5. Sveriges Kommuner och Landsting. Vårdrelaterade infektioner Framgångsfaktorer som förebygger. (2014). Not 6. I beskrivningen av framgångsfaktorerna har vårdrelaterade infektioner bytts ut till vårdskador. På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

16 Kapitel 2. Gör vården ännu säkrare > > Att följa riktlinjer ses som självklart Rutiner och riktlinjer för förebyggande av vårdskador ses som självklara att följa av samtliga och kulturen tillåter och uppmuntrar konstruktiva påminnelser. > > Riskbedömningar ger proaktiva arbetssätt Vårdpersonalen identifierar proaktivt situationer med hög risk för vårdskada och anpassar åtgärder och planering för att minimera riskerna. > > Konsekvent budskap och regelbunden återkoppling Medarbetarna nås av ett konsekvent och frekvent budskap som betonar vikten av förebyggande av vårdskador samt en regelbunden återkoppling av utfall. > > Tätt samarbete mellan verksamheter Ett nära och aktivt samarbete finns mellan verksamheter och funktioner som exempelvis vårdhygien. > > Fokuserad ledning som agerar via adekvata kanaler Den högsta ledningen är aktivt engagerad i patientsäkerhetsfrågor, säkerställer att adekvata forum och kanaler för arbete med patientsäkerhet finns på plats, och förmedlar konsekvent vikten av patientsäkerhet i landstings-/regionorganisationen och ut i verksamheterna. Ett gott exempel från Östergötland Vi arbetar både i ett längre och ett kortare perspektiv. Det kan handla om förändringar i rondsystemet och riskanalyser vid verksamhetsförändringar. Fokusområden hjälper oss att uppmärksamma särskilda patientsäkerhetsfrågor som korrekta läkemedelslistor, förekomsten av vårdrelaterade infektioner och behandlingsplaner. Dessa områden följs upp dagligen utifrån en förbättringstavla enligt leanmodellen. Det ger personalen tillfällen att reflektera och diskutera vad som kan förbättras utifrån berörda områden. Systematik och personalens engagemang tillsammans med en tillgänglig och intresserad chef för vårdarbetet är framgångsfaktorer. Avdelning 27 Öronkliniken Universitetssjukhuset i Linköping Långsiktigt och målmedvetet arbete är viktigt för att uppnå förbättring. Detta förutsätter ett bra ledningssystem och systematiskt kvalitetsarbete. Vård givaren har skyldighet att inrätta ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet och det systematiska kvalitetsarbetet ska syfta till att förebygga vårdskador. Enkelt uttryckt innebär arbetet med ledningssystem ett långsiktigt, målmedvetet och systematiskt arbetssätt med siktet inställt på ständiga förbättringar i verksamheten. Ledningssystemet är ett stöd för att nå uppsatta mål och få alla involverade i att arbeta åt samma håll. Av Socialstyrelsens före skrift (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 14 På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

17 i hälso- och sjukvården framgår att ledningssystemet ska omfatta riskhantering och avvikelsehantering samt att vården ska arbeta med riskanalyser och händelseanalyser. Ett gott exempel från Jönköping På medicinkliniken gör vi en systematisk bedömning av alla patienter över 65 år när det gäller risk för fall, trycksår, undernäring och munhälsa. Vårdplaner med åtgärdsbeskrivning för riskpatienter görs för mer än 90 procent av patienterna varje månad. Vi har hög följsamhet till vårdhygienrutiner och alla patienter som läggs in screenas för förekomst av multiresistenta bakterier. Följsamhet till riktlinjer för kateteranvändning kontrolleras genom journalgranskning av tio slumpmässigt utvalda journaler per avdelning och månad. Värnamo sjukhus Riskanalys och händelseanalys för att reducera negativa händelser i vården För att förhindra negativa händelser inom hälso- och sjukvården är det av största vikt att det finns system för att identifiera och bedöma risker innan de leder till oönskade händelser, samt avvikelsehantering för att upptäcka inträffade avvikelser och förebygga dessa. Riskanalys Riskanalys är en metod för att identifiera förebyggande åtgärder som hindrar att negativa händelser sker eller minskar negativa konsekvenser. Den metod för riskanalys som används inom svensk hälso- och sjukvård är en modifierad form av metoden Healthcare Failure Mode Effect Analysis (HFMEA) som tagits fram vid Department of Veterans Affairs i USA och som idag används i många länder 7. I Sverige har en studie genomförts för att undersöka användingen av HFMEA i ett landsting. Studien visar att HFMEA är en spridd och accepterad metod som ger resultat. Händelseanalys Händelseanalys används när en negativ händelse redan har skett. Genom att rekonstruera och analysera händelsen kan orsaker identifieras och åtgärder vidtas som hindrar att en liknande händelse sker igen. En händelseanalys syftar till att mynna ut i förslag till konkreta åtgärder. Det är viktigt att understryka att Not 7. Öhrn, A., Ericsson, C.,Andersson, C., & Elfström, F. (2015). High Rate of Implementation of Proposed Actions for Improvement With the Healthcare Failure Mode Effect, På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

18 Kapitel 2. Gör vården ännu säkrare händelseanalys inte används för att identifiera vem eller vilka som gjorde det utan för att identifiera brister som kan finnas i organisationen, vad gäller exempelvis kommunikation eller rutiner. Det som idag benämns som händelseanalys är den modell som på engelska kallas för Root Cause Analysis (RCA) vilken först utvecklades inom industrin och som bland annat används vid Department of Veterans Affairs i USA och inom den engelska och danska hälso- och sjukvården. För att underlätta händelseanalyser skapades 2011 ett nationellt IT-stöd för händelseanalys (Nitha). Nitha är uppdelat i en analysdel och en kunskapsdel som gör det möjligt att göra händelseanalyser på ett standardiserat sätt och med en gemensam terminologi, vilket underlättar för vårdgivare att lära av varandras händelseanalyser. Genom risk- och avvikelsehantering skapas delaktighet i patientsäkerhetsarbetet. Viktigt att komma ihåg är dock att det inte räcker med system, utan för att förändring ska ske måste resultaten tas om hand, analyseras och kommuniceras till alla medarbetare, och därefter måste alla tillsammans agera på dessa resultat. För att uppnå en säker miljö behöver vården gå från en rapporteringskultur till en åtgärds- och lärandekultur. Metoderna som beskrivs ovan är relativt nya och behöver utvecklas mer för att skapa en så säker hälsooch sjukvård som möjligt. För mer information se Riskanalys & Händelseanalys Handbok för patientsäkerhetsarbete. MOT EN VÅRD DÄR SÅ MYCKET SOM MÖJLIGT GÅR RÄTT Patientsäkerhetsarbetet i Sverige har under de senaste åren påbörjat en resa från fokus på att så lite som möjligt går fel till fokus på att så mycket som möjligt går rätt. Det första perspektivet kallas Säkerhet ett och det senare kallas Säkerhet två och avser systemets förmåga att anpassa sig och lyckas under varierande förhållanden. Med det nya synsättet är de vardagliga anpassningarna till olika situationer och villkor som människor gör anledningen till att saker går rätt. Människor ses således som en resurs som behövs för systemets flexibilitet och motståndskraft. Detta innebär att patientsäkerhetsarbetet blir alltmer proaktivt. Vägen framåt går mot att kombinera dessa två sätt att tänka. De flesta av de befintliga metoder och verktyg som används i patientsäkerhetsarbetet kan fortsättningsvis användas, men övergången mot Säkerhet två kommer även att innehålla en del nya metoder för att identifiera det som går rätt och vilka framgångsfaktorer som låg bakom utfallet. 16 På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

19 2. Involvera patienten i patientsäkerhetsarbetet En viktig källa till kunskap om hur patientsäkerheten kan förbättras är patientens erfarenheter, klagomål och synpunkter. Patienten är en viktig aktör i arbetet för en säkrare vård och bör i större utsträckning systematiskt involveras i det fortsatta patientsäkerhetsarbetet. Samhällsutvecklingen har de senaste åren inneburit att nya synsätt på patientens ställning och roll vuxit fram. Numera betraktas patientens delaktighet som en grundläggande förutsättning för säker vård, och finns inskriven i Patientsäkerhetslagen och också i många andra västländers lagstiftning. Många studier kring patientmedverkan utgår från patientens uppfattning, behov och möjligheter att medverka i sin vård. Patientens beskrivning av patientmedverkan fokuserar på att ha kunskap, snarare än att vara informerad samt att som patient ingå i ett vårdteam, snarare än att bara delta i beslutsprocessen 8. Genom gemensam planering med patientens berättelse som utgångspunkt och med patienten som jämställd part i beslutsprocessen kan vården och patientsäkerheten förbättras och vården blir mer träffsäker för den enskilda patienten. Dessutom bidrar patientmedverkan till att utveckla vården. Att ta tillvara på patientens erfarenheter och synpunkter genom att göra en samlad analys av exempelvis ärenden från Patientnämnderna, är viktigt för att identifiera förbättringsområden utifrån patientens synpunkter. Ett gott exempel från Kalmar Min son skulle efter en allvarlig trafikolycka påbörja sin rehabilitering. Personalen frågade oss då bland annat vad han tyckte om att göra, vad han hade för intressen. Min son berättade att han bland annat gillade att spela datorspel och att han älskade lakrits, särskilt lakritssnören. I min sons rehabilitering ingick att öva på att knyta skosnören. Då hade personalen tillverkat en stor lakritsfot i kartong. I denna fanns hål och i hålen satt lakritssnören som skosnören. Varje gång han lyckades göra en knut fick han äta upp lakritssnöret. På detta sätt tog det inte lång tid innan han kunde knyta skorna själv. Detta är något jag aldrig glömmer. Den visar att personalen verkligen såg min son. Han var inte bara en patient utan framför allt pojken som älskade lakritssnören. Tacksam förälder Not 8. Eldh, A. C., Ekman, I. & Ehnfors, M. A comparison of the concept of patient participation and patients descriptions as related to healthcare definitions. Int. J. Nurs. Terminol. Classif. 21, (2010). På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

20 Kapitel 2. Gör vården ännu säkrare 3. Integrera patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbetet Grunden för den hälsofrämjande arbetsplatsen och hög patientsäkerhet är ett väl fungerande systematiskt patientsäkerhets- och arbetsmiljöarbete. Att säkerställa ett integrerat arbete mellan patientsäkerhet och arbetsmiljö bör därför ligga högt på agendan i det fortsatta kvalitetsarbetet. Vårdgivare är ansvariga för patientsäkerhetsarbete och arbetsmiljö. Hittills har detta hanterats var för sig men det finns många likheter mellan de lagstiftningar som berör dessa områden. Ett integrerat arbete mellan patient säkerhet och arbetsmiljö skapar synergier som kan bidra till effektivitet, helhetssyn och delaktighet. Samordning kan ske inom olika delar, exempelvis i arbetet med riskbedömningar, riskanalyser och egenkontroll 9. En god arbetsmiljö skapar förutsättningar för en säker vård och omvänt. Detta gynnar både personal och patienter, inte minst genom att personalen känner att de har möjlighet att arbeta enligt sina professionella etiska värderingar. Ett gott exempel från Region Örebro Vi arbetar kontinuerligt med att öka patientsäkerheten och att förbättra vår arbetsmiljö på olika sätt. Två viktiga inslag är det systematiska arbetet för att minska antalet uppkomna trycksår och minska risken för arbetsskador hos personalen. Vi har som mål att inget trycksår skall uppkomma under vårdtiden, patientsäkerheten i förflyttningssituationen skall vara hög och ingen i personalen skall tycka att arbetet är tungt. Ingen skall skada sig vid förflyttning i patientarbetet. Karlskoga lasarett 4. Förstärk samarbetet och kommunikationen mellan vårdgivare Bra samarbete och kommunikation mellan vårdgivare, i en sammanhållen vård, är en förutsättning för att skapa en god patientsäkerhet. Detta bör därför vara i fokus och förstärkas för en ökad patientsäkerhet. Vårdens övergångar medför risker för att information förloras och att patienter faller mellan stolarna, ibland med vårdskador som följd. Samarbete och kommunikation i en sammanhållen vård är därför ett viktigt och avgörande område för att skapa förutsättningar för en säker vård. Stora förbättringsmöjligheter finns på detta område, och förbättringsarbete på området bör fortsatt vara i fokus och förstärkas. Idag finns flera exempel på samverkansformer och verktyg som ökar patientsäkerheten. Förbättrat informa- Not 9. Sveriges Kommuner och Landsting. Patientsäkerhet och arbetsmiljö En vägledning för hög patientsäkerhet och god arbetsmiljö. (2013). 18 På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

21 tionsutbyte mellan olika vårdgivare genom verktyg för att elektroniskt dela journaler är ett exempel, samordnad vårdplanering med kommunerna inom satsningen för de mest sjuka äldre ett annat. SBAR ETT VERKTYG FÖR GOD KOMMUNIKATION En vanlig orsak till negativa händelser i vården är att det på ett eller annat sätt brustit i kommunikationen mellan personer eller olika verksamheter. Med en fastställd struktur för hur kommunikationen och informationsöverföringen ska gå till, minskar riskerna för att viktig information glöms bort eller missuppfattas. En sådan struktur för kommunikation är SBAR som står för: Situation Bakgrund Aktuellt tillstånd Rekommendation. SBAR har utvecklats av amerikanska marinen där arbetet med kritiska moment ofta sker under tidspress. SBAR används numera även inom hälso- och sjukvården för att strukturera informationen och för att presentera viktiga fakta på ett systematiskt och bekräftande sätt 10. Två goda exempel från Blekinge och Region Skåne De tre chefläkarna samarbetar över gränserna för att minska vårdskadorna. Organisatoriskt tillhör de tre olika förvaltningar men en framgångsfaktor har varit att de träffas kontinuerligt en gång i veckan. Då diskuteras avvikelser, vårdskador, anmälningar, Lex Maria och mätningar. Syftet är att gemensamt vidta åtgärder för att förbättra patientsäkerheten i landstinget. Därefter återför de till respektive förvaltningsledning information om vad som sker för att förbättra patientsäkerheten. Blekinge läns landsting Vårt samarbete med kommunerna har förbättrats då vi sett att våra långa vårdtider i många fall berott på brist på samordnad vårdplaneringsprocess och att det fördröjt patientens hemgång. För att minska vårdtiderna har kommunen bland annat tillsatt en biståndshandläggare som arbetar under vissa timmar på akuten. Detta har resulterat i att inläggning i slutenvård undvikits och att insatser i hemmet arrangerats. Region Skåne/Landskrona Not 10. Sveriges Kommuner och Landsting. Strukturerad kommunikation minskar riskerna i vården. På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

22 Kapitel. Gör vården ännu säkrare 20 På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

23 KAPITEL 3 Mycket har gjorts för att förbättra patientsäkerheten I detta kapitel beskrivs några viktiga goda exempel från de senaste årens arbete med patientsäkerhet. Den nationella satsningen har satt fokus på patientsäkerhetsarbetet SKL har sedan början av tjugohundratalet aktivt stöttat patientsäkerhetsarbetet. Arbetet intensifierades år 2011 när en fyraårig patientsäkerhetsöverenskommelse ingicks med staten. Bakgrunden var bland annat den nya patientsäkerhetslagen som trädde i kraft år Utgångspunkten i överenskommelsen var en nollvision när det gäller vårdskador, med målet att gradvis minska antalet vårdskador, samt att vården ska arbeta förebyggande och utveckla en patientsäkerhetskultur som ska kännetecknas av patientens delaktighet och medverkan. SKL har regelbundet sammanställt och beskrivit det arbete som har bedrivits inom ramen för satsningen i rapporter och verksamhetsberättelser. På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

24 Kapitel 3. Mycket har gjorts för att förbättra patientsäkerheten tabell 1. Patientsäkerhetsöverenskommelsen Områden Basala hygienrutiner och klädregler I I I I Patientsäkerhetskultur I I G G Patientupplevd kvalitet G I G G Trycksår I I I I Nationella patientöversikten (NPÖ) G G G G Antibiotikaförskrivning I I I I Patientsäkerhetsberättelse G G G G Strama G Infektionsverktyget G I I Strukturerad journalgranskning G G G Överbeläggningar I I I Läkemedel I I I=Indikator, G=Grundläggande krav, Mörkblåa fält =SKL följer upp En utvärdering av 2014 års överenskommelse visar att samtliga landsting/ regioner klarade de grundläggande kraven och de flesta landsting/regioner klarade fyra till fem av sex indikatorer. Mätningar genomförs i hela landet Allt förbättringsarbete bör utgå från att mål sätts, idéer testas, resultat mäts och korrigeringar görs. För ett framgångsrikt förbättringsarbete vad gäller patientsäkerhet krävs kontinuerlig mätning av vårdskador, indikatorer för patientsäkerhet och uppföljning av insatsers resultat. Resultaten behöver jämföras över tid och mellan verksamheter såväl regionalt, nationellt som internationellt, för att skapa underlag för förbättringsstrategier. Utmaningen ligger i att gå från mätning till att genomföra åtgärder! Idag genomför samtliga landsting/regioner punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner, trycksår och basala hygienrutiner och klädregler. Dessutom mäts skador i vården, patientsäkerhetskultur och överbeläggningar. 22 På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

25 MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING Strukturerad journalgranskning för att mäta förekomsten av skador i vården har tillämpats i Sverige sedan år 2007 med stöd av metoden Global Trigger Tool (GTT) från Institute for Healthcare Improvement (IHI). Metoden baseras på att man vid journalgranskning identifierar journaluppgifter, som kan indikera en skada och därefter bedömer om en skada inträffat och om den i så fall var undvikbar, det vill säga en vårdskada. En svensk handbok togs fram år 2008 och reviderades år Efter revisionen kallas metoden Markörbaserad journalgranskning (MJG) 11. PUNKTPREVALENSMÄTNINGAR Som en del i den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet genomför SKL tillsammans med alla landsting och regioner sedan år 2008 nationella punktprevalensmätningar. En punktprevalensmätning är en mätning som görs vid en bestämd tidpunkt och är endast ett nedslag för hur förekomsten av det man mäter ser ut då. Mätningarna omfattar förekomst av vårdrelaterade infektioner och trycksår samt följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 11. Antalet allvarliga vårdskador har sannolikt minskat till följd av patientsäkerhetsarbetet Kunskapen om situationen gällande vårdskador kommer som tidigare beskrivits främst från journalgranskningar och punktprevalensmätningar. Journalgranskningar visar att antalet allvarliga vårdskador och dödsfall till följd av vårdskador har minskat under den senaste tioårsperioden. Två stora undersökningar av vårdskador med journalgranskning har genomförts i Sverige. Den första publicerades 2008 av Socialstyrelsen och omfattade journaler från åren Socialstyrelsen bedömde att vårdskador kan vara en bidragande orsak till att personer avlider i cirka fall årligen, och att cirka personer får bestående men av varierande allvarlighetsgrad 12. När SKL och landstingen/regionerna genomförde en granskning av över journaler från tio år senare ( ) såg resultatet annorlunda ut. Vårdskador bedömdes kunna ha varit en bidragande orsak till att personer Not 11. Sveriges Kommuner och Landsting. Mätning av skador i vården. patientsakerhet/matningavskadorivarden. Not 12. Vårdskador inom somatisk slutenvård. Socialstyrelsen På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

26 Kapitel 3. Mycket har gjorts för att förbättra patientsäkerheten avlider i drygt fall årligen, vilket är hälften av vad Socialstyrelsens kom fram till. Även antalet patienter som får bestående men är enligt SKL:s rapport lägre; uppskattningsvis cirka personer årligen 13. Det är viktigt att observera att skillnaden mellan de båda undersökningarna kan ha flera olika förklaringar, exempelvis undersökningarnas omfattning och metodologiska skillnader. Trots detta är det troligt att den senaste tioårsperiodens intensiva arbete har bidragit till de förbättrade resultaten. Punktprevalensmätningar visar att följsamheten till rutiner och åtgärder ökar vilket innebär färre vårdskador. Exempel på förändringar är att sexton landsting/regioner har minskat andelen trycksår sedan 2011 och att många fler patienter nu har en tryckavlastande madrass. Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler har ökat stadigt sedan de första mätningarna hösten 2010, från 56 procent till 74 procent vid mätningen våren Viktigt att notera är att den relativt låga andelen följsamhet till basala hygienrutiner i huvudsak beror på att ett av hygienstegen inte följs; vårdpersonalen utför ofta sex av sju steg korrekt men missar ett av stegen (desinfektion före kontakt med patient). Nationell infrastruktur, ökad kunskap och utvecklade verktyg förbättrar förutsättningarna för en säker hälso- och sjukvård Två viktiga teman som bidragit till den positiva utvecklingen är utvecklingen av infrastrukturen för patientsäkerhet och kunskaps utvecklingen inom området. Patientsäkerhetssatsningen har bidragit till uppbyggnad av en nationell infrastruktur för patientsäkerhet. I en utvärdering av överenskommelsen konstaterar Socialstyrelsen att överenskommelsen i hög grad påskyndat framtagande av gemensamma definitioner, införandet och utvecklande av nya metoder, system för datainsamling, datasammanställning och analys. En viktig framgång under det senast decenniet är också att kunskapen om vårdskador ökat. Landstingen/regionerna har nu stor kunskap om förekomsten av vårdskador, kan göra riskbedömningar av utsatta patientgrupper och har evidensbaserade metoder för det förebyggande arbetet. Ett viktigt verktyg i detta arbete har varit de evidensbaserade åtgärdspaket som tagits fram under patientsäkerhetsarbetets gång. Åtgärdspaketen innefattar områdena fall och fallskador, infektioner vid centrala venkatetrar, läkemedelsfel i vår- Not 13. Sveriges Kommuner och Landsting. Skador i vården skadeområden och undvikbarhet, markörbaserad journalgranskning januari 2013 juni (2014). 24 På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

27 dens övergångar, läkemedelsrelaterade problem, sårinfektioner efter operation, trycksår, undernäring, urinvägsinfektioner och munhälsa. Flera landsting/regioner har också tagit fram hjälpmedel och metoder som ger konkret hjälp för att motverka vårdskador. Exempel på sådana intiativ är utvecklandet av en patientbroschyr med syfte att minska antal fallskador samt arbete med läkemedelberättelser för att patienten ska få korrekt information om sina läkemedel och läkemedelsförändringar vid utskrivning. Idag finns det mer information och kunskap om vad som leder till framgång i patientsäkerhetsarbetet än för tio år sedan. En kunskapskälla är den På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

28 Kapitel 3. Mycket har gjorts för att förbättra patientsäkerheten jämförelse som gjorts av framgångsrika landsting/regioner när det gäller att bekämpa vårdrelaterade infektioner och de som inte lyckas lika bra. Undersökningen visar att patientsäkerhetsarbetet måste genomsyra hela organisationen; från högsta ledning till vårdpersonalen som arbetar närmast patienten. Det är först när man arbetar systematiskt och uthålligt på alla nivåer som vårdskadorna sjunker. Antibiotikaförskrivningen har minskat och Infektionsverktyget stöttar förbättringsarbetet Antibiotika är oersättligt i sjukvården och livsviktigt för vissa patienter i vissa situationer, men en felaktig användning kan leda till minskad effektivitet. Ju högre förbrukningen är i ett samhälle desto större är risken att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika. Antibiotikaresistens har varit ett viktigt område i samtliga patientsäkerhetsöverenskommelser. Alla landsting/regioner har mellan 2010 och 2014 minskat sin antibiotikaförskrivning, och sammanlagt har förskrivningen minskat med 15 procent, från 381 till 325 recept per invånare och år vilket innebär färre antibiotikarecept under 2014 jämfört med Landstingen/regionerna och vårdgivarna är på flera håll på god väg att nå målet att minska förskrivningen till 250 recept per invånare och år 14. Flera olika verktyg har utvecklats för att minska ordinationen av antibiotika. Infektionsverktyget är ett nationellt IT-stöd för registrering, bearbetning och återkoppling av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaordinationer. Verktyget har införts för registrering inom slutenvården i de flesta landsting/ regioner. Användningen för återkoppling är under utveckling. Ytter ligare verktyg är webbutbildningen Antibiotikasmart, som främst är riktad till primärvården, samt webbplatsen Antibiotikaellerinte.se som innehåller antibiotikainformation till patienter. Antibiotikasmart har sedan starten 2014 haft över besök och antibiotikaellerinte.se, som startade september 2011, har haft över besök. Not 14. Folkhälsomyndigheten. Patientsäkerhetssatsning 2014 Utvärdering av antibiotikaförskrivning och landstingens arbete för ökad följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer. (2014). 26 På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

29 diagram 1. Antibiotikaförskrivningen varierar betydligt mellan landstingen och samtliga landsting har lyckats minska förskrivningen mellan 2010 och 2014 Stockholm Skåne Uppsala Gotland Riket Västra Götaland Halland Blekinge Västmanland Södermanland Östergötland Kalmar Kronoberg Örebro Västernorrland Värmland Norrbotten Jönköping Dalarna Gävleborg Jämtland Västerbotten Antal recept/1 000 invånare 2014 (1 okt sept 2014) Minskning sedan 2011, procent* (1 okt sept 2011) *Beräknat på avrundat värde. Källa: Anpassad från Folkhälsomyndigheten Gemensamma e-tjänster stödjer kommunikation och uppföljning För informationsutbyte mellan vårdgivare, och mellan vårdgivare och patienter, finns idag flera olika e-tjänster som har utvecklats under de senaste åren. Exempelvis finns nationella tjänster som ger medarbetare tillgång till relevant vårddokumentation om patienter oavsett hos vilken vårdgivare uppgifterna har dokumenterats, samt tjänster som gör det möjligt för patienter att ta del av sin vårddokumentation via nätet, boka tider, förnya recept och kommunicera mer effektivt med hälso- och sjukvården. Databaser med På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

30 Kapitel 3. Mycket har gjorts för att förbättra patientsäkerheten uppgifter från exempelvis markörbaserad journalgranskning och punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner, basala hygienrutiner och klädregler samt trycksår, har också byggts upp. Landstingen/regionerna har förstärkt sitt systematiska patientsäkerhetsarbete på ledningsnivå En framgångfaktor i patientsäkerhetsarbetet är att det sker på alla nivåer. Det räcker inte att bara engagera vårdpersonalen. Högsta ledningen måste också involveras. Det är ett lagkrav att landsting/regioner varje år ska upprätta en patientsäkerhetsberättelse. Den ska beskriva hur vårdgivaren har arbetat för att identifiera, analysera och minska riskerna i vården. Patientsäkerhetsberättelsen ska även innehålla en beskrivning av hur vårdpersonalen bidragit men även hur patienters och närståendes synpunkter på patientsäkerhet har hanterats. Antalet landsting/regioner som arbetar systematiskt och långsiktigt har fördubblats på två år. I jämförelse med SKL:s tidigare bedömningar finns det nu en röd tråd i patientsäkerhetsberättelserna. Mål och strategier hänger ihop med åtgärder inom de områden som landstingen/regionerna har valt att prioritera. En viktig arena för kunskapsinhämtning och erfarenhetsutbyte är Patientsäkerhetskonferenserna, som har hållits regelbundet sedan Syftet med konferenserna är att sprida de senaste nyheterna inom området såväl som praktiska idéer som kan genomföras på arbetsplatsen. Deltagarantalet har stadigt ökat och var år 2014 över Som ett stöd i patientsäkerhetsarbetet har ett ramverk tagits fram med syfte att skapa en helhetsbild av patientsäkerhetsarbetet och en struktur förarbetet på alla nivåer. Ramverket specificerar tre viktiga perspektiv för en säker vård; den ska vara patientfokuserad, kunskapsbaserad och organiserad för att skapa förutsättningar för en säker vård. Ramverket innehåller förslag på åtgärder som vårdpersonal och ledare på olika nivåer kan vidta för att öka patientsäkerheten. Exempel på vad de tre perspektiven kan innebära: > > Patientfokuserad vård: vårdpersonalen diskuterar vård och behandling samt risker utifrån patientens förutsättningar och behov. > > Kunskapsbaserad vård: vården arbetar utifrån evidensbaserade kunskapsunderlag och riktlinjer. > > Organiserad vård: vården utarbetar och använder standardiserade processer/rutiner för att förebygga och minska risk för vårdskador. 28 På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

31 För ett antal av de föreslagna åtgärderna finns metoder och verktyg som är framtagna specifikt för att förebygga vårdskador. Ramverket är också utvecklat så att det kan användas som underlag för att identifiera inom vilka perspektiv för respektive nivå som organisationen har bra rutiner samt var patientsäkerheten behöver förstärkas 15. figur 2. Översiktlig bild över ramverkets tre områden för säker vård Patientfokuserad Organiserad Kunskapsbaserad Not 15. Sveriges Kommuner och Landsting. Nationellt ramverk för patientsäkerhet. (2015). På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

32 Kapitel. Mycket har gjorts för att förbättra patientsäkerheten 30 På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

33 KAPITEL 4 Flera utmaningar kvarstår i patientsäkerhetsarbetet I detta kapitel beskrivs några viktiga utmaningar i det fortsatta patientsäkerhetsarbetet. Förutsättningarna i vårdens vardag behöver bli mer förenliga med säkra arbetssätt Många verksamma i vården vittnar om att förutsättningarna i deras vardag begränsar möjligheterna att ge en säker vård. Beskrivningar av situationer när patientsäkerheten upplevs hamna i skymundan är exempelvis när patienter ligger i korridoren på akutmottagningar och vårdavdelningar, utlokaliseras till andra avdelningar, får vänta länge på vård eller inte får tillräcklig tid i besöket för att hinna få en bra bedömning eller tillräcklig information. Flera studier bekräftar dessa upplevelser och bland andra Socialstyrelsen beskriver bristande förutsättningar för en säker vård i olika rapporter. Socialstyrelsen konstaterar exempelvis att den höga belastningen på akutmottagningarna kan riskera patientsäkerheten och att patienter riskerar att fara illa på grund av brist på vårdplatser 16. Vårdplatsbrist kan också drabba personalen i form av stress, tunga lyft och rädsla att göra fel. Arbetsmiljöverket har i sin tillsyn påpekat brister i arbetsmiljön på flera av landets sjukhus. Dessa utmaningar finns inte överallt eller hela tiden. Det är dock viktigt i diskussionen kring patientsäkerhet att beakta vårdprofessionernas upplevelse av förutsättningarna för att ge en säker vård. Not 16. Socialstyrelsen. Väntetider vid sjukhusbundna akutmottagningar. (2013). På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

34 Kapitel 4. Flera utmaningar kvarstår i patient säkerhetsarbetet diagram 2. Antal överbeläggningar och utlokaliserade patienter per hundra disponibla vårdplatser, genomsnitt 2014 somatisk vård Landstinget Kronoberg Landstinget i Kalmar län Landstinget i Jönköpings län Landstinget Dalarna Örebro läns landsting Landstinget Blekinge Landstinget i Värmland Jämtlands läns landsting Stockholm läns landsting Region Halland Landstinget Västernorrland Region Skåne Landstinget i Uppsala län Västra Götalandsregionen Landstinget Västmanland Landstinget i Östergötland Region Gotland Västerbottens läns landsting Landstinget i Gävleborg Landstinget Sörmland Norrbottens läns landsting Utlokaliseringar Överbeläggningar Utmaningar i att rekrytera och behålla vårdpersonal med nödvändig kompetens lyfts ofta fram som en viktig bidragande faktor som påverkar förutsättningarna för en säker vård. Också hur vården styrs och ersätts påverkar. En styrning som allt för ensidigt stimulerar en ökad produktion kan exempelvis leda till för lite fokus på äldre med kroniska sjukdomar i primärvården och för korta vårdtider som kan leda till ökade risker för vårdskador. Sammantaget finns ett behov av att förbättra förutsättningarna för hälsooch sjukvården, och de personer som arbetar där, att kunna ge en säker vård. 32 På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

35 Sju timmar på akuten 17 Det är klart jag har dåligt samvete. Jag borde ha varit med pappa på akuten. Han skulle inte ha behövt ligga där ensam. I sju timmar! Utan att kunna prata, eller röra på sig. När jag ser honom nu, i sängen på avdelningen, känner jag mig så ledsen. Visst är han gammal, snart 93 år, men han har klarat sig själv hemma, i alla dessa år efter att mamma dog. Jag har försökt titta till honom då och då, men det är inte så lätt när man bor 20 mil bort och har jobb att sköta Han ligger på sidan nu. Andas lugnt, men en aning rossligt. Sjuksköterskorna kommer in och vänder varje timme, men det är redan för sent. Han har fått ett sår över svanskotan. De smörjer och masserar, men det är hål på huden. Hans skinn är så tunt. Han gnyr när de smörjer, jag tror det gör ont. Både i honom och mig. Monika, dotter till Holger, 92 år, som kom in med en stroke Förekomsten av vårdskador är fortfarande hög Förekomsten av vårdskador är fortfarande hög och SKL:s rapport över skador bland patienter på svenska sjukhus visade att nästan var tionde patient som inkluderades i studien fått en skada som i efterhand bedöms ha varit undvikbar. Genom journalgranskningar och punktprevalensmätningar finns idag stor kunskap om vårdskador, vilka de är och hur vanliga de är. De vanligaste vårdskadorna som drabbar inneliggande patienter är vårdrelaterade infektioner (som exempelvis urinvägsinfektioner, sårinfektioner efter operation eller lunginflammation), kirurgiska skador, fall, blåsöverfyllnad, trycksår och skador orsakade av läkemedel. diagram 3. Sammanställning av beräknat antal vårdtillfällen med vårdskador per år Tusental Fallskada Kirurgiska skador Blåsöverfyllnad Läkemedelsrelaterade skador Trycksår Vårdrelaterad (kategori 2 4) infektion (VRI) Not 17. Berättelsen baseras på uppgifter som framkommit vid journalgranskning, det vill säga verkliga händelser, men har gestaltats för att åskådliggöra innebörden av en vanlig typ av vårdskada och är därmed fiktiv. På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen

36 Kapitel 4. Flera utmaningar kvarstår i patient säkerhetsarbetet I landstingens och SKL:s journalgranskning som genomfördes beräknades exempelvis att vårdrelaterade infektioner förekommer vid 5,6 procent av alla vårdtillfällen och att trycksår av kategori 2 till 4 förekommer vid 1,1 procent av alla vårdtillfällen. Detta motsvarar personer varje år som drabbas av en vårdrelaterad infektion och som drabbas av trycksår. När det gäller vårdrelaterade infektioner bedömer hygien- och smittskyddsexperter att procent är undvikbara och de som granskade journalerna bedömde att 90 procent av de identifierade trycksåren var undvikbara. Detta innebär att över patienter årligen drabbas av undvikbara skador bara inom dessa två skadeområden. Totalt bedömdes över 60 procent av skadorna i journalgranskningarna vara undvikbara, vilket skulle innebära att cirka fall av vårdrelaterade infektioner och fall av trycksår var undvikbara. Med metoden punktprevalensmätning hittas ett större antal vård- 34 På väg mot en säkrare vård. Patientsäkerhetssatsningen