Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader

Transkript

1 Vårdrelaterade infektioner orsakar lidande och kostnader Ø Ca 10 procent av alla vårdplatser upptas av patienter med VRI Ø Vårdrelaterade infektioner uppskattas årligen orsaka ca extra vårddagar Ø Varje år beräknas runt patienter avlida som direkt eller indirekt följd av en VRI Ø VRI uppskattas orsaka extrakostnader om ca 6,5 miljarder SEK varje år En minskning med 30 procent i Sverige skulle innebära: Ø En minskning med vårddygn eller drygt 600 vårdplatser Ø Frigjorda resurser till ett värde av över 2 miljarder kronor Källa: Socialstyrelsen, Pa7entsäkerhet och pa7entsäkerhetsarbete - En översikt, Nygren, M., Från siffror 7ll handling, Sveriges Kommuner och Lands7ng, Skador i vården skadeöversikt och kostnad Markörbaserad journalgranskning januari - juni 2013, 1

2 Trots insatser minskar infektionerna inte i önskad takt 12% 11% 11,0% 10% 9% 9,7% 8,9% 9,6% 9,4% 9,2% 9,3% 8,9% 8,9% 9,0% 8,7% 8,9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 0% HT08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT 11 HT11 VT12 HT12 VT13 HT13 VT14 Källa: PPM- VRI 2

3 Stora skillnader ses mellan olika landsting 11,6 11,2 11,0 10,0 9,8 9,4 9,3 9,1 9,0 9,0-49% 9,0 8,9 8,7 8,1 7,9 7,4 7,3 7,3 6,9 6,8 6,7 5,9 Östergötland Gävleborg Uppsala Stockholm Örebro VästerboYen Västra Götaland RIKET Region Skåne Blekinge Kronoberg Kalmar Dalarna Västernorrland Sörmland Jämtland Jönköping NorrboYen Värmland Halland Gotland Västmanland Tyder skillnader i förekost av vårdrelaterade infek3oner mellan lands3ng på möjlighet 3ll förbä;ring? Not: Källa: Inkluderar data från samtliga mätningar 2012 och 2013 PPM- VRI 3

4 Stora skillnader ses mellan olika sjukhus UppmäY förekomst av vårdrelaterade infek7oner på landets sjukhus, VRI- PPM, , Procent Läns- och länsdelssjukhus Universitetssjukhus Uddevalla Gävle 12,4 12,0 Kris7anstad Ystad 8,4 8,4 Sunderby Sjukhus Södersjukhuset 7,0 6,8 Universitetssjukhuset i Linköping 13,1 Hudiksvall Kalmar 10,3 10,2 Motala Nyköping 8,3 8,2 Eksjö/Nässjö NÄL 6,8 6,7 Karolinska Universitetssjukhuset 13,0 Norrköping Sundsvall Växjö Falun SÄS Kungälv 9,4 9,4 9,4 9,1 9,1 9,1 Västervik Alingsås Helsingborg Karlstad Halmstad Värnamo 8,0 7,9 7,8 7,7 7,6 7,5 Visby Örnsköldsvik Västerås Varberg S:t Görans sjukhus 6,7 6,6 6,6 6,6 6,2 Akademiska sjukhuset Norrlands Universitetssjukhus Universitetssjukhuset Örebro 11,5 11,0 10,7 Karlskrona Mälarsjukhuset 9,0 8,9 Ryhov Danderyd 7,5 7,4 Skelleaeå Södertälje 5,6 5,4 Sahlgrenska Universitetssjukhuset 10,2 Karlshamn Skövde 8,9 8,8 Östersund Mora 7,4 7,1 Ängelholms sjukhus Trelleborg 1,7 4,7 Skånes Universitetssjukhus 9,5 Not: Inkluderar data från samtliga mätningar 2012 och 2013 Not: Sjukhus med mindre än i genomsniy 100 rapporterade pa7enter per mätning har exkluderats Källa: PPM- VRI ARBETSMATERIAL 4

5 16 landsting och regioner som deltagit i projektet Blekinge Dalarna Gävleborg Västmanland Jönköping Kalmar Region Skåne Stockholm Värmland VästerboYen Uppsala Västra Götaland Örebro Östergötland Halland Sörmland 5

6 Ansats i fyra steg Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Iden3fiering och Urval av Syntes av Analys av nuläge analys av studieobjekt framgångsfaktorer förklaringsfaktorer Analys och kartläggning av förekomst av vårdrelaterade infek7oner och riskfaktorer Iden7fiering av lands7ng och sjukhus med högre/lägre förekomst av vårdrelaterade infek7oner, som studeras för ay iden7fiera framgångsfaktorer Djupintervjuer med lands7ng och sjukhus med högre/ lägre förekomst av VRI Dokumentstudier Slutsatser kring framgångsfaktorer som hänger samman med en lägre förekomst av vårdrelaterade infek7oner 6

7 10 sjukhus och 4 landsting valdes ut för djupanalys Sjukhus Lands3ng Lägre förekomst Högre förekomst Lägre förekomst Högre förekomst Skelleaeå Hudiksvall Västmanland Gävleborg Varberg Norrköping Halland Östergötland Västerås Gävle Skånes Universitetssjukhuset i universitetssjukhus Linköping Södersjukhuset Södra Älvsborgs sjukhus 7

8 8

9 Stor skillnad i användning av CVK mellan landstingen Användning av CVK per lands7ng vid PPM- VRI- mätning, , Procent % VästerboYen Uppsala Östergötland Sörmland Stockholm Gotland Region Skåne RIKET Västra Götaland Örebro Gävleborg Västernorrland NorrboYen Blekinge Halland Västmanland Värmland Dalarna Kronoberg Jämtland Kalmar Jönköping Källa: PPM- VRI ARBETSMATERIAL 9

10 Skillnad i användning av KAD mellan landstingen Användning av KAD per lands7ng vid PPM- VRI- mätning, , Procent % Uppsala VästerboYen Blekinge Region Skåne Östergötland Västernorrland Dalarna Västmanland Stockholm NorrboYen Gävleborg RIKET Örebro Sörmland Kronoberg Halland Västra Götaland Värmland Jämtland Kalmar Gotland Jönköping Källa: PPM- VRI ARBETSMATERIAL 10

11 Andelen patienter med KAD som har urinvägsinfektion skiljer sig mellan landstingen Andel av pa7enter med KAD som hade urinvägsinfek7on vid PPM- VRI, , Procent 7,8 7,7 7,3 6,7 6,4 5,9 5,9 5,5 5,3 5,3 5,2 5,0 4,9 4,9 4,8 4,0 3,9 3,8 3,6 3,4 3,3 2,9 Gävleborg Kalmar Östergötland Kronoberg VästerboYen Västernorrland NorrboYen Örebro Sörmland Dalarna Stockholm RIKET Jönköping Västra Götaland Blekinge Region Skåne Uppsala Gotland Jämtland Värmland Västmanland Halland Not: Källa: Inkluderar data från samtliga mätningar 2012 och 2013 PPM- VRI 11

12 8 framgångsfaktorer

13 1. Vårdrelaterade infektioner ses som oacceptabla I hela organisa7onen från profession 7ll högsta lands7ngsledning finns en utbredd kultur där vårdrelaterade infek7oner ses som något oacceptabelt som kan och ska undvikas. Medarbetarna ser en tydlig koppling mellan siy eget agerande och risken för spridning av smiya och uppkomsten av vårdrelaterade infek7oner. Tänk om man skulle jämföra vården med livsmedelsindustrin - där skulle det vara helt oacceptabelt ay inte följa hygienkraven. När pa7enten går hem ska hon inte ha med sig något som hon inte hade när hon skrevs in. Punktprevalensmätningar är bara punktmätningar två gånger per år och speglar inte nivån under årets andra dagar Man har förståy ay VRI och smiya är ey problem och ay det är ey problem som vi kan påverka. 13

14 2. Hygienriktlinjer ses som självklara Ru7ner och riktlinjer för förebyggande av vårdrelaterade infek7oner ses som självklara av samtliga, och kulturen 7llåter och uppmuntrar konstruk7va påminnelser. Hos oss är det en öppen kultur mellan städ- och vårdpersonalen och oaa är det städ som påminner vårdpersonalen om hygienru7ner. Eaer ak7vt arbetet med SKL:s åtgärdspaket för urinvägsinfek7oner ser vi en markant minskning av urinvägsinfek7oner på hela sjukhuset. Man känner av aktyden - ni får hålla på med hygien men jag tänker inte ändra mig 14

15 3. Riskbedömningar ger proaktiva arbetssätt Utöver ay följa etablerade hygienru7ner iden7fierar vårdpersonalen även situa7oner med hög risk för infek7on och anpassar åtgärder och planering för ay minimera infek7onsriskerna. Under rond går vi all7d 7ll de mest känsliga pa7enterna först. Det farligaste som finns på sjukhuset är sängen det finns ingen pa7ent som inte ska mobiliseras. Vi måste bli bäyre på ay iden7fiera riskpa7enter och agera eaer det 15

16 4. Goda lokalmässiga förutsättningar skapas De lokalmässiga förutsäyningarna bidrar 7ll en minskad risk för smiyspridning och infek7on. Hos oss är alla möbler enkla ay rengöra och alla draperier har tagits bort. Stetoskopet är inte läkarens utan pa7entens. Det är oaa det inte finns 7llgång 7ll rena kläder i räy storlek 16

17 5. Konsekvent budskap och regelbunden återkoppling Medarbetarna nås regelbundet av ey tydligt och konsekvent budskap där vikten av ay förebygga vårdrelaterade infek7oner betonas samt en regelbunden återkoppling av resultat. VRI- arbetet har legat högt på agendan hos varje chef i linjen. Vi måste få alla ay förstå hur vi kan spara pengar om vi jobbar med frågan pengar som skulle kunna användas 7ll bäyre och mer vård. Det finns inget samlat grepp kring uppföljning och återkoppling på kliniknivå Det är skillnad på en allmän diskussion av frågan och en tuff uppföljning av [dåliga] resultat det vi gör faller kanske inom den förra kategorin 17

18 6. Städning ses som en viktig del Ledningen ser städning som en strategiskt vik7g och prioriterad del i arbetet med ay förebygga vårdrelaterade infek7oner, och deya reflekteras i städningens upormning och frekvens. I lokalvårdarnas introduk7on ingår utbildning i vårdhygien och mikrobiologi med studiebesök på mikrobiologen. Varje pa7ent ska mötas av en ren vårdmiljö. Fokus har legat på pris, inte på kvalitet - 7digare var städningen rent bedrövlig 18

19 7. Vårdhygien och verksamheter samarbetar tätt EY nära och ak7vt samarbete finns mellan verksamheterna och en Vårdhygien som är närvarande, känner ägarskap för resultat, och har fokus på genomförbarhet. De [Vårdhygien] krånglar 7ll saker och 7ng, förslagen de kommer med fungerar inte i prak7ken [Vårdhygien] vi ser det som vår uppgia ay nå resultat, inte ay ha räy. Vårdhygien kommer inte med några pekpinnar utan är ey stöd i vardagen. Man utnyyjar inte Vårdhygiens kompetens vid planering och förebyggande arbete utan bara vid akuta fall 19

20 8. Fokuserad ledning som agerar via adekvata kanaler Den högsta ledningen agerar ak7vt via adekvata kanaler för ay minska förekomsten av vårdrelaterade infek7oner En framgångsfaktor är ay ledningen har say fokus på VRI Lands7ngsdirektörens personliga engagemang har verkligen bidragit 7ll ey ökat fokus i hela organisa7onen Fokus [på VRI] finns bara när det är ey problem, arbetet förs inte kon7nuerligt eller långsik7gt Jag tror inte ay våra medarbetare och chefer vet ay VRI och BHK är ey fokusområde 20

21 Ses som en viktig medskapare Pa3enten Organisa3ons- kultur 1. Vårdrelaterade infektioner ses som oacceptabla Professionen Opera3v ledning 2. Hygienriktlinjer ses som självklara 3. Riskbedömningar ger proaktiva arbetssätt 4. Goda lokalmässiga förutsättningar skapas 5. Konsekvent budskap och regelbunden återkoppling 6. Städning ses som en viktig del Mikro Meso Lands3ngsövergripande Lands7ngsledning Stödfunk7oner 7. Vårdhygien och verksamheter samarbetar tätt 8. Fokuserad ledning som agerar via adekvata kanaler Makro

22 Frågor kan guida förbättringsarbetet Vilka frågor bör jag som kliniskt verksam ställa mig? Vilken kultur genomsyrar organisa3onen, och hur ser jag själv på vårdrelaterade infek3oner? o Hur ser jag själv och mina kollegor på möjligheten ay förebygga vårdrelaterade infek7oner? Känner jag ey ansvar, och möjlighet ay göra skillnad? Vilken inställning finns 3ll hygienru3ner? o Hur ser jag själv och mina kollegor på hygienru7ner (både basala hygienru7ner och klädregler och ru7ner vid specifika situa7oner)? Ses ru7nerna och reglerna som vik7ga? Följs de av alla? I vilken utsträckning är proak3va riskbedömningar en del av arbetet? o Finns ru7ner för ay iden7fiera riskpa7enter och risksitua7oner och anpassa vården eaer iden7fierade risker? Följs ru7nerna? 22

23 Frågor kan guida förbättringsarbetet Vilka frågor bör jag som del av den opera3va ledningen ställa 3ll mig själv och mina medarbetare? Exempel på frågor a; ställa 3ll dig själv: o Hur ser jag och organisa7onen på vårdrelaterade infek7oner; är de en accepterad del av sjukhusvistelsen eller något som kan och ska undvikas? o Vilken kultur finns i organisa7onen vad gäller hygienru7ner? Följs de av alla? Är det accepterat ay påminna varandra? o Känner jag 7ll avdelningens/klinikens/sjukhusets upall vad gäller förekomst av vårdrelaterade infek7oner och följsamhet 7ll basala hygienru7ner och klädregler? Exempel på frågor a; ställa 3ll din organisa3on: o Vilken kultur finns i organisa7onen vad gäller hygienru7ner? Följs de av alla? Är det accepterat ay påminna varandra? o Använder ni Vårdhygiens kompetens i 7llräcklig utsträckning, inte bara i akuta situa7oner utan även för förebyggande arbete? 23

24 Frågor kan guida förbättringsarbetet Vilka frågor bör jag som del av den högsta strategiska eller poli3ska ledningen ställa 3ll mig själv och min organisa3on? Exempel på frågor a; ställa 3ll dig själv: o Hur ser jag på vårdrelaterade infek7oner; är de en accepterad del av sjukhusvistelsen eller något som kan och ska undvikas? o Vet jag hur städningen fungerar på sjukhusen? Hur oaa städas det? Vilken utbildning får städpersonal kring hygien och smiyspridning? o Känner jag 7ll sjukhusens upall vad gäller förekomst av vårdrelaterade infek7oner och följsamhet 7ll basala hygienru7ner och klädregler? Exempel på frågor a; ställa 3ll din organisa3on: o Vad gör ni för ay minska förekomsten av vårdrelaterade infek7oner? Vad mer kan vi i ledningen göra för ay hjälpa er? o Känner ni 7ll avdelningens/klinikens/sjukhusets upall vad gäller förekomst av vårdrelaterade infek7oner och följsamhet 7ll basala hygienru7ner och klädregler? Vad beror upallen på? 24

25 AY diskutera: Var det något som förvånade? Vad? Hur kan NI u7från er roll stödja de olika nivåerna? Pa3enten Ses som en viktig medskapare Organisa3ons- kultur 1. Vårdrelaterade infektioner ses som oacceptabla Professionen Opera3v ledning 2. Hygienriktlinjer ses som självklara 3. Riskbedömningar ger proaktiva arbetssätt 4. Goda lokalmässiga förutsättningar skapas 5. Konsekvent budskap och regelbunden återkoppling 6. Städning ses som en viktig del Mikro Meso Lands3ngsövergripande Lands7ngsledning Stödfunk7oner 7. Vårdhygien och verksamheter samarbetar tätt 8. Fokuserad ledning som agerar via adekvata kanaler Makro

26 hyp://webbu7k.skl.se/sv/ar7klar/vardrelaterade- infek7oner- framgangsfaktorer- som- forebygger.html 26

27 Lycka till! Marie Källman