Slutrapport av det lokala projektet Romané Bučá i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning

Transkript

1 Kibebe Tsehai Metodutvecklare Skarpnäcks Stadsdelsförvaltning Slutrapport av det lokala projektet Romané Bučá i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Sammanfattning Projektet Romané Bučá var ett arbetsmarknadsprojekt med målet att stödja romer att bli inkluderade i arbetsmarknaden genom olika stödåtgärder. Det pågick under perioden november 2011-juni 2014 och medfinansierades av ESF (Europiska socialfonden) och samordnades nationellt av studieförbundet Sensus. I projektet ingick Stockholms stad genom arbetsmarknadsförvaltningen och Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Delprojektet var organiserat under avdelningen för individ- och familjeomsorgen i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning och var på det sättet en integrerad del i socialtjänsten. Under projektperioden påbörjade 39 deltagare med långvarig arbetslöshet utbildningsprogrammet varav 28 deltagare fullföljde utbildningsprogrammet och praktikperioden. Idag är 12 deltagare i arbete som de erhöll under eller efter projektperioden. Två deltagare är i fortsatt utbildning samt tre på gång ut i planerat arbete. Målsättning för projektet var: minst 60 % av deltagarna ska uppleva att de har mer information kring samhället, samhällsstrukturen och olika möjligheter till egen försörjning jämfört med innan de deltog i projektet. minst 60 % av deltagarna ska ha ett ökat humankapital genom studier eller arbetslivserfarenhet. minst 80 % av deltagarna ska uppleva att de har bättre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden. minst 80 % av deltagarna ska ha en personlig handlingsplan för att närma sig eller komma in på arbetsmarknaden. 100 % av deltagarna ska uppleva ökad egenmakt. Telefon Mobil kibebe.tsehai@stockholm.se

2 SID 2 (26) 50 deltagare ska befinna sig i anställning eller studier efter projektets slut. Projektets målinriktning var att utveckla strategier för romers inkludering på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Projektet var uppbyggt kring viktiga områden i regeringens strategi för romers inkludering i majoritetssamhället utbildning, arbete och förbättrad hälsa. Projektets mål var att stödja romer att bli inkluderade i arbetsmarknaden genom olika stödåtgärder. Viktigt var att deltagande romer var delaktiga i projektets styrning, planering och uppföljning samt att det skulle råda jämställdhet mellan kön och ålder på deltagarna i projektet. I syfte att uppnå dessa mål hade projektet ett inbjudande och nära samarbete med både manliga som kvinnliga romer i olika åldrar och boende i stadsdelsområdet. Styrgruppen för projektet stärkte på olika sätt deltagande romers egenmakt mot utanförskap genom att strategiskt verka för att de själva stegvis skulle kunna höja sin självkänsla och nå tillträde till arbetsmarknaden. Projektets målsättning lokalt i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning var att förändra processerna kring sjukskrivna och långtidsarbetslösa romer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Målsättningen var att utifrån individen i fokus arbeta utifrån ett holistiskt perspektiv, alltså med hela människan i fokus; hälsa, kost, grundutbildning, självkänsla och känsla av att kunna påverka sin situation. Gemensamt för deltagande individer i projektet var att de alla var drabbade av en hög grad av marginalisering och utanförskap. De hade upplevt en otrygg uppväxt eftersom familjen flyttat mellan olika städer och länder. Konstaterad problematik inom deltagargruppen lokalt i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning var: Bristfällig grundskoleutbildning Avsaknad av gymnasieutbildning Avsaknad av tidigare arbetslivserfarenhet eller förankring på arbetsmarknaden och svag förankring i samhället Många hade haft behov av långvarigt försörjningsstöd Många led av ohälsa och var sjukskrivna Känslor av utanförskap Låg aktivitetsnivå Några led dessutom av traumatiska händelser inom sina familjer och sin släkt vilket ytterligare påverkade deras situation. Gemensamt för alla deltagare var att de hade en bristfällig skolgång. Stadsdelsförvaltningen var förtrogen med forskning som visat att en bristfällig skolgång kombinerad med social problematik fördjupar det sociala arvet av gruppens marginalisering, varför utbildning blev en viktig del av projektet i stadsdelen. Dessutom bedömdes att

3 SID 3 (26) utbildningsinsatsen var viktig att komplettera med information om hälsa och kost för deltagarna. Uppföljning av deltagare i projektet visar att många upplever att de mår bättre och har fått en högre motivation till förändring. Alla deltagare har höjt sin kompetens och fått möjligheter att prova arbetslivsinriktad aktivitet. Alla har genomgått praktik och många har fått ett arbete genom deltagande i projektet. Enligt styrgruppens bedömning av projektets insatser var utbildningsprogrammet på Skarpnäcks folkhögskola den arena som gav deltagarna den struktur och inramning som krävdes för att så få hoppade av programmet. Erfarenheterna visar att det var viktigt för deltagarna att ha en skola att gå till dagligen, skapa värdefulla relationer med andra romer och berika sig med sådana valda kunskaper och livserfarenheter som de som grupp hade behov av. Rutiner, struktur och adekvat inlärning hjälpte med andra ord deltagarna att få en hälsosam dagsrytm. De hälsoinsatser som erbjöds deltagarna samtidigt med skolgången var mycket uppskattade. Det kan också nämnas att projektet varit integrerat i ordinarie organisation på stadsdels- och arbetsmarknadsförvaltningen, varför arbetet med att inkludera romer i majoritetssamhället fortsätter att utvecklas även efter projektets slut. I det fortsatta arbetet är även Enskede-Årsta-Vantörs och Farsta stadsdelsförvaltningar delaktiga. Därutöver deltar dessa tre förvaltningar i en förstudie som länsstyrelsen samordnar mellan Stockholms läns kommuner. Målet med förstudien är att lämna in en ansökan om ESF-medel inom programområde 1 för perioden Den gäller utbildningsinsatser med syfte att stödja romers inkludering i majoritetssamhället enligt regeringens strategi Arbetsmarknadsförvaltningen och Jobbtorg Farsta kommer att vara samordnare för ett fortsatt projekt. Slutligen är Skarpnäcks stadsdelsförvaltning delaktig i en annan förstudie som Sensus håller i inom ESF:s programområde 2. Denna ansökan riktar sig till arbetsförberedande insatser för romer genom att till exempel att folkhögskolor får ESF-stöd till att utveckla relevanta utbildningsprogram för hantverkare av olika slag för romer. Syfte och mål med projektet Projektets övergripande syfte och målsättning var att bygga upp ett långsiktigt arbete för att förbättra romers möjligheter att kunna integreras på arbetsmarknaden. Allt arbete skedde genom samplanering i nära samarbete med de romska företrädarna i styrgrupp och projektgrupp.

4 SID 4 (26) Projektet strävade efter att kunna skapa och utveckla samordnade strategier med delaktiga intressenter i staden till att bryta romers utanförskap. Ett delmål var att tillgodose de olika deltagarnas egna unika humankapital i syfte att kunna dokumentera deltagarnas färdigheter, talanger samt kompetenser och på det sätte kunna stärka deras möjligheter till att komma in på arbetsmarknaden. Arbete skedde parallellt från styrgruppen med att informera och höja kunskapsnivån för myndigheter och serviceorgan inom arbetsförmedlingen, arbetsmarknadsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och stadsdelens socialtjänst om romers historia och långvariga problematik. Detta skedde bland annat genom att romerna själva föreläste om romers historia och upplevda utanförskap. Ett annat syfte inom det lokala projektet var att stödja romer mot ökad självkänsla och stolthet för sin egenart genom att ges möjligheter att bjuda in majoritetssamhället till kulturella möten. De kulturella mötena fick ekonomiskt stöd av kulturförvaltningen och bestod av kvällar där allmänheten bjöds in till utställning om romska kläder, dans och musik. Dessutom bjöd den lokala styrgruppen in alla minoritetsföreningar i staden till två olika halvdagar tillsammans med kulturförvaltningen. Mötena ledde till att minoriteterna själva ordnade en minoritetsfestival i Stockholm under tre kvällar i juli och augusti. Projektet strävade aktivt med att skapa förutsättningar för romska arbetssökanden till att bredda sitt jobbsökande. Projektet arbetade målinriktat för att stärka deltagande romers tillträde till arbete genom att förbättra gruppens hälsa och självkänsla samt att sammantaget stödja dem till att kunna bryta deras, på goda grunder, upplevda utanförskap i majoritetssamhället. Detta planerades ske bland annat genom: Aktiviteter för att öka romska arbetssökandes samlade humankapital genom utbildningsinsatser och arbetspraktik Att verka för att deltagande romer i projektet får arbete genom sina förbättrade studie- och arbetslivsmeriter Att genom kombinationen hälsofrämjande insatser, stöd genom anställd brobyggare, utbildningsinsatser och arbetspraktik förbereda projektdeltagarna till att få ett arbete och att klara av det Att bredda romska arbetssökandes nätverk Att öka förtroendekapitalet mellan offentliga aktörer och den romska gruppen

5 SID 5 (26) Att stödja romska företrädare till att agera som förebilder för övriga i målgruppen genom att söka sig till utbildning och arbete Påverka utbildningssystemet så att det bättre kan anpassas efter romers behov Informera andra myndigheter och serviceorgan i staden om romers problematik samt projektet. Deltagande aktörer i projektet nationellt och lokalt Nationellt deltog Uppsala kommun, Eskilstuna kommun, Sundbybergs folkhögskola, Arbetsförmedlingen samt Stockholms stad genom Arbetsmarknadsförvaltningen och Skarpnäcks stadsdelsförvaltning i projektet. Skarpnäcks stadsdelsförvaltning var projektägare för det lokala projektet och var medfinansiär tillsammans med Arbetsmarknadsförvaltningen. Stadsdelsförvaltningens och Jobbtorg Farstas insatser ingick i finansieringen av projektet tillsammans med Arbetsförmedlingens insatser. Stadsdelsförvaltningen fick ekonomisk ersättning från ESF/Sensus för del av kostnader för projektledare och ekonomicontroller samt för anställningen av brobyggare. Därutöver fick romerna ekonomisk ersättning för sitt deltagande i styrgruppens och projektgruppens arbete. Förvaltningens insats var arbetstiden för tjänstemän på förvaltningen för deltagande på möten som berörde projektet samt del av lönebidrag, bland annat OSA-anställningar (offentligt skyddat arbete). Projektets organisation nationellt och lokalt Studieförbundet Sensus var projektägare nationellt och höll i en övergripande styrgrupp med lokala projektrepresentanter. I den nationella styrgruppen ingick avdelningschefer (eller andra högre chefer) och de lokala projektledarna. I den nationella styrgruppen ingick även följeforskarna och en central ekonom som följde upp projektets ekonomi till ESF. Därutöver hade Sensus samordningsmöten med de lokala projektledarna och deras lokala ekonomiansvariga. Lokalt i stadsdelsförvaltningen valdes en erfaren socialsekreterare till projektledare. Dessutom valdes en erfaren controller för uppföljning av ekonomin i projektet och kontrollerade att ESF-bidraget och egeninsatser följde uppgjord ekonomisk kalkyl. Avdelningschefen blev sammankallande ordförande för styrgruppen.

6 SID 6 (26) Projektet startade med att bilda en styrgrupp där inbjudna romer deltog i valet av sin representation i både styrgrupp som arbetsgrupp. Förutsättningarna inför valet var att det skulle råda jämställdhet mellan könen och mellan de olika romska grupperna. Styrgruppen kom att bestå av projektledaren, chefen för stadsdelförvaltningens enhet för arbetsverksamheter, ESF:s nationella projektledare på Sensus, enhetschefen för enheten för flykting- och nationella minoritetsfrågor på arbetsmarknadsförvaltningen, Jobbtorg Farstas chef, projektchefen på socialförvaltningens utvecklingsenhet, rektorn för Skarpnäcks folkhögskola, samordnare på arbetsförmedlingen samt en handläggare på grundskolestaben på utbildningsförvaltningen. Därutöver bestod styrgruppen ursprungligen av sju representanter valda av romerna; tre män och fyra kvinnor ur olika romska grupper. Efterhand som det romska deltagandet i styrgruppen följdes upp visade det sig att deltagandet i styrgruppen var ojämn. Styrgruppen beslutade därför, efter dialog med den romska gruppen, att romerna istället skulle representeras av brobyggaren samt ordförandena i de två romska föreningarna i stadsdelsområdet. Därefter bestod den romska representationen av två män och en kvinna som kom att delta på de allra flesta styrgruppsmöten. Styrgruppsmötena ägde rum varannan månad där alla deltog aktivt med synpunkter på projektets utveckling. Samtliga deltagares tankar, idéer, synpunkter och problemanalys togs tillvara i projektet och bedömdes gemensamt om de var genomförbara inom projektets ram. Projektledaren höll själv i en projektgrupp där deltagare från styrgruppens alla parter deltog, inklusive romska representanter. Projektgruppens uppdrag var att arbeta operativt för att styrgruppens intentioner skulle kunna uppnås. I projektgruppen blev stadsdelsförvaltningens, Skarpnäcks folkhögskolas, Arbetsförmedlingens och Jobbtorg Farstas insatsmöjligheter värdefulla att ta tillvara på. Projektgruppen planerade för och följde upp placeringar av unga romer som fick arbeten på skolor, ungdomsgårdar och parklekar. De samordnades av enhetschefen för resursenheten för barn och ungdom och följdes upp tillsammans med parterna. Arbetssätt Den höga arbetslösheten och utanförskapet bland romer i Skarpnäcks stadsdelsområde var orsak till att förvaltningen engagerade sig i projektet. Det visade sig också vid projektstarten att de romska deltagarna hade mycket svårt

7 SID 7 (26) att få arbeten i den reguljära arbetsmarknaden. De flesta deltagare visade vid kartläggningen dålig skolbakgrund, bristande kommunikativa förmågor, bristande insikt om planering och organisationsförmåga samt bristande tidsuppfattning och initiativförmåga. Samtliga av dem saknade dessutom tillräckligt förtroende för att myndigheter som Arbetsförmedlingen, Jobbtorg och socialtjänsten skulle kunna, eller ens ville, stödja dem till lämpligt arbete. Styrgruppen kom överens om att det lokala projektprogrammet i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning skulle fastställas till åtta månader lång utbildning följt av två till tre månader individuellt anpassad praktik. Utbildningsprogrammet skulle genomföras på Skarpnäcks folkhögskola och skulle innehålla romsk historia och kultur, svenska, föreningskunskap, samhällskunskap, matematik, psykologi och hälsokunskap. Målet var att utbildning och individuellt anpassad praktik skulle kunna leda till att bryta negativa trender och ge en fot in på arbetsmarknaden. Projektet har genomfört utbildningar och seminarier men också gjort gemensamma studiebesök hos samarbetspartners i Spanien, Tjeckien och Finland för att nå ett breddat utbyte kring hur man kan arbeta med inkluderingen av romer. De romska representanterna i styrgruppen deltog i studiebesöken. Utbildningsprogrammet kompletterades med anpassade hälsoprogram genom en hälsocoach/sjuksköterska. De arbetsförberedande åtgärderna igångsattes gemensamt med arbetsförmedlingen och Jobbtorg Farsta. Individ- och familjeomsorgens enhet, enheten för ekonomiskt bistånd, engagerades till att rekrytera romer som deltagare i projektet samt att stödja deltagande romer till att bli kvar i projektet. Därutöver skedde rekrytering genom Arbetsförmedlingen. Genom nära samverkan med projektets aktörer fick deltagarna stöd att gå igenom hela programmet med arbetsträning, praktik m.m. Skarpnäcks folkhögskola bidrog med sin pedagogiska arbetsmetod. Deltagarna var engagerade under utbildningen och ämnena motiverade dem att närvara i skolan under hela utbildningsperioden. Brobyggarens stöd till deltagarna kompletterades med en jobbcoach på Jobbtorg eller att arbetsförmedlingen bistod genom vägledning till att efter praktikperioden komma in på arbetsmarknaden. Deltagarna fick genom detta strukturerade arbetssätt tydliga arbetsplaner som hjälpte dem att lita till att de skulle kunna nå uppställda mål.

8 SID 8 (26) Deltagarna etablerade en personlig kontakt med Arbetsförmedlingen och/eller Jobbtorg Farsta både i grupp och enskilt. Kontakten med dessa myndigheter, speciellt med Arbetsförmedlingen som från början för romerna upplevts perifert och svårtillgängligt, ledde till en ökad kunskap hos romerna om myndigheternas olika stödåtgärder. Deltagande romers förtroende för samhällets myndigheter ökade betydligt genom dessa kontakter inom projektet. Projektet följde upp deltagarnas aktivitet en gång i månaden genom arbetsgruppsmöten. Målet var att stödja deltagarna till att blicka framåt under sin utbildning och aktivitet samt att göra upp planer för hur de skulle kunna komma vidare in på arbetsmarknaden och bli självförsörjande. Skarpnäcks folkhögskolas gruppverksamheter, aktivitetsplaner, rekryteringsbas och individuella samtal skapade förtroendefulla och trygga relationer med deltagarna. Utbildning i grupp kombinerad med individuell coaching blev en del av den positiva förändringsprocess för deltagarnas som från början hade negativ attityd till praktik. Deltagarna insåg värdet av att befinna sig i en arbetssituation och att få individuella referenser och att det var viktigt för deras framtida möjligheter till att få fäste på öppna arbetsmarknaden. Att jobba med delaktighet i utvecklingen av insatser inom projektet visade sig stärka deltagarnas självkänsla och ledde till ökat engagemang hos dem. Många uttalade också att deras känsla av att de hade inflytande över sina egna liv ökade efterhand som projektet fortskred. Både deltagarna liksom tjänstemän och annan personal, som arbetade inom projektet, upplevde ett ömsesidigt utbyte och lärande. För projektpersonalens del innebar detta en kompetensutveckling om romer och deras unika problematik. Deltagarna fick ett ökat självförtroende och tillit till samhället och dess stödfunktioner. Projektpersonalen blev en resurs under och efter projektets slut för ordinarie verksamheters utveckling enligt regeringens strategi för att inkludera romer i majoritetssamhället. Samarbetspartnerna i styrgruppen och projektgruppen träffades regelbundet för att diskutera det aktuella läget i projektets olika delar, den fortsatta processen samt uppnådda resultat. Styrgruppen diskuterade också olika möjligheter för stadsdelsområdets romer att genom ordinarie resurser nå arbetsmarknaden. Stadsdelsförvaltningens olika enheter hade därutöver egna arbetsträffar för att utveckla samarbetet mellan enheterna genom analyser av de olika problem som uppstod under projekttiden.

9 SID 9 (26) Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen, Skarpnäcks folkhögskola, Jobbtorg Farsta, resursenheten för barn och ungdom, enheten för arbetsverksamheter och det aktiva engagemang på chefs- och handläggarnivån är bidragande orsaker till de konstaterade framgångar som projektet uppnådde. Egenutvärdering var ett viktigt instrument i projektet för att höja kvaliteten och nå målet. Projektpersonalen gjorde en utvärdering av programmet och insatsen i mitten och slutet av varje program. På de lokala styrgrupps- och arbetsgruppsmötena fanns fasta punkter i dagordningen. En av punkterna var en enklare uppföljning av projektets aktuella situation. Uppföljningen var både kvantitativ som kvalitativ. I dessa uppföljningar kunde styrgruppen, genom romernas delaktighet, jämföra den upplevda effekten med de förväntade effekterna inom projektet. Sammanfattning av projektets arbetssätt: I dialog med minoriteten fånga upp förväntningar Att arbeta tillsammans med deltagande romer, inte för dem I samråd med deltagarna komma överens om individuella realistiska mål Motivationsarbete enligt metoden motiverande samtal (MI) Helhetssyn Kontinuerligt uppföljande stöd Upprättande av individuella kompetensutvecklingsplaner Strukturerad samverkan med andra aktörer och myndigheter Stödja den romska brobyggaren till att finna sin stödjande roll för romska deltagare Erfarenhetsutbyte med verksamheter både nationellt som transnationellt Fokus på grundutbildning inom valda adekvata områden följt av arbetsträning/praktik och arbete. Två romer höll i en kvinnogrupp för romska föräldrar där syftet var att föra dialog om hur kvinnorna kunde stödja varandra till att öka skolnärvaron för deras barn. De höll i återkommande gruppträffar med ett trettiotal kvinnor, de allra flesta med barn. Dessa två genomgick dessutom en utbildning i att hålla föräldrakurser enligt metoden ABC (Alla barn i centrum) men de har i skrivande stund inte lyckats klara godkänt i den tentamen som följde kursen. Målsättningen är att starta nya ABC-kurser för romska föräldrar hållna av romska mötesledare.

10 SID 10 (26) Projektets effekter Målsättning för projektet var: minst 60 % av deltagarna ska uppleva att de har mer information kring samhället, samhällsstrukturen och olika möjligheter till egen försörjning jämfört med innan de deltog i projektet. minst 60 % av deltagarna ska ha ett ökat humankapital genom studier eller arbetslivserfarenhet. minst 80 % av deltagarna ska uppleva att de har bättre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden. minst 80 % av deltagarna ska ha en personlig handlingsplan för att närma sig eller komma in på arbetsmarknaden. 100 % av deltagarna ska uppleva ökad egenmakt. 50 deltagare ska befinna sig i anställning eller studier efter projektets slut. Uppföljning har visat att minst 90 %, de allra flesta av deltagarna, har uttalat att de fått information om samhället samt om vägar och möjligheter till egen försörjning jämfört med hur det var innan projektet. Uppföljning visar att alla deltagare uppger att de har fått en personlig handlingsplan för hur de ska kunna närma sig arbetsmarknaden. Nästan alla deltagare uppger dessutom att deras motivation till förändring ökat samt att de utvecklat bättre rutiner och struktur i sitt dagliga liv samt att de har höjt sin kompetens genom projektet. De allra flesta har uppgett att de mår bättre, och att de har lärt sig att skriva, läsa och räkna. Minst 90 % av deltagarna har fått möjligheter till att pröva arbetslivsinriktad aktivitet, praktik eller arbete medan minst 90 % uppger att de upplevt ökad egenmakt i projektet och över sin situation. Hälsoutbildningen har, enligt deltagarna, skapat intresse och engagemang för hälsa och livsstilsrelaterade frågor. Några har hittat sin egen väg till förbättrad hälsa genom att välja hälsofrämjande alternativ. Under projektperioden påbörjade 39 deltagare med långvarig arbetslöshet utbildningsprogrammet. 28 deltagare fullföljde utbildningsprogrammet och praktikperioden. Avhoppen skedde i början av de två hållna programmen och berodde på till exempel svåra hälsoproblem, svårigheter att klara barnomsorg eller upplevelse av att inte orka vara i skolan heldag.

11 SID 11 (26) Idag är tolv deltagare (43 % av de som fullföljde programmet) i arbete som de erhöll under eller efter projektperioden. Två deltagare är i fortsatt utbildning samt tre på gång ut i planerat arbete. Resterande deltagare, som inte har fått arbete, har alla kontakt med Jobbtorg Farsta eller Arbetsförmedlingen och har olika individuella planeringar inom sitt arbetssökande. En av de tolv har erhållit arbete i öppna arbetsmarknaden. Två unga och en äldre rom har anställning på stadsdelsförvaltningens ungdomsgårdar och parklekar, delvis finansierat med lönebidrag. Genom projektet har personal från förvaltningens resursenhet för barn och ungdom på ett enkelt sätt fått bra kontakt med romska föräldrar vars barn haft stor skolfrånvaro och därmed kunnat hjälpa familjen till en förbättrad situation. Utöver detta hade förvaltningen under projektet aktiv samverkan med Jobbtorg Farsta. Detta möjliggjorde för totalt under projektperioden tolv romska unga vuxna att i sex månader vardera, genom ungdomsanställningar, jobba som kamratstödjare inom stadsdelsområdets grundskolor. Enligt skolornas bedömning bidrog insatsen till att romska elevers skolnärvaro ökade under den perioden. För närvarande tjänstgör fortfarande tre romska unga vuxna i skolorna. Genom projektet uppger många deltagare att de fått ett ökat förtroende för det så kallade majoritetssamhället, särskilt gällande kommunala och statliga myndigheter. Projektet har bidragit till att romer kunnat skapa nya nätverk och frambringat nya romska förebilder. Stadsdelsförvaltningens fasta uppfattning är därmed att projektet minskat förtroendeklyftan mellan romer boende i stadsdelsområdet och samhället i övrigt. Romerna har fått ökad förståelse för samhällets funktioner och ökad tillit till olika myndigheter och serviceorgan. Genom att projektet bidragit till att lyfta fram romska förebilder har förebilderna blivit viktiga symboler för romska barns och ungdomars framtidsvision. Förvaltningens uppfattning är att projektet varit en bidragande del till att bryta fördomar och negativa trender hos både romerna själva som hos majoritetsbefolkningen. Projektet har också gett värdefull kunskap om hur förvaltningen kan arbeta vidare i samarbetet med övriga aktörer i syfte att inkludera romerna på arbetsmarknaden.

12 SID 12 (26) Sammanfattning av synbara effekter: Deltagarna har ökat sitt kunnande om samhället samt fått arbetserfarenheter och arbetspraktik Deltagare har kommit närmare arbetsmarknaden och egen försörjning. Några har fått jobb genom individuellt anställningsstöd Alla deltagare har fått pröva på arbetslivet inom områden som överensstämmer utefter individuella erfarenheter Deltagarna har inte varit beroende av försörjningsstöd under projekttiden eftersom de haft ersättning av aktivitetsstöd och statliga lönebidrag De allra flesta har fått ett ökat självförtroende och har kunnat sätta upp mål för framtiden De har fått vägledning och platsförmedling Projektet har utvecklat myndigheters samordnade strategier för romers inkludering i samhället och på arbetsmarknaden Projektet har minskat på förtroendeklyftan mellan den romska minoriteten och deltagande myndigheter Projektet har lett till etablerad samverkan mellan olika aktörer på lokal nivå för förbättrade förutsättningar för romers möjligheter till studier och arbete Projektet har spridit kunskap om den romska frågan och har påverkat deltagande aktörer såsom de romska grupperna samt majoritetssamhället lokalt Projektet har skapat ett fungerande samarbete kring romers inkludering mellan Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, studieförbundet Sensus, Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsförvaltningen, Jobbtorg Farsta och Skarpnäcks Folkhögskola Genom de romska elevstödjarna samt de två romerna, som höll i kvinnogruppen för romska föräldrar, ökade de lokala romska gruppernas insikt om vikten av att deras barn genomgick en fullgången grundskola Genom romska kulturmöten på Skarpnäcks folkhögskola samt Skarpnäcks kulturhus spreds kunskap om romer till majoritetssamhället. Dessutom innebar Fem folk festivalen ett närmande i förståelsen mellan de fem minoriteterna. Vid intervjuer med deltagarna anser de att projektet bidragit till att de närmat sig arbetsmarknaden samt att de fått ökad självinsikt och fått stärkt självkänsla.

13 SID 13 (26) Sammanfattning av framgångsfaktorer Den samverkan, som projektet skapade mellan förvaltningen, Sensus, Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsförvaltningen/Jobbtorg Farsta samt Skarpnäcks folkhögskola, var den viktigaste förutsättningen till att projektet kunde uppnå de uppställda målen. En annan framgångsfaktor var, enligt förvaltningen, att alla enheter inom förvaltningens individ- och familjeomsorg 2012 formulerade ett gemensamt åtagande: Romer inkluderas i majoritetssamhället. Åtagandet kompletterades med de olika enheternas arbetssätt och uppföljningsmetod. Åtagandet innebar att enhetscheferna i verksamhetsplaneringarna förde dialog med sina medarbetare om vad åtagandet betyder för de olika enheterna. Därefter kom man överens om vilken form av samverkan som behövde utvecklas för att främja målet. Detta åtagande finns fortfarande med i verksamhetsplanerna för 2014 i syfte att organisationen ska fortsätta inkluderingsarbetet trots att projektet upphört. En av de viktigaste framgångsfaktorerna visade sig vara att deltagarna var motiverade och informerade om utbildningsprogrammet samt att de själva frivilligt hade sökt sig till denna. En annan framgångsfaktor var, enligt förvaltningen, att deltagarna upplevde sig ha haft inflytande i frågor som berörde dem gällande utbildningsprogrammet, den individuella praktiken och vilket mål som ställdes upp för dem individuellt efter praktikperioden. Deltagarna jobbade allt aktivare under projektets gång med att bygga upp de egna nätverken med andra aktörer, när det gäller frågan om romers inkludering, arbetsmarknad, utbildning, kulturaktiviteter och dylikt. Brobyggaren och styrgruppens romska representanter sökte kontakt med andra myndigheter och intilliggande stadsdelsförvaltningar för att presentera sig och projektet och dess syfte. De kontaktade också självständigt stadens politiker för olika träffar på Skarpnäcks folkhögskola och bjöd in delar av styrgruppens ledamöter till dessa. Varje deltagare erbjöds stöd och praktisk hjälp att hantera olika problem i sitt individuella förändringsarbete, exempelvis hjälp till att kontakta myndigheter, stöd i möten med myndigheter och andra instanser i samhället. För många av dem var detta avgörande för om de skulle orka vara kvar i studierna, planera framåt eller att dagligen gå till sin praktik eller arbete.

14 SID 14 (26) Ytterligare en viktig framgångsfaktor var ett inbjudande och förstående förhållningssätt från deltagande tjänstemän från olika myndigheter och folkhögskolan. Detta skapade tillitsfulla relationer och ingav förtroende för myndigheterna. Viktigt var också att projektets parter kunde skapa delaktighet med de romska representanterna genom att föra en kontinuerlig dialog och uppföljning av projektets resultat. En förutsättning för att romerna skulle uppleva riktig delaktighet var att de kunde känna att de kunde påverka insatserna, så att de så långt som möjligt kunde anpassas efter romers behov. Slutligen kan nämnas att projektets mål var till stor del avhängigt av att projektledningen hade erfarenheter av att jobba med marginaliserade människor och hade ett stort engagemang för att lyckas med de målsättningar som sattes upp för projektet. Jämställdhetsintegrering Målet för projektet var att nå en jämn ålders- och könsfördelning för deltagarna i projektet. Dessutom var målsättningen att de deltagande romerna skulle ha sin tillhörighet i olika romska grupper. Resultat blev att 37 procent av deltagarna var män medan 63 procent var kvinnor. Deltagarnas ålder var spridd mellan unga vuxna upp till drygt femtio års ålder. De 28 deltagare som fullföljde programmet tillhörde tre olika grupperingar; kaale, lovara och kalderash. Projektet har arbetat efter lika villkor för alla deltagare oavsett funktionshinder, ålder, kön eller ursprung. Projektet har inkorporerat jämställdhetsperspektivet i utbildningsprogrammet samt i andra projektaktiviteter och insatser. Jämställdhetsarbete och frågor kring detta var viktiga aspekter som ingick i alla delar av projektet. I utbildningsprogrammet togs till exempel kända romska kvinnor upp som förebilder. Kvinnor och män i projektet hade lika rättigheter och förutsättningar, och projektet arbetade med att stärka deltagarnas ekonomiska och sociala situation. Två deltagare i projektet startade självständigt ett projekt som erbjöd stöd till romska kvinnor i rollen som förälder och familjemedlem. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar Tillgänglighet för deltagare med olika former av funktionsnedsättning var ett av projektets åtaganden. Skarpnäcks folkhögskola bemötte deltagare med psykiska eller sociala funktionshinder genom respektfullt bemötande och samtal.

15 SID 15 (26) Spridning och påverkansarbete Projektets styrgrupp och projektgrupp påverkade olika grupper på lokal och regional nivå genom sina aktiviteter i form av konferenser, studiebesök, kulturaktiviteter, möte med andra förvaltningar och myndigheter gällande romers inkludering. Projektdeltagarna, tillsammans med brobyggaren, arbetade för att sprida kunskap till allmänheten om den romska kulturen, romsk historia och romers situation för att motverka fördomar. Under projektet hölls tre kulturarrangemang; en på Skarpnäcks folkhögskola och två i Skarpnäcks kulturhus. Genom kulturaktiviteterna, som hölls av romerna själva, främjades allmänhetens möjligheter till att få romska kulturupplevelser och samtidigt utvecklade deltagande romer sina skapande förmågor. Därutöver avslutades projektet med att de fem nationella minoriteterna själva höll i en Fem folk festival, där allmänheten i Stockholms stad bjöds in. Enligt uppgift besöktes festivalen av besökare. Det nationella projektet, inklusive stadsdelsförvaltningens del, presenterades i en spridningskonferens till olika intressegrupper med redovisning av erfarenheterna från projektet. Projektet följs upp och dokumenteras av det nationella projektet och dess följeforskare (Sensus). Skarpnäcks stadsdelsförvaltning har skrivit denna slutrapport över det lokala projektet gällande det lokala projektets resultat och erfarenheter. Dokumentationen kommer att spridas till deltagande myndigheter och intressegrupper. Viktiga förutsättningar för styrgrupp och arbetsgrupp Genom att skapa två grupper på ledningsnivå, en styrgrupp och en arbetsgrupp, där olika samverkanspartner är delaktiga, gavs projektarbetet styrka och effektivitet. Styrgruppen satte upp målen och ramarna för projektet medan arbetsgruppen verkade på operativ nivå. En förutsättning för att lyckas med målsättningen med det lokala projektet var att alla i styrgruppen och projektgruppen fick insikt om romers långvariga problematik och hur detta yttrar sig i dagens majoritetssamhälle. Projektet började med ett samförstånd i styrgrupp och projektgrupp om att romers sämre förutsättningar att nå sin fulla potential lett till att de starkt upplever ett utanförskap i majoritetssamhället. Ledorden för projektets målsättning som var viktiga för styrgruppen att enas om:

16 SID 16 (26) Samförstånd om att målet i projektet var att stödja romer till utbildning eller arbete Genom olika kompletterande satsningar genom stadsdelsförvaltningen, Jobbtorg Farsta och stadsdelens skolor (kvinnogrupp och kamrat-/elevstödjare) höja romska elevers skolnärvaro i grundskolan Komplettera ESF:s projektmål ytterligare genom att inom ordinarie organisation och budget inom Stockholms stad (Kulturförvaltningen) genom romska kulturevenemang verka för att stödja romers självkänsla och stolthet I samarbete med Kulturförvaltningen och de fem minoritetsföreningarna i Stockholm stödja minoriteterna att ordna minoritetskulturevenemang för allmänheten efter projektslutet. Utmaningar De utmaningar som styrgruppen hamnade i under projektet var bland annat: Bristfällig närvaro av romska styrgrupps- och projektgruppsledamöter Upplevelse av frustration för att det var långdraget och segt innan deltagarna kom ut i praktik och arbeten Upplevelse av frustration för att projektet skulle ta slut och att deltagarna åter skulle stå utan stöd till arbete från myndigheterna Dessa utmaningar gjorde att styrgruppen delade ut uppdrag till olika arbetsgrupper. En arbetsgrupp bestod av projektledaren och ordföranden som tillsammans med enhetscheferna för arbetsverksamheter och för resursgruppen för barn och ungdom träffade de romska representanterna i styrgruppen gällande den bristfälliga närvaron. Efter presentation av hur den närvaron såg ut fördes dialog om vad detta berodde på, och hur denna skulle kunna förbättras. Efter samförstånd om orsakerna kom man överens om att föreslå styrgruppen att enbart brobyggaren och ordförandena för de två romska föreningarna skulle representera romerna. Projektgruppen fick också en annan romsk representation. Efter denna nyordning blev det bättre närvaro av de romska representanterna i både styrgrupp som arbetsgrupp. De romska representanternas frustration över att de inte fick jobb på en gång kunde hanteras genom dialog och information från alla parter i projektet. Frustrationen minskade för varje gång en deltagare fick praktik eller arbete.

17 SID 17 (26) Projektledningen blev medveten om att om deltagarna inte fick lönebetalt arbete tappade många motivationen att vara delaktiga i projektet. Socialsekreterare och arbetskonsulenter, som är utbildade i metoden Motiverande samtal (MI) använde denna samtalsmetod vid rekryteringen av deltagare i projektet liksom i de fortsatta kontakterna med ibland frustrerade deltagare inom utbildningsprogrammet. Det är också utmanande att fortsätta samarbetet för romers inkludering mellan arbetsförmedlingarna, arbetsmarknadsförvaltningen, utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna fortsätter efter att projektet upphör utifrån regeringsstrategin om romsk inkludering De lärdomar som projektet skaffat måste tas tillvara och fortsätta att utvecklas i staden. Under den första tiden i projektet var det ett relativt stort avstånd mellan stadsdelsförvaltningens personal och romerna. De hade olika utgångspunkter vad gäller struktur och tider, framförhållning med mera. Med tiden förbättrades detta och förståelsen för varandra ökade, och samarbetet blev relativt enkelt under det sista projektåret. Att bygga på en tillitsfull relation med de romska deltagarna var avgörande för att projektet skulle lyckas. Den största vinsten med projektet förutom att romer kommit ut i arbetslivet har varit att andra romer har fått ett hopp om framtiden. Många romer har uppgett att de innan projektstarten upplevde detta omöjligt men idag ser nytt hopp för deras framtid. Reflektioner från samverkanspartners Nedan följer reflektioner från parterna som deltog i projektet. Brobyggare, Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsförvaltningen, Skarpnäcks folkhögskola, Socialförvaltningen, Stadsdelsförvaltningens övergripande reflektioner, Skarpnäcks stadsdelsförvaltning; enheten för ekonomiskt bistånd, enheten för arbetsverksamheter och resursenheten för barn och ungdom och Utbildningsförvaltningen Brobyggarens reflektioner Min roll som brobyggare blev svår inom projektet eftersom det inte är enkelt att jobba med två olika kulturer; den uppdelade romska i samverkan med myndighetskulturen. Utan en brobyggare som hade erfarenhet av arbete inom statliga institutioner samt hade redan från början förtroendet inom den romska gruppen skulle detta projekt inte ha fungerat så väl.

18 SID 18 (26) Som romsk brobyggare har jag jobbat som en länk mellan stadsdelsförvaltningen och Jobbtorg Farsta genom att ha en arbetsplats både på förvaltningen som på Jobbtorg. I samband med min tjänst som brobyggare inom projekt Romané Bučá har mitt förtroende för Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, Jobbtorg Farsta samt Arbetsförmedlingen ökat. Min erfarenhet av projektet är att personer som tidigare inte hade någon kontakt med Arbetsförmedlingen, Jobbtorg Farsta eller andra myndigheter har genom deltagande i projektet ändrat sig och är nu ute i arbete eller är inskrivna på Jobbtorg eller Arbetsförmedlingen. Sedan är min uppfattning att projektets satsning på unga vuxna romer som arbetade i skolorna för att stödja att romska elever ska kunna höja sin skolnärvaro var mycket viktigt för helheten. En sådan satsning borde enligt min uppfattning kunna permanentas, denna gång av skolorna, om den romska strategin ska komma att lyckas. Funktionen som jag hade i projektet, och fortfarande har nu inom Arbetsmarknadsförvaltningen, som romsk brobyggare var den första någonsin i Stockholm Stad varför denna erfarenhet borde föras vidare till staden som helhet. Detta eftersom mycket arbete måste göras för att kunna minska på förtroendeklyftan mellan romer och myndighetspersoner i staden. Förutsättningen för detta är bland annat att samhällets myndigheter ska få ökad kunskap om romer och deras verklighet. Det som krävs för att vi ska nå målet i 20-årsplanen gällande romerna som är fastställt av regeringen är att vi tillsammans börjar jobba aktivt med problemlösningar som kan minska på romernas känsla av utanförskap i samhället. (Brobyggare Mikael Toftesson) Arbetsförmedlingens reflektioner Arbetsförmedlingens representant har dels jobbat operativt som strategiskt i delprojekt Skarpnäck där ett nära samarbete funnits med Skarpnäcks stadsdel, projektledning, Jobbtorg och Skarpnäcks folkhögskola. De operativa arbetsuppgifterna har bland annat varit beslutfattande för alla deltagares aktivitetsstöd, haft utbildning och information om aktivitetsstöd, uppföljning med projektteamet och elever, kartläggnings- och utredandesamtal med eleverna, jobbsökaraktiviteter såsom CV, personligt-brev, intervjuträning mm. AF:s representant har också hållit lektioner i arbetsmarknadskunskap, arbetsförmedlingens olika stöd, starta eget och socialt företagande.

19 SID 19 (26) Framtagandet av praktikplatser/arbetsplatser och den individuella stöttningen inför praktik/jobb, besök på arbetsplatsen, uppföljning mm, har gjorts i samarbete med AF:s representant och Jobbtorgs representanter. AF:s representant har varit medlem i både lokal arbetsgrupp och lokalstyrgrupp- samt central styrgrupp där ett strategiskt arbete bedrivits. Arbetsmarknadsförvaltningens reflektioner Samordning och samråd Arbetsmarknadsförvaltningen har som uppdrag att samordna nationella minoritetsfrågor i Stockholm stad. Parallellt med projektet har Arbetsmarknadsförvaltningen arbetat med den romska gruppen och frågor rörande romsk inkludering. Sedan 2012 har Arbetsmarknadsförvaltningen genomfört flera möten med den romska gruppen som har resulterat i en romsk arbetsgrupp med demokratiskt valda representanter från de olika romska grupperna; kelderash, arli, lovara, resande och kaale. Arbetsgruppen har arbetat fram behov och önskemål inom områdena; arbetsmarknad, förskola/skola, äldreomsorg och sociala frågor. Bland annat efterfrågas yrkesutbildningar för romer, romska brobyggare/ vägledare, fler modersmålslärare, möjligheter till hemtjänst och anhörigvårdare samt ett nytt romskt center i Stockholm för att samla romer och skapa en mötesplats för romska frågor i staden. Arbetet med att förankra behoven och önskemål med övriga förvaltningar fortgår genom samrådsmöten. Arbetsmarknadsförvaltningen har deltagit i Projektet Romané Bucá sedan starten, både i styrgrupp, i arbetsgrupp och rent operativt. Jobbtorg Farsta inom Arbetsmarknadsförvaltningen har under projektets gång varit arbetsgivare för projektets brobyggare på 20 % och personal inom jobbtorget har arbetat aktivt med deltagare i projektet. Nätverk för romsk inkludering Stockholms stad har ett nätverk för romsk inkludering. Medverkar gör förutom Arbetsmarknadsförvaltningen som leder nätverket: Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning, Farsta stadsdelsförvaltning, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, utbildningsförvaltningen och Jobbtorg Stockholm. Nätverket är öppet för fler förvaltningar. Nätverket bildades för att bland annat diskutera ESF-förstudier för romsk inkludering och är numera ett forum för utbyte av alla romska frågor.

20 SID 20 (26) Romska Brobyggare Arbetsmarknadsförvaltningen har i samarbete med Jobbtorget i Farsta och ekonomiskt bistånd i Farsta, Enskede-Årsta-Vantör och Skarpnäck stadsdelsförvaltningar ansökt om medel från regeringskansliet för att anställa två brobyggare inom social omsorg och hälsa som beviljats. De två brobyggarna går en utbildning på 50 % på Södertörns högskola och har sin placering på Jobbtorget i Farsta där de ska arbeta som vägledare mellan romer och tjänstemän. Brobyggarna kommer att var delaktiga i information och utbildningstillfällen i romska frågor, både för tjänstemän och romer samt ge samhällsinformation till romer. ESF-förstudie- Kompetensutveckling för tjänstemän och romer Arbetsmarknadsförvaltningen deltar i en arbetsgrupp i en ESF-förstudie om romsk inkludering i Stockholmsregionen sedan ESF-förstudiens fokus är kompetensutveckling för tjänstemän och romer om romsk inkludering utifrån ett rättighetsbaserat arbete. Förstudien avslutas i september 2014 med en projektansökan senare under året/ i början på Projektägare för förstudien är Länsstyrelsen. Förstudien gäller programområde 1. ESF-förstudie-sysselsättning för romer En ESF-förstudie som rör sysselsättning, programområde 2 har påbörjats med fortsättning under hösten Projektägare är Sensus. En arbetsgrupp kommer att bildas under hösten. Fokus kommer att ligga på yrkesutbildningar för romer och andra vägar till arbete. Skarpnäcks folkhögskolas reflektioner Framgångsfaktorer Skarpnäcks folkhögskola som bildnings- och mötesarena Projektet har på många sätt möjliggjorts av de kontakter med romer som skapats genom Skarpnäcks folkhögskola som bildnings- och mötesarena och vår personals kontaktytor och arbetssätt. Redan innan Stockholms stads och Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings inträde i projektet hade folkhögskolan aktivt arbetat för att möjliggöra utbildningsinsatser med och för romer. Denna ansats byggde vidare på ett redan etablerat förtroende för folkhögskolan hos målgruppen. Under projektperioden har vi ytterligare befäst vårt förtroende hos de romska grupperna i Skarpnäck och projektet har berikat skolan på många sätt och ytterligare utvecklat vårt förhållningssätt till romer. Det pedagogiska arbetet i klassrummet Förutsättningen och grunden för att deltagarna har gjort de kunskapsmässiga, sociala och kulturella framstegen är att vi har byggt upp ett ömsesidigt förtroende, skapat tillit och låtit det ta tid. Vi har också uppvisat en positiv

21 SID 21 (26) nyfikenhet vilken blev ömsesidig där vi såg mer likheter än olikheter vilket vi satte fokus på. Det gällde också i allra högsta grad i mötet mellan de olika romska språk- och kulturgrupperna, där arbetade vi med att se till det gemensamma målet och påvisa de vinster gruppen kunde göra gemensamt. Vi arbetade med att höja deltagarnas kompetens och möta dem på deras egen nivå det betydde också mycket individuellt arbete med bekräftelse på framsteg och uppmuntran vilket i sin tur väckte lusten till att lära sig. Det finns hos romerna i Skarpnäck en stor efterfrågan på fortsatta utbildningsinsatser för romer. Kurator och hälsocoach Utifrån det ömsesidiga förtroendet som byggts upp vände sig många av deltagarna till folkhögskolans kurator. Det kunde till exempel vara i form av kontakt med myndigheter, ekonomiska frågor men inte minst stödsamtal vad gällde personliga relationer och psykisk hälsa. Intresset för hälso- och livsfrågor bland kvinnorna på kursen mynnade ut i att Kvinnogruppen startades av ett par engagerade deltagare. Under denna period gav vi handledning till gruppledarna, deltog i möten och närvarade då utländska delegationer besökte skolan för att ta del av vårt arbete plus att utbyta erfarenheter och diskutera metoder i hälsofrågor för romer. Det pedagogiska samhällsarbetet Deltagarna arbetade vidare på det temaarbete som påbörjades redan våren 2012 under den studiemotiverande folkhögskolekursen för romer. Temat var romer förr, nu och i framtiden. Vi påvisade vägar för att driva sina krav på ett bättre samhälle för romer. Många romer har ställt sig utanför samhället p.g.a. ett stort misstroende, rädsla och inte heller sett någon möjlighet att kunna påverka eller haft kunskap om vägar för att påverka. Vi var lyhörda för önskemål och behov som uppkom och arbetade med demokrati, hur styrs Sverige, politiska ideologier det bidrog till en ökad kunskapstörst vilket resulterade i att vi på folkhögskolan hade en öppen demokratikväll där alla romer var välkomna. En viktig faktor vid den här typen av arrangemang var att någon av oss icke romer tog oss tid till personlig kontakt med representanter från de olika romska grupperna så att alla kände sig välkomna. Det var en förutsättning för att de olika romska grupperna skulle komma. Det är en av de viktiga metoderna inom Community work, vi arbetade utifrån det perspektivet, den kunskapen och med de metoderna för att nå lyckade resultat Förbättringsfaktorer Aktiviteter Vi ser att vi som pedagoger kan utveckla kursen ytterligare genom att i större utsträckning göra det möjligt för deltagarna att under studietiden delta i lokalsamhällets aktiviteter. Vi har också kommit fram till att ett större inslag av skapande aktiviteter hade varit var mycket positivt då det bl.a. främjade koncentrationen hos deltagarna.

22 SID 22 (26) Jobb och vidareutbildning Flera av deltagarna ger uttryck för att de tycker att projektet inte har lett till arbeten. Många romer saknar en fortsättning på utbildningen vid folkhögskolan. Vi ser att målgruppen har ett behov av vidare utbildning teoretisk och praktisk. Organisation Vi anser att målen skulle ha tydliggjorts ytterligare inom projektet och även rollerna och ansvarsfördelningen mellan de olika aktörerna. Vi skulle också önskat ett bättre och närmare samarbete när det gällde deltagarnas planering. Vi anser också att det varit positivt om man minskat klyftan mellan den administrativa, pedagogiska och deltagarnas kultur. Vi anser vidare att det skulle varit en större transparens i beslutsprocessen och målhanteringen plus mindre avstånd mellan deltagarna och de olika nivåerna i projektet. Det hade också varit önskvärt att projektpersonalen vid folkhögskolan hade fått delta fullt ut i den avslutande fasen och utvärderingen av projektet. Följeforskningen Vi anser att det hade varit önskvärt med ytterligare tid och deltagande från följeforskarna i verksamheten på folkhögskolan. Samt möjlighet att ta del av delrapporter för folkhögskolans projektpersonal för att spegla och vidare diskutera med deltagarna. Avslutande kommentar Tydligheten vad gäller roller, ansvarsfördelning m.m. har naturligtvis förbättrats under projektets gång och vi har uppfattat en lyhördhet och önskan till förändring. Slutligen vill vi påpeka att vi haft ett mycket gott samarbete i många fall med såväl Skarpnäcks SDF som Sensus. Det är såklart en lång process att hitta former i ett så omfattande arbete med så många aktörer inblandade. Vi vill också lyfta fram det stora intresse och engagemang som vi upplevt i vårt samarbete med andra aktörer. Vi uppskattar det flexibla hållningssättet inom projektledningen som möjliggjorde en mycket populär lyckad sömnadsutbildning som tillkom under det sista halvåret av projektet. Vi ser detta projekt som något unikt som bör lyftas fram och föreslår att vi tillsammans utvecklar pedagogiska former för hur vi kan sprida denna erfarenhet och kunskap. Baserat på de goda upparbetade relationerna till de olika romska grupperna, SDF, AF, Jobbtorget, Sensus och andra aktörer ser vi stora möjligheter att utifrån de erfarenheter vi under projektets gång har fått också att lyckas med ett fortsatt bra och givande arbete.